Page 1LIETUVIŲ KALBOS GRAMATIKOS TYRINĖJIMAI
LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA
PREPOSITIONELLA ORTNAMN
Z. RABAČIAUSKAITĖ
En av de mest särpräglade ordbildningstyperna i det litauiska namnförrådet är de så kallade prepositionella ortnamnen. Det är sammansatta platsnamn där den första komponenten är en preposition och den andra ett egennamn eller appellativ, eller ett substantiverat adjektiv, t.ex.: Pàs ąkmenį by. Antz, Pō Misiūnais by. Švnč, Prie Mykoliūno bäck. Tj, Ant Kemsinių skog. Vrn.
Inom litauisk toponomastik har sådana ortnamn hittills inte behandlats. Kanske är det därför som många som samlat in toponymiskt material inte heller betraktat dem som ortnamn. Av denna anledning har långt ifrån alla prepositionella ortnamn som förekommer i språket blivit upptecknade.
I denna artikel görs, med utgångspunkt i uppgifterna i toponymisamlingarna vid LTSR MA:s Institut för litauiska språket och litteraturen, kan man säga, för första gången ett försök att mer ingående överblicka de litauiska prepositionella ortnamnen och klassificera dem.
De prepositionella uttryck som behandlas i artikeln är fasta. De används som vissa etablerade platsnamn. Den andra komponenten i ett prepositionellt ortnamn förekommer endast med en viss preposition. Exempelvis kallas den tidigare nämnda skogen Ant Kemsinių aldrig Už Kemsinių, Prie Kemsinių, Pàs Kemsinės och så vidare. Endast i mycket sällsynta fall kan den andra komponenten användas med flera prepositioner, t.ex. kallas samma plats vid Plateliai-sjön både Pō beržalių och Prie beržalio.
De flesta prepositionella ortnamn har inga motsvarande former utan preposition (med undantag för vissa fall som kommer att diskuteras i slutet av artikeln).
Vissa prepositionella konstruktioner är mer, andra mindre toponymiserade (dvs. har blivit fasta platsnamn). Det är svårt att dra en skarp gräns mellan de förra och de senare. Man kan ändå konstatera att ortnamn med preposition tenderar att toponymiseras mer när den andra komponenten är ett platsnamn eller ett personnamn, och mindre när den andra komponenten är ett appellativ.
De prepositionella ortnamnen klassificeras inte separat i artikeln utifrån den första komponenten, eftersom den första komponenten i dem alla är densamma ur ordbildningssynpunkt — en preposition. Den prepositionella komponenten beaktas endast när konkreta exempel på dessa ortnamn räknas upp i alfabetisk ordning. En sådan presentation av exemplen är praktisk eftersom den enkelt gör det möjligt att fastställa det totala antalet bildningar för varje preposition och deras geografiska utbredning.
16*
243
Page 2Prepositionsbaserade ortnamn klassificeras efter den andra komponenten. En sådan klassificering bidrar till förståelsen av de viktigaste typologiska och semantiska särdragen hos denna typ av ortnamn.
Den andra komponenten i prepositionsbaserade ortnamn kan vara antingen ett appellativ (ett vanligt substantiv), ett ortnamn (en toponym) eller ett personnamn (en antroponym). Därför delas prepositionsbaserade ortnamn in i appellativa, toponymiska och antroponymiska. Strukturen hos ortnamnen i dessa tre huvudgrupper är inte enhetlig; vissa av dem kan dessutom delas in i mindre undergrupper. Det strukturella schema för alla prepositionsbaserade ortnamn som utgår från deras andra komponent ser ut så här:
I. Appellativa:
1. Preposition + enkelt appellativ;
2. Preposition + sammansatt appellativ.
II. Toponymiska:
1. Preposition + enkelt ortnamn:
a) preposition + mikrotoponym,
b) preposition + namn på en boplats,
c) preposition + namn på en flod eller sjö;
2. Preposition + sammansatt ortnamn;
3. Preposition + sammansatt ortnamn:
a) preposition + ortnamn i nominativ,
b) preposition + ortnamn i genitiv, vars första komponent är ett substantiv.
c) preposition + ortnamn i genitiv, vars första komponent är ett personnamn, ett namn på en boplats eller ett namn på en flod eller sjö.
III. Antroponymiska.
IV. Antroponymiskt, appellativiskt eller toponymiskt ortnamn + nomenklaturterm.
I. 1. Till den första gruppen av appellativiska ortnamn (preposition + vanligt substantiv) hör följande ortnamn:
