LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, IV LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

ADJEKTIVENS KOMPARATIONSGRADER OCH DERAS BETYDELSER I NUTIDA LITAUISK LITTERÄRSPRÅK

A. VALECKIENĖ

§ 1. Enskilda föremål kan ha olika grad av en egenskap. Skillnaderna i egenskapens grad hos föremål som jämförs uttrycks med komparationsformer.

I nutida litauiskt litterärspråk kan vi urskilja två självständiga komparationsgrader: komparativ och superlativ. Utöver dessa används också den så kallade elativa komparativen och den allra högsta graden. Men, som vi senare ska se, utgör de inte separata grader, utan är varianter av komparativ och superlativ med en viss betydelsenyans.

Adjektivets positivform (geras, -a, senas, -a) hör inte till komparationsgraderna; den uttrycker endast själva egenskapen hos ett föremål, inte dess grad i förhållande till ett annat föremåls egenskap.¹

Inte heller former som faktiskt uttrycker en viss grad av en egenskap, men beskriver den subjektivt, utan en bestämd jämförelse med ett annat föremål, räknas till komparationsgraderna. I nutida litauiskt litterärspråk betraktas följande subjektiva bildningar, som inte ingår i komparationskategorin: adjektiv med suffixet -okas,-a², prefixen apy-, po- (senókas laikas, apýgilė duobė, pómážis autuvas), vilka i allmänhet uttrycker en inte helt fullständig grad av en egenskap, samt diminutiva adjektiv (mažytis,-ė, jaunūtis,-ė), som vanligen betecknar en hög grad av egenskapen.

Därmed betraktar vi det jämförande elementet i beskrivningen av egenskapens grad som komparationskategorins grundläggande kännetecken.

§ 2. I nutida litauiskt litterärspråk är de vanliga komparationsformerna suffixavledda. Komparativ bildas av positivformen med suffixet -esnis,-ė, superlativ med suffixet -iausias,-ia³, t.ex.: geras,-a, geresnis,-ė, geriausias,-ia; žalias,-ia, žalesnis,-ė, žaliausias,-ia; gražus,-i, gražesnis,-ė, gražiausias,-ia. Komparationsformer bildas endast av kvalitativa adjektiv. Separata komparativ- och

¹ Plg. В. В. Виноградов, Русский язык, 243, Москва—Ленинград, 1947; Современный русский язык, Морфология, под редакцией акад. В. В. Виноградова, 142, Москва, 1952.

² I lettiska bildas komparativformer med suffixet -okas,-as motsvarighet -āks,-ā, t.ex.: mazāks, -a ’mindre’, lielāks, -a ’större’.

³ Dėl šių priesagų kilmės žr. J. Endzelynas, Baltų kalbų garsai ir formos, 137—138, Vilnius, 1957; J. Otrębski, Gramatyka języka litewskiego, 3, 127, Warszawa, 1956.

4. Kalbotyros klausimai, IV

49

Adjektiv i superlativ saknar i litauiskan en oböjd form; den motsvarande roten uttrycks av ett substantiv, t.ex.: vyresnis,-ė, vyriausias, -ia (: vyras), viršesnis,-ė, viršiausias,-ia (: viršus), galiausias,-ia (: galas). Troligen är de också bildade av de nämnda substantiven. När man i ett visst sammanhang vill framhäva och särskilja det betecknade föremålet från andra, används ofta, särskilt i dialekterna, tydliga substantivformer med suffix för komparativ och superlativ, t.ex.:

Anos lie var lie än alla andra liar Vkš. De är mina släktingar, ännu närmare släkt behöver jag inte Jnšk. Han var mer hantverkare än alla hantverkare Vkš. När hon inte arbetar blir hon ännu smutsigare (orenare) Skr. Han är en stor skurk: han är både mer skurkaktig än en skurk och mer hundaktig än en hund Jabl R I 207. Jag gick in i skogen längst in i skogen, högg en tall den allra största tallen (ur en harang) Jž.

Komparativ

§ 3. Adjektiv i komparativ uttrycker i dagens litauiska standardspråk en egenskap som ett visst föremål har i större grad än ett annat konkret föremål eller, i allmänhet, än andra föremål av liknande slag; likaså en egenskap som samma föremål har mer av för närvarande eller under vissa omständigheter än det hade tidigare eller kommer att ha senare. Beroende på i vilket avseende föremålets större grad av egenskap anges kan man urskilja tre betydelser hos komparativ: objektiv jämförelse, subjektiv jämförelse och objektiv obestämd — elativ — betydelse⁴.

1. Objektiv jämförelse

§ 4. Adjektiv i komparativ med objektiv jämförelse visar att av två konkreta föremål har det ena en större grad av den betecknade egenskapen. Jämförelse av två föremåls egenskaper uttrycks i dagens standardspråk oftast i en mening med prepositionen už och konjunktionerna kaip, nekaip, negu, nei. Egenskaper hos två föremål jämförs också utan något jämförande ord — i separata meningar (se exemplen nedan).

