Benämningar på religiösa platser i katekeser från 1883–1916

AUŠRA RIMKUTĖ

Samogitiska högskolan

NYCKELORD: religion, religionsterm, benämning på religiös plats, lånord, främmande ord.

Denna artikel behandlar termer som återfinns i katekeser utgivna 1883–1916 och som betecknar olika religiösa platser av betydelse för de troende. Tonvikten ligger främst på deras ursprung – syftet är att visa vilka termer som användes i katekeser från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I behandlingen av ursprunget till benämningarna på religiösa platser berörs vissa frågor om ordbildning och uttryckssätt.

Materialet har samlats in från 70 katekeser (se Källor). Sammanlagt återfanns omkring 20 900 religionstermer, synonymer och varianter i dem, varav 995 benämningar på religiösa platser. Efter betydelse delas religionstermerna i katekeserna från 1883–1916 in i termer för trosbekännelsen och termer för troslivet. Till gruppen termer för trosbekännelsen hör termer som betecknar kristendomens grundläggande trosläror, Gud, uppenbarelsen, tron, trosbekännelsen, sakramenten, olika religiösa aktörer (även övernaturliga), trons symboler samt religiösa böcker och texter, utan vilka trons grundval inte skulle finnas. De utgör 52,1% av katekesernas religionstermer. Gruppen termer för troslivet är något mindre – 47,9% av termerna. Till denna grupp hör benämningar på kyrkans liturgiska handlingar, tillbehör, dygder, synder och laster, liksom på Guds nåd och bud, deras efterlevnad, högtider, högtidsdagar och andra tidsbegrepp av religiös betydelse, böner, religiösa platser, kyrkliga kläder och delar av dessa.

I katekeserna finns flest termer som betecknar religiösa och övernaturliga aktörer – 21,2% (diagram 1); det finns också många religionstermer för kristendomens grundläggande trosläror – 17,6%, samt för synder och laster – 17,5%. Den minsta termgruppen är benämningar på kyrkliga kläder och delar av dessa (omkring 0,3%). Av religionstermerna är 7,6% benämningar på sakrament och 7,8% på dygder. Högtider, högtidsdagar och andra tidsbegrepp av religiös betydelse samt religiösa platser betecknas vardera av 4,8% av termerna. Således,

Terminologija | 2012 | 19

125

som framgår av diagram 1 utgör benämningarna på religiösa platser något mindre än en tjugondel av alla religionstermer som samlats in från katekeserna. Artikeln behandlar endast enordiga benämningar på religiösa platser (61,6%). De flesta av dem fungerar som huvudled i sammansatta termer. Endast mer intressanta fall av användningen av sammansatta termer nämns.

1. RELIGIÖSA PLATSNAMN AV LITAUISKT URSPRUNG

Mindre än hälften – 44% – av de enordiga namnen på religiösa platser i katekeser från 1883–1916 är litauiska. Med ord av inhemskt ursprung benämns de viktigaste platserna skapade av Gud, från jorden, ”planet, värld”, eller världen, himlen, som är Herren, änglarnas och helgonens vistelseort, till helvetet – platsen för den eviga separationen.

Kaip rašoma Pradžios knygoje, „pradžioje Dievas sukūrė dangų ir žemę“ (ŠR 2009: 27). Rasti tokie termino žemė rašybos variantai¹: žiame SPP 1909 53, Žemė MK 1898 21, DK 1899 12, žemė RKDK 1904 3, žemė TFK 1901 7, TRKK 1902 5, KP 1903 3, MKV 1905 5, 1907 36, 1914 36, VAL 1906 3, MK 1906 3, PK 1908 8, ŠIK 1909 3, TKV 1911 8, AMK 1912 9, TK 1913 5, TP 1916 3, TM 1916 5, MKP 1916 9, žiame WD 1887 8.

Hela jorden benämns med ordet värld TFK 1901 15, 1904 17, 1905 15, 1907 15, 1913 15, KP 1903 10, 1906 63, PKMV 1905 11, TRKK 1906 17, PK 1908 8, ŠIK 1909 100, AVK 1914 18, TM 1916 16. I prästen Martynas Sederavičius häfte Poteriai, Aktai ir kiti reikalingiausi daiktai, kuriuos turi žinoti krikščionis används den morfologiska varianten värld synonymt, liksom det främmande ordet: värld (×svietas)² PA 1898 4.

Bostaden för Gud (liksom även gudarna), änglarna, helgonen och de goda människornas själar efter döden kallas himmel: Himmelen KK 1883 15, MK 1886 6, 1883 9, 1898 5, 1906 8, WD 1887 8, SZT 1888 4, TK 1889 28, 1895 28, 1897 28, TKK 1892 5, HK 1895 8, DK 1899 12, KP 1903 6, TFK 1904 13, 1905 12, 1907 12, 1913 12, PKMV 1905 7, MKV 1905 9, 1907 93, TRKK 1906 10, PKVK 1911 5 med flera. Termerna himmel och jord betecknar allt som existerar, hela skapelsen. Även pluralformen himlar används: PKMV 1905 3, TRKK 1907 6, TK 1913 5, KMV 1914 5, NTK 1914 3. Guds boning kallas också fadersrike TKDJ 1905 16 och fadersrike PKMV 1905 18, KP 1907 96.

¹ I katekeserna redovisas fonetiska och ortografiska varianter (t.ex. med korta och långa vokaler, med stora och små bokstäver med mera), liksom morfologiska varianter (t.ex. genus med mera), tillsammans.

² I artikeln markeras ord som inte används i dagens litauiska standardspråk med tecknet ”×”.

126

Aušra Rimkutė | 1883–1916 metų katekizmų religinių vietų pavadinimai

Diagram 1. Fördelningen av religionstermer efter betydelse (%)

Platsen där de troendes själar lever lyckligt benämns inte bara med det egentliga låneordet paradis, utan även med den litauiska termen trädgård³ WD 1887 16, VAL 1906 4 (jfr vacker trädgård PK 1908 12). Det finns belägg för att litauiska religionstermer används synonymt med låneord: trädgård eller paradis MRK 1888 61, 1900 164, den vackraste trädgården eller paradiset TK 1892 11, en vacker trädgård eller paradis MVK 1913 8.

Platsen för eviga plågor och straff efter döden benämns med det litauiska ordet helvete WD 1887 15, MRK 1888 42, SZT 1888 8, TK 1889 55, 1892 10, 1895 55, 1897 55, 1904 10, 1905 10, PA 1898 9, TFK 1901 13, 1904 18, 1905 15, 1907 15, TRKK 1902 7, 1907 12, RKDK 1904 30, PKMV 1905 10, VDMK 1905 44, TKDJ 1905 15, TKŽV 1905 4, MKV 1905 24,

³ Sodas – žemiškojo ir dangiškojo rojaus simbolis (KIŽ 1997: 286).

Terminologija | 2012 | 19

1 2 7

1907 13, KP 1906 71, VAL 1906 6, MK 1906 15, KP 1907 6, PK 1908 20, KERTV 1909 7, 1916 7, ŠIK 1909 95, PPK 1910 10, TKV 1911 16, AMK 1912 6⁴ och så vidare. Enligt den kristna tron är helvetet ett tillstånd av evig separation från Gud. Även pluralformen pragarai används, RKM 1912 6, TP 1916 4, TM 1916 6, och betecknar den plats dit Jesus Kristus steg ned när han dog och begravdes. Man föreställer sig att outhärdlig hetta och eld råder i helvetet och att de fördömda brinner i eviga lågor; därför benämns denna plats ibland även med tvåordsuttrycket amžina ugnis TRKK 1902 11, KP 1903 11, 1907 24, RKDK 1904 54, MKV 1905 46, PK 1908 13, TK 1913 15, 1916 18, NTK 1914 36, MKP 1916 77, TP 1916 15, ugnis amžina TRKK 1902 38 eller amžinoji ugnis MKV 1907 38, 1914 38, TM 1916 61, liksom med uttrycken tamsybių bedugnės PPK 1910 97 och pragariškos tamsybės KP 1907 71. Synonymt används de litauiska uttrycken pragaras arba tamsybė TRKK 1906 23, liksom ett inhemskt ord och ett lånord: pragarai (×atklaniai) K 1912 93, pragaras (×pekla) MRK 1888 144, TRKK 1902 38, Pragaras (×Pekla) TK 1889 28, 1895 28, 1897 28, TRKK 1902 50, pragaras (×pekla) TKD] 1905 7, TRKK 1906 4, ŠIK 1909 100, TKS 1913 8, NTK 1914 15, TK 1916 8, TATKT 1916 63, pragaras arba ×pekla MKV 1905 24, AVK 1914 66, Pragaras arba ×Pekla TRKK 1902 40 och så vidare. Som exemplen visar föredras i de flesta fall den litauiska termen.