Ąnt balėlės 1. Vrn, Ąnt bradū 1., t.ex. Drsk, Ąnt darželio 1. Mrc, Ąnt dernų myr Mrc (dernà dial. ”grässvål”), Ąnt duobelės del av en sjö Drsk, Ąnt duobių del av en skog Drsk, Ąnt desentinos 1. Vrn (desentinà dial. ”tiondel, jordlott”), Ąnt ežerų fl. Šlu, Ąnt kadagyno mosse Šv, Ąnt kalnàlio || Antkalnalis 1. Klp, Ąnt kalnėlio 1. Mrc, Ąnt kalnyčio 1. Vlk, Ąnt kalno 1. Dkšt, Mrk, Prk, skog Vrn, Ąnt kalvōs 1. Grg, Ąnt kamšōs t.ex. Dkšt, Ąnt klyno 1. Mrk, Ąnt krēnto 1. Vrn (krēntas dial. ”strand”), Ąnt kryželio 1. Rod, Ąnt krokšlės skog, 1. Vrn (krokšlė ”vattenfall”) Ąnt laukelio, åker, myr Mrc, Ąnt laukō 1. Drsk, Ąnt mėžimėlio 1. Mrc, Mrk, Ąnt pėklos || Peklà t.ex. Rud, Ąnt pievelių 1. Vrn, Ąnt prūdo 1. Tj, Ąnt rēvės t.ex. Drsk, Ąnt salėlių 1., skog, myr Vrn, Ąnt silo, del av en by Pgg, Ąnt tāko del av en sjö Plt, Ąnt upēlio 1. Švnč, Ąnt upės 1. Tj, väg Rud, Ąnt užuoganų 1. Mrk, Ąnt velkėlių 1. Drsk, Ąnt vertimo t.ex. Mrc (vertimas ”där många källor bryter fram ur marken”), Ąnt vygano t.ex. Mrc (výganas dial. ”betesmark”), Ąnt žydaukos || Žydáuka t.ex. Rud, Ąnt žviro 1. Mrk;
Į brastàs 1. Tvr;
Pagal kártis åker Sk, Pagal miškėlį 1. Glv;
244
Page 3Pař akmenis sten, väg Slk, Pař akmenį 1. Ktk, Pař álksnį 1. Ktk, Pař brastėlei (?) t.ex. Ut, Pař eglėlė myr Dgč, Pař eglės t.ex. Lkm, Pař ežerėlį 1. Lkm, Pař ievą bäck Lel, Pař kaístį 1. Ktk, Pař kelėlį 1. Mrk, Pař liepetėlius myr Lel, Pař linamarkas t.ex. Dkšt, Pař magaziną 1. Km (magazinas dial. ”lager; butik”), Pař mėlynčią 1., t.ex. Ktk, bäck Lel, Pař molynėlė 1. Mrk, Pař ravėlį 1. Šr, Pař sodžiaukėlės t.ex. Km (sodžiauka dial. ”damm”) Pař šaką 1. Drsk, Pař triūbą t.ex. Ign (triūba dial. ”dräneringsrör”), Pař tvõrą 1. Šr, Pař versmelę t.ex. Slk, Pař versmelės 1., t.ex. Rk, 1. Lel, Pař žvyrėlį 1. Mrk, Pař žvyrūną 1. Mrk;
Paš akį t.ex. Vrn, Paš akmenį t.ex. Antz, 1. Drsk, Paš ąžuolą 1. Mrc (2)¹, Vrn, t.ex. Vrn, Paš ąžuolėlį skog Mrc, Paš balą t.ex. Mrk, 1. Mrc, Paš balėlę skog Drsk, 1. Rud, Paš barakuš 1., åker Mrc, Paš beržą 1. Mrc, Paš beržynaitį 1. Drsk, Paš beržyną 1. Vlk, Paš būgną 1. Mrc (2) (bōgnas dial. ”träsk, kärr”), Paš bonką 1. Mrc (2), Drsk, skog Mrc (bonka ”prydligt staplad hög med stenar som används vid bränning av tegel eller kalk”), Paš brastàs || Brāstos 1., t.ex. Mrc, Paš daržinę 1. Rud, Paš daržinėlę 1., t.ex. Mrc, Paš debesylą 1. Vrn, Paš desentiną 1 Mrc, Paš drėvę 1. Mrc (2), Paš drėvelę skog Mrc, Paš duobėlę 1. Mrk, Paš duobės 1. Mrc, Vrn, Paš eglę 1. Mrc, Paš epušyną || Epušynas 1. Mrc, Paš ežerą 1. Vrn, Paš ežeraičius myr Mrc, Paš ežerėlį skog Drsk, Paš gluosnėlį 1. Vrn, Paš grābę 1. Mrc (2) (grābė germ. ”dike”), Paš grabėlę 1. Drsk, Paš grėblių 1. Mrc (grėblius dial. ”grus- och stenansamling”), Paš grūšaitę 1. Vrn, Paš grūšelę skog Mrc, Paš vyrýklą t.ex. Vrn (vyrýklą ”plats där man kan ro”), Paš kamšą t.ex. Drsk, Paš kamšą || Kamšà 1., t.ex. Vrn, Paš kapùs 1. Vrn, Paš kojelę del av en sjö Vrn, Paš kriaučius 1. Mrc (kriaučius dial. ”skräddare”), Paš kryželį 1. Drsk, skog Mrc, mosse Vrn, Paš kryžių 1. Drsk, Paš kuznėlę 1. Vrn (kūznė dial. ”smedja”), Paš malūną 1. Drsk, Paš mėlynčią 1. Vrn, Paš mišką 1. Mrc, Paš obelį t.ex. Mrc, Paš pirkiàs 1. Vrn, Paš pirtį 1. Mrc, Paš plieniką skog Mrc (plienikas dial. ”fånge”), Paš pušėlę 1. Mrc, Paš raistą 1. Mrc, Paš rais tēlį skog Mrc, Paš ravėlį 1. Rud, Paš salelę del av en sjö Mrc, Paš salelės 1. Mrc, Paš skynimą t.ex. Mrc, Paš sklėpą skog Mrc (sklėpas dial. ”källare”), Paš skrynią skog Mrc, Paš skujyną 1. Mrc Paš smaliárnią t.ex. Rud (smaliárnia dial. ”tjärbränneri”), Paš strāžnyčią skog Mrc (strāžnyčia dial. ”vaktkur”), Paš stulpą 1. Mrc, Paš stulpėlį 1. Mrc, skog Drsk, Paš šaltinėli 1. Vrn, Paš šaltinį t.ex. Mrk, 1. Drsk, Mrc, del av en sjö Mrc, Paš šermukšnaičius 1. Mrc, Paš šūnelį || Šūnelis t.ex. Mrc, Paš šūnelį 1. Mrc, Vlk, Paš šūlnį t.ex. Mrc, Paš takėlį 1. Mrc, Paš tiltelį 1. Rud, 1., t.ex. Vrn, Paš triūbą t.ex., myr Vrn, Paš triūbas 1. Mrc, Paš upėlę 1. Drsk, Paš ūpę 1., t.ex. Vrn, 1. Mrk, Paš várną del av en sjö Mrc (kanske Paš Várną — Várnas namn?), Paš vartelius 1. Vp, Paš velkėlę 1. Drsk, Paš viešakelį skog Mrk;
Pō ajerynu t.ex. Šv, Pō akmeniu t.ex. Krn, Pō álksnėliais myr Krt, Pō álksnių 1. Mrc, Pō ąžuolais skog Šr, åker Rod, 1. Lel, Vp, t.ex. Krn, Pō ąžuolėliu t.ex., skog Drsk, Pō ąžuolu 1., t.ex. Mlt, 1. Mrk, 1., myr, t.ex. Dkšt, myr Skm, Pō balėlėm del av en sjö Vrn, Pō beržais 1. Dkšt, Rud, del av en sjö Ign, Pō beržalių || Beržalis del av en sjö Plt, Pō berželiais t.ex. Ukm, Pō berželiu 1. Mrc, Pō béržu skog, 1. Lel, 1. Mrc, Rud, Pō būdą t.ex., åker Rud, Pō būkais 1., skog Drsk, Pō cegelnia 1. Drsk (cegelnià dial. ”tegelbruk”), Pō daržų äng Plt, Pō dirvelėm del av en sjö Mrc, Pō drevę 1. Drsk, Vrn, Pō drevelę myr Mrc, 1. Mrc, Vrn, Pō drevelėm 1. Mrk, Pō eglė myr Dkšt, Pō eglalė del av en sjö Plt, Pō eglėlė 1. Tj, Pō eglēm t.ex. Švnč, bärmark Drsk, Pō eglutę t.ex. Lkm, Pō epušėm 1. Mrk, Pō epušynu
1Siffran efter områdesförkortningen visar att flera (i detta fall två) objekt i olika byar inom samma trakt har samma namn.
