DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA

Institutet för slavistik vid Polska vetenskapsakademin

ORCID-id: orcid.org/0000-0003-0339-0879

FORSKNINGSOMRÅDEN: slavisk dialektologi, dialektlexikografi, ordförrådet i det polsk-östslaviska gränsområdet.

DOI: doi.org/10.35321/bkalba.2023.96.04

SÄTT ATT PRESENTERA DIALEKTALT MATERIAL I POLSKA REGIONALA DIALEKTORDBÖCKER

NYCKELORD: polsk lexikografi, polska dialektordböcker, lexikografisk metodologi, amatörordböcker.

ANNOTATION

Texten behandlar polska regionala dialektordböcker som har publicerats under de senaste årtiondena. Dessa ordböcker, vars författare är yrkesverksamma eller amatörer, registrerar ordförrådssamlingar från olika regioner i Polen. Med utgångspunkt i utvalda verk (särskilt från centrala och östra Polen) visas olika sätt att presentera dialektmaterial, med hänsyn till det ikonografiska skiktet och de lokala kontexterna.

ABSTRACT

Texten behandlar polska regionala dialektordböcker som har publicerats under de senaste årtiondena. Dessa ordböcker, författade av yrkesverksamma eller amatörer, dokumenterar lexikaliska samlingar från olika regioner i Polen. Utvalda verk (särskilt från mellersta och östra Polen) visar olika sätt att presentera dialektmaterialet, med hänsyn till det ikonografiska skiktet och lokala sammanhang.

Polska dialektordböcker, av vilka det har tillkommit ganska många under årtiondenas lopp, utgör en särskild typ av lexikografiska arbeten. De följer sina egna principer, både när det gäller urvalet av material och innehållets disposition. Många av dem är å ena sidan resultatet av professionella arbetsgruppers arbete och å andra sidan resultatet av många års insamling av dialektmaterial av

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA. Sposoby prezentowania materiału dialektalnego w polskich regionalnych słownikach gwarowych

71

människor som värnar om sina hembygder, personer utan fackmässiga förkunskaper i ordboksarbete. I texten uppmärksammar jag olika sätt att utarbeta regionala dialektordböcker som publicerats under de senaste årtiondena. Jag använder ingen geografisk disposition – det väsentliga är nämligen de olika sätten att lyfta fram dialektinnehållet, inte indelningen i regioner. Jag begränsar mig till att presentera polska dialektordböcker utan att skildra en bredare kontext i form av andra länders ordboksproduktion – det får bli material för en kommande artikel.

En översikt över den polska dialektlexikografins utveckling fram till slutet av 1900-talet presenterade Kazimierz Woźniak i arbetet Stan polskiej leksykografii gwarowej pod koniec XX wieku (Woźniak 2000). Halina Karaś senare studie från 2011 visar lexikografins läge i början av 2000-talet (Karaś 2011). Under det senaste årtiondet har ingen publikation utkommit som sammanfattar den polska dialektlexikografins nutida läge. I någon mån fylls denna lucka av Vilija Sakalauskienės och Zofia Sawaniewska-Mochowas text Litewska leksykografia gwarowa z przełomu XX i XXI wieku (na tle wybranych polskich słowników regionalnych) (Sakalauskienė, Sawaniewska-Mochowa 2022).

I Polen pågår alltjämt arbetet med Słownikiem gwar polskich, som omfattar hela landets territorium och dialekter utanför dess gränser. Detta långvariga projekt är ett arbete för flera kommande generationer, eftersom endast 35 häften fram till bokstaven J (uppslagsorden Jaryk–Jedyk) har publicerats sedan det första häftet kom ut 1979 (SGP 1979–2023). Ordboken har alfabetisk disposition med många hänvisningar; författarna utarbetar uppslagsorden enligt traditionella lexikografiska metoder. Den har sammanställts av dialektologer och utarbetas vid Polska språkets institut vid Polska vetenskapsakademien i Kraków. Den har ett omfattande excerpteringsarkiv, som endast i liten utsträckning kompletteras.

Redigeringsmetoden i denna ordbok har utnyttjats vid utformningen av principerna för två senare ordböcker, som båda bygger på SGP:s excerpteringsarkiv. Det rör sig om Mały słownik gwar polskich (MSGP) och Słownik gwar małopolskich (SGM). I MSGP har vissa förenklingar införts för att göra ordboken lättare att använda för läsare utan språkvetenskaplig bakgrund. Därför har avsnittet om böjningsformer utelämnats, och beläggen för uppslagsorden har i huvudsak återgetts med den polska standardortografin. Urvalet av uppslagsord är tämligen egendomligt. Eftersom SGP:s register omfattar omkring 240 000 uppslagsord har vart tjugofjärde uppslagsord i registret tagits med. Detta gör urvalet av uppslagsord något slumpmässigt.

72

BENDRINĖ KALBA | 96

SGM omfattar hela Małopolskaområdet och visar samtidigt förbindelserna med andra regioner genom att använda samma sätt att ange lokalisering som i de ovan nämnda ordböckerna. Många uppslagsord illustreras med yttranden från regionens invånare.

En ordbok som utarbetas enligt traditionella lexikografiska metoder är Słownik gwar śląskich (SGŚ). Den dokumenterar ordförrådet i de schlesiska dialekterna under 1900-talet från hela Schlesien, inklusive Zaolzie. Avsikten är att verket ska omfatta flera band och innehålla det största möjliga antalet ord som är typiska för den schlesiska dialekten. Hittills har 17 band utkommit (La–Łyczka), och efter granskning finns band 18. I informationen om ordboken anges:

Lexemen i Słowniku skiljer sig från de polska standardorden – läsaren hittar där dialektord från både det aktiva och det passiva ordförrådet: ord som håller på att försvinna till följd av samhällsförändringar, ord som har tillkommit i takt med samhällsutvecklingen, utdöda ord samt lånord (germanismer och bohemismer) (Instytut Śląski).