Den plats där de dödas själar gör botgöring tills de kommer till himlen kallas skaistykla TK 1913 22, KMV 1914 32, AVK 1914 42, TM 1916 89, samt šveitykla TP 1916 14. Exempel har påträffats där ett inhemskt ord och ett lånord används synonymt: skaistykla (×čyščius) PPK 1910 49, KMV 1914 32, K 1912 37, TATKT 1916 13, skaistykla arba ×čyščius AVK 1914 66.

Den plats på jorden där alla troende samlas och ber är kyrkan. På litauiska benämns den med termerna šventnamis TM 1916 30 och šventykla TM 1916 110. Byggnaden där munkar bor kallas vienuolynu KP 1906 330, 1907 49, PPK 1910 59, PBK 1914 66.

⁴ Pranas Skardžius skrev 1938 i Modersmålet att ”helvetet ’pekla’ hade från början en helt annan betydelse. Enligt hans arbete är det ett sammansatt ord – pra-garas, vars andra led –garas – är besläktat med orden gérti, gìrtas, džiūkų pra-gorė ’avgrund’ och liknande. Därför visar den äldre betydelsen utan tvekan fortfarande östlitauiska höglandsmålens prāgaras ’storätare, frossare, Vielfrass, обжора’ (jämför: den där flickan är ett riktigt helvete!). Alltså kan pragaras ursprungligen ha betecknat den plats där, uttryckt på ett primitivt sätt, de onda avlidnas själar ”slukades, sögs in”, det vill säga helvetet, på tyska Hölle; jämför polska odchłań ’avgrund, gap, hål’ och chłonąć ’sluka’ (Skardžius 1938: 148).

128

Aušra Rimkutė | 1883–1916 metų katekizmų religinių vietų pavadinimai

Den främsta platsen i Guds hus är altaret. Det betecknas med det inhemska ordet aukkuras⁵ PPK 1910 116, aukur as KP 1906 14, TM 1916 124, jfr aukuras Dievo PA 1898 103. Den litauiska platsbeteckningen används synonymt med den icke-litauiska termen: aukur as (altorius) ŠIK 1909 110.

Platsen i kyrkan (vanligen en trästol för prästen, inhägnad på alla sidor och försedd med gallerförsedda fönster), avsedd för den troende att bikta sig och för biktfadern att lyssna, är klausykla TM 1916 132, TFK 1916 30, TP 1916 27, NTK 1914 59. En av den kristna kyrkans viktigaste inredningsdetaljer är sakykl a KP 1906 304, varifrån predikningar hålls och liturgiska texter läses.

Öknen där Jesus frestades av djävulen benämns med de litauiska termerna dykavietė MKV 1907 21, 1914 21 eller dykynė NTK 1914 23; jfr även dykynė (×pūstynė) NTK 1914 23, tiras⁶ (×pustynia) RKDK 1904 46.

Platsen där döda människor begravs betecknas med termen kapas MRK 1888 140, PA 1898 41, TRKK 1902 48, TK 1904 83, TIA 1905 34, KP 1906 15, 1907 35, PK 1908 337, PPK 1910 116, TM 1916 59⁷, medan platsen där det finns många gravar betecknas med termerna kapinynas RKDK 1904 72 och kapinės KP 1907 58.

Krubban där Jesusbarnet låg benämns i äldre skrifter (av Mikalojus Daukša, Konstantinas Sirvydas, Jonas Bretkūnas med flera) med de använda orden prakartas TM 1916 44, prakartė K 1912 77, prakartėlė TKS 1913 14, TK 1916 14. Även synonymiska religionstermer bestående av ett enda ord har påträffats: prakartas (ėdžios) TM 1916 44, prakartė (ėdžios) ŠIK 1909 54.

Platsen där Guds Son föddes betecknas med termen tvartelis ŠIK 1909 54. I prästen Antanas Tyrylis Naujame trumpame katekizme används denna inhemska religiösa platsbeteckning synonymt med en hybridform: tvartelis (×stainelė)⁸ NTK 1914 20.

2. RELIGIÖSA PLATSBETECKNINGAR AV ICKE-LITAUISKT URSPRUNG

Hälften (50%) av religionstermerna i katekesen från 1883–1916 som betecknar en religiös plats är lån. Det rör sig om internationella ord (8%), egentliga lån (12%) och främmande ord (30%).

⁵ Språkforskaren Kazimieras Būga har föreslagit att ordet skulle stavas på detta sätt av etymologiska skäl, det vill säga med två k:n (Būga 1958: 48). Aukuras anses vara en nybildning av Simonas Daukantas (Palionis 1979: 161, Jonikas 1987: 203).

⁶ Här används ordet tyras i betydelsen ”stora obebodda landområden, stäpp, öken”; se tyrai i LKŽ.

⁷ Jfr lett. kaps. Ordet kapas (kapai) används redan i K. Sirvydas första ordbok (omkring 1620).

⁸ Jfr stainė ”häststall, stall”, jfr belarus. стайня, pol. stajnia i LKŽ.

Terminologija | 2012 | 19

129

2.1. Internationella termer

Internationella beteckningar för religiösa platser⁹ har sitt ursprung i de gamla klassiska religionsspråken – grekiska och den katolska kyrkans latin. Från latin översattes katekeser, bönböcker, sångböcker och andra religiösa texter till folkspråken. Internationella beteckningar utmärks således av att de betecknar företeelser som är viktiga för religionen och för vilka det oftast saknas lämpliga ord i det litauiska språket¹⁰. De kan räknas till den äldsta delen av den litauiska religiösa terminologin.

2.1.1. INTERNATIONELLA TERMER AV LATINSKT URSPRUNG

Som redan nämnts är altaret den främsta platsen i Guds hus – Altorius PA 1898 94, DK 1899 122, K 1912 30, altorius WD 1887 90, SZT 1888 46, MRK 1888 176, PA 1898 107, RKDK 1904 144, TK 1904 84, 1905 33, VDMK 1905 81, TIA 1905 7, MKV 1905 95, 1907 94, 1914 94, PKMV 1905 33, TRKK 1906 55, KP 1906 24, 1907 35, PK 1908 95, PPK 1910 42, TKV 1911 12, AMK 1912 28, K 1912 64, RKM 1912 81, NTK 1914 26, KMV 1914 69, KASS 1915 13, KMK 1915 89, TM 1916 110, MKP 1916 86 (”plats för gudstjänstfirande; ett visst bord (mensa) vid vilket prästen håller gudstjänst”, lat. altare ”altare”; lat. altus ”hög”, jfr altaria ”offerhög; offeraltare”)¹¹. När eukaristin firas blir Jesu Kristi offer på korset och uppståndelse närvarande på altaret. Altaret är också ett bord kring vilket Guds folk samlas.

Fler namn på religiösa platser av latinskt ursprung har också påträffats. Dessa är lim-bas KP 1906 267 (”de själars vistelseort som inte har kommit till himlen men inte heller dömts till att gå till

⁹ Internationella ord intar en mycket viktig plats. De är ”lånord som har godtagits i standardspråket (och inte betraktas som barbarismer), vars främmande ursprung tydligt bekräftas av åtminstone några av de viktigaste språken för internationell kommunikation (eller även klassiska språk), och som inte uppvisar några otvetydiga spår av att ha lånats från ett grannspråk. <…>. Internationella ord grupperas vanligen inte efter det närmaste språket (såsom görs med andra lånord), utan efter den ursprungliga källan, eftersom det ofta är omöjligt att utifrån det internationella ordets form, betydelse och kronologi fastställa genom vilka språk de internationella orden har vandrat” (LKE 1999: 641).

¹⁰ Enligt Jonas Klimavičius är internationella ord ”ord i standardspråk som betecknar begrepp inom världskultur, civilisation, vetenskap, teknik och konst, vanligen termer (eller deras led), som har sitt ursprung i ett språk och lånats in i flera språk med likartad kulturell utveckling (minst 2–3 familjer och 3–5 språk, i första hand världsspråk), och som används i samma eller igenkännbart likartade former (främst i skrift) och betydelser” (Klimavičius 2010: 8).

¹¹ A. Sabaliauskas (1990: 253), Pr. Skardžius (IV 1998: 86), J. Kruopas (1998: 36), J. Kabelka (1964: 24) ir E. Frenkelis (1965: 8) nurodo, kad katekizmuose vartojamas žodis į lietuvių kalbą atėjo per slavų (t. y. lenkų ar baltarusių) kalbas. Žodis altorius (ir forma altarius) vartojamas M. Mažvydo (Urbas 1998: 15), M. Daukšos, K. Sirvydo (LKŽe), J. Bretkūno, M. Petkevičiaus, S. B. Chylinskio (Sabaliauskas 1990: 253) ir kt. raštuose.