245
Page 4Vrn, Pō girdyklà l. Plt, Pō grabelė l. Drsk, Pō griovà gn. Drsk, Pō grūšelė l., pv. Drsk, Pō grūšià l. Drsk, Mrc (2), Pō guobà l. Vrn, Pō guobòm l., kl. Mrk, Pō kadagyma pv. Šv, Pō kálnu l. Drsk, Vrn, Pō kampininkais l. Drsk, Pō kapaís l. Mrk, Šr, Pō kapčiais l. Dkšt, Pō kapčiukù l., pv. Ssk, Pō karčmėlėm l. Dkšt, Pō kiemais l. Drsk, Pō klėstaru || Paklėstarė l., pv. Drsk (klėštaras sl. ”kloster”), Pō klevù pv. Dkšt, Pō kraštù pv. Drsk, Pō kreisà l. Mrk (kreisà nlt. ”åkergräns, rågång”), Pō kryžium l. Aln, Mlt, Rud, pv. JnšM, Pō kūdrėlėm || Kūdrėlės pv. Rod, Pō kūnigų sjödel Plt, Pō kvajòm l. Drsk (kvaja sl. ”tall”), Pō liepa l. Dkšt, Pō liepელė l. Mrc, Pō majorù l. [v (”där dog en major”), Pō maskōliù l. Mrc, Pō mašinà kr., sk. Lel, Pō miškù sjödel Ign, Pō molė sk. Vrn (molė ”gyttjemark”), Pō nadzielù l. Drsk (nadzielas sl. ”jordstycke”), Pō obelaitė l. Drsk, Švnc, Pō obelė l. Lel, Plt, Pnt, Slk, pv. Krn, Pō obelia l. Vrn (2), Pō parkasu sjödel Plt, Pō pervažais l. Drsk (pervažas sl. ”färja”), Pō pirčia källa Vrn, Pō pōpu l. Drsk, Pō pridotkėliais l. Sv (pridotikas sl. ”extra jordremsa”), Pō pušėlė kulle Mlt, Pō pušià kulle Aps, Pō pušimi kulle Slk, Pō raistełiù l. Drsk, Pō ratù l. Eiš, Pō raveliù sjöstrand Ign, Pō sąsmauka sjödel Plt, Pō skirpstais l. Jon, Pō skrynią sjödel Mrc, Pō skrōblu pv. Btr, Pō sōdu sk. Drsk, Pō stulpeliù l. Drsk, Pō stulpù sjödel Lkm, Pō šaltiniais pv. Ukm, Pō šlaitu l. Vrn, Pō šuneliù pv. Ssk, Pō takù sjödel Vrn, Pō tiltu pv. Eiš, Pō tvoròm sjödel Ign, Pō uoseliù l. Drsk, Pō upelė pv. Dkšt, Pō upeliù l. Lkm, Pō verbòm pv. Mrk (verbà sl. ”pil”), Pō vinkšna || Pavinkšnys l. Žž;
Pō būdòs l., sjödel Plt, Pō kelálio sjödel, kr., pl. Plt, Pō liepos sjödel Plt, Pō mėlynčios l., pv. Šv, Pō pagriuvimo pv. Šv, Pō pušālės sjödel Plt, Pō stulpo sjödel Plt, Pō šaltinio l., pv. Lk, Pō vyšnàliù sjödel Plt;
Prie beržalio || Beržalis sjödel Plt, Prie berželio bäck Tj, Prie epušėlės bäck Tj, Prie kapinyno l. Mrk, Prie kelio pv. Pbs, Prie klojimo l. Ktk, Prie ledaũnios sjökant An, Prie liepų sjödel Plt, Prie magazino l. An, Prie pušikės by Šln, Prie salėlės sjödel Plt (2), Prie stulpėlio pv. Švnc, Prie šunelio pv. Žmt, Prie ūlytelės l. Tj, Prie vartų pv. Girg;
Prie aviliàm l. Tvr, Prie karklui pv. Mlt, Prie malūnui bäck Dkšt, Prie obeliai pv. Blnk, Prie šileliui l. Žmt, Prie trūbėlei pv. Dgč, Prie žvyriūkai pv. Ign;
Prō kryžiùką väg Vn;
Tiẽs molė l. Mrk, Tiẽs raveliù l. Mrk;
Až eglyno l. Švnc, Až kapų l., pv. Dkšt, Až kamaros l. Ktk, Až kiškių l. Mlt (möjligen Až Kiškių – efternamnet Kiškis?), Až kluonų pv. Ad, Až krūmelio l. Ktk, Až liepčio l. Ktk, Až tilto pv. JnšM, Až upelių pv. Švnc, Až upės l. Lkm;
Ažù ganiavų l. Dv, Ažù kvainykėlio l. Dv (2), Ažù kvainykų l. Dv, Ažù smėlių pv. Dkšt, Ažù sōdo l. Mlt, Ažù varyklos l. Dv Ažù vōpnyčios l. Mlt (vōpnyčia sl. ”kalkugn”);
Už balėlės l. Mrk, Už balos l., 2 skog.² Vrn, 1. Drsk, Mrk, Už beržyno l. Drsk. Už bradėlio l. Mrc (brādas sl. ”stor lera, väta, sankmark; vadställe”), Už brādo bäck, skog. Drsk, Už bradų l., skog. Mrc, Už bradų || Bradai l. Rud, Už dėgsnių l. Rud, Už epušyno l. Mrc, Už ežero l., skog. Rud, sjödel Vrn, l. Rud (2), Vrn, skog. Rud, pv. Drsk, Už girėlės l. Mrc, Už girios l. Drsk, Mrc, Už grabų l. Drsk, Už kalno bärpl.
²Siffran efter den nomenklatoriska termens förkortning i ortnamnet anger att det finns flera (i detta fall två) objekt med samma namn i trakten.
246
Page 5Drsk, äng Drsk, Mrk, Bakom bergen äng Vrn, Bakom begravningsplatsen äng Mrk, åker Drsk, Bakom gravarna skog Mrc, Bakom ladan äng Drsk, Mrc, Bakom svedjan skog Mrc, Bakom järnvägslinjen äng Mrc, Bakom skogen äng Drsk, Mrk, Bakom hållplatsen äng Mrc (paustánka betyder på slaviska ”järnvägshållplats”), Bakom kärren skog Pp, Bakom bastun gård Tj, Bakom dammen äng Tj, Bakom våtmarken äng Mrc, äng, gård Drsk, Bakom lilla ravinen höjd Iv, Bakom öarna gård Mrk, Bakom källan gård Drsk, Bakom bron by, 2 ängar, källa Mrc, äng Vrn, Bakom lilla bron äng Mrk, Bakom floden äng Drsk, Vrn, höjd Mrk, Bakom allmänvägen äng Mrc;
Bakom bergen skog Lel, Bakom gravarna äng, åker Lel.
2. Till den andra gruppen av appellativa ortnamn (preposition + sammansatt appellativ) hör följande ortnamn:
Vid den höga kullen gård Lkm, Vid tjärgropen del av skog Lkm, Vid de två små björkarna äng Slk, Vid buskaget med störar äng Ktk;
Vid två små träd äng Mrc, Vid märrens huvud skog Mrc, Vid det täta kärret skog Mrc, Vid det gröna lilla trädet äng Mrc;
Under storkbon gård Drsk, Mlt, äng Drsk, Rod, Under granstubbarna gård Rk, Under svart jord flodstrand Žmt, Under alstubbarna äng, gård Pnt, Under det gamla blåbärsstället äng Žmt.