§ 5. Jämförelsen av egenskaper kan vara av två slag: emfatiskt betonande och relativ.

a) Emfatiskt betonande jämförelse av föremåls egenskaper. Vissa egenskaper är typiska och vanliga för vissa föremål, t.ex. sötma hos honung, vithet hos snö osv. Jämfört med andra föremål förekommer de här i riklig grad, är stora och kan kallas fullständiga egenskaper. När två föremål jämförs med utgångspunkt i en egenskap av detta slag hos det ena, uttrycks det andra föremålets större grad av egenskap med eftertryck och framhävning. I dagens standardspråk är adjektiv i komparativ av denna typ särskilt vanliga i poesi, t.ex.:

⁴ Beträffande termerna, jfr. С. Г. Ильенко, О значении простых форм степеней сравнения прилагательных в современном русском литературном языке. — «Ученые записки Ленинградского гос. пед. ин-та им. А. И. Герцена», 130, 60 тт., 1957.

50

Sött och litet sover han i sidenlindor och i dunbäddar vitare än snö Nėr P I 143. Eken förmultnar, graniten smulas sönder — kvar blir ordet, hårdare än sten, som den store sångaren sade för länge sedan Miež ML 349. — Se dig omkring, min son, lyssna på alla där. Var mindre än ett vallmofrö, dra inte blickarna till dig Balt PV 29. Och bäckens vatten! — Den föräldralösas tårar strömmar ännu ymnigare än de Nėr P I 105. Starkare än bombexplosionerna, starkare än kanonernas dån är hennes kärlek och sång för jorden Miež ML 354. Sanningen är dyrare än guld Grz. Ungdomen älskar litauiskan mer än vävningen av rosor och tulpaner Mair R I 58. Smidigt tycks den späda hindkalven hoppa längs den steniga stigen. Men den bergflickan är smidigare — hon flyger fram med bergsvinden Miež ML 330.

b) Relativ jämförelse av föremåls egenskaper.

Vid relativ jämförelse framhävs förhållandet mellan ett föremål och ett annat med avseende på mängden av en viss egenskap, utan någon särskild betoning. Två abstrakta föremål jämförs utan en närmare bestämd egenskap. Det föremål med vilket man jämför och visar en större mängd av det andra föremålets egenskap behöver inte självt ha jämförelseegenskapen; när man till exempel säger: Fadern är bättre än modern, vill man ibland inte alls säga att fadern är god. Adjektiv i komparativ av detta slag förekommer oftare i återberättande och vardagligt språk, till exempel:

De lade upp en halmstack högre än ladan Kp. Lura barnet nu!.. I denna tid hittar du inte en enda som är dummare än du själv... Žem R I 29. Ditt liv är ju bättre än Driežos, och du är naken som en hund på grund av den förbannade stanken! Žem R I 67. Mindre än en hund, större än en häst (sadel) Lš. Kogödsel och svinstallgödsel är klibbigare än hästgödsel Vdk. Trågen var längre än en människas längd Myk-Put S 150. Modern och båda Balsvytė smakade på faster-gudruns kakbröd och ost. Vilket gott bröd! Mjukt, luftigt, poröst, och vilken härlig doft! Nå, ost är ost — inte heller vår lokala ost är sämre Myk-Put S 404.

När två likartade föremål med egenskaper av antonymisk innebörd jämförs kan det andra föremålet utelämnas; det förstås av sammanhanget, till exempel:

Ge mig min käpp, min är finare Upt. Det här ögat sitter lägre, ser mindre Ut. Förmodligen blir vinterns andra hälft strängare (kallare) Gs. Jag undrade varför du hela tiden hasade här, men det visar sig att ena kanten av bänken är högre Srv.

Det bör sägas att den betonande och den relativa jämförelsen av föremåls egenskaper inte är strikt åtskilda. I båda fallen uttrycks en större mängd av en egenskap hos ett föremål i komparativ i förhållande till ett annat föremåls egenskap. Dessutom är de typiska, fullständiga egenskaperna inte alltid helt identiska, och alla kan inte uppfatta dem som sådana. Därför förekommer sammanhang där det är svårt att avgöra om jämförelsen av två föremåls egenskaper är relativ eller betonande, till exempel:

En dum vän är farligare än en fiende TŽ V 600. Goda råd är värdefullare än pengar Krt.

Likheten mellan relativ och betonande jämförelse av föremåls egenskaper talar för att den ena har utvecklats ur den andra. Men nu

51

Det är svårt att fastställa på vilken grund det började uttryckas ett större mått av en egenskap och därmed vilken som var den ursprungliga funktionen hos komparativen: att uttrycka en egenskapsgrad som överstiger den fulla graden eller endast att visa skillnaden i egenskapsgrad mellan enskilda föremål.

