Internationell konferens om terminologi

Terminologi för nationella språk och globalisering

ALBINA AUKSORIŪTĖ

Lietuvių kalbos institutas

Den 11–13 oktober 2006 hölls en internationell terminologikonferens vid Lietuvių kalbos institutas Terminologi för nationella språk och globalisering, organiserad av Lietuvių kalbos institutas terminologicentrum. Konferensen stöddes av direktoratet för firandet av Litauens millennium vid Republiken Litauens presidents kansli och Litauens statliga fond för vetenskap och högre utbildning.

Vid konferensen höll 11 forskare från Litauen och 20 gäster från utlandet – Lettland, Polen, Ryssland, Sverige, Ukraina och Ungern – föredrag. Föredragen hölls på litauiska, engelska och ryska. Konferensen pågick i två dagar, och den tredje dagen anordnades en utflykt till Litauens friluftsmuseum för folkligt byggnadsskick i Rumšiškės.

Konferensen öppnades av Artūras Judžentis, biträdande direktör för Lietuvių kalbos institutas och doktor i humanistiska vetenskaper. Vid plenarsessionen höll gästerna Sergiuszas Griniewiczius, Vladimiras Lei čikas, Ágota Fóris, Valentina Novodranova och Sergejus Šelovas teoretiska föredrag av sammanfattande karaktär.

Professor och habiliterad doktor S. Griniewiczius vid universitetet i Białystok betonade i sitt föredrag ”Terminologi i globaliseringens era” att globaliseringen av industri, ekonomi, kultur och till och med vardagslivet skapar nya villkor för de nationella språkens existens och samverkan. Ett av dessa villkor är att antalet aktivt använda språk minskar, vilket innebär att de språk som överlever får ett större funktionellt område och en större utbredning. Därför är det nödvändigt att utarbeta tillförlitliga och opartiska rekommendationer, grundade på analys av naturliga evolutionsprocesser och framför allt på internationell språklig samverkan. Enligt författaren förefaller flera vetenskapliga inriktningar inom terminologin vara ganska lovande, och föredraget behandlade därför mer ingående typologisk och jämförande terminologiforskning.

V. Lei čikas, professor och habiliterad doktor i filologi vid institutionen för allmän och rysk lingvistik vid A. Pusjkins statliga institut för ryska språket, höll föredraget ”Globalisering och terminologins problem”, där han utförligt behandlade

218

Albina Auksoriūtė | Tarptautinė terminologijos konferencija...

... gick igenom och jämförde tre synsätt på den samtida globaliseringen. Förespråkarna för det första synsättet betraktar globaliseringen som en oundviklig tendens i den moderna världen. Detta gör det möjligt att förklara internationellt utbyte inom den andliga kulturens område och skapandet av materiella och andliga verk, vars innehåll är globalt men vars form är nationell, närmare bestämt deras språk. Det andra synsättet är antiglobalisternas, som har som mål att avskaffa USA:s och vissa andra utvecklade staters herravälde och förkunna nationalismens (till och med rasismens och chauvinismens) överhöghet. Enligt V. Leièiko började det tredje synsättet ta form först under de senaste åren – det är en reaktion på de två första synsätten. Dess förespråkare hävdar att en naturlig utveckling av globaliseringen och en gemensam internationell materiell och andlig kultur kan uppnås genom att vårda kulturen på nationell eller åtminstone regional nivå.

Gästföreläsaren från universitetet i Pécs i Ungern, fil.dr Á. Fóris, behandlade terminologiska problem i sitt föredrag ”Terminologi och socioekonomisk globalisering” och kopplade dem till den sociala och ekonomiska globaliseringen. Hon betonade att de sociala och ekonomiska förhållandena förändrades radikalt mot slutet av XX-talet: många nya begrepp och termer som betecknar dem uppstod, och nya begrepp måste klassificeras och termer väljas mycket snabbt. Om begreppens innebörd och definitioner inte granskas ingående väljs termer slumpmässigt, vilket skapar problem både vid användningen av begreppssystemet och vid bruket av termer. Endast genom att använda mer ingående specialkunskaper och språkkunskaper kan lämpliga system av begrepp och termer skapas.

Professor och habiliterad doktor V. Novodranova vid Moskvas statliga universitet för medicin och odontologi förklarade hur kognitiva vetenskapliga scheman skapas. Enligt henne kan termen och dess egenskaper belysas endast ur två huvudsakliga aspekter – den kognitiva och den kommunikativa. Den kognitiva aspekten innebär att terminologiska enheter blottlägger kärnan i terminologiska system, vilka konceptuellt kan definieras som vissa kunskapssystem (system för specialkunskaper).

