ALBRECHT GREULE Regensburgs universitet Vetenskapliga forskningsområden: textgrammatik, teolingvistik och andlig sång, onomastik, historisk syntax. DOI: doi.org/10.35321/all89-01

FRÅN ANTREITEN TILL EISCHEN. FRÅN VERKSTADEN FÖR DET MEDELHÖGTYSKA SYNTaktiska VERBLEXIKONET (MSVW)

Från antréiten till eischen. Från verkstaden för Det medelhögtyska verbsyntaxlexikonet (ty. MSVW)

ANNOTATION

Överväganden kring utarbetandet av ett medelhögtyskt verblexikon, en viktig del av den historiska tyska grammatiken, har gjorts upprepade gånger i internationella sammanhang sedan omkring år 2000. Hittills har alla ansatser inte lett till något resultat. Sedan det medelhögtyska lexikonet (MWB) började utkomma både i tryckt form och på internet 2006 har MWB använts för att från och med 2018 fortlöpande utarbeta uppslagsord för det medelhögtyska syntaktiska verblexikonet (MSVW). Bidraget presenterar den metod enligt vilken lexikonartiklarna utarbetas och innehåller som förhandspublicering lexikonartiklarna för de medelhögtyska verben ænigen, antreiten, arzātieren, backen, bären, dringen, eischen.

NYCKELORD: Historisk syntax, medelhögtyska, valens, lexikografi, betydelseförändring.

ANNOTATION

Överväganden kring utarbetandet av ett valenslexikon för medelhögtyska, en viktig del av den historiska tyska grammatiken, har gjorts flera gånger sedan omkring

Straipsniai / Articles

11

ALBRECHT GREULE

sedan år 2000 i ett internationellt sammanhang. Hittills har alla ansatser inte lett till några resultat. Efter utgivningen av Mittelhochdeutsches Wörterbuch (MWB), både i tryckt form och på Internet, sedan 2006 kommer MWB från och med 2018 att användas för att fortlöpande skriva uppslagsord för Mittelhochdeutsches Syntaktisches Verbwörterbuch (MSVW). Artikeln presenterar den metod enligt vilken ordboksartiklarna skrivs och innehåller som förhandsutgåva ordboksartiklarna för verben mhd. ænigen, antreiten, arzâten, backen, bâren, dringen, eischen.

NYCKELORD: historisk syntax, medelhögtyska, valens, lexikografi, betydelseförändring.

1. FÖRARBETEN TILL MSVW

Överväganden kring utarbetandet av en syntaktisk verbordbok för medelhögtyska (MSVW), delvis även under titeln „Mittelhochdeutsches Verbvalenzwörterbuch“, har sedan omkring år 2000 vid upprepade tillfällen gjorts i ett internationellt sammanhang. Hittills har ingen av ansatserna lett till något lexikografiskt nämnvärt resultat. Eftersom den historiska valensforskningen fram till utgivningen av „Syntaktischen Verbwörterbuch zu den althochdeutschen Texten des 9. Jahrhundert“ (Greule 1999) å ena sidan hade koncentrerat sig på fornhögtyskan och å andra sidan på tidig nyhögtyska (Korhonen 1978), höjdes kravet på en valensordbok för medelhögtyska. Dessutom blev det tydligt att beskrivningen av verbvalensen i dess specifika utformning på tyskans historiska språkstadier, inte minst på medelhögtyskans, skulle utgöra en väsentlig del av den historiska grammatiken i gränsområdet mellan syntax och lexik. Den genuina platsen för beskrivningen av verbvalens är beskrivningen av enkel­satsens strukturer respektive typologin för satsmönster eller satsbyggnadsplaner (Greule 2005: 51–54, se även Schmid 2017: 185–201).

Forskningsuppgiften bestod och består fortfarande i att genom beskrivningen av varje verbs syntaktiska omgivningar utvinna den valenspotential hos verben som är dold i de medelhögtyska texterna, beskriva den systematiskt och göra den tillgänglig och användbar i en (medelhögtysk) valensordbok. En medelhögtysk valensordbok skulle dessutom vara ett väsentligt bidrag till språkets utvecklingshistoria och betydelseförändringens historia och kunna utgöra ett viktigt delsteg på vägen mot en diakron valensordbok. Därutöver skulle den utformas som ett hjälpmedel inom medeltidsforskningen, eftersom ett sådant uppslagsverk skulle stödja det konkreta textarbetet och tolkningen

12

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Von antreiten bis eischen. Aus der Werkstatt des Mittelhochdeutschen syntaktischen Verbwörterbuchs (MSVW)

av de medelhögtyska texterna ur ett språkligt perspektiv (Greule, Braunn 2010: 71).