Det finns även fler ortnamn av detta slag (preposition + sammansatt andra led), men ibland råder det tvekan om huruvida de bör räknas till appellativa eller toponymiska ortnamn. Det beror på att deras andra led kan vara ett obelagt eller numera försvunnet sammansatt ortnamn. Därför skulle de kunna räknas till toponymiska prepositionsortnamn. Sådana ortnamn är:
Vid den djupa åkern del av sjö Drsk, Vid det långa berget äng Vrn, Vid Majokas berg äng, skog Vrn;
Vid den andra gölen äng Mrc, Vid Gėnys rygg äng Mrc, Vid kungens kors skog Mrc, Vid drottningens rygg äng Mrc, Vid harens lilla äng3 åker Mrc, Vid den krokiga björken skog Tv, Vid den första gölen äng Mrc;
Under den stora lilla ön del av sjö Plt;
Under det höga berget gård Vrn, Under det höga berget by Km, Under den vita stenen äng Dkšt, Under björkkröken gård Žsl, Under den stora stenen äng, gård Dkšt, åker Glv, Under det stora berget äng Jž, Under Grušelės lilla udde sjökant Drsk, Under de svarta stubbarna gård Glv, Under det röda korset äng Glv, Under den silverglänsande lilla slätten bäck Plt;
Vid den stora björken gård Kvr, Vid det röda korset äng An;
Vid den stora stenen äng Žmt;
Över det röda korset väg Vn;
Bakom det höga näset del av sjö Mrc, Bakom den stora gölen äng Mrc.
II. 1. Det andra ledet i bildningar i den första gruppen av toponymiska ortnamn (preposition + enkelt ortnamn) kan vara: a) en mikrotoponym (känd endast för invånarna på platsen, oftast av relativt sent ursprung från ett appellativ och därmed jämförelsevis ny), b) ett namn på en boplats, c) ett namn på en flod eller sjö (de sistnämnda namnen är oftast betydligt äldre än mikrotoponymer).
a) Preposition + mikrotoponym:
Añt Beviršės l. – Beviršės kalnas kl. Rud, Añt Dadõtko l. – Dadõtkas l. Mrc (dadõtkas slav. ”tilläggsremsa”), Añt Klõnio l. – Klõnis pv. Drsk, Añt Kūdrós mš. – Kūdra l., pv. Rud, Añt Lisanõrų l. – Lisanõrai kl. Mrk (lisa nora pol. ”rävlya”),
3Kanske ingår efternamn (Genys, Karaliūnas, Karalienė, Kiškis) i bildningen av ortnamnen Pas Gėnio ežį, Pas Karaliaus kryžių, Pas Karalienės ežį, Pas Kiškio pievelę. I så fall bör dessa ortnamn hänföras till undergruppen c i den tredje gruppen av toponymiska ortnamn (se s. 249).
247
Page 6Vid Pãgiraitis by – Pagiraitis by. Vrn, vid Prūdas skog – Prūdas by. Vrn, vid Ràviai by – Ravai äng. Mrk, vid Šiaurūkai 2 by – Šiaurūkai by. Drsk, vid Skidulys by – Skidulys by. Rod, vid Šiekšta kärr, by – Šiekšta by. Drsk, vid Venčiškė skog – Venčiškė kärr, by. Vrn, vid Vidutinė by – Vidutinė by. Vrn;
Vid Lankas by – Lankà by, by. Drsk, vid Pilėlė by – Pilėlė by. Lkm;
Pàs Åstravą pv. – Åstravas l., mš. Mrc (остров på ryska ”ö; glänta”), Pàs Aukštoją l. – Aukštoja kl. Mrc, Pàs Balėlę l. – Balėlė, rst. Mrc, Mrk, Pàs Bråda l. – Brådas gr. Mrc, Pàs Bradėlį mš. – Bradėlis gn. Mrc, Pàs Bradėlį l. – Bradėlis pv. Rud, Pàs Daržėlį pv. – Daržėlis l. Mrk, Pàs Daržėlius l. – Daržėliai pv. Drsk, Pàs Giliją 2 l. – Gilióji bl. Mrc, Pàs Giráitę || Pagiraitýs l. – Giráitė pv. Mrc, Pàs Grabėlę ež. dalis – Grabėlė l. Mrc, Pàs Ilgūlį || Ilgūlis mš. – Ilgūlis pv. Mrc, Pàs Kemsinę l., pv. – Kemsinė bl. Mrc, Pàs Kūpstinę l. – Kūpstinė pv. Mrc, Pàs Merkėklą l. – Merkėkla bl. Mrc, Pàs Pérkasą l. – Pérkasas kr. Mrc. Pàs Prūdali l. – Prūdalis kd. Plt, Pàs Raištą l. – Raištas gn. Rud, Pàs Raistėlius l. – Raistėliai l. Mrc, Pàs Raistėlę l. – Raistėlis bl. Mrc, Pàs Sodėlį l. – Sodėlis kr. Vrn, Pàs Stūburį l. – Stūburys l. Vrn, Pàs Trāką l. – Trākas mš. Mrc, Pàs Varyklas ež. dalis – Varyklos sm. Mrc;
Vid Pylà flod – Pylà väg. Plt;
Pō Aukštuoju pv. – Aukštasis kl. Lzd, Pō Darželiais l. – Darželiai mš. Dkšt, Pō Dubōju l. – Dubōjus mš. Rod, Pō Dundeklių l. – Dundėklis mš. Rod, Pō Grumtų l., pv. – Grūmtas l. Rod (grūmtas ”intorkad jordklump”), Pō Karklynai ež. dalis – Karklynai l. Vrn, Pō Keičiuliu l. – Keičiulis mš. Rod (möjligen Keičiulis efternamn?), Pō Kvainyku l. – Kvainykas mš., pv. Rod, Pō Liūline l. – Liūlinė l. Švnč, Pō Palinikele l. – Palinikelė bl. Mrk, Pō Persėdom l. – Persėda (?) l. Dkšt, Pō Plytnyčia pv. – Plytnyčia kl. Mrk, Pō Sangavinė l. – Sangavinė kd. Rod, Pō Šilais l. – Šilai mš. Mrc;
Vid Giliója by – Giliója kärr. Dkšt, vid Majākas by – Majākas by. Dkšt;
Vid Platėlis sjö – en del av sjön Platėlis, Dkšt;
Vid Aviliukas äng – ängen Aviliukas, Drsk, vid Båla äng – ängen Båla, Drsk, Mrc, vid Duobėlės äng – ängen Duobėlės, Vrn, vid Eglyniukas skog – skogen Eglyniukas, Grnk, vid Grabėlkos äng – Grabėlka skogsdunge, Mrc, vid Klampės äng – Klampė moras, Mrc, vid Liesiškės äng – ängen Liesiškė, Drsk, vid Merkėklos äng – Merkėkla moras, Mrc, vid Pievėlių äng – Pievėlės glänta, Mrc, vid Raisto äng – Raistas äng, Mrc, vid Šilėlio äng, skog – ängen Šilėlis, Rud.