I föredraget ”Nomenklatur och terminologi (Tre huvudsakliga synsätt på nomenklatur)” av gästen från Moskva, vicerektorn vid Institutet för språk och kulturer, habiliterad doktor i filologi S. Šelov, behandlades förhållandet mellan nomenklatur och terminologi. De vanligaste definitionerna av nomenklatur granskades och jämfördes med definitionerna av terminologi, eftersom terminologi och nomenklatur anses utgöra en stor del av fackspråkets (LSP) ordförråd. S. Šelov definierade tre begrepp av nomenklatur: 1) en samling vetenskapliga och folkliga benämningar på växter och djur; 2) en samling beteckningar för en lägre naturlig enhet;

Terminologija | 2006 | 13

219

3) en samling konventionella tecken avsedda att beteckna särskilda begrepp och objekt. Föredragshållaren betonade att de olika definitionerna av nomenklatur inte är helt orelaterade eller oberoende, utan har mycket gemensamt. Även om det är ganska svårt att skilja dem från varandra kan man ändå urskilja deras olika ursprung.

Konferensens första session inleddes av professor och habiliterad doktor János Pusztay, prefekt för avdelningen för filologi med inriktning på uraliska språk vid Berzsenyi Dániel College. I föredraget ”Terminologi – språkets överlevnadsgaranti” betonade han att ett språk överlever endast när det används inom alla livets områden. Endast språk med officiell status kan användas på ett mångsidigt sätt. Språk som har officiell status men få talare hotas av följande faror: tilltagande globalisering, engelskans dominans inom politik och vetenskap samt att det nationella språket i praktiken trängs undan. För att bevara det nationella språket måste man stärka den nationella medvetenheten och främja respekten för modersmålet.

Under konferensens första dag hölls flera översiktliga och introducerande föredrag. Anna Lena Bucher, generaldirektör för Sveriges terminologicentrum, presenterade erfarenheterna av terminologiarbete i Sverige, som byggts upp under mer än 60 år. Som föredragshållaren berättade inleddes den första fasen av Sveriges tekniska terminologicentrum 1936, då en nomenklaturkommitté inrättades vid Ingenjörsvetenskapsakademien. Fem år senare ersattes den av ett permanent centrum för teknisk terminologi – Sveriges tekniska terminologicentrum (TNC), vars stadgar fastställdes av regeringen. Sedan TNC grundades har världen förändrats mycket, men centrumets mål och grundprinciper har förblivit desamma. Enligt föredragshållaren behövs terminologiarbetet och terminologin i dag av precis samma skäl: för att förbättra kontakterna, eller närmare bestämt lösa kommunikationsproblem som uppstår för särskilda användargrupper, och underlätta kommunikationen.

Föredraget ”Norm och dess kodifiering i den moderna ukrainska terminologin” hölls av gästen från V. Karazins nationella universitet i Charkiv, professor vid institutionen för ukrainska språket Liudmila Bojarova. Hon påpekade att den allmänspråkliga normen ligger till grund för terminologiska normer, med hänsyn till de särdrag i ordbildning och bruk som kännetecknar termer och som kan betraktas som professionella varianter av normen för det ukrainska språket. Sedan det sista decenniet av XX-talet har det främsta kriteriet för att bedöma normen för varje språklig enhet inom ukrainsk språkvetenskap varit dess överensstämmelse med produktiva modeller för ordbildning, morfologi, syntax med mera i modersmålet. Med utgångspunkt i detta systemkriterium, ukrai-

220 Albina Auksoriūtė | Tarptautinė terminologijos konferencija...

Tyska terminologer rekommenderar inte att man använder översättningslån som kommit in i det nationella terminologiska systemet från ryskan och som dubblerar sedan länge använda inhemska språkformer. Av de ordböcker som publicerats i Ukraina under de senaste åren framgår att det skett betydande förändringar i fråga om den teoretiska bedömningen av termbildning och användningsnormer i ukrainskan.

Ordföranden för Ungerns terminologiråd, professor habiliterad doktor vid Loránd Eötvös-universitetet och doktor i vetenskap vid Ungerska vetenskapsakademien, Vilmos Voigt, informerade om Ungerns terminologiråd, som grundades i maj 2005 i Szombathely, och presenterade dess mål och arbetsprogram. Han betonade att man först hade utarbetat en plan för den ungerska terminologins utveckling, med hänsyn till att ungerskan, vars identitet har mer än tusen år på nacken, inte bara talas i Ungern utan också är modersmål för miljontals människor som bor utanför landet. En annan viktig fråga för rådet är att anpassa sig till globaliseringen, särskilt inom Europeiska gemenskapen.

De lettiska kollegorna – professor habiliterad doktor Juris Borzovs och doktor i datavetenskap Ilzė Irena Ilzinia från Rigas institut för informationsteknik, professor habiliterad doktor Valentina Skujinia från Lettiska språkets institut samt doktoranden vid Lettlands universitet och ledamoten i Tildes råd Andrejs Vasiljevs – talade om problemen med att samordna en internationell termdatabas. De presenterade EUROTERMBANK-projektet, lyfte fram de problem som uppstår när en internationell termbank skapas och föreslog, med utgångspunkt i Lettlands erfarenheter, några sätt att lösa dem.

