ACTA LINGUISTICA LITHUANICA

XLIX (2003), 103 – 129

Litauiska nybildningar på -s-

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

Uniwersytet Jagielloński, Kraków

Ett särdrag i litauisk ordbildning är att många suffix, främst sådana som innehåller sonoranter (l, r, m, n, v), uppenbarligen har utvecklat sigmatiska varianter, t.ex. -sla- vid sidan av -la-, -sra- vid sidan av -ra- osv. Synkront fogas den asigmatiska varianten vanligen till rötter som slutar på en obstruent, medan den sigmatiska varianten föregås av en vokal eller en diftong. I denna artikel hävdas att de skenbart sigmatiska varianterna uppstått genom omsegmentering av vissa verbformer (infinitiver på -sti, presensformer på -sta, atematiska presensformer på -sti och iterativer på -styti), där -s- uppkommer genom dissimilation före dentala obstruenter. Exempelvis gav omsegmenteringen av ēsti som ē-sti upphov till en omformad rot ēs-, som förekommer i ēsļus (som bör segmenteras ēs-lus snarare än ēd-slūs). På detta sätt har omformade rötter på -s- utvecklats vid sidan av de flesta rötter som ursprungligen slutade på dentala obstruenter. De sigmatiska varianter som i litteraturen tillskrivits många suffix kan därmed avföras.

1. Ett av särdragen i litauisk ordbildning är att man vid vissa nominalsuffix skiljer mellan en asigmatisk variant och en sigmatisk variant, som kännetecknas av att konsonanten s står före det egentliga suffixet¹. På grundval av det material som samlats i Pr. Skardžius monografi (1943: 162n.) kan man säga att denna typ av variation främst förekommer hos de litauiska suffix som börjar med en sonorant (l, r, m, n, v), jfr.

Asigmatisk form

Sigmatisk form

-la-: krėklas, mėšlas

-sla-: giršlas, kaišlas, krišlas²

-lā-: dėla, eilā

-slā-: gȳsla

-lu-: vešļus, tukļus, suosļus

-slu-: dėšļus, ešļus, gosļus³

-lē-: rėplės, nárplė

-slē-: dėšlės, pūslē⁴

-rā-: skūdras, stipras, vāiras

-sra-: gaisras, tīmsras

-rā-: kaitrā, kantrā, šutrā, taukrā

-srā-: [kaisrā, gaisrā]⁵

-ma-: kélmas, skvarmas

-sma-: känslomas, garšmas, jaušmas, varšmas⁶

¹ Villkoren för när detta s uppträder har, såvitt jag vet, aldrig preciserats.

² Sekundära: mók-slas, pė-slas, rūk-slas, tīk-slas.

³ Sekundära: ei-slūs.

⁴ Sekundära: patvār-slēs, rauk-slē.

⁵ Formationerna hos Skardžius (1943) nämns inte.

⁶ Sekundära: bēg-smas, džiaug-smas, lūnk-smas, vaik-smas, veik-smas.

104 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

-me-: dermē, rētmē, sekmē, tekmē

-smē: bausmē, drausmē, giesmē, rēsmē, żosmē

-na-: ālpnas, drēgnas, glēbnas

-sna-: dosnas, skursnas⁸

-nā-: dusnā

-snā-: džiūsnā, ēsnos, skursnā, varsna⁹

-ni-: barnis, vilnīs

-sni-: kášnis, krūšnis, pusnīs¹⁰

-nu-: kaunūs, kritnūs, lepnūs

-snu-: ēsnūs, skursnūs, rusnūs¹¹

-niu-: barniūs, mižniūs, sūsniūs

-sniu-: pīržnius (*pirsnius)

-va-: ērdvas, mūlvas, žēlvas

-sva-: bālsvas, juōsvas, kiēsvas, rūsvas¹²

-vā-: dirvā, kalvā, sparvā

-svā-: braṣvā, lāisva, nausva¹³

2. Det asigmatiska suffixet fogas oftast till en rot som slutar på en klusil (p, t, k, b, d, g), jfr rēp-les, rēt-mē, krēk-las, glēb-nas, ērd-vas, drēg-nas, eller en frikativa (s, š), jfr dus-nā, suos-lūs, mēš-las, vēš-lūs¹⁴. Det sigmatiska suffixet förenas däremot – ur ett beskrivande perspektiv – med en rot som slutar på en vokal eller diftong. Jfr kort vokal i rasmē, rūysas, krišlas, pusnīs, lång vokal i kāšnis, rēsmē, gošlūs, miškē, pūšlē, diftonger i kiēsvas, juōsvas samt kaīslas, jaūšmas, sonantiska diftonger i bīlmas, gīrlas, skuršnas, varsna, tīmras, krimslē. Denna regel bryts av sekundära avledningar, där det sigmatiska suffixet förenas med vilka stammar som helst; se not 2 och följande.

3. Medan det asigmatiska suffixet tydligt avgränsas från roten, har vi i fråga om det sigmatiska suffixet att göra med en så kallad morfologisk knut: segmentet s har genom degemination utvecklats ur gruppen *s-s-, där det första fonemet utgjorde slutljud i det föregående morfemet, medan det andra var ansatsljud i det efterföljande morfemet, det vill säga suffixet. Skardžius (1943), och efter honom bland andra Otrębski (1965), rekonstruerar den äldre morfemgränsen i formen före assimilationen, nämligen som *t-s eller *d-s. Detta innebär en rot som slutar på en dental klusil och ett suffix med ansatsljudet -s-, t.ex. kīršlas < *kirt-slas, bausmē < *baud-smē.

4. Postulatet om sigmatiska suffix är oupplösligt förbundet med hypotesen att de bildar nomina från verbala stammar som slutar på en dental klusil. Det måste dock sägas att denna hypotes endast stämmer för deverbalnomina, men fallerar när man försöker utsträcka den till avledningar

⁷ Sekundära: ei-smē, ūk-smē, verk-smē.

⁸ Sekundära: kūp-snas, vīlg-šnas.

⁹ Sekundära: liep-snā, rēk-snā, vālk-šna.

¹⁰ Sekundära: kēp-snis, lup-snis, mīrk-snis, žīng-snis.

¹¹ Sekundära: lak-snūs, lip-šnūs, mil-snūs (← pamiltī), ry-snūs (← ryti)

¹² Sekundära: žilSvas ⇐ žīlas, žal-svas ⇐ žāl(i)as.

¹³ Sekundära: gausvā, ydva, našva.

¹⁴Från denna regel förekommer dock undantag, jfr kel-mas, bái-mē, bar-nīs, kau-nūs, dir-vā.

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -s-

105

verb som tillhör samma ordstammar. Så är till exempel, vid sidan av kirslas, vanligen tolkat som *kirt-slas, verben kiršč́ioti och kirsnóti, och det går inte att tillskriva dem strukturen *kirt-čioti, *kirt-noti. När det gäller verb som bildats med neosuffix innehållande -d-, kirsdinéti, kiršdinti, atsikirsdýti, är det osannolikt att gruppen [zd] vid den morfologiska skarven härrör från den dissimilerade gruppen *t-d. Det är enklare att här anta stammen kirs-, liksom i inf. kírsti, samt en anticipatorisk tonande realisering av s, orsakad av att ett suffix på -d- fogas till (jfr mèšdamas ⇐ mèšti); det motsvarande nomenet kiršlas är naturligare att analysera som kirs-las än som *kirt-slas. Sådana deverbalbildningar som kąśčioti, kąślioti, kąśnoti uppvisar vokalen ą, som endast är möjlig framför en frikativa, jfr inf. kąsti. Detta utesluter genast en rekonstruktion med dental klusil, *kand-čioti, *kand-lioti, *kand-noti, och talar i stället för analysen kąs-čioti, kąs-lioti, kąs-noti; det motsvarande nomenet kąśnis är lättare att härleda ur kąs-nis än ur *kand-snis.

