LIETUVIŲ KALBOS MORFOLOGINĖ SANDARA IR JOS RAIDA

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

BETYDELSER OCH ANVÄNDNING AV PREPOSITIONEN į I NUTIDA LITAUISKA

E. VALIULYTĖ

Prepositionen į är en av de mest använda och semantiskt rikaste prepositionerna i litauiskan. I standardspråket används den med ackusativ.

Som bekant finns det i dialekterna ett stort antal varianter av prepositionen į¹. Den vanligaste varianten är in. Den används främst i syd- och delvis östaukštaitiska samt dzūkiska dialekter (Klvr, Lzd, Smn, Prn, An, Ut, Kp, Drsk, Eis m.fl.)². Förutom in används även varianterna int (An, Ds, Šn, Kš, Grl, Všk m.fl.), ing (Lp, Arm, Kč, Pš, Rd, Nm, Klvr m.fl.), ingi (Dv, Arm, Asv m.fl.), ink (Mrc, Kpč m.fl.), inš (Dv, Tvr m.fl.). Som framgår är alla dessa varianter till sitt ursprung förbundna med in³.

Varianten in (liksom int, ing, ingi, ink) används i vissa dialekter vid sidan av į med samma betydelse⁴. I andra dialekter ersätter in (liksom int, inš) prepositionen į helt. I det senare fallet kan varianterna in, int, inš också användas med genitiv och övergå till prepositionen ant användningsområde⁵. I den norra delen av östaukštaitiska området och något längre söderut används prepositionen ant och dess variant an på liknande sätt med ackusativ i stället för standardspråkets preposition į⁶.

¹ И. Эндзелинъ, Латышские предлоги, I, Юрьевъ, 1905, p. 87—89; E. Fraenkel, Syntax der litauische Postpositionen und Präpositionen, Heidelberg, 1929, p. 36—39; J. Jablonskis, Rinktiniai raštai, I, Vilnius, 1957, p. 146—147, 348, 651, 669; P. Būtėnas, Lietuvių kalbos prielinksnių mokslas, Kaunas, 1930, p. 84.

² Här och i det följande anges dialektområdena enligt dialektatlasens register, som förvaras vid Institutet för litauiska språket och litteraturen (härefter — DAK).

³ I vissa dialekter uttalas prepositionen į och dess varianter också på andra sätt. Detta kommer dock inte att behandlas här.

⁴ Se J. Senkus, Användningen av prepositioner och deras viktigare betydelser i kapsai- och zanavykai-dialekterna, ”LTSR MA Darbai”, serie A, 1(8), Vilnius, 1960, s. 134.

⁵ Varianten in med prepositionerna į:s och ant:s funktioner har belagts på följande orter: Ut, An, Ig, Kvr, Ukm, Rš, Ker m.fl. Se DAK.

⁶ Sådan användning har observerats i Brž, Ps, Pnd, Rk, Kp, Pn, Rm, Ds, Ukm, Švnč, Ker m.fl. Se DAK.

7. Lietuvių kalbos morfologinė sandara ir jos raida

97

I. PREPOSITIONEN įS BETYDELSER OCH ANVÄNDNING I DET LITTERÄRA LITAUISKA SPRÅKET

Betydelserna hos prepositionen į, liksom hos andra prepositioner, framträder vanligtvis i prepositionsfraser, där prepositionen uttrycker ett förhållande mellan det som anges av frasens huvudled och dess bestämningsled. Därför kommer även prepositionen į att behandlas med hänsyn till den semantiska betydelsen hos prepositionsfrasens led.

I det litterära litauiska språket uttrycker prepositionen į: 1) rumsliga förhållanden (åka till staden, lägga i fickan, svänga åt höger, knacka på dörren); 2) ändamålsförhållanden (ge sig av i krig, kalla till ett möte); 3) förändringsförhållanden (falla i vattnet, slita i stycken, välja till ordförande); 4) tidsförhållanden (komma på morgonen, insjukna till våren); 5) jämförelseförhållanden (lik en far).

1. Betydelser av rumsliga förhållanden

Prepositionen į betecknar rumsliga förhållanden i fraser där huvudleden vanligtvis utgörs av rörelseverb, medan bestämningsleden utgörs av substantiv (eller andra ord som ersätter dem) som betecknar en viss plats (eller företeelser som uppfattas som en plats).

De rumsliga förhållanden som uttrycks med prepositionen į är inte enhetliga.

1) Betydelsen av riktning in i något.

Prepositionen į visar att den rörelse som uttrycks av frasens huvudled är riktad in i det som anges av bestämningsleden. Detta är prepositionen įs grundbetydelse⁷.

a) Den tydligaste betydelsen av riktning in i något har prepositionen į i sådana fraser där bestämningsleden utgörs av substantiv som betecknar en plats eller konkreta föremål av en viss behållartyp; huvudleden utgörs i dessa fall av verb som betecknar rörelse eller handlingar som sätter något i rörelse, liksom verb som betecknar en förändring av position i rummet.

De hade till och med kommit överens om att åka till Kanada så snart vi hade tjänat ihop pengar, men det blev inget av. CvR II 308. Och Raulas for till Riga. BilR I 35. Den ridande drängen som nyligen skickats till småstaden kom tillbaka med inköpta drycker. CvR V 44. Kall och vacker seglar han lugnt ut på havet och vill ingenting veta. BilR I 133. Unga, vuxna och till och med gamla vandrar längs Mykoliukas stig, dit ut till kärrmarken. VaizgRR I 41. Trötta men lugnade går några till ladan, andra till förrådet... Myklūną, vid Karkluos. CvR II 299. Jag gick hem genom sidogatorna till mitt lilla rum, men den dagen intresserade varken Tjechov eller Nadson mig längre. VienIMA 61. Gråtande kallade herrn till sig kommissionen i palatset. CvR V 42. Roželė ledde in mormodern i sidokammaren. LzPR I 130. Irena, som lagt fimpen i det lilla askfatet,

⁷Se E. Fraenkel, citerat verk, s. 40—44; P. Būtenas, citerat verk, s. 84—85.

98

tog Elenas hand i sin starka hand. VencIGD 151. Han ledde er ett litet lamm, vitt som skum — vägen till vagnen; vagnen gungar. SNėr R I 408. Han lastade de upphittade i små vagnar. CvR II 313. Med stort nöje tog jag mig an att hälla upp dem i flaskor. CvR II 274. Efter att ha lagt den sjuka i en gödselbeströdd vagn körde han hem henne. VienIMA 14. Han förde dem många mil, satte dem sedan på tåget, och ingen vet hur många dagar de hade rest. CvR II 339. Det enda man behöver göra är att trä upp det på varpen, veta hur man trampar på trampskaftet och hålla reda på inslagstrådarna. Myk-PutS I 59. När jag satt upp på hästen och satte foten i stigbygeln, sköt jag ner en liten duva. KlpD 102.

Prepositionen į med samma betydelse kan också användas i ordkombinationer där det underordnade ledet är abstrakta substantiv som betecknar något som kan uppfattas som en viss obestämd plats. Vissa prepositionsfraser av denna typ tenderar att stelna.

Och människan återvänder aldrig till oket. SNėrR I 483. Varför skulle du ge dig av, de kommer ändå att föra dig till straffarbete. CvR V 40. Ja, han tog henne, förde henne med sig in i nöd och bekymmer, kränkte henne... LzPR I 88. Han skröt... om den utrotade och bortförda armén som fördes i fångenskap. VencIGD 114. Han kan inte förstöra sin brors liv och föra barnen från fattigdom till verklig svält. VaižgRR I 56. Jag tyckte om att jag i ansiktena på dem som satt i salen såg sådan kraft, sådan beslutsamhet, med vilken människor går mot döden och segern. VencIGD 248. Hon vaknade plötsligt, liksom när hon fallit i sömn, fann barnet med blicken och sedan mannen. CvR V 29. Har jag själv anledning att sätta mitt liv på spel? VencIGD 108. När Kaziukas kom till sans led han av att bli kallad sådana öknamn, men med tiden vande han sig och svarade när han blev tilltalad. CvR V 84.

I ordkombinationer där det underordnade ledet är substantiv som betecknar platser eller föremål som kan uppfattas som ytor, närmar sig prepositionen į semantiskt ant⁸.