I vissa språk bildas komparativformer med suffixet *-tero-/-toro-, t.ex.: grek. ὠμό-τερο-ς av ὠμός ”grön, okokt”, skr. ámā-tara-h av ámāh ”likaså”. Detta suffix hade ursprungligen betydelsen att ställa två begrepp mot varandra⁵. Även i litauiskan finns enskilda ord bevarade med suffixets ursprungliga (kontrastiva) betydelse, t.ex.: pastaras (och pasteras), ant(a)ras, kat(a)ras.

Den relativa jämförelsen ligger närmare den ursprungliga (kontrastiva) betydelsen hos komparativsuffixet *-tero- / -toro-.

§ 6. Skillnaden i egenskapsgrad mellan två jämförda föremål kan uttryckas i måttenheter, vilka i dagens litauiska standardspråk vanligen uttrycks med jämförelsens instrumentalis, t.ex.:

Han, Antanas, var äldst, Jokūbas två år yngre, och den yngste, Steponas, som överlevde två bröder och tre systrar, var mer än tjugo år yngre än Antanas Myk-Put S 247. Om [skorna] hade varit en storlek mindre, skulle de ha passat precis Ign.

I vissa uttryck kan måttet på egenskapsskillnaden uttryckas med ackusativ tillsammans med prepositionen per, t.ex.: Sūnus prakirto tėvą (överträffade fadern i längd): per visą sprindį yr jau aukštesnis Dr.

§ 7. I vissa fall har adjektiv i komparativ med objektbetydelse superlativ betydelse. Detta inträffar när ett föremål med avseende på den jämförda egenskapen ställs mot alla andra föremål av samma slag, ofta med betoning på att det inte finns något annat föremål med en lika hög grad av egenskapen. Vanligen uttrycks jämförelsen av egenskaper hos föremål av detta slag i en mening med konstruktioner av prepositionerna už, iš och pronomenen visas,-a, viskas: už visus, už viską, iš visų, užvis, t.ex.:

— Nu vet jag varför hon alltid är så dyster. Jaså, hon älskade en annan... Varför erbjöd hon sig inte till mig?.. Hon själv, hon själv är skyldigare... Nej, han är skyldigare... han ljög, förde henne bakom ljuset och gladde sig sedan åt att ha blivit av med henne... Han, Pranukas, är skyldigast av alla... Žem R I 198—199. Han är modigare än alla Gs. Den som är gråast och vackrast av alla, den hingsten väljer jag för att rida över fältet (d.) Skp. Hälsan är kärare än allt annat Nj.-Vem av [alla] er är snabbast? Ėr. Och av alla växer den yppersta karljohanssvampen Baran AŠ 21. På söndagar är marknaden allra störst Krtv.

Exempel av samma slag, men mer dialektala, förekommer med prepositionen per: Gaubys per visus vertesnis Plt. — Kas kaltas, tas kaltas, bet ten ponas pervis kaltesnis Žem R II 108.

I litauiskan har nekande uttryck (eller frågor som ersätter sådana) med adjektiv i komparativ, det vill säga direkta påståenden om att

⁵A. Meillet, Inledning till den jämförande studien av de indoeuropeiska språken, 282, Moskva—Leningrad, 1938.

52

att något föremål med en större grad av egenskapen, liksom det utpekade, inte finns, motsvarar positiva utsagor med adjektivets superlativ, t.ex.:

Det fanns ingen bättre än honom för tungt arbete: vare sig stenar eller stubbar skulle han röja utan Kazys (Kazys var bäst) LzP I 221. Även om du går genom hela jorden, kommer du inte att finna någon sida kärare än fosterlandet (fosterlandet är kärast) Pln. Livet! Inget är starkare än det — ingen kan besegra livet (livet är starkast) Miež ML 99. Det skulle vara svårt att finna en tystare människa än honom: han talade nästan inte alls Balč AŽ 6. — — Åh, far, baktala inte Kazimieras! — bad modern. — Säg, finns det en hederligare pojke än han i vår trädgård?.. Žem R I 13. Och det tycktes mig att det inte finns någon större lycka än att ha vuxit upp till en stark yngling Balt PV 171. Många flickor längs Dubysas stränder, vita och höga som liljor; alla blomstrar i ansiktet som olvon; du får inte höra vackrare röster Mair R I 79.

I vissa dialekter förekommer sådana negativa utsagor också med prepositionen per, t.ex.:

För mig finns det inga bättre svampar än karljohan Alv. Jag hade inga vackrare huvuddukar än linnehuvuddukar Rdm. Det finns ingen flitigare och vackrare än min flicka Rod. Var hittar du någon smidigare än honom? Lp.⁶

Adjektiv i komparativ används i stället för superlativ också i andra språk. Till exempel kan de ryska komparativformerna худший, лучший, низший också uttrycka en egenskap i superlativ, jfr: Мы горды страною лучшей в мире⁷.