En ordbok som dokumenterar ordförrådet i en enskild region är Słownik gwary i kultury Kujaw. Den utarbetades av en grupp kvinnliga och manliga språkvetare från Bydgoszcz under redaktion av Zofia Sawaniewska-Mochowa (SGKK 2017). Denna differentialordbok anger, utöver orddefinitioner och dialektcitat, även de geografiska utbredningsområdena för de aktuella lexemen. Etymologiska förklaringar förekommer sporadiskt, till exempel uppslagsordet BACIARZ, från ungerska betyár ’vagabond, laglös person’ (SGKK 2017: 54), och uppslagsordet FELOR, från tyska Fehler m ’fel, brist’ (SGKK 2017: 221).

Wart odnotowania jest Słownik dialektu knyszyńskiego (Rembiszewska 2007) opracowany przez niepolonistę, ale językoznawcę – Czesława Kudzinowskiego, autora słownika polsko-fińskiego i podręcznika do gramatyki fińskiej, ze względu na występowanie elementów różnych języków i bogactwo interesującej leksyki (por. Rembiszewska 2010). Trudno ustalić dokładny czas powstania Słownika dialektu knyszyńskiego. Kudzinowski tworzył go przez kilkadziesiąt lat, prawdopodobnie od końca lat 40. do 70. XX wieku. Słownik liczy ponad 5500 haseł. Ma on niewielki zasięg terytorialny, gdyż obejmuje obszar wsi położony wokół Knyszyna w powiecie monieckim w województwie podlaskim. Słownik C. Kudzinowskiego podaje zarówno nazwy gwarowe, jak i gwarowe postaci fonetyczne nazw ogólnopolskich oraz nazwy ogólnopolskie, np. forytować ‘kierować’, łązęta ‘obdartus’, barsc sary ‘zupa z juchy’, kawał, łapanka oraz związki frazeologiczne, np. iść

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA. Sposoby prezentowania materiału dialektalnego w polskich regionalnych słownikach gwarowych

73

v b’ady ’brottas’, dali v nogi ’de flydde’. Kudzinowski använde i Słowniku olika typer av definitioner: synonyma, förklarande och beskrivande samt sådana som liknar encyklopediska; sporadiskt använder han omfångsdefinitioner. Definitionerna är sällan fullständiga meningar som placerar ordet i dess naturliga kontext. Ibland har de karaktären av hyperonymer, exempelvis kosibaba grox ’en viss insekt’. Ordboksdelen föregås av information om östslaviska och tyska influenser samt tematiskt ordförråd.

Kravet att omfatta alla språkvarieteter i ett flerspråkigt område uppfylls av den publikation som gavs ut vid PAN:s slavistiska institut – Różnojęzyczne słownictwo gwarowe Podlasia, Suwalszczyzny i północno-wschodniego Mazowsza (RSPS 2014). Den består av två huvuddelar. Den första behandlar regionens historia, med hänsyn till arkeologiska, historiska och etnografiska fakta, samt karakteriserar språkkontakterna i nordöstra Polen. Den andra delen är en alfabetiskt ordnad ordbok, ordnad efter definitioner och rikspolska motsvarigheter till dialektorden, som utgör en flerspråkig sammanställning av dialektordförrådet i det nämnda området. Utgångspunkten är ett (ibland flerordigt) uppslagsord på polska i dess litterära varietetsform, till vilket motsvarigheter i dialekterna anges (markerade med romerska siffror): I. polska, II. östslaviska (belarusiska, ukrainska och övergångsformer mellan belarusiska och ukrainska), III. östslaviska (ryska gammaltroende), IV. litauiska. Dialektmotsvarigheterna återges i den form de har i källan – därför förekommer fonetisk, ortografisk och halvortografisk notation. Ordboken bygger nämligen inte bara på professionella källor utan också på amatörmaterial. Om samma ordform förekommer i flera källor anges källorna i en fastställd ordning: efter geografiskt kriterium och, inom mikroregionerna, efter kronologiskt kriterium (från det äldsta materialet till det senaste). Efter uppslagsordet eller definitionen står inom hakparenteser information om huruvida det betecknade föremålet har illustrerats.

En något annorlunda metod för utarbetande av dialektordböcker, berikad med ett omfattande illustrationsmaterial, introducerades i polsk dialektlexikografi av Józef Kąś genom Słownikiem gwary orawskiej (Kąś 2003, 2011). Det är självklart inget novum inom europeisk lexikografi – i tyska ordböcker har vissa uppslagsord sedan länge åtföljts av kartor eller illustrationer av vissa betecknade företeelser. Ikonografin i de tyska ordböckerna hade ibland karaktären av en särskild utsmyckning som gjorde publikationens grafiska utformning mer tilltalande (jfr Knoop 2001); i vissa tar kartor upp stort utrymme (SdWb).

74

BENDRINĖ KALBA | 96

Ikonografin i de tyska ordböckerna hade ibland karaktären av en särskild utsmyckning som gjorde publikationens grafiska utformning mer tilltalande (jfr Knoop 2001); i vissa tar kartor upp stort utrymme (SdWb).