5. Verbalderivaten av ésti bildar följande serie:

ės-dinéti

ės-dinti

ės-terti

ės-ena

ės-kà

ės-lùs

ės-nos

ės-nùs

ės-tùvai

ės-tùvas

Det är uppenbart att stammen i hela denna serie är neoroten ės- och att denna har abstraherats ur infinitivformen ės-ti (< *ėt-ti < *ėd-ti). Neoroten ger denna serie morfologisk autonomi på samma sätt som den primära roten ėd- i förhållande till den derivationella serien

ėd-inéti

ėd-inti

ėdž-ióti

ėd-a

ėd-ėjas

ėd-ėnė

ėd-rùs

ėdž-ios

6. Om formen ėsłus nu utesluts ur serien ės- och dess stam anges som ėd- (jfr *ėd-šlus hos Skardžius 1943: 166), måste man konstatera att detta är ett interpretativt grepp som bortser från det faktum att avledningen från verb i litauiskan inte använder en enda stam, utan två: ėd- och ės- (en äldre och en yngre). Med detta i åtanke överger vi föreställningen om primära sigmatiska suffix -sl-, -sr-, -sm-, -sn- vid stammar på -t-/-d-. Vi ersätter den med begreppet en neo-rot som slutar på segmentet

106 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

s, vilket ytterst härrör från en dissimilation av dental klusil i infinitivformen (-s-ti < *-t-ti). Denna neo-rot antar samma suffix som en primärrot med etymologiskt -s- i utljud, jfr till exempel dēs-ena som dvēs-ena (till dvēsti, dvēšē) eller tiṣ-ena (till tiṣti, tiṣo), gies-mē som ges-mē (till gēsti, gēso), ēs-tuvai eller vers-tuvē som praus-tuvē (till praūstis, praūšēs), kās-čioti som blēs-čioti (till blēsti, blēso).

7. Redan en översiktlig genomgång av den akademiska ordboken (LKŽ) stärker vår övertygelse om att nästan varje rot som slutar på en dental klusil åtföljs av en neo-rot på -s-, som uppkommit genom en omanalys av infinitiv på -sti. I regel är den belagd genom några avledningar, nominala och/eller verbala; jfr es- i § 5. Ibland är det dock endast en enstaka avledning som vittnar om att neo-roten existerar. Så är till exempel fallet med gaūs-mas ⇐ gaūsti, gos-lūs ⇐ gostì, kiēs-vas ⇐ kiēsti, mėṣ-tinis ⇐ mėšti samt triz-nā (< *tris-nā) ⇐ trišti. Liksom primärrotar genomgår även neo-rötter apofonisk variation; närmare bestämt antar de o-gradsform: vid sidan av bris- (brištine) finns bras- (brastā, brasvā), vid sidan av mis- (mišā) finns mais- (maīstas), vid sidan av kirs- (kiršlas, kirščioti) finns kars- i det isolerade substantivet karsā.

8. Ytterligare källor till nybildade rötter på s.

Exempel som bāls-vas ⇐ bālsta (inf. bālti), vīkṣ-mas ⇐ vīkṣta (inf. vīkti) tyder på att det etymologiska presens på -sta- omtolkades som ett prs. på -ta- baserat på en stam på -s-, bāls-ta, vīkṣ-ta; på samma sätt förutsätter būs-ena prs. būs-ta (se § 11). – Stammen i sådana avledningar som dēs-čioti, dēs-lioti, dēs-ena osv. förklaras bäst med formen av ett atematiskt prs. dēst(i) ’lägger’, som efter mönster av infinitiver på -sti kan ha omsegmenterats som dēs-ti (se § 12). – Avledningar av typen kāusdinti, pjāusdinti genomgår en segmentering som blottlägger de nybildade rötterna kaus- och pjaus- i förhållande till de primära prym. kau- och pjau-. För att förklara dessa noemorfem på -s- måste man gå till intensiva bildningar på -styti och anta att deras segment s uppfattades som en morfologisk gräns och tolkades som den ursprungliga sekvensen *s-s: káustyti = *kaus-sty-, pjáustyti = *pjaus-sty- (§ 13).

9. Nedan presenteras en samling nybildade rötter på -s-, indelade i fyra grupper efter variationen hos de bildningar som utgjorde utgångspunkten för den morfologiska omsegmenteringen. Dessa är: 1. infinitiver på -sti, 2. praesentia på -sta, 3. atematiska praesentia på -sti, 4. intensiva på -styti.

10. Omsegmentering av infinitiver på -s-ti

NEOPWK.

AVLEDNING

KÄLLA TILL NEOPWK.

PWK. PRYMARNY

aus-

áus-dinti ataus-dýti áustyti¹⁵

áusti

aud-, áudžiu, áudžiau

¹⁵ Genom degeminering från *aus-styti.

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -s-

107

aus-tuvė

baus- baus-lys; baus-mė¹⁶; baus-tuvė baūsti baud-, baudžiu, baudžiau

bels- bels-mas; béls-teleti; béls-tereti; bels-tūkas bélsti beld-, bél džiu, bél džiau

bes- bes-čioti; bès-teleti; bes-tūvas; bes-tūkas bèsti bed-, bedù, bedžiau

bils- bīls-čioti; bils-dénti; bils-mas¹⁷; bils-nóti bīlsti, bīlsta bild-, bilda

bris- bris-nóti; bris-terti; bris-tinė bristi¹⁸ bred- / brid-, bredù, bridaũ

briṣ- briṣ-teleti briṣti, briṣta¹⁹ brind-, pribrindo

draus- draus-dinėti; draus-mė; draus-tinis; draustyti²⁰; draus-tójas; draus-tùvės draūsti draud-, draudžiu, draudžiau

ės- ės-dinėti; ės-dinti ėsti ėd-, ėdu, ėdžiau

¹⁶ Skardžius (1943: 206): *baud-smė.

¹⁷ Skardžius (1943: 203) wymienił wśród wyrazów na -smas, jak bèg-smas, rėk-smas, verk-smas.

¹⁸ Graden av bris- är bras-, se nedan § 10.1.

¹⁹ Redan före förändringen av urindoeuropeiskt *inS till litauiskt įS fick presensformen *brin-sta en velarisk insättning: > brinksta. Därefter omsegmenterades denna form som brink-sta, vilket beläggs av pret. brinko och inf. brinkti. På så sätt blev neопwk. brink- ’braka till, svälla, expandera’ en synonym till neopwk. briṣ-.

²⁰ Genom geminationseffekt av *draus-styti.

108 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

ės-ena²¹

ės-kಲ

ės-lùs²³

ės-nos

ės-nùs²⁴

ės-terti

*ės-tùs²⁵

ės-tùvai

ės-tùvas

gąs-

gąs-čioti gąs-dinti nuogas-lùs²⁶ išgąs-tis

išsigąsti

gand-, išsigandau

gaus-

gaũs-mas

gaũsti

gaud-, gaudžiù, gaudžiaũ

geis-

geis-las geis-lùs geis-mas pageis-tojas

geĩsti

geid-, geidžiù, geidžiaũ

gels-

gẽls-vas²⁷

gẽlsti, gẽlsta

gelt-, pagelto

girs-

gĩrs-las²⁸ gĩrs-mas

gĩrsti, išgĩrsta

gird-, išgirdo

gys-

gys-mas

gỹsti, gỹsta²⁹

gyd-, pragýdo

glaus-

glaus-mẽ glaus-nùs

glaũsti

glaud-, glaudžiù, glaudžiaũ

²¹ Skardžius (1943: 234) jest to deryvat z suf. -sena. Por. jednak ės-ena z deryvatami na -ena od pierwiastków zakończonych etymologicznym -s-: dvẽs-ena ⇐ dvesiù, dvesiaũ, dvẽs-ti; tĩsena ⇐ tĩsti, tisaũ, tĩsti.

²² Skardžius (1943: 124): *ėd-skā. – Adj. ėškus a. ėškus są rečiau deryvatami na -us od sb. ėškà ‘apetyt’ niželi formacją deverbalną *ėd-skas, jak chciał Skardžius (1943: 124). Por. też ėšk-ena ⇐ ėškà.

²³ Skardžius (1943: 166): *ėd-slùs.

