OLENA FOMENKO

Taras Shevchenko-universitetet i Kyiv

ORCID-id: orcid.org/0000-0002-2614-0883

Forskningsområden: kritisk diskursanalys, sociolingvistik, onomastik, nationsvarumärkesbyggande, kulturstudier.

DOI: doi.org/10.35321/all88-08

OM MÖSS OCH MÄN: PETA:s djurvänliga idiom som en strategi mot speciesism?

Om möss och människor: PETA:s djurvänliga idiom som en strategi mot speciesism?

SAMMANFATTNING

Språket formar vår förståelse av djur och kan påverka sociala attityder och beteenden gentemot dem. Trots framstegen inom djurvälfärd fortsätter engelskan att vidmakthålla fördomar mot djur som kan rättfärdiga våld mot dem. För att bekämpa språklig speciesism och främja ett icke-diskriminerande språk föreslog People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) djurvänliga alternativ som ersättning för speciesistiska idiom. Exempel på dessa alternativ är mata två fåglar med en scone och ta hem bagels, föreslagna i stället för döda två fåglar med en sten och ta hem baconet. Denna studie använder lingvistisk analys och kritisk diskursanalys för att undersöka en korpus med 166 ord och fraser som omfattar ursprungliga och djurvänliga idiom. Studiens syfte är att bedöma potentialen hos PETA:s alternativa uttryck att ersätta diskriminerande språk. Artikeln hävdar att vissa djurvänliga alternativ kan vinna allmän acceptans, medan andra kan vara alltför obekanta eller konstlade för att få bred spridning. Dessutom kan dessa uttryck slå tillbaka och undergräva djurrättsrörelsen genom att få den att framstå som radikal eller verklighetsfrånvänd. Trots begränsningarna har PETA:s kampanj potential att öka medvetenheten om speciesism i engelskan och främja icke-diskriminerande språkbruk inom tillämpad lingvistik, särskilt bland unga elever och personer som inte har engelska som modersmål.

NYCKELORD: speciesism, PETA, djurvänliga idiom, språklig diskriminering, kritisk diskursanalys, tillämpad lingvistik.

Straipsniai / Articles

165

OLENA FOMENKO

SAMMANFATTNING

Språket formar vår förståelse av djur och kan påverka sociala attityder och beteenden gentemot dem. Trots framstegen inom djurvälfärd främjar engelskan fortfarande speciesistisk diskriminering, vilket kan rättfärdiga våld mot djur. För att bekämpa språklig speciesism och främja ett icke-diskriminerande språk föreslog organisationen „People for the Ethical Treatment of Animals“ (sv. „Människor för etisk behandling av djur“) djurvänliga alternativa uttryck i stället för speciesistiskt diskriminerande idiom. Bland dessa alternativ finns „feed two birds with one scone“ och „bring home the bagels“ i stället för „kill two birds with one stone“ (sv. döda två fåglar med en sten ‘utföra två ärenden på en gång’) och „bring home the bacon“ (sv. ta hem baconet ‘tjäna pengar, ta hem belöningen’). Med utgångspunkt i lingvistisk och kritisk diskursanalys undersöker denna studie 166 ord och fraser som utgör ursprungliga och djurvänliga idiom. Syftet är att bedöma potentialen hos PETA:s föreslagna alternativa idiom att ersätta diskriminerande språk. Artikeln hävdar att även om vissa djurvänliga idiom kan få genomslag i samhällslivet, kan andra vara alltför obekanta eller onaturliga för att bli brett accepterade. Dessutom kan dessa uttryck få negativa konsekvenser och skada djurrättsrörelsen genom att få den att framstå som mer radikal eller verklighetsfrånvänd. Trots de möjliga bristerna har PETA:s kampanj potential att öka allmänhetens medvetenhet om speciesism i engelskan och främja icke-diskriminerande språkbruk inom tillämpad lingvistik, särskilt bland unga som lär sig och personer som inte har engelska som modersmål.

VIKTIGA ORD: speciesism, PETA, djurvänliga idiom, språklig diskriminering, kritisk diskursanalys, tillämpad lingvistik.

1. INLEDNING

I december 2018 väckte den amerikanska djurrättsorganisationen People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) kritik efter att ha uppmanat engelskspråkiga att ersätta speciesistiska idiom med djurvänliga alternativ. PETA hävdade att uttrycken döda två fåglar med en sten, ta hem baconet och slå en död häst inte skilde sig från rasistiska eller homofobiska uttryck och därför måste ersättas med alternativ som mata två fåglar med en scone, ta hem bagels och mata en mätt häst (PETA 2018). Även om initiativet fick blandade reaktioner väckte det viktiga frågor om språkets roll i att förstärka eller utmana speciesism samt om språkförändringens potential att främja icke-diskriminerande behandling av djur.

Den föreliggande studien använder PETA:s djurvänliga idiom som fall för att behandla frågan om språklig speciesism. Studiens syfte är tvåfaldigt: för det första att kritiskt granska de djurvänliga idiom som PETA föreslagit och för det andra att bedöma de alternativa uttryckens potential att ersätta speciesistiskt språk. Studien använder ett kritiskt diskursperspektiv för att bedöma styrkorna och

166

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII

Of Mice and Men: PETA’s Animal-Friendly Idioms as a Strategy Against Speciesism?

begränsningarna hos PETA:s föreslagna uttryck för att förstå deras effektivitet när det gäller att utmana och ersätta speciesistiskt språk. Genom detta bidrar forskningen till en bättre förståelse av språkets roll i att vidmakthålla eller utmana speciesism. I slutändan syftar studien till att bidra till skapandet av ett mer inkluderande och jämlikt språk genom att utmana och förändra hur vi talar om och förhåller oss till icke-mänskliga djur.

