LIETUVIŲ KALBOS MORFOLOGINĖ SANDARA IR JOS RAIDA

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

Sammansatta partiklar i det litauiska språket

V. LABUTIS

§ 1. Många litauiska partiklar är enstaviga, morfologiskt odelbara ord (t.ex.: ar, be, gi, juk, ne, nė, tik, vis, jos osv.). Vid sidan av dem finns också några partiklar som kan delas upp i beståndsdelar (t.ex.: argi, bene, kone, nebe, negi, tiktai, ko tik, tik tik m.fl.), vilka motsvarar enkla partiklar. Förhållandena mellan dessa partiklars beståndsdelar liknar oftast förhållandena mellan leden i vissa självständiga sammansatta ord. Förhållandet mellan leden i partikeln bene och de separata orden be och ne liknar till exempel förhållandet mellan leden i pronomenet kiekvienas och orden kiek och vienas, eller exempelvis att partikeln ko tik ’knappt’ är en sammansmält enhet med likartad ordbildning som pronomenen tas pats, šis tas osv. Partiklar som består av flera beståndsdelar kan alltså betraktas som särskilda slags sammansatta ord, vilka i grunden endast skiljer sig från självständiga sammansatta ord genom kvantitativa egenskaper: ledenas svaga semantiska tyngd och deras lösa inbördes samband. Därför kommer partiklarnas struktur och ordbildning här att undersökas genom att samma metoder anpassas som vanligen används vid analys av självständiga ords ordbildning.

§ 2. Efter graden av sammanväxning mellan leden kan sammansatta partiklar delas in i sammansättningar och särskrivna flerordsuttryck. Det finns naturligtvis inga skarpa gränser mellan de senare och sammansättningar, eftersom graden av sammanväxning mellan deras led inte alltid är tydlig. Ibland har till och med stavningen betydelse. Om partiklarna kadgi, dargi, netgi osv. skrevs som två ord skulle de utan tvekan vara flerordsuttryck; nu är det emellertid praktiskt att betrakta dem som sammansättningar, trots att deras led är mindre sammanvuxna än till exempel leden i partiklarna bene, argi, negi, tiktai.

Sammansatta partiklar

§ 3. Sammansatta partiklar består av två (ibland tre) led som helt har smält samman till ett ord. Med andra ord är de särskilda slags sammansatta ord, vars led utgörs av tidigare självständiga partiklar.

119

Många sammansatta partiklar har samma första eller andra led. Utifrån detta delas de in i vissa grupper.

§ 4. Efter första ledet kan följande grupper av sammansatta partiklar urskiljas¹:

ar-: ar-gi, ar-gu; jfr. förbindelse ar-ba;

be-: be-gu, be-ne;

ne-: ne-be, ne-bent, ne-gi, ne-jau (gi); jfr. förbindelse ne-gu;

te-: te-gi, te-gu(l).

§ 5. Ledet ar- är den frågande partikeln ar, som vanligen också bestämmer betydelsen hos hela den sammansatta partikeln. Jfr betydelserna hos ar, argi, argu:

Var du hos doktorn? SimBT 66. Ska vi dela upp delarna, så att vi inte kommer överens? PP 106.

Känner du inte till Petras Kurmelis arbete? ŽemRR 199. Var det inte du som var där? Srj. Nuog tavęs paties tatai bylai argu kiti pasakė tau apie mane? DP 164 (LKŽ I 242). Argu tau negailės. JV 169 (LKŽ I 242).

Den frågande partikeln argu används inte i dagens litauiska standardspråk; den är känd endast från äldre skrifter. I de sydvästliga höglandsmålens dialekter förekommer den ibland när talaren rättar något som sagts, t.ex.:

En rågmåttcentner kostade då sexton, argu (=inte) arton litas. Vrb (LKŽ I 242). Juozai, argu Vincai, gå och hämta vatten. Dkš.

Alltså ligger partikeln argu-ledens ar--betydelse närmare det separerande konjunktionselementet ar och den sammansatta konjunktionens arba-element ar- än frågepartikeln ar².

§ 6. Elementet be-, som motsvarar frågepartikeln be, bestämmer betydelsen hos de sammansatta partiklarna beg(u), bene, t.ex.:

Har du inte börjat drömma eller yra? — svarade hon själv. ŽemR II 239. Går du inte iväg ogift? Kp (LKŽ I 572).

Var du i trädgården och plockade ruta, eller var dina små tårar på de gröna rutabladen? Pnd....när du kommit in hann du till och med se dig omkring, begu innan du hittade rätt till din egen stuga. VaizgV 197. — Har Adomas månne åter anmält dig för plankorna? — slog det plötsligt Dėdelei. VienR I 281. Har den där Jatulis månne blivit skogvaktare nu? Skn.

Partikeln bene har inte bara den frågande nyans som elementet be- tillför, utan också en nyans av osäkerhet och förmodan, som orsakas av samspelet mellan negation och fråga (jfr. Har du inte börjat drömma..? och Har Adomas månne åter anmält..?). Ibland är denna förmodande nyans till och med tydligare än den frågande. I sådana fall är naturligtvis också den frågande betydelsen hos elementet be- helt utsuddad. T.ex.:

¹ Det finns sammansatta partiklar med ett helt improduktivt första element, som inte bildar grupper utifrån detta, t.ex.: ne-maž, net-gi, jau-gi m.fl.

² Den separerande konjunktionen ar är till sitt ursprung oskiljbar från frågepartikeln ar, se E. Fraenkel, Litauisches etymologisches Wörterbuch, Göttingen (hädanefter: Lit. et. Wb.), s. 15. Därför kan även konjunktionen arba ur ordbildningssynpunkt jämföras med partiklarna argi, argu.

120

Det var väl hög tid för Šalteikiai att dö ut. SimVK I 16. Samlingens författare var kanske den förste av alla sovjetiska kritiker som ägnade litteraturerna hos de baltiska folken något större uppmärksamhet... KorsLD I 124.