²⁴ Skardžius (1943: 225): *ėd-snus.

²⁵ Formationen *ės-tùs ombildades genom insättning av k till *ėktùs, därefter genom förändringen ks > kš till ėkštùs ’kräsen med maten; klen’. Formen hos Skardžius (1943) har inte beaktats.

²⁶ Skardžius (1943: 166): *gand-slus.

²⁷ Skardžius (1943: 377): *gelt-svas.

²⁸ Skardžius (1943: 163): *gird-slas.

²⁹ Jfr § 12 giesmẽ från prs. atemat. giẽst(i).

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -s-

109

glaus-tyti(s)³⁰

priglaus-tojas

glos-

glos-nùs glós-teletì glóstyti³¹

glósti

glod-, glódžiu, glódžiau

gos-

gos-lùs³²

gosti

god-, godzìu, godzìau

grę̇s-

grę̇s-tùvas

grę̇sti

grend-, gréndžiu, gréndžiau

graus-

graũs-mas³³ graus-tìnis

gráusti

graud-, gráudžia, gráude

griaus-

griaũs-mas griaus-tìnis

griaústi

griaud-, griaúdzia, griaúde

grįs-

grįs-dinti grįs-lai grįs-mas grįs-tas grįs-tinis grįs-tójis

grįsti

grind-, grindžiu, grindžiau

grūs-

grūs-lýs grūs-mė grūs-tas grūs-tinė grūs-tis grūs-tinė grūstyti³⁴ grūs-tùkas grūs-tùke grūs-tùvas grūs-tùvė grūs-tùvis grūs-tuvỹs

grústi

grūd-, grūdu, grūdau

³⁰ Genom degeminering från *glaus-styti.

³¹ Genom degeminering från *glos-styti. Alternativ metaanalys av glóst-tyi bildar en neopwk. glost-: glostinėti, glostinis, medan glósty-ti leder till glósty-dinti.

³² Avledningar: gosláuti ‘vara goslig, lysten’, goslyba ‘liderlighet, lystenhet’. Skardžius (1943: 166): *god-slus.

³³ Varianter: graũzmas, graũdzmas.

³⁴ Genom degeminering från *grūs-sty-.

110 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

gurs- gūrs-tas³⁵ gurs-terėti gūrsti, gūrsta gurd-, gūrdo

jaus- jaūs-ena jaus-lùs jaūs-mas³⁶ jaūs-mē jaūsti jaut-, jaučiū, jaučiaī

kais- užkais-dinti kais-las³⁷ kais-rà kaisti, kaista kait-, pakaito

kąs- kąs-čioti³⁸ užkąs-dinėti kąs-dinti kąs-lioti kąs-nis/-nỹs kąs-noti kąs-telėti kąsti kand-, kándu, kándau

keis- keis-dinėti keis-ena keis-lioti keis-mas keis-tinis keis-tinỹs keisti keit-, keičiū, keičiaū

kęš- apkęš-dinti kęš-mas kęš-terėti kęš-terti kęšti kent-, kenčiū, kenčiaū

kęs- kęs-čioti kęsėti³⁹ kęs-las⁴⁰ kęsti kėt-, kėtù, kėtaū

³⁵ Skardžius (1943: 322): *gurd-smas.

³⁶ Skardžius (1943: 203): *jaut-smas.

³⁷ Skardžius (1943: 163) wymienia ten wyraz w grupie formacji z suf. -sla-.

³⁸ Jfr äldre iterativer med kand-, kandýti och kándžioti.

³⁹ Genom degeminering från *kės-sėti. Jfr versėti under uppslagsordet vers-.

⁴⁰ Tu wyjątkowo Skardžius (1943: 163) się waha: „gali būti kilęs iš *kės-slas ir *kės-las, plg. kęsintis“.

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -S-

| 111

kies-

kiẽs-vas⁴¹

kiẽsti, kiẽsta⁴²

kiet-, sukiẽto, užkiẽto

kirs-

kirs-čioti atsikirs-dinėti nukirs-dinti atsikirs-dýti kirs-las⁴³ kirs-mas kirs-nė kirs-nóti kirs-tas⁴⁴ kirs-telėti kirs-terėti kirs-tìnas kirs-tìs kirs-tójas kirs-tùkas kirs-tùvas

kìrsti

kert- / kìrt-, kertù, kirtãũ

krės-

krės-čioti krės-dinėti krės-nóti

krėsti

kret- / krėt-, krečiù, krečiãũ

krims-

krims-čioti krims-dinti krims-ėti krims-lė krims-nis krims-nóti krims-telėti krims-telti krims-tùkas

krìmsti

kremt- / krimt-, kremtù, krimtaũ⁴⁵

kris-

kris-dinėti kris-dinti

krìsti

krit-, krintù, kritãũ

⁴¹ Skardžius (1943: 377): *kiet-svas.

⁴² Grunden för avledningen är ett denominativt verb bildat från adjektivet med suffixet -sta-. På samma sätt förklaras adi. kiẽs-vas ’hårdaktig’; likaså balsvas ’vitaktig’, gelsvas ’gulaktig’, juõsvas ’svartaktig’, mėlsvas ’blåaktig’, raũsvas ’rosa’, žalsvas ’grönaktig’, žil̃svas ’gråaktig’. Skardžius (1943: 377) och Otrębski (1965: § 121) postulerar felaktigt suffixet -svas för hela denna grupp.

⁴³ Skardžius (1943: 164): *kìrt-slas. – Wariant keršlas jest wtórny; wokalizm został wyrównany do prs. kertù (Skardžius l. c. postuluje *kert-slas, tj. derywację od osnowy praesentis, co mało prawdopodobne).

⁴⁴ Varianten kerštas är sekundär; vokalismen har utjämnats efter prs. kertù.

⁴⁵ Det finns också en motsvarande neopk. på o-stadiet, se nedan krams-, § 10.1.

112 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

kris-las⁴⁶ kris-liai kris-nóti kris-telėti

leis-

leis-dinėti leis-dinti leis-dyti / -dūti leis-ena leis-telėti leis-terėti leis-terti leis-tin̄iai leis-tiniai leis-tōjas apléis-tojas⁴⁷ leis-tūvas

léisti

leid-, leídžiu, leídau

lies-

liés-mas liés-telėti lies-tūkas

liēsti

liet-, liečiu, liečiau

liš-

liš-dinėti nuļis-dyti liš-ena⁴⁸

lišti

lind-, lendū, lindau

mels-

mels-dinti mels-ena mels-mas užmels-tojas mels-tuvė

melsti

meld-, meldžiu, meldžiau

mes- / mez-

mes-čiōti⁴⁹ mes-dinėti išmēs-dinti mes-dyti mės-liava⁵⁰

mēsti

met-, metù, mečiau

⁴⁶ Skardžius (1943: 164): *krit-slas.

⁴⁷ Dessa fornlitauiska ord, jfr z klaust-tojas SD³ 372 «frågare, percontator, rogator» till kláusiu, kláusti.

⁴⁸ Jfr ovanstående fotnot till ės-, ēšena.

⁴⁹ Detta står vid sidan av den äldre iterativen mēčioti (*mēt-iā-), liksom mētyti. Beträffande den förlängda graden, jfr lett. mētāt ’kasta, slunga’ och cs. vūmetati, pomētati.