Józef Kąś gav ut sitt verk i flera band, med ett stort antal fotografier – Ilustrowany leksykon gwary i kultury podhalańskiej (Kąś 2015–2019), omfattande 12 band. Här märks den kulturella kontexten, som redan framgår av titeln (och som också beaktas i den orawska ordboken). Verket registrerar omkring 50 000 uppslagsord med samtida och historiskt ordförråd, vilka belyser Podhaleregionens materiella och andliga kultur. Podhale är ett bergsområde i södra Polen, vid Tatras norra fot. Verket innehåller också ordspråk, talesätt och beskrivningar av seder, folktro och magiska praktiker. Citaten återges med en förenklad, standardiserad dialektortografi för att göra dem tillgängliga för en bredare läsekrets, även icke-lingvister. Den stricte lexikala delen kompletteras med ett omfattande illustrationsmaterial, presenterat i tematiska planscher. Exempelvis finns följande avdelningar i band IV: I Natur, II Byggnadskonst, III Jordbruk, IV Hushåll, [plansch V saknas], VI Oljepress. Kvarn, VII Dräkt, VIII Boskapsskötsel, IX Biodling, X Jakt, fiske, XI Smedja, låssmide, XII Musik, XIII Rituella sedvänjor, XIV Det heliga, XV Övrigt.

W kręgu metody J. Kąsia pozostaje Słownik gwary lachów sądeckich (Szewczyk 2014). Część słownikową poprzedza obszerny wstęp, zawierający założenia metodologiczne, charakterystykę etnograficzną regionu, opis stanu badań nad gwarami sądeckimi, podstawowe informacje o systemie gwary podegrodzkiej oraz zasady redakcyjne i układ haseł. Po części słownikowej zamieszczono 278 ilustracji.

En ordbok som enligt avsikten samtidigt ska vara en samling ord och information om kulturen i ett visst område är Słownictwo i kultura ludowa gminy Wiśniowa (SKLW 2018) – om orter belägna i Lillpolen. Verket är resultatet av ett projekt utfört av studenter i polska vid Jagiellonska universitetet under språkvetenskapliga dialektologers sakkunniga ledning. Huvuddelen utgörs av en ordbok, följd av tematiska uppslagsord: Påskseder – förr och nu, fastetiden, palmsöndagen, stilla veckan, helgdagar, traditioner knutna till julfirandet, familjens ritualer, om spöken, förtrollningar och örtmedicin, partisanernas verksamhet och pacificeringen genom invånarnas ögon. Verket avslutas med dialekttexter med rubriken Transkriptioner (bl.a. Dialekt, Sång, Sjukdomar).

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA. Sposoby prezentowania materiału dialektalnego w polskich regionalnych słownikach gwarowych

75

En annan ordbok som utarbetats av en dialektolog, men med en något annorlunda uppläggning än den traditionella SGP, är Słownik gwar Lubelszczyzny (SGL 2012–2023), författad av Halina Pelcowa (och ett team i flera av banden), och den är tematisk. Den vänder sig inte bara till fackfolk utan också till alla som är intresserade av Lublindialekterna, som används av invånarna i östra Polens centrala bälte. Även denna publikation visar tendensen att vidga kretsen av läsare för dialektlexikon. Den första delen av Lublinordboken – Rolnictwo. Narzędzia rolnicze. Prace polowe. Zbiór i obróbka zbóż – utkom 2011, och den sista, band XIII, 2023. Inom varje band har författaren behållit den alfabetiska ordningen. I de fyra första banden (I – Rolnictwo…, II – Rolnictwo. Transport wiejski. Rośliny okopowe i paszowe. Gleby i rodzaje pól. Uprawa lnu i konopi. Zbiór siana, III – Świat zwierząt, IV – Sad i ogród warzywny. Budownictwo i przestrzeń podwórza) publicerades fotografierna i texten; från och med band V (V – Świat roślin, VI – Pokarmy, VII – Odzież i obuwie. Przędzenie lnu i tkanie płótna, VIII – Człowiek i rodzina. Higiena i choroby. Meble, sprzęty i prace domowe, IX – Przestrzeń wsi. Ukształtowanie powierzchni. Życie społeczne i zawodowe, X – Obrzędowość i obyczajowość ludowa, XI – Meteorologia i astronomia. Czas. Kolory, XII – Czynności – miary – uczucia – cechy i właściwości – inne. Teksty gwarowe. Indeks haseł) placeras de tematiska delarna i slutet av ordboken. Uppslagsordet består av ett lemma, en definition, ett citat samt information om källa och geografi. För vissa ord anges även avledda former och uttal. I slutet finns hänvisningar, mycket talrika i många uppslagsord, exempelvis vid uppslagsordet skidacz – drapak, dziobak, osv. Varje band innehåller också ett tiotal kartor till utvalda ordboksuppslag. Ett utmärkande drag hos denna ordbok är den mycket omfattande dokumentationen som belägger ordens förekomst i området. Exempelvis omfattar uppslagsordet pisanka ’påskägg målat i olika färger med färgämne eller lökskalavkok <...>, dekorerat med geometriska mönster och blommor med hjälp av vax och en ritpenna’ fyra sidor med belägg från området.