I de östliga högaitiska dialekterna (och ibland även i skrifter) förekommer partikeln bag, som har samma betydelse och bildning som beg(u), men har ba- i stället för leden be-. Det finns också en separat frågepartikel ba³. Exempel:

Var bag inte i trädgården, bag sådde du inte små vinrankor? Skp. Han är nu själv ihopsjunken och torr, bag har inte ens fyllt fyrtio och knarrar redan i sängen. BaltPV I 179. Ba, har stickan fallit ner här? LKŽ I 440. Se på de torra pinnarna: ba de grönskar, ba de får blad? JD 576.

Hit hör också de frågepartiklar bes (bės), bei, som förekommer i äldre skrifter och ibland i dialekter och som har samma led be-. Exempel:

Bes, skulle du också föra mig över floden? Ds (LKŽ I 635). Bes asch jus ir jusu waikus docziau eiti? BB II Moz X 10. Men se, bės, ta frukten, annars hugger jag av dem. LKŽ I 635. Bei, får du något av honom? Klp (LKŽ I 598). Undrar bei om du har sett det? Vvr (LKŽ I 635).

§ 7. Leden ne-. Den negativa betydelsen hos denna led bevaras tydligt endast av partikeln nebe(-), medan den negativa betydelsen hos leden ne- i partiklarna nebent, nejau(gi), negi knappt märks, t.ex.:

Det är inte allt nyttigt för barn att veta. BalcAP 29. Två huvuden — det är inte ett. PP 177. Det är inte vetenskapen han bryr sig om nu. JablRR I 335.

Då är det inte längre tid att springa omkring, eftersom det snart inte finns något kvar. ŽemRR 200. Det är inte längre sagor jag bryr mig om, jag har redan glömt dem. Skb.

Och vad skulle de ta här hos oss? Kanske den sista lilla kon. VenclR III 280. Kanske skulle man försöka få det att mogna i ladan ännu. Vet du verkligen inte en sådan småsak? Šil. Är det verkligen så här dag efter dag som du betar? VienR V 264. Fodret håller på att ta slut, ska djuret verkligen dö i ladugården? Myk-PutS I 96. Ska vi verkligen stöta bort ett barn från oss i den här åldern?! BaltPV I 29.

§ 8. Leden te-. Den sammansatta partikeln tegu(l) och tegi, som förekommer i äldre skrifter, har samma önskande eller tillåtande betydelse som partikeln te., vilken motsvarar den första leden te-. Jämför exemplen på deras användning:

Låt någon annan åka. Vs. — Må den kraxa! — sade en man en gång, liksom av medlidande. CvR II 30. Låt honom gå och slå hö. Žl. Må sådant finnas kvar åt senare svampplockare. VaižgV 48. Må hatet som blivit till aska bränna deras händer ända upp till armbågarna. JstMarcKP 98. Tėgi, visa oss särskilt om någon någon gång har gjort något sådant i denna heliga och nyrestaurerade kyrka. DP 19₅₁.

³ Partiklarna be, ba (och bo, som inte längre används i nutida litauiska) är av samma ursprung; se J. Endzelīns, Latviešu valodas gramatika, Rīgā, 1951 (härefter: Latv. val. gr.), s. 702; E. Hermann, Litauische Studien, eine historische Untersuchung schwachbetonter Wörter im Litauischen, Berlin, 1926 (härefter: Lit. St.), s. 347—348. Historiskt kan även partikeln ba-u ha haft samma led ba-; se samma verk, s. 342; E. Fraenkel, Lit. et. Wb., s. 36.

121

§ 9. De typer av sammansatta partiklar som urskiljs utifrån det första ledet är tämligen fåtaliga och varierade. Det rör sig helt och hållet om obildliga och improduktiva fall av partikelbildning. Ledet ne- utgör ett slags undantag: med det har fler partiklar bildats, och det kan fungera som prefix till många andra ord.

§ 10. Utifrån det andra ledet kan följande grupper av sammansatta partiklar urskiljas:

-be: ne-be(-), te-be m.fl.;

-gi: ar-gi, dar-gi, kad-gi, na-gi, ne-gi, nejau-gi, net-gi, va-gi, vis-gi m.fl.;

-gu: ar-gu, be-gu, jfr. dial.: jei-gu, ne-gu m.fl. te-gu(l);

-ne: be-ne, beg-ne, ko-ne, kuo-ne, maž-ne;

-vis: jfr. ålderd.: per-vis, su-vis, už-vis.

§ 11. Ledet -be(-) är semantiskt besläktat med prefixet be-, som anger handlingens eller tillståndets varaktighet, och möjligen med den emotionella partikeln be⁴, till exempel:

Varken gick hon, varken gick hon ännu — det är inte längre ungdom. Skn. Här blev jag hes medan jag var, och min röst blev inte längre klangfull. BalčAP 310. Grön ruta, grön ruta grönskar fortfarande... JD 465. Vilken arbetslös kvinna du är. Pn.

Etymologiskt kan man här också jämföra affixet -b, som återfinns i ord från äldre skrifter eller dialekter, såsom jėib⁵ ”om” (det hade varit bättre för honom om inte b hade fötts då. WP 133¹³), jėb ”men tänk om, om bara!” (Jeb jag går därifrån, då hade detta inte hänt. Dkš), och även -ba i ordet arba.

§ 12. Ledet -gi är den betonande partikeln gi⁶, som enklitiskt fogats till ett annat ord. Detta led är förhållandevis produktivt och ordbildande: det kan fogas till så gott som varje enkel partikel och dessutom till många adverb, konjunktioner och andra ord⁷. -gi behåller sin betonande betydelse med många partiklar (argi, dargi, kadgi, netgi, visgi...) och i ännu högre grad med adverb (čiagi, tengi, kaipgi, kurgi...), konjunktioner (norsgi, betgi, beigi...), interjektioner (ėgi, ogi, ugi...) och liknande. Det finns dock enstaka ord där den betonande betydelsen hos -gi inte längre märks⁸, till exempel: irgi ”så

⁴ Etymologiskt är den emotionella partikeln be och leden be-, -be sannolikt också besläktade; jfr. J. Otrębski, Gramatyka języka litewskiego, III, Warszawa, 1956 (hädanefter: Gram.), s. 359.