⁵⁰ Suffixet -liava abstraherades ur bildningen mēšliava ’tid för att köra ut gödsel på åkern’, närmare bestämt när den kom att relateras till vb. mēšti, mēžiu ’gödsla’. Beträffande

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -s-

113

mẽž-liava; mes-muõ⁵¹; mès-teleti; mès-tereti; mes-tùvai

męs-

męs-tìnis

męsti

ment-, menčiù, menčiãũ

mis-

mis-â⁵²

mišti

mit-, mintù, mitãũ⁵³

pers-

pẽrs-teleti; pers-tùvai

pẽrsti

perd-/ pird-, pẽrdžiu, pẽrdžiau⁵⁴

pirs-

pìrs-čioti; pìrs-kius; pìrs-kus⁵⁶; pìrs-la / -là; pìrs-nis; pìrs-nóti; pìrs-teleti; pìrs-tereti; pìrz-nius⁵⁷

*pìrsti, *pìrsta

perd-/ pird-, *pirdo⁵⁵

plaus-

plaũs-mas; plaũs-tas⁵⁸; plaũstyti⁵⁹

plaũsti

plaud-, pláudžiu, pláudžiau

plės-

plẽs-ẽnos

plẽsti

plet-/ plẽt-, plečiù, plečiãũ

etymologiskt är mẽšliava, avlett med suffixet -iava från substantivet mẽšlas ’gödsel, dynga’ < mẽš-las; ordet var en dialektform av infinitiven mẽsti, inte av den primära verbalstammen mẽž-, såsom Skardžius (1943: 164) föreslog genom rekonstruktionen *mẽž-slas. Efter mönstret för förhållandet mẽs-tì:: mẽs-liava uppstod olika analoga bildningar, jfr. nẽšti ⇒ nẽšliava, vẽšti ⇒ vẽšliava (sekundärt vẽžliava), rìnkti ⇒ rìnkliava.

⁵¹ Variant till met-muõ, oftare plural mẽt-menys ’varp i en väv’.

⁵² Maltextrakt, vört, av vilken man genom jäsning framställer öl’. Motsvarar lettiska misa.

⁵³ Jfr. den nybildade verbalstammen mais-, beträffande formen med vokalgrad o till mis-, § 10.1..

⁵⁴ Beträffande nollgrad pird-, se nedan den nybildade verbalstammen pìrs-.

⁵⁵ Beträffande e-graden, se ovan den nybildade verbalstammen pers-. Nollgraden syns i pirdìnti, pirdžioti och i nominativformerna pirdà, pìrdalas, pirdùnas, pirdžius.

⁵⁶ Paralelną budowę pokazuje smìrs-kus ⇐ smìrs(ti), zob. niżej. Skardžius (1943: 124) odtwarza jednak *pìrd-skus.

⁵⁷ Genom sonorisering av *pìrs-nius (suffixet som i sùs-nius ⇐ sùsti). Parallell: trìznius s. v. tris-. Skardžius (1943: 226) rekonstruerar *pìrd-dnius (ett sådant suffix existerar inte!)

⁵⁸ Skardžius (1943: 321): *plaud-tas.

⁵⁹ Genom degeminering från *plaus-syti.

114 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

išsiplės-ena plės-mas

plūs-

plūs-čioti plūs-ena plūs-mas⁶¹ plūs-teleti plūs-tereti

plūsti, plūsta

plūd-, plūdo⁶⁰

pras-

pripras-dinėti atpras-dýti supras-dýti pras-ena pras-lūs pras-mà pras-mas pras-mē

pràsti

prat-, prantù, prataũ

pus-

pus-nis⁶² pùs-tas pustytý⁶³

pùsti

put-, puntù, putaũ

pūs-

pūs-čioti⁶⁴ pūs-dinti pūs-dýti pūs-lē⁶⁵ pūs-lioti pūs-lýs pūs-nóti pūs-tereti

pūsti

put- / pūt-, pūčiù, pūčiaũ

ras-

ras-dinėti ràs-dinti ras-dýtis ras-lūs⁶⁶ ras-mē

ràsti

rad-, randù, radaũ

⁶⁰ Bredvid detta finns även en neopwk. plūst-: plūst-ėti, -a, -ėjo, plūstubūnis ’den som svämmar över, skäller ut, en ouppfostrad person’.

⁶¹ Om man antar en expressiv förkortning plūs- > plus- skulle man här också kunna räkna in plus-čioti ’gå omkring utan mål, ströva omkring’ (⇒ plūs-čius ’lathund, dagdrivare, kringströvare’).

⁶² Skardžius (1943: 221): *put-snis (tak samo Otrębski 1965: 170).

⁶³ Genom geminatreduktion från *pus-snyt.

⁶⁴ Jfr äldre pūčiōti < *pūt-ia-.

⁶⁵ Skardžius (1943: 170): *pūt-slē.

⁶⁶ Skardžius (1943: 166): *rad-slus.

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -S-

| 115

res- / ręš-

rēs-vas rēs-vas⁶⁷ rēs-mē⁶⁸

rēsti

ret-, rēnta, rēto

ręs-

rēs-dinti rēs-tinis rēs-tójas⁶⁹

rēsti

rent-, renčiù, renčiaũ

ries-

ries-čiúoti ries-mē⁷⁰ rēs-mas ries-tas ries-tinis ries-tùvas ries-vas⁷¹

riēsti

riet-, riečiù, riečiaũ

ris-

ris-dinti ris-tas ris-vas ris-tùvai ris-tùvas

risti

rit-, ritù, ritãu

rus-

rus-nùs⁷² rùs-vas⁷³

rùsti

rud-, rundù, rudaũ

sēs-

sēs-lỹs sēs-lùs⁷⁴ sēs-tas pasēs-tē⁷⁵

sēsti

sēd-, sēdu, sēdau

siaus-

siaũs-dinti siaus-lùs

siaũsti

siaut-, siaučiù, siaučiaũ

⁶⁷ Skardžius (1943: 377): *rēt-svas.

⁶⁸ Skardžius (1943: 206): *rēt-smē. – Por. stopień wzdużony rēt- w reimē a. retmā ‘rzadkie miejsce (w lesie)’, rētis ‘rzeszoto, sito z dużymi otworami’ (zwane też retas), rētỹs ‘człowiek małomówny’.

⁶⁹ Vid sidan av ręš- finns neopwk. rąst-: rąstas. Det abstraherades fram ur intens. *rąs-yti ⇐ *ras-syti (stammen ręš-ti).

⁷⁰ Skardžius (1943: 206): en bildning på -smē.

⁷¹ Skardžius (1943: 377): *riet-svas.

⁷² Skardžius (1943: 225): *rud-snus.

⁷³ Skardžius (1943: 377): *rud-svas.

⁷⁴ Skardžius (1943: 166): *sēd-slus.

⁷⁵ Skardžius (1943: 331): *pasēd-stē eller *pasēd-tē.

116 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

siaũs-mas siaũs-teletė siaũstyti⁷⁶ siaũs-tùvas

sius-

sius-lùs siùs-mas sius-nà sius-tà siùs-tas siùs-teletė

siùsti

siut-, siunù, siutaũ

sius-

siųs-dinti⁷⁷ siųs-lys siųs-tinis siųstyti⁷⁸ sius-tùvas

siųsti

siunt-, siunčiù, siunčiãu

skaus-

skaũs-dinti skaũs-mas⁷⁹ skaus-nóti

skaũsti, skaũsta

skaud-, skaũda, skaudžiù

skers-

skẽrs-dinti skers-tójas skers-tùvės⁸⁰

skẽrsti

skerd-, skerdžiù, skerdžiãu

skės-

skẽs-čioti skẽs-nóti skẽs-teletė skẽs-tinis skẽs-tùvas

skẽsti

sket- / skėt-, skẽčiù, skẽčiãu

skirs-

skirs-ena skirs-kelė skirs-mas skirs-nis

skĩrsti, skĩrsta

skird-, skĩrdo

⁷⁶ Genom degeminering från *siatus-syti.

⁷⁷ Vid sidan av detta siuntinė́ti.

⁷⁸ Genom degeminering från *siųs-syti.

⁷⁹ Skardžius (1943: 204) wymienił wśród wyrazów na -smas, por. wyżej uwagę do bil̄smas.

⁸⁰ Den sekundära stammen skers- syns också i sb. skerstiis eller skerstùjis ’årets sista månad, december’; förklaringen av formanten vållar emellertid svårigheter.