En intressant ordbok ur metodologisk synvinkel när det gäller utarbetandet av dialektordböcker är Gwara Bugaja na Pogórzu (gm. Biecz, pow. Gorlice) av Halina Karaś (Karaś 2022). I detta verk förenas författarens professionalism och stora erfarenhet av lexikografi med kunskap om den egna familjens dialekt samt hennes kompetens som språkvetare och tidigare dialektbrukare. Som titeln antyder är publikationen en språklig monografi över byn Bugaj och dess omgivningar i sydöstra Polen. Ett stort värde hos verket är

76

BENDRINĖ KALBA | 96

en karakteristik av det aktuella läget för den beskrivna dialekten. Ordboksdelen föregås av ett kapitel med färgfotografier om folkkulturen i Östra Pogórze (trakten kring Biecz och Gorlice): Pogórzaniefolkdräkten, regional matlagning, hemmet och dess inredning, hushållsarbete, traditionella sysslor (yrken), årets högtider och seder, familjehögtider och seder, trosföreställningar och vidskepelser. Ordboken innehåller huvudsakligen ord som skiljer sig från det allmänpolska ordförrådet. Uppslagsorden förses, utöver definitioner, med grammatisk information och citat med ortsangivelser, ibland ganska utförliga, till exempel DZIAMA substantiv, femininum ‘en maträtt av mjöl kokt i vatten eller mjölk’:»

Förr kokade de dziama, av mjöl i v¹atten eller mjölk. Dziama kokade de av vetemjöl, och om det inte fanns vetemjöl så av rågmjöl. Under ockupationen åt de till och med dziama av ¹havremjöl. Paciara och dziama är ju inte olika saker. De kallade det så och så, mónt(e?)wkom och så blir det bråk. Bug. BK. Vid vissa uppslagsord finns hänvisningar, till exempel CLIWAĆ verb. ofullb. ‘kittla’ Sluta kittla mig nu, jag står inte ut. Kittla mig inte, jag står inte ut med det här. Bug. BK. Se SKLIWAĆ, jfr WYCLIWAĆ.»¹

Ordförrådet från hemtrakterna dokumenterades i Słownik gwary zagnańskiej av ännu en språkvetare från polska institutionen vid Warszawas universitet – Krystyna Długosz-Kurczabowa (Długosz-Kurczabowa 2020). Ordboken, som utkom fyra år efter författarens död, innehåller 4 000 uppslagsord och har alfabetisk ordning. Den omfattar lexik som är karakteristiskt för Świętokrzyskibergen – Zagnańsk och trakten däromkring – från andra hälften av 1900-talet.»

År 2011 gav Irena Maryniakowa, professor vid Institutet för slavistik vid Polska vetenskapsakademin i Warszawa, ut Słownik dawnej mowy mieszkańców Ciechanowca i okolicznych wsi na Podlasiu (Maryniakowa 2011). Ordboken dokumenterar dialekten (i gränsområdet mellan Mazovien och Podlasien) under de sista två decennierna av 1900-talet och början av 2000-talet, såsom den registrerats av en person från trakten utifrån material som samlats in under många år. Samlingen har traditionell alfabetisk ordning. Bland annat har ord noterats som är begränsade till ett litet område, till exempel chabor ‘muta’ (i Ciechanowiec kallades ett bostadsområde med enfamiljshus som byggdes under socialismens tidspår ironiskt för Chaborowo), chabornik, pl. chaborniki ‘mutkolv’, kryjan ‘pojke på 10–12 år’.»

Under de senaste åren har medarbetare vid dialektologiska avdelningen vid Adam Mickiewicz-universitetet i Poznań inlett ett långsiktigt projekt som går ut på att lokala grupper samarbetar med språkvetare för att samla in dialektordförråd. Resultatet av detta samarbete är ordböcker över enskilda byar och distrikt, utgivna i serien Wielkopolskie

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA. Sposoby prezentowania materiału dialektalnego w polskich regionalnych słownikach gwarowych

77

Słowniki Gwarowe. De har vanligen tematisk ordning. Hittills har följande verk utkommit: Słownik języka mieszkańców okolic Czerniejewa. Praca na roli i w gospodarstwie (SJMCz 2018), Słownik języka mieszkańców okolic Pobiedzisk. Praca na roli i w gospodarstwie (SJMPoR 2021), Słownik języka mieszkańców okolic Pobiedzisk. Przyroda (SJMPoP 2023), Słownik języka mieszkańców okolic Gniezna. Święta, wierzenia i przesądy (SJMG 2018), Gospodyni. Słownik języka mieszkańców powiatu kolskiego (SJMGosI 2018), Gospodarz. Słownik języka mieszkańców powiatu kolskiego (SJMGosII 2019), W kuchni u pleszewian. Słownik języka i kultury mieszkańców powiatu pleszewskiego (SJMPlesz 2019). I samma serie utkom även en ordbok om ett annat område (i östra Polen) – Słownik mieszkańców ziemi łukowskiej. Praca na roli i w gospodarstwie (SMLuk 2019).»

En viss kuriositet är ordboken Co wieś, to inna pieśń. Słownik gwary Bukówca Górnego w Wielkopolsce i regionu Spisza (SGBS 2014). Författarna redogör inte för varför just dessa områden har sammanförts. Publikationens värde ligger dock i det intressanta dialektmaterialet, med många illustrationer och inspelningar på CD-skiva av texter från Bukówiec och Spisz.»

Ordböckerna som givits ut av Państwowe Wydawnictwo Naukowe har en populär karaktär – Góralsko godacka (Kucharzyk 2011) och Ślónsko godka (Furgalińska 2011). Lexiken är ordnad i tematiska avdelningar, som innehåller teckningar som illustrerar materialet i respektive avdelning. Definitionerna är synonyma.»