⁵ Efter -b kan -e eller -a ha fallit bort; jfr. E. Hermann, Lit. St., s. 347.

⁶ Om partikeln gi:s ursprung och motsvarigheter i andra indoeuropeiska språk, se: B. Delbrück, Vergleichende Syntax der indogermanischen Sprachen, Bd. 2, Strassburg, 1897, s. 498 m.fl.; E. Hermann, Lit. St., s. 323—327 m.fl.; J. Endzelīns, Latv. val. gr., s. 699; E. Schwyzer, Griechische Grammatik, Bd. 2, München, 1950, s. 558; K. Būga, Rinktiniai raštai, II, Vilnius, 1959; E. Fraenkel, Lit. et. Wb., s. 126.

⁷ Huruvida partikeln gi skrivs separat eller samman med ett annat ord (dvs. återges som leden -gi i ett sammansatt ord) är en konventionsfråga. Stavningen visar här inte alltid i vilken grad gi är självständigt.

⁸ Att -gi ibland saknar en tydlig betonande betydelse har även F. Kuršaitis redan nämnt; se F. Kurschat, Wörterbuch der littauischen Sprache, Erster Theil, B. I, Halle, 1870, s. 121.

122

pat“, eftersom, alltså. Inte heller den sammansatta frågepartikeln negi har denna betydelse i sin beståndsdel -gi.

Suffixet -gi kan förkortas till -g. I äldre skrifter var besläktade suffix -gi, -ge, -g mycket vanligare än i dagens språk — där förekommer de ofta tillsammans med verb, pronomen och andra ord, till exempel: Weizedeg DP 15₁₄, Imkiteg DP 387, Wienoig DP 11₃₈, Kągi DP 14₂₅, kasge BB 1, Kor 3₅, och så vidare.⁹ Ett liknande suffix -g(i) var ganska vanligt i äldre skrifter även efter prepositioner. Det är möjligt att -g(i) i orden ingi, išgi, nuogi, pergi också hade en viss betonande (emfatisk) betydelse¹⁰.

I orden gi kan man också se ett suffix -gi (eller -ge, -g) med etymologiskt närbesläktat ursprung, nämligen i jog, jogei¹¹.

§ 13. Beståndsdelen -gu har i dagens språk bevarats endast i partiklarna argu, begu och konjunktionerna jeigu, negu.

I äldre skrifter används partikeln gu på två sätt: 1) som en fristående partikel gu (mer sällan) samt som ett fritt postpositionellt suffix -gu (oftast)¹²; 2) som en oskiljaktig beståndsdel i sammansatta partiklar (argu, begu) och konjunktioner (negu, jeigu). Exempel:

1) Akis gu tavo pikta yra? Ev (LKŽ III 688). Sākai mān essi gu tu, krikščionis? VoK 4. Jus gu teypag esate dar neiszman eleys? Ch II 34.

2) ...makslų nessimakinna nei waikų ergu schaiminas ta nemakinna. WP 85 (Hermann, Lit. St., 172). ...weisdeti begu dabar giwena. BB 2. Mos 4₁₈ (Hermann, Lit. St., p. 174). ...jeigu smanemus passimekczia, tada tarnas Chaus nebucziu. WP 18 (Hermann, Lit. St., p. 172).

Utan särskilda undersökningar är det svårt att säkert säga vilken betydelse partikeln (-)gu har i det första fallet och vilket semantiskt och etymologiskt samband den har med beståndsdelen -gu. Troligen har partikeln (-)gu i äldre skrifter både en frågande¹³ och samtidigt en betonande betydelse, eftersom den exempelvis i M. Daukšas Postilla oftast används för att översätta de polska frågeorden ażės, izali, -li, som också har en betonande nyans. Exempel:

Så du är den utlovade Messias som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?... Kan alla dessa (=Bo izali wszyscy... W 639) vara preussare? Eller tjuvar? DP 17₄₂ — 18₁ (=A t y ž ė s iest on Messyasz obiecanny ktory miał przyść z y l i kogo inszego czekać mamy? W 27). Eftersom

⁹ E. Hermann ger ett stort antal exempel från äldre skrifter med -gi, -ge, -g; se E. Hermann, Lit. St. p. 106—171, 185—211 m.fl.

¹⁰ Se Chr. Stang, Die Präpositionen ing(i), prieg(i), nuog(i), išg(i) und der litauischen Lokalkasus, „Scando-Slavica“, t. 1, Copenhagen, 1954, p. 15.

¹¹ Se E. Fraenkel, Lit. et. Wb., p. 194.

¹² I detta fall kan det huruvida partikeln gu skrivs separat eller inte ofta vara en rent ortografisk fråga.

¹³ Partikeln (-)gu kallas frågande även i Ruigio och Milkau ordlistor, till exempel i den senare: „Gu Particul. interrog. insep.“; se Ch. G. Mielcke, Littauisch-deutsches Wörterbuch, Königsberg, 1800, p. 88; P. Ruhig, Littauisch-Deutsches Lexicon, Königsberg, 1747, p. 44.

123

Dessutom bör det noteras att partikeln gu(-gu) i M. Daukšas Postil ofta används omväxlande med ar och särskilt med argu.

Det är möjligt att elementet -gu i partiklarna argu och begu även i äldre skrifter inte bara hade en frågande utan också en emfatisk nyans (jfr förhållandet mellan ar och argi, se § 5). Det förefaller som om ar i M. Daukšas Postil oftare motsvarar originalets czy, izali, medan argu motsvarar že, -li, izali.

I äldre skrifters frågesatser används ibland också orden negu¹⁴ och jeigu, till exempel:

Ty negu alla bröder saw (=Bo ażażesmy nie... W 904) och av stenens skapelse och av stenens reparation och av stenens själ och kropp? Av stenens skapelse är negu en (=izali nie jeden... W 904) Fadern till oss alla? DP 529₄₃–₄₄. Herre, negu är det god jordmån som du sådde i din åker? Ch II 30....befallde oss att fråga dig: om du är den som skulle komma (=iesliś ty jest... W 28) ārgū (=czyli) måste vi nu vänta på en annan? DP 18₄₀–₄₂.