Forskningsmaterialet består av de speciesistiska uttryck som främjar våld mot djur och som valts ut av PETA samt de alternativa fraser som organisationen föreslagit för att ersätta dem. Mer specifikt analyserar studien en korpus av djurvänliga idiom bestående av 166 uttryck (88 ursprungliga engelska ord och fraser samt 88 alternativa uttryck) som presenteras på PETA:s officiella webbplats. Organisationen har uppdaterat listan sedan den ursprungliga tweeten publicerades i december 2018 (PETA n.d.).

Artikeln börjar med en kort redogörelse för ursprunget till och definitionerna av termen „speciesism“, följd av en översikt över angreppssätt på speciesism inom lingvistiken. Därefter analyseras de alternativa djurvänliga idiom som PETA föreslagit och deras potential att ersätta speciesistiskt språk. Slutligen diskuteras konsekvenserna av PETA:s initiativ för tillämpad lingvistik, särskilt när det gäller att öka engelskspråkigas medvetenhet om speciesism och främja icke-diskriminerande språkbruk.

2. SPECIESISMENS URSPRUNG OCH DEFINITIONER

Termen „speciesism“ myntades 1970 av den brittiske psykologen Richard D. Ryder för att beskriva diskriminering mot icke-mänskliga djur i en broschyr som kritiserade djurförsök (Ryder 2000: 5; 2010). Ordet inspirerades av liknande termer som „rasism“ och „sexism“. Vid denna tid var Ryder klinisk psykolog vid Warneford Hospital i Oxford och medlem av Oxfordgruppen, som omfattade universitetslärare och studenter som ansåg att diskriminering av andra arter var irrationell och orättvis, på samma sätt som diskriminering på grundval av en individs ras eller kön.

Sedan dess har begreppet speciesism fått bred acceptans och används ofta inom olika områden utanför djurförsök. I sitt banbrytande verk Animal Liberation definierade filosofen Peter Singer speciesism som „en fördom eller partisk hållning till förmån för intressena hos medlemmar av den egna arten och mot dem som tillhör andra arter“ (Singer 2015, Chapter 1, para. 13). Singers definition bygger på Jeremy Benthams princip om lika hänsyn till intressen, som tillämpas på djur utifrån deras förmåga att

Straipsniai / Articles

167

OLENA FOMENKO

uppleva känslor och förnimmelser. Singer hävdar att djur bör behandlas som självständiga kännande varelser vars intressen bör beaktas på samma sätt som människors.

Singers bok påverkade djupt djurrättsrörelsen och inspirerade Ingrid Newkirk, som grundade PETA och blev organisationens ordförande. Newkirk beskrev Singers arbete som en „filosofisk bomb“ som för alltid förändrade samtalet om vår behandling av djur (Newkirk n.d.). Som ytterligare erkännande av Singers arbetes kraftfulla inverkan främjade djurrättsaktivisten och författaren Joan Dunayer begreppet „speciesism“ i sina språkliga verk. Dunayers banbrytande bok Animal Equality: Language and Liberation (2001) är en värdefull resurs för alla som är intresserade av djurrätt och språk.

Forskare och yrkesverksamma från olika områden har anslutit sig till filosoferna i att främja djurrätt inom sina respektive domäner. Biologer, ekologer och veterinärer förespråkar bättre djurvälfärd, medan jurister och beslutsfattare arbetar för att skapa mer robusta rättsliga ramar för att skydda djur. Som ett resultat blir djurrätt en alltmer etablerad angelägenhet inom många områden, där företag, regeringar och individer alla vidtar åtgärder för att hantera frågor som rör djurvälfärd och etik (Linzey, Clarke 2004; STN 2012; Kalof 2017; PH 2018; Linzey, Linzey 2019).

Trots det växande intresset för speciesism har det gjorts få försök att klargöra dess innebörd. Enligt Oscar Horta, forskare inom djuretik, finns det bara en typ av speciesism, trots skilda synsätt och ståndpunkter (Horta 2010: 243). Horta och Frauke Albersmeier (2020) hävdar vidare att avsaknaden av en tydlig definition av speciesism har lett till en bristande förståelse av begreppet. Som ett resultat har termen använts på sätt som kan uppvisa en speciesistisk partiskhet. Efter en uttömmande analys av befintliga definitioner av speciesism har Horta och Albersmeier föreslagit en „vid och värderande“ definition av termen som „oberättigad hänsyn till eller behandling av dem som inte klassificeras som tillhörande en viss art“ (Horta, Albersmeier 2020: 1). Detta synsätt betraktar och behandlar speciesism som en form av diskriminering, liknande andra diskriminerande praktiker såsom rasism och sexism. Dessutom har denna definition konsekvenser för förståelsen av speciesism som ett allvarligt etiskt problem, som kräver större uppmärksamhet från allmänheten och forskare.

3. ATT DEFINIERA „SPECIESISM“ I ORDBÖCKER OCH ENCYCLOPEDIER

Termen „speciesism“ fick erkännande i engelskan och infördes officiellt i Oxford English Dictionary (OED) 1985

168

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII

Of Mice and Men: PETA’s Animal-Friendly Idioms as a Strategy Against Speciesism?

(Ryder 2017: 77). OED definierar speciesism som „diskriminering mot eller exploatering av djurarter av människor, baserad på antagandet om mänsklighetens överlägsenhet“, vilket framhäver exploateringens roll.

Även andra stora engelskspråkiga ordböcker har uppslagsord om speciesism, men de ger varierande definitioner av termen i brittisk och amerikansk engelska. Exempelvis beskriver den brittiska definitionen av termen i Collins Dictionary speciesism som „en övertygelse hos människor att alla andra djurarter är underlägsna och därför får användas till mänsklig nytta utan hänsyn till det lidande som orsakas“. Däremot beskriver den amerikanska definitionen i samma ordbok speciesism som „diskriminering mot eller exploatering av djur baserad på antagandet att människor är överlägsna och viktigare än alla andra arter“ (CD). Dessa olika definitioner belyser kulturella variationer i tolkningen av begreppet, där den brittisk-engelska definitionen betonar föreställningar och den amerikansk-engelska definitionen betonar praktiker och beteende.