2. Subjektjämförande betydelse

§ 8. Adjektiv i komparativ med subjektjämförande betydelse visar att ett visst föremål vid en tidpunkt eller under vissa omständigheter har egenskapen i högre grad än vid en annan tidpunkt eller under andra omständigheter. Eftersom man vid angivandet av egenskapens grad jämför egenskapen hos ett och samma föremål vid olika tillfällen, inte två skilda föremål, kallas denna komparativbetydelse subjektjämförande.

§ 9. Adjektiv i komparativ med subjektbetydelse uttrycker sällan en större grad av egenskapen genom betonad jämförelse, dvs. med utgångspunkt i den fullständiga egenskap som uttrycks med adjektivets positiva form. Egenskapens fullständighet förstås här utifrån kontexten. T.ex.:

Han ordnade jakten för att sonen skulle lära sig, flyga omkring i skogarna, men under jakten red Ilgis ensam längs de ödsliga trakterna, utan att ta bågen i handen eller spänna armborstet; han återvände dystrare än när han red hemifrån Krėv DSP 139. Mer än en korsriddare som

⁶ Ur konstruktioner av detta slag har också sådana uttryck utvecklats: Det finns inget kött som slår fläsk (bättre än fläsk) Jabl R I 658. Det finns ingen måltid som slår färskpotatis med smör. Ds. Det finns inget trä som slår ek (starkare, vackrare) Er.

⁷ Att superlativ är förbundet med komparativ och möjligen rentav har utvecklats ur den framgår också av hur dessa former bildas i vissa språk. Till exempel är det urgermanska indoeuropeiska språkens superlativsuffix *-isto- endast komparativsuffixet *-ies- / -ios- utvidgat med ett nytt formant, jfr grek. ἡδίων < * ἡδ-ιων ’sötare’, ἡδίστο-ς ’sötast’. I lettiska är gradformerna nya, men även där bildas superlativ av komparativ med det pronominala, betonande partikelet vis-, t.ex.: labāks ’bättre’, vislabākais ’bäst’.

53

argare än han själv tror om sig, lade han sitt huvud där

Krėv DŠP 23.

En sådan jämförelse av ett föremåls egenskap förekommer oftare endast med den betonande partikeln ännu, till exempel:

Den vita ullen tvättas så att den blir ännu vitare Tvr. När du talar är du klok, när du inte talar är du ännu klokare Ėr. När jag sådde var jag glad, när jag rensade ogräs var jag ännu gladare StnD 14. Maskinen brölade ännu vildare Balt PV 128. Blåst av vinden, vit röd, omtalad av folk, ännu rödare JD 234.

Utan ett betonande ord visar adjektiv i komparativ med subjektbetydelse, mycket oftare och i större utsträckning i litauiskt standardspråk, en större grad av egenskap genom relativ jämförelse. Omständigheterna kring jämförelsen av föremålets egenskap kan uttryckas på många olika sätt. Mycket ofta uttrycks de med tidsadverbial eller bisatser med tidsbetydelse, till exempel:

I går var hästarna fetare: vi lät dem beta i buskarna Trgn. De som kände honom sade att han var gladare när han var ung Krėv DŠP 110. Även han återhämtade sig efter sjukdomen – genast rödare, vackrare Ėr. En tyngre vagn uppför backen Rz. När min bruna häst har druckit blir den genast rundare, när den har ätit blir den genast snabbare (d.) Šynč.

Jämförelseleden som anger graden av egenskap framträder också ofta i meningar som, utöver tidsförhållanden, visar villkorsförhållanden. Det betecknade föremålets egenskapsgrad blir större efter att ett visst villkor har uppfyllts eller – om det uppfylls, till exempel:

Häll aska i luten, så blir den starkare Lš. Tryck till (pressa ner) lite lägre, så blir bullen finare Vlk. Skär av änden på käppen, så blir den kortare DgĮ.

Adjektiv i komparativ med subjektbetydelse används nästan aldrig tillsammans med jämförelseord, även om sådana uttryck i princip är möjliga, jfr:

Vägen är sämre i dag än i går Skp. För Morta verkade ett sådant liv vanligt och begripligt, mycket intressantare än de månader då hennes man tillbringade hela dagar och nätter vid sjön medan hon spanade tills ögonen värkte och väntade på att båtarna skulle synas vid sjöns krök, intill skogen Vencl R III 207.