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -S-

| 117

skirs-nùs skirs-telėti⁸¹

sklęs- sklęs-tas sklęsti sklend-, sklendžiu, sklendžiau

skros- skrós-dinti skrós-tinis skros-tójas skros-tùvas skrósti skrod-, skródžiu, skródžiau

skurs- skurs-dinti skurs-nà⁸² skurs-nas⁸³ skurs-nùs⁸⁴ skursti, skursta skurd-, skùrdo

skus- 1 skùs-čioti skùs-terėti skùsti skud-, skùnda, skùdo

skus- 2 nuskùs-dinti skùs-terti skùs-tis skus-tójas skus-tùkas skus-tùvas skùsti skut-, skùtu, skutau

skųs- apskųs-dinti skųs-mas skųs-tis skųs-tójas skųsti skund-, skùndžiu, skùndžiau

slys- slýs-čioti slýs-dinti slýs-mas slýs-terėti slýsti, slýsta slyd-, sýdo

smirs- smìrs-dinti smìrsti, smìrsta smird-, pasmìrdo⁸⁵

⁸¹ Den metanalyserade prs. skirsta som skirt-a hör däremot samman med drw. skirsč-iotis, skirt-ė, skirt-yti, skirst-ùkas, skirst-ùs.

⁸² Skardžius (1943: 220) wymienił wśród wyrazów z sekundarnym sufiksem -sna, jak lùp-sna, kup-sną, liep-sną.

⁸³ Skardžius (1943: 219): *skurd-snas.

⁸⁴ Skardžius (1943: 225): *skurd-snus.

⁸⁵ Se nedan neopwk. på o-stadiet: smars-, § 10.1.

118 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

smirs-nóti

smirs-telėti

smirs-telti

smirs-terėti

smirš-kus⁸⁶

spaus- spaus-dinėti spáusti spaud-, spaudžiu, spaudžiau

spáus-dinti

spáus-ena

spáus-mas

spáus-muõ

spáus-tai / spáuš-

spáus-telėti

spáus-terėti

spáustyti⁸⁷

spáus-tojas

spaus-tūkai

spaus-tūvai

spaus-tùvė

spraus- spraus-lė spráusti spraud-, spraudžiu, spraudžiau

spraus-mas

spraus-mė

spraus-muõ

spraus-tas

spraus-tūkas

spraus-tūvai⁸⁸

spręs- spręs-dinti spręsti sprend-, sprendžiu, sprendžiau

spręs-ena

spręz-lis⁸⁹

spręs-mas

spręs-tūvai

spręs-tūvas

svies- svies-dýti sviesti svied-, sviedžiu, sviedžiau

svies-tas⁹⁰

⁸⁶ Jfr ovan pirš-kus.

⁸⁷ Genom degemination ur *spaus-styti.

⁸⁸ Från pwk. praus- ’tvätta (sig)’, med etymologiskt -s-, motsvaras det av praustuvė eller praustuvė ’tvättfat’.

⁸⁹ Ur *spręz-lis, med sonorisering av gruppen sl liksom i mėzliava < mės-liava (se s. v. mes-/mez-), kremzlė vid sidan av kremslė ’brosk’ (neopwk. krims- / krems-).

⁹⁰ Otrębski (1958: § 471): *svied-tas.

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -s-

119

svies-teleti svies-tinė svies-tynės

svys-

svýs-teleti svýs-terėti

svýsti, svýsta

svyd-, svýdo

šus-

šūs-dinti šūs-tiniai šūs-tinis šūs-tūkai

šūsti

šut-, šuntù, šutaũ

šveis-

šveis-čiūoti šveis-dinti šveis-tinis nušveis-tójas šveis-tūkas šveis-tūvas šveis-tùvė

šveisti

šveit-, šveičiu, šveičiau

švies-

švies-à⁹¹ švies-as švies-dinti švies-dyti švies-ė švies-ėti švies-inti / -inti švies-is švies-tùvas švies-ulýs švies-umà švies-ùmas švies-ùs

šviėsti

šviet-, šviečiu, šviečiau

tris-

triz-nà

*tristi

trid- / tried-, *trindù, *tridaũ; sekundärt trýstu < *trind-stu, trýdau, trýsti⁹²

Skardžius (1943: 310): *šveit-sa.

Wbrew Skardži­usowi (1943: 219) wyraz triznà ‘biegunka; osoba na nią cierpiąca’ nie może być wyprowadzony z prototypu *trid-dna z tej prostej przyczyny, że składnik -dna nie pojawia się jako sufiks w żadnym wyrazie litewskim. Bardziej naturalny będzie tutaj wywód triznà z praformy trišnà, mianowicie przy uwzględnieniu antycypacyjnej sonoryzacji sn > zn. To nieregularne zjawisko fonetyczne dokumentują takie paralele, jak z jednej strony užnaĩ < uõsnaĩ, nuolaižnùs < nuolaišnùs, z drugiej strony grazmẽ < grasmẽ, graũžmas < graũšmas, juozmuõ < juośmuõ. Formacja *tris-nà tak się ma do inf. triš(ti) jak sius-nà do

120 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

vers- vers-čiūkas vers-dinėti vèrs-dinti pérvers-dyti vèrs-ena versėti⁹³ vers-las vers-mas vers-tuvē vèrsti vert-, verčiù, verčiaũ

ves- ves-dinėti vès-dinti ves-dýti vès-imas / -imà ves-tùvės vèsti ved-, vedù, vedžiaũ

vès- vès-à vés-čioti atvès-dinėti vès-dinti atvès-inti vès-ulys vès-umà vès-ùmas vès-ùs vésta, véstivèd-, védo

žais- 1 žàis-las⁹⁴ žàis-mas žàis-tojas žàisti ‘leka’ žàid-, žaidžiù, žaidžiaũ

žais- 2 žàis-tis⁹⁵ žàiz-dė žàisti ‘forma av lera’ žàid-, žaidžiù, žaidžiaũ⁹⁶

siùs(ti) och likaså dziùs-nà till dziùs(ta) och fornlit. duos-na till pres. atemat. dúos(ti). – Drw. trznius ’person som lider av diarré’ kan härledas till *triz-nius. Att det också här rör sig om sekundär sonorisering visas av parallellen piržnius ’fisare’ från *pirs-nius, detta från pirs- ← *pìrsti (se ovan). Jfr sùsnius från sùsti. Annorlunda Otrębski (1965: § 298), där urformerna föreslås vara *trid-snius i *pird-snius, med ett sigmatiskt suffix som dock knappast kan betraktas som gammalt och/eller primärt.

⁹³Genom geminationens upplösning från *vers-sėti. Jfr ovan kešėti s. v. kès-.

⁹⁴Skardžius (1943: 164): *žàid-slas.

⁹⁵’plats vid brödugnen, platsen intill ugnen’ (LKŽₓₓ 88). Ett besläktat ord här är žàidas ’smedja’.

⁹⁶Dialektalt žàisti förhåller sig till litterärt žiešti ’forma, tillverka av lera’ ungefär som dialektalt žàisti ’såra’ förhåller sig till žeisti ’detsamma’. Med hänsyn till o-graden kan žàisti, žaidžia tolkas som ett kvasiprimärt verb, dvs. ett verb som etablerat sig i stället för iterativen *žaidyti, som böjs i presens med suffixet -ia-: žaidžia (jfr fornlit. presenstypen mó́kia till mókyti, ró́dzia till ró́dyti, Otrębski 1965: § 639).

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -S-

121

ž aiz-dē⁹⁷ žaiz-rà žaizdrà⁹⁸

žis- žis-čioti žis-dinti žis-lioti žis-loti žis-tūkas žisti žind-, žindu, žindau

žos- žos-čioti žos-las žos-mė⁹⁹ žos-tė žosti žod-, žódžiu, žódau

10.1. Tillägg: formationer på o-grado

bras- bras-tà brās-tas¹⁰⁰ bras-và bras-tvà bristi bred- / brid-, bredù, bridau

braṣ- braṣ-à¹⁰¹ braṣ-và¹⁰² braṣ-tvà brésti, brésta brend- / brind-, pribřendo, pribřindo

gais- gais-as¹⁰³ *gisti, *gysta¹⁰⁴ *gied- / gid-, jfr giedras, gaidrùs

⁹⁷ Variationen av ordet žais-tis (LKŽ_XX 90). Den kan härledas från *žais-lė genom sporadisk sonorisering efter i. Detsamma gäller ordet žaizdà eller žaizdė ’sår’, < *žais-tal-tė ⇐ dial.žais(ti) ’såra’.