Stödet för det konkreta textarbetet skulle också säkerställas genom att den medelhögtyska valensordboken, liksom dess fornhögtyska motsvarighet, skulle vara textbaserad. Som metod tillämpades vid alla tidigare försök korpusbaserad satsanalys. Till skillnad från den metod som användes vid utarbetandet av Syntaktischen Verbwörterbuch der althochdeutschen Texte des 9. Jahrhunderts (Greule 1999), nämligen stegvis analys av de tryckta textutgåvorna genom extraktion och segmentering av beläggsatserna samt deras syntaktiska analys (se Greule, Korhonen 2021: 149f.), utgick de forskare som arbetade med medelhögtysk valens från „Bochumer Korpus“ (Greule 2003: 418; Greule, Lénard 2004: 25–31). Bochumer Korpus är en urvalskorpus där endast handskrifter (inga utgåvor) av medelhögtyska vers-, prosa- och urkundstexter har integrerats. Den är lagrad på elektroniska databärare; via en lemmalista kunde beläggsställena för ett verb hämtas maskinellt. Den kotext (sats) som hörde till predikatet måste dock fortfarande hämtas ur och tolkas från de kodade texterna (Greule 2006).

2. VALENSANALYSER PÅ GRUNDVAL AV MITTELHOCHDEUTSCHES WÖRTERBUCH ONLINE

När Mittelhochdeutsches Wörterbuch (MWB) utkom i tryckt form (band 1 2006, ²2013) förändrades källäget för bearbetningen av MSVW återigen och genomgripande. „Das Mittelhochdeutsche Wörterbuch (MWB) ist ein Epochenwörterbuch zum frühmittelalterlichen (Hoch-)deutsch (1050–1350). Es bearbeitet den Wortschatz und Wortgebrauch des gesamten Spektrums der aus diesem Zeitraum überlieferten deutschsprachigen Texte. [...] Für den beschriebenen Wortschatz bietet das MWB nicht nur grammatische Angaben und Bedeutungserläuterungen, sondern führt als Belegzitatwörterbuch den interpretierten Sprachgebrauch selbst ausführlich vor.“ (Citerat ur flygbladet från Akademie der Wissenschaften und der Literatur, Mainz, 2017). Leveransverket ska vara färdigställt i fem band år 2025. Parallellt med den tryckta utgåvan görs MWB även tillgänglig på Internet på www.mhdwb-online.de. För närvarande kan alla medelhögtyska lemmata från a till kachez slås upp (1.8.2023).

Straipsniai / Articles

13

ALBRECHT GREULE

Användningen av MWB online och de beläggssatser som där samlats under ett verblemma föregicks av en fallstudie som prövade i vilken utsträckning de historiska ordböckerna, särskilt ”Deutsches Wörterbuch von Jacob und Wilhelm Grimm” (DWB), över huvud taget kan användas som källor för historisk valensforskning (Csiky, Greule 2008). Denna fråga står också i förgrunden för den antologi som initierade det internationella projektet med en historisk syntaktisk verbordbok (Greule, Korhonen 2016), genom att Michael Prinz (2016) principiellt uttalar sig om digitala beläggsrepositorier som källor för ett MSVW och skeptiskt om ordböcker som källor för ett MSVW. Fallstudien av en valensanalys av mht. brüeten på grundval av MWB online (Greule 2018) visar dock vissa arbetsmässiga fördelar med att använda det digitala lexikonet: beläggssatserna, som är länkade till källorna, och den semantiska förstruktureringen av beläggen; även de grammatisk-semantiska uppgifterna, såsom ”genitiv för person” m. fl., kan användas som första ledtrådar till aktanternas art.

Den första exemplariska användningen av MWB online står i samband med planerna på en ”Historisch syntaktisches Wörterbuch” (HSVW) (Greule, Korhonen 2016; 2021: 156f., 190–192) och genomför specifikationerna i den modell för bearbetning av en historisk syntaktisk verbordbok online som utarbetats för detta ändamål (jfr Burghardt, Reimann 2016). För utarbetandet av en mellanhögtysk syntaktisk verbordbok, som liksom MWB både ska föreligga i tryckt form och tillhandahållas på internet, är annotering och härledning av ”Generiska parafraser”, såsom det visas med exemplet mht. brüeten (Greule 2018: 69–72), inte nödvändiga. Övergripande ska det möjliggöras att snabbt utarbeta en artikel för MSVW direkt på datorn utifrån det material som MWB online tillhandahåller (se nedan kapitel 3).