§ 10. Adjektiv i komparativ med subjekt- respektive objektbetydelse är nära förbundna med varandra. Skillnaden mellan dem är endast att den större graden av ett föremåls egenskap i det ena fallet uttrycks genom att dess egenskap ställs mot ett annat föremåls egenskap (objektbetydelse), och i det andra fallet genom att dess egenskap ställs mot samma föremåls egenskap i ett annat tillstånd (subjektbetydelse). Det förekommer övergångsfall, jfr meningen: Inlagrad honung är godare Užp. Här kan man förstå det som att två olika sorters honung jämförs, men man kan också tänka sig att samma föremål jämförs under olika omständigheter.

3. Obestämd grad — elativ betydelse

§ 11. Adjektiv i komparativ med denna betydelse anger en större mängd av en egenskap hos ett föremål i förhållande till hurdan den sortens föremål vanligtvis är. Eftersom det andra objektet eller jämförelsemomentet inte är avgränsat—

54

—kan det inte heller röra sig om någon bestämd jämförelse mellan föremål. Därmed förlorar adjektiv i komparativ med denna betydelse i stor utsträckning det kännetecken som är utmärkande för kategorin av jämförelsegrader: jämförelseledet mellan föremål. Därför kallar vi deras betydelse elativ.

§ 12. Adjektiv i komparativ med elativ betydelse kan ha en obestämd särskiljande funktion, till exempel:

En mer uppmärksam betraktare skulle ha urskilt vissa drag av en betjänt i Steponas utseende Myk-Put S 106. Och länge drömde hon och tänkte om kvällen på den unge mannen, på hans svåra lott. Hon kände djupt hur fattigt han hade det... Och [...] på eftermiddagen, utan att fadern visste om det, skickade hon honom i tysthet både godare mat och sötare dryck från sin fars bord... Krėv DŠP 54. Vi måste lära av bättre exempel, inte av sämre Leninas R XIII 398. Venta började svämma över, och vattnet hade redan översvämmat alla lägre liggande platser Vks.

När man vill framhäva det särskiljda föremålet och ange det som känt, lägger man ofta till en pronominell ändelse till ett sådant adjektiv i komparativ, eller ersätter det helt med en obestämd form med pronominell ändelse. En sådan betoning av föremålet som särskiljs genom komparativ, och över huvud taget en ändring av komparativformen till en form med pronominell ändelse, är möjlig i litterärt språk när den särskiljande egenskapen har antonym betydelse, det vill säga när föremålet med denna egenskap kan ställas mot ett annat föremål med motsatt egenskap. Till exempel kan adjektiven i tredje och fjärde meningen lätt ersättas med former med pronominell ändelse, nämligen: Vi måste lära av de goda, inte av de dåliga exemplen. Vattnet hade redan översvämmat alla lägre liggande platser. En form av denna typ av komparativ med pronominell ändelse är möjlig i en sådan mening, till exempel: Till gamle Daubara vände sig för att få allehanda råd inte bara de närmaste grannarna, utan också folk från närliggande byar Myk-Put S 207.

En ännu tydligare särskiljande elativ betydelse har adjektiv i komparativ med den pronominella partikeln kur, till exempel:

Lämna kvar något längre halm att fläta en korg av Alv. Jonas plöjde åkrarna och valde ut några torrare upphöjningar på fältet Balt PV 56.

§ 13. Adjektiv i komparativ med elativ betydelse kan också, utan någon särskild jämförelse med andra föremål eller andra tillstånd hos samma föremål, ange en större mängd av en egenskap. I sådana fall uttrycks egentligen en i allmänhet inte helt fullständig mängd av egenskapen, t.ex.:

Om man med avsikt lämnar trådarna upphöjda, så att tyget visar mönstret tydligare Sts. Även om han är till åren kommen ser en frisk människa bra ut Gs. När ladan är rymligare är det bättre, det finns mer förvaringsutrymme Nmn. Under höbärgningen flyter vattnet ofta stilla genom ängsmarken, men om det någon gång kommer ett kraftigare regn, stiger Venta genast Žem R I 91. Endast bonden kan vinna upproret. [...] Och adeln kommer inte bara att misslyckas med att nå något politiskt mål, utan kommer att utplånas så fullständigt att den knappast längre kan spela en viktigare roll i Litauens politiska liv Myk-Put S 486. Slå rågen lägre, så att stubben blir lägre Prng.

55

Formellt närmar sig adjektiv i komparativ med elativ betydelse i detta fall funktionen hos adjektiv av typen gerókas, -a, apygeris, -ė, som också betecknar en i allmänhet inte helt fullständig mängd av en egenskap. I vissa kontexter sammanfaller betydelserna hos dessa former, jfr: Och Staklys började besöka Morta närhelst han hade lite mer ledig tid vid kvarnen Vencl R III 212. Nu är det ganska sent, jag spänner hästarna för vagnen Skp. I dessa meningar kan komparativformer och adjektiv med prefixet apy- bytas ut mot varandra utan någon större betydelseskillnad. Den mängd av en egenskap som uttrycks av adjektiv med prefixet apy- eller suffixet -okas, -a är dock mer avlägsen; när adjektiv i komparativ med elativ betydelse uttrycker en obestämd, inte helt fullständig mängd av en egenskap, finns en starkare relation till andra föremål eller andra tillstånd hos samma föremål.