⁹⁸ ’smedja’, mer allmänt känt som mask. žaizdras (LKŽ_XX 90–91). I žaizrà har vi att göra med en avledning med -ra- från inf. žais(ti), dvs. *žais-ra. Vårt exempel skiljer sig från ett fall som kais-rà ⇐ kaisti (se ovan) genom att s har blivit tonande (jfr i detta avseende sprēžlis s.v. sprēs- samt triznà s.v. tris-). En yngre variant är däremot namitodrā, som uppkommit genom tonande från *žaist-ra (< *žais-ra-t- inskjutet, som t.ex. i gaistras ’glöd på himlen’, efter tonande: gaizdras). Skardžius (1943: 301) förklarar det helt annorlunda: *žaiddras, med ett fiktivt suffix -dra- (varianten žaizdra har inte beaktats i detta sammanhang). I S. Ambrazasas monografier (1993, 2000) finner jag inte orden žaizrà, žaizdrà, žaizdras (inte heller kaisrà, sprēžlis, triznà, gaizdras).

⁹⁹ Skardžius (1943: 206): *žod-smė.

¹⁰⁰ För båda dessa avledningar på -t- talar vi om ett ablautande förhållande bras- ⇐ bris-. Avsaknaden av en intensivbildning *brastytì utesluter möjligheten att analysera *bras-à, *brast-as.

¹⁰¹ Skardžius (1943: 310): *brand-sa.

¹⁰² Skardžius (1943: 378): *brand-sva.

¹⁰³ Skardžius (1943:310): *gaid-sas. Wyrazowi litewskiemu odpowiada łot. gàiss ‘powietrze’.

¹⁰⁴ Pres. *gysta kan förstås som en förnyelse av ett gammalt pres. med infix (*gind-sta ⇐ *ginda ’det ljusnar, det klarnar upp’) analogt med exempelvis išvysta (*vind-sta ⇐ *vinda ’uppfattar, lägger märke till’), där ys- utgör stammen för grad o av vais-, se nedan vaìskus.

122 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

gais-rà¹⁰⁵

gais-ras¹⁰⁶

gais-ùs

gars-

garš-as garš-inti gars-inti garš-mas¹⁰⁷

gìrsti, išgìrsta

gird-, gìrdi, išgìrdo

kars-

kars-à¹⁰⁸

kìrsti

kert- / kirt-, kertù, kìrtau

krams-

kráms-čioti¹⁰⁹ krams-ėti krams-lė krámz-lė krams-lȳs krams-lùs krams-nóti krams-óti kráms-telzti / -telti kráms-terėti kramstyti¹¹² krams-tùkas krams-ùs

krìmsti

kremt- / krimt-, kremtù, krimtàu¹¹⁰

ląs-

las-tà ląs-tas¹¹³ ląs-tis

lįsti

lend- / lind-, lendù, lindàu

lais-

láis-čioti lais-dinti

léisti

leid-, lėdžiu, lėidau

¹⁰⁵ Bildning som kaisra ⇐ kaiš(ti), se ovan under kais-.

¹⁰⁶ Skardžius (1943: 301): *gaid-sras.

¹⁰⁷ Skardžius (1943: 203): *gard-smas.

¹⁰⁸ Skardžius (1943: 310): *kart-sā. Co do apofonii por. niżej narsà, tamsà, vešà oraz brąsà s.v. brąs-.

¹⁰⁹ Obok tego krám-čioti ‘kasać; przeżuwać’. Zdaniem Skardžiusa (1943: 519) kráms-čioti derywowano sufiksem -ioti od wykrzyknika krámst. – Jeśli kogoś nie przekonuje derywacja krams- od krims- formy infinitivi, to może sięgnąć do intensiwum kramstyti, by drogą reanalizy *kram-sty- wydobyć zeń potrzebny nieopierwiastek (paralelę na to wymieniono niżej w § 13).

¹¹⁰ Jfr ovan neopkw. krims-.

¹¹¹ En variant med tonande konsonant, jfr ovan spręžlis.

¹¹² Genom degeminering från *krams-sty- ⇐ krims-. Jfr lett. krāmstīt ‘försöka få tag på något ätbart med tänderna, gripa, hugga efter något; ta till sig, stjäla’.

¹¹³ Skardžius (1943: 321): *land-las.

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -s-

123

láis-va¹¹⁴

làis-vas¹¹⁵

làistyti¹¹⁶

laizdyti¹¹⁷

mais-

mais-tas¹¹⁸

mìsti

mit-, mintù, mitaũ

mas-

sumastyti¹¹⁹

mèšti

met-, metù, mečiãu

nars-

nars-๲⁰ nar̃s-as

sunìršti, -nìrsta

nert- / nirt-, nìrto

smars-

smárs-as¹²¹

smìrsti, smìrsta

smird-, pasmirdo

švais-

švais- ๲² švais-čioti švais-ìnti švais-ýti švaistyti¹²⁴ švais-ùs

švìsti

šviet- / švit-, šviečiù; švintù¹²³

vais-

vàis-kus¹²⁵

išvýsti, išvýsta

vyd-, išvýdo

vars-

vars-n๲⁶ var̃s-mas

ver̃šti, vìršti

vert- / virt-, verčiù; virstù

11. Omsegmentering av presensformer på -s-ta

NEOPWK. DERIVAT AV PRS. PÅ -sta FORM PRT., INF.

bals-

bãls-vas¹²⁷

bãlsta

bal-, bálo, bálti

¹¹⁴ Skardžius (1943: 378): *laid-sva. – Co do stopnia o przy sufifugowaniu -va por. kalvà od kélti s, narvà od kélti s, narvà od nérti, spanvà od spirti.

¹¹⁵ Skardžius (1943: 377): *laid-svas.

¹¹⁶ Genom degeminering från *làis-sty- ⇐ léis-.

¹¹⁷ ’bränna med eld’ (DP). Fonetisk stavning för lais-dyti.

¹¹⁸ Skardžius (1943: 321): *mait-tas. Por. wyżej neopwk. w formie stopnia zanikowego mis-.

¹¹⁹ ’fläta, vrida, tvinna’, genom degeminering från *mas-sty- ⇐ mes-. Jfr mėtm enys ’varp i en väv.’

¹²⁰ Skardžius (1943: 310): *nart-sa.

¹²¹ Por. wyżej nars-as ⇐ nirš(ti). Skardžius (1943: 310): *smard-sas.

¹²² Skardžius (1943: 310): *švait-sa.

¹²³ Jfr nedan gais-ma ’sång’ från gies-ti 3:e person ’sjunger’ (pwk. gied-), § 12.

¹²⁴ Genom degeminering från *švais-sty-ti ⇐ švies-.

¹²⁵ Budowa jak pìrs-kus ⇐ pìrs(ti), smìrs-kus ⇐ smìrs(ti), zob. wyżej. Skardžius (1943: 124): *vaid-skus. Co do stopnia o por. vaidinti, vaidéntis, vaìdilas, vaiduõklis.

¹²⁶ Skardžius (1943: 220): *vart-sna.

¹²⁷ Jfr nedan žals-vas till žalsta.

124 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

būs-

būs-ena

būsta¹²⁸

bū-, būvo, būti

džiūs-

džiūs-kis džiūs-lā džiūs-nā džiūs-na džiūs-nas¹²⁹

džiūsta

džiū-, džiūvo, džiūti

girs-

girs-čiōti girs-nóti¹³¹ girs-telti

girsta

ger- / gir-, apgìro, gìrtì¹³⁰

links-

links-ėti links-mas links-nē links-nis links-óti links-tē links-tinis links-tis

linksta

lenk- / link-, lìṅko, lìṅkti¹³²

miṣ-

įmišt-i¹³³ pamišt-i¹³⁴ miṣ-lē¹³⁵

*mišta < *min-sta

min-, *mìno, *mìnti

rūks-

rūks-ena

rūksta¹³⁶

rūk-, rūko, rūkti

¹²⁸ Vid sidan av būs- finns neopwk. būst-, som abstraherats genom omanalys av prs. bū-sta som būst-a. Jfr sådana derivat som būst-as, būst-inė, slit. būst-imas DP, būst-imė DP. – När bū-sena vid ett visst utvecklingsskede började förknippas med būti i stället för med būsta, uppkom segmenteringen bū-sena (den överensstämmer med den nuvarande språkintuitionen).