Flera specialiserade ordböcker, encyklopedier och handböcker med uppslagsord om speciesism erbjuder varierande definitioner av termen. Oxford Dictionary of Philosophy definierar speciesism som „den felaktiga hållningen att vägra respektera liv, värdighet, rättigheter eller behov hos djur av andra arter“ (Blackburn 2016: 453). I A Dictionary of Psychology beskrivs speciesism som „människoartens inneboende överlägsenhet över alla andra, ofta åtföljd av antagandet att människor därför är berättigade att exploatera icke-mänskliga djur för egen vinning“ (Colman 2015: 717). På liknande sätt definierar A Dictionary of Critical Theory speciesism som „[e]n fördom eller exceptionalism som uppvisas av en art (vanligen människor) gentemot en annan art (vanligen djur i allmänhet)“ (Buchanan 2018). Encyclopedia Britannica har ett separat uppslagsord om speciesism i avsnittet om filosofi och religion (Duignan 2010) och nämner kort fenomenet i flera andra artiklar.

Trots sin betydelse inom olika områden som filosofi, psykologi, sociologi och kritisk djurteori har speciesism inte fått tillräcklig uppmärksamhet i lingvistiska ordböcker och encyklopedier. Stora engelskspråkiga ordböcker och encyklopedier, såsom The Cambridge Encyclopedia of Language, The Cambridge Encyclopedia of the Language Sciences och The Encyclopedia of Applied Linguistics, saknar separata uppslagsord eller omnämnanden av „speciesism“. Även om begreppet kort berörs i artikeln Environment and Language under underavsnittet Themes in Language and Environment i Encyclopedia of Language and Linguistics (Mühlhäusler 2006: 204), ges ingen omfattande information om språklig speciesism och ingen definition av termen. Avsaknaden av sådana uppslagsord begränsar tillgängligheten till och förståelsen av speciesism inom språkvetenskapliga studier.

Straipsniai / Articles

169

OLENA FOMENKO

4. SPECIESISM SOM ETT SPRÅKLIGT FENOMEN

Språklig speciesism är en form av diskriminering eller partiskhet i språkbruket som gynnar eller privilegierar vissa arter, vanligtvis människor, framför andra. Den innebär att språket förstärker föreställningen att människor är överlägsna andra arter och att deras intressen och erfarenheter är viktigare eller mer relevanta än icke-mänskliga djurs erfarenheter. Språklig speciesism kan ta sig olika uttryck, exempelvis genom antropocentriska antaganden, nedsättande språk, speciesistiska skällsord eller exkluderande språk som bortser från eller marginaliserar icke-mänskliga djur. Den kan också visa sig i hur djur representeras och framställs i språk, litteratur, medier och andra kommunikationsformer. Språklig speciesism är ett ämne för pågående debatt och forskning inom lingvistik, djurstudier och etik, eftersom den väcker frågor om språk, maktdynamik och etiska överväganden i relationer mellan människor och djur.

Michael Halliday, grundaren av systemisk-funktionell lingvistik, anses vara den förste som introducerade begreppet speciesism inom tillämpad lingvistik. I sin artikel „New Ways of Meaning: The Challenge to Applied Linguistics“ (2006), som presenterades vid den nionde världskongressen för tillämpad lingvistik 1990, hävdar Halliday att sociala och politiska frågor konstrueras språkligt och att människans särställning är strukturellt integrerad i språksystemet.

Undersökningar av speciesism inom ekolingvistiken påverkades i hög grad av Hallidays kritik av språksystemet. Inom detta område fokuserar forskare främst på diskursiva representationer av djur och intar ett kritiskt förhållningssätt till ämnet (Cook, Sealey 2018). Bland de framstående studierna på området finns verk av Arran Stibbe (2003; 2006; 2012), Joan Dunayer (2003), Alwin Fill, Peter Mühlhäusler (2006) och Reinhard Heuberger (2003; 2007).

Guy Cook och Alison Sealey (2018) klassificerade alla studier av språklig speciesism i tre huvudkategorier: (1) forskning som huvudsakligen handlar om språk och endast i andra hand om djur, (2) forskning som huvudsakligen handlar om djur och endast i andra hand om språk, och (3) arbeten som fokuserar på både språk och djur. Dessutom fann de att den mesta forskningen om språklig speciesism tillhör den första kategorin, där språket är det primära fokuset och djur endast behandlas indirekt. De hävdar dock att det är avgörande att inkludera djur som ett centralt fokus i språkstudier, eftersom språkliga representationer av djur kan få konkreta konsekvenser för hur de behandlas och för deras välfärd.

Animal Equality: Language and Liberation av J. Dunayer (2001) är fortfarande ett av de viktigaste verken om språklig speciesism. Genom sin analys av vanliga fraser och termer som används för att hänvisa till djur, såsom bestar, kryp, och

170

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII

Of Mice and Men: PETA’s Animal-Friendly Idioms as a Strategy Against Speciesism?

boskapsdjur, kritiserar Dunayer hur språket förstärker speciesism och diskriminerande attityder mot djur. Hon undersöker också språkbruket i olika sammanhang, däribland vetenskaplig forskning, reklam och populärkultur, för att visa hur språket vi använder formar våra attityder och beteenden gentemot djur. Dessutom betonar Dunayer vikten av språklig medvetenhet och uppmuntrar läsarna att utmana skadliga praktiker och främja ett språk som återspeglar en mer medkännande och respektfull syn på icke-mänskliga djur.