130 Aušra Rimkutė | 1883–1916 metų katekizmų religinių vietų pavadinimai

helvetet eller skärselden, vistelseort”; lat. limbus¹², långhus TIA 1905 5 (”kyrkans del mellan koret och vapenhuset, avsedd för de troende”; lat. navis), portikus TIA 1905 21 (”öppen vestibul med kolonner”; lat. porticus), seminarium TIA 1905 20, PPK 1910 62, K 1912 5 (”skola för utbildning av präster”; lat. seminarium).

Underjordiska begravningsplatser där kristna begravdes kallas med en internationell term av latinskt ursprung: katakombos TIA 1905 35, katakumbai KP 1907 35 (”underjordiska begravningsplatser”; it. catacombe < lat. catacumbae TŽŽ 2001)¹³. Av termvarianterna framgår att katakombos har lånats från italienska, medan katakumbai kommer från latinet. I prästen Dionyzas Bončkovskis katekes har synonymer som används sida vid sida påträffats: požemis (katakomba) TIA 1905 15.

2.1.2. INTERNATIONELLA TERMER AV GREKISKT URSPRUNG

Med termen choras KASS 1915 16 (”kyrkans del framför högaltaret”, gr. choros) betecknas en plats i kyrkan, ibland också kallad presbyterium TIA 1905 6, KASS 1915 12, en term av grekiskt ursprung som härrör från senlatin (”den del av en kristen kyrka där högaltaret står”, senlat. presbyterium < gr. presbyterion).

I katekeser från 1883–1916 har grekiska termer som lånats via latinet påträffats; de betecknar byggnader: basilika TIA 1905 5 (”en oftast treskeppig katolsk kyrka med långsträckt rektangulär form”, lat. basilica < gr. basilikē), katedral TIA 1905 5 (”huvudkyrkan i varje stift, där biskopen bor tillsammans med domkapitlet”, senlat. cathedra < gr. kathedra).

2.1.3. INTERNATIONELL TERM AV ITALIENSKT URSPRUNG

I katekeserna benämns den religiösa plats där prästen hör en knäböjande troendes bikt med ett ord av italienskt ursprung konfesionalas TIA 1905 19, VDMK 1905 67, konfesyonolas TKDĮ 1905 11 (”kyrkans biktstol”,

¹² Ši reikšmė pateikiama tik VaitkTŽŽ 2003. Kun. J. Rymeikio Kateketiškų pamokymų pirmoje dalyje apie tai, kas yra limbas, rašoma plačiau: „Visų-pirmu „pragaru“ vadiname abelnai „mirusiųjų karalystę“, lotyniškai „Inferi“ vėl „Infernus“. Retkarčiais vartojama prasmėje „grab as“; kur mūsų kūnas pavirsta į dulkių žiupsnį. „Nepaliksi mano vėlės pragare, ir neduosi tavo šventajam regėti supuvimą“. (Ps. 15, 10). Paprastai pekla vadiname amžiną pragarą, kur prakeiktieji kenčia amžinas kančias. Pekla vadiname „Čysčiu“, kur ugnis švenčia žmogaus vėlę, kol atsilyginusi Dievo teisybei, galės įeiti Dievo rūman. Pagalios pekla vadiname „Abraomo gyvenimą“, lotyniškai „Limbus“, lenkiškai „otchłan“, kur teisingųjų vėlės laukė Išganytojo ateinant. <...>. Teisingieji „Limbe“ nekentėjo nei jokių čyščiaus kančių. Tiesa, sunku laukti, dar sunkiau laukus nesulaukti, teisingieji ir to kartaus jausmo nepatyrė, nes žinojo sulauksią, nes šventa išganymo viltis nuolat kurstė jų vėlėje šv. giedrą ir ramybę. Tečiaus lyg šventu snauduliu snausdami, visgi nepatyrė Limbe dangaus linksmybių“ (KP 1906 266–267).

¹³ Jfr VaitkTŽŽ 2003 – it. catacombe (pl.) < lat. catacumbae < gr. kata kymbas.

Terminologija | 2012 | 19

131

pol. konfesjonal < it. confessionale)¹⁴. I den korta katekesen används ordet av italienskt ursprung synonymt med polonismen: konfesionalas (×spavednyčia) TIA 1905 19.

2.2. Egentliga lånord

Detta är den äldsta delen av den litauiska religiösa terminologin, för vilken det saknas benämningar av inhemskt ursprung. Egentliga lånord grupperas, till skillnad från internationella termer, efter den närmaste källan till deras ursprung, eftersom det är viktigare från vilket språk ordet har lånats än från vilket språk det började spridas. Benämningarna på religiösa platser i denna grupp uppvisar tydliga tecken på förmedling via slaviska språk.

2.2.1. EGENTLIGA LÅNORD AV LATINSKT URSPRUNG, FÖRMEDLADE VIA SLAVISKA SPRÅK

I periodens katekeser finner vi benämningen på den religiösa platsen koplyčia: Kopliczia LL 1894 14, kopliczia MRK 1888 401, koplyczia PA 1898 70, koplyčia TK 1904 42, PKMV 1905 28, TIA 1905 5, KP 1907 33 (”liten kyrka; en separat del av en stor kyrka eller annan byggnad där gudstjänster kan hållas”, pol. kaplica < tjeck. < ty. Kapelle < medellat. cappella: lat. cappa). Försöket att ersätta detta lånord med ordet kapela är misslyckat; dessutom tillåter systemet inte att det byts ut, jfr koplytstulpis, koplyt-kalnis (Klimavičius 1998: 11). Koplyčią finner vi redan i K. Sirvydas första ordbok (omkring 1620), och i J. Bretkūnas översättning av Biblijos.

Den inhägnade, invigda platsen (området) runt kyrkan, liksom dess gård, benämns med det gamla lånordet šventorius PA 1898 41, šventorius TK 1904 52, PPK 1910 116. LKŽe anger två betydelser av ordet: 1. ”inhägnat område kring en kyrka (med eller utan gravar)”; 2. ”begravningsplats” (J. Bretkūnas bibel, M. Miežinis och J. Ryteris ordböcker), samt uppgifter om dess ursprung – vitry. цвинтар, pol. dial. świntarz < pol. cmentarz. Som J. Klimavičius skriver är ”polskans dialektform świntarz en ombildning av pol. cmentar ’begravningsplats’ (medan ’kyrkogård’ är podwórze kościelne), vilket i sin tur är ett lån från lat. coemeterium, som i sin tur kommer från gr. koimētērion (jfr gr. koimaomai ’ligga, vila’, koiman ’söva’, koimēsis ’sömn’; den snarlika motiveringen bakom ty. Friedhof ’begravningsplats’ är ’vilans gård’). Av latinskt ursprung är fr. cimetière ’begravningsplats’, eng. cemetery ’begravningsplats’ (”begravningsplats vid kyrkan” är churchyard), ty. Zömeterium, lett. Coemeterium 1. ’begravningsplats vid kyrkan’ (och motsvarigheten –

¹⁴ Utan konfesionalas skulle man kunna klara sig – i stället har vi det litauiska ordet klausykla.

132 Aušra Rimkutė | 1883–1916 metų katekizmų religinių vietų pavadinimai

Kirchhof, 2. ”katakomb”: Således kommer šventorius inte av helighet, utan av begravningsplats (som tidigare bara fanns vid kyrkor)” (Klimavičius 1998: 11).

I de undersökta källorna återfinns också ett äkta lånord av latinskt ursprung, förmedlat via polskan: zakrastija PKMV 1905 33, TK 1905 33, VDMK 1905 81, TIA 1905 14, zakristija MRK 1888 309, TIA 1905 27, RKM 1912 81, PPK 1910 163 (”ett rum i kyrkan för förvaring av kultföremål och förberedelser inför ceremonier”, pol. zakrystja < medellat. sacristia < sacer).

2.2.2. ÄKTA LÅNORD AV SANSKRITISKT URSPRUNG, FÖRMEDLAT VIA DE SLAVISKA SPRÅKEN

I alla katekeser från 1883–1916 används lånordet Rojus WD 1887 16, TK 1889 35, 1895 35, 1897 35, TKK 1892 10, LL 1894 25, HK 1895 7, TFK 1901 16, 1904 18, 1905 16, 1907 16, TRKK 1902 21, PKMV 1905 11, MKV 1905 19, 1907 8, TRKK 1906 20, KP 1907 134, IK 1909 118 med flera, rojus SZT 1888 9, KK 1892 11, 1903 11, PA 1898 29, KP 1903 9, RKDK 1904 39, TKDJ 1905 9, TIA 1905 3, MK 1906 12 med flera (”de första bibliska människornas boning; de troendes själar boning efter döden”, vitry. рау, pol. raj < sanskr. Rayih). Ordet har förmedlats via de slaviska språken och används i äldre skrifter (av M. Mažvydas, M. Daukša, M. Petkevičius, S. B. Chylinskis med flera).