§ 14. Som exemplen visar har den elativa betydelsen utvecklats ur komparativens jämförande betydelser. Vi har fler exempel på jämförelse med objektet. Alla exempel på komparativ med elativ betydelse i § 12 visar en direkt relation till komparativens objektjämförande betydelse: en obestämd större mängd av en egenskap hos ett föremål anges i förhållande till andra föremål av samma slag, sådana som de vanligtvis är. I exemplen i § 13 kan man urskilja en relation både till den jämförande subjektbetydelsen och till den jämförande objektbetydelsen, dvs. adjektiv i komparativ med elativ betydelse i detta fall anger i allmänhet en inte helt fullständig mängd av en egenskap i förhållande till både andra obestämda föremål av samma slag och andra obestämda tillstånd hos samma föremål.

Övergångsfall kan påträffas mellan den elativa betydelsen och båda de jämförande betydelserna, t.ex.:

En kraftig häst är starkare för arbete (jämfört med en mindre kraftig häst eller i allmänhet?) Svn. Den som hade hela gården på ena sidan av gatan hade den, så att säga, bredare (jämfört med andra gårdar i byn eller i allmänhet?), den byggde bostadshuset och bodarna på båda sidor om gårdsplanen Vaižg DD 36. Gräv ner slaktresterna, Petreli, sade [Gorys], då blir du starkare (än nu eller i allmänhet?) Žem R I 185.

Adjektiv i komparativ med elativ betydelse skiljer sig från adjektiv med jämförande betydelse genom sina syntaktiska funktioner. För komparativformer med objekt- och subjektbetydelse är predikativ funktion karakteristisk. Adjektiv i komparativ med elativ (icke-jämförande) betydelse fungerar vanligtvis som attribut. Förändringen av den syntaktiska funktionen kan möjligen också ha lett till att det jämförande ledet hos adjektiv i komparativ försvagades och därmed till att den elativa betydelsen utvecklades ur komparativens jämförande betydelser.

§ 15. Det bör sägas att ett adjektiv i komparativ med elativ betydelse, tillsammans med samma adjektivs icke-komparativa form, får en betydelse som ligger nära superlativens och anger en mycket stor, obestämd mängd av en egenskap. Sådana konstruktioner är typiska för den samogitiska dialekten; de användes särskilt flitigt i samogitiska skrifter på 1800-talet, t.ex.:

Sedan grävde de på den kullen en djup, ännu djupare fyrkantig grop och lade där en timrad konstruktion, av trä eller sten Dauk B 195. Där öppnade hon sina kistor, små kistor, fyllda med allehanda kakor, allt godare och godare, som doftade av lever eller pastejer

56

doftande, [...] gammalt äldre öl, starkt starkare Dauk B 54. En tjock, ännu tjockare lövmassa kokar hon ihop, men familjen äter inte Šts.

Jämförelse mellan två egenskaper uttryckta med adjektiv i komparativ

§ 16. Adjektiv i komparativ används också när två egenskaper hos samma föremål eller hos föremål som i något avseende står varandra nära jämförs. Båda egenskaperna uttrycks med komparativformer och de är beroende av varandra. Vanligen används dessa adjektiv i komparativ tillsammans med korrelativa konjunktioner eller betonande partiklar, till exempel:

Ju mer de stora fabrikerna och industrierna utvecklas, desto vanligare, starkare och mer ihärdiga blir arbetarnas strejker; ju större kapitalismens förtryck är, desto betydelsefullare blir arbetarnas gemensamma motstånd Leninas R II 87. Ju mindre fröet är, desto saftigare Ds. Ju glupskare djuret är, desto fetare PnmP. Ju tyngre arbete, desto ljuvare sömn Jrb. Ju tätare trädet är, desto bättre lämpar det sig för byggnadsvirke, eftersom sådana tallar alltid är rakvuxna Pd. Ju större vårt barn blir, desto dummare blir det Jrb.

Sådan användning av adjektiv i komparativ består av två jämförelser med komparativformer med elativisk betydelse, sammansatta till en. Till exempel jämförs i meningen: Ju tyngre arbete, desto ljuvare sömn i själva verket arbetets tyngd inte med den ljuva sömnen, utan med andra arbeten, sådana de är i allmänhet.

Adjektiv i komparativ utvidgade med vissa ord

§ 17. Adjektiv i komparativ används med adverb, pronomen och adverbiella samt pronominella partiklar. Vissa pronomen, adverbiella och pronominella betonande partiklar som används tillsammans med adjektiv i komparativ är utmärkande endast för vissa gradbetydelser och bidrar till att särskilja och fastställa dem.

