doi.org/10.35321/term26-08

Terminologi i Lietuvių kalbos žodynas

ALVYDAS UMBRASAS

Litauiska språkets institut

S A M M A N F A T T N I N G

Artikeln behandlar data om terminologisk forskning och praxis som samlats in ur Lietuvių kalbos žodyno (LKŽ). Det är ett försök att läsa ordboken på ett något annorlunda sätt. Eftersom roten termin- anses signalera en viss typ av terminologisk information samlades ord med denna rot, liksom betydelseförklaringar och illustrerande exempel med sådana ord, in ur LKŽ. Det insamlade materialet gör det möjligt att betrakta LKŽ inte bara som en ordbok av allmän typ utan också som en källa till ämnesinformation. De illustrerande exemplen är särskilt användbara. Genom dem kan man bekanta sig med terminologins teori och praktik, svårigheterna i terminologiarbetet, termers utveckling med mera.

NYCKELORD: Lietuvių kalbos žodynas, terminologisk information, illustrerande exempel, term, terminologi.

A B S T R A C T

Artikeln analyserar terminologiska data som samlats in ur Dictionary of the Lithuanian language (Lietuvių kalbos žodynas – LKŽ). Det är ett försök att läsa ordboken på ett något annorlunda sätt. Eftersom roten termin- förmedlar en viss form av terminologisk information samlades ord med denna rot, liksom betydelseförklaringar och illustrerande exempel med sådana ord, in ur LKŽ. Den insamlade informationen gör det möjligt att betrakta LKŽ inte bara som en ordbok av allmän typ utan också som en källa till fackinformation. De illustrerande exemplen är särskilt användbara eftersom de ger inblick i terminologins teori och praktik, utmaningar i terminologiarbetet, termers utveckling med mera.

NYCKELORD: Lietuvių kalbos žodynas, The Dictionary of the Lithuanian Language, terminologisk information, illustrerande mening, term, terminologi.

Den storslagna Litauiska språkordboken (LKŽ) är ett enastående verk inom litauisk lexikografi. Dess särprägel ligger i dess omfång, karaktär, långa tillkomsttid och den samlade insatsen från dess upphovspersoner. Flera generationer människor samlade under 100 år in och sammanställde i 20 band över flera

162

Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

ord som har använts under de senaste århundradena – från de äldsta skrifterna till texter från 1900-talet, från dialekter till standardspråk, från folklig terminologi till vetenskaplig terminologi. En tesaurustypordbok omfattar såväl talat som skrivet språk. Enligt Viktorija Daujotytė är den en grundläggande text i den litauiska kulturen, vars upphovsperson är folket. Fullbordad, men aldrig avslutad. ”Vi är alla (eller kommer att bli) nedtecknade i den, både döda och levande, liksom de som ännu kommer till världen som litauer” (Daujotytė 2002: 35–36).

Som det framgår av beskrivningen av den elektroniska ordboksversionen samlades orden in av flera tusen ordinsamlare, ordbokstexten skrevs av 70 författare och redigerades av 23 redaktörer. På ungefär 22 000 sidor beskrivs omkring 0,5 miljoner uppslagsord och underuppslagsord, deras varianter och fraseologismer; omkring en miljon illustrerande exempel anges. Totalt används mer än 11 miljoner ord i texten. En text av denna omfattning, med mängder av exempel, kan betraktas inte bara på traditionellt vis som en ordbok utan också som en särskild korpus där olika användningssituationer för ord presenteras koncentrerat och belyser såväl ordens grammatiska former som deras kombinationsmöjligheter och semantik. Det är särskilt intressant att bedöma texten ur innehållssynpunkt, eftersom exemplen rymmer viss information om den verklighet som finns eller har funnits; de fångar både de personer som bidragit med ordboksmaterialets och ordboksförfattarnas värderingar, deras syn på världen osv. Med andra ord kan man försöka läsa ordboken som en slags kulturell text genom vilken vi kan lära känna oss själva. De tidsperioder då ordboken skrevs (större delen skrevs under sovjettiden) har satt sina spår i texten. Även om det på den tiden var obligatoriskt att ha exempel avsedda att fostra ett socialistiskt medvetande¹, ”var fakta från dialekter och äldre texter, levande meningar som belyste folkets liv, tänkande, kreativitet, slughet och duglighet samt fördömde uselhet, viktigast för vetenskapen” (Vitkauskas 2002: 11).

Under lång tid var LKŽ ett hjälpmedel för annan forskning, men nu blir den själv också ett forskningsobjekt; man har börjat tala om en annorlunda läsning av ordboken (Zabarskaitė 2012: 241), och man försöker betrakta dess lexikografiska artikel som en diskurs där aktörer, situationer och liknande kan urskiljas (Zabarskaitė 2010: 136; 2012: 249). Jolanta Zabarskaitė antar att LKŽ, genom sitt särskilda tillkomstsätt, är en återspegling av den litauiska mentaliteten, en modell av den litauiska världen fram till första hälften av 1900-talet². I den lexikografiska artikelns diskurs återspeglas språkliga, sociala, ideologiska och psykologiska förhållningssätt.

¹ När den elektroniska versionen av LKŽ utarbetades ”ströks den sovjetiska värderingen i vissa orddefinitioner” (Naktinienė 2012: 93).

² De flesta av LKŽ:s illustrerande exempel samlades in ungefär fram till mitten av 1900-talet (Zabarskaitė 2012: 247).

Terminologija | 2019 | 26

163

Eftersom ordbokens upphovsperson är ett kollektiv ger detta materialet objektivitet (Zabarskaitė 2010: 128; 2012: 247). Med utgångspunkt i exemplen i LKŽ har redan flera studier genomförts, där uppmärksamhet riktats mot värdesystem och föreställningar som dokumenterats i LKŽ – vår politiska världsbild har undersökts utifrån de lexikografiska artiklarna för stat, makt och lag (Zabarskaitė 2010); med utgångspunkt i material av Adalbert Bezzenberger som återges i LKŽ har lagunen, området vid lagunen och invånaren där beskrivits (Zabarskaitė 2012); rönnbärsträdet har skildrats utförligt, med både praktiska och biologiska samt folkloristiska och mytologiska aspekter (Gritėnienė 2016); och utifrån den aktuella ordboken har begreppet ordbok och dess föreställningsinnehåll undersökts (Gritėnienė 2017).

Aurelija Gritėnienė, som har undersökt ordboksföreställningen i LKŽ, säger att ”den konkreta ordboksföreställning som visas i hennes studie har formats i medvetandet hos lingvistikens specialister – lexikografer, grammatiker, dialektologer och forskare inom andra språkvetenskapliga områden – liksom hos närstående kulturaktörer och skönlitterära författare” (Gritėnienė 2017: 14). Det sägs naturligtvis med LKŽ:s upphovspersoner i åtanke och författarna till de illustrerande exempel som valts ut till LKŽ och där en ordbok nämns. LKŽ:s mångsidighet som lexikografisk källa ger goda skäl att förvänta sig att det grundläggande lexikografiska begreppet ordbok kommer till uttryck. Genom att läsa ordbokstexten vertikalt och horisontellt kan man samla intressant material för olika undersökningar. A. Gritėnienės studie blev en viktig utgångspunkt för att betrakta LKŽ ur ett terminologiskt perspektiv.

