О Третьем Международном симпозиуме «Терминология и знание»

Сергей Шелов; Алексей Цумарев

Go to original

Preparing document pages…

Om det tredje internationella symposiet

Terminologi och kunskap

СЕРГЕЙ ШЕЛОВ, АЛЕКСЕЙ ЦУМАРЕВ

V. V. Vinogradovs institut för ryska språket vid Ryska vetenskapsakademien

Den 8–10 juni 2012 hölls det tredje internationella symposiet Terminologi och kunskap vid V. V. Vinogradovs institut för ryska språket vid Ryska vetenskapsakademien. Arrangörer var V. V. Vinogradovs institut för ryska språket vid Ryska vetenskapsakademien (Moskva) och Forskningscentrumet för rysk filologi och kultur vid Heilongjianguniversitetet, som lyder under Folkrepubliken Kinas utbildningsministerium (Harbin). Symposiets organisationskommitté leddes av två ordförande: från rysk sida akademikern vid Ryska vetenskapsakademien A. M. Moldovan, direktör för V. V. Vinogradovs institut för ryska språket, och från kinesisk sida dr. Sun Shufang, direktör för Forskningscentrumet för rysk filologi och kultur vid Heilongjianguniversitetet.

Symposiets deltagare ombads att behandla ett brett spektrum av frågor om terminologi och språk för särskilda ändamål:

1. Termens filosofi: centrala namn och idéer;

2. Terminologivetenskapens historia;

3. Nationella terminologiska resurser i tryckt och elektronisk form;

4. Vad har kognitiv terminologivetenskap tillfört termforskningen?;

5. Den vetenskapliga världsbilden genom terminologins prisma: finns det nationella särdrag?;

6. Den ryska terminologins och den ryska terminologivetenskapens historia;

7. Den kinesiska terminologins och den kinesiska terminologivetenskapens historia;

8. Jämförande studier inom terminologivetenskapen;

9. Sociolingvistiska studier inom terminologivetenskapen;

10. Frågor om undervisning i terminologivetenskap;

Terminologija | 2012 | 19

241

11. Sambandet mellan terminologi och vetenskaplig teori;

12. Terminologins särdrag inom humaniora;

13. Terminologi och andra klasser av specialiserat ordförråd – yrkesmässiga uttryck, yrkesslang, pretermer, prototermer, terminoider osv.;

14. Icke-professionellt terminologiskt ordförråd;

15. Tillämpad terminologivetenskap: innehåll, nuläge och framtidsutsikter;

16. Terminologisk lexikografi i tryckt och datoriserad form: nuläge och närmaste framtidsutsikter;

17. Terminologisering och determinologisering av ordförråd;

18. Grundläggande idéer för automatiserad extraktion av termer ur text;

19. Terminologins roll i den formaliserade representationen av vetenskaplig kunskap.

Omkring 40 specialister från Ryssland, Kina, Belarus, Ukraina och Finland deltog i symposiet. Inledningsanföranden hölls av Sun Shufang, doktor i filologi och chef för Forskningscentrumet för rysk filologi och kultur vid Heilongjianguniversitetet, som berättade om verksamhetsområdena vid det centrum hon leder, och av V. A. Pykhov, vetenskaplig sekreterare vid Institutet för ryska språket, som presenterade historien om Terminologicentrumet vid Institutet för ryska språket och dess symposier Terminologi och kunskap.

Vid plenarsammanträdet diskuterades de senaste resultaten från olika studier av fackspråk och deras terminologiska ordförråd. Under sammanträdet fick många deltagare möjlighet att bekanta sig med terminologivetenskaplig forskning i Kina, särskilt den som bedrivs vid Forskningscentrumet för rysk filologi och kultur vid Heilongjianguniversitetet, samt med historien bakom framväxten av kinesisk terminologi och terminologisk vetenskap i Kina. Utländska kollegor kunde i sin tur ta del av läget inom terminologivetenskapen i Ryssland, den kognitiva inriktningen inom rysk terminologivetenskap och särdragen i den historiska utvecklingen av yrkesmässigt och terminologiskt ordförråd