En annan omfattande studie av språklig speciesism är Animals Erased av A. Stibbe (2012). Boken belyser hur djur försvinner och utplånas ur vårt medvetande, inte bara i betydelsen utdöende utan också när det gäller deras representation genom diskurs. Stibbe (2012: 3) hävdar att diskurser som framställer djur på diskriminerande och omänskliga sätt är „destruktiva“ och föreslår att alternativa diskurser skapas som främjar återknytning till djur och natur.

Andra studier har visat att djurnamn som används metaforiskt i allmän diskurs kan förstärka speciesism. Dessutom används ord vars „kärn“-betydelse är att benämna ett djur ofta på detta sätt för att hänvisa till mänskliga egenskaper och värden, eftersom djurmetaforer för människor är vanliga i allmän diskurs (Cook, Sealey 2018: 317). Andrew Goatly (2006) fann att sådana metaforer ofta är nedsättande, vilket antyder en önskan att konceptuellt och känslomässigt distansera oss från djur. Djur med individuella namn kan klassificeras som „sällskapsdjur“ eller „familjemedlemmar“, medan lantbruksdjur mer sällan namnges, men när de gör det är de ofta kända för sin „karaktär“ (Cook, Sealey 2018: 317). Dessutom framställer ordspråk ofta icke-mänskliga djur som dödade eller använda av människor, vilket får sådana handlingar att framstå som acceptabla på grund av den speciesistiska föreställningen att människor har rätt att exploatera djur för sina syften och sitt nöje (Guevara Labaca 2017: 4).

Forskning om djuridiom har dock främst fokuserat på lexikografiska, psykolingvistiska, neurolingvistiska och beräkningsinriktade perspektiv, i likhet med analyser av andra idiomatiska uttryck (Espinal, Mateu 2019). Cook och Sealey (2018) betonar behovet av att kritiskt granska hur djur representeras i språk och diskurs. De framhäver också betydelsen av tvärvetenskapliga angreppssätt inom ekolingvistiken som förenar forskare från olika områden för att skapa en mer heltäckande förståelse av de komplicerade relationerna mellan språk, kultur och naturen. Därför är det viktigt att kritiskt analysera hur djur framställs i språket och utforska alternativa sätt att tala om dem som utmanar skadliga stereotyper och främjar större empati och respekt. En sådan kritisk analys kan bidra till att identifiera och hantera fall av speciesism i språket samt uppmuntra utvecklingen och användningen av ett icke-diskriminerande språkbruk.

Straipsniai / Articles

171

OLENA FOMENKO

5. ANALYS AV PETA:S DJURVÄNLIGA IDIOM

People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) är en välkänd amerikansk ideell organisation som har varit en tydlig förespråkare för djurrätt inom olika branscher, såsom jordbruk, klädindustri och underhållning. Organisationen är känd för sina tankeväckande kampanjer som använder slagord, bilder och idiomatiska uttryck för att främja språkförändring och utmana samhällsnormer kring grymhet mot djur.

PETA:s initiativ, även känt som kampanjen „Bringing home the bagels“, att ersätta diskriminerande idiom med djurvänliga alternativ är ett exempel på organisationens pågående arbete för att främja en mer medkännande värld för alla djur. PETA lanserade kampanjen på sina sociala medieplattformar i december 2018. Initiativet har blivit en av PETA:s mest omskrivna och kontroversiella kampanjer.

Som en del av kampanjen föreslog organisationen alternativa uttryck för vanliga idiom som döda två fåglar med en sten, slå en död häst och ta hem baconet. PETA rekommenderade särskilt att man skulle använda mata två fåglar med en scone, mata en mätt häst och ta hem bagels. Organisationen förklarade kampanjens grund genom att konstatera att ord spelar roll och att vårt språk måste utvecklas i takt med att vår förståelse av social rättvisa utvecklas. Organisationens budskap var tydligt: avlägsna speciesism från dina dagliga samtal. Kampanjen fick stark medial respons. The Washington Post rapporterade i december 2018 att tweeten hade över 3 000 retweets, 9 000 gilla-markeringar och 1 500 kommentarer och konstaterade i artikeln: „Det är säkert att säga att folk inte var särskilt entusiastiska“ (Wang 2018).

Initiativet omfattar också en serie affischer och utbildningsmaterial med speciesistiska uttryck och deras djurvänliga alternativ. Kampanjen riktar sig till unga elever eftersom PETA anser att barn är mer mottagliga för nya idéer och därför mer benägna att ta till sig djurvänligt språk. Organisationen förespråkar att unga människor använder alternativa idiom för att främja ett mer medkännande och respektfullt samhälle gentemot djur (PETA 2018).

Sedan 2018 har PETA utökat listan över alternativa idiom. Den „fullständiga listan över djurvänliga idiom“ innehåller för närvarande 166 uttryck, däribland 88 ursprungliga ord och fraser samt 88 alternativ som PETA föreslagit (PETA n.d.). Organisationen fortsätter sin kampanj på sin officiella webbplats och Twitter och uppmanar allmänheten att skapa nya djurvänliga idiom.

Innan PETA:s djurvänliga uttryck analyseras är det viktigt att ta upp en terminologisk fråga som rör organisationens användning av termen „idiom“. Inom lingvistiken,

172

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII

Of Mice and Men: PETA’s Animal-Friendly Idioms as a Strategy Against Speciesism?

definieras idiom som „fasta flerordsuttryck som konceptuellt kodar icke-kompositionell betydelse“ (Espinal, Mateu 2019). Med andra ord är idiom fraser som fungerar som en enda enhet (Ayto 2020) för att förmedla en bildlig betydelse som inte kan härledas från de enskilda ordens bokstavliga betydelser. Därför bör det noteras att inte alla poster som av PETA betecknas som „idiom“ överensstämmer med termens strikta definition. Exempelvis är enordsmetaforer som grävling, papegoja och hundslagsmål på PETA:s lista inte idiom i traditionell mening.