2.2.3. ÄKTA LÅNORD FÖRMEDLAT FRÅN DE SLAVISKA SPRÅKEN

Kyrkan är Guds hus på jorden, en plats där en troende människa kan möta inte bara Gud utan också andra troende: bažniczia SPP 1909 64, bažniczia SZT 1888 14, bažnyčia TATKT 1916 20, bažnicza WD 1887 4, bažniczia MRK 1888 24, bažnyczia KK 1892 19, 1903 19, PA 1898 41, TFK 1904 23, bažnyčia TFK 1901 20, 1905 20, 1907 20, 1916 17, KP 1903 4, 1906 9, TK 1904 36, 1916 19, 1906 12, TIA 1905 5, TRKK 1913 19, AVK 1914 36, KMV 1914 26, NTK 1914 26, KASS 1915 3 med flera (”bönehus”, vitry. божница, pol. bożnica)¹⁵.

¹⁵ I artikeln Är ordet bažnyčia brukbart? skrev Pr. Skardžius att bažnyčia är ”ett vitryskt lånord som kom in i vårt språk tillsammans med kalėdomis, velykomis, kūčiomis, krikštu, krikštyti med flera” (Skardžius V 1999: 691). Enligt språkforskaren är ordet bažnyčia så etablerat att det är svårt att hitta en litauisk ersättning för det: ”det är inte bara ett tempel, en helgedom eller ett bönehus <...>, utan också en viss grupp av troende” (Skardžius V 1999: 691). Det gjordes försök att ersätta ordet bažnyčia. Språkforskaren J. Jablonskis föreslog att man i stället för bažnyčios skulle använda maldykla, šventovė (Piročkinas 1970: 7). År 1947 föreslog ärkebiskopen och metropoliten J. Skvireckas att man i stället för bažnyčios skulle använda det latinska ordet eklezija, eller dievnamis, šventykla, šventovė (Skardžius V 1999: 690, se även Skardžius V 1999: 739–741, 889–892). Pr. Skardžius stödde inte detta förslag.

Terminologija | 2012 | 19

133

2.3. Främmande ord

Detta är lånord som strider mot normerna för standardspråket och har korrekta motsvarigheter (LKE 1999: 588). Främmande ord skiljer sig inte i fråga om ursprung från andra lånord – de kan klassificeras på samma sätt som äkta lånord. Därför behandlas de i artikeln som polonismer och vitryssismer, och när det inte är klart från vilket slaviskt språk ordet lånats, som slaviska ord. Under den period som behandlas var dessa främmande ord mycket utbredda och användes dagligen av människor, utan att de betraktades som icke-normativa ord.

I katekeserna från 1883–1916 är något mindre än en tredjedel – 30% – av namnen på religiösa platser med icke-litauiskt ursprung främmande ord; de flesta av dem lånades från det närliggande polska språket.

2.3.1. POLONISMER

Polonismer: ×atklanės KK 1892 15, RKDK 1904 51, TATKT 1916 12, ×atklanės KK 1903 15, ×Atklanės KMK 1915 27, ×atklanės MRK 1888 95, ×atklanis TK 1892 16, ×atklonė KP 1906 267, ×atklonis ŠIK 1909 100 (”en plats dit de avlidna själarna hos odöpta spädbarn eller rättskaffens icke-kristna går”, pol. otchłań), ×bobinčius TIA 1905 6 (”kyrkans förstuga”, pol. babinec), ×cziszczius WD 1887 17, MRK 1888 63, SZT 1888 23, KK 1892 16, 1903 16, LL 1894 27, ×czyszczius TFK 1901 17, 1904 20, 1905 17, 1907 17, 1913 17, TRKK 1902 14, RKDK 1904 55, ×czyszczus TK 1889 37, 1895 37, 1897 37, SPP 1909 65, ×czyszczus TKK 1892 19, ×čiščius TKD] 1905 7, ×Čyščius KMK 1915 87, KP 1906 348, ×čyščius TK 1892 16, 1905 10, KP 1903 13, 1906 266, VDMK 1905 24, MKV 1905 24, PKMV 1905 13, TRKK 1906 24 (”skärselden”, pol. czyściec), ×Pekla DK 1899 12, KP 1903 6, ×pekla KK 1892 7, 1903 7, TFK 1901 8, KP 1903 5, RKDK 1904 10, TK 1904 10, MKV 1905 4, MKP 1916 7, ×Pėkla MK 1886 6, 1898 5, ×pekla WD 1887 12, SZT 1888 8, TK 1889 31, 1895 31, 1897 31, LL 1894 11, TFK 1901 13, 1904 12, 1905 11, 1907 11, 1913 11, SPP 1909 54, ×Pekla WD 1887 13, HK 1895 8, TFK 1904 13, 1905 12, 1907 12, 1913 12, ×peklė TKK 1892 19 etc. (”helvete”, pol. piekło¹⁶), ×spaviednyczia TK 1889 57, 1895 57, 1897 57, KK 1892 35, 1903 35, TFK 1901 32, 1904 36, 1905 32, 1907 32, 1913 32, ×spavie-

¹⁶ Om termen ×pekla skrev prästen J. Laukaitis så här: ”Herr Būga har vetenskapligt bevisat att någon Poklius eller Peklius aldrig har funnits och att ordet ’pekla’ helt enkelt har lånats från polskan” (Laukaitis 1909a: 406). I stället för peklos bör ordet pragaras användas; ”varken underjorden eller požemis eller žemgilmės passar här, eftersom man inte vet var lymbus låg” (Laukaitis 1909b: 103).

134 Aušra Rimkutė | 1883–1916 metų katekizmų religinių vietų pavadinimai

dnyčia TK 1904 7, ×spawiednicze SZT 1888 37 (”biktstol”, pol. spowiednica), ×szietras MRK 1888 423 (”altare för Kristi lekamens festprocession”, pol. szatra).

Religiösa platser betecknas också med polonismer av internationellt ursprung: ×Kloštorius DK 1899 54 (”kloster”, pol. klasztor < ty. Kloster < lat. clostrum), ×Tronas KP 1907 31 (”tron”, pol. tron < ty. Thron < gr. thronos).

I katekismerna förekommer synonymrader som består av en polonism och en litauisk religiös term: ×čyščius (gryninė) TRKK 1906 25, ×čyščius (šveistynė) TK 1905 16, 1905 44, ×čyščius (šveitynė) TK 1905 10, ×čyščius arba pragaras TRKK 1907 18, ×pekla (arba požemiai) ŠIK 1909 100, ×Pekla (Pragaras) TRKK 1902 40, ×Pekla arba Pragaras MKV 1905 9, 1907 X, 1914 X, ×pekla arba žemuma PK 1908 37, ×peklos arba požemiai MKV 1907 26.

2.3.2. VITRYSSISMER

I katekesmer från 1883–1916 används lånord från vitryska: ×Svietas MK 1886 10, 1898 8, DK 1899 7, ×svietas TK 1889 33, 1895 33, 1897 33, KK 1892 9, 1903 9, TFK 1901 13, VDMK 1905 6, TIA 1905 7, MKV 1905 12, TKDJ 1905 15 etc., ×swietas WD 1887 15, SZT 1888 5, MRK 1888 18, ×swiet’s SZT 1888 5 (”världen”, vitry. свет)¹⁷. Vitryssismen används synonymt med den litauiska termen: ×soietas (pa-saul𐀀𐀀is) TK 1916 13.

Ett fall har påträffats där kyrkans galleri (ovanför dörren mittemot högaltaret), avsett för orgeln och sångarna, betecknas med ett i dialekterna använt slaviskt ord, dvs. ett lån från vitryska, samt med ett internationellt ord: ×viškos (chorai) TIA 1905 6, jfr vitry. вышки och lat. chorus < gr. choros.

¹⁷ Om främmande ordet ×swietas skrev prästen J. Laukaitis år 1909 i det åttonde numret av Vadovas: ”pasaulis används felaktigt i stället för svietas, eftersom pasaulis enligt etymologin och folkets förståelse endast betyder platsen eller föremålet under solen, det vill säga vår jord (jfr pakraučius, pakaušis, pakinkis, pastogė, padangė, pakalnė, pažandė, panosė etc.). Folk säger: hos den helige Fadern samlas mycket svietas från hela pasaulis; den herren har rest genom hela pasaulis och sett mycket svietas; mycket svietas samlas i kyrkan under avlatshögtiden; hela svietas känner till hans gärningar; en nesvietiškai ful människa. Men ingen säger: mycket pasaulis samlas i kyrkan. Således har det litauiska pasaulis en betydligt snävare betydelse, <...>. Vad gäller det litauiska ursprunget hos ordet svietas kan det, förefaller det mig, inte råda något tvivel: det har samma gemensamma ursprung som sniegas, sėmens, stiklas, sėdėti, sietas, sakalas, sabalas, saldus etc.” (Laukaitis 1909ₐ: 403). Som synes är denna förklaring inte hållbar. Bland de uppräknade exemplen är stiklas, sakalas och sabalas av slaviskt ursprung. De är lånord, medan svietas är ett främmande ord som litauiskan kan undvara. De övriga orden anses vara indoeuropeiska eller gemensamma för baltiska och slaviska språk.