Som redan nämnts bidrar partikeln dar till att fastställa betydelsen av subjektets betonade karaktär. Denna partikel förstärker också och visar därmed betydelsen av objektets betonade karaktär, till exempel:

Šarūnas var modig, men Šviedrys ännu modigare; Šarūnas svärd var skarpt, men Šviedrys ännu skarpare; Šarūnas häst var snabb, men Šviedrys ännu snabbare Krėv DŠP 51.

På så sätt är partikeln dar en markör för jämförelse mellan föremål av betonad karaktär.

Adjektiv i komparativ tillsammans med betonande partiklar som minskar mängden av en egenskap hos ett föremål har vanligen en jämförande betydelse av relativ karaktär beträffande objektet, till exempel:

Han är inte mycket äldre än jag Jrb. Kvinnornas klädsel var bara något mer varierad Dauk B 39.

Med pronomen som inte specificerar det utpekade föremålet eller egenskapen har adjektiv i komparativ elativisk betydelse, till exempel:

57

Under sådana vårdagar då man väntar på värmen började de bekymrade bönderna i Bagynai också från andra byar besöka varandra, särskilt om någon ovanligare nyhet från mer avlägsna trakter nådde deras stugor Myk-Put S 159—160. Den kvällen flöt samtalet trögt, inget intressantare ämne berördes Myk-Put S 323. Honom kan man inte ge vad som helst, det måste alltid vara något finare (grädde, smör) Sml.

Indikatorer för subjektets betydelse i komparativ är den adverbiella frasen kas kartas, den adverbiella betonande partikeln vis, till exempel:

Det tycktes inte finnas ett moln på himlen, men regnet kom från ingenstans, först fint, så småningom, allt kraftigare, och började verkligen ösa ner Žem R I 202. Under tiden klarnade vädret. Molnen drev norrut med allt större gluggar Myk-Put S 212.

Adjektiv i komparativ som saknar komparativ betydelse

§ 18. Vissa adjektiv i komparativ har i det nutida litterära språket fått en avledd betydelse – de uttrycker inte längre en större grad av egenskapen, till exempel: paskesnis,-ė ’som kommer efter’, vėlesnis ’som kommer senare’. Detta adjektiv saknar en positivform, och därför var det svårare för det att behålla gradbetydelsen. I det litterära språket har även adjektivet i komparativ tolėsnis, -ė ’som kommer längre fram’ förlorat gradbetydelsen. Det sovjetiska folkets krafter riktas mot en fortsatt höjning av de arbetandes välstånd tsp. En ny avledd betydelse utan nyans av grad har också ord som används i överförd betydelse, till exempel: mažesnis, -ė ’eftergiven’. — Nå, hon kan ju inte göra så. Hon har lidit nog och ville att Kafrė skulle vara mer försonlig Žem R I 83.

Det finns få sådana adjektiv i komparativ som har förlorat sin gradbetydelse i det nutida litterära språket.

§ 19. Omskrivna (analytiska) komparativformer som bildas av positivformen med adverb i komparativ används i allmänhet sällan i det nutida litauiska litterära språket. Adjektiv som inte brukar kompareras förekommer oftare i sådana former. Dessa former används också i uttryck med negationen ne, till exempel: Mer smutsig kunde inte komma [barnet] Skp. Flyktig är min svartögda pojke, men inte mindre flyktiga är flickans ögon Šint.

Högre komparativ

§ 20. Adjektivens högre diminutivgrad bildas med det sammansatta suffixet -ėlesnis,-ė. Formanten -ėl- är diminutivbildande för adjektiv, medan -esn- är komparativsuffixet. Sålunda är formerna i högre diminutivgrad, sett till sin bildning, diminutiver av adjektiv i komparativ. Till betydelsen är den högre diminutivgraden inte heller någon i grunden ny grad. Den uttrycker något, en smula större mängd av en egenskap hos ett föremål i förhållande till ett annat jämfört föremål, andra föremål sådana de vanligen är, eller ett annat tillstånd hos samma föremål. Den högre diminutivgraden skiljer sig således från komparativ endast genom den mindre mängd av egenskapen som betecknas; den skiljer sig inte alls

58

genom sätt att definiera egenskaper hos föremål; därför kan den betraktas som det första, lägre steget av komparativ. Adjektiv i såväl komparativ som högre komparativ har tre grundläggande betydelser: objektjämförande, subjektjämförande och elativ betydelse.

Adjektiv i högre komparativ med objektjämförande betydelse anger vanligtvis en större egenskap hos ett föremål genom jämförelse av relativ karaktär, t.ex.:

Geniulis var något kortare än direktören Dov DĮN 165. Jonas var något äldre än jag Jabl R I 207. Jag var ingenting och mindre [än mannen], för det skulle inte anstå en man Ds.