3. DEN MELLANHÖGTYska SYNTAKTISKA VERBORDLISTAN (MSVW): KORT PROJEKTBESKRIVNING OCH METOD

Den mellanhögtyska syntaktiska verbordboken (MSVW) fortsätter som epokordbok ”Syntaktisches Verbwörterbuch zu den althochdeutschen Texten des 9. Jahrhunderts” (Greule 1999) – med den skillnaden att MSVW utarbetas på en annan textbas. Den är koncipierad som ett kompendium till MWB, det vill säga: den semantiska och syntaktiska information om ett verb X som finns i MWB online

14

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Von antreiten bis eischen. Aus der Werkstatt des Mittelhochdeutschen syntaktischen Verbwörterbuchs (MSVW)

excerperas digitalt och tolkas i enlighet med valensteorin, generaliseras med förkortningar och sammanfattas i en ordboksartikel.

Tolkningen av de satsdelar som uppträder tillsammans med verbet X (traditionellt valensteoretiskt: komplement, kort E) görs av bearbetaren i två riktningar – analogt med det utförligt beskrivna förfarandet (Greule 2018: 69–72), men utan digital lagring:

1) semantiskt, med utgångspunkt i verbets betydelse, som semantisk roll/djupt kasus; 2) morfologiskt efter kasus.

Denna struktur kallas verb-aktant-konstellation (VAK).

Exempel: mht. ænigen/enigen har enligt MWB online betydelsen befria någon/någon själv från någon/något; göra sig av med en sak. Därav följer att predikatet klassificeras som ”aktivitet” och att ett komplement (E) i rollen som ”aktivitetsutövare/Agens” måste finnas. Av de beläggssatser som finns i MWB online framgår att Agens uppträder i form av ett substantiv i nominativ. Detta skrivs formelartat på följande sätt:

E Agens (befriaren/den som befriar) → Sn

Förkortningar som Sn, Sg, Sd, Sa = substantiv (i nominativ, genitiv, dativ, ackusativ) går tillbaka på Helbig, Schenkel (1973: 97–99). Symbolen S omfattar andra slags substituenter än komplement/aktanter som är belagda i korpusen, t.ex. substantivgrupp, prepositionsgrupp, pronomen, adverb eller (bisats-)sats. Benämningen på aktantrollerna följer i stor utsträckning beskrivningen av de semantiska rollerna hos Peter von Polenz (2008: 167–172).

Av betydelsebeskrivningen och beläggssatserna i MWB online framgår dessutom att mht. ænigen/enigen i funktionen som predikat omges av ytterligare två satsdelar (E): a) av en satsdel som betecknar den som något belastar, och b) av en satsdel som betecknar det som är besvärligt, t.ex. i hela satsen (bibliskt): Jesus (= Agens) befriar de mödosamt belastade (= Patiens) från deras börda (= Objekt). Därav följer ytterligare två komplement med formlerna:

E Patiens (den belastade) → Sa (substantiv i ackusativ) E Objekt (bördan) → Sg (substantiv i genitiv).

Sammanfattningsvis formuleras följande artikel utifrån uppgifterna i MWB online:

ænigen / enigen

befria någon/någon själv från någon/något; göra sig av med en sak

P Tätigkeit (befria)

Straipsniai / Articles

15

ALBRECHT GREULE

E Agent (den befriande, t.ex. människa, ängel) → Sn E Patient (den belastade, t.ex. människa) → Sa (även reflexivt) E Objekt (bördan) → Sg

Exempel: a) und tut sie Mychaelen wern / mit sinen under tenigen, / die sie der engel enigen / die Sathanas boten sind. HeslApk – b) unde wiltû dich sîn nicht ænigen [...], sô sullent dirz die erbæren kœre gebieten bî der âht unde bî dem banne. PrBerth.

Exempelsatserna har valts ur mängden av beläggsatser i MWB online för att tydliggöra maximalvalensen. De kopieras in i artikeln tillsammans med MWB:s källangivelser (i form av sigler). Information som inte är viktig för beskrivningen av VAK, t.ex. sådan som rör verbets morfologi, upprepas inte i MSVW, eftersom den finns i MWB och kan slås upp respektive hämtas där.