¹²⁹ I denna grupp förekommer också en (expressivt) förkortad vokalism: džiūsas, džiūsna, džiūsnis, džiūsnius, džiūsra, džiūsris. Segmentet -s- bör i varje fall betraktas som prefixalt, såsom i den synkrona stammen džiūs-ta. Annorlunda S. Ambrazas (1993: 125, 133), som använder syntagmatiska suffix -sn- och -sr-.

¹³⁰ apgìrti ’bli berusad’, prigìrti ’dricka sig till fördärv, bli alkoholist’ (LKŽ_III 350–351).

¹³¹ Skardžius (1943: 220), który przemilcza obecność girs-čiōti i girs-telti, tłumaczy girsnóti jako girsn-óti, tj. czasownik denominatywny od *gir-snā ‘picie’.

¹³² Jfr nedan neopwk. lanks-, § 11.1.

¹³³ Inf. ’gissa, lösa (en gåta)’.

¹³⁴ Inf. ’ställa en gåta’. Från denna inf. på -sti abstraherades pwk. miṣ-, synligt i prs. miṣa ’gissar gåtor’. Jfr As mišì mišlė. Mišles beminsant radau. Nebus dorai, jei neįmįsi. Aš pamiščiau, ans ančiktum. Se LKŽ_VIII 284, där dock felaktiga prs.-former anges: miñčia eller minsia och prt.-formen mintė (det saknas belägg i exempelmeningar).

¹³⁵ Om allomorfen på o-stadiet o, se nedan s.v. mąs-, § 11.1.

¹³⁶ En parallell omanalys av rūkst-a (prs. på -a-) genererar neopwk. rūkst-, synligt i sådana bildningar som rūkst-ėti (kaminas rūkstėja), rūkst-énti (rūkštėna pirtis), rūkst-otas (diena rūkstota). – När rūksena vid ett visst skede började förknippas med rūkti i stället för med rūksta, uppkom segmenteringen rūk-sena.

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -S-

125

rūks-ėti rūks-mas rūks-noti

sprogs-

sprógš-ena sprógš-ena¹³⁸ sprógš-mas¹³⁹

sprógsta¹³⁷

sprog-, sprógo, sprógti

tims-

timš-ras¹⁴⁰ timš-ras¹⁴²

*timsta / témsta

tem- / tim-, sutėmo, témti¹⁴¹

ūks-

ūks-mė¹⁴³ ūks-na ūks-nė ūkšyti¹⁴⁴

ūksta

ūk-, ūko, ūkti

vyks-

vỹks-mas vỹks-nis vỹks-telėti

vỹksta

vyk-, vyko, vykti

žals-

žālš-ganas žālž-ganas žāls-telėti žāls-telti / -terti žāls-vas¹⁴⁵

žālsta

žal-, žālo, žālti

žils-

žīls-ganas žīls-telėti žīls-terėti

žīlsta

žil-, žīlo, žīlti

¹³⁷ När sprógšena vid någon tidpunkt började förknippas med sprógti i stället för med sprógsta, uppstod en ny segmentering: spróg-sena.

¹³⁸ Tillfällig förändring [ks] > [kš].

¹³⁹ Vid sidan av detta finns sprog-mė ’en tom plats, obevuxen av buskar’.

¹⁴⁰ Por. gais-ras od *gis(ti), kais-rā od kais(ti). Skardžius (1943: 301) analizuje ten wyraz jako tim-sras. Uderza pominięcie timšras w monografii S. Ambrazasa (1993: 132–133) (sufiksy -(s)ra, -(s)ris).

¹⁴¹ Eftersom segmentet s i de nämnda avledningarna har samband med metaanalysen av presensbildningar på -sta- (→ *tims-ta, *tėms-ta), kan sambandet mellan de litauiska formerna tamsa och tīmšras och det urindoeuropeiska temat på *es-/s- ifrågasättas. Jfr vediska tāmas-, loc. sg. tāmasi ’i mörkret’, lat. temere ’på måfå’, vediska tāmisraḥ ’mörker’; se närmare Smoczyński (2001: 106).

¹⁴² LKŽ_XVI 365, med den tillfälliga förändringen msr > mšr. – Förutom tims-, som förutsätter ett ingressivt presens *tim-sta ’det skymmer’ till tėmti, har vi ytterligare två neorötter: tems- (se nedan tamsà, § 11.1) och temst- (jfr témsta ’skymning, mörker’). De bygger på en dubbel metaanalys av det (nya) presenset témsta: som tém-s-ta eller som témst-a.

¹⁴³ Skardžius (1943: 206): ūk-smė från ūkti.

¹⁴⁴ Genom degemination från *-uks-ty-.

¹⁴⁵ Skardžius (1943: 377) uważa za drw. denominalny z suf. -svas od žāltas ‘zielony’.

126 |

WOJCIECH SMOCZYŃSKI

žils-terti žils-vas¹⁴⁶

11.1. Tillägg: bildningar på o-stadiet

lanks- lanks-čioti¹⁴⁷ liṅksta lenk- / link-, liṅko, liṅkti¹⁴⁸

lanks-mas

lanksýti¹⁴⁹

mąṣ- mąṣ-lė¹⁵⁰ *mįsta < *min-sta min-, *mino, *minti (wtórnie mįšti)

mąṣ-lùs

mąṣýti¹⁵¹

tams- tams-à¹⁵² *timsta / témsta tem- / tim-, sutėmo, témti¹⁵³

11.2. Särskilda fall på -š

nirš- som nyrot till nirt-: inìršta, niršo, niršti ’ta sig an något med hetta, häftigt; bli envis; bli ivrig’. Detta paradigm bygger på presensformen inìršta (preteritum -nirto, niršti osv.), där ett fonetiskt rs har ersatts av rs genom rš.

širš- som nyrot till šird-: preteritum širšo talar för en analys av presens širšta som en bildning på -ta: širš-ta. Gruppen rš kommer här av en förändring av rs. Den aktuella nyroten är alltså en variant av širs-, jfr širšta < *širdsta, širdo, širšti ’bli arg, vredgas’ (denominativ av širdìs ’hjärta’).

12. Resegmentering av atematiska presensformer på -s-ti

NYROT. DERIVAT PRES. PÅ -sti FORM PRET., INF.

dės- dės-čioti dėst < dėsti dė-, dė́jau, dė́ti

¹⁴⁶ Skardžius (1943: 377) uważa za drw. denominalny z suf. -svas od žilas ‘siwy’.

¹⁴⁷ Alternativ översättning: *lanks-tì-a-, iterativbildning av nyroten lanks- liksom i lankst-yíti.

¹⁴⁸ Jfr ovan nyroten links-.

¹⁴⁹ Synkront kan det analyseras som *lanks-stytii = liṅks(ta). Diakront: lankst-yíti, dvs. en iterativ-kausativ avledningsform på o-grad till stammen linkst- liksom i intransitiv presens liṅkst-a (<= link-sta).

¹⁵⁰ Jfr LKKŽVII 893–894: Nu ska jag säga en sådan gåta att ingen kan gissa den. Jag gissar, gissar gåtan, katten bär på en blåsa.

¹⁵¹ Åtminstone i betydelsen ’gissa gåtor’ härstammar det genom degemination från *mąṣ-sty- <= mąṣ(ti) ’gissa’ (se ovan nyroten miṣ-). Jfr Jag tänker om jag inte ska gissa vem som gjorde det. Han tänker ut gåtor. Låt oss tänka ut gåtor. Däremot kan mąstyti i betydelsen ’tänka, begrunda’ härledas ur *man-styti <= menù, mìn̄ti ’minnas’.