Här är betydelsen hos elementet -gu i orden negu och jeigu sannolikt också snarare emfatisk än frågande, eftersom en frågesats också kan inledas av en enda partikel ne¹⁵ (t.ex.: Säg, är det inte ditt arbete här? Dkš, jfr även partikeln negi, se § 7), och i äldre skrifter ibland även av ordet jei¹⁶, t.ex.: Vad ska vi då säga? Eller varför måste vi nu skriva ner förlåtelse? Är det inte för inlärning, eller för kärlek, eller för botgöring? DP 48₁₄₁–₄₂ (=lesli wie-rze czyli mitosci czyli pokucie? W 809–810). Tare mǒkitump zakonė ir Pariseuszump bildāmas lei dera subatoie gīdit? DP 33₈₁₀–₁₁ (=Bo-dzili sie w sabat uzdrawiác? W 559).

Således har elementet -gu i orden negu och jeigu, som används i äldre skrifters frågesatser, sannolikt samma betydelse som partikeln (-)gu och elementet -gu i orden argu och begu.

En annan sak är betydelsen hos elementet -gu i konjunktionen negu ’när’ och jeigu ’om’. Det är knappast möjligt att förbinda den med den frågande nyansen hos partikeln (-)gu¹⁷. Här rör det sig sannolikt om enbart en förbleknad emfatiskt betydelse hos -gu. Bland annat tyder även elementet -gu:s valfria förekomst på detta: vid sidan av jeigu används konjunktionen jei allmänt med samma betydelse, och vid sidan av negu förekommer ibland också ne (t.ex.: Antażiegė väntade på mer gräs än vi. Ds). Valfri användning är särskilt typisk för emfatiska partiklar (jfr partikeln (-)gi, se § 11).

Av det som sagts om partikeln gu och elementet -gu kan man dra slutsatsen,

¹⁴ Ordet negu bland frågepartiklar nämns också i K. Sirvydas och M. Miežinis ordböcker, se Dictionarium trium linguarum... Avctore... Constantino Szyrwid... Quinta editio, Wilnae, 1713 (hädanefter — SD), s. 30; M. Miežinis, Lietuwiszkai-latviszkai-lenkiszkai-rusiszkas žodynas, Tilžė, 1894, s. 146.

¹⁵ I M. Daukšas Postil har frågesatser som inleds med ordet negu, såvitt man kunnat iaktta, också en nekande betydelse.

¹⁶ Jfr Л. Дротвинас, Условные конструкции (союзные) в Постилле Н. Даукши, „Kalbotyra“, I, Vilnius, 1958, s. 127.

¹⁷ E. Hermann tycks ha en liknande uppfattning, se E. Hermann, Lit. St., s. 259–261.

124

att: a) etymologiskt gu (-gu) hör samman med gi (-gi, -ge, -ga, -g)¹⁸, b) semantiskt förbinds partikeln gu, och särskilt beståndsdelen -gu, sannolikt med gi (-gi, -g..) genom en emfatiskt färgad betydelse; c) i de gamla skrifterna är den frågande och emfatiska nyansen hos gu (-gu) sammanblandade: ibland är den ena tydligare, ibland den andra.

I dagens litauiska litteraturspråk används i stället för partikeln gu (-gu), som hade en frågande nyans, partiklarna ar, be, bene, och i stället för samma partikel med betonande nyans används oftast gi (-gi). Därför har partikeln (-)gu försvunnit, medan beståndsdelen -gu finns kvar endast i orden negu, jeigu, begu (ett ord som är sällsynt i litteraturspråket), där dess emfatiska betydelse inte alls eller nästan inte märks.

§ 14. Den desiderativa partikeln tegu(l)¹⁹ bör nämnas särskilt; även i den faller beståndsdelen -gu(l) i ögonen. Detta är en ganska vanlig partikel i dagens litauiska, utbredd i nästan alla dialekter (mer sällsynt i samogitiska dialekter och i de nordligaste utkanterna av de högtsamogitiska dialekterna, där den ersätts av partikeln lai eller lei). I våra gamla skriftliga källor är partikeln tegu(l) betydligt mer sällsynt (i vissa förekommer den kanske inte alls²⁰), men den kan inte betraktas som en nutida nybildning, eftersom M. Daukša, K. Sirvydas och några andra författare av gamla skrifter kände till den; tegul återges också i D. Kleins grammatik²¹.

Många språkvetare anser att partikeln tegul är bildad av partikeln te och verbets tredje person singularis presens guli²², medan tegu skulle ha uppkommit ur den redan partikelbildade formen tegul, genom att dess slutljud -l fallit bort. Denna härledning av partikeln tegul stöds särskilt av varianter med -gi(-g) — tegigul och tegulig som förekommer i gamla skrifter. Ibland används tegul (eller tegulig) här i en slags verbal betydelse²³, t.ex.:

Wissa taw tegúl už meszlą įdąnt tiek tai to Wiesżpaties malóne įgitum-bei DP 350₁₁–₁₂ (= wszytro sobie miey za gnoy... W 577). Betalg ėei nori

¹⁸ Jfr E. Fraenkel, Lit. et. Wb., p. 126. K. Būga tycks ha tänkt på liknande sätt, se Rinktiniai raštai, I, Vilnius, p. 442.

¹⁹ I dagens skriftspråk tycks partikeln tegul användas oftare. I dialekterna används tegu och tegul ofta omväxlande, även om tegul kanske förekommer något oftare i östra Litauen, medan tegu används i västra och södra Litauens dialekter. Även slutljudet tegul -l uttalas på olika sätt: oftast är det mjukt, men vissa sydliga västliga högtsamogiter uttalar det hårt. Detta är sannolikt ett sekundärt fenomen, jfr ail, sakyt (hårt t) från eili, sakyti Dkš.