Kommentar: Till verbet ænigen / enigen är endast ett semem knutet. Det är monosemt och uppvisar en trevärdig VAK, dvs. verbet är som predikat „omgivet“ av tre aktanter i alla beläggssatser. Särdrag: Rollen patient → Sa är också reflexivt besatt.

4. POLYSEMA MEDELHÖGTYSKA VERB MED TRE SEMEM

Till skillnad från mht. ænigen/einigen är de flesta medelhögtyska verb polysema, dvs. de uppvisar sammanlagt minst två semem. Sememen skiljs redan åt i MWB online och övertas därifrån i artikeln (vid behov med korrigeringar).

4.1. antre iten

ordna något, ställa i ordning, bereda någon något

Semem 1

P Tätigkeit (ordna) E Agent (den ordnande) → Sn E afficerat objekt (det ordnade) → Sa (fakultativt)

16

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Von antreiten bis eischen. Aus der Werkstatt des Mittelhochdeutschen syntaktischen Verbwörterbuchs (MSVW)

Exempel: a) dich minnent unde erent [...] driu riche, / [...], / dei du zeches unde antreites, enges und breites, als du will. Himmerl 2,7 – b) von angenge dirre werlde was unser herre antreitente, do er den armen mennescen gescôf. Spec 148,31.

Semem 2

P Aktivitet (göra i ordning)

E Agent (den som gör i ordning) → Sn

E Effektuerat objekt (det som har gjorts i ordning) → Sa

E Afficerat objekt (det varav/med vilket något görs i ordning) → pS (p = av)

Exempel: zwo hosen er an leite, / di waren gantraitet / uon golde unt uon berelen. Rol 3320. 2723.

Semem 3

P Aktivitet (tillaga, tilldela)

E Agent (den som tillagar a) → Sn

E Effektuerat objekt (det som tillagas) → Sa

E Adressat (den som b tillagas åt) → Sd

Exempel: den trost den du, herre, gordnet unde gantreit hast [quod parasti] aller dirre welte (Konr(Sch) 28,15).

Kommentar: Det är inte oproblematiskt att, liksom i MWB, analysera verbet antreiten som ett polysemt verb enbart därför att de tre sememen tillhör ett etymologiskt enhetligt verb – till skillnad från bâren (se nedan 6). Polysemin hos antreiten måste beläggas semantiskt, och homonymiteten avvisas på denna grund.

4.2. eischen / heischen

Semem 1

något (av någon) be, kräva, vilja

P Handling (be, kräva, vilja)

E Agens (den bedjande, den krävande) → Sn

E Adressat (den människa som något bönfaller om eller kräver något av) → Sd / pS / Sa / Sg (p = ane + ackusativ / von)

E Objekt (det ombedda, det krävda) → Sa / Inf / NS_das

Exempel: a) er uns eischet gelt. SM: UvS 35: 5,2 – b) die triuwe [...] muoz got ane mich eisken. Gen 2409.

Straipsniai / Articles

17

ALBRECHT GREULE

Semem 2 (något) fråga efter P Handling (fråga efter) E Agens (frågande) → Sn E Objekt (det efterfrågade) → pS / Adv / NS_ob (p = nach)

Exempel: a) Chrysostomus Johannes eischt dar nâch und vrâget des. JvFrst 9522 – b) Pilatus [...] eischte ob unser hêre / ein Galileus wêre. JvFrst 6467.

Semem 3 (juridiskt språk) be någon, uppmana någon, kalla någon inför rätta P Handling (be, uppmana, kalla inför rätta) E Agens (den uppmanande) → Sn E Adressat (den uppmanade) → Sa E Mål (det som uppmanas till) → Inf / Adv / pS (p = an)

Exempel: a) der künic von Portegal [...] iesch den fürsten von Brabant. RvEWJh 8455 – b) den ellenden jungen knaben / hiesche er mitt manlicher cur / zû im treten da für. GTroj 8993.

Kommentar: Bortsett från vissa morfologiska särdrag (protetiskt h och det starka preteritumet (h)iesch vid sidan av eischete) är verbets ”mycket differentierade juridiska objektområde” (så MWB) värt att uppmärksamma; här sammanfattas det som Semem 3.