Raymond Gibbs (2007) utmanar dock den traditionella synen på idiom som „bitar och delar av fossiliserat språk“ (s. 702) och hävdar att det traditionella angreppssättet inte beaktar den metaforiska tankeprocessen hos dagens språkbrukare. Enligt Gibbs ger studiet av idiom en unik möjlighet att förstå det naturliga språkets och det mänskliga tänkandets rika och flexibla natur (Gibbs 2007: 721).

En annan fråga som behöver beaktas är idiomens natur. Enligt John Ayto (2020) kännetecknas idiom av semantisk ogenomskinlighet och fasthet, vilket innebär att deras komponenter vanligtvis är fasta, åtminstone i någon grad (Espinal, Mateu, 2019), och svåra att ersätta. Att ersätta nyckelord i ursprungliga idiom väcker tvivel om huruvida PETA:s föreslagna alternativa uttryck verkligen är idiom eller bör klassificeras som kvasiidiom. Denna studie syftar dock inte till att fastställa deras status, eftersom detta kan undersökas i framtida forskning. För enkelhetens skull använder denna artikel termen ”djurvänliga idiom”, som är allmänt erkänd av den publik som känner till kampanjen och ofta används i medierna.

Även om orsakerna bakom PETA:s urval av 88 speciesistiska idiom inte är tydliga, är det fortfarande viktigt att kritiskt granska de alternativa uttrycken och deras potentiella inverkan på att forma attityder och beteenden gentemot djur. Vissa av dessa uttryck främjar uttryckligen våldsamt beteende mot djur eller är diskriminerande, såsom more than one way to skin a cat, like a chicken with its head cut off, or shoot fish in a barrel. Andra tillskriver djur negativa konnotationer eller använder djurnamn för att beskriva negativa mänskliga egenskaper, till exempel chicken out, bull in a china factory, or stubborn as a mule. Å andra sidan är idiomen snail mail or back the wrong horse inte i sig diskriminerande. Det kan dock hävdas att vissa idiom, såsom de ovan nämnda, kan bidra till normaliseringen och upprätthållandet av vissa diskriminerande attityder och beteenden.

De alternativa uttryck som PETA tillhandahåller använder olika språkliga strategier för att skapa djurvänliga idiom. Den vanligaste strategin är substitution, där det ursprungliga ordet som syftar på ett djur ersätts med ett djurvänligt alternativ. Till exempel ersattes kill two birds with one stone med feed two birds with one scone, medan mad as a March hare ersattes med

Straipsniai / Articles

173

OLENA FOMENKO

mad as a hatter. Andra förslag omfattar idiomen take the flower by the thorns (som ersätter take the bull by the horns), an ace in the hand is worth two in the deck (som ersätter a bird in the hand is worth two in the bush), act like an ogre (som ersätter act like an animal) och a flower in your cap (som ersätter a feather in your cap).

Vid flera tillfällen kombineras substitutionsstrategin med olika stilistiska och retoriska grepp, såsom allitteration, rim, humor och ordlekar. Användningen av allitteration och rim gör det möjligt att skapa minnesvärda och slagkraftiga uttryck. Till exempel ersattes bring home the bacon med bring home the bagels, vilket använder allitteration och rim för att göra det djurvänliga idiomet mer tilltalande och lättare att minnas. De alternativa uttryck som rimmar med de ursprungliga idiomen omfattar stubborn as a fool (som ersätter stubborn as a mule), cry over spilt Silk (som ersätter cry over spilt milk) och build a better mouse pad (som ersätter build a better mousetrap). Allitteration används i uttrycken filthy fiend (i stället för dirty dog), packed in like pickles (i stället för packed in like sardines), put all your berries in one basket (i stället för put all your eggs in one basket), molasses mail (i stället för snail mail) och andra.

Även om majoriteten av de föreslagna alternativa uttrycken påminner om de ursprungliga idiomen och omedelbart framkallar den avsedda betydelsen, verkar vissa mer konstruerade och kan kräva större kognitiv ansträngning för att förstås. Dessutom har några av dem, såsom thorn in your side (som ersätter bee in your bonnet), cool your jets (som ersätter hold your horses) och that boat won’t float (som ersätter that dog won’t hunt) samt flera andra, ingen uppenbar koppling till de ursprungliga uttrycken.

PETA använder humor i sina djurvänliga idiom för att engagera publiken och förmedla budskapet effektivt. Till exempel ersattes beat a dead horse med feed a fed horse, vilket är en humoristisk variant av det ursprungliga idiomet. Andra exempel är talk Tofurky (ett vegetariskt eller veganskt köttersättningsmedel, som är en blandning av tofu eller seitan och andra ingredienser för att ge det kalkonens konsistens och smak) (som ersätter talk turkey). Den humoristiska effekten i ovanstående fraser skapas genom en ordlek – ett spel med ord som bygger på ords dubbla betydelser eller liknande ljud för att skapa humor eller ny betydelse. Detta stilistiska grepp används också för att skapa uttrycken not my first roadshow (som ersätter not my first rodeo), smell a rotten apple (som ersätter smell a rat), wild gooseberry chase (som ersätter wild goose chase), the strawberry that broke the gardener’s basket (som ersätter the straw that broke the camel’s back) och that really gets my goatee (som ersätter that really gets my goat).

Även om PETA har introducerat många nya djurvänliga uttryck föreslår organisationen i flera fall att speciesistiskt språk ersätts med redan existerande engelska fraser. Till exempel uppmanar organisationen till att ersätta open a can of worms med open Pandora’s box, chicken out med lose your nerve och let the cat out of

174

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII

Of Mice and Men: PETA’s Animal-Friendly Idioms as a Strategy Against Speciesism?

the bag med spill the beans. Sådana fall är dock relativt få och begränsar sig huvudsakligen till exemplen ovan.