²⁰ I gamla skrifter används i regel partikeln tegu(l) i stället för te. E. Hermann uppger att han inte har funnit tegu i många gamla skrifter, se E. Hermann, Lit. St., p. 255. Den finns inte heller i P. Ruigys och K. Milkaus ordböcker.

²¹ Žr. D. Klein, Grammatica Litvanica... Regiomonti, 1653, p. 137; SD 179.

²² Se F. Kurschat, Wörterbuch der littauischen Sprache, Erster Theil, B. 1, Halle, 1870, p. 451, samt även F. Kurschat, Grammatik der littauischen Sprache, Halle, 1876, p. 372; E. Hermann, Lit. St., p. 255–259; Chr. S. Stang, Das slavische und baltische Verbum, Oslo, 1942, p. 245; J. Otrębski, Gram., p. 369–370.

²³ Jfr J. Otrębski, Gram., p. 369; E. Hermann, Lit. St., p. 259.

Vi tar inte upp jämförelsen mellan tegul och den desiderativa partikeln tėstą (testo, testow), som förekommer i gamla skrifter och i vissa dzukiska dialekter och härleds ur te+stovi (se J. Otrębski, ibid.), eftersom denna förklaring av dess ursprung inte kan betraktas som helt säker.

125

inte arbeta med nytta, vilket arbete vi än önskar ha som passande: låt detta vara vår främsta och största omsorg... DP 333₁₇–₂₀ (= niechayže to będzie... W 551).

Partikeln tegu(l)s parallella användning med te och tegi (se § 8) och analogin med ar: argi: argu; be: begi: begu; ne: negi: negu; jei: jeigu ger grund för att också förklara dess funktion på ett annat sätt, nämligen: partikeln te+ partikeln gu+ suffixet -l²⁴. Det sistnämnda kan etymologiskt förbindas med partikeln lai (lei)²⁵ och det postpositionella suffixet -lei (-le, -li, -l), t.ex.: kol ei, namol ei, es le KIG 137 osv.

Intressanta är också bildningar av partikeln lei (le) med leden -gu(l), vilka förekommer här och där även i samogitiska dialekter, t.ex.:

Om du går till henne, Skd. Låt det då ha varit en undersökning, varför han reste bort och lämnade allt Pp. Låt honom resa, om han vill se||Det är hunden där för, Sg.

Det kan vara en enkel kontamination av två partiklar som används i samma dialekt, tegu(l) och lai, eller kanske har leden -gu(l) självständigt fogats till partikeln lei, liksom till te?

§ 15. Leden -ne är partikeln ne (ne-, jfr § 7). Som en verklig led i ett sammansatt ord är -ne inte produktiv; mycket oftare bildar ne tillsammans med andra partiklar förbindelser som inte helt har smält samman till ett ord, t.ex.: ar ne, vos ne osv. (se § 20).

Sammansatta partiklarna bene, kone, kuone, mažne, som innehåller leden -ne, påminner oftast om bildningar med kopulativ betydelse. I dem är den negativa betydelsen hos leden -ne relativt tydlig. T.ex.:

Jag blev så upprörd att jag nästan började skrika. DonM 108. På hösten regnar det nästan varje dag. Krž. Alla hushållsmedlemmar kastade sig nästan samtidigt över Partūnas med frågor. ŽemRR 180.

För andra exempel, se §§ 6, 7.

§ 16. Leden -vis, som motsvarar partikeln vis, är sällsynt och improduktiv. Den bildar adverb som ligger nära partiklar endast tillsammans med några få prepositioner: pervis, suvis, užvis. Deras betydelse ligger ibland närmare betydelsen hos orden labiausiai, visai, visų, ibland betydelsen hos partikeln ypač. T.ex.:

Magen anger tiden allra bäst... ŽemR I 94. Han kan och lär sig absolut ingenting. Žž. Men han var mest känd för sin glupskhet. CvR₁ VI 267. Här hade hundarna, framför allt de som bodde i husen, tänkt ge sig på de äldre. ValR 388.

§ 17. Det är också värt att särskilt nämna sådana sammansatta partiklar där den ena eller båda leden kommer från andra ord än partiklar. Ur den nutida språkets synvinkel är partiklarna tiktai och kažin. tydligt bildade på detta sätt.

²⁴ Jfr A. Bezzenberger KZ XLI, s. 112—113. Sannolikt tänkte även K. Būga på liknande sätt; se manuskriptet till hans brev (handskriftsavdelningen vid biblioteket vid Litauens institut för språk och litteratur, KB-2, s. 32).

²⁵ Partikeln lai och lettiska lai behöver enligt K. Būga inte nödvändigtvis härstamma från imperativformen laid <*laidi av verbet laist (litauiska leisti) (se J. Endzelīns, Latv. val. gr. 892 och annan litteratur), eftersom bortfallet av -d här skulle vara omöjligt. Särskilt i preussiska kan leden -lai i būu-lai, ēi-lai inte härstamma från *laidas; se KB-2, s. 31—33.

126

Partikeln tiktai är bildad av partikeln tik²⁶ och pronomenet tai²⁷, vars betydelse har bleknat. Dess avskiljande betydelse bestäms helt av den första leden tik. Jämför användningsexemplen med tik och tiktai:

Vid bordet endast herrar och präster. PP 85. Endast människor som vuxit upp i skogen känner dem... BarAS 9. Inget annat växer, bara enar. Žg. Härska över vem du vill, bara inte över mig. SrR II 18.

Det finns inga fler sammansatta partiklar med tik, men den kan ingå som led i vissa partikeluttryck och andra ord (se §§ 20).

Partikeln kažin är en sammandragning av pronomenet kas och verbet žino. I dialekterna används också ytterligare förkortade varianter av partikeln kažin eller sådana som har olika affix: kaži, kaž(-), kažne, kažna, kažno, kažnai, kažnec och liknande. Partikeln kažin (och dess varianter) har en osäker, tvivlande frågebetydelse och står i meningen oftast intill andra frågeord. Exempel:

Undrar om kon vill dricka? Grz. Undrar om du hittar? Jrb. Undrar var min mormor är? JD 733. Undrar varför han har blivit sådan? Slv.