En särskild grupp utgörs av ordböcker med anknytning till en etnografisk grupp med stark identitet, där det lokala språket är en viktig särskiljande faktor. Det gäller Kurpierna, som bor i norra Mazovien (centrala Polen). Kurpieförbundet har under många år arbetat för att standardisera den kurpiska dialekten och popularisera ett nytt sätt att uppfatta språket hos invånarna i det forna Gröna och Vita skogsområdet. Bland annat är ordböcker avsedda att bidra till detta. Tre har utkommit – Słownik wybranych wyrażeń i nazw kurpiowskich (SKur 2013), som innehåller en polsk-kurpisk och en kurpisk-polsk del, samt två utgåvor av Ilustrowanego słownika kurpiowskiego (Grzyb 2021). År 2018 utkom Słownik polszczyzny kurpiowskiej av Władysław Niksa (Niksa 2018), som sammanställde material som samlats in sedan 1968. Denna ordbok i två band har traditionell alfabetisk ordning. År 2023 publicerades Słownik dialektu kurpiowskiego, skriven av Henryk Gadomski (Gadomski 2023) – regionalhistoriker från Kurpie och etnomusikolog, men inte språkvetare. Ordboken omfattar omkring 15

78

BENDRINĖ KALBA | 96

tusen uppslagsord och är resultatet av ett samarbete mellan en grupp på flera tiotal användare av kurpisk dialekt. Förutom definitioner av uppslagsorden innehåller det grammatisk information och exempel på hur enskilda ord används.

Även den lilla Słownik gwary warmińskiej. Mini-wersja dla każdego (SGW 2021) har en tvådelad struktur. I den ena delen står allmänpolska uppslagsord till vänster, i den andra står de på varminsk dialekt. Den sammanställdes av användare av varminsk dialekt (i norra Polen), som saknade professionell utbildning i ordboksarbete. Förmodligen begränsade författarna därför innehållet till att endast ange ettords- och ibland fleraords-motsvarigheter till dialektorden, till exempel i avsnittet Słowa po naszamu – einladunek ’inbjudan’ (SGW 2021: 20), jochkoła ’behållare för flytgödsel’ (SGW 2021: 25). Vissa uppslagsord står inte i grundform, till exempel broke buło ’det var nödvändigt’ (SGW 2021: 14), szurołkoziu ’åt pojken’ (SGW 2021: 47).

Till tendensen med amatörmässiga regionala dialektordböcker, nära knutna till lokal identitet, hör två små ordböcker från Masurien (det forna Ostpreussen): Słownik mowy mazurskiej / Masurische Sprache Wörterbuch (SMW 2019) (jfr Rembiszewska 2020) och Mazurská gádka. Słownik mazurski z rozmówkami / Masurisches Wörterbuch mit Sprachführer (MG 2020).

Det är också värt att nämna några andra amatörmässiga dialektordböcker, som det på senare tid har kommit många av. De publiceras på internet och även i tryckt form. Som exempel kan nämnas två ordböcker från sydöstra Polen: Muzeum Słowa. Słownik gwary lubeńskiej från trakten kring Rzeszów (Bielenda 2013) samt Słownik gwary Nieborowa i okolic (Baran 2015), och en från nordöstra Polen, Z supraskiego na nasze (Załęski 2005). Den första är en samling på omkring tusen ord, nedtecknade av författaren, en historielärare i orten Lubenia i Podkarpackie vojvodskap. Ordboken består huvudsakligen av synonymdefinitioner. Uppslagsorden har skrivits enligt polsk standardortografi, med hänsyn till dialektens fonetiska drag, såsom vokalförkortning: koguciorz, chodoki, syr.

Słownik gwary Nieborowa i okolic har en mikrostruktur som liknar den i dialektordboken från Lubenia. Definitionerna är till största delen synonyma, till exempel wrota ’stor dörr’, wrzosz ’smutsgris’. Det vardagliga språket och bristen på semantisk precision i definitionsdelen av vissa uppslagsord väcker uppmärksamhet, till exempel w zaparte ’helt säkert’ [i stället för: ’envist’], wtulić kogoś ’ordna en tjänst åt någon’, duby smalone ’struntprat,

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA. Sposoby prezentowania materiału dialektalnego w polskich regionalnych słownikach gwarowych

79

dumheter, nonsens’. Homonyma uppslagsord skiljs inte tydligt åt, till exempel chrušt ’spröd kaka, torra grenar’. Efter ordboksdelen följer Powiedzonka, przysłowia, na szczęście, na zdrowie, na ten nowy rok samt Powiedzonka, rymowanki, wyliczanki, dziecięce zabawy.

Att denna lilla ordbok tas upp tjänar till att visa att en samling lexikalt material också kan bli ett tillfälle att manifestera en tämligen karikatyrartad patriotism. Boken innehåller nämligen inte bara Testament Kaspra Aleksandra Nieborowskiego – założyciela Nieborowa, upprättat den 20 september 1713, utan också kapitlet Martyrologia i cierpienia narodu polskiego w XX wieku och en högstämd vädjan till den yngre generationen.

Z supraskiego na nasze. Słownik gwary supraskiej av Wojciech Załęski är ett amatörarbete som tillkom under flera decennier. Författaren, en bildkonstnär som bott i Supraśl i många år, samlade dialektmaterial med enastående omsorg. I förordet anger han källorna till de ord som tagits med i ordboken: de kom ”från samtal som hörts på gatan, i affären, vid grannarnas bord; de lämnades in av läsare av Supraśls tidning Nazukos och bekanta” (Załęski 2005: 10), och skrevs ned under åren 1989–1997. Som titeln antyder samlar Wojciech Załęskis ordinventarium ord från småstaden Supraśl i trakten kring Białystok. Lokala inslag, som förekommer ganska ofta i amatörordböcker, är påfallande. Uppslagsorden i den nämnda ordboken har en utpräglat lokal prägel när de gäller topografi, till exempel Supraska – en gata i Białystok före kriget, känd för att fler judar bodde där än i Supraśl; Tatarski Gościniec – vägen från Supraśl till Krynki; från Supraśl mot Białystok gick Białostocki Gościniec; Wysranka – Ulmana- och Budkiewiczagatorna.