I flera fall rekommenderar PETA att idiom ersätts med ord och fraser som har bokstavliga eller entydiga betydelser, såsom not my problem (i stället för not my circus, not my monkeys), moneymaker (i stället för cash cow), mind your own business (i stället för curiosity killed the cat) och monopolize (i stället för hog). Även om dessa förslag saknar den uttrycksfullhet som finns i de ursprungliga idiomen, är de fria från speciesism.

Dessutom skiljer sig semantiken hos vissa djurvänliga uttryck från semantiken hos de ursprungliga idiomen. Till exempel betyder det rekommenderade alternativet eat your words ”att erkänna att något man tidigare sagt var fel”, medan det ursprungliga amerikanska idiomet eat crow betyder ”att tvingas erkänna att man har gjort ett misstag, exempelvis genom att ta tillbaka ett eftertryckligt påstående; utstå förödmjukelse” (CD). Ett annat förslag, verbet gluttonize, betyder ”att äta överdrivet mycket”, medan eat like a pig betyder ”att äta mycket mat, vanligtvis på ett girigt eller motbjudande sätt” (CD). Det alternativa uttrycket återger således endast delvis betydelsen hos det ursprungliga. Dessutom skiljer sig betydelserna hos flera förslag, såsom halftime show eller free-to-all, som rekommenderas som ersättningar för dog and pony show respektive dogfight, från betydelserna hos de ursprungliga uttrycken.

PETA:s djurvänliga idiom använder således en rad språkliga strategier för att skapa minnesvärda och slagkraftiga fraser. Detta tillvägagångssätt fångar publikens uppmärksamhet och förmedlar budskapet effektivt, samtidigt som engelskspråkiga uppmuntras att reflektera över den etiska behandlingen av djur i sitt vardagliga ordförråd.

6. BEGRÄNSNINGAR OCH POTENTIELLA KONSEKVENSER AV PETA:S KAMPANJ

PETA:s kampanj för att skapa djurvänliga idiom har både styrkor och begränsningar. Även om den utmanar användningen av speciesistiskt språk och uppmuntrar till kritiskt tänkande kring de budskap som våra ord förmedlar, saknar de alternativa uttrycken kulturell eller språklig resonans och kommer sannolikt inte att accepteras brett av allmänheten. Till exempel bevarar det nya idiomet itches in your britches den poetiska kvaliteten hos det ursprungliga ants in your pants, men det är alltför konstruerat och dunkelt för att människor ska förstå det. På liknande sätt är varumärket Silk (en växtbaserad mjölkprodukt som produceras av Danone North America) i cry over spilt Silk inte bekant för alla engelskspråkiga.

Även om vissa kan uppfatta djurvänliga idiom som fyndiga eller humoristiska, betraktar andra dem som konstruerade och till och med löjliga (Wang 2018). Det finns därför en risk att initiativet kan slå tillbaka och undergräva djurrättsaktivisternas

Straipsniai / Articles

175

OLENA FOMENKO

insatser. Dessutom kan oro uppstå över de potentiella konsekvenserna av PETA:s kampanj. Kritiker kan hävda att användningen av djurvänliga idiom är trivial och inte tar itu med grundorsakerna till exploatering och övergrepp mot djur. De kan föreslå att vi i stället för att fokusera på språket bör förespråka systemförändringar som tar itu med de underliggande problem som vidmakthåller djurens lidande. Kampanjen kan således vara kontraproduktiv, eftersom den kan uppfattas som överdrivet nitisk eller rentav löjlig, vilket kan alienera potentiella allierade och förstärka negativa stereotyper om djurrättsaktivister.

Dessutom kan vissa av de nya idiom som PETA föreslagit få oavsiktliga negativa konsekvenser. Till exempel kan ersättningen av act like an animal med act like an ogre uppfattas som att den främjar negativa stereotyper om människor, eftersom ordet ogre kan syfta på en grym eller monstruös person (CD). På liknande sätt kan PETA:s förslag att ersätta idiom som dog-eat-dog world, like a chicken with its head cut off, shoot fish in a barrel med cut-throat world, like your hair is on fire, and steal candy from a baby, respektive, potentiellt uppmuntra till negativt beteende mot människor.

Dessutom saknar de alternativ som PETA föreslår den naturliga process av språklig utveckling och möter därför utmaningar när det gäller att vinna bred acceptans eller användning. I jämförelse har traditionella idiom en rik kulturell betydelse som kan uppfattas saknas i PETA:s kampanj, vilken kan framstå som konstruerad. Även om ursprunget till vissa konventionella idiom kan vara dunkelt, är deras betydelser och användning djupt förankrade i språk och kultur. De artificiella uttryck som PETA skapat saknar däremot denna naturliga utvecklingsprocess och kan få svårt att vinna acceptans eller användning.

Trots dessa begränsningar väcker PETA:s kampanj medvetenhet om språklig speciesism, utmanar normen med speciesistiska fraser och uppmuntrar människor att tänka kritiskt kring det språk de använder och de budskap det förmedlar. Initiativet kan visa sig särskilt effektivt i undervisningen i engelska för unga elever och personer som inte har engelska som modersmål. Även om det kanske inte är nödvändigt att uppmuntra dem att använda alternativa uttryck, är det avgörande att uppmana dem att inte använda speciesistiskt språk.