Och när en ensam klättrade upp på berget, kom genast en till. VienIMA 266. Efter att ha gått upp på kullen i grupper om fem eller sex skingrade sig soldaterna. CvR II 121. På helgdagarna brukade alla fyra Kairiūčios komma till Piliakalnis... VienIMA 267. Han minns hur han sprang uppför trappan och utan att ens hälsa rusade in i hans ateljé... VencIGD 117. Vågor bär fortfarande bort flisor och skärvor från den gården till havets stränder, där människor samlar dem. KrėvAP 57. Led den grå hästen till trädan, kasta guldringen i schaktet. KlpD 84. Och ingen gick ut på landsvägen från Užuožeriai eller ens tittade på den på avstånd. VienIMA 105. Vaitas, oförmögen att hålla sig kvar i sadeln, föll som en sädeskärve ner på åkern. Myk-PutS I 80. (Jurgelis) Ieva, lägg dig ner på ängen... SruogR III 52. Andrius mor och Elena började bära fram till bordet. VencIGD 505. Bagdonas föll utmattad ner i sängen och somnade genast. LzPR I 103. Sätt er inte, sätt er inte, bröllopsgäster, på klippan. JV 749. Jfr: Jag går upp på berget, upp på den där kullen, där mina föräldrar ligger begravda. Rm. På de höjderna, på de grå bergstopparna kommer varken människan eller vilddjuren upp, och inte heller fågeln flyger dit. KrėvP 247. På julaftonskvällen ska man sopa stugan, samla ihop skräpet och gå upp på vinden. Pnd. Genast drog de upp ett rådjur på stranden och släppte det fritt. T 1962 Nr. 47. Släpp hästen ut på trädan. NS 1135. Jag gick ut på landsvägen— redan

⁸ E. Frenkelis tog upp ett fall av semantisk närhet mellan prepositionen į och ant. Se E. Frenkelis, a.a., s. 40.

7*

99

jag kommer inte att kunna ta mig hem igen. Ut. Hästen föll för tredje gången på den gröna gräsmattan... KrėvP 38. Han slog kärven mot bordet. Rsn. När han välter ner i sängen, muttrande... ŽemR I 12. Han kastade korgen på bänken. VencIGD 48.

b) Betydelsen av riktning in i något är tydlig också när det underordnade ledet i ordkombinationen utgörs av substantiv som betecknar massa eller material (ibland får denna betydelse i kontexten); huvudledet är i sådana fall vanligen verb som betecknar inträngande, nedsjunkande eller liknande.

Plogen lydde inte bonden: här sjönk den alltför djupt ner i jorden, där gled den längs ytan. CvR II 137. Han märkte inte själv att hans vassa naglar trängde in i flickans händer... LzPR I 119. Bakom kullen, i granskogen, grävde man ner vävbommar, garn, järnföremål, spannmål och kläder i jorden. CvR II 122. Flaskskärvorna trängde in i staketet, och jag undkom med knapp nöd att bli skadad. VienIMa 201. Med tiden sjönk stugans grund allt djupare ner i jorden, och taket kom allt närmare golvet. CvR II 280. Stick in naglarna i det bara bröstet. SNėrR I 233. Stick nålen i garnnystanet. Ėr. Stick in en sådan kniv i stoet, så slaktar du henne genast. Btg.

Efter verben kibti, kabintis är prepositionen įs betydelse av riktning inåt mycket svag, och i detta fall närmar den sig semantiskt prepositionen už.

Tarutienė såg hur deras Naras högg efter polisens hästs ben... CvR V 216. Stepukas satte skridskon på höger fot och en spark på vänster fot så att den skulle få bättre fäste i isen, och sprang iväg. CvR II 207. Så starkt uppmuntrade av sin beskyddare grep nu Palienės bönder sig ivrigt och glatt an med arbetet. LzPR II 93. Ett litet barn klänger sig fast vid moderns förkläde. Kps. Han höll fortfarande fast vid livet, ville inte förlora kontakten med det. VencIGD 15.

Jfr: Den som håller på att drunkna griper till och med tag i ett rakblad. SInt. Ta inte tag i det glödheta järnet, annars bränner du naglarna. Vvr. I dag nyper kylan en i öronen. C.

c) Slutligen har prepositionen į också den betydelse som diskuteras i sådana ordkombinationer där det underordnade ledet utgörs av substantiv som betecknar böjliga, formbara föremål, medan huvudleden är verb med betydelsen omsluta, täcka över eller liknande (linda in osten i papper jfr lägga osten på papperet).

Herdarna fann ett dött barn i gravarna, inlindat i trasor och begravt. ŽemR III 144. Han knöt ihop dem i en knut av linne och gömde dem djupt där ingen skulle hitta dem. CvR II 325. Och hon sveper in mig i en slöja av snöflingor. SNėrR I 150. Kvinnorna i Vanagai by, särskilt de yngre, om de behövde gå till småstaden, svepte nu sjalar om sig, dolde ansiktena och hukade sig... CvR II 226. Monika svepte in henne ännu tätare i en tjock yllesjal. CvR V 187.

Prepositionen įs betydelse av riktning inåt kan i alla dess användningar förstärkas och betonas genom ett besläktat verbprefix į-⁹.

En gäst klädd i svart gick in på gården. LzPR I 112. Mot kvällen gick vi in i skogen. CvR II 358. När man släppt in i ladan,

⁹ Jfr J. Paulauskas, *Veiksmažodžių priešdėlių funkcijos dabartinėje lietuvių literatūrinėje kalboje*, ”Literatūra ir kalba”, vol. 3, Vilnius, 1958, s. 345.

100

släppte ännu inte in i stugan. VaižgRR I 122. En man med papper i handen klev upp i släden så att alla skulle se och höra honom. Myk-PutS I 12. Den godhjärtade Ulijona lade körsbär i ett fat... CvR V 30. Stoppa ett äpple i fickan. Kps. Hon väntade bara på att mannen skulle gå in. CvR II 383. Med hela sin tyngd lutad mot käppen, huvudet djupt neddraget i vadderingskragen, gick Prakapas fram, bedrövad och nedtyngd. CvR II 52.

Han led och led — och sjönk någonstans ännu djupare ner i träsket... CvR II 310. Med sina plogars betar rev hon genast upp jorden... CvR II 414. Fienden har sugit sig fast som en fästing i fosterlandets kropp. SNerR I 298. Han var inte där; bara högaffeln stod kvar, instucken i höet. CvR V 106. När Rymeikait hörde det, var det som om någon stack henne i hjärtat... LzPR II 54. Modern fick en sticka i handflatan... CvR II 144. Som om jag vore den levande, kännande stommen till den gamla bron, djupt nedslagen i flodens botten... CvR II 394. Elena höll sig fast genom att gripa stadigt tag i broderns vida, bruna rockärm. VenclGD 119.

Hon tog fram ringen, inlindad i rosa papper. CvR V 80. Ofta brukade hans mor skicka med honom ägg i en sjalett... CvR II 135. Fadern ryckte mössan från tjuven, svepte in sig varmare i pälsen och skramlade iväg över snön till dagladan... VienIMA 67. Efter Juras råd knöt modern en stor... i den sjukes hand, men tecknet förändrades inte. CvR V 174. Folk skyndade längs gatorna med uppfällda kragar, hårt svepta i sina rockar. T 1962 Nr. 37.

2) Betydelsen av riktning mot någon sida.

Prepositionen į anger att den handling som uttrycks av frasens huvudled sker i den riktning som anges av den beroende leden.

Utifrån den beroende leden urskiljer vi flera fall av användning av prepositionen į i denna betydelse.

a) Den tydligaste betydelsen av riktning mot någon sida har prepositionen į i ordkombinationer där den beroende leden är ett substantiv med mer generell betydelse, som anger vissa orienteringspunkter i rummet.

Från gården går en väg åt höger, kantad av höga, tätgreniga sädesfält. Myk-PutS I 54. Vi blickar långt åt vänster — en duk av vit sand. SNėr I 279. Det närmar sig middag, solen glider mot söder. KrèvAP 72. En lång skugga sträckte sig västerut och skymde bara den rodnande bergskedjan. VienIMA 198. Kvällsröda skenet hade redan rört sig långt norrut. Myk-PutS I 36. Mönstret växte tråd för tråd och sköt framåt. Myk-PutS I 60. Åter flammade en ljus låga upp mot höjden. LzPR I 118. Ur en stor, mörk hög av träd skjuter ett vitt torn på herrgården uppåt... Myk-PutS I 54. Livegna hjärtan börjar slå häftigare, ögonen blickar modigare ut i fjärran. Myk-PutS I 47. Han brukade springa åt sidan. CvR V 142. Stormen vänder åt sidan med berg av moln. SNėrR I 256.

b) Betydelsen av riktning mot någon eller något är också tydlig i ordkombinationer där den beroende leden utgörs av ord som betecknar personer, mer sällan föremål, vilka också uppfattas som vissa orienteringspunkter i rummet.

101

Han vände sig om och började springa mot fienden. Lk. Mot stridsvagnsförarna sträckte de ut händerna, som mot sina räddare. VencIGD 186. Severja, som den här gången inte hade några väninnor med sig, gick rakt mot den som gnisslade. VajžgRR I 60. Hon gick rakt mot mig, stödde sig på sin käpp och jämrade sig. BilR I 219. Vi hann knappt visa ömhet, knappt börja prata — mot oss slungade de elaka ord. GirRP 32. Drängarna såg att soldaten allt snabbare, nästan i språng, rusade mot dem. CvR V 13. Medan den ena och sedan den andra drog honom i ärmen mot sig, bad den gamle dem säga vem den där talaren var och vad som hade hänt här. CvR V 46.