Det är oklart om ortnamnen Ant Pačiåšo l. och Prie Pačiåšo l. – Pačiåšas gn. Tj kan hänföras hit, eftersom Pačiåšas kanske är ett efternamn, och dessa ortnamn i så fall måste betraktas som antroponymiska.
För en grupp ortnamn har inga motsvarigheter (ortnamn utan preposition) hittats, men man kan anta att de har funnits eller fortfarande finns, fast ännu inte har upptecknats och förts in i kartoteket. Här är dessa ortnamn:
Ant Aukštųjų l. Vrn, Ant Plačiųjų || Plačiosios l. Mrc, Ant Platukio l. Rod, Ant Platūlių || Platūliai l. Mrk;
Par Kastinę l. Ktk, Par Šaltąją šlt. Lkm;
Vid Drumitiškėm glänta, Ign., vid Pakalninėm väg, Ign, vid Raudonūčiū äng, äng, Dkšt, vid Želtaisiais sjö, Km.
248
Page 7Det är intressant att den andra komponenten i de flesta av dessa ortnamn är ett substantiverat adjektiv. Ett liknande fenomen förekommer även i belarusisk toponomastik4.
b) Preposition + namn på en bosättning:
Ańt Vaštakų pv. – Vaštakai k. Km; Į Dūbą l. – Dūbas k. Mrc; Põ Anūliškėm l. – Anūliškės k. Šlčn, Põ Dailidėm ež. dalis – Dailidės k. Dkšt, Põ Dubiniais pv. – Dubiniai k. Rod, Põ Dubininkų l. – Dubininkas k. Mrc, Põ Gribaša kl., mš. – Gribaša k. Rud, Põ Krokšlių l. – Krokšlys k. Rud, Põ Lavysais (?) ež. dalis – Lavysas k. Vrn, Põ Lỹnėžerių l., mš. – Lỹnėžeris k. Rud, Põ Márgiais l. – Márgiai k. Rud, Põ Miliautiškė ež. dalis – Miliautiškė k. Dkšt, Põ Misiūnais pv. – Misiūnai k. Švnč, Põ Petūkais kr. – Petūkai k. Dkšt, Põ Prūtėlė bl. – Prūtėlė vk. Dkšt, Põ Rudnią l. – Rudnia k., Põ Skireikiais l. – Skireikiai dv. Rod, Põ Stoniūnais mš. – Stoniūnai vk. Rud, Põ Špókiškią bl. – Špókiškis k. Km, Põ Ūtą mš. – Ūtą k. Rud, Põ Valašinais l. – Valašinai k. Tj;
Vid Šlavėnai äng – Šlavėnai by. An; Vid Bimbiriais gård – Bimbiriai by. Mlt; Ažù Dainavõs gård – Dainavà by. Dv; Bortom Valašinų äng – Valašinai by. Tj.
c) Preposition + namn på en flod eller sjö:
Vid Kūisio äng – Kūisis å. Šv, Vid Tïtno äng, gård – Tïtnas sjö. Rud; In i Grūdą äng – Grūdà å. Mrc; Vid Bieliųką äng – Bielìukas sjö. Rud, Vid Dumblėlį äng – Dumblėlis sjö. Rud, Vid Dūmblį äng – Dūmblis sjö. Rud, Vid Įlgį skog – Įlgis sjö. Vrn, Vid Išrūginį äng – Išrūginis sjö. Rud, Vid Malinę äng – Malinis sjö. Rud, Vid Plaušinį äng – Plaušinis sjö. Vrn, Vid Ūlą äng – Ūla å. Rud, Vid Versminį äng – Versminis sjö. Vrn; På Kūisio gård – Kūisis å. Šv, På en del av Viešnálio sjö – Viešnális sjö. Plt; På Bradū äng, gård – Brãdas å. Rud, På Žirnają gård – Žirnają å. Pbs; Bortom Brãdo äng – Brãdas å. Rud, Bortom Dumblėlio skog – Dumblėlis sjö. Rud, Bortom Odmenis äng – Odmuõ å. Vn.
2. Den andra gruppen av toponymiska ortnamn utgörs av prepositioner tillsammans med sammansatta ortnamn:
Ańt Sūlatakio l. – Sūlatakis l. Mrc; Par Sausavirsę l. – Sausavirsė m. Drsk; Pàs Dvilýpę gn. – Dvilýpė m. Mrc, Pàs Krakiabalę mš. – Krakiabalė bl. Mrk, Pàs Šaũsupį l., mš. – Šaũsupis upl. Vrn, Pàs Skėršbalę l. – Skėršbalė bl. Mrc, Pàs Švėdabalę pv. – Švėdabalės (?) bl. Mrc; Põ Júodupio ež. dalis – Júodupis upl. Plt, Põ Rõspelkiõ il. – Rõspel̃kis pl. Plt; Põ Béržaragiu mš. – Béržaragis ež. sekluma Lkm, Põ Júodeglyniu ež. dalis – Júodeglynis mš. dalis Plt, Põ Pėtrakálniu l. – Pėtrakálnis kl. Mrk, Põ Sausavirsę l. – Sausavirsė m. Drsk, Põ Ubãgsale ež. dalis – Ubãgsalė sala Plt; Tiẽs Mólduobiu up. vingis – Mólduobis dauba Vn; Ažù Senátiltės upl. pakrantė – Senátiltė upl. Lkm.
⁴ А. М. Прищепчик, Микротопонимы типа За рака, Зарака, Зарэчча, кн.: Конференция по топонимике Северо-западной зоны СССР (Тезисы докладов и сообщений), Рига, 1966, р. 137.
249
Page 8För ortnamnen Pàr Šakarvietę l. Ktk och Põ Piliakalniu l. Lkm har inga motsvarigheter utan preposition påträffats (de har kanske redan fallit i glömska eller ännu inte blivit upptecknade).
När vi granskar de andra leden i dessa prepositionsförsedda ortnamn ser vi att det främst rör sig om mikrotoponymer (Sūlatakis l, Sausaviršė m., Krakiabalė bl. osv.). Även namn på mindre bäckar förekommer: Snašupis, Juodupis, Senatiltė.
3. Den tredje gruppen av toponymiska ortnamn utgörs av prepositioner tillsammans med sammansatta ortnamn; tre undergrupper kan urskiljas.
a) Preposition + ortnamn i nominativ:
Ant Aukštos riėvos mš. – Aukštos riėvos kl. Mrc, Ant Baltojo smėlio mš. – Baltas smėlys l. Lkm;
Par Aukštąją balelę l. – Aukštoja balelė pv. Ktk, Par Žemąją balelę l. – Žemoja balelė pv. Ktk;
Pas Baltą kalnelį l. – Baltas kalnelis kl. Mrk;
Põ Baltu kalnu mš. – Baltas kalnas kl. Vrn, Põ Pākamantiniu tiltelīu l. – Pākamantis tiltelis tl. Dkšt, Põ Spālinu tiltelīu l. – Spālinis tiltelis tl. Dkšt, Põ Šventų Jõnų l. – Šventas Jõnas || Švento Jõno upelis up. Vb, Põ Vidutiniu tiltelīu l. – Vidutinis tiltelis tl. Dkšt;
Prie Švento Jõno pv., bl. – *Šveñtas Jõnas Ign (ingen motsvarighet har påträffats; det är antingen en bäck eller ett kors);
Bakom den vita Ančia skog – Vita Ančia å. Kpč.