Det bör också noteras att ordböcker som registrerar äldre lexikalt material har sammanställts under de senaste åren. År 2021 gav Michał Kondratiuk ut pracę Kultura materialna wsi białostockiej i jej zmiany w świetle gwar ludowych (Kondratiuk 2021), vars huvudsakliga del utgörs av Słownik gwarowy wsi Nomiki z połowy XX wieku. Ordboken sammanställdes i manuskript av Stanisław Glinka (1914–2002), utifrån material som samlats in i byn Nomiki i Sokółka län under 1950- och 1960-talen. Den återger en polsk-belarusisk dialekt. Belarusiska inslag förekommer i definitionerna vid de belarusiska ord som hänvisar till uppslagsordet.

Słownik gwarowy ziemi radomskiej (Kwiecień 2022) är en rekonstruktion av en samling, nedtecknad av en infödd i trakten, i vars sammanställning

80

BENDRINĖ KALBA | 96

… deltog en lingvist. Han dokumenterar dialekten i gränsområdet mellan Lillpolen och Masovien kring Radom. Vissa uppslagsord illustreras med svartvita fotografier.

I ordböcker som publicerats under de senaste årtiondena är de kulturella kontexterna särskilt intressanta. De rör bland annat språklig etikett på landsbygden. Detta kan följas i ordböcker från nordöstra Polen. I Ordbok över trakten kring Ciechanowiec anges:

sam, sama 1. ’hövlighetsfras riktad till en person man hyser respekt för; förr även mellan makar i adelsfamiljer’ (Under mellankrigstiden blev detta föremål för åtlöje. En liten berättelse om en grannfru: På kvällen kom en dräng in i köket. Husmodern, som redan hade lagt sig, trodde att det var hennes man och ropade: niech sam weźmie jeść, stoi na kuchni, i pszydzie do łoszka. En stund senare kom mannen och såg att drängen låg på hans plats. Det blev ett högljutt gräl, men drängen förklarade att husmodern hade gett honom den ordern) (Maryniakowa 2011: 66);

słucha, słucha, niech słucha ’uppmaning att lyssna – var god lyssna; må herrn (frun) lyssna’; on zmienił nazwisko, to słucha pani, zmiana dotyczy i aktu małżeństwa Ciech.; słuchać, to tszeba zgłosić (stöld); niech słucha, o, taka była woda (Maryniakowa 2011: 69).

I ordboken från Supraśl noterades hövlighetsformer som används i området:

chce? – 1) vill du? 2) varsågod (Man kan fråga opersonligt och därmed undvika att dua eller använda tilltalet herr/fru: – Pączka chce? – Vill du ha en munk? Man kan också ersätta uttrycket ”varsågod”, eftersom det ibland väcker ett inre motstånd mot överdriven artighet, med en mycket direkt fråga: – zje? – weźmie? – zajdzie? Man kan också använda en förenklad form av uppmuntran som milt insisterar: – niechaj zje. – niechaj weźmie. – niechaj zajdzie (Załęski 2005: 17).

Av den översikt som presenterats framgår tydligt hur synen på utarbetandet av dialektordböcker har förändrats. Tendensen att skapa lexikon riktade till en bred publik dominerar; mindre vikt läggs vid rent formella regler och lexikografiska krav. Det moderna samhället föredrar visuell kommunikation och får också sådant som svarar mot ordboksläsarnas förväntningar – det är inte bara texten utan även de ikonografiska inslagen som ska tala. En viktig faktor är att ta med språklig information utifrån, kulturella kontexter och folkloristiska sammanhang. Det förefaller som om dessa nya metoder för att arbeta med dialektregister kommer att vara till större nytta och bidra till att regionala varieteter av polskan blir mer allmänt kända.

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA. Sposoby prezentowania materiału dialektalnego w polskich regionalnych słownikach gwarowych

81

LITERATURA

Baran Jacek 2015: Słownik gwary Nieborowa i okolic, Rzeszów: Bonus Liber.

Bielenda Aleksander 2013: Muzeum Słowa. Słownik gwary lubeńskiej, Lubenia: Gminna Biblioteka Publiczna w Lubeni.

Długosz-Kurczabowa Krystyna 2020: Słownik gwary zagnańskiej, Warszawa: Wydział Polonistyki Uniwersytetu Warszawskiego.

Furgalińska Joanna 2011: Ślónsko godka, Warszawa: Wydawnictwo Naukowe PWN.

Gadomski Henryk 2023: Słownik dialektu kurpiowskiego, Ostrołęka: Wydawnictwo Związek Kurpiów.

Grzyb Mirosław 2021: Ilustrowany słownik kurpiowski. W cudownym świecie kurpiowskiej mowy, wyd. 2 poprawione i uzupełnione, Ostrołęka: Wydawnictwo Związek Kurpiów.

Karaś Halina 2011: Polska leksykografia gwarowa, Warszawa: Wydawnictwo Uniwersytetu Warszawskiego.

Karaś Halina 2022: Gwara Bugaja na Pogórzu (gm. Biecz, pow. Gorlice), Warszawa: Dom Wydawniczy i Handlowy Elipsa.

Kąś Józef 2003: Słownik gwary orawskiej, wyd. 1, Kraków: Wydawnictwo Academica.

Kąś Józef 2011: Słownik gwary orawskiej, wyd. 2, Kraków: Wydawnictwo Academica.

Kąś Józef 2015–2019: Ilustrowany leksykon gwary i kultury podhalańskiej, t. I–III, Bukowina Tatrzańska–Nowy Sącz: Bukowiańskie Centrum Kultury „Dom Ludowy”, t. IV Kraków: Wydawnictwo Astraia, t. V–XII Nowy Sącz: Małopolskie Centrum Kultury Sokół.