Hoppets lilla blomma sträckte sig mot solen; höstens frost bet den inte. SNėr R I 318. Och björkarna sträckte sina armar mot himlen för att hälsa tranorna och svanorna som återvände. SNėrR I 176. Gästen berömmer och beundrar Vaiya, äter henne med blicken, medan hon glider allt längre mot dörren... KrėvAP 48. Vilda äppel- och päronträd, liksom snötäckta, böjer sig mot marken. SNėrR I 235. De började springa mot den rösten. LzPR I 116. Ta kalven över bron och bind fast den. Pc.

Riktning mot något kan framhävas med substantivet pusė ”håll, sida”, som alltid används tillsammans med ett kongruerande eller icke-kongruerande genitivattribut. Detta attribut anger eller pekar ut den plats i riktning mot vilken handlingen går. På så sätt kan prepositionen į uttrycka rörelseriktning mot vilken plats eller vilket föremål som helst.

Två män väntade vid fönstren och samtalade, och sedan lunkade de iväg, långa som med käppar, mot elden. CvR V 202. En grupp vänner strävade i flera år i riktning mot Vilnius. MiežBP 13. Han svor och gick i riktning mot sin bror Jonas. VienR V 99. Vi vek av åt det håll varifrån ropet hördes. Gl. Vi går också åt samma håll. Vlk.

Det bör noteras att prepositionen į används med den här betydelsen också efter verb (mer sällan adjektiv) som betecknar tillstånd eller läge¹⁰.

Bortom Višinskūnės herrgård, på alderskogens sida, syntes grupper av män och kvinnor som mörka gestalter på fälten. CvR V 45. Bara gröna grenar sticker uppåt som armar. KrėvAP 83. Han hade legat i sängen med ansiktet mot väggen och lyfte på sig... CvR II 107. Den ene sov med huvudet åt ena hållet, den andre åt fötternas håll. CvR V 117. I söder är det varmare, i norr kallare. J. Här uppe på berget är potatisarna större. Pc. Där fönstren vetter mot vinden är de igenfrusna. Užv.

Prepositionen į med samma betydelse kan också användas efter substantiv som betecknar konkreta föremål.

Intill det gamla huset byggde man till ett nytt sällskapsrum med blå fönster mot den vidsträckta slätten. CvR II 327. — I mitt trivsamma rum med balkong mot de nordliga bergen låg fjorton böcker med Tjechovs skrifter på bordet... VienIMMA 59.

Som framgår av exemplen ovan ligger denna betydelse hos prepositionen į mycket nära dess grundbetydelse: båda uttrycker närmande, men den här betydelsen är redan

¹⁰ Se E. Fraenkel, anfört arbete, s. 50.

102

betyder inte ”insida”. Därför används i sådana fall inte verb med prefixet į- som huvudled i prepositionsfraser.

3) Riktningsbetydelsen mot det föremål som berörs av handlingen.

Användningen av prepositionen į i den aktuella betydelsen begränsas i högre grad av huvudledens lexikala betydelse i ordkombinationen. Som huvudled förekommer verb som betecknar kontakt — ett slag eller en stöt. Som underordnad led förekommer i sådana fall substantiv som betecknar konkreta föremål.

Vid midnatt började någon åter bulta hårt på dörren till vår förstuga. VienIMA 78. Den lilla stolen, mot vilken hennes händer ständigt sänktes och höjdes, dunkade tyst mot golvet. CvR II 240. De vissnade och övermogna björnbärshuvudena knackade mot fönstret likt en okänd, vilsegången resenär... CvR V 179. De rytande vågorna slår och skvätter mot den sandiga stranden vid dynerna. GirRP 108. Rapolas var också hungrig och hade inget att svara; han trummade bara med fingrarna på bordet. VaižgRR I 48. Kalven kunde ju råka stöta benet mot väggen och skada sig... CvR II 204. Vincukas rodnade av glädje och kysste sin far på handen. SRagR IV 7. Han lutade huvudet mot korsets stam. LzPR II 11. De var omringade av fienden, de tryckte sig mot den kalla floden... SNėrR I 382. Han fortsatte längs gränsen och hamnade åter framför den kalla muren. ŽemR III 154. — En eller två småblommiga växter studsade mot hans hjälm. CvR II 401. Till slut slog han i med hela kroppen mot ett hårt föremål och föll omkull på marken. BilR I 111. Blažys låg utsträckt på rygg och slog bakhuvudet mot bänken så hårt att saliven sprutade ur munnen... VienIMA 86. Flodens breda och kalla vatten skvalpar mot raderna av mörka timmerstockar. CvR II 99.

Efter verb som vanligen betyder att slå (eller att ta emot ett slag) är prepositionen į helt synonym med prepositionen per.

Men jag hann i sista stund slå honom så hårt jag kunde med knytnäven i huvudet — och han släppte taget. CvR II 80. En liten trind soldat med krokiga ben sprang fram till väggen och slog honom i örat. CvR II 123. Om jag slår dig i örat blir du genast röd! Skr. Med sina horn slog han vargen i skallen. PP 28. Åskan slog ner i huset och satte det i brand. Ds. När jag slår dig i trynet kommer du att tiga. Jrb. Fricas, som värjde sig mot flugorna, slog Mikutis i ansiktet med svansen. CvR II 137. Strimas blev slagen — i ansiktet, på bröstet, på ryggen. VencIGD 160. Han gick omkring i slottsparken och slog då och då med vassen mot stövelskaftet på flygaren. Myk-PutS I 83. Han slog tre gånger på vattnet och befallde draken att visa sig, liksom första gången (ps.). Tt. Stenen rullade med en smäll från trädet och träffade farfar i huvudet. Rk. Du kan få en smäll i trynet. CvR II 310.

Jfr: Stonslovas slog med en stor tegelsten tvärs över den breda magen, medan Laurinaitukė med en rejäl eldgaffel gav honom en smäll över skallen och fick honom att sjunka ihop i dörröppningen. LzPR II 112. Kaptenen slog så hårt med knytnäven i bordet att hela rummet skakade. BalčHP 30. Jag hann inte hämta mig förrän han slog ner mig på marken, satte sig över mig och började puckla på mig över axlarna, midjan och benen, sedan åter över axlarna — jag höll på att tappa andan. CvR II 119. Han slog henne över örat så att hon till och med välte. Dgl. När jag klippte till honom i ansiktet blev han alldeles röd. Trgn. Hon ryckte lementorius ur hans klor, slog Jonelis i bakhuvudet och kastade honom i kistan. ŽemR III 224. Slå den där ordentligt över ax-

¹¹ Jfr P. Būtenas, anf. arbete, s. 85—86.

103

nus, så att han skulle minnas länge. Užv. Hon slog med rep och käppar, sparkade med stövlarna, slog vidare bort agnorna med slagtröskaren, medan hon återigen skavde händerna och slog sig på låren med handflatorna... BaltPV I 35. Då gick kungasonen närmare sjön och slog korsvis med käppen över vattnet. Tt. Stenen träffade kon över hornen. Ktk. Han fick en örfil för sin nyfikenhet. Brž.

Till betydelsen ”riktning mot det föremål som berörs av handlingen” hör också användningsfall av prepositionen į efter vissa verb som betecknar reaktion eller gensvar (jfr: slå i ett träd och svara på en fråga). Församlingen svarade på munkens ord med jämmer. CvR V 196. Ingen av pojkarna svarade på Antanas Puodžiūnas sista ord. VienR V 106. Alla arbetarna verkade arga och trumpna och svarade utan att tveka på Puodžiūnas förebråelser. VienR V 62. Männen skrattade högt åt de orden, men den främmande förstod inte. Myk-PutS I 45.

2. Betydelsen av målförhållande

Prepositionen į:s riktningsbetydelse övergår lätt i en målinriktad betydelse¹². (Jfr: resa till en stad och resa ut i krig). I den första ordkombinationen anger prepositionen tillsammans med kasus den plats som aktören ska nå, medan den i den andra anger vad aktören ska göra efter att ha tillryggalagt en viss sträcka, med vilket syfte och vad han eller hon strävade efter när han eller hon gav sig av (jfr: resa ut i krig och ge sig av för att strida).

Prepositionen į anger handlingens mål i ordkombinationer där det underordnade ledet utgörs av substantiv som betecknar handlingar, processer, händelser, tillfällen och liknande. Som huvudled förekommer även i dessa fall vanligen verb som betecknar rörelse eller handlingar som sätter rörelse i gång.