Terminologija | 2012 | 19

135

Utöver de främmande ord som har behandlats kan några slaviska lånord nämnas, där det är oklart från vilket slaviskt språk ordet har lånats: ×bonia TIA 1905 8 (”torn”, pol. bania, ry. баня), ×pustynė RKDK 1904 46, ×pūstynė MKV 1905 31 (”öken”, pol. pustynia, vitry. пустыня).

3. RELIGIÖSA PLATSNAMN AV DELVIS LITAUISKT URSPRUNG

Drygt en tjugondel (6%) av namnen på religiösa platser i katekeserna från 1883–1916 är hybridtermer. De består av ordbildningselement med inhemskt ursprung och lånord. Flest är hybrida avledningar med suffixet -ystė: karaliste¹⁸ WD 1887 8, karalystė TFK 1901 7, KP 1903 3, TKDJ 1905 3, PKMV 1905 3, TRKK 1906 3, 1907 5, KAA 1906 4, NTK 1914 3, KMV 1914 5, TK 1916 3, TM 1916 5, Kungaikštystė TRKK 1906 18, Kunigajksztiste SZT 1888 7, Kunigaikszystė KK 1892 10, Kunigaikszystė KK 1903 10, vyskupystė RKDK 1904 61, vyskupystė TRKK 1902 32, TIA 1905 5, Wiskupistė MRK 1888 118, Wyskupystė TKK 1892 18, samt avledningar med suffixet -ija: Vyskupija KASS 1915 17, vyskupija KP 1907 111, PK 1908 160, PPK 1910 102, K 1912 26, RKM 1912 7, AVK 1914 24, m.fl. Som synes är alla dessa avledningar bildade av personbetecknande substantiv: lånorden karalius¹⁹ och vyskupas²⁰ samt germanismen kunigaikštis²¹. En avledning har påträffats av en term av latinskt ursprung, lånad via de slaviska språken, med diminutivsuffixet -ėlis: altorėlis TIA 1905 29, altorėlis MRK 1888 424.

I katekeserna används också hybrida namn på religiösa platser som inte har etablerats i det litauiska standardspråket. Det rör sig om hybrida avledningar med det främmande suffixet -(in)yčia ×išpažintinyčia ŠIK 1909 122 (”biktstol”) och ×klausinyczia RKDK 1904 191 (”biktstol”), samt en avledning med suffixet -ka (-kė) ×klaupkė KASS 1915 13. En hybridbildning med suffixet -ija

¹⁸ Enligt S. Ambrazas är platsnamn med suffixet -ystė ”översatta morfem för morfem från slaviska språk” (Ambrazas 2000: 70). I det litauiska språkets grammatik nämns inte suffixets slaviska ursprung (LKG 1965: 310–311, 402).

¹⁹ ”Härskare, Gud”; vitry. кароль, ry. король, pol. Król < jämför fornhögty. Karal, Karl.

²⁰ ”Kristen präst med den högsta vigningen”; pol. biskup, wiskup < ytterst av lat. episcopus < gr. episkopos.

²¹ K. Alminauskis härleder furste från ordet präst och betraktar det som en germanism (Alminauskis 1931: 75). A. Rubinas skriver i artikeln Benämningar på präster och deras historia att furste har bildats av ordet präst ’kung’ med suffixet -aikštis (Rubinas 2001: 191; jämför även Kabelka 1964: 120, Būga 1958: 546). Furste används i M. Mažvydas skrifter (Urbas 1998).

136

Aušra Rimkutė | 1883–1916 metų katekizmų religinių vietų pavadinimai

Benämningen på platsen ×atkelanija NTK 1914 28 avser en plats dit själarna från odöpta spädbarn eller rättskaffens icke-kristna går. Platsen före helvetet, helvetets förgård, benämns med den hybrida termen ×Prieszpeklė TKK 1892 15.

Separat kan nämnas den synonymt använda hybriden och polonismen: ×išpažintinyčia (×spowiednyčia) TRKK 1906 44, liksom hybriden och det internationella ordet: vyskupija, arba dijecenzija²² PK 1908 151.

4. SLUTSATSER

1. Benämningarna på religiösa platser i katekismer utgivna 1883–1916 utgör en betydande del av katekismernas religiösa terminologi och omfattar något mindre än en tjugondel (4,8%) av religionstermerna. De betecknar liturgiska platser som är betydelsefulla för de troende och samlar dem till bön och gudsdyrkan. Detta omfattar olika sakrala byggnader (bažnyčia, katedra, šventykla), deras viktigaste platser, rum och delar (altorius, aukuras, choras, klausykla, koplyčia, sakykla, zakristija), begravningsplatser för de troende (kapinės, katakombos), liksom platser i livet efter döden (dangus, rojus), platser för mirakulösa eller betydelsefulla religiösa händelser, till exempel uppenbarelser (dykynė), försoning av synder (pragaras, skaistykla) och andra platser.

2. Efter ursprung kan benämningarna på religiösa platser i katekismer från 1883–1916 delas in i litauiska (44%, aukuras, dangus, pragaras, klausykla, sakykla, skaistykla, šveitykla, šventykla, vienuolynas, tėvainystė), icke-litauiska: a) internationella ord (8%, altorius, konfesionalas, presbiterija), b) egentliga lånord (12%, bažnyčia, koplyčia, rojus, zakristija), c) främmande ord (30%, atklanes, čyščius, pekla, svietas), samt halv-litauiska benämningar (6%, altorėlis, karalystė, vyskupija).

3. I katekismerna från 1883–1916 varierade bruket av benämningar på religiösa platser. Samma plats kunde betecknas inte bara med ett utan också med två (eller flera) olika ord från samma eller ett främmande språk. Till exempel används i prästen Juozo Laukaičio katekism Mažasis katekizmas vaikeliams, utgiven 1905, polonismen pekla MKV 1905 13 när platsen för eviga lidanden efter döden betecknas, liksom det litauiska ordet pragaras MKV 1905 24; orden förekommer också tillsammans – pragaras arba pekla MKV 1905 24. Oftast föredras antingen den litauiska termen eller den främmande termen som saknar en litauisk motsvarighet. Valet av en av de synonyma termerna för bruk är ett resultat av den standardisering av den religiösa terminologin som ägde rum i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

²² Dabar rašoma diecezija, plg. lot. dioecesis < gr. dioikēsis VaitkTŽŽ 2003.

Terminologija | 2012 | 19

137

ŠALTINIAI

KK 1883 – Katalikiškas katekizmas su pridėjimu trumpo suglaudimo nusidavimų šwento Rašto seno ir naujo Testamento ir kelu reikalingu maldu / išduotas per A. Schwark, kleboną Klaipėdoj. Iš naujo perweizdetas ir antrą kartą išspaustas. Braunsberg [i. e. Branevas]²³: Warmiskoje sp. [i. e. Varmijos vyskupijos (J. A. Vicherto) sp.], 1883. – 119 p.

MK 1883 – Dr. Mertino Liutėriaus Mažasis katgismas draug su trumpu izguldimu: (Trumpas Suglaudimas tū Knygeliū, kurios wadinamos: „Dr. Mertino Liutėriaus mažasis Katgismas, taip dawadney izguldytas, jog jame wisas Pamokslas apie krikszczioniszką Wierą randasi“.). Königsberg: Druck und Verlag der Hartungschen Buchdruckerei, 1883. – 52 p.

MK 1886 – Dr. Mertino Liuteraus Mažasis Katgismas, trumpay išguldytas. Iš vokiškos kalbos lietuviškai perstatytas per C. W. O. Glogau, Tilžės Vyskupą (Wienuliktą kart kaštais išspaustas ir wel perweizdetas.). Tilžėje: Kaštais išspaustas prie J. Reylenderio bey Sunaus, 1886. – 57 p.

WD 1887 – Wartaj dangaus, arba Rima-Katalikiskas Mokslas su istorijomis. Dalis pirma. Wilniuje: kasztu ir spaustuwjeje Juzupa Zawadzkia [Tilžė: E. Vejerio ir L. Arnolto sp.], 1864 [1887]. – 104 p.