Knoop Ulrich 2001: Wörterbuch Deutscher Dialekte. Eine Sammlung von Mundartwörtern aus zehn Dialektgebieten im Einzelvergleich, in Sprichwörtern und Redewendungen, München: Bertelsmann Lexikon Institut.

Kondratiuk Michał 2021: Kultura materialna wsi białostockiej i jej zmiany w świetle gwar ludowych XX wieku, Fundacja im. Księcia Konstantego Ostrogskiego.

Kucharzyk Renata 2011: Góralsko godacka, Warszawa: Wydawnictwo Naukowe PWN.

Kwiecień Marian 2022: Słownik gwarowy ziemi radomskiej, Warszawa: Narodowy Instytut Kultury i Dziedzictwa Wsi.

Maryniakowa Irena 2011: Słownik dawnej mowy mieszkańców Ciechanowca i okolicznych wsi na Podlasiu, Łomża: Łomżyńskie Towarzystwo Naukowe im. Wagów.

MG 2020: Mazurská gádká. Słownik mazurski z rozmówkami / Masurisches Wörterbuch mit Sprachführer, Szczytno: Lokalna Organizacja Turystyczna Powiatu Szczycieńskiego.

82

BENDRINĖ KALBA | 96

MSGP 2009: Mały słownik gwar polskich, red. J. Wronicz, Kraków: Lexis.

Niksa Władysław 2018: Słownik polszczyzny kurpiowskiej, t. 1–2, Ostrołęka–Wykrot: Ostrołęckie Towarzystwo Naukowe im. Adama Chętnika.

Rembiszewska Dorota K. 2007: Słownik dialektu knyszyńskiego Czesława Kudzinowskiego, Łomża: Łomżyńskie Towarzystwo Naukowe im. Wagów.

Rembiszewska Dorota K. 2010: Słownik dialektu knyszyńskiego a inne słowniczki gwarowe z obszaru Polski północno-wschodniej. – Prace Filologiczne 8, 325–340.

Rembiszewska Dorota K. 2020: „Zmierzch bezpowrotny”? O gwarze mazurskiej we współczesnych nieprofesjonalnych słownikach gwarowych. – Poradnik Językowy 3, 83–93; http://www.poradnikjezykowy.uw.edu.pl/numery/numer.php?nr=3&rok=2020.

RSPS 2014: Różnojęzyczne słownictwo gwarowe Podlasia, Suwalszczyzny i północno-wschodniego Mazowsza, I. Maryniakowa, D. K. Rembiszewska, J. Siatkowski, Warszawa: Instytut Slawistyki PAN.

Sakalauskienė Vilija, Sawaniewska-Mochowa Zofia 2022: Litewska leksykografia gwarowa z przełomu XX i XXI wieku (na tle wybranych polskich słowników regionalnych) – Acta Baltico-Slavica 46, https://journals.ispan.edu.pl/index.php/abs/article/view/abs.2823/8252.

SdWb – Sudetendeutsches Wörterbuch. Wörterbuch der Mundarten in Böhmen und Mähren-Schlesien, 1988–, von Ernst Schwarz, betreut von F. J. Beranek, H. Wolf-Beranek, H. Kühnel, N. Englisch, hrsg. von H. Engels, O. Ehrismann, München: Frank & Timme.

SGBS 2014: Co wieś, to inna pieśń. Słownik gwary Bukówca Górnego w Wielkopolsce i regionu Spisza w Małopolsce, Kraków: Wydawcy: Stowarzyszenie Rozwoju Spisza i Okolicy Wielkopolska Lokalna Grupa Działania Kraina Lasów i Jezior.

SGKK 2017: Słownik gwary i kultury Kujaw, t. 1, A–H, red. naukowa Z. Sawaniewska-Mochowa, Bydgoszcz: Wydawnictwo Uniwersytetu Jana Kazimierza.

SGL.: Słownik gwar Lubelszczyzny, red. H. Pelcowa, t. I: 2012, II: 2014, III: 2015, IV: 2016, V: 2017, VI: 2019, VII: 2020, VIII: 2020, red. H. Pelcowa, I. Gumowska-Grochot, B. Skórska, IX: 2021, X: 2022, XI: 2022, XII: 2023, Lublin: Wydawnictwo Uniwersytetu Marii Curie-Skłodowskiej.

SGM 2018: Słownik gwar małopolskich, red. J. Wronicz, t. 1–2, wydanie 2, Kraków: Instytut Języka Polskiego PAN.

SGP 1979–2023: Słownik gwar polskich, z. 1–35, opr. przez Zakład Dialektologii Polskiej Instytutu Języka Polskiego PAN w Krakowie pod kier. Mieczysława Karasia, od t. II pod kier. Jerzego Reichana, od t. VI pod kier. Joanny Okoniowej, od t. IX pod kier. Renaty Kucharczyk, Wrocław–Kraków: Ossolineum, Instytut Języka Polskiego PAN.

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA. Sposoby prezentowania materiału dialektalnego w polskich regionalnych słownikach gwarowych

83

SGŚ 2000–2020: Słownik gwar śląskich, red. Bogusław Wyderka, t. 1–17, Opole: Instytut Śląski, https://instytutslaski.pl/slownik-gwar-slaskich/ [20.05.2023].

SGW 2021: Słownik gwary warmińskiej. Miniwersja dla każdego, E. Cyfus, Ł. Ruch, I. Lewandowska, Olsztyn: Wydawnictwo Elset.