7. SLUTSATS

Efter en kritisk utvärdering och bedömning av PETA:s djurvänliga idiom visar resultaten av denna studie att sannolikheten för att de ska ersätta traditionella idiom i vardagligt bruk är minimal. Möjligheten för sådana uttryck att vinna bred användning begränsas av flera faktorer, däribland språkbrukarnas motstånd mot att förändra etablerade mönster i språkanvändningen, de nya uttryckens bristande kulturella resonans och deras konstruerade karaktär. Dessutom innebär det inte nödvändigtvis att man tar itu med de underliggande problemen att helt enkelt

176

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII

Of Mice and Men: PETA’s Animal-Friendly Idioms as a Strategy Against Speciesism?

ersätta djurrelaterade termer i idiomatiska uttryck. Dessa frågor kräver mer omfattande och långsiktiga insatser för att skapa en kultur av respekt och empati gentemot icke-mänskliga djur. Även om PETA:s insatser för att främja ett djurvänligt språk är lovvärda, är den praktiska effekten av sådana initiativ för att främja djurvälfärd fortfarande osäker.

Trots dessa begränsningar är PETA:s kampanj ett positivt steg mot att öka medvetenheten om språklig speciesism. Även om kampanjen kanske inte leder till omedelbara förändringar i engelskspråkigas språkanvändning, kan den potentiellt påverka nya språkinlärare och personer som inte har engelska som modersmål att undvika speciesistiska uttryck. Frågan om speciesism förtjänar därför större uppmärksamhet inom tillämpad lingvistik och utbildning, och insatser bör göras för att utbilda lärare och öka medvetenheten om speciesistiska språkpraktiker bland unga elever och personer som lär sig engelska som främmande språk. Dessutom kan ökad medvetenhet om språklig speciesism genom kampanjer som PETA:s uppmuntra individer att vara mer uppmärksamma på sin språkanvändning och avstå från att använda diskriminerande uttryck, vilket kan få bredare sociala konsekvenser.

Denna studie har gett nya insikter i frågan om språklig speciesism, men vissa begränsningar måste erkännas. Även om artikeln uteslutande undersökte PETA:s kampanj för att avlägsna speciesistiska idiom från engelskan, är det möjligt att resultaten inte gäller andra språk och kulturella sammanhang. Studien undersökte dessutom inte individers och gruppers reaktioner på detta initiativ, vilket visar på behovet av ytterligare forskning för att bedöma kampanjens effektivitet och inverkan.

Ytterligare forskning skulle också kunna undersöka speciesismens komplexitet i språket och dess inverkan på attityder och beteenden gentemot djur. Att exempelvis undersöka hur olika språkliga konstruktioner påverkar våra uppfattningar om icke-mänskliga djur samt våra attityder och övertygelser gentemot dem kan vara ett viktigt forskningsområde. Att studera den potentiella inverkan av djurvänliga alternativ på attityder och beteenden gentemot djur kommer att bidra till att bedöma deras möjliga införande i olika kulturella och språkliga sammanhang. Dessa forskningsvägar kan ge värdefulla insikter i det mångfacetterade förhållandet mellan språk och speciesism och därigenom bidra till utvecklingen av effektivare strategier för att främja social rättvisa och jämlikhet.

Slutligen skulle införandet av termen ”speciesism” i lingvistiska ordböcker, handböcker och uppslagsverk tillsammans med andra ”-ismer” ge lingvister, lärare och allmänheten en mer heltäckande förståelse av begreppet och dess konsekvenser för språkanvändning och djurvälfärd. Genom att uppmärksamma speciesism i språket kan vi ta ett litet men betydelsefullt steg mot att skapa ett mer jämlikt och rättvist samhälle för alla varelser.

Straipsniai / Articles

177

OLENA FOMENKO

REFERENCES

Ayto John 2020: Oxford Dictionary of Idioms, Oxford: OUP.

Blackburn Simon 2016: The Oxford Dictionary of Philosophy, Oxford: OUP.

Buchanan Ian 2018: A Dictionary of Critical Theory, Oxford: OUP.

CD – Collins Dictionary. Available at: https://www.collinsdictionary.com/.

Colman Andrew M. 2015: A Dictionary of Psychology, Oxford: OUP.

Cook Guy, Sealey Alison, eds., 2017: The Discursive Representation of Animals. – The Routledge Handbook of Ecolinguistics, 1^st edition, London: Routledge, 311–324.

Duignan Brian 2010: Speciesism. – Encyclopedia Britannica. Available at: https://www.britannica.com/topic/speciesism.

Dunayer Joan 2001: Animal Equality: Language and Liberation, Derwood: Ryce.

Dunayer Joan 2003: English and Speciesism. – English Today 19(1), 61–62.

Espinal M. Teresa, Jaume Mateu 2019: Idioms and Phraseology. – Oxford Research Encyclopedia of Linguistics. Available at: https://oxfordre.com/linguistics/display/10.1093/acrefore/9780199384655.001.0001/acrefore-9780199384655-e-51;jsessionid=45B67899D8EC7BB1EC93387EB4260EEE2?rskey=765XTk&result=52.

Fill Alwin, Mühlhäusler Peter, eds., 2006: Ecolinguistics Reader: Language, Ecology and Environment Americanistik, London, New York: Continuum.

Gibbs Raymond W. 2007: Idioms and Formulaic Language. – The Oxford Handbook of Cognitive Linguistics, eds. D. Geeraerts, H. Cuyckens, Oxford: OUP, 697–725.

Goatly Andrew 2006: Humans, Animals, and Metaphors. – Society and Animals 14(1), 15–37.

Guevara Labaca M. 2017: Speciesism and Language: A Sociolinguistic Approach to the Presence of Speciesism in Current British Speech: a bachelor’s thesis in the English language, Salamanca: The University of Salamanca. Available at: https://gredos.usal.es/handle/10366/135793?show=full.

Halliday Michael A. K. 2006: New Ways of Meaning: The Challenge to Applied Linguistics. – The Ecolinguistics Reader: Language, Ecology and Environment, eds. A. Fill, P. Mühlhäusler, London, New York: Continuum, 175–202.