242

Сергей Шелов Алексей Цумарев

О Третьем Международном симпозиуме Терминология и знание

det ryska språket och framväxten av ett helt självständigt avsnitt inom den historiska terminologiforskningen. Förteckningen över föredrag som hölls vid plenarsammanträdet omfattar följande:

1. Zheng Shupu (Harbin, Kina), O. R. Ochirov (Moskva, Ryssland). Kinesisk terminologiforskning: från traditionen att ”ordna benämningar” till en modern teori; 2. V. F. Novodranova (Moskva, Ryssland). Metoder för kognitiv analys i forskning om språk för särskilda ändamål; 3. Ye Qisong (Harbin, Kina). Terminologi i grammatiken ”Ma Jianzhong” (”Ma shi wentong”) och dess systematiska beskrivning; 4. O. V. Felde (Krasnojarsk, Ryssland). Ryska språkets historiska terminologiforskning: resultat, problem, framtidsutsikter; 5. Wei Xiangqing, Hu Ye, Wang Dongbo (Nanjing, Kina). Building a Large-Scale Interchange Oriented Chinese–English Term Bank: The NUTERM BANK; 6. S. D. Shelov (Moskva, Ryssland). Ett nytt paradigm inom terminologiforskningen: några perspektiv.

Föredragshållarna i sektionen Terminologi inom enskilda vetenskaper, kunskaps- och verksamhetsområden presenterade ett brett spektrum av studier av fackspråk från de mest skilda kunskapsområden – från medicin till språkvetenskap och från arkeologi till kemi. De behandlade frågor om terminologisk variation, terminologiska systems utvecklingsdynamik, författarspecifik terminologi samt problem med att systematisera och ordna terminologin, bland mycket annat. Bland föredragen i denna sektion ingick följande:

1. M. O. Alekseeva (Moskva, Ryssland). Särdragen hos dynamiska processer inom den ortodoxa terminologin; 2. L. O. Dmitrieva (Moskva, Ryssland). Den terminologiska aspekten av René de Saussures logiska analys av ord; 3. G. A. Ivanova (Kirov, Ryssland). Terminologisk variation i lingvistikens metaspråk: en normativ aspekt; 4. E. M. Kakaznova (Moskva, Ryssland). Kemiska eponymer med toponymiskt innehåll; 5. N. M. Karpukhina. Metaforisering som metod för att skapa yrkesbeteckningar (med ekonomisk vokabulär som material); 6. Yu. G. Kokorina (Moskva, Ryssland). Arkeologisk terminologi och arkeologins termsystem: två strukturer för ett begreppsområde – två kunskapsparadigm; 7. A. N. Krasnov, E. A. Sloeva, A. P. Zhuravlev m.fl. (Samara, Ryssland). Terminologins roll i utformningen av en konceptuell modell av ett ämnesområde (med exempel från under-

Terminologija | 2012 | 19 243

traumatologins språk); 8. E. M. Lazutkina (Moskva, Ryssland). Termen ”litterärt språk”.

Föredragen i sektionen Terminologi och allmän vokabulär. Terminologi bland andra språkliga enheter. väckte stort intresse. De presenterade en hel palett av relationer mellan ordets allmänspråkliga betydelse, betydelsen hos samma ordform i ett särskilt underspråk inom ett visst ämnesområde och slutligen samma ord i ett annat underspråk inom ett annat (om än möjligen närliggande) område. Denna komplexa bild av de semantiska egenskaperna hos särskilda språkliga enheter kompliceras ytterligare av skillnader i hur samma enheter uppfattas av olika kulturregionala grupper och samhällsbildningar, liksom av förekomsten av olika kommunikationsformer, där inte bara fackvokabulär som motsvarar litterär eller professionell norm används, utan även vardagliga uttryck (yrkesjargong och professionella kollokvialismer), vokabulär från yrkesslang och professionellt talspråk. Bland föredragen i denna sektion märktes:

1. L. P. Krysin (Moskva, Ryssland). Termen som lexikografiskt objekt; 2. V. A. Ikonnikova (Moskva, Ryssland). Återspeglingen av den vetenskapliga världsbilden och språkbilden i juristers och lekmäns språk; 3. S. N. Vinogradov (Nizjnij Novgorod, Ryssland). Termens axiologiska aspekter; 4. V. M. Lejchik (Moskva, Ryssland). Jämförelse mellan ryskt allmänt och professionellt talspråk och slang; 5. A. E. Tsumnarev (Moskva, Ryssland). Kombinationer av ordboksmarkeringar som medel för att karakterisera fackvokabulär.