5. POLYSEMT MITTELHÖGSKYSKT VERB MED FYRA SEMEM

dringen

Semem 1 ‘något tränga eller sträva någonstans’, ûf jmdn. ~ ‘angripa någon’ P Handling (tränga, sträva, angripa) E Agens (den trängande) → Sn E Ursprung/väg/mål → NSunz / daz / pS / Adv (p = unz / durch / ingēn / in / umb / zuo / nach / ûz)

18

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Von antreiten bis eischen. Aus der Werkstatt des Mittelhochdeutschen syntaktischen Verbwörterbuchs (MSVW)

Exempel: a) Vlixes [trat vf des schiffes bort / vnde sluc vnd] dranc, unz er vf den stat spranc Herb 4395; b) [wer dinet ane dank, do er niht sol, / dem wirt gelonet selten wol] wer also vergeben drunge [strebt], / daz er ein lit doch sunge / […] / [er was und ist der wisen spot] jüngl 129; c) durch sin hut ünc z uf das bain drungent die dorne vil gemain WernhM 9338; d) sin zorn vz sime herzen dranc Herb 2022.

Semem 2

tränga någon, pressa någon, (haeher ~ pressa någon med högre krav)

P Aktivitet (tränga, pressa) E Agens (den som pressar) → Sn E Patiens (den som pressas) → Sa

Exempel: a) (passiv) [iz geschach daz] Jhesus uf dem wege gedrungen wart von der schare EvBerl 106,3; b) [daz vns da mitte begnvgen sal, vnd] [daz wir] si nit hoher dringen mit deheime gerichte UrkCorp (WMU) 1831.7.

Semem 3

tränga ut någon ur något, refl. tränga sig, knuffas P Aktivitet (tränga ut) E Agens (den som tränger/knuffar) → Sn E Patiens (den som trängs/knuffas) → Sa/Refl. E Ursprung/väg → pS / ADV (p = üz/von/durch)

Exempel: a) das dise manigvaltige sussekeit irdenischer dingen dich nit von ime dringet Mechth 6: 5,10; b) sînes swertes klingen wil er durch mîn herze dringen HeidinII_1722; c) (reflexivt) ob du dich dringest durchz volc Parz 647,10. 637,10.

Semem 4

trycka, pressa något P Aktivitet (trycka, pressa) E Agens → Sn E Patiens → Sa E Ursprung/mål → (pS) (p = in/von-an)

Exempel: drifaldig got sin forme drang in menschen wachs Mügeln 11,2.

Kommentar: Specialbetydelserna har inte beaktats: ‘översätta något’, t.ex. [das Buch] wart von im gedrungen / üz kriechischer zungen / in latînische schrift (LBarl 8) och ‘väva, fläta något’ (< pressa samman vid vävning/flätning), t.ex. alle sine löke gar / warend schon

Straipsniai / Articles

19

ALBRECHT GREULE

getrungen GTroj 8833, samt den fraseologiska vändningen hoher dringen ’utsätta för högre krav’, t. ex. daz vns da mitte bevngven sal, vnd [daz wir] si nit hoher dringen mit deheime gerichte UrkCorp (WMU) 1831,7.

6. HOMONYMA MEDELHÖGTYSKA VERB

6.1. bâren

^¹bâren / bæren

lägga någon på en bår, bära upp

P aktivitet (lägga)

E agent (den som lägger på båren) → Sn

E patiens (det som läggs på båren, t. ex. lik) → Sa

E plats/ställe (dit det som ska läggas på båren läggs) → pS (p = ûf, i)

(valfritt)

Exempel: in ainen sarc man ^bærin sach / die lichamen baide. RvEWh 1968; RoI 7620; En 6797; Wh 462,29.

Kommentar: I alla tre beläggen är bâren inbäddat i en infinitivkonstruktion: der kaiser hiez si pâren; hiez si bâren; man bærin sach.

^²bâren

uppföra sig, bete sig

P tillstånd (bete sig)

E tillståndsbärare (den människa som uppför sig) → Sn

E Sätt och vis (hur någon uppför sig, t.ex. hoflichen, tugentleich) → Adv

Exempel: han vann en vacker dotter, ett barn vid tolv års ålder; hon kunde också wol paren / und gar recht tugentleich. Hawich 4503.

Kommentar: Trots den även etymologiskt säkerställda homonymiteten antas ett enhetligt lemma och numrerade sublemmata per semem. Kategoriseringen av ²bâren som ”tillståndsverb” är problematisk.