Doktor Priebulė är inte kvar längre – han har gett sig ut i krig, staden ligger långt borta. SimonP 96. Våg efter våg rullar bara vidare, vidare, som om de ropade den okuvliga till strid. Hej, hav, säg: går det fortfarande att kasta sig ut i striden när man en gång har fallit?! GirRP 108. Redan tidigt på morgonen gav sig den gamle av på en stor resa för någon i hans ålder. CvR II 282. Han kom till en sådan fördömd herrgård och bad om nattlogi. BsMt I 36. ...svärfadern kom ridande till inspektionerna. KrėvP 67. Båda Liogė, fadern och modern, kom till lillasysterns begravning... VienIMA 124. Han blev så mild att han strax före utdelningen av Pamituvys jord beordrade att drängarna och de jordlösa skulle sammankallas till ett viktigt möte. CvR V 42. I allas ansikten syntes en viss lättnad, som om de hade samlats till en majfest. CvR V 46. Än i dag kan Reišelis inte förlåta sig själv för att han i fjol lockade henne till sångfesten. CvR II 372. Från de kringliggande gatorna och marknadens utkanter sprang människor, stänkande lera omkring sig, som om trumman hade kallat dem till någon ovanlig festlighet. Myk-PutS I 112. Senare visade det sig att det bara var en förevändning för de två ”vännerna” att inte gå på litteraturkvällen. VienIMA 211. Ett par dagar före föreställningen samlades skådespelarna till generalrepeti-

¹² E. Fraenkel, a.a., s. 48.

104

tionen. CvR II 84. På hösten sände Sarmantai Divonyzas till det tredje parlamentet med stora förhoppningar. CvR V 140. För första gången hände det vid Sabalys sågverk att arbetarna inte gick till arbetet. VienR V 123. De skickar henne inte till dagsverke, eftersom modern utverkade detta av fadern. Myk-PutS I 20. En skicklig jurist med tvivelaktigt rykte skyndade honom till hjälp... Myk-PutS I 86.

3. Betydelsen av förändringsförhållanden¹³

Prepositionen į kan uttrycka förändringsförhållanden mellan föremål. I denna betydelse används den i konstruktioner där huvudledet utgörs av ord som betecknar att ett föremål (eller föremål) förändras eller övergår till ett annat föremål (eller föremål) eller till ett tillstånd; bestämningsleden består av ord som betecknar resultatet av förändringen.

Utifrån den huvudsakliga leden i prepositionskonstruktionerna skiljer vi mellan flera fall där prepositionen används i den aktuella betydelsen.

a) Prepositionen į har sin tydligaste betydelse av förändringsförhållande i ordkombinationer där huvudleden utgörs av verb som virsti, keistis med flera.¹⁴

Det räckte med den minsta ouppmärksamhet, så gled de olyckliga nedför det branta berget och förvandlades till stenar. BilR I 147. Han tänkte att de ändå var lyckligare än dem vars skörd inte bara tröskades innan den mognat, utan vars hus också förvandlades till aska. CvR V 111. Varje år blev Jonas allt bättre. TilyU 129. Antanukas växte också upp till dräng medan han bodde hos mina föräldrar. VienMIA 146. Från vallflicka blev hon en flicka, från flicka blev hon med tiden en kvinna. CvR II 30.

I bildligt språk uttrycks resultatet av ett föremåls förändring ofta metaforiskt. Detta förändrar inte betydelsen hos prepositionen į.

Han ligger hopkrupen som en igelkott. Als. Jag tovade ylletyget så att det blev som näver. Varn. De tog inte ut brödet ur ugnen, så det torkade till ben. Pc. I århundraden trampade tysken sönder det landet och trampade det hårt till hårdpackad mark. SNėrR I 371. Händerna har frusit till is. Šts.

Efter verbet virsti används även instrumentalformen parallellt med prepositionskonstruktionen¹⁵.

Återigen förvandlades alla till kors och försvann ur sikte. CvR V 201. Han kom på att förvandlas till en liten nål. Pšl. Sonen förvandlades till en fluga (i sagan). Ck.

b) Prepositionen į har betydelsen av förändringsförhållande också när ordkombinationens huvudled utgörs av verb som betecknar samling, hopförande, förening och liknande.

Hela morgonen gick Jokūbas omkring huset och samlade ihop flisorna i högar... CvR II 408. Alla människor var ute på fälten:

¹³ I den lingvistiska litteraturen används termen transgressiva förhållanden för samma sak. Se B. B. Виноградов, Русский язык, Москва, 1947, p. 688. I artikeln ersätts denna term med en litauisk term för enhetlighetens skull.

¹⁴ E. Fraenkel, anfört arbete, p. 47; P. Būtėnas, anfört arbete, p. 87.

¹⁵ J. Jablonskis, anfört arbete, p. 654; P. Būtėnas, samma ställe, p. 87.

105

Här lastade de hö i stackar, där i vagnar; en tredje tom vagn skramlade och virvlade upp dammoln. CvR V 105. Hon är ännu vacker, och håret är flätat i flätor. CvR II 296. Då befallde Mikas alla rövare att skala av björkbarken och binda ihop sig alla i en enda kedja. Graž. Två kosacker kunde inte förmå den gamla att lösa upp ett enda hårstrå, eftersom alltihop hade tovat ihop sig till en enda stor hårtova. LzPR II 113. Medan han gick genom skogen plockade han fortfarande nävar med kottar, betraktade dem i månskenet och kramade dem gång på gång till en boll. LzPR II 103. Längs landsvägar och småvägar ställde de ut vaktposter, besatte kommunernas förvaltningsbyggnader och samlades i förband för att tåga mot Kaunas. CvR V 240—241.

c) Prepositionen į har samma betydelse av förändringsförhållande även i ordkombinationer där huvudledet utgörs av verb som betecknar delning, sönderfall, upplösning och liknande. Därför används den beroende leden i detta fall endast i pluralform¹⁶.

De skulle ha slitit sönder honom fint i småbitar, om inte någon stallknekt eller lakej hade råkat komma förbi. LzPR II 79. Alla spöken försvann, och den omkullvälta lampan splittrades i ett oräkneligt antal små lampor... BilR I 148. Den där osten smulades sönder. Pc. Jag tog en båge och en pil från marken, bröt sönder dem i flisor och kastade dem långt bort över fältet. BilR I 151. I byns utkant, där vägen svänger mot den närbelägna skogen och förgrenar sig i tre knappt trafikerade körvägar, stannade officeren truppen. CvR II 220. Bältet verkade snart skära av honom i två delar — så mager var Gumelis. CvR II 172—173. Men Saldiškės levde kvar i människornas minne tills Užuožeriai delades upp i enskilda gårdar... VienIMA 178.

d) Prepositionen į används också för att beskriva förändringar i en persons samhällsställning. I sådana fall utgörs ordkombinationens huvudled av verb för att utnämna, välja, kalla och andra verb med liknande betydelse; den beroende leden består av substantiv som betecknar personer efter yrke, sysselsättning, befattning och liknande. När dessa substantiv används för det aktuella ändamålet står de också i pluralform¹⁷.

Så trogen en människa han är, man skulle välja honom till överfogde... ŽemR III 26. Lis beslöt att gå till kungen och be honom att upphöja honom till kung. Pn. På kontoret tog de in honom bland stenhuggarna. VienR V 119. De tog ut honom till rekryt, men han ska, sägs det, ha rymt och slagit sig ner någonstans i Žemaitija. Myk-PutS I 27. Sedan började hon be att Marele skulle tas till systrar och alla till bröllopet. ŽemR III 36. Hon gifte bort sin lilla dotter. BsO 76. För utsäde och pengar lovade några i förväg herren hjälp med byggnadsarbetet och sommararbetet, medan andra kom överens om att ge sina döttrar som pigor och sina söner som drängar. CvR V 115. Snart berättade han spottande att så många ville bli hundfångare att det knappast skulle finnas lika många hundar i hela staden. CvR II 21. De som dög till vallpojkar sprang åter omkring fria — det fanns ingen att valla. CvR

¹⁶ E. Fraenkel, min. veik., p. 47.

¹⁷ E. Fraenkel, min. veik., p. 41.

106

V 83. Och sedan de gått in bland nybyggarna och lyckligt samlats i en enda by, upplöste de inte sin orkester. CvR V 136.

e) När huvudledet i en ordkombination utgörs av verben mainyti, keisti, får prepositionen į:s betydelse av förändringsförhållande en något annorlunda nyans. Här handlar det inte längre om att samma sak förändras eller övergår till ett annat tillstånd, utan om att en sak byts ut mot en annan¹⁸.

Farfar, och senare även fadern, bytte bort mer än en livegen mot en hund. CvR V 130. Ingen byter en ko mot en get. RŽ 89.

Efter de nämnda verben kan även instrumentalis användas med samma betydelse¹⁹, mer sällan ackusativ. Dessa kasus används dock endast när det handlar om byte av likartade föremål.