SJMCz 2018: Słownik języka mieszkańców okolic Czerniejewa. Praca na roli i w gospodarstwie, red. J. Kobus, M. Stępień, Poznań: Wydawnictwo: Poznanińskie Studia Polonistyczne.

SJMG 2018: Słownik języka mieszkańców okolic Gniezna. Święta, wierzenia i przesądy, red. J. Kobus, T. Gniazdowski, Poznań: Wydawnictwo Poznanińskie Studia Polonistyczne.

SJMGosI 2018: Gospodyni. Słownik języka mieszkańców powiatu kolskiego, Poznań: Wydawnictwo Poznanińskie Studia Polonistyczne.

SJMGosII 2019: Gospodarz. Słownik języka mieszkańców powiatu kolskiego, red. B. Osowski, Poznań: Wydawnictwo Poznanińskie Studia Polonistyczne.

SJMPlesz 2019: W kuchni u pleszewian. Słownik języka i kultury mieszkańców powiatu pleszewskiego, red. B. Osowski, Poznań: Wydawnictwo Poznanińskie Studia Polonistyczne.

SJMPoP 2023: Słownik języka mieszkańców okolic Pobiedzisk. Przyroda, red. J. Kobus, A. Migdałek, Poznań: Wydawnictwo Poznanińskie Studia Polonistyczne.

SJMPoR 2021, Słownik języka mieszkańców okolic Pobiedzisk. Praca na roli i w gospodarstwie, red. J. Kobus, A. Migdałek, Poznań: Wydawnictwo Poznanińskie Studia Polonistyczne.

SKLW 2018: Słownictwo i kultura ludowa gminy Wiśniowa, Wiśniowa: Gminny Ośrodek Kultury i Sportu w Wiśniowej.

SKur 2013: Słownik wybranych wyrażeń i nazw kurpiowskich, H. Gadomski, M. Grzyb, T. Grec, Przasnysz: Drukarnia J.J. Maciejewscy.

SMLuk 2019: Słownik mieszkańców ziemi łukowskiej. Praca na roli i w gospodarstwie, red. J. Sierociuk, Poznań: Wydawnictwo Poznanińskie Studia Polonistyczne.

SMW 2019: Słownik mowy mazurskiej /Masurische Sprache Wörterbuch, Szczytno: Lokalna Organizacja Turystyczna Powiatu Szczycieńskiego.

Szewczyk Zenon P. 2014: Słownik gwary lachów sądeckich, Podegrodzie: Biblioteka Gminna w Podegrodziu.

Wóźniak Kazimierz 2000: Stan polskiej leksykografii gwarowej pod koniec XX wieku. – Słowiańskie słowniki gwarowe, red. H. Popowska-Taborska, Warszawa: Slawistyczny Ośrodek Wydawniczy, 17–51.

Załęski Wojciech 2005: Z supraskiego na nasze. Słownik gwary supraskiej, Supraśl: Wydawnictwo Prymat.

Gauta 2023 09 30

Priimta 2023 11 20

84

BENDRINĖ KALBA | 96

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA

WAYS OF PRESENTING DIALECTAL MATERIAL IN POLISH REGIONAL DIALECTAL DICTIONARIES

Summary

The text discusses Polish regional dialect dictionaries published in the last few decades. These dictionaries, written by professionals or amateurs, record sets of lexis from various regions of Poland. Selected entries (especially from central and eastern Poland) show different ways of presenting the dialect material, taking into account the iconographic layer and local contexts.

Recent years have seen a change in the approach to the compilation of dialect dictionaries. There is a tendency to create lexicons aimed at a general audience, and less attention is paid to purely formal rules and lexicographical discipline. The introduction of extra-linguistic information, e.g. cultural and folklore contexts, is a significant factor.

KEYWORDS: Polish lexicography, Polish dictionaries of dialects, methodology of lexicography, amateur dictionaries.

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA

Instytut Slawistyki Polskiej Akademii Nauk

ul. Bartoszewicza 1b, m. 17, 00-337 Warszawa

[email protected]

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA

TARMINĖS MEDŽIAGOS PATEIKIMO BŪDAI LENKŲ KALBOS REGIONINIUOSE TARMŲ ŽODYNUOSE

Santrauka

Straipsnyje kalbama apie pastaraisiais dešimtmečiais pasirodžiusius lenkų kalbos šnektų žodynus. Šiuose profesionalų arba mėgėjų sudarytuose žodynuose fiksuojami skirtingų Lenkijos regionų leksikos rinkiniai. Pasirinkti įrašai (ypač iš vidurio ir rytų Lenkijos) rodo skirtingus tarminės medžiagos pateikimo būdus, atsižvelgiant į ikonografinį lygmenį ir vietos kontekstą.

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA. Sposoby prezentowania materiału dialektalnego w polskich regionalnych słownikach gwarowych

85

Pastaraisiais metais pasikeitė tarminių žodynų sudarymo metodika. Šiuo metu linkstama sudaryti plačiajai auditorijai skirtus leksikonus, mažiau dėmesio skiriant išimtinai formalioms taisyklėms ir leksikografijos metodui. Svarbų vaidmenį vaidina ir nelingvistinė informacija, pavyzdžiui, kultūros ir tautosakos konteksto pateikimas.

ESMINIAI ŽODŽIAI: lenkų kalbos leksikografija, lenkų kalbos tarmių žodynai, leksikografijos metodologija, mėgėjiški žodynai.

DOROTA KRYSTYNA REMBISZEWSKA

Instytut Slawistyki Polskiej Akademii Nauk

ul. Bartoszewicza 1b, m. 17, 00-337 Warszawa

[email protected]

86

BENDRINĖ KALBA | 96