20

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Från antre iten till eischen. Från verkstaden för den mellanhögtyska syntaktiska verbordboken (MSVW)

6.2. arzātīen / arzedīen

^¹arzātīen, arzedīen

behandla någon medicinskt, bota

P Aktivitet (behandla medicinskt) E Agens (den som behandlar medicinskt, läkare) → Sn E Patiens (den som behandlas medicinskt) → Sa

Exempel: de hade bett och behandlat honom, eftersom de tydligt såg att han var svårt sårad på sin kropp. ^Lanc 192,37. – Synonym: arzen, arzenen.

^²arzātīen, arzedīen

(i religiös kontext) förkunna frälsning, återlösning för någon

P Aktivitet (förkunna frälsning) E Agens (den som förkunnar frälsning) → Sn E Adressat (den som frälsningen förkunnas för) → Sa/Sd

Exempel: a) vi har förkunnat frälsning för Babylon, och hon blev inte frälst. ^Cranc Jer 51,9 – b) säden kan bota själen. ^MarlbRh 5,1. – Synonym: arzen, arzenen.

Kommentar: Även om de båda lemmana arzātīen / arzedīen är etymologiskt identiska, anges två artiklar på grund av det tydliga semantiska avståndet och de olika användningssammanhangen.

7. PROBLEMFALL BACKEN / BACHEN

Det problem som uppstår när artikeln för mht. backen / bachen ska formuleras i MSVW uppstår generellt vid behandlingen av dativus commodi (benefaktiv dativ). Den benefaktiva dativen (kort bD) räknas i valensgrammatiken, som ett ”fritt kasus”, inte till valensbundna led utan till ”(fria) bestämningar”. I sökandet efter ett maximalt beläggsunderlag för mht. backen / bachen visar Prinz (2016: 35–44) att bD är kvantitativt underrepresenterad i MWB och i de etablerade lexikografiska resurserna. En tydligt annorlunda bild – till förmån för bD:s förekomst – framträder när man, liksom Prinz, fastställer det maximala beläggsunderlaget med hjälp av

Straipsniai / Articles

21

ALBRECHT GREULE

i digitala beläggsrepositorier har ökat avsevärt. Frågan uppstår om detta resultat ska tas upp i MSVW och om den benefaktiva dativen principiellt ska värderas som E. Med hänsyn till den betydelse som satsmönstret: Agens – recipient (dativ) – Patiens, vilket även representeras av mht. backen / bachen när bD tas upp i satsmönstret, har för konstruktionsgrammatiken (jfr Greule, Korhonen 2021: 131f.), anges ett motsvarande semem i artikelbilagan.

backen / bachen

Semem 1

‘(ngt.) baka, grädda’ – ‘(ngt.) torka’ – ‘(ngt.) steka, rosta’

P Aktivitet (baka, torka, steka, rosta)

E Agens (den som bakar) → Sn

E ‘effektuerat objekt’ (något ätbart) → (Sa) (valfritt)

E Ort → (pS), (p = in) (valfritt)

Exempel: a) [lägg en degknyte] i kokande smör och] bakez hårt BvgSp 27; b) ‘torka’: ouch machstu in der svnnen backin allirleyge frucht Pelzb 134,13; c) ‘steka, rosta något’: backe in [gäddan] på ett träspett [och stek den ordentligt] BvgSp 17.

Semem 2

(genom upphettning) bli fast

P Förlopp (bli fast)

E Förloppsbärare (deg) → Sn

E Ort (ugn) → (pS), (p = in) (valfritt)

Exempel: [ta en pumpa och blanda den med en deg och kasta den i en ugn tills] degen blir bakad; [ta sedan saften som rann ur pumpan och ge den att dricka] Barth 152,22.

Bilaga: Semem 3 (med benefaktiv dativ)

baka något åt någon

P aktivitet (baka)

E agens (den som bakar) → Sn

E adressat (den för vilken det bakas) → Sd

E effektiverat objekt (bröd) → Sa (fakultativt)

Exempel: Die muezen uns eht daz brot backen Berthold v. Regensburg (ur Prinz 2016: 43).

22

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Från antreiten till eischen. Från verkstaden för Mittelhochdeutschen syntaktischen Verbwörterbuchs (MSVW)

Kommentar: De tre sememen som i MWB listas under lemmat backen / bachen (baka något, grädda ut, torka något samt steka något, rosta) sammanförs i MSVW till ett semem, eftersom det i alla tre fall handlar om framställning av ätbart genom upphettning.