SZT 1888 – Szwiesibė tikėjimo arba Trumpas izguldimas reikalingiausiu Rimo-Katalikiszko tikėjimo daliku. Wilniuje: kasztu ir spaustuvė Juozapa Zawadskia [Tilžė: O. von Mauderodės sp.], 1860 [1888]. – 60 p.

MRK 1888 – Mokslas Rimo Kataliku. Naujei perweizetas, pertajsitas ir antra karta atspaustas. Wilniuje: Kasztu ir spaustuvieje Juzapa Zawadzkia [Tilžė: E. Vejerio ir L. Arnolto sp.], 1879 [1888]. – 440 p.

TK 1889 – Trumpas katekizmas pagal kunigo Pilakauskio izguldimo su nekureis naudingais pridėjimais. Wilniuje: Kasztu ir spaustuvė Juozapo Zawadskio [Tilžė: Lietuvos sūnų draugija: O. von. Mauderodės sp.], 1860 [1889]. – 84 p.

TK 1892 – Трумпас катекизмас парашитас дел мокитиню-каталику. Антрас спаудимас. Спаустувеје Варшавое метүсе 1892 [1891]. – 79 p.

KK 1892 – Katakizmai katalikiszkì visureikalingiausi dėl vaikų ir žmonių praszčiokų su lementoriu ir ministranturu. Parasizti kuningo Žalvario [Petras Legeckas]. Vilniuje: Spaustuvėje Juozapo Zawadskio [Tilžė: M. Jankaus sp.], 1864 [1892]. – 58 p.

TKK 1892 – Trumpas katalikiškas katekizmas. Wilniuje: Kasztu S. Neumanno [Tilžė: Lietuvos sūnų draugija: O. von. Mauderodės sp.], 1859 [1892]. – 56 p.

LL 1894 – Lietuwiszkas lementorius dėl mažų waikelių, o labiausei dėl augusiuju. Par K. L. S. [kunigas Lukas Staugaitis] Naujei iszduotas ir aiszkei parweizetas. Wilniuje: spaustuwė Juzapo Zawadzkio [Tilžė: O. von Mauderodės sp.], 1879 [1894]. – 32 p.

TK 1895 – Trumpas katekizmas pagal kunigo Filochowski’o iszpuldimo su nekureis naudingais pridėjimais. Wilniuje: kasztu ir spaustuvė Juozapo Zawadskio [Tilžė: J. Šenkės lėšos ir sp.], 1860 [1895]. – 84 p.

HK 1895 – Heidelbergska Katekizmas sustatitas nūg mokitu Bažnyczios Wyru Z. Ursyno ir K. Olewiano pirmu kartu drukawotas Mieste Heidelberge 1563 m. Priimtas Ewangeliszkoje Reformatskoje Bažnyczioje. Letuwiszkòje Kalboje isz naujo iszdūtas 1857 m. – 16 p.

TK 1897 – Trumpas katekizmas pagal kunigo Filochowski’o iszpuldimo su nekureis naudingais pridėjimais. Wilniuje. Kasztu ir spaustuvė Jūzapo Zawadskio [Tilžė: O. von. Mauderodės sp.], 1860 [1897]. – 80 p.

PA 1898 – Poterei, Aktai ir kiti reikalingiausi daiktai, kurius turi žinoti krikszczionis Rymo-Katalikų tikėjimo. Parazse kunigas M. S. [Martynas Sederavičius]. Tilžė: J. Šenkės sp., 1898. – 110 p.

MK 1898 – Dr. Mertino Liutėriaus Mažasis katgismas draug su trumpu izguldimu: (Trumpas Suglaudimas tū Knygeliū, kurios wadinamos: „Dr. Mertino Liutėriaus mažasis Katgismas, taip dawadney izguldytas, jog jame wisas Pamokslas apie krikszczioniszką Wierą randasi“.). Königsberg: Druck und Verlag der Hartungschen Buchdruckerei, 1898. – 52 p.

DK 1899 – Dr. Mertyno Liuteriaus Didysis Katgismas. Lietuviškay išverstas. Tilžėje 1899. Druck von Otto v. Mauderode. – 158 p.

MRK 1900 – Mokslas Rima-Kataliku: surasiztas ir iszspausdas diel pagausiu žmoniu. Wilnuoje: spaustuviei P. Juzupa Zawadzkie [Tilžė: J. Šenkės sp.], 1863 [apie 1900]. – 332 p.

²³ Laužtiniuose skliaustuose nurodyti tikrieji išleidimo duomens. Nurodant remiamasi bibliografijų duomenimis.

138 Aušra Rimkutė | 1883–1916 metų katekizmų religinių vietų pavadinimai

TFK 1901 – Trumpasis kun. Filochowskio katekizmas Vaiszganto verstas. Antrą kartą išleistas, pataisytas. Vilniuje: Juozapo Zawadzkio spaudą ir kasztu [Tilžė: J. Šenkės lėšos ir sp.], 1863 [1901]. – 43 p.

TRKK 1902 – Trumpi Rymo-Katalikų Katekizmai: aiszkiai iszguldyti dėl pamokymo vaikų prie pirmosios Spa-vėdnės ir S. Komunijos. D. 1. [Tilžė: O. von Mauderodės sp.], 1862 [1902]. – 71 p.

KK 1903 – Katekizmai katalikiszkė: visureikalingiausi dėl vaikų ir žmonių praszciokų, su lementoriu ir ministranturu. Vilniuje: s. n. [Bitėnai: M. Jankaus sp.], 1864 [1903]. – 56 p.

KP 1903 – Katekizmo Pirmamokslis arba Trumpas Suglaudimas visureikalingiausių mokslų švento katalikų Tikėjimo. Parašė A. Kurietis [Antanas Alekna]. Tilžėje: spausdinta pas J. Schoenkę, 1903. – 16 p.

TK 1904 – Trumpas Katekizmas arba Vadovėlis į gerą Spaviednę ir Šv. Komuniją. Kun. Kazimiero Skrodzkio, Kulių Klebono, parašytas 1850 m. Naujai išduotas iškasčiais ir rupesniu „Kryžiaus Redakcijos“. Tilžė: Spausdintas pas J. Schoenkę, 1904. – 113 p.

RKDK 1904 – Kun. Deharbe, D. J. Rymo=Katalikiszkas didesnysis katekizmas dėl lietuviszkų mokslainiu Amerikoje. Chicago, Ill. Turtu ir spauda „Kataliko“, 3244 So. Morgan St., 1904. – 199 p.

TFK 1904 – Trumpasis katekizmas kun. Filochowskio, Vaiszganto verstas. Trečią kartą išleistas, pataisytas. Vilniuje: kasztu ir spauda J. Zawadzkio [Tilžė: O. von Mauderodės sp.], 1863 [1904]. – 48 p.

MKV 1905 – Mažasis katekizmas vaikeliams, prisiruošiantiems į pirmą išpažintį ir šventą Komuniją. Išdavė kun. J. Laukaitis. Vilnius: Juozapo Zavadzkio spaustuvė, 1905 (ant viršelio, o ant antraštinio lapo 1904. – 105 p.

PKMV 1905 – Poteriai ir katekizmas mažiems vaikams arba trumpas išguldymas to, ką katalikų vaikas privalo mokėti. Įrankis pradiniam tikėjimo Rymo-Katalikų Bažnyčios mokslui sudėjo Kun. D. Bončkovskis. Lietuviškai sutaisė Kun. J. Jasienskis. Vilnius: «Vilniaus Žinių» spaustuvė, 1905. – 31 p.

TK 1905 – Trumpas katekizmas arba Prisigarinimas atbuvimui Išpažinties ir priėmimui Komunijos šv. Rankvedis išguldymui tikėjimo Rymo-Katalikų Bažnyčios. Jaunūmenei vartoti sudėjo Kun. D. Bončkovskis. Mag. Šv. Th. Kijevos Mokyklų Kapelionas. Lietuviškai sutaisė Kun. Julijonas Jasienskis. Mag. Šv. Th. Palangos Mokyklų Kapelionas. Vilnius: «Vilniaus Žinių» spaustuvė, 1905. – 48 p.

TFK 1905 – Trumpasis kun. Filochowskio katekizmas, Vaiszganto verstas. Antrą kartą išsleistas ir pataisytas. Tilžėje: kasztu ir spaustuvė pas J. Schoenkę, 1905. – 43 p.

TKDJ 1905 – Trumpas katekizmas dėl jaunumenės. Vilnius: kaštu ir spaustuvėje Juozapo Zavadzkio, 1905. – 16 p.