För ortnamnet Apiē Spālinį tiltą bl. Dkšt har ingen motsvarighet utan preposition påträffats.
b) Preposition + ortnamn i genitiv, där det första ledet är ett substantiv:
Ant Bālos laukų mš. – Bālos laukai l. Mrc;
Pas Gudų balelę l. – Gudų balelė bl. Mrk, Pas Ožkų bradelį l. – Ožkų bradelis br. Mrk, Pas Žydo tiltą bl. – Žydo tiltas l., pv. Rud, Pas Žvirgždžių balą l. – Žvirgždžių bala bl. Mrk;
Põ Āžuolo kėlmų ež. dalis, pv. – Āžuolo kėlmas l. Dkšt, Põ Kūnigo upę pv. – Kūnigo upė ež. dalis Plt, Põ Pýlių pėlkę l. – Pýlių pėlkė pv. Plt (pýlė ”anka”), Põ Pušėlių kalnu rst. – Pušėlių kalnas kl. Dgč, Põ Raudų kalnu pl. – Raudų kalnas kl. Plt, Põ Sidābro vingiu ež. dalis – Sidābro vingis il. Plt, Põ Žydo pečium l. – Žydo pečius l. Drsk;
Prie Vidumiškio rėvo l. – Vidumiškio rėvas gr. Vp;
Āž Duobių kalno äng – Duobių kalnas by. Dkšt.
c) Preposition + genitiviskt ortnamn, vars första komponent är ett personnamn, ett namn på en boplats eller ett namn på en flod eller sjö:
Ant Bandžiūko lauko äng, äng – Bandžiūkas gård. Mrc, Ant Bōro pirkaitės äng – Bōras gård eller gränsmärke. Vrn, Ant Cesų kalno äng – Cesai || Cėsūkai by. Mrk, Ant Klimšos kampelio äng – Klimša gård eller gränsmärke. Mrc, Ant Labōno degimo äng – Labōnas gård. Mrc, Ant Narkūnų kelio äng, äng – Narkūnai by. Km;
Par Kisiėliaus obelėlę rönn – Kisiėlius gård. Lel, Par Minkos pirkėlę byggnad, äng – Minka gård. Dkšt, Par Naviko pušį äng – Navikas gård. Lkm;
Pas Ādōmo ravėlį liten åker – Ādōmas by. Mrk, Pas Dubininko kelią väg – Dubininkas by. Mrc, Pas Kaniavōs pievas äng, äng – Kaniava by. Rud, Pas Kūrpiko liepą äng – Kūrpikas gård. Mrc, Pas Likočių kelią 2 l. – Likočiai by. Mrc, Pas Liolio raistą äng – Liolys gård. Rud, Pas Mašnyčių kelią svampställe – Mašnyčios by. Drsk, Pas Ma-
250
Page 9žõno bãlą kärr – Mažõnas gård. Mrc, Pàs Merkinės kelią äng – Merkinė by. Drsk, Pàs Milius bognėlį äng – Milius gård. Mrc, Pàs Norūlių kelią äng – Norūliai by. Mrk, Pàs Pãulių tiltą äng – Pãuliai by. Vrn, Pàs Peteškos drėvę äng – Peteška gård. Vrn, Pàs Raudõnio bãlą kärr – Raudõnis gård. Mrk, Pàs Svirnelių daržą äng – Svirneliai, en del av byn (Svirnėlis gård) Vrn, Pàs Vieciūnų kelią svampställe – Vieciūnai by. Drsk, Pàs Žiūrų tiltą kärr – Žiūrai by. Vrn;
Põ Almino upės vik. – Almino upė å (Alminas gård) Plt, Põ Pãlsio lankalės vik. – Palsys gård. Plt;
Põ Bãltuvienės daržų sjöstrand – Bãltuvienė gård. Lkm, Põ Béržoro galų sjödel – Béržoras sjö. Plt, Põ Eidūkopelkė sjödel – Eidūkas gård. Plt, Põ Jãkumo upalių vik. – Jãkumo upãlis å (Jãkumas gård) Plt, Põ Jõselio pelkė sjödel – Jõselis gård eller namn på en boplats. Plt, Põ Jurčiāus upė || Jurčiaus upė sjödel – Jurčius gård. Plt, Põ Nãivos balā sjö – Nãiva gård. Vp, Põ Strazdų pirčia sjöstrand – Strazdas gård. Lkm;
Prie Grinio kélmo liten åker – Grinis, Grinỹs gård. Dkšt, Prie Skineikių tilto liten åker – Skineikiai by. Ds, Prie Šveikautiškių gronyčios kärr – Šveikautiškiai by (gronyčia ”vägg, gräns”) Tj;
Prie Bãltakienės šūlniui äng – Bãltakienė gård. Dkšt.
Det är svårt att avgöra vilken undergrupp ortnamnen Pàs Stambinės brãdą äng – Stambinė byggnad. Mrk, Pàs Starinos brãdą liten åker – Starina äng, liten åker. Mrc, Pàs Vértamedžio kãlną kärr – Vértamedžio kãlnas kulle. Drsk, Pàs Vijūninės kelią svampställe – Vijūninė byggnad. Drsk bör hänföras till. Här förekommer genitiviska ortnamn med prepositioner, vars första komponenter är de substantiviska adjektiven Stambinė, Vijūninė, det etymologiskt inte helt klarlagda ordet Starina (ry. старина ”forntid; gammal man, gammal kvinna”; det kan också vara ett efternamn) och substantivet vertamedis, som kan betraktas som appellativ.
III. Antroponymiska prepositionsbildade ortnamn är bildade av en preposition och ett personnamn (efternamn, förnamn eller öknamn):
Anìt Baškiriaus l. Mrc – jfr efternamnet Baškiêrius, Anìt Mataušūko pv. – förnamnet Mataušūkas Drsk;
Pàs Mažõną l. – efternamnet Mažõnas Mrc, Pàs Piùrky eiguvą – efternamnet Piùrkus Mrc;
Põ Jõno ež. dalis – förnamnet Jõnas Plt, Põ Kvėdaro (?) pv. – efternamnet Kvėdaras Jž;
Põ Bãltakių l. – efternamnet Bãltakis Lel, Põ Baltrimų pv. – efternamnet Baltrimas Mrk, Põ Bukauskais mš. – efternamnet Bukãuskas Švnč, Põ Dùnda pv. – efternamnet Dùnda Dgl, Põ Garbačiausku pv. – efternamnet Garbačiauskas Dkšt, Põ Girčių pv. – efternamnet Girčys Antz, Põ Jõnių ež. dalis – förnamnet Jõnis Dkšt, Põ Jonukù sietuva – förnamnet Jonùkas Vn, Põ Jūrša l., rst. – efternamnet Jūrša Ktk, Põ Kálvėnais l. – efternamnet Kálvėnas Dkšt, Põ Karosù l. – efternamnet Karõsas Lel, Põ Krankliais l. – efternamnet eller öknamnet Kranklỹs Rud, Põ Kurõnais l. – efternamnet Kurõnas Dkšt, Põ Mirinu l. – efternamnet Mirinas Dkšt, Põ Rukšėnu slėnis – efternamnet Rukšėnas Ign, Põ Tūzu l. – efternamnet Tūzas Ign, Põ Vãnagų mš. – efternamnet Vãnagas Kš;
Prie Mykoliūno gn. – efternamnet Mykoliūnas Tj;
Už Adámkės pv. – förnamnet eller öknamnet Adámkė Mrc, Už Benedõko l. – förnamnet Benedõkas Tj, Už Dvareckų l. – efternamnet Dvareckas Vrn, Už Kalpõko l. – efternamnet Kalpõkas Mrc, Už Trajãno l. – förnamnet eller efternamnet Trajãnas Mrc.