En del av föredragen ägnades åt nationella terminologiska resurser, terminologiska databanker, internationalisering och automatisering av terminologiarbetet. Föredragen på dessa teman utgjorde en egen sektion, där följande presentationer hölls:

1. Kudashev I. S. (Helsinki, Finland). Quality Assurance Infrastructure for Term Banks and Collaborative Terminological Projects; 2. L. V. Turovskaja (Kiev, Ukraina). Jämförande terminologiforskning i Ukraina i slutet av XX–början av XXI århundradet (föredraget lästes upp av L. N. Vasilkova); 3. Shelлов S. D. (Moskva, Ryssland). How much do we know when we know nothing but term definitions?; 4. Sun Huan (Harbin, Kina). Den kinesiska terminologiforskningens ursprung.

244

Сергей Шелов Алексей Цумарев │ О Третьем Международном симпозиуме Терминология и знание

Vid sektionen Kognitiv terminologiforskning och språk för särskilda ändamål. Sätt att bilda och formen hos särskilda språkliga enheter vände sig symposiedeltagarna till analysen av språkliga enheter (och i synnerhet termer) genom kategorin språklig personlighet och diskursens prisma, och uppmärksammade även kopplingen mellan terminologiska frågor och frågor om den språkliga världsbilden. Följande talade vid sektionen:

1. I. A. Kazimirova (Kiev, Ukraina). Språklig personlighet i modern ukrainsk kognitiv-diskursiv terminologiforskning: studieaspekter; 2. Z. I. Komarova, A. I. Glazyrina (Jekaterinburg, Ryssland). Engelska kontaktmorfem i varianter av ryska datorspråk; 3. M. N. Lazareva (Perm, Ryssland). Den kognitiva aspekten av strukturella och semantiska särdrag hos fytonymer som används inom tillämpad vetenskaps terminologi (med franskt material); 4. S. L. Mishlanova (Perm, Ryssland). Kognitiv-diskursiv analys av semantiska relationer i terminologiseringsprocessen; 5. A. D. Shmelev (Moskva, Ryssland). Den vetenskapliga världsbilden och vetenskaplig terminologi: det universella och det språkspecifika.

Sektionen Terminologisk lexikografi, tillämpad terminologiforskning och undervisning i språk för särskilda ändamål ägnades åt terminologiforskningens tillämpade aspekter. Föredragshållarnas presentationer visade olika aspekter av samspelet mellan terminologi och informationsteknik och följaktligen mellan terminologiforskning och datavetenskap. Ämnet präglade innehållet i följande föredrag:

1. L. N. Beljajeva (Sankt Petersburg, Ryssland). Teknisk översättning, terminologi och informationsteknik; 2. S. V. Silkov (Minsk, Belarus). Terminologisk ordbok och informationsresurser inom arkeologi, dokumenthantering, terminologiforskning och informationssökning; 3. K. Ja. Averbukh (Moskva, Ryssland). Problemet med undervisning i LSP; 4. V. D. Tabanakova (Tjumen, Ryssland). Författartermen: jag uppfattar, tolkar, översätter; 5. N. G. Kantysjeva (Tjumen, Ryssland). Moderna terminologiska ordböckers hypermedialitet (med den elektroniska ordlistan Miljörevision som exempel).

Avslutningsvis framfördes vid symposiet önskemål om lämpligheten i att fortsätta forskningen om terminologi och språk för särskilda ändamål, samarbeta och samordna detta arbe-

Terminologija | 2012 | 19

245

te på internationell nivå, behovet av att ge ut en internationell tidskrift om terminologiforskning i Ryssland samt nya former för framtida vetenskapliga evenemang inom terminologiforskning.

Gauta 2012-06-24

Sergej Shel ov

V. V. Vinogradovs institut för ryska språket

Volkhonkagatan 18/2, 119019, Moskva, Ryssland

E-post: [email protected]

Aleksej Tsumarev