VDMK 1905 – Vidutinis dogmatiškai-morališkasis katekizmas. Rankvedis išguldimui tikėjimo Rymo-Katalikų Bažnyčios. Jaunūmenei vartoti, sudėjo Kun. D. Bončkovskis. Mag. Šv. Th. Kijevos Mokyklų Kapelionas. Lietuviškai sutaisė Kun. Julijonas Jasienskis. Mag. Šv. Th. Palangos Mokyklų Kapelionas. Vilnius: Vilniaus Žinių spaustuvė, 1905. – 95 p.

TKŽV 1905 – Trumpas katekizmas: patvirtintas dėl Žemaičių ir Vilniaus vyskupysczu ir dėl Mohilovos archivyskupystės. 1905 (Vilniuje: Juozapo Zavadzkio sp.). – 23 p.

TIA 1905 – Trumpas išguldymas apeigų Rymo-Katalikų bažnyčios. Sudėjo Kn. D. Bončkovski’s. Lietuviškai išvertė Kn. Julijonas Jasienskis. Vilnius: «Vilniaus Žinių» spaustuvė, 1905. – 48 p.

TRKK 1906 – Trumpas Rymo-Katalikų Katekizmas Vaikeliams išpažintin (spaviedin) prisiruošti. Parašė Kunigas Juozupas Ambraziejus. Vilnius: «Vilniaus Žinių» spaustuvė, 1906. – 56 p.

KAA 1906 – Katekizmas apie alkoholiu. Iš prancūziško verte J. P. Kaštis girtuokliu vuodo. Žvaigždės spaustuvėje, 15 W. Oak St., Shenandoah, Pa., 1906. – 32 p.

MK 1906 – Mažas katekizmas arba Trumpas išguldymas tikėjimo tiesų. Paskirtas vaikeliams prie pirmos šv. Komunijos prisiruošiantiems. Parašė ir išleido dėdė Atanazas. Kaunas. Spaustuvė Sokolovskio ir Estrino, 1906. – 48 p.

KP 1906 – Kun. Juozapas Rymeikis. Katechetiški pamokymai: Iš „Tėve mūsų“, „Sveika Marija“ ir „Tikiu į Dievą Tėvą“: Knyga I. Vilnius: M. Kuktos spaustuvė, 1906. – 361 p.

VAL 1906 – Vadovas amžinon laimėn tikėjimo ir doros keliu, arba trumpas išaiškinantis katekizmas. Perspausdinta iš «Dangaus rakto». Vilnius: «Vilniaus Žinių» spaustuvė, 1906. – 18 p.

TFK 1907 – Trumpasis kun. Filochowskio katekizmas, Vaiszganto verstas. Antrą kartą išleistas ir pataisytas. Tilžėje: kasztu ir spaustuvė pas J. Schoenkę, 1907. – 43 p.

Terminologija | 2012 | 19

139

MKV 1907 – Mažasis katekizmas vaikeliams, prisiruošiantiems į pirmąją išpažintį ir šventąją Komuniją. Išleido kun. J. Laukaitis. Antrasai išleidimas. Seinai: Laukaičio ir B-vės spaustuvėje, 1907. – 115 p.

KP 1907 – Katechetiški pamokymai: Iš dešimts Dievo ir penkių Bažnyčios prisakymų. Iš nuodėmių: septynių didžiųjų, šešių prieš Dvasią šventą, keturių šaukiančių dangun atkeršyjimo, devynių svietimų. Kunigo Juozapo Rymeikio. Knyga II. Tilžė: Otto v. Mauderodės spaustuvė, 1907. – 191 p.

TRKK 1907 – Trumpas Rymo-Katalikų katekizmas. Sutaisė J. B. Krótki Rzymsko-Katolicki katechizm. Ułożyl J. B. Vilnius: «Vilniaus Žinių» spaustuvė, 1907. – 53 p.

PK 1908 – Platesnis katekizmas arba švento Rymo-katalikų bažnyčios mokslo išguldymas, patvirtintas žemaičių ir Vilniaus vyskupijoms. Spaudon parengė Kun. Juozapas Skvireckas šv. T. M. Žemaičių Seminarijos Profesorius. Iš lenkų kalbos vertė Vyskupas Antanas Baranauskas. Kaunas, Saliamono Banačio spaustuvė, 1908. – 363 p.

ŠIK 1909 – Šventoji istorija ir katekizmas. Vaikams vadovėlis. Lenkiškai parašė kunigas S. Kozlovskis, Mogilevo archivyskupas. Lietuvių kalbon vertė L. G. Vilnius: Juozapo Zavadzkio knygynas, 1909. – 128 p.

KERTV 1909 – Katekizmas evangelikų-reformatų tikėjimo vaikams. Su priedais: 1. Trumpa bažnyčios istorija. 2. Apie šventą raštą. 3. Tikėjimų sulyginimas. Vilnius: M. Kuktos spaustuvė, 1909 [Virš. išleid. metai 1910.]. – 91 p.

SPP 1909 – Senowes pripazyntiejiej poterai, kurius pagal senuju kningu padawyma ir senu žmonių kalbiejima surinka, surasze ir išzdrukawodyna senos gadinés kunigas. Wilnius: Juzapa Zawadzkia drukarn[?]ios išzlejymas, 1909. – 79 p.

PPK 1910 – Poteriai, Prisakymai ir Katekizmas pagal Rymo Katalikų mokslo. Parašė Kun. Jurgis-Peliksas Sragys, Saločių kamendorius. Seinai: Laukaičio, Dvaranausko, Narjausko ir B-vės spaustuvėje, 1910. – 182 p.

TKV 1911 – Trumpautis katekizmas vaikeliams: mažą dovanėlę kalėdojant. Sustatė kun. Juozapas Širvys, Ginteliškės klebonas. Seinai: Laukaičio, Dvaranausko, Narjausko ir B-vės spaustuvė, 1911. – 20 p.

PKVK 1911 – Pirmosios komunijos vaikams katekizmas. Ištraukos iš Dekreto Šventosios Kongregacijos S. S. apie Pirmąją Komuniją, rugp. 8, 1910. Sutaisė ir savo kaštu išleido kun. P. Saurusaitis. Philadelphia, PA. „Žvaigždės“ Spaustuvėje, 3654 Richmond st., 1911. – 11 p.

AMK 1912 – Ar moki katekizmą? Mažiems vaikeliams dovanėlė. Parašė Ranka. Seinai: Laukaičio ir B-vės spaustuvėje, 1912. – 31 p.

RKM 1912 – Rymo Katalikų Mokslas Kudikių prie Pirmosios Komunijos Prirengimui Tinkantis. Su Pridėjimu Pirmoje Vietoje Komisijos Pataisytųjų Poterių. Surengė ir Išleido Kun. P. Siaurusaitis, Šv. Juozapo Lietuvių Klebonas. Philadelphia: „Žvaigždės“ spaustuvė, 1912. – 123 p.

K 1912 – Katekistas arba katekizmo mokytojas kudikiu mokykloje ir auklejimo namuose. Lietuviškai sutaisė kun. Petras Saurusaitis, Šv. Juozapo Lietuvių Klebonas. Philadelphia, PA: „Žvaigždės“ spaustuvėje, 1912. – 106 p.

TKS 1913 – Trumpas katekizmas. Sustatė kunigas J. K. [Juozas Katilius]. Vilnius: M. Kuktos spaustuvė, 1913. – 31 p.

TFK 1913 – Trumpasis kun. Filochowskio katekizmas, Vaiszganto verstas. Antrą kartą išleistas ir pataisytas. Tilžėje: kasztu ir spaustuvė pas J. Schoenke, 1913. – 43 p.

MVK 1913 – Kun. J. Liasauskis. Mažiesiems vaikams katekizmas. Kaunas: Saliamono Banačio spaustuvė, 1913. – 23 p.

TK 1913 – Trumpas katekizmas, skiriamas pradinei katekizacijai ir liaudies mokyklai. Parašė Kun. J. D. [Juozas Danielius]. Seinai: Laukaičio ir B-vės spaustuvė, 1913. – 56 p.

AVK 1914 – Kun. J. Liasauskis. Antras vaikams katekizmas. Seinai: Laukaičio, Dvaranausko, Narjausko ir B-vės spaustuvėje, 1914. – 67 p.

MKV 1914 – Mažasis katekizmas vaikeliams, prisiruošiantiems į pirmąją išpažintį ir šventąją Komuniją. Išleido kun. J. Laukaitis. Trečiasai išleidimas. Seinai: Laukaičio ir B-vės spaustuvėje, 1914. – 115 p.

KMV 1914 – Katekizmas Mažiems Vaikams. Sutaisė pagal Kun. R. A. McEacheną Kun. M. Krušas. Dievo Apveizdos parapijos Klebonas. Antroji laida. Ištaisyta Chicagos Kunigų Marijonų. Chicago, Ill. 1914. – 75 p.