Den sammansatta partikeln kažin (kaži, kaž...) kan bli en led i indefinita sammansatta pronomen och adverb, till exempel: kažin kas, kažin koks, kažkur, kažin kaip med flera.

§ 18. Betoning av sammansatta partiklar. Betoningen av sammansatta partiklar är inte fast och varierar mycket mellan dialekterna. Med avseende på betoningen är det lättare att gruppera partiklarna efter den andra leden.

I standardspråklig litauiska betonas den andra leden i sammansatta partiklar oftast; endast partiklar med andra leden -be eller -gi tenderar att ha betoningen på den första leden. I dialekterna betonas den första leden mycket oftare, och på vissa håll har nästan alla sammansatta partiklar denna betoning.

Vissa sammansatta konjunktioner eller adverb med samma led betonas på liknande sätt som partiklarna.

I standardspråket kan följande grupper av sammansatta partiklar urskiljas efter betoning (dialektala betoningar anges bredvid inom parentes):

nebe (nebė), tebe (tebė);

argi (argi), baug (báugi, baugi), dargi (dargi), irgi, kadgi (kadgi), visgi (visgi)...;

begù (bègu), negù (nègu), tegù (tègu), tegùl (tegul, tègul), men argù (argù), jéigu (jeigù);

26 I äldre skrifter och dialekter förekommer ofta också tikt, därför anser K. Jaunius att ordet tiktai är bildat av tikt och den emfatiska partikeln -ai (jfr tas-ai, kurs-ai och liknande); se K. Jaunius, Lietuvių kalbos gramatika, Petrapilis, 1908–1916, s. 107.

27 Jfr J. Otrębski, Gram., s. 298. Partikeln tik är etymologiskt sannolikt besläktad med tiek; se J. Endzelīns, Latv. val. gr., s. 609, E. Fraenkel, Lit. et. Wb., s. 1087–1088. I M. Daukšas Postilė används även tiktai i samma betydelse (polska tylko), DP 10₁₇, liksom tiktai DP 10₂₈.

127

benè (bène), konè (kóne), kuonè (kuõne), kažnè (kãžne), mažnè (mãžne).

I dialekterna, och inte sällan även i skriftliga källor, varierar betoningen av sammansatta partiklar och konjunktioner med leden -gu särskilt mycket. Ex.: argu Brt, Dkš, Gs, Mrj, Rdm, Vrb... DP 11₁, 13₂₁₅, 48₁₄₁, LKŽ I 242... och argu (vid sidan av argų) DP 424₂₅, 425₂₈, JV 169... bėgu VoK 48 och begù Krkl, Tv, Rt, Pc, Srv, K 43, JV 240, nėgu²⁸ Dkš, Gs..., och negù Als, Plv, Rm, Vks, DLKŽ 489, jėigu Als, Dkš, Gs, Lp, Rm, Slm, Škn, Vkv, DLKŽ 289 och jėigu Trgn, Slm, Vks; tėgi²⁹ Al, Brš, Dkš, Dkšt, Drsk, Grš, Gs, Jd, Jrb, Kpč, Krm, Krk, KzR, Lkč, Lp, Nm, Rsn, Rmš, Sdr, Sūsn, Št, Skn, Tršk, Vl, Vkv, Zp, Zm... och tėgu³⁰ Als, Bb, Dt, Grk, Gs, Klm, Krkn, Nd, Sdb, Škt, Sln, Šlv, Tt, Vg, Vgr, Vnd..., betonar de med akut accent tėgul eller tegùl³¹ Alks, Alz, Antz, Ant, Auk, Brė, Db, Krs, Kps, Ker, Krn, Onš, Pin, Pbr, Rk, Raud, Sb, Skp, Slm, Šmn, Ukm, Žl, Žsl... och tegul Als, Btr, Dkš, Jzv, Kv, Lnkm, Lp, Nmj, Prn, Rtn, Smal, Slnt, Škn, Šr, Tj...

Den andra leden betonas i standardspråket också i partiklarna kažin, kažì, tiktai, beveik, bemãž, även om det i dialekterna inte heller är ovanligt med andra betoningsmönster: kažin, kažì, kažìn, tiktai, bemãž osv.

I allmänhet tenderar sammansatta partiklar att behålla en egen betoning, även om de i snabbt tal också kan ansluta sig till andra betonade ord.

Partiklar och partikelsamlingar

§ 19. Med partikeluttryck avser vi partiklar som strukturellt ännu inte helt har vuxit samman, men som semantiskt inte längre kan särskiljas och bildar en lexikal enhet. En av dessa partiklars beståndsdelar är ofta något pronomen, adverb eller konjunktion, och den andra en partikel, särskilt ofta partikeln tik (båda leden kan också vara partiklar), t.ex.: ko tik ”knappt”, ką tik ”nyss”, tik ką ”nyss”, kaip ir ”som om, så att säga”, bet tik (tiktai) ”bara sådär, trots allt”, ne bet ”inte bara sådär”, tik tik ”nästan, nätt och jämnt”, vos vos ”knappt, med nöd och näppe” m.fl. Ex.:

Juozui fick inte gåvan utan besvär: han satte nästan livet till när han räddade herrskapspojkarna från att drunkna. LzPR II 12. När jag hade vilat färdigt hade jag just lastat klart lasset. Det är fortfarande varmt. Ds. Den där soldaten verkar vara på väg att fly från den andre. Vi vill bara få sitta på en varm liten plats... VienR III 50. Han är inte vilken man som helst — det finns mycket att se! Jnšk (LKŽ I 642). När Nerimaičia mötte folk brukade hon berätta för alla att hennes bror nästan redan hade blivit general. VaižgR II 26. Den känsliga lilla sången ljöd knappt hörbart. SNNerP II 34.

I talspråket smälter sådana kombinationer ofta samman till ett enda ord, t.ex.:

²⁸ Att både nėgu och negù betonas på samma orter, se J. Senkus, Kapsų ir zanavykų tarmių jungtukas, jaustukas ir ištiktukas, „Lietuvos TSR MA Darbai“, Serija A, 1(10), 1961, p. 109.