Låt oss byta mössor — du förlorar ingenting. Ut. Ge mig din vita lilla hand, så byter jag den mot guldringar. LB 40.

Vi sträcker fram våra händer och byter ringar. JV 462.

4. Tidsrelationens betydelse

Prepositionen į har också en tidsrelationell betydelse, som liknar betydelsen ”riktning mot något”. I denna betydelse används prepositionen į när man behöver ange att den handling som uttrycks av frasens huvudled äger rum vid en tidpunkt nära den tid som uttrycks av den underordnade leden²⁰. I sådana fraser kan den underordnade leden utgöras av substantiv som betecknar tidsperioder utan närmare precisering.

På morgonen slog det mig en tanke, hur jag skulle få veta av far eller mor var Onutės far befinner sig nu och vad han svarade sin hustru. VienIMa 94. Och visst, mot kvällen blev Lapinas alldeles svag. KrėvAP 94. I förrgår, ja, framåt sen eftermiddag, medan man dansade och sjöng, plötsligt — polisen. CvR II 260. Det är klart att klövern mot våren vissnar och smular sönder, och mössen gnager på den. VienR V 38. Det var framåt hösten. KrėvAP 174. Tidigare gick även hans hustru vid hans sida och stöttade honom, men på ålderns höst slog hon sig ihop med barnen. CvR II 406. I början av juli reste sig säden i täta skördevågor och svajade som ett moln. CvR V 102. Mot slutet av hans liv gick all hans vishet förlorad. ŽemR III 56. Råg måste sås mot slutet av månaden. Sts. Men Dalbų-Dalbaičiųs son, gymnasisten, hade mot slutet blivit rejält uttråkad... VendGD 106.

5. Jämförelserelationens betydelse

Prepositionen į används i jämförelserelationell betydelse när man behöver säga att ett föremål liknar ett annat, det vill säga har egenskaper som tillhör det andra föremål som anges av frasens underordnade led²¹.

¹⁸ E. Fraenkel, min. veik., p. 47; P. Būtėnas, min. veik., p. 86.

¹⁹ P. Būtėnas, min. veik., p. 86–87.

²⁰ E. Fraenkel, min. veik., p. 52–53; P. Būtėnas, min. veik., p. 85; J. Kruopas, Laiko apylinkės reiškimas lietuvių kalboje. „Tarybinė mokykla“, 1953, Nr. 7, p. 24.

²¹ E. Fraenkel, min. veik., p. 46; P. Būtėnas, min. veik., p. 85.

107

Prepositionen į uttrycker betydelsen ’lik’ i ordkombinationer där huvudledet är adjektivet panašus, -i och ett eller annat verb — atsigimti, nusiduoti och liknande.

Den här gången liknade blixten ett månggrenat eldträd. CvR V 105. Roželė liknade sin mor; hon var bara ljusare, eftersom hon ännu inte hade upplevt så mycket möda. LzPR I 117. I bergen kunde man redan urskilja glaciärerna,... skuggorna från de kantiga topparna, som på avstånd liknade månfläckar. VienIMA 195.

Och vem har hon brås på, så vacker och livlig i den här familjen av slarviga kutvelor! Myk-PutS I 66. Han brås på sin far både till utseende och till sätt (född lik sin far). J. Må du brås på din far! Skr. Vem brås svärsonen på, så ful som han är! J. Han brås på sin moster. Mrk. Brås på sin far. Plng. Brås på sina farbröder. Šts. Ett av barnen brås på sin far. Gs. Åtminstone en dotter brås på mormor. Skp.

Ibland kan det nämnda adjektivet (eller verbet/verben) utelämnas, som om det vore underförstått.

Även kattungarna brås på katten. Kps. Helt lik sin far — som om han vore klippt ur samma stycke! Kt. Alla våra kycklingar brås på tuppen — de är vita. Gs. Jag har samma namn som min farbror (jag har min farbrors namn). Šts.

Efter samma adjektiv används prepositionen į också i ordkombinationen den ena på den andra. På så sätt uttrycks likheten mellan föremål av samma slag.

De liknade inte heller varandra, vare sig till sättet eller till det yttre. VienIMA 5. De liknade varandra... CvR II 321.

Prepositionen į används också i stelnade ordkombinationer som består av nominativ och ackusativ av samma ord. I sådana fall uttrycks likheten mellan föremål av samma slag i något avseende.

Så vackra och stora ärtor — ärta för ärta (alla likadana)! Pc. Så vacker ved — vedträ för vedträ (inte ett enda dåligt vedträ)! Er. Alla tre är lika varandra (lika stora och vackra), hans döttrar. BsMt I 12.

II. DIALEKTALA FALL AV PREPOSITIONEN į

I dialekterna används prepositionen į, eller mer exakt dess varianter in, int, ing, ingi, inš, inč på ett annat sätt än i litteraturspråket.

Användningen av prepositionen į och dess varianter skiljer sig mer i dialekterna i östra Litauen. Där utför framför allt inre lokativ — illativ²² — en del av denna prepositions semantiska funktioner. För det andra har varianterna av prepositionen į också andra betydelser än i litteraturspråket²³.

²² Om denna kasusforms geografiska utbredning och betydelser, se A. Laigonaitė, Vietininkų reikšmė ir vartosena dabartinėje lietuvių kalboje, Vilnius, 1957, s. 4, 35—53.

²³ Se J. Jablonskis, a.a. verk, s. 146, 348, 669; P. Būtėnas, a.a. verk, s. 87—88.

108

I dialekterna uttrycker prepositionen į och dess varianter samt dess ersättningsform de förhållanden som är typiska för litteraturspråket något annorlunda: 1) rum (komma till fadern, jfr komma till fadern; gå in i skogen, jfr gå mot skogen; komma fram till vagnen, jfr komma fram till vagnen; binda vid trädet, jfr binda vid trädet; bo i staden, jfr bo i staden; växa ut i floden, jfr växa i floden); 2) tid (komma på den tredje dagen, jfr komma den tredje dagen; ropa till på ett ögonblick, jfr ropa med ett ögonblicks varsel; tillfriskna på fyra veckor, jfr tillfriskna på fyra veckor; äta två gånger om dagen, jfr äta två gånger om dagen); 3) ändamål (lämna kon till slakt, jfr lämna kon till kött).

Den kan också uttrycka helt andra förhållanden, till exempel mängd (betala upp till trehundra rubel, jfr betala omkring trehundra rubel; dricka till botten, jfr dricka ända till botten), åtskillnad (bättre än bröderna, jfr bättre av bröderna) osv.

1. Betydelser av rumsliga relationer

I dialekterna kan prepositionen į, utöver de relationer som nämnts på s. 98—104, även uttrycka flera slags rörelseriktning och till och med plats.

1) Betydelser av rörelseriktning. Prepositionen į och dess varianter eller ersättningsform har i dialekterna flera sådana riktningsbetydelser som motsvarar betydelser hos andra prepositioner i litteraturspråket.

a) Användningen av prepositionen į och dess varianter tillsammans med ord som betecknar levande varelser är typisk för de östaukštaitiska och dzūkiska dialekterna. I detta fall motsvarar den nämnda prepositionens betydelse helt betydelsen hos litteraturspråkets preposition pas.

Åker till farbror. Dkšt. Jag for till min bror för att hälsa på. Ut. Åk till bröderna. Vvr. Kom till mig. Trak. Jag vet inte vägen till svärmodern. Mrk. Jag går till dottern i trädgården. Tvr. Havren går inte till hästen, men hästen går till havren. Ds. Redan går friare på besök till Oniotė. Ds. Man måste gå till barnet. Dv. Han for på besök till systern. Kš. De skickade tjänaren till sin far, till sin kära mor. Dv.

Prepositionen į används med denna betydelse också i skönlitterära verk av företrädare för de nämnda dialekterna (ibland även av andra författare).

Dundulis, så snart han förstod att han inte skulle få se Vaiva eller få bandet av henne förrän han red till henne, så som drängarna rider till flickorna. KrėvAP 47. Han grep henne med båda händerna och utan att ens kavla upp byxbenen sprang han till sin mor för att glädja henne. VaižgRR I 123. De hade bara fört till oss ett litet bord, några böcker och en ko — ingenting mer. BilR I 177. Efter dessa rättegångar blev Cecilija Kairiūčia ännu mer berömd, och folk började komma till henne från andra församlingar för att be om råd. VienIMA 265. När grannkvinnan kom till Taručiai bad hon flera gånger Juras att komma hem till dem på kvällarna, sitta en stund med hennes man och röka. CvR V 225. Om det behövs åker vi till ministern. CvR V 129. Han gick rakt över fältet längs stigen till Stankus, eftersom han ville berätta den glada nyheten för grannen. LzPR I 99.