Vitalija Špokienė, översättare vid Vilniusbyrån inom den litauiska språkavdelningen vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning och doktor i humaniora, presenterade den gemensamma flerspråkiga termdatabasen för Europeiska unionens institutioner och organ, IATE (eng. Interactive Terminology for Europe), dess syften och utvecklingsetapper, arbetet med att samla in, presentera och förvalta litauiska motsvarigheter samt terminologernas, experternas och översättarnas praktiska arbete med IATE-terminer vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning, litauiska språkavdelningen.

Gästerna från Lettland behandlade problem med termöversättning i sina föredrag. Valerijs Kruglevskis, medarbetare vid översättnings- och terminologicentret och doktor i fysik, analyserade automatiseringen av vissa faktorer i terminologiförvaltningen vid dokumentöversättning och diskuterade verktyg som underlättar överföringen av termer från text till databas. Gunta Lu očmele, docent vid Lettlands universitet och doktor i vetenskap, tog upp terminologiska problem som möter översättare som arbetar både inom Europeiska unionen och i Lettland. Lettlands

Terminologija | 2006 | 13

221

universitets professor habiliterad filologie doktor Andrejs Veisbergs betonade i sitt föredrag ”Terminologi och tolkning samt översättning” att det viktigaste språkproblemet för lettiska översättare är terminologin och dess standardisering. Eftersom Europeiska unionens tolk- och översättningstjänster och de lettiska terminologiska institutionernas arbete inte samordnas råder det oordning på terminologiområdet. Enligt föredragshållaren behöver man skapa en gemensam central databas för lettisk terminologi och hitta möjligheter att kontinuerligt redigera den.

Marta Małachowicz, doktorand vid avdelningen för specialiserade språk vid Warszawas universitet, talade om tesauren som ett verktyg för att organisera kunskap inom vissa ämnesområden och illustrerade teoretiska begrepp om tesaurers struktur med engelska och polska ekonomiska termer.

Den första konferensdagen avslutades med föredraget ”Skapandet av standardiserad terminologi och dess betydelse för internationella relationer” av Nijolė Dudlauskienė, chef för metodavdelningen vid Litauens standardiseringsdepartement. Hon berättade hur litauiska termstandarder utarbetas, hur många som har tagits fram och hur de litauiska termerna i litauiska standarder granskas.

Under konferensens andra dag höll de utländska gästerna Iveta Putele, Anita Ščucka och Elena Pachomova tre föredrag. I. Putele, assistent vid Lettlands universitets institut för lettiska språket, betonade i sitt föredrag ”Språkkontakter och deras uttryck i lettisk terminologi” att språkkontakter påverkar utvecklingen av varje språk och dess terminologi – både positivt och negativt. Ett av de vanligaste och mest iögonfallande resultaten av denna påverkan är lånord; i ordbildningen handlar det om internationella medel och modeller. Språkkontakter leder till uppkomsten av ordagranna översättningar och översättningslån, och till följd av deras påverkan börjar särdrag som är främmande för språket att uppträda.

A. Ščucka, assistent vid Lettlands universitets institut för lettiska språket, behandlade i sitt föredrag EU-rättsakter ur ett syntaktiskt perspektiv, medan E. Pachomova, engelsklärare vid Kaliningrads statliga tekniska universitet, tog upp den terminologi som används på internetforum om ekonomi.

Under konferensens andra dag lyssnade man huvudsakligen på föredrag av litauiska språkvetare och specialister. Vincentas Drotvinas, professor vid Vilnius pedagogiska universitet, presenterade i sitt föredrag ”Ur språkvetenskapliga termers historia” Adomas Stuobris lärobok för praktisk undervisning i litauiska (det verkliga efternamnet var Adomas Sketeris), Kalbamokslis lietuviškos kalbos (1906). Föredragshållaren analyserade lärobokens termer, deras bildning, källor och ursprung, och deras värde…

222

Albina Auksoriūtė | Tarptautinė terminologijos konferencija...

… författarens ansträngningar att skapa egna termer och redogjorde för hur många av de termer som A. Stuobrys använde har bevarats i dagens språkvetenskapliga terminologi.