140 Aušra Rimkutė | 1883–1916 metų katekizmų religinių vietų pavadinimai

NTK 1914 – Naujas trumpas katekizmas, lengvas vaikeliams rengtis prie pirmosios Šv. Komunijos. Parašė kunigas Antanas Tyrylis, Kvėdarnos klebonas. Seinai: Laukaičio, Dvaranausko, Narijausko ir B-ės spaustuvėje, 1914. – 75 p.

PBK 1914 – Pilnosios Blaivybės Katekizmas. Sulietuvintas arba sudėtas lietuvių kalboje sulyg tėvo J. A. Cullenso S. J. Surengtas ir išleistas lėšomis Kun. Petro Saurusaičio Klebono Šv. Juo-zapo Parapijos. Waterbury conn. Chicago, Ill.: „Draugo“ Spauda, 1914. – 159 p.

KASS 1915 – Katekizmas apie Šutvirtinimo Sakramentą: su maldomis ir apeigomis lotynų ir lietuvių kalboje / iš pranc. k. vertė kun. V. Zacharevyčė. Vilnius: Martyno Kutkos sp., 1915. – 22 p.

KMK 1915 – Krikščioniško mokslo katekizmas. Surengtas ir užgirtas trečiojo Baltimorės Koncilijaus. Pagal Angliško sutaisė kun. F. B. Serafinas. II dalis. „Draugo“ spauda, Chicago, Ill., 1915. – 95 p.

TP 1916 – Tiky bos pirmamokslis, patvirtintas Žemaičių vyskupystei. Kaunas: Saliamono Banačio spaustuvė, 1916. – 31 p.

TFK 1916 – Kun. Piliakauskio. Trumpas katekizmas. Vertė kun. J. S. [Antanas Skinderis?] Maskva: V. Lemano spaustuvė, 1916. – 40 p.

TM 1916 – Tiky bos mokslas (Šv. Istorija ir Katekizmas). Petrapilis: „Lietuvių spaustuvė“ Lietuvių d-jos centro komiteto nukentėjusiems dėl karo šelpti, 1916. – 147 p.

TK 1916 – Trumpas katekizmas. Sutaisė kunigas J. K. [Juozas Katilius]. Vilnius: M. Kuktos spaustuvė, 1916. – 31 p.

MKP 1916 – D. Martyno Liuterio Mažasis Katekizmas ir D. Jono Jokūbo Rambako Pamokslas apie išganymą dadavą pirmą 24 klausimuose trumpai suglau stas potam 237 klausimuose plačiau išguldytas. Petrapilis, „Lietuvių Spaustuvė“, 1916. – 92 p.

KERTV 1916 – Katekizmas evangelikų-reformatų tikėjimo vaikams. Petrapilis: Lietuvių Draugijos n. d. k. š. spaustuvė, 1916. – 80 p.

TAKTK 1916 – Trumpas Aiškinimas Tiesų Katalikų Tikėjimo. Parašė Kunigas Pranciškus Gugis. Chicago, Illinois, 1916. – 67 p.

LITERATŪRA

Alminauskis K. 1931: Die Germanismen des Litauischen 1: Die deutschen Lehnwörter im Litauischen. Kaunas: Šv. Kazimiero draugijos knygynas.

Ambrazas S. 2000: Daiktavardžių darybos raida 2: Lietuvių kalbos vardažodiniai vediniai. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

Būga K. 1958: Rinktiniai raštai 1. Sudarė Z. Zinkevičius. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

Frenkelis E. 1965: Freankel E. Litauisches etymologisches Wörterbuch 2. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.

Jonikas P. 1987: Lietuvių kalba ir tauta amžių būvyje: visuomeniniai lietuvių kalbos bruožai = The Lithuanian language and nation through the ages: outline of a history of Lithuanian in its social context. Čikaga: Lituanistikos institutas.

Kabelka J. 1964: Kristijono Donelaičio raštų leksika. Vilnius: Mintis.

KIŽ 1997: Krikščioniškosios ikonografijos žodynas. Sud. D. Ramonienė. Vilnius: Vilniaus dailės akademijos leidykla.

Klimavičius J. 1998: Keturi talkos kėlinukai. – Gimtoji kalba 10, 10–14.

Klimavičius J. 2010: Tarptautiniai žodžiai lietuvių kalboje. – Mokyklinis tarptautinių žodžių žodynas. Parengė I. Ermanytė, V. Černė, J. Klimavičius, L. Puzinienė. Kaunas: Šviesa, 4–8.

Kruopas J. 1998: Rinktiniai raštai. Sudarė St. Keinys, K. Morkūnas, A. Sabaliauskas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Laukaitis J. 1909ₐ: Kalbos dalykai. – Vadovas 8, 402–406.

Laukaitis J. 1909ᵦ: Kalbos dalykai. – Vadovas 9, 100–106.

LKE 1999: Lietuvių kalbos enciklopedija. Parengė K. Morkūnas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1. Vyr. red. K. Ulvydas. Vilnius: Mintis.

LKŽe: Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005, – www.lkz.lt.

Palionis J. 1979: Lietuvių literatūrinės kalbos istorija. Vilnius: Mokslas.

Terminologija | 2012 | 19 141

Piročkinas A. 1970: Jono Jablonskio leksiniai taisymai: apybraiža. Kaunas: Šviesa.

Rubinas A. 2001: Dvasininkų pavadinimai ir jų istorija. – Acta Linguistica Lithuanica 44, 189–200.

Sabaliauskas A. 1990: Lietuvių kalbos leksika. Vilnius: Mokslas.

Skardžius Pr. 1938: Verstiniai ir reikšminiai skoliniai. – Gimtoji kalba 10 (60), 145–149.

Skardžius Pr. IV–V 1998–1999: Rinktiniai raštai 4: Moksliniai straipsniai ir studijos; 5: Akcentologija. Bendrinės kalbos kultūra. Publicistika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

ŠR 2009: Šventasis Raštas: Naujasis ir Senasis Testamentas. Vilnius: Katalikų pasaulio leidiniai.

TŽŽ 2001: Tarptautinių žodžių žodynas. Ats. red. A. Kinderys. Vilnius: Alma littera.

Urbas D. 1998: Martyno Mažvydo raštų žodynas. 2-as leid. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

Vaitk TŽŽ 2003: Vaitkevičiūtė V. Tarptautinių žodžių žodynas. Vilnius: Fotonija (e. leidimas).

NAMES OF PLACES RELATED TO RELIGION IN CATECHISMS PUBLISHED IN 1883–1916

Names of places related to religion comprise about five percent of religious terminology used in catechisms published in 1883–1916. These words name various liturgical places important to believers such as buildings (bažnyčia (church), šventykla (church), katedra (cathedral)), their parts and spaces (altorius (altar), aukurAs (altar), choras (choir), klausykla (confessional), koplyčia (chapel), sakyklA (pulpit), zakristija (vestry)), places of burial (kapinės (cemetery), katakombos (catacombs)), afterlife (dangus (heaven), rojus (paradise)), miraculous or important religious events, for instance, visitations (dykynė (wilderness)), punishment or purification (pragaras (hell), skaistykla (purgatory)), and other places.

According to their origin names of places related to religion used in catechisms published in 1883–1916 can be divided into Lithuanian (44 percent; aukurAs (altar), dangus (heaven), pragaras (hell), klausykla (confessional), sakyklA (pulpit), skaistykla (purgatory), šveitykla (purgatory), šventykla (church), vienuolynas (monastery), tėvainystė (heaven)), non-Lithuanian: a) international words (8 percent; altorius (altar), konfesionalas (confessional), presbiterija (presbitery)), b) old borrowings (12 percent; bažnyčia (church), koplyčia (chapel), rojus (paradise), zakristija (sacristy)), c) barbarisms (30 percent; atklanės (hell), pekla (hell), čyščius (purgatory), svietas (world)) and half-Lithuanian words (6 percent; altorėlis (altar), karalystė (kingdom), vyskupija (diocese)).

The usage of names of places related to religion in catechisms of the researched period varied. Sometimes the same place had two or more names of Lithuanian or foreign origin. For instance, in Mažasis katekizmas vaikeliams (Small catechism for children) (1905) prepared by the priest Juozas Laukaitis hell was named using Polonism pekla, the Lithuanian word pragaras or both words – pragaras arba pekla. Most often the priority was given to a Lithuanian word or a word of foreign origin which didn’t have a Lithuanian equivalent. Choosing one word from two or more synonyms was a result of the standardization of religious terminology which took place at the end of 19^th and the beginning of 20^th centuries.

Gauta 2012-10-09

Aušra Rimkutė Žemaitijos kolegija Muziejaus g. 29, LT-87356 Telšiai E. paštas [email protected]

1 4 2 Aušra Rimkutė | 1883–1916 metų katechizmų religinių vietų pavadinimai