251
Page 10Det är svårt att avgöra till vilken typ – antroponymiska eller appellativa – ortnamnen Pãr Grąužą pv. Dgč och Pãr Žilvytį pv. Dgč hör. Här utgörs den andra komponenten antingen av appellativen grąužas och žilvitis eller av efternamnen Grąuža (Grąužas) och Žilvytis.
IV. Utöver de prepositionsbildade ortnamn som angetts finns också en liten grupp som skiljer sig något åt i fråga om bildning. Här nämns, tillsammans med prepositionen och ortnamnet, även objektets generiska beteckning (berg, väg, äng, myrmark osv.). För några av dessa går det att finna motsvarigheter – ortnamn eller antroponym:
Añ̃ taklį kal̃nas kl. Žmt;
Apie balą prūdelis kd. Lzd;
Vägen till Gaiveniai väg – Gaiveniai by. Tj, Två hjul till Ringys väg – Ringys å. Vžns, Vägen till landsvägen väg. Tj;
Palei pridotkus šniūras l. Tj;
Põ eglė balà pv. Slk, Põ juodalksnias balà bl. Km, Põ Skrebūnu pasódė l. – Skrebūnas efternamn An, Põ srovė akmuõ akm. Erž, Põ Valašinai šniūras l. – Valašinai by Tj, Põ Zemlėnsku raistẽlis rst. – Zemlėnskas efternamn Glv;
Ängen vid korset äng. Blnk, Kärrmarken vid korset kärr. An, Bron vid Sankt Jõnas bro – Sankt Jõnas lilla å bäck. Tj;
Až upelių krūmas kr. Lel;
Trädgården bortom pölen l., pv, Mrc, Karolis åker bortom l. – Karolis v. Plt, fältet bortom Kulìnė pv. – Kulìnė pv. Vrn, jordstycket bortom gärdesgården l. Plt.
De flesta sådana ortnamn är mindre toponymiserade och liknar vanliga ordkombinationer, men eftersom de regelbundet används för att beteckna vissa objekt räknar vi dem till ortnamnen.
Sammanlagt är nu omkring 750 ortnamn med preposition kända. I artikeln räknas 730 av dem upp. Den största andelen ortnamn med preposition utgörs av appellativa namn (422), en mindre andel av toponymiska namn (207), följda av antroponymiska namn (30). Eftersom inte alla ortnamn med preposition har motsvarigheter utan preposition är klassificeringen av vissa ortnamn till en viss typ villkorlig.
Flest ortnamn med preposition bildas med prepositionen põ – 257; därefter kommer pàs – 180, už(ù) – 85, aż(ù) – 23, añ̃ – 85, pãr (i betydelsen pàs) – 43, priẽ – 41, į̃ – 6, tiẽs – 3, apiẽ – 2, pagal – 2, prõ – 2, palei – 1.
Prepositionernas användning i ortnamn med preposition återspeglar de allmänna reglerna för prepositionsbruk i den ena eller andra dialekten. Exempelvis förekommer põ med genitiv i betydelsen ungefärlig plats: Põ liepos del av en sjö, Põ mėlnýčios l., pv., Põ pušalės del av en sjö, Põ vyšnalį del av en sjö, Põ Didžiosios salalės del av en sjö, Põ Pylõs äng (alla exemplen från Plateliai). I östra Litauen används priẽ med dativ: Prie aviliam l. Ign, Prie karklui pv. Dkšt, Prie žyvriukui pv. Žmt. Även priẽ med instrumentalis förekommer: Prie Bimbiriais l. Mlt.
Eftersom inte alla ortnamn med preposition har samlats in av den ovan nämnda anledningen kan man endast få en ungefärlig bild av deras utbredning. De ortnamn med preposition som behandlas i artikeln har främst belagts i området mellan Nemunas och Merkys, i östra Litauen (öster och norr om linjen Rokiškis, Kamajai, Anykščiai, Taujenai, Ukmergė, Pabradė) och i Žemaitija (Plateliai, Kartenà, Gargždai, Švėkšna).
252
Page 11Flest ortnamn med ant (utifrån de uppgifter som nu finns tillgängliga) har belagts mellan Nemunas och Merkys, medan enstaka ortnamn har noterats i Rokiškis distrikt och i trakterna kring Taujėnai, Lyduokiai (Ukmergė distrikt), Kirdeikiai (Utena distrikt), Dūkštas och Švenčionys. Ortnamn med prepositionen ant förekommer också i Žemaitija – i trakterna kring Plāteliai (Plungė distrikt), Gargždai, Rimkai (Klaipėda distrikt), Švėkšna (Šilutė distrikt), Priekulė, Šilutė och Pagėgiai.
Ortnamn med prepositionen par används i östra Litauen (där paš används i stället för prepositionen par). Dessutom har sådana ortnamn också belagts i trakterna kring Merkinė och Rātničia (Varėna distrikt).
Flest ortnamn med paš har belagts i området mellan Nemunas och Merkys. Ett sådant ortnamn har noterats vardera i trakten kring Antāžavė (Zarasai distrikt) och i Plāteliai.
De flesta ortnamn med pō har belagts i området mellan Nemunas och Merkys och inom ett område vars västra gräns går genom Moškėnai (Rokiškis distrikt), Svėdasai, Taujėnai och Kulvā (Jonavos distrikt), och vars södra gräns går genom Gėlvanai (Širvintos distrikt), Širvintos, Joniškis (Molėtai distrikt) och Šūtai (Švenčionys distrikt). Över 30 ortnamn med pō har registrerats i Plāteliai; dessa är namn på delar av en sjö. Enstaka sådana toponymer har också noterats på andra platser: i trakterna kring Kaišiadorys, Krūonis, Palōmenė (Kaišiadorys distrikt), Šventežeris (Lazdijai distrikt), Eržvilkas (Jurbarkas distrikt), Švėkšna, Vainutas (Šilutė distrikt) och Pāramači (Telšiai distrikt).