109

J. Jablonskis rekommenderade ett sådant bruk av prepositionen į i litterärt språk, men det slog inte igenom²⁴,

b) I östaukštaitiska och dzūkiska dialekter har varianter av prepositionen į också samma betydelse som litterärspråkets preposition link.

Bilen dundrade iväg in i skogen (mot skogen, i riktning mot skogen). Ut. Han for iväg in mot Ginučiai (åt Ginučiais håll, mot Ginučiai). Dkšt. Kanske åker vi till stationen (mot stationen). An. Kör en bit mot Kaunas – där är det redan en annan trakt. Pbs. For iväg mot skogen. Al.

I litterärt språk har prepositionen į i sådana brukssammanhang en helt annan betydelse – den betecknar en rörelseriktning inåt. I de aktuella dialekterna uttrycks däremot riktning inåt enbart med illativ²⁵.

c) I samma dialekter kan varianter av prepositionen į också ha samma betydelse som litterärspråkets preposition prie.

Den tydligaste dialektala betydelsen förekommer efter verb med prefixet pri-.

Traktorn kör fram till en väldig sten, stöter emot den och fortsätter framåt. Ktk. Vi kom fram till buskarna. Pbs. Den där människan släpper man in i kretsen (en god och älskvärd person). Prng. Kattungarna är som små vilddjur – man kan inte komma nära dem. Ut. Jag band fast kon vid en al – den kan vända sig runt. Ktk. När jag tryckte mig mot fjädrarna blev allt så uppblåst. Dglš. Jag spikade upp en barometer på väggen intill fönstret. Ktk. Den stackars grisen är så mager – skinnet sitter fast vid benen. Ut.

Den unge hade ännu inte stigit av den skimrande hästen, ännu inte närmat sig den heta lilla elden,... när farfar redan började tala... KrėvAP 35. Systern omfamnade mig och drog mig intill sig... BilR I 170. Förr brukade lille Joniukas på sådana dagar inte bli stilla; han satte sig på bänken, tryckte sitt lilla finger mot den våta rutan och gnuggade, gnuggade... BilR I 157. Hon omfamnade hans huvud och tryckte det mot sitt bröst. BilR I 239. Den som klättrar upp på det där berget och rör vid det där ljuset kommer att göra alla människor lyckliga... BilR I 145.

Det råder likaså inget tvivel om den när den undersökta prepositionen används efter verb som betecknar kontakt.

Lampan brände honom i fingrarna. Ktk. Stick inte smutsiga fingrar i ögonen. Ut. Juozapota trycker barnet mot sitt lyckliga bröst och skyndar på, skyndar på. BilR I 228. Lär dig sjunga vackert, så klänger de sig fast vid dig som flugor. KrėvAP 49. Hon tog barnet varsamt, kvinnligt, talade vackra, smeksamma ord och höll det tätt intill sig med båda sina stora händer, liksom såll... VaižgRR I 39.

Den nämnda betydelsen av prepositionen į är svårare att urskilja efter andra rörelseverb. Utan ett vidare sammanhang kan den ibland vara svår att skilja från betydelsen hos link.

Jag går till brunnen (vid brunnen). Eiš. Han gick till brunnen och tvättar kläder. Ktk. De driver korna till tråget för att dricka. Ut. Han gick till

²⁴ Se J. Jablonskis, a.a., s. 146, 349, 669.

²⁵ Om detta, se A. Laigonaitė, a.a., s. 47.

110

gården och hugger ved. Ktk. Jag sprang till bilen – den kom inte. Ds. Kom till den första kupsnelė. Ktk. Släpp in mig i huvudet (på barnet). Ut. Barnet klättrar in i vagnen, på hästen – se upp. Ktk. Han ger sig på honom. Kvr.

Efter att ha torkat de små händerna täckte farmor åter brödet med en handduk och gick till ugnen. KrėvAP 126. Räven kastade sig genast mot hinken, som stod med vatten på en pall under hyllan, och såg sig omkring där. KrėvAP 87. På gården sprang Razbonas glatt fram till honom. BiiR I 196. En inte längre ung kvinna, klädd i vitt, talade vänligt till henne medan hon lutade sig mot henne. BiiR I 242. Så lugnade kvinnorna den gamle, medan de samtidigt trängde sig på männen... KrėvAP 92.

I den norra delen av östra Litauen och något längre söderut används prepositionen ant och dess variant an, förutom med genitiv, även med ackusativ och har samma rumsliga betydelser som de nämnda varianterna av prepositionen į.

a) I dag går vi till Petronė för att äta kvällsmat. Kp. Går du till hästarna? Rk. Mor gick till kriget. Kvr. Vi går till hästarna. Rm. Förr släppte man inte fram den unga bruden. Rk. Gå till mamma. Pnd. Jag brukade gå till min moster. Ob. Jag går till fåren. Mlt. De förde honom till läkaren. Šr. Man måste förbereda sig för hästarna. Svnč. Hon sprang till den där kungen (i sagan). Brž.

b) Han åkte till staden. Slm. Abuozas åkte till Zarasai. Krns. Han åkte till Ukmergė; vänta, så hinner du ikapp mig. Kvr. Ge dig av härifrån till Vepriai, till Siesikai – där talar man redan annorlunda. Ukm. Vägen går mot Inturkė. Sug. Jag drog mig åter mot Purvėnai. Mlt. Det började regna medan vi var på väg till Dusetos. Dr.

c) Järnaxeln är fäst vid hjulet Skp. Bind hästen vid vagnen. Glv. De sydde också fast en vagga åt dig, Trgn. Hunden är fastbunden vid en käpp. Svnč.

Luta dig mot mig, så blir det varmare. Kp. Luta dig inte mot väggen – du blir smutsig. Mžš.

Jag betalade en litas och bär den på hjulen. Rk. Han gick ut till floden. Ppl. Nu går kvinnorna ut och fiskar – varken på våren till bäcken eller på hösten. Rz. Han gick ut till sjön. Skp. Det är kvavt – det trycker mot marken. Svnč.

2) Betydelsen ‘befintlig plats’. I språket hos invånarna i Klaipėdaområdet och vissa andra trakter används konstruktionen med prepositionen į och ackusativ med betydelsen av inre lokativ (inessiv)²⁶.

Svalan häckar i husen. Prk. Mannen står ute till havs. Krg. Mullvaden gräver gångar i jorden. Krg. Hönsen sitter i gårdsgrinden. Plk. En sådan knöl växer på mig i nacken. Plk. Man fångar lake i havet med metspö. Plk. Gäddan växer till sig i floderna, men i grunt vatten står den inte ut. Plk. Och flickan står vid kanten och torkar sina tårar med en näsduk. KlpD 26. Han bor (i staden) i staden. K. Jag hjälpte mamma med att klä på sig i ladugården. Pš. Bortom hav och sjöar, i den gröna skogen (i den gröna skogen) plockar flickan, den unga bruden, röda bär.

²⁶ Se A. Laigonaitė, anfört arbete, s. 32—33; jfr E. Fraenkel, anfört arbete, s. 51—52.

111

TDr VII 64. I ena handen (i den ena handen) har han en kort käpp, i den andra handen (i den andra handen) har han en lång käpp. PP 29.

Man antar att tyskans påverkan har bidragit till att prepositionen į med ackusativ etablerats i inessiv betydelse²⁷.

2. Betydelser av tidsrelationer

I västra delen av Samogitien, bland väst- och centralaukštaiter samt delvis bland västdzuker används prepositionen į med sina varianter mycket brett för att uttrycka olika tidsrelationer. Vissa av dessa uttrycks i skriftspråket med prepositionen per med ackusativ, andra med temporal ackusativ eller instrumental.

1) Prepositionen į och dess varianter används med samma betydelser som prepositionen per. Två fall av sådan användning kan urskiljas.

a) Prepositionen į och dess varianter med ackusativ används för att ange en handlings varaktighet eller den tidsperiod under vilken handlingen äger rum.

På en vecka äter jag upp brödet. På en månad får vi ihop tillräckligt med hö till en ko. Ktč. På ett par dagar tog hettan slut. Šlu. Vad hann man göra på så kort tid? Pgg. Det blir färdigt på två eller tre dagar. Šlu. Tysken lade Polen under sig på fyra veckor. Plik. Det skulle ha gått förlorat på tre veckor. Sg. Det där gräset torkar på en natt. Krg. Sedan släppte de iväg djävulen, och han kom hem efter en månad. Tt. Vi har inte odlat potatis här på evigheter. Snt. Hur mycket gräver du upp om dagen? Skd. På en dag lägger honan tusen ägg. Yl. Hur mycket plöjer du på en dag? Mžk. Två glas, tre glas — det är bättre om dagen. Žg. På en vecka rökte han upp tio paket cigarrer. Rd. Hur mycket klipper du om dagen? Rs. Hur mycket hö körde de in på en dag? Jrb. Och jag längtade så efter min mormor i två, tre dagar. Rdm. På ett par timmar malde vi en centner, om säden var ordentligt torr. Alvt. Šūkliųs kollektivjordbruk byggde en sådan hög på två timmar. Žal. På en månad stal de 40 hästar i vår by. Nm. Nu värper hon sjuttio ägg om dagen. Grl. Det kommer inte att regna under höskörden. Plv. Hjulen gick sönder mitt under rågtransporten. Gs. De kör bort två kärror gödsel om dagen. Pun. Ack, mitt stackars hjärta sörjer hela hösten. JD 183. Jag hittar de pengarna inom tre dagar. BsP I 89. Då, bröder, på två veckor — kling, klang — och så var det klart! LzPR II 35.

b) Prepositionen į och dess varianter med ackusativ används för att ange en tidsperiod under vilken en handling upprepas ett bestämt antal gånger.