Artikelns studieobjekt är terminologiska uppgifter i LKŽ som anknyter till termen term, dess avledningar och synonymer (andra betydelser av term, där en icke-terminologisk företeelse betecknas, har uteslutits). I hela ordbokstexten söktes ord med roten termin- – såväl själva termen som terminologi, termförråd och liknande, det vill säga i huvudsak avledningar av termen, liksom andra ord som betecknar begreppet term. Antagandet är att där roten termin- förekommer går det att finna någon form av terminologisk information. Syftet med studien är att genom analys av uppslagsord i LKŽ som innehåller roten termin-, samt deras betydelseförklaringar och framför allt illustrerande exempel med sådana ord, visa vilka uppgifter om terminologins teori och praktik som dokumenterats i LKŽ. Huvudsakligen med en analytiskt beskrivande metod vill man undersöka inte bara hur materialet presenteras (detta är snarare ett lexikografiskt perspektiv), utan också vilken information som valts ut för ordboken och vad de illustrerande exemplen säger i terminologiska frågor. Studien bygger på både den tryckta LKŽ och dess elektroniska version. De betraktas i huvudsak som en och samma källa (ibland uppmärksammas skillnader). Vid behov har också Den digitala excerpteringssamlingen för tillägg till Litauiska språkets ordbok (hädanefter LKŽPK) använts.

164 Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

NYCKELORD

I LKŽ anges³ flera substantiv med roten termin-, vilka betecknar några av terminologivetenskapens viktigaste begrepp:

• terminas DŽ, DŽ¹, KlK19,71; L, Š, Rtr nj. ”1. KŽ, TŽŽ lingv. ett ord eller en fras som exakt betecknar ett begrepp inom vetenskap, teknik eller konst”;

• terminija DŽ, NdŽ, LTEXI273, TŽŽ lingv. ”helheten av termer”;

• terminologija TrpŽ, KŽ, LTEXI274; LL254, L, Rtr ”1. DŽ, NdŽ terminologivetenskap”, ”2. DŽ, NdŽ se terminija”;

• terminologas NdŽ; KlbXVIII33 ”terminologispecialist”;

• terminologizacija TŽŽ ”att bli och omvandlas till en term”.

Betydelserna förklaras kortfattat, men det räcker för en allmän ordbok. Inte mycket utförligare förklaras dessa begrepp i specialordböcker (jfr KTŽ 1990; MTŽ 2005⁴).

LKŽ upptar också flera adjektiv och verb som bildats av de nämnda termerna:

• termininis BŽ22, NdŽ, KŽ ”1. som hör till terminologin”, ”2. karakteristisk för en term”;

• terminologinis NdŽ ”som har samband med terminologin”;

• terminologiškas KŽ; L, Rtr ”se terminologinis”;

• termininti ”se terminologizuoti”;

• suterminti⁵ rš ”omvandla till en term”;

• terminologizuoti ”använda för terminologi”.

Med tanke på att LKŽ i allmänhet inte tog med särskilt många internationella ord och deras avledningar⁶ är listan jämförelsevis lång (till exempel i det breda bruket-

³ I artikeln motsvarar förkortningarna för källorna till ord och exempel dem som anges i LKŽ.

⁴ I KTŽ 1990 finns endast terminas, terminija, terminologija. Dessa termer finns också i MTŽ 2005, men där används inte terminologizacija utan terminizavimas. I vår terminologi är dessa konkurrerande termer; K. Gavenis valde exempelvis så småningom att använda terminologizacija (Gavenis 2002: 18), medan J. Klimavičius förespråkar terminizaciją (Klimavičius: 2002: 131). Termen terminolog finns inte i terminologiska ordlistor, men den kunde med fog finnas där (se Umbrasas 2018: 107–108).

⁵ I LKŽPK noteras också suterminti: Så har det också gått med pirmininkas och viršininkas, de har s u t e r m i n t i av den första plöjaren som leder plogfåran (vanligen på den gamla herrgården) och den äldre herden, som sköter byns vallpojkar LEXXXI81 (språket har inte korrigerats). Denna form förekommer ibland också i dagens språkbruk, exempelvis s u t e r m i n t i bendrieji žodžiai (Didžiurgienė, Grigonienė 2010: 31). Av systematiska skäl, med hänsyn till termer med samma rot, bör haplologin i detta fall inte ursäktas, eftersom avledningen trots allt bildas från terminas och inte från termas.

⁶ Juozas Balčikonis, som 1930 blev chef för arbetet med LKŽ, planerade att ta med endast sådana internationella ord i ordboken som används i det levande språket, det vill säga i dialekterna (Vitkauskas 2002: 9).

Terminologija | 2019 | 26

1 6 5

terminas, terminija, terminologija, terminologas utan några avledningar).

I dagens terminologiska vetenskap finns betydligt fler termer med roten termin-; många av dem har behandlats av Regina Kvašytė i hennes jämförelse av terminologiska system inom litauisk och lettisk terminologi. Exempelvis används också determinizavimas, reterminizavimas, transterminavimas, terminografija, terminotyra, terminoidas, kvazterminas, termynas (Kvašytė 2013: 130). Det är självklart att de inte finns i LKŽ.

I dagens språkbruk har terminas inga etablerade litauiska synonymer⁷. Antanas Vireliūnas įvardas tycktes ha möjlighet att konkurrera med terminu, men slog inte igenom. Det verkar som om associationerna till vardas kan ha lagt krokben för det; man har hört obefogade anklagelser om olämplig ordbildning, trots att dess bildning – från įvardyti – är oklanderlig, som Jonas Klimavičius med rätta har påpekat (Klimavičius 2002: 132), och dess motivation är tydlig. LKŽ noterar: įvardas Š, BŽ265, NdŽ ”benämning, namngivning; term” (Ryžuasi privačiai išspausdinti tuos įvardus, kurie jau perėję per „Švietimo darbo“ lapus Vr.); įvardynas Ser ”terminologiordlista” (Šiame įvardyne tėra tie įvardai, kurie yra išspausdinti „Švietimo darbe“ Vr.). Įvardotyra (Klimavičius 2003: 12) verkar bara ha förekommit i litauiska emigranters⁸ språkbruk och kom därför inte med i LKŽ. I LKŽ kan man ändå hitta föga kända synonymer till termino. Med en mening av Antanas Baranauskas anges sakmuo (neol.) ”2. term, ord”: Norėdamas reiškiai saky pamokslus, tegul nededa pamokslan sakmenų, po mokslinyčias tesakomų A.Baran. Det är visserligen inte helt klart om sakmuo här används helt enkelt i betydelsen žodžio⁹. I LKŽ beläggs från Jurgis Pabrėžas texter det ovanliga ženklinsena i betydelsen ”terminologi”: Stipresnioji ženklinsenoji ankštara vadinas, kad ilgybė jos keletą kartų praeit savo losną platybę P. Avledningens motivering från ženklinti är...

⁷ J. Klimavičius nämner de internationella termerna dubletas, profesionalizmas som synonymer till termino inom terminologin (Klimavičius 2002: 132), men dessa termer är ändå inte helt funktionellt likvärdiga med terminui.

⁸ På webbplatsen för Čikagos Lituanistikos tyrimo ir studijų centras (Lithuanian Research and Studies Center) (http://www.lithuanianresearch.org) kan man hitta uppgiften att deras Adomas Varnas-arkiv innehåller en artikel av professor A. Varnas, ”Gyvenimiškosios įvardotyros reikalu” (omkring 1961).

⁹ Terminas används ibland också i betydelsen ”ord”, särskilt i andra språk (Klimavičius 2002: 132). I LKŽ ges vid lelioti ”skälla, banna, jaga bort, gräla” ett exempel som nyans av betydelsen: Leliojamās terminas K.Būg, vilket troligen snarare syftar på betydelsen ”ord”. I LKŽPK finns kort med meningar ur Zigmas Zinkevičius texter, där även benämningar beskrivs med ordet terminas (formuleringen har inte korrigerats): Terminas Baltarusija yra naujas; Terminas Vilniaus kraštas, arba Vilnija (Wileńszczyzna), atsirado po I pas. karo, Lenkijai emus reikšti pretenzijas į rytinę Lietuvos dalį. Asta Mitkevičienė har också uppmärksammat dessa exempel ur LKŽPK – det är inte helt klart om betydelsen av termino här har utvidgats eller om termen har determinologiserats, det vill säga förvandlats till ett vanligt ord (Mitkevičienė 2016: 76–77).

166

Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

…tionen är ganska tydlig, och termens natur är enligt Kazimieras Gaivenis teckenmässig (Gaivenis 2002: 10). Även i J. Pabrėžas mening R e i š k i a i (termer) apei įvairingą padalyseną P. illustreras ordet padalysena ”uppdelning”. Av den förklarande kommentar som infogats i illustrationen¹⁰ framgår att betydelsen ”termer” används reiškiai. Singularformen skulle tydligen vara reiškis (en avledning av reištti). Av någon anledning står ordet inte som uppslagsord i LKŽ; kanske råder det tvekan om dess tolkning, eller så har det helt enkelt glömts bort. Det framgår ändå att den välkände nybildningsskaparen J. Pabrėža (många av hans nybildningar har bevarats i den biologiska nomenklaturen¹¹) försökte bidra även till uttrycksformen för ett centralt terminologiskt begrepp.

Det kan nämnas att LKŽ också upptar ordet nomenklatūra ”1. TrpŽ ’helheten av termer inom något vetenskaps- eller verksamhetsområde’”. Som exempel anges Geografijos nomenklatūra DŽ. Av den givna förklaringen framgår inte skillnaderna mellan nomenklatūros ir terminijos. I själva verket används nomenklatūra vanligen endast om benämningar på föremål och företeelser inom ett visst område (KTŽ 1990: 134; MTŽ 2005: 41), exempelvis den biologiska nomenklatur (växt- och djurnamn) och den anatomiska nomenklatur (organnamn) som våra terminologer oftast behandlar, m.m. Om nomenklaturens förhållande till terminologin och olika uppfattningar om nomenklatur, se även Шеллов 2006.

BETYDELSEFÖRKLARINGAR

Det är förståeligt att LKŽ vid förklaringen av ord använder logiskt besläktade ord med samma rot, det vill säga att terminija, terminininis, suterminti förklaras med ordet terminas, och att personbeteckningen terminologas i förklaringen kopplas till terminologija, osv. (se föregående avsnitt). Det är också förståeligt att exempelvis įvardas, įvardynas förklaras med synonymer, det vill säga med hjälp av orden terminas, terminologija. Orden i samma mikrosystem definieras med hjälp av varandra. I förklaringarna av ord som inte tillhör detta mikrosystem nämns i LKŽ inga ord med roten termin-, med undantag för termen terminas. Det finns bara några få andra ordförklaringar där terminas nämns, exempelvis transkripcija – ”2. LTEXI379 lingv. återgivning av egennamn och vetenskapliga t e r m e r från andra språk med det egna språkets bokstäver”. Ordets terminologiska användning förklaras: lie lis – ”3. i sammansatta t e r m e r om en växt med tungformade blad”: Vėdrynas lie lis (Ranunculus lingua) LBŽ. Švatykas lie lis P.; nykštukas – ”|| används som en del av en sammansatt t e r m för att beteckna något mycket litet”: Šikšnosparnis nykštukas –

¹⁰ I LKŽe skrivs elementet ”förklarande kommentar i illustrationen” med kursiv stil (själva illustrationen med rak stil).

¹¹ Kartais jo naujadarai atgaivinami dabar norminant biologijos vardyną (Auksoriūtė 2015: 64).

Terminologija | 2019 | 26

167

en av våra minsta fladdermöss rš. I skogsbrynet krusar sig dvärkar björkar J.Marc. Dvärgstjärnornas spektra EncV1243. Till förklaringen av enstaka andra ord fogas inom parentes en kommentar¹² som anger vilket område termen hör till: įlaiškis ”brevets början, inledning (term inom handelskorrespondens ¹³)”; kargen(is) ”person som under vattnet skjuter en stång framåt (fiskarterm)”; kulninė ”ett visst¹⁴ järnredskap; vändplog (term inom träskotillverkning)”; nugimdyti ”avbryta graviditeten (for juridisk term)”. Ordet grūdukas förklaras inte alls; det anges endast vara ”1. vävningsterm”: Austa aštuoniom nyt im, verta po porą grūdukų suvartai KzR. I grund och botten är detta samma slags metakommentar som de tidigare nämnda (inom parentes).

ILLUSTRATIVA EXEMPEL

De illustrativa exemplen (vanligen utvecklade meningar, men ibland även fraser av nominativ karaktär presenterade i meningsform) är så att säga den mest intressanta delen av LKŽ. De ger inte bara lingvistisk och grammatisk¹⁵ information, utan också ett visst ämnesinnehåll. I LKŽ finns sammanlagt över 100¹⁶ exempel som innehåller ord med roten termin-. Där kan man hitta olika slags terminologisk information.

Terminers kännetecken och typologi

Som redan nämnts definieras termin i LKŽ som ”ett ord eller en ordkombination som exakt betecknar ett begrepp inom vetenskap, teknik eller konst”. Mer information om termer kan hämtas från exempel i olika artiklar (artiklarnas uppslagsord kan vara helt orelaterade till terminologi). Vissa exempel belyser på ett målande sätt terminens väsen – Termer är det specialiserade fackspråkets kärna rš¹⁷ (kärna¹⁸). Från

¹² I LKŽe anges att det inom parentes står ”en förklarande kommentar i betydelsedefinitionen”. I den tryckta ordboken sätts detta med mindre rak stil (intill betydelseförklaringen i kursiv stil).

¹³ I LKŽe har kommentaren tagits bort; där står ”affärsbrevets början, inledning”.

¹⁴ I LKŽ har detta ändrats till ”ett sådant järnredskap, plogbill (skomakarterm)”.

¹⁵ A. Mitkevičienė har bland de illustrativa exempel där termen terminas förklaras i LKŽe och LKŽPK urskilt attributiva, objektiva och subjektiva fraser med ordet terminas (Mitkevičienė 2016: 75–77).

¹⁶ Det finns något färre än 100 ordartiklar med dessa exempel, eftersom det ibland förekommer mer än ett relevant exempel i en och samma artikel.

¹⁷ Förkortningarna trš (sovjetiska skrifter) och rš (skrifter) har harmoniserats i ordbokens elektroniska version (LKŽe): rš används. I enlighet därmed har även uppgiften i artikeln ändrats för detta och ytterligare ett par exempel.

¹⁸ Här och i det följande anges inom parentes efter källförkortningen i vilken ordartikel exemplet förekommer.

168 Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

Specialordens termer skiljer sig åt i fråga om betydelse och hur väl avgränsad den är, men omfattningen av de begrepp som benämns med samma term kan variera: Terminologisk betydelse rš (terminologisk); Termen deminutiver förstås här i vid bemärkelse KlK12,47 (betydelse). Vetenskapen är ett viktigt verksamhetsfält för termer, och behovet av termer uppstår särskilt när nya företeelser tillkommer: Vetenskapliga termer och namn på nya uppfinningar rš (uppfinning). Inom vetenskapen skapas ofta system av abstrakta termer, vilka kräver lämpliga ämneskunskaper för att förstås:

Konstelement är mycket svåra att begreppsliggöra med abstrakta termer rš (sąvokoti ”förstå, fatta”);

En abstrakt term är ibland svår att förstå FT (atsajus ”avskild, lösgjord, abstrakt”).

Inom litauisk terminologi betraktas vanligtvis också substantiv och substantivfraser som tas upp i termordböcker som termer:

Substantiv och deras konstruktioner fyller den nominativa funktionen bäst och lämpar sig lättast för standardisering och terminologisering KlK25,9 (terminologisering);

Det är inte bara ord i vetenskaplig stil som specialiseras, terminologiseras och abstraheras, utan även ordkombinationer KlK25,5 (terminologisera).

Termens kännetecken och de krav som ställs på den framgår av följande exempel:

Termer skiljer sig från vanliga ord eller ordkombinationer genom entydighet, systematik och stilistisk neutralitet MLTEIII542 (systematik);

Systematisk, exakt, enhetlig och korrekt terminologi rš (göra enhetlig);

Vid termbildning kan man inte enbart följa kriteriet att termerna ska vara korta KlK21,10 (korthet).

Ur såväl språklig som logisk synvinkel är precision ett av de viktigaste kvalitetskriterierna för en term:

Termers precision rš (precision);

Vi kallar en term exakt när den uttrycker de väsentliga kännetecknen hos det begrepp som betecknas KlK42,37 (exakt);

Nomenklatur- och termbeteckningar kräver största möjliga precision¹⁹ K.Daukš (terminologisk).

Precision förknippas vanligtvis med entydighet, betydelsens avgränsning och motivation, men som K. Gaivenis med rätta påpekar är dessa egenskaper svåra att uppnå i praktiken och inte nödvändigtvis något som terminologer eller forskare

¹⁹ I ordboken finns ett korrekturfel; det ska stå precision.

Terminologija | 2019 | 26

169

förstås på samma sätt. I allmänhet är en universell och enhetlig förståelse av termer troligen omöjlig och skulle hindra vetenskapliga framsteg. Om entydighet ibland uppnås, sker det endast ”genom en ständig kamp mellan åsikter” (Gaivenis 2002: 38–39). Dessa exempel från LKŽ visar i grunden endast ett teoretiskt ideal, som bör betraktas inte som ett krav utan som en önskan att begränsa sig till ett enda område eller en enda terminologisk mikrosystem (Keinys 2013: 50):

En entydig term rš (entydig);

Ett av de viktigaste kännetecken som krävs av en term är entydighet rš (entydighet);

Att ha mer än en betydelse betraktas i regel som en brist hos en term rš (att ha);

I en fullkomligt välordnad terminologi bör varje begrepp ha en egen term rš (ordna).

Termer kan indelas utifrån olika aspekter. Inom lingvistisk terminologi utgår indelningen ofta från termens struktur – Man kan skilja mellan enordiga termer och flerordiga termer rš (enordig). Det finns uppfattningar om att sammansatt term som motsats är enkel term mer systematisk (MTŽ 2005: 74), men i litauiska terminologers bruk dominerar traditionellt den term som nämns i LKŽ: enordig term. Indelningsgrunden är antalet ord²⁰. Strukturen betraktas också på ettordig nivå: Sammansatt term rš (sammansatt), Förkortade termer rš (förkortad). Ur ämnessynpunkt uppstår först och främst behovet av att indela termer efter områden (detta är den huvudsakliga grunden för urval av termer i ordböcker). Mångfalden av ämnesområden framgår också av exemplen i LKŽ:

Teknisk term DŽ (term);

Inrikesministern hade rätt att fastställa jakttider rš (fastställa);

Litauernas, letterländarnas och preussarnas hemland bör, som jaktermerna visar, sökas i ett skogrikt område K.Būg (skogrikt);

Släktskapstermer som hör till hustruns familjelinje är mer varierande och av senare ursprung i de indoeuropeiska språken rš (term);

Tematiska ordgrupper som etymologiseras (benämningar på fiskar, fåglar, släktskapsförhållanden och liknande) BIV 145 (tematisk);

²⁰ Termer kan klassificeras efter antalet rötter snarare än antalet ord. I den litauiska standarden (översättningen av ISO-standarden) Terminologiarbete anges termerna term med en rot (eng. simple term) och term med flera rötter (eng. complex term) (LST ISO 1087-1:2005). En sådan indelning är dock inte typisk för litauisk terminologi, vilket också anges i en anmärkning i den litauiska standarden.

170 Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

Hur ska farmaceuter kunna klara sig utan botanik när de vill skapa en egenartad terminologi? LTII432 (sutaisyti);

Oftast betecknar termen gnoseologi vetenskapen som undersöker de nödvändiga villkoren för möjligheten till kunskap EncIX207 (žymėti);

Människorna ärvde genom språkets ande en rikedom av mycket vackra, uttrycksfulla och fullt lämpliga geografiska termer LTII160 (vaizdus).

Litauiska terminologer uppmärksammar ofta termers ursprung och gör en åtskillnad mellan litauiska och lånade termer:

Varje språk har inom varje terminologigren både egna och internationella termer K1K25,14 (terminija);

De flesta termer som lånats från andra språk är så kallade internationella termer rš (terminas).

I samband med lån talar man ofta om att över huvud taget ha en egen, unik terminologi:

Varje språk har sin egen terminologi rš (nuosavus);

Den nationella historieskrivningen kunde inte utvecklas framgångsrikt utan en egen litauisk terminologi rš (terminija).

Principen att undvika lånord infördes i den litauiska terminologin redan av vår förste terminologiteoretiker Stasys Šalkauskis: ”<...> lån av främmande ord för terminologiska ändamål är framför allt berättigat när den erforderliga termen varken kan fås genom att anpassa det vanliga folkspråket eller genom att bilda en ny term med hjälp av sammansättning eller härledning” (Šalkauskis 1991: 39). En litauisk ändelse på en icke-litauisk, även internationell, term är inte nödvändigtvis en lösning – Till vissa internationella termer tycks litauiska ändelser ha fogats helt i onödan K1K25,21 (prisegioti).

Vid sidan av lånord nämns ofta också kalker. De har drag av främmande språk och kallas därför ibland för dolda lån (Gaivenis 2002: 58; Kaulakienė 2014 [1981]: 233). Inom litauisk terminologi talar man främst om lexikala och semantiska kalker; de har huvudsakligen undersökts av Angelė Kaulakienė (om begreppen, se Kaulakienė 2014 [1979]: 194; 2014 [1981]: 234). Även LKŽ dokumenterar dessa företeelser:

Kalker förekommer oftast först i översatt vetenskaplig litteratur och översatta termordböcker, och är översättarens nybildningar K1K27,32 (verstinis);

Det finns många semantiska kalker inom varje terminologigren KlbXXV(1)41 (ver tinys).

Terminologija | 2019 | 26

171

Termbildning och terminologisk bearbetning

Inom terminologin är flera verksamheter aktuella – bildning av termer, deras bearbetning, systematisering och användning rš (bearbetning); terminologisk bearbetning rš (bearbetning). Den som utför arbetet är terminologisk bearbetare rš (bearbetare). Det är viktigt att använda termer på rätt sätt – Det räcker inte att ha en lämplig term, man måste också kunna använda den KlbXVIII22 (verstį), men trots allt måste man först ha termerna. Att skapa och bearbeta dem är ett krävande arbete; det har alltid funnits och finns fortfarande områden vars terminologi inte är ordnad, och där det råder brist på termer – Vår terminologi inom detta område är ännu inte tillräckligt utarbetad A,Janul (utarbeta).

Det moderna litauiska standardspråkets fader, Jonas Jablonskis, hade en tydlig uppfattning om standardspråkets källor och utgick från folkets levande språk (Piročkinas 1986: 7). Han tillämpade samma principer på terminologin, och J. Jablonskis efterföljare följde dem:

Även termer måste formas på samma sätt som vanliga språkord formas av folket J.Jabl (forma);

Bland Jauniaus termer finns en hel del sådana som är svåra, åtminstone för mig, att rättfärdiga utifrån språkets lagar J.Jabl (rättfärdiga);

De smider termer som inte följer det litauiska språkets egenart Mt (palug).

S. Šalkauskis ägnade också stor uppmärksamhet åt ”att anpassa folkets språkord till terminologins behov” (Šalkauskis 1991: 24). En av de forntida regler som han formulerade säger att ”man varken behöver skapa en ny term eller låna en främmande, om det går att på ett fullt tillfredsställande sätt anpassa ett ord ur det vanliga folkspråket till vetenskapens behov” (Šalkauskis 1991: 55). Det finns många olika källor till det vardagliga språket, till och med folklore – ”Du stöter på ’färdiga termer’ när du bläddrar igenom sagorna LTII160 (bläddra igenom). Det vanliga folkspråket kallas också folkspråk; många ord därifrån har tagits upp i terminologiska ordböcker (se figur 1 från LKŽPK).

Även om man numera ibland hör i det offentliga samtalet att personer med språket som modersmål inte behöver undervisas i det, är standardspråket och i synnerhet dess terminologi inget man får till skänks; kunskapsförrådet byggs upp gradvis från tidig ålder – Alla tonåringar och yngre barn lär sig våra termer rš (yngre barn). J. Jablonskis ansåg att själva språkundervisningen till och med var viktigare än undervisningen om termer för språket:

Vi bör undervisa mindre om grammatiska termer än om språkets levande företeelser J.Jabl (levande);

I skolan bör vi undervisa mindre om grammatiska termer och olika språkliga svårigheter än om språkets levande företeelser J.Jabl (förvirring).

172

Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

Figur 1. Exempel ur LKŽPK på översättning av folkspråkets ord till termer

Terminologer värdesätter J. Jablonskis insats; han ”lade grunden till terminologin i vårt moderna standardspråk, både genom att skapa en i huvudsak alltjämt oförändrad uppfattning om hur terminologin bör vara, hur den ska utformas, varifrån den ska hämtas och hur termer ska bildas, och genom att utveckla och ordna termer inom olika områden, själv bilda dem när det behövdes och hjälpa andra att göra det” (Keinys 2010: 83). J. Jablonskis förtjänster för terminologin framgår av olika exempel i LKŽ, till exempel:

J. Jablonskis... tog sig an att tillgodose det stora behovet –... behovet av en ordnad och enhetlig terminologi KlbV18 (göra enhetlig);

[J. Jablonskis] hjälpte till att fastställa termer inom mer än ett vetenskapsområde KlbV62(J.Balč) (fastställa);

J. Jablonskis tog också upp frågan om standardisering av terminologin KlbXVIII24 (standardisering);

Jablonskis var ingen anhängare av en sträng och kompromisslös förlitauisering av alla termer Z.Žem (förlitauisering);

Här bidrog han (J. Jablonskis)... till utformningen av termer inom matematiken och andra vetenskapsgrenar KlbV60(J.Balč) (gren);

Vi kom överens om att vi, matematiker och fysiker, skulle utarbeta våra respektive facktermer, och att Jablonskis därefter skulle låta dem passera genom språkets såll (språkligt bearbeta dem) Z.Žem (låta passera);

Hans (J. Jablonskis) termer bildade för... proportionalitetsteorin – tresiffrig regel, flersiffrig regel, proportionell delning KlK29,8 (tresiffrig).

Före J. Jablonskis var vår terminologi nästan inte alls reglerad, vilket också framgår av dessa meningar från 1800-talet, skrivna av Vincas Kudirka (liknande eller förkortade varianter av samma

Terminologija | 2019 | 26

173

Att meningar upprepas i LKŽ visar uppenbarligen hur viktig informationen i dem är:

Den litauiska terminologin är ännu nästan inte putsad V.Kudir (apsklambyti);

Den litauiska terminologin hinner knappt lämna vardagsspråkets krets förrän det visar sig att den ännu nästan inte är putsad V.Kudir (skridulys);

Det krävs ännu mycket tid och arbete innan [den litauiska terminologin] blir tillputsad och förfinad V.Kudir (apdailinti);

Det krävs ännu mycket tid och arbete innan [terminologin] blir tillputsad och förfinad och får en enhetlig utformning V.Kudir (aptąstyti).

Terminologiskt arbete är ett långsamt och svårt arbete som i grunden aldrig upphör: Att behandla termer, särskilt att rätta dem och skapa nya, är ett mycket tidskrävande arbete Vr (byla); En etablerad terminologi bearbetas, preciseras och förbättras fortlöpande rš (tvarkyti). Arbetet måste bedrivas systematiskt och eftertänksamt – När man tar itu med att ordna terminologin måste man först klargöra vad som är värt och nödvändigt att terminologisera K1K37,45–46 (terminti). Det är bättre när termerna är hävdvunna J.Jabl (įprastinis). Beständighetens²¹ princip är viktig inom terminologin, även om man kan se olika på att hålla fast vid traditioner, liksom på en viss envishet: De klamrar sig så blint fast vid redan utarbetade termer Mt (žabalas); Men detta är ett snävt mål, och om vi enbart strävade efter det skulle vi rätta [termerna] i all oändlighet K1K47,14 (taisalioti). Beständighet förknippas med terminologins mognad, men termutveckling och framsteg är naturliga fenomen, som beror både på att begreppen förändras och på strävan att minska antalet konkurrerande termformer:

Med tiden kommer kanske en eller annan av dessa termer att falla bort (gå ur bruk) J.Jabl (atkristi);

Den nuvarande litauiska språkvetenskapliga terminologin är mycket varierad och instabil LTII302 (kalbomokslis);

Idrottsspråkets utveckling... kan inte begränsas till att bara hitta vackra litauiska termer GK1938,99 (pažangėjimas);

Under det stora fosterländska kriget omtolkades många äldre militära termer rš (perprasminti).

Det finns flera gånger fler avledda ord än enkla, oavledda ord i litauiskan (Urbutis 1978: 62). Detsamma gäller terminologin, men det avledda ordet

²¹ ”Väl etablerade och goda språkliga enheter kan inte ersättas med ännu bättre” (Gaivenis 2002: 90); ”termer måste vara beständiga och inte bytas ut med några få eller ett tiotal års mellanrum. Ibland är etablerade och allmänt använda termer, även om de inte är helt exakta, bättre än exakta nya termer, eftersom det inte är lätt att ersätta termer i användarnas medvetande” (TV 2006: 2).

174 Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

En avledningsformant behöver inte skapas särskilt för terminologins behov; den kan hämtas färdig från det allmänna språket och terminologiseras. Vid behov ges avledningsformanter en särskild betydelse – Terminologiserad användning av de nämnda suffixen hindrar inte vetenskaplig kommunikation, utan underlättar den KlK7,29 (terminologizuoti). Inte varje nybildat ord lämpar sig för terminologin; det måste följa både ordbildningsreglerna och passa in i systemet av andra termer: Termbildning har sina egna lagar FT (daryba); Konstgjorda ord av detta slag lämpar sig inte som termer J,Jabl (dirbtinis). Sammansatta termer anpassas också till varandra i fråga om uttryck; ett av deras mest karakteristiska lingvistiska kännetecken är den bestämda formen: För att uttrycka inte en saks egenskap utan dess särskiljande, det vill säga terminologiska, betydelse bör även bestämda former användas i texten KlK25,31 (terminologinis). Av bekvämlighetsskäl kan kortformer av termer användas – Inom vetenskaplig och teknisk terminologi tillåts flera metoder för att förkorta termer KlK26,32 (trumpinimas).

Terminografi är ett traditionellt sätt att organisera termer. Sedan början av 1900-talet har betydligt över 600 litauiska termordböcker publicerats. Efter återupprättandet av självständigheten följde visserligen en termordboksboom som varade i ett par decennier, men den har på senare tid mattats något (Gaivenytė-Butler 2016: 251). Även om meningar med ordet žodynas illustrerar mer än 200 uppslagsord i LKŽ (Gritenienė 2017: 3), nämns termordböcker bara några gånger. Vi får också veta om olika typer av ordböcker och om särdragen i hur termer tas upp i dem:

Termordbok NdŽ (terminas);

Förklarande ordbok över specialtermer SkŽ279 (žodynas);

Termernas lexikografiska presentationsordning DŽ1^¹ (žodyniškas);

Förutom en växtnamnsförteckning har J. Pabrėža skrivit en ordbok över morfologiska botaniska termer KlbXVIII11 (vardynas);

En tesaurus återger så fullständigt som möjligt en språks lexikon eller termerna inom ett vetenskaps- eller teknikområde LTEXI291 (tezauras).

Många bidrar till att organisera termer och skapa ordning (eller till och med oordning) bland dem – författare till läroböcker och monografier, sammanställare eller översättare av ordböcker, standarder och rättsakter med flera. Arbetet med terminologisk samordning ur ett lingvistiskt perspektiv koordineras numera av Statliga kommissionen för det litauiska språket; under sovjettiden utfördes detta arbete vid Litauiska språkets institut och även vid Vetenskapsakademien. Exempel på institutionaliseringen av terminologiarbetet kom inte med i LKŽ, men sådana har dokumenterats, vilket framgår av LKŽPK (se fig. 2).

Terminologija | 2019 | 26

175

Fig. 2. Exempel från LKŽPK om terminologins instanser

Terminologiska konkretioner

LKŽ:s illustrativa exempel ger inte bara allmän information om terminologins teori och praktik, utan också kunskap om konkreta termer, deras historia och de terminologiska problem som har behandlats. Även om termen bendrinės kalbos redan tycktes ha etablerats, väcker den åter frågor i dag; dess innebörd granskas, särskilt i kontexten av språkpolitik (Vaišnienė 2017), liksom dess förhållande till andra besläktade termer. Förslag har lagts fram om att använda termen standartinė kalba (Smetonienė, Smetona, Valotka 2016), medan andra med välgrundade argument motsätter sig detta (Pupkis 2017). LKŽ dokumenterar vissa fakta om utvecklingen av denna för lingvistiken särskilt viktiga term²²:

Termen rašomoji kalba dök upp i början av detta århundrade, godkändes av J. Jablonskis, försvarades av K. Būga och användes allmänt fram till slutet av 1920-talet KIK49,33 (visuotinas);

Det fanns också andra varianter av termen för skriftspråk – raštiška kalba och raštkalbė, som användes av K. Būga och hans efterföljare R. Bytautas KIK19,26 (raštkalbė);

Anhängarna av termen litteraturspråk var mer passiva, deltog inte i debatterna under en tid och visade sin inställning genom att fortsätta använda den vedertagna termen KIK49,35 (velti).

LKŽ innehåller också meningar om grammatisk terminologi, dess skapande och dess upphovspersoner:

Romarna övertog grekernas grammatikvetenskap med alla dess synsätt och alla dess termer EncIX514 (paskolinti);

²² Se närmare de artiklar från vilka LKŽ-exemplen har hämtats, nämligen Kniūkšta 1985; Piročkinas 1970.

176 Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

Många av de språkvetenskapliga termer som han (J. Jablonskis) skapade används fortfarande i dag K.Kors (terminas);

Vi har bland annat honom att tacka för hela grammatisk terminologi KlbV62(J.Balč) (turėti; mening ur en artikel om J. Jablonskis);

Jaunius hade... att mynta grammatiska termer LTII321 (J.Jabl) (nukalti);

Jaunius participform (passivum) är inte helt lämplig för grammatisk terminologi J.Jabl (kentėtinis);

Här hade Jaunius i onödan smugit in det i terminologin i vanliga läroböcker LTII320 (J.Jabl) (įleisti; mening ur recensionen av Kazimieras Jaunius Lietuvių kalbos gramatikos (1911));

Sådana ord borde inte få någon plats (borde inte användas) inte heller för att bilda grammatiska termer J.Jabl (gauti).

Det finns påståenden hämtade ur texter från olika områden om upphovet till, innebörden av eller spridningen av den ena eller andra termen:

Aristoteles använde först termen etik och gav den betydelsen vetenskapen om moral ur (terminas);

Nu används termen baltai allmänt av forskare i olika länder ur (visuotinas);

Folkloreforskare har infört termen dvasiagerys EncVII292 (dvasiagerys);

Med termerna ”jauja” eller ”reja” avser žemaitierna, under ett tak, följande byggnader: logen, en lada för halm, ett torkbadhus, agnarboden med mera ur (reja).

Vissa meningar dokumenterar förändringar i terminologin inom olika områden och försök att skilja mellan eller byta ut termer, vilka inte nödvändigtvis var lyckade:

Under den aktuella perioden hade ordet vienata etablerats för att beteckna enhetsbegreppet, och ersatt den tidigare använda termen vienatis KlbXXXI(1)72 (vienatis);

När vi behöver skilja mellan begreppen sång och visa kommer vi framöver att använda båda termerna parallellt B.Sruog (pagrečiu);

Jablonskis hade länge tvistat med P. Vileišis om den termen, men kunde inte övertyga förläggaren om att ”kaina” (pris) var ett bättre ord än ”prekė” (vara) J.Balč (leidėjas).

I ”Aritmetikos teorijoje” angavs, när ett begrepp nämndes för första gången, även den äldre termen för begreppet inom parentes bredvid den nya (”voronežska”) termen: division (delning), divisor (delare), kvot (delningsresultat), multipel (saikojas) KlK29,11 (saikojas);

Men efter att ha hört i Palanga att havets vågor kallas rulingiai, tänkte jag då ut benämningarna (termerna) vilnėtas, vilnelėtas, som leder tankarna lite till ull, till en liten våg, och omformade dem till benämningarna rulingiuotas, rულინგeliuotas P (rულინგiuotas).

Terminologija | 2019 | 26

177

Det finns meningar i normerande sammanhang där författarna anger termer som bör korrigeras och föreslår egna alternativ:

Vi menar att den enordiga termen šratinukas skulle vara bekvämare i vardagligt bruk, och om vi ville beskriva skrivdonet mer exakt kunde vi kalla det šratinis pieštukas KIK15,66 (šratinis);

Med tanke på att det finns två termer – inertinės dujos och neveikliosios dujos, bör kilniųjų dujų och tauriųjų dujų överges KIK23,57 (taurus);

Vi föreslår att sådana skor kallas kortskaftade, även om termen žemi aulinukai också används om dem KIK35,34 (trumpaauliai);

För råsprit är termen žalias spiritas lämpligare KIK34,38 (žalias).

Det finns också rent målande meningar – med hjälp av metaforer skildras mängden, förvirringen och snårigheten hos termer:

Hjärnan torkade ut i den ändlösa labyrinten av alla slags termer rš (išeiti);

Kritiska arbeten avskräcker mer än en litteraturlärare med sin kyliga akademism och anhopning av specialtermer sp (sangrūda);

Poesin plockar upp glittrande småsaker ur hennes (teknikens) terminologi och försöker hänga med i tiden och modet J.Marcin (terminologija).

Det bör tilläggas att exemplen i LKŽ visar att termen ibland nämns i inskjutna metalingvistiska kommentarer när man behöver ange källan eller termens upphovsman:

Varje litauer i landet ”nusūokia” (Daukantos term) ordet på sitt eget sätt och uttalar det annorlunda K.Būg (nusūokti);

Med hans term talat, till den ordstam ur vilken formerna i enskilda dialekter har utvecklats LKXIX76 (žodžūgis).

Exempelkällor

När man betraktar alla de diskuterade illustrativa exemplen i LKŽ där termen, dess synonymer eller avledningar nämns, framgår det att olika källor har använts vid utarbetandet av ordboken. Oftast – 28 exempel har hittats – anges ingen specifik källa eller författare; endast noteringen att uppgifterna hämtats från skriftspråket (rš) finns med. Den publikation som bidragit med flest meningar av terminologisk karaktär är Kalbos kultūra (K1K) – denna källa anges för 22 meningar. Även Kalbotyra har använts i betydande utsträckning – 9 meningar har tagits med. Det är inte förvånande att J. Jablonskis texter har studerats flitigt, eftersom man har hämtat lärdom av honom – 11 exempel har tagits med. Det råder inget tvivel om att denne författares texter räknades till de viktigaste källorna för LKŽ.

178

Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

För vissa författare som i sina verk nämnt termen eller dess avledningar (t.ex. J. Balčikonis, V. Kudirka och Kazimieras Būga) har flera meningar tagits med, medan man oftare har hämtat en mening var (t.ex. från Augustinas Janulaitis, Balys Sruoga och Justinas Marcinkevičius). Statistik över de illustrativa exemplen från dessa och andra författare och publikationer finns i tabell 1.

Tabell 1. Källor till de undersökta illustrativa exemplen i LKŽ²³

rš

28

B.Sruog

1

KlK

22

B

1

J.Jabl

11

DŽ

1

Klb

6(9)

DŽ¹

1

LT

4(6)

GK

1

J.Balč

4

J.Marcin

1

V.Kudir

4

K.Daukš

1

Encl

3

K.Kors

1

K.Būg

3

LK

1

P

3

LTE

1

Vr

3

MLTE

1

FT

2

NdŽ

1

Mt

2

SkŽ

1

Z.Žem

2

sp

1

A.Janul

1

Totalt

112

SLUTSATSER

I Litauiska språkets ordbok har inte bara en mängd ord och deras förklaringar samlats. Den är också en mångfacetterad text om oss. Där har inte bara folkets mångåriga erfarenheter av vardagslivet och realia dokumenterats, utan också kunskap från olika vetenskaper. Undersökningen visar att man kan få veta förhållandevis mycket om terminologivetenskapen utifrån LKŽ. LKŽ registrerar inte alla termer med roten termin- som är kända inom dagens terminologi (det är förstås inte en termordbok), men den har dokumenterat-

²³ Bredvid förkortningen LKŽ anges antalet exempel. Om både en publikation och en författare angavs, hänfördes exemplen till författaren, och bredvid publikationerna anges antalet exempel och antalet exempel med författare inom parentes. Här avses två meningar av J. Jablonskis från Lietuvių Tautos och tre meningar av J. Balčikonis från Kalbotyra.

Terminologija | 2019 | 26

179

Dessa termer och deras avledningar räcker för att täcka kärnan av ord som är relaterade till den nämnda roten. Samtidigt framgår det att man genom historien har sökt efter synonymer till terminui. Det handlar inte bara om det numera bortglömda men ännu bekanta įvardas, utan också om betydligt äldre och numera okända sakmenys, reiškiai, ženklinsena.

I LKŽ:s betydelseförklaringar nämns terminas sällan; oftast används roten termin- för att förklara ord som innehåller samma rot. Endast vid ett fåtal ord finns kommentarer som anger att ordet är en term inom ett visst fackområde.

Den största skattkammaren utgörs av de illustrativa exemplen. I LKŽ finns över 100 exempel där terminas, dess avledningar eller synonymer nämns. Många är hämtade från icke namngivna skriftliga källor (sannolikt i språkvetenskapliga sammanhang); ofta hänvisas till tidskriften Kalbos kultūros, liksom till J. Jablonskis texter med flera. Dessa meningar ger en ganska bred bild av terminologins teori och praktik. Termer framträder i LKŽ som fackspråkets hjärta. Här hittar man information om vad som betraktas som termer, vilka krav som ställs på termer och hur de klassificeras (med avseende på ursprung, struktur och innehåll). Stor uppmärksamhet ägnas åt att skapa och standardisera termer. Från J. Jablonskis verk (många meningar visar hans bidrag till terminologin) kommer betoningen på žmonių språkbrukets lagar – principerna för att skapa termer får inte heller stå i strid med dem. Man kan läsa beklaganden över att terminologin inom vissa fackområden ännu inte har ordnats och inte är etablerad. Det står klart att terminologiskt standardiseringsarbete är svårt och tidskrävande och måste bedrivas konsekvent, utan onödiga netaisaliojant. Terminologin samlas i termordböcker. Vissa meningar dokumenterar enskilda termers historia och utveckling. Man kan få veta vem som har myntat termerna och hur spridda de är; här finns också förslag, inte nödvändigtvis lyckade, om hur en viss term borde ändras. I LKŽ:s exempel sjuder det av terminologiskt liv. Detta visar att LKŽ är mer än en ordbok; en fördjupad läsning av den kommer i framtiden att ge stoff till många fler studier. Ordbokens skapare har samlat en mängd information i den, vilken, när den systematiseras, kan överraska till och med dem själva.

HUVUDKÄLLA

LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas I–XX. Atsak. / vyr. red. J. Balčikonis, J. Kruopas, K. Ulvydas, V. Vitkauskas, Vilnius, 1941–2002.

LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (t. I–XX, 1941–2002), e. variantas. Redaktorių kolegija: G. Naktinienė (vyr. red.), J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė. Programuotojai: E. Ožeraitis, V. Zinkevičius, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga per internetą: http://www.lkz.lt.

180

Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

KOMPLETTERANDE KÄLLOR

DLKŽ₇ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. St. Keinys. 7-asis patais. ir papild. leid., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012; e. variantas, 2015 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga per internetą: http://lkiis.lki.lt.

KTŽ 1990: Gaivenis K., Keinys St. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa.

LKŽPK – Skaitmeninė Lietuvių kalbos žodyno papildymų kartoteka, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015. Prieiga per internetą: http://lkiis.lki.lt.

LST ISO 1087-1:2005 Terminologijos darbas. Aiškinamasis žodynas. 1 dalis. Teorija ir taikymas (tapatus ISO 1087-1:2000).

MTŽ 2005: Kvašytė R. Mokomasis terminologijos žodynėlis, Šiauliai: VšĮ Šiaulių universiteto leidykla.

LITERATŪRA

Auksoriūtė A. 2015: Naujieji dekoratyvinių augalų genčių vardai. – Terminologija 22, 61–77.

Daujotytė V. 2002: Pamatinis kultūros tekstas. – Dvidešimt Lietuvių kalbos žodyno tomų. Sudarė J. Zabarskaitė, Z. Šimėnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 34–38.

Didjurgenienė A., Grigonienė G. 2010: Inovatyvus požiūris į specialybės kalbos dėstymą aukštojoje mokykloje. – Mokslo taikomieji tyrimai Lietuvos kolegijose 7, 27–33.

Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: LKI leidykla.

Gaivenytė-Butler J. 2016: Ilona Mickienė, Birutė Briaukienė. Lietuvių terminologijos aspektai. Metodinė mokomoji knyga [e. išteklius], Vilnius: Vilniaus universitetas, 2016, 67 p. [recenzija] – Terminologija 23, 240–255.

Gritėnienė A. 2016: Šermukšnio vaizdinys „Lietuvių kalbos žodyne“. – Tautosakos darbai 52, 85–104.

Gritėnienė A. 2017: Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne. – Bendrinė kalba 90, 1–19. Prieiga per internetą: http://www.bendrinekalba.lt/?90.

Kaulakienė A. 2014 [1979]: Priešdėliniai ir priesaginiai darybiniai vertiniai lietuviškoje politechnikos terminijoje. – Kaulakienė A. Terminologija. Terminografija. Terminija. Straipsnių rinkinys, Vilnius: Technika, 192–204.

Kaulakienė A. 2014 [1981]: Semantiniai vertiniai lietuvių politechnikos terminijoje. – Kaulakienė A. Terminologija. Terminografija. Terminija. Straipsnių rinkinys, Vilnius: Technika, 233–243.

Keinys St. 2010: Mintys apie didelį kalbininką ir terminologą Joną Jablonskį 150-tų gimimo metinių proga. – Terminologija 17, 80–92.

Keinys St. 2013: Dėl mokslo terminų vienareikšmiškumo supratimo. – Terminologija 20, 47–55.

Klimavičius J. 2002: Kazimieras Gaivenis. Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: LKI leidykla, 2002, 148 p. [recenzija] – Terminologija 9, 129–147.

Klimavičius J. 2003: Lietuvių terminografija: praeities bruožai, dabarties sunkumai ir uždaviniai. – Terminologija 10, 9–32.

Kniūkšta P. 1985: Pirmiausia literatūrinė kalba, po to bendrinė. – Kalbos kultūra 49, 33–62.

Kvašytė R. 2013: Lietuvių ir latvių kalbų terminų su šaknimi termin- mikrosistema. – Terminologija 20, 123–139.

Mitkevičienė A. 2016: Terminas kontekste (žodžių junginio lygmuo). – Terminologija 23, 73–104.

Naktinienė G. 2012: Elektroninio Lietuvių kalbos žodyno naujovės. – Kalbos kultūra 85, 92–102. Prieiga per internetą: http://www.bendrinekalba.lt/?85.

Piročkinas A. 1970: Literatūrinės kalbos terminas ir jo analogai. – Kalbos kultūra 19, 25–32.

Piročkinas A. 1986: Jono Jablonskio kalbos taisymai, Kaunas: Šviesa.

Pupkis A. 2017: Standartinė kalba? – Bendrinė kalba 90, 1–16. Prieiga per internetą: http://www.bendrinekalba.lt/?90.

Smetonienė I., Smetona A., Valotka A. 2016: Dėl standartinės kalbos termino. – Lietuvių kalba 10, 1–14. Prieiga per internetą: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/article/view/217.

Šalkauskis S. 1991: Raštai II: Filosofijos ir pedagogikos terminija, Vilnius: Mintis.

TV 2006: Terminologijos vadovėlis: Europos Komisijos Vertimo raštu generalinio direktorato Lietuvių kalbos departamento vertėjams, Liuksemburgas. Prieiga per internetą: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/terminology_guidelines_lt.pdf.

Umbrasas A. 2018: Asmenų pavadinimai kompiuterijos žodynuose. – Terminologija 25, 107–127.

Terminologija | 2019 | 26

181

Urbutis V. 1978: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslas.

Vaišnienė D. 2017: Bendrinės kalbos samprata Lietuvos Respublikos teisės aktuose ir kalbos politikos kontekste. – Bendrinė kalba 90, 1–19. Prieiga per internetą: http://www.bendrinekalba.lt/?90.

Vitkauskas V. 2002: Didysis akademinis mūsų Žodynas. – Dvidešimt Lietuvių kalbos žodyno tomų. Sudarė J. Zabarskaitė, Z. Šimėnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 8–14.

Zabarskaitė J. 2010: Politinis pasaulėvaizdis didžiajame Lietuvių kalbos žodyne (valstybė, įstatymas, valdžia). – Parlamento studijos 9, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka, 125–143. Prieiga per internetą: http://www.parlamentostudijos.lt/Nr9/9_kalba_1.htm.

Zabarskaitė J. 2012: Kitoks didžiojo „Lietuvių kalbos žodyno“ skaitymas: Adalbertas Bezzenbergeris, marios, pamarys, pamariškis. – Mažoji Lietuva: paribio kultūros tyrimai. Sudarė G. Blažienė, N. Morozova, J. Zabarskaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 239–271.

Шелов С. 2006: Номенклатура versus терминология (три подхода к выделению номенклатурных наименований). – Terminologija 13, 33–47.

TERMINOLOGY IN THE DICTIONARY OF THE LITHUANIAN LANGUAGE (LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS)

S u m m a r y

The Dictionary of the Lithuanian Language (Lietuvių kalbos žodynas – LKŽ) is an exclusive work of the Lithuanian lexicography. It is significant for its broad scope, long preparation time and the abundance of authors. This dictionary not only contains many words and their interpretations, but also it is a multifaceted text that can be analysed as a corpus. It includes a variety of scientific knowledge. The article investigates terminological data collected from the LKŽ. The data unfolds through the words with the root termin- that were used in different parts of the dictionary.

The study shows that the LKŽ is an extensive source of terminological knowledge. Though the LKŽ does not contain all the terms with the root termin- that are known today in the field of terminology, the terms and their derivatives found in the dictionary are sufficient to cover the kernel of words related to the before mentioned root. The core term is terminas “term”, what is more, it was observed that Lithuanian synonyms for this word were searched for in the Lithuanian language. In the LKŽ, meaning interpretations include the word terminas very rarely. Usually, the root termin- is used to interpret words with the same root. The greatest treasure of the dictionary is illustrative examples. Over 100 examples were found in the LKŽ, including the term terminas, its derivatives or synonyms. Many of them were taken from unnamed written language sources (probably, linguistic contexts), as well as, from the linguistic journal Kalbos kultūra (“Language Culture”) and the texts of famous linguist Jonas Jablonskis and others. These sentences given as examples allow for a rather broad picture of the theory and practice of terminology. The terms in the sentences presented in the LKŽ unfold as the core of the expertise language. Here, the information on what a term is considered, what the requirements for the terms are, how they are classified (on the aspects of origin, structure and content) is found. A lot of focus is dedicated to the creation process and management of terms. Numerous sentences show Jonas Jablonskis’ merits to terminology, his attention to usual language laws – the principles of term-creation cannot contradict them. Regrettably, the terminology in some fields has not yet been settled. Naturally, the management of terms is a difficult, time-consuming work requiring a systematic approach. It is mentioned that the

1 8 2 Alvydas Umbrasas | Terminologija Lietuvių kalbos žodyne

terminology is stored in the dictionaries of terms. Some sentences reflect the history and development of certain terms. The authorship and prevalence of the terms are presented. There are some proposals that should be changed. In the illustrative examples of the LKŽ, terminological life is boiling. This shows that the LKŽ is more than a dictionary, and its comprehensive analysis is going to result in more research in the future. If more systemized, the information put in the dictionary by the authors might make the latter unexpectedly surprised.

Gauta 2019-08-26

Alvydas Umbrasas

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E. paštas alvydas.umbr [email protected]

Terminologija | 2019 | 26

183