8. SAMMANFATTNING OCH UTBLICK

De exempel på artiklar som ovan citeras ”från verkstaden” och som har författats för MSVB är resultat av MSVW-projektets första fas. Den omfattar – i takt med MWB online – sememstrukturen och VAK för de medelhögtyska simplikiska verb (inte avledda eller sammansatta) som är belagda mer än en gång i MWB:s textarkiv. Bearbetningen av de verb som börjar med a är avslutad, medan bearbetningen av de verb som börjar med b pågår. För en andra projektfas planeras bearbetning av de avledda eller sammansatta verben. Publikationen kan enklast publiceras som ett ”work in progress” på en plattform och efter den första projektfasens avslut även som en tryckt bok.

Redan vid författandet av MSVW-artiklarna framkommer gång på gång antydningar till hur uppgifterna kan utvärderas, vilket lockar till att direkt införa utvärderingsimpulser i ordboken, till exempel jämförelser med verb belagda i fornhögtyskan. För att möjliggöra en snabb bearbetning avstår man från sådana korshänvisningar som går utöver medelhögtyskan. MSVW är i första hand ett syntaktiskt kompendium till MWB; det ska utgöra materialgrund för en sammanställning av satsbyggnadsscheman i den medelhögtyska grammatiken och inte minst stödja den medelhögtyska fasen i HSVW, på grundval av vilken en historia om (betydelseförändringen) hos de nyhögtyska verben kan skrivas (Greule, Korhonen 2021: 184–187).

LITTERATUR

Burghardt Manuel, Reimann Sandra 2016: Möjligheter till elektronisk bearbetning och användning av en historisk syntaktisk verbordbok över tyskan. – Historisch syntaktisches Verbwörterbuch, utg. av A. Greule, J. Korhonen, Finnische Beiträge zur Germanistik, 34, Frankfurt am Main m. fl.: Peter Lang Edition, 301–322.

Straipsniai / Articles

23

ALBRECHT GREULE

Csiky Nandor, Greule Albrecht 2008: Ordböcker som källor för historisk valensforskning med verbet verzeihen. – Historisk syntax och semantik från forn högtyska till ny högtyska. Festskrift för Yvon Desportes på hans 60-årsdag, red. av M. Lefèvre, F. Simmler, Berlin: Weidler Buchverlag, 371–377.

Greule Albrecht 1999: Syntaktisk verbordbok till de fornhögtyska texterna från 800-talet, Regensburger Beiträge zur deutschen Sprachund Literaturwissenschaft, serie B: Undersökningar, 73, Frankfurt am Main: Peter Lang GmbH.

Greule Albrecht 2003: Förberedande överväganden inför en medelhögtysk verbordbok. – Magister et amicus. Festskrift för Kurt Gärtner på hans 65-årsdag, red. av V. Bok, F. Shaw, Wien: Praesens Verlag, 415–423.

Greule Albrecht 2005: Den medelhögtyska syntaktiska verbordboken. – Sats – text – kulturkontrast. Festskrift för Marja-Leena Piitulainen på hennes 60-årsdag, red. av E. Reuter, T. Sorvali, Finnische Beiträge zur Germanistik, 13, Frankfurt am Main: Peter Lang GmbH, 51–61.

Greule Albrecht 2006: Om syntaxen i medelhögtyska zwiveln. – ”Av myter och sagor”. Medeltida kulturhistoria i spegeln av en vetenskapsmans biografi. Festskrift för Otf rid Ehrismann på hans 65-årsdag, red. av G. Marci-Boehncke, J. Riecke, Hildesheim, Zürich, New York: Georg Olms Verlag, 441–450.

Greule Albrecht, Braun Christian 2010: Den historiska valensforskningens ställning och uppgifter. – Perspektiv på den germanistiska språkforskningen, red. av H. U. Schmid, Jahrbuch für germanistische Sprachgeschichte, 1, Berlin, New York: De Gruyter, 64–75.

Greule Albrecht, Korhonen Jarmo, red., 2016: Historisk syntaktisk verbordbok. Valens- och konstruktionsgrammatiska bidrag, Finnische Beiträge zur Germanistik, 34, Frankfurt am Main, Berlin, Bern Bruxelles, New York, Oxford, Wien: Peter Lang Edition.

Greule Albrecht, Korhonen Jarmo 2021: Historisk valens. Introduktion till utforskningen av den tyska språkhistorien på valensteoretisk grund, Tübingen: Narr Francke Attempto Verlag GmbH + Co. KG.