Hon får stryk flera gånger om dagen. Pln. Jag klipper två gånger om året, och varje gång tre kilo. Rt. Vädret skiftar flera gånger om dagen. Užv. Gluodena kalvar en gång om året. Pp. Kon måste mjölkas tre gånger om dagen, Klm. Vi får tre gånger i månaden. Kdn. När mamma fortfarande levde, så

²⁷ Se A. Laigonaitė, samma ställe, s. 33.

112

De brukade springa hem flera gånger om dagen. Rs. Den helige syndar sju gånger om dagen. Skr. Det viktigaste var att han kunde fira två dagar i veckan. Lk. Tre dagar i veckan utförde han dagsverke. Nm. Jag arbetade tjugo timmar per dygn. Šl. Medicinen ska tas tre gånger om dagen. Mrk.

Simša reser sig två gånger om dagen tillsammans med sitt haltande sto inför lerbacken... CvR II 327. Det fanns mycket arbete, och man var tvungen att arbeta 14 timmar per dygn. VienIMA 197.

Prepositionen į används också efter verben förtjäna, betala, få, ta, ge med flera.

Far tjänar tjugo rubel om dagen. Jrb. Hur mycket tjänar du om året? Kps. Han tjänar många arbetsdagar om dagen. Skdv. Han får sjuttiofem rubel i månaden i kontant betalning. Vnd. De betalade tre rubel i timmen. Šll. Jag brukade få nio litas per dygn. Žg. Hur mycket betalar de dig om dagen? Al. Han får trehundra rubel i månaden. Mžk. Hur mycket fick herden om året? Lnkv. Hur mycket tog du om dagen? Dt. Vi gav åttio kilo om dagen. Rz. Tidigare gav de femtio om dagen. Rs. De erbjöd sextio rubel i månaden. Pln. En människa kostar tre rubel om dagen. Žg. Det går åt trettio rubel om dagen för honom. Slv.

Det bör noteras att prepositionen į i dessa användningar (liksom per) närmar sig betydelsen hos prepositionen už.

Jfr.: Betalar de bra per dag? Sd. Hur mycket får du för en dag? Rk. Hur mycket får du per dag? Ob.

Å andra sidan används prepositionen į ibland också i stället för prepositionen už.

De gav tio kopek per arbetsdag. Slnt. En rubel per arbetsdag. Klk. Jag betalade en rubel per mått. Šts. För de pengarna får han potatis. Gs. Jag räknar av den skulden mot mjölk. Šts.

J. Jablonskis ansåg alla sådana användningar av prepositionen į vara olämpliga i skriftspråket och rättade dem på två sätt: i vissa fall ersatte han dem med lokativ, i andra med en konstruktion av prepositionen per tillsammans med ackusativ²⁸. I skriftspråket har prepositionen per med ackusativ fått större spridning.

2) Prepositionen į och dess varianter används ibland i tidsbetydelse, på ett sätt som liknar kasusformerna i skriftspråket.

a) Som ackusativ.

För mig är saltgurkan godast på tredje dagen. Skr. Just då är han här. Vlkv. De opererar på fjärde dagen. Kps. Vilken dag kan du gå? Grš. Jag fick arbete på tredje dagen. Vlkv. Han kommer med det på tredje dagen. Užv. På fjärde dagen tog den unge mannen och den där flickan ett vittne

²⁸ J. Jablonskis, min. veik., p. 671; II, Vilnius, 1959, p. 38, 69, 74.

8. Lietuvių kalbos morfologinė sandara ir jos raida

113

vad gick till prästen. Tt. Vi bakar på tredje dagen. Pc. Men på tredje dagen överföll banditerna honom, dödade honom och stal pengarna. Auk.

Men vad — på tredje dagen meddelade Stočkaus svärson, han som stod vid vågmästaren och kassören, oss att lönerna hade sänkts. CvR II 301. Jag minns inte längre vad som hände med mig sedan, bara att jag fick ersättning för skadan på tredje dagen. CvR II 119.

b) Som instrumentalis (mer sällan lokativ).

Han kom tillbaka under den tiden. VIkv. Det blev så på ett ögonblick. Rmč. Det var precis i rätt tid. Šlu. Min lilla häst kommer tillbaka när den är sju år. Rdm. Ack, hon kommer tillbaka, din lilla dotter kommer tillbaka när hon är nio år. JD 340. Jag är sex år yngre än Antanas (född sex år senare). Skr.

Han snubblade till och föll under den tiden. LzPR I 85. — Bra, bra, du kom hem precis i rätt tid... ŽemR III 362. Men när Sakalauskas gumma blev fet under sitt tredje år av ett mer bekymmersfritt liv, blev hon ohyggligt fet. CvR II 328.

3. Betydelsen av ändamålsrelationer

I västlitauiska dialekter används prepositionen į då och då för att uttrycka ändamålsrelationer (avsikt) som skiljer sig något från dem i standardspråket. Den aktuella betydelsen av ändamålsrelationer har, till skillnad från i standardspråket, inget samband med riktningsbetydelsen. I sådana fall anger prepositionskonstruktionen det föremål som något avsätts eller används för.

Jag samlade ihop alla papper till peppar (jag samlade dem för att slå in peppar). Dr. Jag köpte upp pengarna till fotogen. Šts. Mjölet från kvarnarna tar tysken till spannmålsleverans. Šts. Kon lämnade jag till kött åt soldaterna. Šts. I dag är en bättre dag för torkning. VIkv. Huden bereddes till näbbstövlar. Grž. Många träd höggs till tegel. JablRR I 653.

Ytterligare fall bör nämnas där prepositionen į betecknar samma ändamålsrelationer som i standardspråket, men används under andra omständigheter — tillsammans med substantiv som betecknar konkreta föremål.

Kvinnorna går för att göra kvastar, för att plocka bär (göra kvastar, plocka bär). Šts. När rågen har skurits ner måste man genast ge sig ut för att skörda vete. Skr.

4. Betydelsen av kvantitetsförhållanden

I västaukštaitiska dialekter (mer sällan i andra) används prepositionen į också för att uttrycka kvantitetsförhållanden. Två fall av sådan användning kan urskiljas.

1) Prepositionen į används med samma betydelse som den litterära språkets preposition apie.

Det samlades omkring tusen (cirka tusen, nära tusen) människor. JablRR I 653. Jag har omkring fyra hundra arbetsdagar. Jrb. Det hade min syster gett mig när hon var omkring fyrtio. VIkv. Jag betalade omkring tre hundra rubel. Rmš. Han är redan omkring trettio år. Gs. Sian-

114

då kom jag omkring fem kilometer. Nm. Jag betalade omkring tre hundra rubel. Rmš. Han är varken gammal eller ung – han är omkring femtio år. Alv. I byn Rudžiai finns sedan urminnes tider sådana breda ängar, omkring 300 margų stora. BsMt II 64.

2) Prepositionen į används med samma betydelse som den litterära språkets preposition iki.

Hennes ljusa fläta är inte flätad till hälften. Mrk. Ännu har jag inte ridit halvvägs. JD 57. Han drack upp till hälften och lämnade resten. KzR. Drick, min syster, drick, min gäst, hela glaset ända till botten. JD 1328. Nässelstjälkar har vuxit upp till huvudhöjd. Skr. Svirmelis dörrar står på glänt. LB 115.

5. Betydelsen av separationsförhållanden

I vissa dialekter används prepositionen į i stället för den litterära språkets preposition iš för att uttrycka separationsförhållanden.

Den där är bättre än bröderna (av bröderna). J. Ack, så klar, så klar är denna lilla sommar jämfört med alla andra somrar. JD 569. Den där är bäst av alla. Skr.

FÖRKORTNINGAR²⁹

BalčHP — V. Haufas, Sagor, översatta av J. Balčikonis, Vilnius, 1956 (Siffrorna anger sidor).

BaltPV — J. Baltušis, Sålda somrar, I, Vilnius, 1957 (Siffrorna anger band och sidor).

BĮR — J. Biliūnas, Skrifter, I, Vilnius, 1954 (Siffrorna anger band och sidor).