Intressant nog finns det också gott om ortnamn med prepositionen nao i norra Belarus, vilka motsvarar det litauiska pō. Enligt tillgängliga uppgifter är pō och paš de mest produktiva i ortnamnsbildningen i Litauen, medan nao (pō) och за (už) är mest produktiva i norra Belarus. I Belarus har ortnamn med над endast belagts på Nemunas högra strand5. Man kan anta att utbredningsområdet för belarusiska och litauiska ortnamn med nao och pō en gång låg på Nemunas högra strand.
Ortnamn med prie förekommer söder om Dusėtai och Raguvōs (Panevėžys distrikt), samt norr om Jonava, Gėlvanai, Molėtai och Švenčionys. Ett sådant ortnamn har noterats vardera i trakterna kring Merkinė, Šiaulėnai och Gargždai, och fyra ortnamn i trakten kring Plāteliai.
Flest ortnamn med už(u) har belagts i området mellan Nemunas och Merkys (som redan nämnts finns det också gott om ortnamn med за i norra Belarus). Ett sådant ortnamn har noterats vardera i trakten kring Kāpčiamiestis (Lazdijai distrikt), mellan Grinkiškis (Radviliškis distrikt) och Krākių (Kėdainiai distrikt), nära Vainutas och i Šiaudinė (Akmenė distrikt); två har noterats i trakten kring Plāteliai och sju norr om Dieveniškės (Eišiškės distrikt).
Ortnamn med aż(u) har belagts i östra Litauen mellan Troškūnai (Anykščiai distrikt), Taujėnai, Molėtai, Dubingiai och Mielagėnai (Švenčionys distrikt).
Som vi ser har flest bildningar av fyra prepositioner (pō, paš, ant, už(u)) belagts i området mellan Nemunas och Merkys. Sammantaget har omkring 300 ortnamn med preposition registrerats i detta område, det vill säga knappt hälften av alla nu kända ortnamn med preposition. Ortnamn med preposition är ett typiskt kännetecken för namnskicket i området mellan Nemunas och Merkys.
Ortnamn med preposition har också belagts på platser i Vitryska SSR där litauer bor: 8 ortnamn med pō och 3 med ant i Pelesa (Rōdūnia distrikt), samt 1 ortnamn vardera med pō i Dubiniai, Smilginiai och Kargaudai (Rōdūnia distrikt), i Pasalys (Jū-
5 A. M. Prishchepchik, Mikrotoponymer av typen Za raka, Zaraka, Zarachcha, i: Konferens om toponymi i den nordvästra zonen av Sovjetunionen (referat och meddelanden). Riga, 1966, s. 139.
253
Page 12rótiškių r.), Žiguosė (Varėnavo r.) och Pužėnuose (Breslaujos r.), 1 ortnamn med añi i Vigonyse (Ródūnios r.).
Prepositionsortnamn förekommer även i ryskan. O. A. Kupčinskis6 konstaterar, med stöd av arkivmaterial och kartotek, att man i ryskan tenderar att ersätta de tidigare talrika ortnamnen med preposition med enkla eller sammansatta (nominativa eller genitiva) former. Därför minskar andelen ortnamn med preposition märkbart jämfört med uppgifterna från föregående århundraden.
En liknande tendens finns även i litauiskan. Prepositionsortnamn övergår till nominativa eller genitiva former. Det finns belagda fall där ett ortnamn med prefix används parallellt med ett prepositionsortnamn för att beteckna samma plats, till exempel: Pō klēstauru || Paklēštarē l., pv. (Viečiūnai Drsk), Pàs Giraitē || Pagiraitýs l. (Piesčiai Mrc), Pō vinkšna || Pavinkšnys l. (Bačkōnys Žž). Vanligare är fall där samma plats benämns med både preposition och utan preposition, till exempel: Añt Plačiūjų || Plāčiosios l. (Šklėriai Mrc), Añt Platūlių || Platūliai l. (Češai Mrk), Pàs brastàs || Brāstos l., pv. (Daržėliai Mrc), Pàs Ilgūli || Ilgūlis mš. (Daržinėles Mrc), Pàs šulnēli || Šulnēlis pv. (Daržėliai Mrc), Pàs epušyną || Epušynas l. (Piesčiai Mrc) och så vidare. Dessa parallella namn visar att prepositionsortnamnens former med tiden kan trängas undan av former utan preposition.
ORTNAMN MED PREPOSITION
3. РАБАЧЯУСКАЙТЕ
Sammanfattning
Artikeln behandlar ortnamn med preposition, det vill säga namn av typen preposition + appellativ, ortnamn eller personnamn.
Den strukturella modellen för ortnamn med preposition är följande:
I. Appellativa:
1. Preposition + enkelt appellativ;
2. Preposition + sammansatt appellativ.
II. Toponymiska:
1. Preposition + enkelt ortnamn:
a) preposition + mikrotoponym,
b) preposition + namn på en bebyggelse,
в) preposition + namn på en flod eller sjö;
2. Preposition + sammansatt ortnamn;
3. Preposition + sammansatt ortnamn:
а) preposition + sammansatt nominativt ortnamn,
б) preposition + genitiviskt ortnamn, vars första komponent är ett appellativt substantiv,
в) preposition + genitiviskt ortnamn, vars första komponent är ett antroponym, ett namn på en ort eller en flod eller sjö.
6 O. A. Kupchinsky, Förändringar i mikrotoponymikens ordbildningsstruktur, i: Studier av geografiska namn, ”Mysl”, 1966, s. 122.
254
Page 13III. Antroponymiska.
IV. Prepositionellt ortnamn + nomenklaturterm.
I artikeln har 730 prepositionella ortnamn behandlats enligt detta schema. Den största gruppen utgörs av appellativa ortnamn (422). Den toponymiska gruppen omfattar 207 prepositionella ortnamn och den antroponymiska 30. Vissa prepositionella ortnamn kan hänföras till den ena eller andra typen endast mer eller mindre relativt.
Den mest produktiva prepositionen vid bildandet av prepositionella ortnamn är pō — 257 ortnamn; därefter följer pàs — 180, ūž(ù) — 85, àž(ù) — 23, añt — 85, par (i betydelsen pàs) — 43, priē — 41, ī — 6, tiēs — 3, apiē — 2, pagāl — 2, prō — 2, pālei — 1.
Prepositionerna i de prepositionella ortnamnen används i enlighet med normerna för den aktuella dialekten.
De undersökta prepositionella ortnamnen förekommer i området mellan Nemunas och Merkys, i östra Litauen och i Žemaitija. Omkring 300 prepositionella ortnamn har noterats mellan floderna Nemunas och Merkys. Omkring 20 sådana ortnamn har noterats i litauiska byar inom Vitryska SSR:s territorium.
I litauisk (liksom i rysk) toponymi finns en tendens att ersätta prepositionella ortnamn med nominativa. Detta framgår av parallella namn av typen Pō klēštaru || Pakleštarė äng, slåttermark (Večionys, Varėna distrikt), Pàs šūnelē || Šūnelis äng (Daržėliai, Varėna distrikt).