²⁹ Hänvisningen grundar sig på kortregistret till ”Lietuvių kalbos tarmių atlasas”.

³⁰ I nordlitauiska dialekter har betoningen här sannolikt dragits tillbaka.

³¹ I södra och östra Litauen bör det akutbetonade u:et här förlängas.

128

Han är för mig =lika bekant som var som helst. Dkš. Vad är det här för arbete han gör, han arbetar bara. Kp (LKŽ I 643).

Betydelsen hos vissa partikelkombinationer (t.ex. bet tik, ne bet) är ganska speciell — den ligger nära adverbens. Sådana kombinationer som ką tik ”nyligen” (Ur ladugårdens skräp blev ką tik utspridda på sittbänkarna... ŽemRR 211), kaip tik ”precis rätt, som sig bör” (På dagen är det obekvämt, men om natten — k a i p t i k. VienR VI 172), vos ne-vos (Med nöd och näppe kom han loss, vargen sprang in i skogen. BasRP 301) och liknande kan redan betraktas som adverb.

§ 20. Partikelkombinationer är tämligen fåtaliga. Mycket oftare kompletterar två (eller flera) partiklar, som vanligen används intill varandra, varandras betydelse och är något förbundna genom intonationen, men behåller ändå en minimal semantisk laddning och strukturell självständighet. Bland sådana partikelkombinationer kan följande nämnas: ar ne, bau ne, dar ir, dar ne, dar tik, ir jau, jau jau, jau ir, jau kad, kad bent, kad ir, kad nors, kad tik, lyg ir, lyg kad, lyg tartum, net ir, nors ir, štai jau ir, tai kad, tik ir, vien tik, vis dar, vos ne, vos tik. Exempel:

Är mitt lilla bo — a r n e ett herrgårdshus. JD 593. Du vet väl inte något om dem? Mrs. Det fanns d a r i r också dottern Ona. VencIR III 132. Ännu i dag ska kråkan inte färdas runt i cirklar. PP 322....Vincelis bar d a r t i k sina första byxor. CvR I 3. Vi sliter och redan. Vlk. Redan hörs sånger, j a u j a u närmar sig, redan syns alla skönheter... ŽemRR 423. Nu ska jag minsann skälla ut barnet, när han kommer hem utmattad! Slm (LKŽ IV 294). Om bara den där frosten kunde upphöra åtminstone en gång... ŽemR II 58. De våra ät inte ens parjoga. Mžš. Han är själv utsvulten och kommer att svälta ut barnen också! Om ändå de pengarna redan kunde vara oss till nytta!... KrėvRg 173. Det räcker för er bara att stå längre och vifta med svansarna... VaižgV 64. I de där vagnarna sitter liksom någon... SimBT 196. Det är som om den där mossbiet hade visat mig vägen: jag ska slå igen boken. CvR II 7. Det verkar som om huggormen själv sörjer här. BarAŠ 8. Farfar, som inte längre kunde stiga upp ur sängen, hjälpte inte ens till med något hemma... Gud-GuzKIT 42. Hon log till och med trots att leendet var förtvivlat. SimVK II 71. Nu har till och med rågen mognat. MašAMB 30. Så blev han rik: han började med en nål. PP 66. Och på den tiden föddes sådana gråbenta bara. VienR I 22. Man blev alldeles bestört bara av att se sådant hår. Jst Marc KP 50. Den vitklädde gamle mannen satt fortfarande kvar där. BalčAP 272. Så var det han som väckte alla om morgnarna, nästan från första tuppen. BaltPV I 44. Den eftersläntrande kärrföraren körde förbi, hästarna hade just kokat. ŽemRR 60.

Sådana kombinationer uppstår oftast när partiklarna ir, tik, ne fogas till en annan partikel.

De nämnda kombinationerna visar partiklarnas benägenhet att sluta sig samman i vissa par, något som liknar en särskild inbördes attraktion mellan partiklarna. Deras komponenter är dock mindre sammanbundna och kan lättare skiljas åt än komponenterna i partikelkombinationer. Några tydliga gränser mellan partikelkombinationer och kombinationer av partiklar finns naturligtvis inte. Det går inte ens att säga exakt hur många partikelkombinationer respektive kombinationer av partiklar det faktiskt finns. Partikelbildningen, deras närmande till en enda sammansatt lexikal enhet, är ett levande och alltjämt pågående språkfenomen.

9. Lietuvių kalbos morfologinė sandara ir jos raida

129

FÖRKORTNINGAR³²

BalčAP — H. K. Andersenas, Pasakos, vertė J. Balčikonis, Vilnius, 1957.

BaltPV — J. Baltušis, Parduotos vasaros, I, Vilnius, 1958.

BarAŠ — A. Baranauskas, Anykščių šilelis, Vilnius, 1954.

BasRP — J. Basanavičius, Rinktinės pasakos, Vilnius, 1948.

BB — (med hänvisningar till bibeltexten) Biblia, det vill säga hela den heliga Skrift, översatt till litauiska av Jan Bretkūnas, präst i Litauen i Karaliaučius (1579—1590).

Ch — Chylinskis litauiska bibel, Nya testamentet, band II — Text, utg. Cz. Kudzinowski — J. Otrębski, Poznań, 1958.

CvR — P. Cvirka, Skrifter, I—XIII, Vilnius, 1949—1957.

CvR₁ — P. Cvirka, Raštai, I—VIII, Vilnius, 1959.

DonM — K. Donelaitis, Metai, Vilnius, 1956.

DP — Daukšas postilla, faksimilutgåva, Kaunas, 1926.

Ev — Ewangelie Polskie y Litewskie... Wilnae..., 1690.

Gud-GuzKIT — A. Gudaitis-Guzevičius, Kalvio Ig noto teisybė, Vilnius, 1952.

JD — A. Juška, Litauiska sånger, I—III, Vilnius, 1954 (Siffrorna efter förkortningen anger sångens nummer).

JstMarcKP — Just. Marcinkevičius, Kraujas ir pelenai, Vilnius, 1960.