¹⁵² Här bortser man från former som tamsìnti, tamsúoti, tamsùs, eftersom dessa är avledningar av tamsā. – Förhållandet mellan tams- <= tims- / tems- liknar det mellan krams- <= krims- / krems- (se ovan). Som paralleller till abstraktum på -à ligger två bildningar gjorda av infinitiver på -s(ti) nära till hands: kar-s-à <= kirstì, nars-à <= niršti. – Skardžius (1943: 310) analyserar tam-sà med témti angivet som stam.

¹⁵³ Jfr ovan nyroten tims-, tìmsras, § 11.

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -s-

127

dés-ena dés-lės dés-li dés-lioti dés-ni¹⁵⁴

duos- dúos-ena duos-lùs duos-na duos-nis duos-nùs¹⁵⁶ dúost < dúosti¹⁵⁵ duo-, daviaũ, dúoti

gais- gais-ma¹⁵⁷ giest < ĝiesti gied-, ĝiėdu, giedóti

gies- gięs-ena¹⁵⁸ gies-mē¹⁶⁰ gies-nóti giest < ĝiesti¹⁵⁹ gied-, ĝiėdu, giedóti

13. Omsegmentering av verb på -styti

NEOPWK. VERBALAVLEDNING PÅ -styti. PRIMÄR PWK.

kaus- káus-dinti kaus-ena¹⁶¹ kaūs-tē / -tē¹⁶² káustyti = *kaus-sty-¹⁶³ kau-, káuju, káuti

nars- nars-la náršyti = *nars-sty-¹⁶³ ner-, nerìu, nérti

¹⁵⁴Vid sidan av dés- finns en neopwk. dést-: déstelėti, destinéti. Den har abstraherats från intensivformen dést-yti ⇐ dé-styti (stam dėti).

¹⁵⁵När dúosena vid någon tidpunkt började förknippas med inf. dúoti i stället för med atematisk prs. dúost(i), uppstod en ny segmentering dúo-sena.

¹⁵⁶Vid sidan av duos- finns en neopwk. duost-: dúost-eleti, dúost-urti. Den har abstraherats från intensivformen dúost-yti ⇐ dúo-styti (stam dúoti).

¹⁵⁷’sång, sjungande’ (hos Dowkont, LKŽ^III 35). Morfemet gais- är en allomorf på o-graden till gies- såsom i gięs-ti 3 pers. ’sjunger’ (se nedan gies-mē^{§ 12}). Avledningen ai ⇐ *ei, lit. ie illustreras till exempel av förhållandet švais-à ⇐ šviės(ti), šviečìu. Vid sidan av detta har vi en äldre allomorfism gaid-:: gied-, jfr gáidà ’melodi, musiköra’, gaidas fornt. ’sångare’, gáidys ’tupp’ som avledningar av roten gied-, ĝiėdu, giedóti ’sjunga’.

¹⁵⁸ Skardžius (1943: 234) wymienił ten wyraz w grupie formacji na -sena, wraz z ei-sena, jó-sena oraz aug-sena, bég-sena.

¹⁵⁹Jfr ovan gysmas av gysti, gýsta, § 10.

¹⁶⁰ Skardžius (1943: 206): *gied-smē. – Paralela z pierwiastkiem na -s-: ges-mē ‘ledwo tlący się żar’ ⇐ gēso, gēsti.

¹⁶¹När kausena vid någon tidpunkt började förknippas med káuti i stället för med káustyti, uppstod en ny segmentering káu-sena.

¹⁶²I betydelsen ’låda med verktyg för att sko hästar’. Även analysen kaust-ē och tillhörighet till neopwk. káus- är möjlig, vilket då följer av omsegmenteringen káu-styti som káust-yti.

¹⁶³En alternativ metaanalys *nár-st-yti ger upphov till neopwk. narst-, vilket syns i narš-as eller panaršt-is ’piska, läderdelen av en piska, det som fästs vid piskhandtaget’, panáršta ’batoga sunarstymas. kad būtų trumpesnis; narplė, narstas’ (LKŽ^IX 325).

128 |

W O J C I E C H S M O C Z Y Ń S K I

panārs-la¹⁶⁴

nars-lai

pjaus- pjāus-dinti pjāustyti = *pjaus-sty- pjau-, pj áunu, pj áuti¹⁶⁵

pjāus-ena¹⁶⁶

sklās- sklās-ta *sklāstyti = *sklās-sty- sklęsti, sklendžiu, sklendžiau

sklās-tas

sklās-tis¹⁶⁷

sklās-tūvas

spąs- spąs-lai¹⁶⁸ spąstyti = *spąs-sty- spęsti, spéndžiu, spéndžiau,

spąs-nos jfr iter. spāndyti

sprąs- sprās-tis¹⁶⁹ sprąstyti = *sprąs-sty- spręsti, spréndžiu, spréndžiau,

jfr iter. sprāndyti

uos- uos-lė¹⁷⁰ ūostyti = *uos-sty- úosti, úodžiu, úodžiau

uos-lýs

uos-lùs

uōs-nai

uōs-tai

úos-telėti

FÖRKORTNINGAR

adj. – adjectivum

gwar. – dialektal

inf. – infinitivus

neopwk. – neopierwiastek

prs. – praesens

prt. – praeteritum

pwk. – pierwiastek

sb. – substantivum

suf. – suffix

vb. – verbum

¹⁶⁴ S. Ambrazas (1993: 98): suffixet -sla-.

¹⁶⁵ Vid sidan av pjaus- finns neopwk. pjaust-: pjāust-inti, pjaust-inėti, pjaust-iklis, pjaust-inys. Det abstraherades fram ur intens. pjāust-yti ⇐ pjāu-styti (stammen pjāuti).

¹⁶⁶ När pjāusena vid någon tidpunkt började förknippas med pjāuti i stället för med pjāustyti, uppstod en ny segmentering: pjāu-sena.

¹⁶⁷ Skardžius (1943: 330): *skland-stis eller *skland-tis.

¹⁶⁸ Skardžius (1943: 164): *spand-slai.

¹⁶⁹ Skardžius (1943: 330): *sprand-stis eller *sprand-tis.

¹⁷⁰ Wyraz nie uwzględniony u Skardžiusa (1943: 163) ani u S. Ambrazasa (1993: 99).

NEOPIERWIASTKI LITEWSKIE NA -S-

| 129

KÄLLOR

LKŽ – Litauiska språkets ordbok I–XX, Vilnius 1941–2002.

DP – CZESŁAW KUDZINOWSKI, Indexordlista till ”Daukšos Postilė” 1–2. Poznań: Adam Mickiewicz-universitetet, 1977. (Seria Filologia bałtycka, 2.)

SD³ – Dictionarium trium linguarum... [3:e uppl.], Vilnae M.DC.XLII. Citerat efter K. PAKALKA (red.), Pirmasis lietuvių kalbos žodynas. Vilnius: Mokslas, 1979.

BIBLIOGRAFIA

AMBRAZAS, S. 1993: Daiktavardžių darybos raida 1. Lietuvių kalbos veiksmažodiniai vediniai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

AMBRAZAS, S. 2000: Daiktavardžių darybos raida 2. Lietuvių kalbos vardžodiniai vediniai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

OTRĘBSKI, J. 1958, 1965: Gramatyka języka litewskiego 1. Wiadomości wstępne. Nauka o głoskach. 2. Nauka o budowie wyrazów, Warszawa: Państwowe Wydawnictwo Naukowe.

SKARDŽIUS, P. 1943: Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius: Lietuvių mokslų akademija. Lietuvių kalbos institutas. (Wznowione w reprodukcji fotograficznej jako t. 1 wydawnictwa Pranas Skardžius, Rinktiniai raštai, red. Albertas Rosinas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 1996.)

SMOCZYŃSKI, W. 2001: Język litewski w perspektywie porównawczej, Kraków: Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellońskiego. (Baltica Varsoviensia, 3.)

Wojciech Smoczyński Uniwersytet Jagielloński Zakład Językoznawstwa Indoeuropejskiego al. Mickiewicza 9/11, PL-31-120 Kraków [email protected]

Gauta 1003 11 20