Greule Albrecht, Lénárd Tibor 2004: En medelhögtysk verbvalensordbok på grundval av ”Bochumer Korpus”. – Studia Germanica Universitatis Vesprimiensis 8, 23–45.

Helbig Gerhard, Schenkel Wolfgang 1973: Ordbok över tyska verbs valens och distribution, Leipzig: VEB Bibliographisches Institut.

24

Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX

Från antrêiten till eischen. Från verkstaden för Mittelhochdeutsches syntaktisches Verbwörterbuch (MSVW)

Korhonen Jarmo 1978: Studien zu Dependenz, Valenz und Satzmodell 2: Untersuchung anhand eines Luther-Textes, Europäische Hochschulschriften, 271, Bern, Frankfurt am Main, Las Vegas: Peter Lang.

MWB – Mittelhochdeutsches Wörterbuch. Im Auftrag der Akademie der Wissenschaften und der Literatur Mainz und der Akademie der Wissenschaften zu Göttingen, utg. av K. Gärtner, K. Grubmüller, K. Stackmann. 5 band, band 1 (a – ēvrouwe). Stuttgart: S. Hirzel Verlag, 2013.

Polenz Peter von 2008: Deutsche Satzsemantik, 3:e uppl., Berlin, New York: De Gruyter.

Prinz Michael 2016: Ordböcker och digitala beläggsrepositorier som källor för en historisk syntaktisk verbordbok. Med exemplet den benefaktiva dativen vid mhd. bachen. – Historisch syntaktisches Verbwörterbuch, utg. av A. Greule, J. Korhonen, Finnische Beiträge zur Germanistik, 34, Frankfurt am Main m.fl.: Peter Lang Edition, 17–53.

Schmid Hans U. 2017: Einführung in die deutsche Sprachgeschichte 3, uppdaterad och omarbetad uppl., Stuttgart: J. B. Metzler Verlag.

ORDBÖCKER ONLINE

MWB – Mittelhochdeutsches Wörterbuch. Tillgång: http://www.mhdwb-online.de/.

Från antreiten till eischen. Från verkstaden för Vokiečių vidurio aukštaičių veiksmažodžių sintaksės žodyno (på tyska MSVW)

SAMMANFATTNING

I artikeln citeras exempel hämtade från det ännu pågående arbetet med Vokiečių vidurio aukštaičių veiksmažodžių sintaksės žodyno (på tyska MSVW). I enlighet med riktlinjerna för utarbetandet av det elektroniska Vokiečių vidurio aukštaičių kalbos žodyno (på tyska MWB) presenteras här sememstrukturen och ordningsföljden för aktanterna hos enkla verb (varken avledda eller sammansatta) som är belagda mer än en gång i det sistnämnda lexikonets arkiv.

Straipsniai / Articles

25

ALBRECHT GREULE

De verb som börjar på A har redan beskrivits, och arbetet med de verb som börjar på B pågår fortfarande. I projektets andra etapp planeras en analys av avledda och sammansatta verb. I det fortsatta arbetet med att utarbeta ordboken har man beslutat att publicera projektmaterialet elektroniskt, och efter att detta arbete har avslutats planerar man att ge ut en bok.

Vid utarbetandet av ordboksartiklarna blev det nödvändigt att direkt tillämpa insikter och impulser i ordboken, exempelvis genom att jämföra med verben i fornövretyskan. När materialet beskrivs på ett regelbundet och konsekvent sätt avstår man vanligen från att beröra dessa mångskiftande relationer, som sträcker sig utanför den medelhögtyska språkets gränser. Framför allt är den ordbok som utarbetas ett syntaktiskt kompendium till den redan nämnda elektroniska ordboken. Dess syfte är att tillhandahålla den viktigaste delen av det material som behövs för att utforma satsbildningsområdet i den medelhögtyska grammatiken, och först därefter, genom att bidra till avsnittet om den medelhögtyska perioden i Historisches Verbsyntaktisches Wörterbuch (ty. HSWV), finns det utrymme även för historien om förändringar i de nyhögtyska verbens (betydelser) (Greule, Korhonen 2021: 184–187).

Inlämnad den 28 augusti 2023.

ALBRECHT GREULE Universitetet i Regensburg, institutionen för germanistik, D-93040 Regensburg [email protected]

26

Acta Linguistica LXXXIX