Heuberger Reinhard 2003: Anthropocentrism in Monolingual English Dictionaries: An Ecolinguistic Approach to the Lexicographic Treatment of Faunal Terminology. – AAA: Arbeiten aus Anglistik und Amerikanistik, Tübingen: Gunter Narr Verlag, 93–105.

Heuberger Reinhard 2007: Language and Ideology: A Brief Survey of Anthropocentrism and Speciesism in English. – Sustaining Language, Essays in Applied Ecolinguistics, Berlin: Lit Verlag, 107–124.

178

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII

Of Mice and Men: PETA’s Animal-Friendly Idioms as a Strategy Against Speciesism?

Horta Oscar 2010: What is Speciesism? – Journal of Agricultural and Environmental Ethics 23(3), 243–266.

Horta Oscar, Albersmeier Frauke 2020: Defining speciesism. – Philosophy Compass 15(11), 1–9.

Kalof Linda, ed., 2017: The Oxford Handbook of Animal Studies, Oxford: Oxford University Press.

L inzey Andrew, Clarke Paul B., eds., 2004: Animal Rights: A Historical Anthology, New York: Columbia University Press.

L inzey Andrew, Linzey Clair, eds., 2019: The Routledge handbook of religion and animal ethics, London: Routledge.

Newkirk Ingrid E. n.d.: What Is Animal Liberation? Philosopher Peter Singer’s Groundbreaking Work Turns 40. Available at: https://www.peta.org/about-peta/learn-about-peta/ingrid-newkirk/animal-liberation/.

OED – Oxford English Dictionary. Available at: https://www.oed.com/.

PETA – Stop Using Anti-Animal Language. – Twitter, 2018. Available at: https://twitter.com/peta/status/1070066047414345729.

PETA n.d.: PETA’s Complete List of Animal-Friendly Idioms. Available at: https://www.peta.org/features/animal-friendly-idioms/.

PH – The Palgrave Handbook of Practical Animal Ethics, eds. A. Linzey, C. Linzey, L. Johnson, T. I. White, M. H. Bernstein, K. Peggs, London: Palgrave Macmillan, 2018.

Ryder Richard D. 2000: Animal Revolution. Changing Attitudes Towards Speciesism, Oxford, New York: Berg.

Ryder Richard D. 2010: Speciesism Again: The Original Leaflet. – Critical Society 2(1), 2.

Ryder Richard D. 2017: Speciesism, Painism and Happiness: A Morality for the 21st Century, vol. 47, Luton: Andrews UK Limited.

Singer Peter 2015: Animal Liberation: The Definitive Classic of the Animal Movement, New York: Open Road Integrated Media.

Stibbe Arran 2003: As Charming as a Pig: The Discursive Construction of the Relationship Between Pigs and Humans. – Society and Animals 11(4), 375–392.

Stibbe Arran 2006: Deep Ecology and Language: The Curtailed Journey of the Atlantic Salmon. – Society and Animals 14(1), 61–77.

Stibbe Arran 2012: Animals Erased: Discourse, Ecology, and Reconnection with the Natural World, Middletown: Wesleyan University Press.

Straipsniai / Articles

179

OLENA FOMENKO

STN – Smulewicz-Zucker Gregory R., Cornell Drucilla, Franklin Julian H., Kendrick Heather M., Mendieta Eduardo, Linzey Andrew, Cavalieri Paola, Preece Rod, Benton Ted, Thompson Michael J., Fox Michael A., Gruen Lori, Acampora Ralph R., Rollin Bernard, Sloterdijk Peter 2012: Strangers to Nature: Animal Lives and Human Ethics, Lanham: Lexington Books.

Wang Amy 2018: PETA wants to change “anti-animal” sayings, but the Internet thinks they’re feeding a fed horse. – The Washington Post. Available at: https://www.washingtonpost.com/science/2018/12/05/peta-wants-change-anti-animal-sayings-internet-thinks-they’re-feeding-fed-horse/.

Apie peles ir žmones: PETA gyvūnams draugiškos idiomos kaip strategija prieš rūšiškumą?

SANTRAUKA

Šiame tyrime nagrinėjamas organizacijos „People for the Ethical Treatment of Animals“ (PETA, liet. „Žmonės už etišką elgesį su gyvūnais“) pasiūlymas pakeisti nusistovėjusias anglų kalbos idiomas, kurios skatina smurtą prieš gyvūnus, gyvūnams draugiškomis alternatyvomis. Išanalizavus 88 gyvūnams draugiškus žodžius ir frazes lingvistinės ir kritinės diskurso analizės metodu, tyrime siekta įvertinti kampanijos stipriąsias ir silpnąsias puses. Straipsnyje konstatuojama, kad nors PETA siūlomos alternatyvos, tikėtina, nepakeis gyvūnus diskriminuojančios kalbos dėl savo dirbtinumo ir kultūrinio atotrūkio, iniciatyva turi teigiamą poveikį taikomajai lingvistikai ir švietimui. Kampanija plečia supratimą apie gyvūnus diskriminuojančią kalbą ir ragina žmones vengti su gyvūnais susijusių diskriminacinių posakių. Be to, PETA iniciatyva kelia klausimą apie prieš gyvūnus nukreiptos kalbos vartojimą kaip nusistovėjusią normą ir skatina kritiškai mąstyti apie žodžiais perduodamas žinutes. Nors ši kampanija gali neatnešti skubių pokyčių, tačiau ji turi potencialą paskatinti nediskriminacinį kalbos vartojimą taikomosios kalbotyros srityje, ypač tarp besimokančio jaunimo ir žmonių, kuriems anglų kalba nėra gimtoji.

Įteikta 2023 m. gegužės 4 d.

OLENA FOMENKO Taras Shevchenko National University of Kyiv 60, Volodymyrska Str. 01033, Ukraine, Kyiv [email protected]

180

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVIII