Go to originalLocalized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…
Page 1
doi.org/10.35321/term30-7
Litauens termbank: 20 år efter att lagen antogs
Litauens termbank: 20 år efter att lagen antogs
ALVYDAS UMBRASAS
Litauiska språkets institut
ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-5184-0056
SAMMANFATTNING
Litauens termbank upprättas med stöd av lagen om Litauens termbank, som antogs för 20 år sedan. Med anledning av jubileet behandlar artikeln termbankens tillkomsthistoria och utveckling och uppmärksammar såväl den rättsliga regleringen som databasens innehåll. Statliga institutioners bidrag till termbanken undersöks, liksom egenskaperna hos termartiklarna i godkända rättsakter.
Termbanken för Republiken Litauen inrättades i enlighet med lagen om Republiken Litauens termbank, som antogs för tjugo år sedan. Med anledning av jubileet undersöker artikeln Termbankens historia och utveckling, med fokus på såväl den rättsliga regleringen som databasens innehåll. Offentliga institutioners bidrag till Termbanken och kännetecknen hos termposter för rättsakter undersöks.
Den 23 december 2003 antogs Republiken Litauens lag om termbanken. I slutet av 2023 har det således gått 20 år sedan hanteringen av termer i rättsakter reglerades genom en särskild lag i Litauen. Med anledning av detta är det värt att
142
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 2
blicka både bakåt och framåt för att kunna bedöma det arbete som har utförts. Konceptet, strukturen, innehållet och den rättsliga grunden för Republiken Litauens termbank, som inrättades med stöd av lagen, har redan undersökts (se Umbrasas 2013). Med denna artikel avses, genom tillämpning av en beskrivande-analytisk metod, att komplettera tidigare forskning med historiska, faktamässiga och terminologiska uppgifter. Artikelns syfte är att visa utvecklingen och genomförandet av lagen om termbanken, förändringarna i Termbanken, särskilt under de senaste 10 åren, dynamiken i verksamheten hos de institutioner som arbetar med Termbanken samt det särpräglade innehållet i denna databas. Störst uppmärksamhet ägnas åt rättsaktsterminologi. Materialet bygger på uppgifter från informationssystemet för rättsakter och Termbanken, årsrapporter om den statliga litauiska språknämndens verksamhet, protokoll och bilagor från arbetsgruppen som utarbetade förslaget till lag om termbanken samt den litteratur som anges.
DEN RÄTTSLIGA GRUNDENS TILLKOMST
På språknämndens initiativ började idén om en statlig termbank diskuteras när den statliga litauiska språknämnden för mandatperioden 2002–2007, under ledning av dr Irena Smetonienė, inledde sitt arbete. Redan 2002 anordnades möten mellan företrädare för språknämnden och specialister på informationsteknik och andra områden (från Republiken Litauens Seimas kansli, Litauens standardiseringsdepartement, Institutet för matematik och informatik m.fl.). Vid mötena diskuterades möjligheten att skapa en helt ny termbas, dess koncept och struktur, kopplingar till de databaser som redan fanns vid den tiden samt terminernas omfattning (till exempel om olämpliga termer skulle tas med eller inte). I november 2002 skickade språknämnden omkring 30 förfrågningar till institutioner för att bedöma läget och få information om de terminologiska databaser som institutionerna redan hade. Eftersom databasen för den europeiska termordboken Eurovoc just då höll på att bearbetas i Seimas, föreslog informatikerna dess struktur som grund för den framtida termbanken, samtidigt som de beaktade möjligheten till senare integration. När diskussionerna utvecklades föreslog Seimas utskott för Europafrågor att språknämndens idé om att skapa en statlig termbank skulle genomföras genom lagstiftning. För detta ändamål tillsattes i mitten av 2003, genom ett beslut av Seimas presidium, en arbetsgrupp för att utarbeta ett lagförslag om Republiken Litauens termbank. Vytenis Povilas Andriukaitis, dåvarande vice talman i Seimas och ordförande för Seimas utskott för Europafrågor, fick i uppdrag att leda gruppen. Sammanlagt ingick 14 personer i arbetsgruppen, inte bara från Seimas utan också från andra berörda
Terminologija | 2023 | 30
143
Page 3
institutionernas1. Projektet skulle utarbetas senast den 15 september samma år, det vill säga i praktiken under sommaren. Arbetet brådskade eftersom Litauens anslutning till Europeiska unionen närmade sig (den skedde den 1 maj 2004), och Termbanken förknippades med de utmaningar kring terminologihantering i rättsakter som då behandlades eller skulle behandlas, särskilt i det regelverk från Europeiska unionen som översattes till litauiska.
Av protokollen från arbetsgruppen som utarbetade lagförslaget om Termbanken framgår att gruppen samlades till sitt första möte den 27 juni 2003 och höll sammanlagt minst sex möten under tre månader. Även andra specialister deltog i mötena, bland annat från Seimas avdelning för informationsteknik. Vid de första mötena väckte frågor om hur institutionernas samarbete kring Termbankens verksamhet skulle organiseras diskussion. Man övervägde både centraliserade och decentraliserade system samt aspekter på inhämtning, sammanförande, behandling, godkännande och publicering av uppgifter. Språkkommissionen, Institutet för litauiska språket och Litauens standardiseringsdepartement lade fram sina koncept, liksom informatiker från Seimas avdelning för informationsteknik. Störst stöd fick det koncept som språkkommissionen föreslog: olika aktörer skulle lämna terminologiska uppgifter till språkkommissionen för bedömning (i första hand dess terminologiska underkommitté), varefter uppgifterna skulle föras in i en gemensam databas, medan arbetsgrupper vid olika institutioner skulle ansvara för att sammanställa dem. En enkät som språkkommissionen genomförde i slutet av 2002 visade att 16 av 21 statliga institutioner hade eller höll på att utveckla någon form av databas (terminologidatabas), och att personer hade utsetts att ansvara för detta arbete2. Därmed fanns redan en grund för de potentiella arbetsgrupperna.
Det ursprungliga lagförslaget om Termbanken utarbetades och behandlades i augusti 2003. Bland annat diskuterades vid den första behandlingen av förslaget
1 Förutom den nämnda arbetsgruppens ordförande ingick även Irena Smetonienė (ordförande för den statliga språkkommissionen), Loreta Raulinaitytė (senior rådgivare vid Seimas utskott för Europafrågor), Aušra Bodin (chef för avdelningen för systematisering av rättsakter vid Seimas avdelning för informationsteknik), Justinas Žilinskas (senior rådgivare för Europeiska unionens rätt och internationell rätt vid Seimas juridiska avdelning), Kęstutis Kaminskas (rådgivare vid Seimas utskott för utbildning, vetenskap och kultur), Regina Narutienė (senior specialist vid Seimas dokumentavdelning), Kristina Kačkuvienė (översättare vid översättargruppen under Seimas kanslichef), Jūratė Drevinskienė (biträdande direktör för översättnings-, dokumentations- och informationscentrumet vid Europeiska kommittén under Litauens regering), Živilė Liekytė (direktör för justitieministeriets avdelning för lagstiftning och offentlig rätt), Valentina Karazienė (chef för klassifikationsunderavdelningen vid avdelningen för statistikens utveckling vid statistikdepartementet under Litauens regering), Nijolė Dudlauskienė (chef för avdelning I för standardisering vid Litauens standardiseringsdepartement under Litauens miljöministerium), Rimantas Miknys (biträdande direktör för Litauens historiska institut) och Jolanta Zabarskaitė (tillförordnad direktör för Institutet för litauiska språket) (Litauens republikanska Seimas presidiums beslut nr 1576 av den 18 juni 2003, ”Om tillsättande av en arbetsgrupp för att utarbeta lagförslaget om Litauens republikanska Termbank”).
2 Uppgifterna hämtades från motiveringen till lagförslaget om Litauens republikanska Termbank.
144
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 4
diskuterades användningen av ordet bankas (”bank”) i lagens och databasens namn. Det föreslogs att den skulle kallas registru (”register”), med hänvisning till rättsaktsregister, eftersom bankas (”bank”) inte är ett vanligt ord i lagstiftningssammanhang. Man enades dock om att bankas (”bank”) används i internationella terminologistandarder och inte är något nytt. I mitten av september (den 12:e) behandlades den andra versionen av förslaget. Det reviderade förslaget lämnades till språkkommissionens terminologiska underkommitté för behandling (mötet hölls den 23 september) och ändrades i enlighet med dess synpunkter. I slutet av september (den 26:e), efter att ha granskat och förbättrat den tredje versionen, konstaterade arbetsgruppen att den hade behandlat alla förslag och slutfört arbetet med förslaget. Efter att motiveringen hade utarbetats registrerades lagförslaget i Seimas databas över rättsakter i början av november (den 3:e). Med beaktande av synpunkter från Seimas utskott gjordes ytterligare några mindre justeringar, och i december fanns en slutlig version.
En genomgång av alla versioner av lagförslaget om Termbanken och dess utveckling visar att både de formella uttryckssätten och vissa bestämmelser och deras omfattning förändrades – gradvis övergick man till mer koncisa och mer övergripande formuleringar. Även vissa termer och deras innebörd ändrades. Exempelvis ersattes termerna privalomas terminas, rekomenduojamas terminas med aprobuotas terminas, teiktinas terminas. Termen termino straipsnis (”terminartikel”) infördes; tidigare kallades detta terminologiniu įrašu (”terminologisk post”). terminologinių duomenų rinkinys (”samling av terminologiska uppgifter”) ersattes med terminų straipsnių rinkiniu, ekspertinis vertinimas – ekspertize, specialiosios žinios – terminologo kompetencija (”samling av terminartiklar”, ”expertbedömning” med ”expertis” och ”specialkunskaper” med ”terminologkompetens”) med flera. Definitionerna av termer ändrades, preciserades och omformulerades också flera gånger. Här följer hur definitionen av själva Lietuvos Respublikos terminų banko (förkortat Terminų banko) utvecklades i de olika versionerna av förslaget (från den första till den slutliga):
”ett system för hantering (systematisering, insamling, lagring och användning) av termer och information som hör samman med dem; helheten av samlingar av litauiska språkets termer, ordnade enligt fastställda regler och tillgängliggjorda på internet”;
”helheten av samlingar av artiklar om litauiska språkets termer, ordnade enligt fastställda regler och tillgängliggjorda på internet”;
”helheten av samlingar av artiklar om godkända och rekommenderade termer i litauiska språket, ordnade enligt fastställda regler och tillgängliggjorda på internet, samt termer som inte ska rekommenderas”;
”ett statligt informationssystem bestående av helheten av samlingar av artiklar om godkända och rekommenderade termer i litauiska språket, ordnade enligt fastställda regler och tillgängliggjorda på internet, samt termer som inte ska rekommenderas”.
Som framgår övergick man från ett system för informationshantering i allmänhet till ett statligt informationssystem, samtidigt som omfattningen av de termer som skulle ingå gradvis preciserades.
Terminologija | 2023 | 30
145
Page 5
Det är också värt att uppmärksamma termen apibrėžtis (den definieras inte i lagen). Av protokollen från arbetsgruppen som utarbetade lagförslaget och deras bilagor framgår att definicija nämndes i de första tekniska beskrivningarna av systemet, som utarbetades av informatiker. I stället för den termen föreslogs apibrėžimas (i beskrivningarna ändrades det också på detta sätt), men detta nämndes inte i de första versionerna av lagförslaget. Först vid bearbetningen av den tredje versionen av lagförslaget preciserades definitionen av termino straipsnio och termen apibrėžties angavs där. Man kan hävda att just lagen om termbanken bidrog till att termen apibrėžtis spreds, inte bara i administrativt sammanhang utan även inom den litauiska terminologivetenskapen; den bröt i praktiken med den tidigare traditionen att använda termen apibrėžimas.
Parallellt med det ursprungliga lagförslaget började man utarbeta en specifikation för termbankens informationssystem (utarbetad av Seimas avdelning för informationsteknik), och samtidigt kom man överens om att det också behövdes en metodik för termbanken. Den senare godkändes genom ett beslut av språkkommissionen ett par månader efter att lagen om termbanken antagits (den 2 februari 2004). Som brukligt är för rättsakter av detta slag fastställde lagen kortfattat de mest grundläggande frågorna – skapandet, förvaltningen, användningen och finansieringen av termbanken samt skyldigheter, rättigheter och ansvar för de juridiska och fysiska personer som förvaltar termbanken, tillhandahåller uppgifter till den och använder den. Metodiken behandlade mer ingående termbankens struktur, termpostens uppbyggnad, informationssystemets krav, funktionerna för de organ som leder och förvaltar termbanken samt för oregistrerade och registrerade användare, deras åligganden med mera.
Under de senaste 20 åren har lagen om termbanken ändrats endast en gång – den 4 juli 2017 antogs lagen om ändring av artikel 4 i Republiken Litauens lag om termbanken nr IX-1950 (trädde i kraft den 1 januari 2018), enligt vilken den enda förvaltaren och administratören av termbanken blev Statliga kommissionen för det litauiska språket. Fram till dess ansvarade språkkommissionen endast för termbankens innehåll, medan Seimas kansli tillhandahöll och underhöll den tekniska och programvarumässiga utrustning som krävdes för att banken skulle fungera. Med beaktande av lagändringen och de skyldigheter som anges däri att utarbeta genomförandeföreskrifter godkändes (uppdaterades) Republiken Litauens metodik för termbanken genom Statliga kommissionen för det litauiska språkets beslut nr N-3 (162) av den 5 oktober 2017. Kort därefter godkändes ytterligare två dokument genom beslut nr V-21 av ordföranden för Statliga kommissionen för det litauiska språket den 11 april 2018 – föreskrifterna för Republiken Litauens termbanks informationssystem och föreskrifterna för informationssäkerheten i Republiken Litauens termbanks informationssystem.
146
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 6
Metodiken och föreskrifterna fastställde tillsammans termbankens funktionsmekanism, informationssystemets syfte, uppgifter samt organisatoriska, informativa och funktionella struktur med ännu större detaljrikedom, samtidigt som stor vikt lades vid datasäkerheten.
DATABAS
Det första informationssystemet för termbanken skapades av Seimas kanslis avdelning för informationsteknik redan 2004 (uppgifter började föras in och offentliggöras i januari 2005). Databasen skapades med programvaran Oracle; det interna systemet för registrerade användare (se fig. 1) var tillgängligt endast efter att det nödvändiga programpaketet installerats på datorn. I början av termbankens verksamhet var detta en tekniskt sett ganska vanlig lösning, men med tiden blev programmen föråldrade och det blev svårare att säkerställa deras kompatibilitet. När språkkommissionen 2018 övertog ansvaret för termbankens informationssystem utvecklades på dess uppdrag ett nytt informationssystem för termbanken baserat på PostgreSQL, som togs i drift i november 2019. Registrerade användare kan nå det via internet utan att installera några ytterligare program (fig. 2). Samtidigt uppdaterades den offentliga modulen för termsökning. För att göra den smidigare och enklare tillkom ett förenklat sökfönster med ett fält och minimalistisk design, samt ett fönster för avancerad sökning (fig. 4), baserat på det tidigare sökfönstret (fig. 3), med ytterligare funktioner (till exempel möjligheten att söka i termdefinitioner). Termbankens webbplats skapades enligt principen om responsiv design och är därför nu enklare att använda på mobila enheter (adressen har inte ändrats – http://terminai.vlkk.lt).
Termbanken skapades i första hand som ett gemensamt informationssystem för statliga institutioner för hantering av termer i rättsakter (om konceptet, se även Ivanauskienė 2005, 2008), men den är också avsedd att sprida olika tillförlitliga termer; termer från rättsakter utgör en relativt liten del av hela datamängden (cirka 7 procent). I november 2023 offentliggjordes sammanlagt omkring 278 000 termposter i termbanken, varav den största delen – cirka 225 000 (ungefär 81 procent) – utgjordes av poster från termordböcker. Uppgifter från sammanlagt 53 termordböcker har förts in i termbanken. Under de senaste par åren har omfattande termordböcker inom psykologi, geografi och mekanik lagts till; under de två föregående åren lades mindre termordböcker om PR, projektledning och cateringföretag till (en fullständig förteckning över de ordlistor som offentliggörs i termbanken
Terminologija | 2023 | 30
147
Page 7
Fig. 1. Fönstret i termbankens informationssystem (internt), som var i bruk 2005–2019
Fig. 2. Fönstret i termbankens informationssystem (internt), som varit i bruk sedan 2019
med bibliografiska uppgifter finns på språkkommissionens webbplats3). I samarbete med Litauens standardiseringsdepartement började man 2015 publicera termer i termbanken som språkkommissionen hade bedömt positivt.
3 Tillgänglig på internet: https://www.vlkk.lt/aktualiausios-temos/terminija/terminu-banke-skelbiamu-terminu-zodynu-sarasas.
148
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 8
Fig. 3. Terminbankens offentliga sökfönster för termer (2005–2019)
Fig. 4. Terminbankens offentliga sökfönster för termer (från 2019)
Uppgifter om litauiska terminologiska standarder – totalt publiceras omkring 8,7 tusen termposter från 66 standarder4 (inklusive termer från Internationella värderingsstandarder som lämnats in av finansministeriet) (omkring 3 procent av databasen). En betydande del av Terminbanken (omkring 24 tusen termer
4 Omfattar standarder för termer som språkkommissionen bedömt sedan omkring 2005, men några har inte inkluderats.
Terminologija | 2023 | 30
149
Page 9
poster (omkring 9 procent)) utgörs av uppgifter som sammanställts enligt språkkommissionens rekommendationer (omfattar omkring 80 rekommendationer som under de senaste två decennierna har godkänts genom protokollbeslut av språkkommissionen). Detta är biologisk och zoologisk nomenklatur och namn med anknytning till den – namn på växter, deras frukter och vissa produkter framställda av växter, namn på alger, lavar, svampar och liknande organismer samt sjukdomar som de orsakar, namn på skalbaggar, groddjur, blötdjur, krabbor och annat. För att öka mångfalden bland de termer som publiceras i Terminbanken började man 2019 publicera termer som hämtats ur högskoleläroböcker (termer och definitioner har granskats och preciserats av läroböckernas författare samt behandlats av språkkommissionen och dess terminologiska underkommission). Totalt publiceras omkring 1,3 tusen termer från 13 läroböcker inom mycket varierande områden: redovisning, revision, finansmarknader, internationell ekonomi, mikroekonomi, makroekonomi, Europeiska unionens inre marknadsrätt, icke-statliga organisationer, karriärutveckling, byggnadsmaterialvetenskap, kemisk teknologi för keramiska material och datorarkitektur. Även om antalet inte är stort (i hela databasen utgör de mindre än en halv procent; i genomsnitt omkring 100 termer per lärobok), är detta ändå betydelsefulla uppgifter, särskilt med tanke på att det saknas termordböcker inom vissa områden.
Det bör sägas att utvecklingen inom utgivningen av termordböcker inte inger optimism. Efter återupprättandet av självständigheten tog en utgivningsboom för termordböcker av varierande kvalitet vid, driven både av praktiska behov och naturlig efterfrågan och av ekonomiskt stöd (särskilt inom ramen för programmet för användning och utveckling av det officiella språket i Republiken Litauen 1996–2005, godkänt genom Republiken Litauens regerings resolution nr 1525 av den 4 december 1995 och samordnat av språkkommissionen, samt genom senare stödåtgärder). Under det senaste årtiondet har denna utveckling tydligt avtagit – antalet olika ordböcker som ges ut varje år kan nu räknas i ental, inte tiotal – och utgivningen återgår till den omfattning för termordböcker som rådde i slutet av sovjettiden (se fig. 55).
5 Diagrammet visar förändringen över tid i antalet termordböcker som getts ut per år. Siffrorna för 1980–2005 bygger på bibliografiska uppgifter publicerade i en skrift om terminografi (se Gaivenytė-Butler, Keinys, Noreikaitė 2008: 70–228); senare uppgifter har hämtats från de senaste termordboksreferaten som publiceras i tidskriften Terminologijos och sammanställs av Jolanta Gaivenytė-Butler (vissa publikationer i förteckningarna är inte egentliga termordböcker, men har ändå hänförts till kategorin). Som framgår inträffar den första uppgången i utgivningen av termordböcker just i samband med återupprättandet av självständigheten (1990 gavs 22 termordböcker och ordlistor ut; åtminstone de större av dem hade naturligtvis börjat sammanställas redan i slutet av sovjettiden), och toppen nåddes 2008, då 29 terminografiska publikationer gavs ut. Därefter syns en tydlig kvantitativ nedgång. Diagrammet visar inte kvalitativa förändringar; en mycket stor andel av ordböckerna hade inte lämnats in till språkkommissionen för bedömning (jfr Gaivenytė-Butler 2009: 254), och i allmänhet motsvarar de inte heller begreppet termordbok, och sådana
150
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas:
20 metų po įstatymo priėmimo
Page 10
Fig. 5. Utgivning av termordböcker i Litauen sedan 1980
När det gäller kvalitet väckte termordböckernas bristande kvalitet tidigare oro (Klimavičius 2003: 27; Gaivenytė-Butler 2009: 259–264), och nu inger även antalen oro – med sådana tendenser kan vi snart behöva konstatera att inte en enda ordbok har getts ut under ett år. Å ena sidan kan detta tyda på att det redan har getts ut många termordböcker (terminografin är faktiskt ganska omfattande inom vissa områden), men å andra sidan går det inte att blunda för att terminografin inom vissa områden är torftig eller helt saknas6. Den äldre generationen terminografer, som utförde betydande arbeten, lämnade utan tvekan utrymme för nya insatser, men det är svårt att se några som vill fortsätta arbetet. Den vetenskapspolitiskt betingade tillbakagången för litauiska i akademiska publikationer kommer på sikt att innebära allt större terminologiska utmaningar för universitetslärare som undervisar på litauiska och deras studenter. Detta är också en utmaning när det gäller att komplettera Terminbanken med ordböcker. Man vill gärna tro att termordböcker (inte nödvändigtvis i tryckt form; numera hoppas man snarare på elektroniska)
žodynams keliamų reikalavimų (žr. Umbrasas 2008). Dėti į Terminų banką atrenkami tik kai kurie Kalbos komisijos įvertinti (paprastai verčiamieji aiškinamieji) terminų žodynai. Kėlima į duomenų bazę riboja ir finansinės galimybės (žodynų duomenų struktūrinimui skirtos lėšos nėra didelės). Paties Terminų banko, kaip terpės terminų žodynams rengti, potencialas iš esmės liko neišnaudotas. Tiesa, jo vidinė sistema labiau pritaikyta palyginti nedideliems duomenų rinkiniams tvarkyti, o didelių žodynų rengimo etape reikalingi kiek kitokie įrankiai.
6 Det kan tilläggas att utgivningen i självständighetens början av små ordlistor, ofta med ringa terminografiskt värde, senare förlorade sin aktualitet när det blev möjligt att publicera olika termlistor direkt på internet; bibliografiskt sett får dessa inte status som termordböcker.
Terminologija | 2023 | 30
151
Page 11
Behovet kommer på ett eller annat sätt att tillgodoses. Ordboksarbete är en lång process, så för terminologiarbetet och Terminologibankens behov vore det ändamålsenligt att även sammanställa mindre samlingar av termposter. Hösten 2023 publicerades till exempel en lista över pianomekanismens delar i Terminologibanken, utarbetad av Lietuvos fortepijonų derintojų asociacija under ledning av Audrius Blažiūnas (82 termposter). Det vore också värdefullt med samlingar av åtminstone de viktigaste termerna inom andra områden där terminografiskt arbete saknas, samt medverkan från vetenskapliga institutioner7.
TERMINOLOGIARBETE FÖR FÖRFATTNINGAR
Lietuvos Respublikos terminų banko įstatymas, tillsammans med senare genomförandeförfattningar, skapade en organisatorisk mekanism som har varit i funktion i nästan 20 år. Med stöd av lagen inrättades terminologikommissioner vid statliga institutioner, vilka lämnar uppgifter till Terminologibanken. Kommissionerna inventerade först terminologin i gällande författningar och började därefter fortlöpande bearbeta terminologin i författningsförslag. Författningstermerna, som kan betraktas som funktionellt sett den viktigaste delen av Terminologibanken, omfattar nästan 19 000 termposter. Ungefär en fjärdedel av de godkända8 termposterna gäller jordbruk, fiske och livsmedel. Detta visar både på aktiviteten hos terminologikommissionen vid jordbruksministeriet ända sedan Terminologibanken började byggas upp (en tiondel av termerna inom området har dock lämnats in av statens livsmedels- och veterinärmyndighet) och på att vi är ett jordbruksland där ett stort antal författningar inom området utarbetas. Relativt många termer har också godkänts inom finans, miljö, hälsa och energi (se tabell 1).
Terminologikommissionerna vid statliga institutioner är olika aktiva. Under de senaste 10 åren har jordbruks-, miljö-, finans- och hälsovårdsministerierna lämnat in flest termer från olika författningar till Terminologibanken (vart och ett har bidragit med över 1 000 termer). Ekonomi- och innovationsministeriet (tidigare ekonomiministeriet), energiministeriet och kommunikationsministeriet har bidragit med ungefär hälften så många, medan övriga ministerier har bidragit ännu mindre (detta beror sannolikt på att de utarbetar färre författningar, men i allmänhet kvarstår ändå författnings-
7 Genom genomförandeförfattningar till Terminologibankens lag (ett regeringsbeslut) ålades statliga forskningsinstitut redan 2008 (medan statliga universitet rekommenderades) att inrätta terminologikommissioner och lämna in de samlingar av termposter som de utarbetat till Terminologibanken. Kommissioner inrättades visserligen, men resultaten av deras verksamhet syns inte i Terminologibanken.
8 I Terminologibanken ges statusen godkänd enligt Terminologibankens lag endast åt författningstermer.
152
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 12
Tabell 1. Antal godkända termposter för författningstermer som publicerats i Terminologibanken, fördelat efter ämnesområde
Jordbruk, fiske och livsmedel
4662
Finans
2712
Miljö
2205
Hälsa
2127
Energi
1484
Ekonomi
871
Allmän säkerhet
756
Transport
630
Kommunikation
577
Försvar
527
Juridik
435
Social trygghet, sysselsättning och arbetsvillkor
392
Politik
285
Kultur
244
Utbildning och vetenskap
186
Statistik
150
Standardisering och metrologi
149
Hasardspel och lotterier
116
Internationella relationer
114
Kroppskultur och idrott
105
Övrigt
99
akter vars terminologi fortfarande inte har inkluderats i Termbanken). Bland de institutioner som lyder under ministerierna är Statens läkemedelskontrollmyndighet mest aktiv (se närmare i tabell 2). En jämförelse med uppgifter från för 10 år sedan (jfr Umbrasas 2013: 102–104) visar att institutionernas aktivitetsnivå har förändrats. Jordbruksministeriets försprång i aktivitet gentemot andra institutioner har minskat avsevärt (för 10 år sedan hade ministeriet ensamt lämnat in en tredjedel av de godkända termerna). En ökning av Miljöministeriets aktivitet kan konstateras, och särskilt stor är ökningen hos Hälsoministeriet, framför allt under de senaste åren (för 10 år sedan hade endast 194 termartiklar från Hälsoministeriet godkänts, medan antalet 2013–2022 var 1026). Från vissa institutioner godkändes under tio år endast ett fåtal eller några tiotal termartiklar, men för tio år sedan var dessa institutioner ännu fler.
Terminologija | 2023 | 30
153
Page 13
Tabell 2. Antalet termartiklar som godkänts under de senaste 10 åren, årsvis och fördelat på institutioner
Alvydas Umbrasas Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 14
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
TOTALT
Försvarsministeriet
1
3
28
3
16
26
23
4
1
9
114
Polisdepartementet vid inrikesministeriet
12
15
0
3
0
78
0
0
0
0
108
Kulturministeriet
7
6
22
10
1
6
12
8
16
12
100
Utrikesministeriet
40
2
0
3
14
9
0
15
0
0
83
Statistikdepartementet
4
25
0
0
0
0
0
0
0
26
55
Regeringskansliet
0
0
0
0
0
0
21
19
0
13
53
Räddningsdepartementet
0
9
11
0
0
9
0
0
6
0
35
Specialutredningstjänsten
8
4
1
1
0
0
11
0
0
4
29
Tjänsten för utredning av finansiella brott
0
0
0
5
0
0
10
3
0
0
18
Myndigheten för revision, redovisning, värdering av tillgångar och insolvenshantering
0
0
0
0
0
0
0
9
0
0
9
Presidentens kansli
0
0
2
0
3
0
0
0
0
0
5
Aktivitetsutvecklingen under det senaste decenniet för åtminstone vissa institutioner framträder tydligast i grafisk form (se figur 6). Om alla institutioner varje år lämnade in samma antal termer för godkännande skulle diagrammet visa en enda gemensam, jämn linje. Att linjerna inte sammanfaller och är ojämna visar att den terminologiska verksamhetens intensitet varierar från år till år. Det bör dock noteras att diagrammet och tabell 2 visar nya termartiklar som publicerats i Termbanken, medan flera hundra termer i lagförslag varje år dessutom samordnas genom att tidigare publicerade uppgifter (vanligtvis definitioner) preciseras. Därför är vissa institutioners terminologiska bidrag till Termbanken större än vad tabellen visar.
När man talar om antalet termartiklar bör man ha i åtanke att antalet olika termer är mindre än antalet termartiklar, eftersom samma term
Terminologija | 2023 | 30
155
Page 15
Figur 6. Månatlig aktivitetsdynamik under de senaste 10 åren hos de institutioner som har lämnat in flest godkända termartiklar
med mer eller mindre avvikande definitioner kan komma in i Termbanken både från olika rättsakter inom samma område och från rättsakter inom olika områden. Definitionsmodellerna kan också skilja sig åt i olika sammanhang. Som bekant kan samma term vid behov definieras genom att ange kännetecken, genom att räkna upp de objekt som begreppet omfattar eller genom att hänvisa till en artikel i samma eller en annan rättsakt (Umbrasas 2022: 130–134). Praxis visar att åtminstone vissa termer (t.ex. sådana som rör finansiering) behövs inom olika områden och definieras utifrån behoven i den specifika rättsakten. Termen pareiškėjas är kanske rekordhållare i Termbanken – hela 39 definitioner har lämnats in från rättsakter. Här följer några av dem9:
”En fysisk eller juridisk person i Republiken Litauen som strävar efter att få stöd inom ramen för ett program från Europeiska unionen”;
”En fysisk eller juridisk person som lämnar in ett klagomål till underrättelsekontrollombudsmannen”;
”En fysisk eller juridisk person som lämnar in en ansökan om registrering av ett veterinärmedicinskt läkemedel”;
9 För att inte tynga texten anges här och i det följande inte de exakta källorna (rättsakter och deras konkreta utkast), eftersom uppgifterna betraktas som modeller.
156
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 16
”En person eller flera personer som har lämnat in en ansökan om registrering av ett varumärke”;
”En person som i den ordning som föreskrivs i rättsakter har lämnat in en ansökan om licens, tillstånd eller certifikat”;
”En fysisk person som har lämnat in en ansökan om att delta i certifieringsprocessen för energiarbetare”;
”En offentlig eller privat juridisk person, en filial eller representation för en juridisk person, som lämnar in en plan för projektgenomförande och strävar efter att få medel från Europeiska unionen och/eller statsbudgeten för att uppnå de mål som fastställts i planen för projektgenomförande”;
”En kommun, en administrativ enhet vid Republiken Litauens miljöministerium eller en underställd institution, eller en annan aktör, som lämnar in en ansökan om projektfinansiering”;
”En medborgare i Republiken Litauen som är minst 16 år gammal, en utlänning som är stadigvarande bosatt i Republiken Litauen eller en grupp sådana personer, som har lämnat in en framställning i enlighet med Republiken Litauens konstitutionella lag om framställningar”;
”En av föräldrarna, hos vilken barnets bostadsort har fastställts genom domstolsbeslut eller genom överenskommelse mellan föräldrarna, eller en förmyndare (vårdnadshavare), som vänder sig till bidragsadministratören angående utbetalning av bidrag”;
”En offentlig leverantör av dricksvatten och avloppsvattenhanterare som lämnar in en ansökan om bidrag för att genomföra ett investeringsprojekt för anslutning av bostäder till befintliga centraliserade avloppssystem”;
”En medlem av det litauiska landsbygdsnätverket som verkar på nationell nivå, har lämnat in en stödansökan för att genomföra ett kommunikationsprojekt inom programmet för landsbygdsutveckling i Litauen 2014–2020 och ansvarar för att projektet genomförs på ett korrekt sätt”;
”En ekonomisk aktör eller en grupp av sådana aktörer som har lämnat in en ansökan till Europeiska kommissionen inom ramen för det enkla programmet för information om och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeländer, och som uppfyller kraven i artikel 7.1 i förordning (EU) nr 2014/1144”;
”En fysisk eller juridisk person, en enhet utan status som juridisk person, dess filial och representation i Republiken Litauen, Europeiska unionens medlemsstater och stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet”.
Som framgår har begreppen visserligen det gemensamt att de avser att vända sig till någon med en viss ansökan eller begäran (i en allmän ordbok kan detta definieras generellt), men i rättsakterna skiljer sig både den angivna aktören och syftet med dennes begäran (endast det sista exemplet är en uppräkning utan kännetecken). I liknande fall brukar frågan om termens precision tas upp. En och annan preciserad term har också godkänts (t.ex.: sökande till projektet i återhämtnings- och resiliensplanen ”Nya generationens Litauen”,
Terminologija | 2023 | 30
157
Page 17
sökande till kommunikationsprojektet inom Litauens landsbygdsutvecklingsprogram 2014–2020), men ofta är det svårt eller omöjligt att precisera termen, eller så blir den alltför otymplig när den preciseras. Därför behålls en generell term, medan särarten framgår av definitionen.
Termbanken registrerar också uppgifter om olika utkast till samma rättsakt. Under det senaste årtiondet har till exempel definitioner av statens kassa, som förekommit i olika utkast till ändringar av lagen om statens kassa, vid olika tidpunkter funnits där (i kronologisk ordning10):
”ett system som förvaltas av Republiken Litauens finansministerium och som omfattar dess gemensamma konto i Litauens bank samt andra system genom vilka systemets funktioner genomförs”*;
”en fond för statliga medel, vars tillgångar utgörs av statsbudgetens inkomster, medel som staten erhållit eller lånat, medel som erhållits genom tillfälliga investeringar av fondens tillgångar samt andra förvärvade medel”;
”ett system som förvaltas av Republiken Litauens finansministerium och som omfattar detta ministeriums gemensamma konto för statens kassa i Litauens bank samt system som möjliggör genomförandet av följande funktioner: att samla statens penningmedel på det gemensamma kontot för statens kassa och betala ut dem, sköta bokföringen av dessa transaktioner, utföra kontroll, utarbeta och lämna rapporter om dessa transaktioner, förvalta de åtaganden som staten tagit på sig genom att emittera Republiken Litauens regerings värdepapper, ingå låneavtal och utfärda andra skuldförbindelser, prognostisera flödena av statens penningmedel samt investera eller på annat sätt använda tillfälligt disponibla statliga penningmedel på ett återbetalningspliktigt sätt”*;
”ett system som förvaltas av Republiken Litauens finansministerium och som omfattar organisatoriska och tekniska åtgärder som möjliggör genomförandet av de funktioner som anges i artikel 7 i Republiken Litauens lag om statens kassa”.
Att registrera olika definitioner av samma rättsakt kan försvåra användningen av Termbanken (därför läggs nya definitioner ofta in i stället för de tidigare, snarare än bredvid dem), men kan samtidigt vara till nytta eftersom det gör det möjligt att se olika koncept och förändringar i begreppen. När termer för utkast till rättsakter lämnas in för godkännande går det dessutom ännu inte att med säkerhet säga att utkastet verkligen kommer att antas. Detta gäller särskilt initiativ till lagändringar, som ibland tar sig uttryck i parallella utkast som vidareutvecklas under flera år. Utvecklingen av definitioner och begrepp leder ibland också till förändringar av termer. Under ungefär ett årtionde godkändes exempelvis följande termer ur lagen om förvaltning av statliga informationsresurser och dess ändringsutkast (i kronologisk ordning):
10 Definitioner markerade med asterisk har ersatts och visas inte längre i Termbanken.
158
Alvydas Umbrasas | Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 18
förvaltare av statligt informationssystem – ett ministerium eller en annan statlig myndighet eller institution som fastställer målen för det statliga informationssystemet och förvaltar det;
förvaltare av ett register eller ett statligt informationssystem – en statlig myndighet vars chefs ansvarsområde för förvaltning eller verksamhet omfattar registret eller det statliga informationssystemet, och som fastställer målen för registrets eller det statliga informationssystemets verksamhet och samordnar registrets eller det statliga informationssystemets funktion;
förvaltare av informationssystem – en statlig eller kommunal myndighet eller institution, ett annat offentligt förvaltningsorgan, en offentlig institution eller ett statligt kontrollerat företag, som fastställer målen och medlen för informationssystemets funktion.
Den växande mängden data i Termbanken uppmuntrar användaren att värdera och välja. Det finns många termer som har hamnat i denna databas från olika källor. Exempelvis förekommer termen avfall i 15 termposter. Den har godkänts utifrån avfallshanteringslagen, hämtats från fyra terminologistandarder (två inom miljöskydd, varav en från den militära kontexten, samt standarder för bränsle och förpackningar) och från hela nio ordlistor (klädsel, kemi, ekologi, fysik, geografi, cateringföretag, mekanik, trä och värme- och kärnteknik). På ett ställe definieras termen allmänt (till exempel ”ett ämne eller föremål vars innehavare gör sig av med, vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med”), på ett annat utifrån ett visst område, med mer specifika kännetecken (till exempel ”rester av råvara eller halvfabrikat som inte används när råvaran bearbetas till en produkt”, ”rester av produkter som uppstår vid matlagning”). Olika definitioner i källorna innebär inte nödvändigtvis att begreppen skiljer sig åt; definitionens formulering kan avgöras av ordlistans författares synsätt och kompetens samt den litteratur som denne har använt. Annorlunda förhåller det sig med polysema termer. Termen program omfattar exempelvis 20 termposter (ordlistornas betydelser av termen särskiljs och redovisas i separata poster) från olika rättsakter, standarder och ordlistor. Uppgifterna visar att termen inom finans, militärväsen, datateknik, kommunikation, idrott, utbildning, teknik och andra områden kan förstås på helt olika sätt.
TERMINOLOGISK KARAKTÄR HOS RÄTTSAKTSTERMER
Mångfalden av termer från olika källor i Termbanken gör det möjligt att uppmärksamma skillnaderna mellan rättsakternas termer och de termer som dokumenteras i traditionell terminografi. Exempelvis har man traditionellt ansett att dativ inte lämpar sig för att bilda termer när en art benämns; i stället för skokräm för skor, varor för turism rekommenderas skokräm, turistvaror och liknande (Sintaksė 2003: 47–48). Ändå har en hel del termer med dativ för ändamål godkänts inom läkemedelsområdet, eftersom konstruktioner med denna kasusform och genitiv behövs för att benämna olika begrepp, jfr:
Terminologija | 2023 | 30
159
Page 19
många termer med dativ för ändamål, eftersom konstruktioner med denna kasusform och genitiv behövs för att benämna olika begrepp, jfr:
pulver för vävnadslim – ett sterilt pulverpreparat bestående av en eller flera sorters pulver, inklusive frystorkat pulver, som när det löses upp i en viss vätska ger vävnadslim;
vävnadslimpulver – ett sterilt pulverpreparat – pulver eller en pulverblandning som strös direkt på det avsedda stället (till exempel ett sår) för att genom samverkan med en viss vätska (till exempel blod) bilda ett blödningshämmande medel och/eller vävnadslim.
Det är intressant att ordens ordningsföljd i en läkemedelsterm enligt överenskommelse kan avgöra att begreppen skiljer sig åt, jfr:
suspension och bruspulver för oral suspension – suspension och bruspulver avsedda för beredning av oral suspension genom att bruspulvret löses upp eller dispergeras i suspensionen, eller genom att bruspulvret löses upp eller dispergeras i den angivna vätskan och blandas med suspensionen. Suspensionen innehåller aktiv(a) substans(er), medan bruspulvret inte gör det. När den/de aktiva substansen/substanserna finns i både bruspulvret och suspensionen används termen ”bruspulver och suspension för oral suspension”. När den/de aktiva substansen/substanserna endast finns i bruspulvret används termen ”bruspulver och vätska för oral suspension”;
bruspulver och suspension för oral suspension – bruspulver och suspension som innehåller aktiv(a) substans(er), avsedda för beredning av oral suspension genom att bruspulvret löses upp eller dispergeras i suspensionen, eller genom att bruspulvret löses upp eller dispergeras i den angivna vätskan och blandas med suspensionen.
Terminologin i rättsakter och andra källor kan jämföras med avseende på terminologisk karaktär. Termen terminologisk karaktär är ovanlig i litauiska terminologiska arbeten och tycks inte vara exakt definierad; den används vanligtvis för att beteckna graden av termstatus och den kvalitativa värderingen. Terminologisk karaktär är relevant inom forskning om automatisk termigenkänning; där införs i formler ett mått på terminologisk karaktär, ”ett mått som fastställs med vissa beräkningsmetoder och som bedömer huruvida ett ord kan klassificeras som en term” (Bielinskienė ir kt. 2015: 171). I vissa arbeten kopplas den terminologiska karaktären till definitionen; man anser att den bestäms av terminologisk karaktär och att ju mer information som krävs för att beskriva ett begrepp, desto större är enhetens terminologiska karaktär (Shelov 2005: 123). Man kan tala om terminologisk karaktär ur ett funktionellt-semantiskt perspektiv; exempelvis diskuteras personbeteckningars terminologiska karaktär (Zemlevičiūtė 2020: 306–307). I andra sammanhang försöker man fastställa om en enhet är en egentlig term eller om en bestämningsdel läggs till termen
160
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 20
kartu įvardija sąvoką, ar žymi tik laikiną denotato ypatybę (Zemlevičiūtė 2021: 248–250). Terminiškumas vertintinas ir raiškos aspektu, pavyzdžiui, akivaizdu, kad daiktavardžių terminiškumas didesnis nei kitų kalbos dalių (terminų žodynuose dažnai pateikiami tik daiktavardžiai ir jų junginiai). Net ir sudaitavardėję būdvardžiai ir dalyviai yra apibūdinti kaip turintys neterminiškumo žymę (Zemlevičiūtė 2020: 315). Skirtingų junginių terminiškumas taip pat yra nevienodas. Teigiama, kad termino ilgis yra atvirkščiai proporcingas jo vartosenos dažniui, kartu daroma prielaida, kad termino ilgumas turėtų rodyti jo naujumą ar nepakankamą sunorminimą. Vadinasi, norminimo rezultatas tarsi turėtų būti terminų trumpėjimas (Kaulakienė, Makariūnienė 2014 [1999]: 36), o trumpumas – didesnio terminiškumo požymis. Vis dėlto jau anksčiau atkreiptas dėmesys, kad terminų žodynų terminai yra gerokai trumpesni už Terminų banke aprobuotus teisės aktų terminus ir būtent tikslinimu pasireiškiantis norminimas, tikėtina, prisidėjo prie terminų ilgėjimo (Umbrasas 2013: 113–117). Žinoma, daug tų terminų jau pirminiuose projektuose nebuvo trumpi. Be to, ilgų terminų konstrukcijos yra nevienodos ir jų terminiškumo laipsnis, tikėtina, taip pat yra nevienodas. Tarkime, jei palygintume aprobuotus kaip terminus teisės aktams teikiamus ilgus junginius vyriausybės vertybinio popieriaus, banderolės, keleivinio transporto bilieto, oficialiojo žymėjimo ženklo, dokumento blanko privalomoji forma ir žmonių sveikatai ir (arba) aplinkai pavojingi geriamojo vandens tiekimo ir nuotekų tvarkymo infrastruktūros elementai, galėtume teigti, kad pastarojo junginio terminiškumas didesnis bent jau todėl, kad junginyje apibūdinamas vienas objektas, nėra išvardijimo. Jei palygintume aprobuotus terminus asmuo, atsakingas už radioaktyviųjų šaltinių fizinę saugą ir už išplatintos informacijos apsaugą atsakingas asmuo, taip pat galėtume teigti, kad antrojo terminiškumas didesnis, nes nėra skyrybos ženklų, pažyminys teikiamas terminams įprastesnėje prepozicijoje. Tiesa, postpozicinė raiška kartais taip pat gali būti parankesnė, pavyzdžiui, iš esmės nevartojama įtariamas padaręs nusikalstamą veiką asmuo, aprobuota asmuo, įtariamas padaręs nusikalstamą veiką. Kas kita yra tokie kaip terminai aprobuoti junginiai, pvz.:
en person som på grund av sitt hälsotillstånd inte kan anses vara kapabel att på ett förnuftigt sätt bedöma sina intressen – en myndig person som av domstol har förklarats sakna rättshandlingsförmåga inom hälso- och sjukvården eller ha begränsad rättshandlingsförmåga inom hälso- och sjukvården, eller en myndig person eller en minderårig person som av domstol har förklarats ha full rättshandlingsförmåga (emanciperad), vars hälsotillstånd inte tillåter personen att bedöma sina intressen eller hindrar personen från att bedöma dem på ett förnuftigt sätt;
Terminologija | 2023 | 30
161
Page 21
ansökan om partiellt tillgodoseende av fordringar hos jordbruksverksamhetsutövare på en juridisk person som likvideras på grund av konkurs eller en fysisk person som har försatts i konkurs – ett dokument som fylls i av jordbruksverksamhetsutövaren och på grundval av vilket medel beviljas för att lämna stöd av mindre betydelse (de minimis) inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter, genom partiellt tillgodoseende av fordringar hos jordbruksverksamhetsutövare på en juridisk person som likvideras på grund av konkurs eller en fysisk person som har försatts i konkurs;
utlänningar som beviljats subsidiärt skydd eller tillfälligt skydd i Republiken Litauen – utlänningar som, på de grunder och enligt det förfarande som föreskrivs i Republiken Litauens lag ”Om utlänningars rättsliga ställning”, har beviljats subsidiärt skydd eller tillfälligt skydd i Republiken Litauen;
livförsäkringsavtal enligt vilket yrkespensioner fonderas – ett livförsäkringsavtal som ingåtts mellan ett livförsäkringsföretag med rätt att bedriva verksamhet för fondering av yrkespensioner och en finansierande enhet (försäkringstagare), enligt vilket den finansierande enheten (försäkringstagaren) förbinder sig att betala den yrkespensionspremie som anges i avtalet, och de anställda hos den finansierande enheten (eller en egenföretagare, när denne själv betalar yrkespensionspremierna) förvärvar rätt till yrkespensionsförmåner enligt de förfaranden och villkor som fastställs i försäkringsavtalet och Republiken Litauens lag om fondering av yrkespensioner;
förluster vid tillhandahållande av tjänsten att distribuera periodiska publikationer till abonnenter i landsbygdsområden och städer som ingår i glest och medeltätt befolkade områden – den negativa skillnaden mellan intäkterna från tjänsten att distribuera periodiska publikationer till abonnenter i landsbygdsområden och städer som ingår i glest och medeltätt befolkade områden och kostnaderna för att tillhandahålla denna tjänst, vilka uppkommit under samma period;
försäkring knuten till index och investeringsandelar när försäkringsrisken är obetydlig – livförsäkring där försäkringsföretaget eller filialen tar på sig en obetydlig försäkringsrisk och där investeringsrisken för de medel som ackumuleras under försäkringsavtalets giltighetstid, eller en del av den, bärs av försäkringstagaren, och ackumuleringen av dessa medel är knuten till förändringar i värdet på investeringsfonder eller ett visst index. Försäkringsriskens väsentlighet fastställs med beaktande av försäkringsföretagets och filialens redovisningsprinciper;
specialiserad behandling av akut hjärtinfarkt med ST-höjning – behandling av en patient som drabbats av akut hjärtinfarkt med ST-höjning med metoder för perkutan revaskularisering av myokardiet och/eller fibrinolytisk behandling.
På grund av förekomsten av en bisats är uttryckens terminologiska karaktär mycket svag. En sådan formulering är typisk för definitioner. I grunden rör det sig om beskrivande termer som används när det inte finns någon egentlig term. Det är inte alltid möjligt att skapa mer användarvänliga termer för specialister; då är en beskrivande konstruktion motiverad. Kanske kommer man i framtiden att finna smidigare uttryckssätt. Till exempel, i stället för hur
162
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 22
Som den föreslagna termen fetter som innehåller vegetabiliska och/eller animaliska fetter godkändes bredbar fettblandning. För ett par årtionden sedan ersattes termen markområden som inte kan utformas som separata individuella kolonilotter, som användes i rättsakter, med termen markområde där separata kolonilotter inte kan projekteras. Senare uppkom termen inskjutet område av statlig mark i dess ställe, och ännu senare – inskjuten statlig markfastighet.
Att inkludera information av kommenterande karaktär i en term minskar också dess terminologiska karaktär avsevärt, till exempel konstruktioner med ”med undantag för” (konstruktioner med ”inklusive” har inte noterats):
fel inom hälso- och sjukvårdspraktik, med undantag för läkarpraktik, tandläkarpraktik, munvårdspraktik, sjuksköterskepraktik och barnmorskepraktik – en handling av en yrkesutövare inom hälso- och sjukvården, med undantag för läkare, tandläkare, specialist inom munvård, sjuksköterska och barnmorska, som genom yrkesutövarens eget vållande har utsatt patientens hälsa för fara eller orsakat skada på den, men inte lett till patientens funktionsnedsättning eller död;
yrkesutövare inom hälso- och sjukvården, med undantag för läkare, tandläkare, specialist inom munvård, sjuksköterska och barnmorska – arbetsterapeut, fysioterapeut, massör, medicinsk psykolog, medicinsk genetiker, medicinsk biolog, biomedicinsk analytiker, radiologisk tekniker, dietist, optometrist, paramedicinare, paramedicinare inom akutsjukvård, farmaceut med utökad behörighet;
filial till en juridisk person eller annan organisation som har etablerats i en part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, med undantag för Republiken Litauen – filial, representation eller annan enhet utan sådan juridisk form till en juridisk person eller annan organisation som har etablerats i en part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, med undantag för Republiken Litauen;
anbudsförfarande för nyttjande av naturresurser, med undantag för kolväten, och håligheter i jordskorpan – en del av förfarandet för utfärdande av tillstånd att nyttja naturresurser, med undantag för kolväten, eller tillstånd att nyttja håligheter i jordskorpan, där vinnaren av anbudsförfarandet utses;
tillstånd att transportera radioaktivt avfall, med undantag för radioaktivt avfall som uppkommit under kärnbränslecykeln – ett dokument som ger rätt att föra in radioaktivt avfall till Republiken Litauen, föra ut det ur landet, transportera det i transit eller transportera det inom Republiken Litauen, med undantag för radioaktivt avfall som uppkommit under kärnbränslecykeln, i enlighet med villkoren i denna lag.
Beskrivande termer av detta och liknande slag tas vanligtvis inte upp i traditionell terminografi, eller tas upp betydligt mer sällan. Även om det skulle krävas mer omfattande forskning, kan man i huvudsak hävda att termer i rättsakter
Terminologija | 2023 | 30
163
Page 23
Termkaraktären är lägre än hos de termer som vi är vana att se i termordböcker. I den litauiska standarden LST ISO 612:2008 Vägfordon. Mått på bilar och dragfordon med släpvagnar. Termer och definitioner kan man hitta konstruktioner som anges som termer: längd på chassi utan hytt, men med motorhuv som ger fordonet dess yttre form; längd på personbil och chassi utan hytt och utan några motor- eller andra komponentkåpor som ger fordonet dess yttre form. Sådana konstruktioner måste betraktas som absoluta undantag i samband med termstandardisering11. Det är naturligtvis obekvämt att använda beskrivande termer. Som framgår av rättsakterna försöker man i regel undvika denna olägenhet genom att införa kortformer, vilka i rekommendationerna för utarbetande av rättsakter kallas förkortningar (Umbrasas 2022: 124–125, 135). Även om kravet på terminologisk precision väger tyngre än kravet på korthet i normeringspraxis, bör kriteriet användarvänlighet bidra till att hitta en balans mellan dessa två krav. Om användarvänlighet kopplas till kraven kan termkaraktären också betraktas som graden av överensstämmelse med termkraven.
SLUTSATSER
Lagen om Republiken Litauens termbank, som antogs den 23 december 2003, är en särskild källa i historien om litauisk lagstiftning och terminologiskt arbete. För 20 år sedan reglerades hanteringen av rättsakternas terminologi genom en separat rättsakt på högsta nivå. I samband med utarbetandet av den skapades inte bara ett system för normering av rättsakternas termer, utan också ett centraliserat system för spridning av tillförlitliga terminologiska källor. Lagstiftarna tog initiativ till processer som senare preciserades och vidareutvecklades genom genomförandebestämmelser; därmed skapades i praktiken en tradition för hantering av rättsakternas termer, samtidigt som olika intresserade samhällsgrupper fick tillgång till terminografiska och andra termresurser som genomgått terminologisk granskning. Termbanken, som skapades med stöd av lagen och ständigt utökas, omfattar redan omkring 278 000 termposter, av vilka de flesta bygger på uppgifter från termordböcker. Datamängden blir alltmer varierad; sedan banken inrättades har den fyllts på med uppgifter från språkkommissionens rekommendationer, främst inom biologisk nomenklatur, och under det senaste decenniet har även termer ur termstandarder samt termer hämtade från och utvärderade i högskoleläroböcker börjat publiceras där.
11 Termstandardisering betraktades tidigare vanligen som en separat metod för terminologiskt arbete vid sidan av terminografi (Gaivenis 2002: 63), men numera finns det välgrundade förslag om att betrakta termstandardisering som en del av terminografin (Gaivenytė-Butler 2018: 36). Till sin karaktär intar termstandardisering i allmänhet en mellanposition mellan hanteringen av rättsakternas termer och utarbetandet av termordböcker, särskilt eftersom standarder ibland fastställs genom rättsakter.
164
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 24
Med uppgifter från språkkommissionens rekommendationer, som till största delen omfattar biologisk nomenklatur, har även termer från termstandarder samt termer som hämtats ur och utvärderats i högskoleläroböcker börjat publiceras där under det senaste decenniet.
Rättsakternas terminologi, vars hantering är en särskilt viktig funktion för Termbanken, utgör en relativt liten del av den samlade databasen: omkring 19 000 godkända termposter publiceras (för 10 år sedan var antalet omkring 9 000), men dussintals institutioner och flera gånger fler personer har bidragit till att dessa uppgifter kommit till. Även om institutionernas aktivitetsnivå varierar och inte är konstant, kan nyttan av verksamheten inte mätas enbart i antalet termposter. Behandlingen av dessa termer vid hundratals möten i språkkommissionens terminologiunderkommitté och diskussionerna om dem utgör också ett bidrag till lagstiftningen i stort, till rättsakternas språk och till utvecklingen av terminologiskt tänkande, med målet att uppnå precision och logisk samstämmighet i termer och definitioner samt tydlighet och smidighet i uttryckssättet.
En enda stor databas som omfattar källor av olika slag gör det möjligt för användarna att se skillnader mellan termer och definitioner. Den ökande mångfalden försvårar användningen, eftersom man måste välja ut det relevanta, men den ger samtidigt bättre möjligheter att förstå situationen inom olika områden och bedöma i vilken grad terminologin har etablerats. Rättsakternas terminologi framträder i det övergripande terminologiska sammanhanget som ett särpräglat, ständigt föränderligt material med egna uttrycksmedel och definitioner som formuleras på olika sätt utifrån de specifika behoven i de enskilda rättsakterna. Vissa begrepp i rättsakter är tillfälliga och gäller endast under en viss period; en del betecknas antingen med mycket övergripande termer, som utan sammanhang och definition är oinformativa, eller tvärtom med mycket detaljerade beskrivande fraser som saknar termkaraktär. Det är sannolikt att rättsakternas terminologi har lägre termkaraktär än vetenskaplig terminologi.
Principen ett begrepp = en term = en definition kan i praktiken inte genomföras ens i en termordbok för ett enda område, och i en databas som omfattar flera områden och källor från många olika tidsperioder är det helt omöjligt. Mångfalden i Termbanken kommer bara att öka. Med tanke på att de kvantitativa indikatorerna för terminografi försämras är det värt att söka också andra former av terminologiskt arbete som kan bidra till Termbankens utveckling.
Terminologija | 2023 | 30
165
Page 25
LITERATŪRA
Bielinskienė Agnė, Boizou Loïc, Grigonaitė Gintarė, Kovalevskaitė Jolanta, Rimkutė Erika, Utka Andrius 2015: Lietuvių kalbos terminų automatinis atpažinimas ir apibrėžimas: monografija, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas.
Gaivenis Kazimieras 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.
Gaivenytė-Butler Jolanta 2009: Lietuviškų terminų žodynų leidyba 1998–2008 metais. – Terminologija 16, 252–265. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/560.
Gaivenytė-Butler Jolanta 2018: Apie terminografiją ir terminų standartizaciją. – Terminologija 25, 23–38. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/475.
Gaivenytė-Butler Jolanta, Keinys Stasys, Noreikaitė Adelė 2008: Lietuvių kalbos terminų žodynai: anotuota 1900–2005 m. bibliografijos rodyklė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Ivanauskienė Audra 2005: Lietuvos Respublikos terminų bankas. – Gimtoji kalba 3, 3–6.
Ivanauskienė Audra 2008: Lietuvos Respublikos terminų bankas: terminijos tvarkybos galimybės ir problemos. – Specialybės kalba: terminija ir studijos: mokslinių straipsnių rinkinys, Vilnius: Mykolo Romerio universiteto Leidybos centras, 45–49.
Klimavičius Jonas 2003: Lietuvių terminografija: praeities bruožai, dabarties sunkumai ir uždaviniai. – Terminologija 10, 9–32. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/663.
Shelov Sergey D. 2005: Terms, Termness and Term Definitions (Seven Steps Towards Terminological Theory). – Pabaltijo tautų terminologijos problemos ir Europos Sąjunga: [straipsnių rinkinys], atsak. red., sud. A. Aukšoriūtė, Vilnius: Lietuvos kalbos instituto leidykla, 122–153.
Sintaksė 2003: Kalbos patarimai 2: Sintaksė 1: Linksnių vartojimas, sud. R. Miliūnaitė, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Umbrasas Alvydas 2013: Lietuvos Respublikos terminų bankas: 10 metų po įstatymo priėmimo. – Terminologija 20, 96–122. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/475.
Umbrasas Alvydas 2022: Teisės aktų terminų ir jų apibrėžčių reikalavimų klausimu. – Terminologija 29, 120–138. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/2180.
Zemlevičiūtė Palmira 2020: Medicinos asmenų pavadinimai 1920 metų nepriklausomos Lietuvos pirmajame Medicinos žurnale. – Lituanistica 66(4), 302–322. Prieiga internete: https://www.lmaleidykla.lt/ojs/index.php/lituanistica/article/view/4364.
Zemlevičiūtė Palmira 2021: XIX a. pab. – XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir dalyvių reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis. – Terminologija 28, 239–255. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/2071.
TERM BANK OF THE REPUBLIC OF LITHUANIA: 20 YEARS AFTER PASSING THE LAW
Summary
On 23 December 2003, the Law on the Term Bank of the Republic of Lithuania was adopted, so at the end of 2023 it will be twenty years since the management of legal terminology in Lithuania has been regulated by a separate law. This article aims to add historical, factual, and terminological data to previous research. The aim of the article is to show the development and implementation of the Law on the Term Bank, the changes in the Term Bank, especially over the last ten years, the dynamics of the activities of the state institutions contributing to the creation of the Term Bank, and the specificity of the content of this database.
166
Alvydas Umbrasas
Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo
Page 26
Administered by the State Commission of the Lithuanian Language, the Term Bank acts as a centralised system aimed at providing reliable sources of terminology. It enables various interested groups of society to have access to terminologically evaluated term resources. The Term Bank, established by the law, already covers around 278,000 term entries, most of which are based on data from dictionaries of terms. The diversity of data in the database is increasing. Since its launch, the Term Bank has been filled with data from the recommendations of the Language Commission, mainly covering biological nomenclature; in the last decade, it has also been expanded to include terms from standards as well as terms collected from textbooks of higher education institutions. Legislative terminology (the management of which is a particularly important function of the Term Bank) is a relatively small part of the overall database. Around 19,000 approved legal terminology entries have been published. Dozens of public authorities have contributed to the creation of this data and the management of this data is particularly time-consuming. One large database, covering sources of different types, allows users to see the differences in terms and definitions between these sources. The variety of data makes the database difficult to use, as it is necessary to select the relevant data, but it allows a better understanding of the current state of terminology in different fields. In the overall context of terminology, the terminology of legislation emerges as a particularly distinctive material. It can be argued that legal terminology is less terminological than scientific terminology.