JV — Litauiska bröllopssånger, upptecknade av Antanas Juškevičė och utgivna av Jūnas Juškevičė, Petropylė, 1883 (Siffrorna efter förkortningen anger sångens nummer).

KB-2 — K. Būga, manuskript till ett brev till J. Endzelyn (förmodad mottagare) (Institutet för litauiska språket och litteraturens bibliotek, sign. KB—2).

KIG — Litauisk grammatik... först utgiven i ljuset av M. Daniele Klein... Regiomonti... 1653.

KorsLD — K. Korsakas, Literatūrų draugystė, I, Vilnius, 1963.

KrėvRg — V. Krėvė, Raganius, Vilnius, 1958.

KŽ — Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung auf dem Gebiete der indogermanischen Sprachen, grundad av A. Kuhn (utkommer sedan 1852).

LKŽ — Litauiska språkets ordbok, I—VI, Vilnius, 1941—1962.

LzPR — Lazdynų Pelėda, Skrifter, I—VII, Vilnius, 1954—1955.

MašAMB — Pr. Mašiotas, Ir aš mažas buvau, Vilnius, 1956.

Myk-PutS — V. Mykolaitis-Putinas, Sukilėliai, I, Vilnius, 1957.

MP — Litauisk postilla. Det är en enkel utläggning av evangelierna för varje söndag och högtid under hela året, vilka enligt den gamla ordningen läses i Guds kyrka. Nu utgiven på nytt efter en grundlig genomgång... i Vilnius av Jokubas Morkūnas... år... 1600.

PP — Ordspråk och talesätt, Vilnius, 1958.

SD — Dictionarium trium linguarum, In usum Studiosae Iuventutis, Auctore R. P. Constantino Szyrwid... Quinta edito... Wilnae, 1713.

SimBT — I. Simonait y tė...o buvo taip, Vilnius, 1960.

SimVK — I. Simonait y tė, Vilius Karalius, I—II, Vilnius, 1956.

SNėrP — S. Nėris, Poezija, I—II, Kaunas, 1946.

SP — Syrwids, Punktay sakimu (Punkty kazáń), utgiven med en kort grammatisk inledning av F. Specht, Göttingen, 1929.

SrR — B. Sruoga, Raštai, I—VI, Vilnius, 1957.

VaižgRR — Vaižgantas, Valda skrifter, I—II, Vilnius, 1957.

VaižgV — Vaižgantas, Bilder, Vilnius, 1947.

ValR — M. Valančius, Raštai, Kaunas, 1931.

VenclR — A. Venclova, Raštai, I—III, Vilnius, 1955.

³² Ortnamnen förkortas på samma sätt som i ”Litauiska språkets ordbok”.

130

VencIR — A. Venclova, Raštai, I—III, Vilnius, 1955.

VienR — A. Vienuolis, Raštai, I—VII. Vilnius, 1953—1955.

Vlk — Valkininkai.

VoK — Daukišas litauiska katekes, efter 1595 års utgåva, återutgiven och försedd med förklaringar av E. Volter, Sankt Petersburg, 1886.

W — Postille... Przez D. Jakoba Wuyka w Krakowie... 1617 (šėstasis leidimas).

WP — Wolfenbüttelpostillan (handskrift från 1573 i Wolfenbüttels bibliotek).

ZemR — Žemaitė, Raštai, I—VI, Vilnius, 1956—1957.

ZemRR — Žemaitė, Samlade skrifter, Kaunas, 1946.

KOMPLEXA PARTIKLAR I LITAUISKA SPRÅKET

В. ЛАБУТИС

Sammanfattning

Förutom enkla, morfologiskt odelbara partiklar finns det i litauiskan partiklar som, efter graden av sammansmältning mellan sina beståndsdelar, delas in i två grupper – sammansatta partiklar (t.ex.: argi, begu, bene ”väl?, eller hur?”, kone ”nästan, nästan inte”, nebe ”inte längre” osv.) och sammansatta partiklar eller partikelkombinationer (t.ex.: ko tik, tik tik ”lite grann, knappt”, vos tik ”så snart som, knappt”, vien tik ”bara” osv.).

Sammansatta partiklar är två, ibland till och med tre (t.ex.: nejaugi ”inte kan väl”), partiklar som helt har smält samman till ett enda ord. Bildandet av dessa partiklar är en föga produktiv, specifik ordbildningsmetod. Endast partikeln -gi ”ju” kan betraktas som produktiv; den kan ansluta sig till nästan varje enkel partikel och bilda en ny sammansatt partikel.

Beståndsdelen -gu väcker uppmärksamhet. I modern litauiska används -gu inte som en självständig partikel, utan förekommer endast i partiklarna argi, begu ”väl?, inte kan väl” och i konjunktionerna jeigu ”om”, negu ”än”. Men beståndsdelen -gu är ganska vanlig i gamla litauiska skriftliga monument (där förekommer gu också som en självständig partikel). På grundval av enskilda jämförelser mellan M. Daukšas ”Postilla” (1500-talet) och originalet – Wujeks ”Postilla” – kan man anta att beståndsdelen (och partikeln) -gu hade en emfatiskt frågande betydelse eller, i vissa fall, helt enkelt en emfatisk betydelse. Etymologiskt är partikeln -gu besläktad med partikeln gi (-gi,-g).

Sammansatta partiklar som formellt ännu inte utgör ett enda ord men redan har en gemensam betydelse är inte heller många eller varierade. Betydligt oftare bildar två partiklar i litauiskan ordkombinationer som är semantiskt åtskilda men vanligen används tillsammans, t.ex.: ar ne ”väl inte”, lyg kad ”som om”, net ir ”till och med”, štai ir ”se där också” osv. Sådana kombinationer bildas särskilt ofta med partiklarna ir ”och”, ne ”inte”, tik ”bara, endast”. Det är nästan omöjligt att exakt fastställa antalet sådana partikelkombinationer och likaså att skilja ut de sammansatta partiklarna från dem, eftersom bildandet av båda typerna återspeglar en levande och dessutom oavslutad process där en partikel dras till en annan.

9*

131