BsMt — J. Basanavičius, Litauiska sagor, Material till litauisk mytologi, Shenandoah, Pa. del I 1898, del II 1902 (Siffrorna anger delar och sidor).

BsO — Ožkabalijų dainos, surinko J. Basanavičius, Shenandoah, Pa. 1902, du tomai (Skaitmens rodo dainos numerį).

CvR — P. Cvirka, Skrifter, I, II, V, Vilnius, 1959 (Siffrorna anger band och sidor).

GirRP — L. Gira, Rinktinė poezija, Kaunas, 1945.

J — Литовский словарь А. Юшкевича съ толкованіемъ словъ на русскомъ и польскомъ языкахъ, выпускъ первый, том I, Санктпетербургъ, 1904.

JablRR — J. Jablonskis, Valda skrifter, I, Vilnius, 1957 (Siffrorna anger band och sidor).

JD — Lietuviškos dainos užrašytos par Antaną Juškevičę. Казань, I — 1880, II — 1881, III — 1882 (Skaitmens rodo dainos numerį).

JV — Litauiska bröllopssånger, upptecknade av Antanas Juškevičė och utgivna av Jānas Juškevičė, Petropylė, 1883 (Siffrorna anger sångens nummer).

KlpD — Klaipėdas sånger, insamlade av Jonas Pakalniškis, utgivna av A. Bruožis, Vilnius, 1908 (Siffrorna anger sångens nummer).

KrèvAP — Vincas Krèvė, Berättelser och sägner, Vilnius, 1955 (Siffrorna anger sidor).

KrèvP — Vincas Krèvė, Sägner om de gamla människorna i Dainava, Vilnius, 1957 (Siffrorna anger sidor).

²⁹ Ortnamn förkortas på samma sätt som i ”Litauiska språkets ordbok”.

8*

115

LB — Litauische Volkslieder und Märchen aus dem preussischen und dem russischen Litauen, gesammelt von A. Leskien und K. Brugman, Strassburg, 1882 (Siffrorna anger sidor).

LzPR — Lazdynų Pelėda, Skrifter, I, II, Vilnius, 1954 (Siffrorna anger band och sidor).

MiežBP — Eduardas Mieželaitis, Broderlig dikt, Vilnius, 1954 (Siffrorna anger sidor).

Myk-PutS — V. Mykolaitis-Putinas, Upprorsmännen, I, Vilnius, 1957 (Siffrorna anger band och sidor).

NS — Litauiska sånger och hymner i nordöstra Litauen. Insamlade av A. R. Niemi och A. Sabaliauskas, Annales Academiae scientiarum Fennicae, Ser. B., Tom VI, 1911 (Siffrorna anger sångnummer).

PP — Sagor om fåglar, Žemaitische Tierfabeln, Text, Wörterverzeichnis und Übersetzung herausgegeben von Hugo Scheu... und Alexander Kurschat..., Heidelberg, 1913 (Siffrorna anger sidor).

RŽ — Litauisk stavningsordbok, Kaunas, 1948 (Siffrorna anger sidor).

SimonP — I. Simonait y tė, Pikčiurnienė, Vilnius, 1955 (Siffrorna anger sidor).

SNėrR — Salomėja Nėris, Skrifter, I, Vilnius, 1957 (Siffrorna anger band och sidor).

SruogR — B. Sruoga, Skrifter, III, Vilnius, 1957 (Siffrorna anger band och sidor).

ŠRagR — Šatrijos Ragana, Skrifter, IV, Kaunas, 1928 (Siffrorna anger band och sidor).

T — Tiesa, organ för LKP:s centralkommitté, Litauiska SSR:s högsta sovjets presidium och ministerrådet (Siffrorna anger år och nummer).

TDr — Folkloristiska arbeten, VII, Kaunas, 1940 (Siffrorna anger band och sidor).

TilvU — Tilvytis Teofilis, Usnynė, Vilnius, 1949 (Siffrorna anger sidor).

VaižgRR — Vaižgantas, Valda skrifter, I, Vilnius, 1957 (Siffrorna anger band och sidor).

VenclGD — A. Venclova, Födelsedagen, Vilnius, 1959 (Siffrorna anger sidor).

VienIMA — A. Vienuolis, Iš mano atsiminimų, Vilnius, 1957 (Skaitmens rodo puslapius).

VienR — A. Vienuolis, Raštai, V, Vilnius, 1954 (Skaitmens rodo tomus ir puslapius).

ŽemR — Žemaitė, Raštai, III, Vilnius, 1956 (Skaitmens rodo tomus ir puslapius).

Betydelser och användning av prepositionen į i modern litauiska

E. VALIULYTĖ

Sammanfattning

Prepositionen į i det litauiska litteraturspråket har i dialekterna följande varianter: įn, int, ing(i), ink, inš. I betydelsen av prepositionen į används också prepositionen ant med sin variant an.

I det litauiska litteraturspråket betecknar prepositionen į olika relationer: rumsliga, ändamåls-, transgressiva, temporala och jämförande.

116

Inom de rumsliga relationerna urskiljs tre betydelser: 1) betydelsen riktning in i något uttrycks i ordkombinationer där ord som betecknar en plats eller ett konkret föremål fungerar som underordnat led och ord som betecknar rörelse som huvudled, t.ex.: bėgti į mišką — springa in i skogen, įkalti į sieną — slå in i väggen, stūgnioti į popierių — slå in i papper; 2) betydelsen riktning åt något håll framgår av ordkombinationer där ord som betecknar allmänna rumsliga begrepp eller någon orienteringspunkt i rummet fungerar som underordnat led och ord med rörelsebetydelse som huvudled, t.ex.: eiti į pietus — gå söderut, pasukti į kairę — svänga åt vänster, žingsniuoti į priešą — marschera mot fienden, važiuoti į miško pusę — åka i riktning mot skogen; 3) betydelsen riktning mot ett föremål fram till kontakt med det uttrycks i ordkombinationer där ord med betydelsen slag eller beröring fungerar som huvudled och ord som betecknar konkreta föremål som underordnat led, t.ex.: belsti į langą — knacka på fönstret, šerti į galvą — slå i huvudet, atsimušti į sieną — stöta emot väggen.

Prepositionen į uttrycker målrelationer i ordkombinationer där ord som betecknar handlingar, händelser och tillfällen fungerar som underordnat led och ord med rörelsebetydelse som huvudled, t.ex.: ateiti į susirinkimą — komma till ett möte, pakviesti į koncertą — bjuda in till en konsert.

Övergångsrelationer uttrycks i ordkombinationer där ord som betecknar någon förändring av ett tillstånd fungerar som huvudled och ord som betecknar resultatet av förändringen som underordnat led, t.ex.: sudraskyti į gabalus — slita i stycken, surinkti į krūvą — samla i en hög, išrinkti į pirmininkus — välja till ordförande.

Prepositionen į uttrycker tidsrelationer i ordkombinationer där ord som betecknar bestämda tidsperioder fungerar som underordnat led, t.ex. årstider och delar av dygnet: ateiti į vakarą — komma fram mot kvällen, susirgti į rudenį — bli sjuk till hösten.

Prepositionen į betecknar jämförande relationer i ordkombinationer där ord med betydelsen likhet eller överensstämmelse fungerar som huvudled: panašus į tėvą — lik sin far.

Prepositionen į och dess varianter uttrycker i vissa dialekter relationer som skiljer sig från standardspråkets.

Denna preposition används för att uttrycka rumsliga relationer som i standardspråket vanligtvis uttrycks med prepositioner: med prepositionen pas, t.ex.: ateiti į tėvą — komma till fadern; med prepositionen link, t.ex.: eiti į mišką — gå i riktning mot skogen; med prepositionen prie, t.ex.: prieiti į langą — gå fram till fönstret, glaustis į sieną — luta sig mot väggen; med inessiv, det lokala kasus, t.ex.: gyventi į miestą — bo i staden.

Prepositionen į används i dialekterna med tidsbetydelse i följande fall: med samma betydelse som standardspråkets preposition per, t.ex.: padaryti į keturias savaites — göra på fyra veckor, ateiti du kartus į dieną — komma två gånger om dagen; med samma betydelse som standardspråkets ackusativ och instrumentalis för tid, t.ex.: ateiti į trečią dieną — komma på tredje dagen, pavāžiuoti į pat laiką — komma fram i tid.

Prepositionen į används för att uttrycka ändamål, t.ex.: atidūoti karvę į mėsą — lämna kon till slakt.

Prepositionen į används i kvantitativ betydelse motsvarande standardspråkets prepositioner apie och iki, t.ex.: sumokėti į tris šimtus rublių — betala omkring trehundra rubel, išgerti į dugną — dricka till botten (av glaset).

Ibland används prepositionen į för att uttrycka utpekande relationer och motsvarar standardspråkets preposition iš: geresis į brolius — den bäste av bröderna.

117