Palmyra Zemlevičiūtė, doktorand vid Terminologicentret vid Litauiska språkets institut, ägnade också sitt föredrag åt historiska studier av litauisk terminologi och gav en översikt över källor till den litauiska medicinska terminologin från slutet av 1800-talet. Föredragshållaren framhöll att den nationella väckelserörelse som växte och stärktes i slutet av 1800-talet i hög grad bidrog till att den litauiska pressen fick större spridning. Trots pressförbudet gavs över 20 olika populärmedicinska småskrifter ut; i dåtidens kalendrar förmedlades medicinsk kunskap vid sidan av olika vetenskapliga rön, och i sexton tidningar som gavs ut vid den tiden publicerades närmare 100 artiklar om olika medicinska frågor och hygienfrågor. Medicinska trycksaker från slutet av 1800-talet utgör således ett värdefullt material från den litauiska medicinska terminologins tidiga period.

Nijolė Čepienė, seniorforskare och doktor i humaniora vid avdelningen för språkhistoria och dialektologi vid Litauiska språkets institut, undersökte lånord och deras varianter i äldre och senare litauiska skrifter, främst i ordböcker mellan litauiska och tyska samt tyska och litauiska från Ostpreussen.

Lektorn vid Vytautas Magnus-universitetet, doktor i humaniora Irma Zeller, höll föredraget ”Begreppsdefinition ur ett praktiskt terminologiskt perspektiv”. Hon påpekade att begreppets innehåll inom terminologin fastställs och beskrivs genom att relatera det till andra begrepp i samma samling, och att begreppsdefinitionen och dess exakta benämning avgör kvaliteten på det fackspråk som används inom vetenskap och teknik. Med hänsyn till form och innehåll urskiljs ett stort antal definitionstyper, men de viktigaste anses vara de så kallade definitionerna av innehåll, omfattning och kvantitet, som föredragshållaren behandlade mer ingående.

Angelė Kaulakienė, seniorforskare och doktor i humaniora vid Terminologicentret vid Litauiska språkets institut, analyserade datorterminologins utveckling i sitt föredrag. Hon framhöll att terminologin i de tio datorordböcker som finns tillgängliga i dag visar att datorområdet, som har utvecklats under 35 år, befinner sig i en uppbyggnadsfas vars främsta kännetecken är motiverad synonymi och variation. Flera språkliga, sociolingvistiska och interlingvistiska faktorer ligger bakom datorterminologins nuvarande situation.

Gintautas Grigas, docent och doktor i matematik vid Matematik- och informatikinstitutet, fortsatte på temat datorterminologi. Han talade om förkortningar inom datorområdet och sökte lösningar på hur man ska hantera förkortningar som används i engelsk terminologi: ska man överta dem från engelskan,

Terminologija | 2006 | 13

223

översätta dem, använda de fullständiga begreppsbenämningarna i stället för dem eller skapa egna förkortningar.

Ytterligare tre föredrag hölls av specialister inom andra områden. Nijolė Bliūdžiuvienė, doktorand vid Institutet för bokvetenskap och dokumentationsvetenskap, Kommunikationsfakulteten vid Vilnius universitet, redogjorde för biblioteksvetenskapens och bibliografins terminologiska utveckling och förändring. Hon påpekade att den nuvarande utvecklingen av terminologin inom detta område delvis påverkas av användningen av ny teknik inom biblioteksväsendet och av att själva biblioteksbegreppet förändras.

Två föredrag behandlade specifika begrepp och termer: Stasys Zajančkauskas, lektor vid institutionen för signalbehandling, fakulteten för telekommunikation och elektronik vid Kaunas tekniska universitet, talade om fallgroparna när man uttrycker polarisering och relaterade begrepp, medan Valerijonas Žalkauskas, seniorforskare och doktor i naturvetenskap vid institutionen för radiofysik, fysikfakulteten vid Vilnius universitet, diskuterade användningen av termerna verkan, styrning och avbildning.

Jonas Klimavičius, seniorforskare och doktor i humaniora vid Terminologicentret vid Litauiska språkets institut, och Sergejus Šelovas, habiliterad doktor i filologi, sammanfattade och utvärderade konferensens arbete.

Konferensens tema, de frågor som behandlades i föredragen och de frågeställningar som togs upp är högst relevanta, inte bara för dem som arbetar med terminologi i Litauen utan även för språkvetare, terminologer och översättare i andra länder. Livliga diskussioner fördes inte bara mellan föredragshållarna utan också bland de församlade åhörarna.

Vid denna internationella terminologikonferens, som praktiskt taget var den tredje som arrangerats av Terminologicentret vid Litauiska språkets institut, deltog inte bara forskare och terminologer från Lettland, Ungern och Ryssland, med vilka samarbetet har pågått i flera år, utan också gäster från länder som man ännu inte haft nära kontakter med – Sverige, Ukraina och Polen. Det var således mycket viktigt och givande att få lära känna terminologiarbetets särdrag i dessa länder och möta terminologerna som arbetar där.

Mottaget 2006-11-30

Albina Auksoriūtė Litauiska språkets institut P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post: [email protected]

224

Albina Auksoriūtė | Tarptautinė terminologijos konferencija...