Exempel på subjektjämförande betydelse:

Om han hade blivit kastad och rullad också, skulle han åtminstone ha varit lite klokare Jabl R I 319. När jag tog medicinen blev jag genast lite friskare Rgv.

Exempel på elativ betydelse:

Ta några tunnare vedträn, så tar det sig snabbare Ds.

Betydelsen hos adjektiv i högre komparativ förändras inte när de utvidgas med ordet ”lite”, jfr.: Hans hustru är lite kortare än han Ds. I dag är min patient redan lite bättre Ob.

Adjektiv i högre komparativ är mycket levande i de östliga höglandsmålens dialekter. Det är också från dessa dialekter som de har kommit in i det litterära språket.

Superlativ

§ 21. Adjektiv i superlativ anger att de föremål som de betecknar har den största mängden av en egenskap jämfört med alla andra föremål. I det nutida litauiska litteraturspråket kan man urskilja två betydelser av superlativ: objektiv jämförelse och icke-jämförande, elativ betydelse.

1. Objektiv jämförande betydelse

§ 22. Adjektiv i superlativ med objektiv jämförande betydelse anger att ett föremål i en viss grupp har den största mängden av en egenskap. Genom att visa den största mängden av föremålets egenskap lyfter superlativ i denna betydelse fram det betecknade föremålet och placerar det främst, och skiljer därigenom ut det från alla jämförda föremål eller föremål som bara finns i tanken. Adjektiv i superlativ med objektiv jämförande betydelse används tillsammans med fraser med prepositionerna už, iš, tarp och pronomenet visas, -a, med genitiv som uttrycker uteslutning, med pronomenen katras, kuris och det pronominella adverbet kur; de kan också förekomma utan några särskiljande ord, till exempel:

Stašys, som var den misstänksammaste av dem, kände ett hot i Dimšelės ord Myk-Put S 72. Eglė är lyckligast av alla svärdöttrar, hon fäller inte bittra tårar i mängder Ner P I 269. Raibukė är värpsammare än alla [hönor] Gs. Men bland alla de berömda männen i släkten, bland alla som satt i det höga slottet i Merkinė, var den berömdaste den gamle adelsmannen Mykis Krėv DŠP 24. Där, där den strida Merkys, i sin färd genom gröna ängar, alundar och buskbevuxna sluttningar, för sina rena

59

vatten vidare mot Nemunėlis, där finns ett högt och brant berg, det högsta av alla berg, och på berget ligger det berömda slottet Merkinė, det starkaste av alla slott Krėv DŠP 22. — Gott, jag ska skänka honom hämnden, — svarade Saulys, — men hans folk dödade en man som stod mig närmast Krėv DŠP 125. Där det värsta arbetet finns, det som ingen vill göra, skjuter alla den lille drängen framför sig Žem R II 374. Den yngste är bekvämast för alla, det är min pojke (dial.) Jrb. Daubaras var ju en god granne. Flitigast och klokast i hela byn Myk-Put S 406. Husbonden tog fram sina bästa kärror ur skjulet, med järnaxlar och fjädrad sits Balt PV 72. Där är hon, mitt land! För mig är hon skönast. Hon har fostrat mig och tröstat mig Miež ML 10. Den äldre dansar glatt upp ur vågorna, den andra dansar också och gör sig snabbt i ordning. Eglė är ännu den yngsta i vattnet: hon tvättar sitt vita ansikte och plaskar som en fisk Nėr P I 256.

2. Icke-jämförande – elativ betydelse

§ 23. Adjektiv i superlativ med elativ betydelse uttrycker en förstärkt, mycket stor och obestämd mängd av en egenskap hos ett föremål. Det jämförande momentet försvinner så att säga helt i detta fall; betydelsen saknar också ett särskiljande element. Därmed hamnar adjektiv i superlativ av detta slag delvis utanför gradkategorins gränser. Till sin funktion närmar de sig diminutiva former med subjektiv betydelse, men de saknar naturligtvis en kärleksfull nyans, till exempel:

Och allehanda vidunder, liksom helvetets andar, for omkring i skepnad av de fasansfullaste tänkbara bestar, skrämde från alla håll, ylade som vargar, pep som ormar och skällde som hundar Bil R 108. Svärsonen, ser jag, är den allra bästa sortens människa; du kommer att älska din hustru och inte sparka mig på ålderdomen, och vi ska också älska dig... gränslöst Žem R I 126. Det var obeskrivligt vackert. Inte ett enda litet vitt moln på himlen Bil R 69. — Och som han pryg lade, oj, som han pryg lade! — fortsatte farfar, medan han mindes det förflutna och vaggade sitt gråa huvud. — För minsta lilla sak rann blodet i strömmar Bil R 72. Kom i morgon i gryningen, så lastar jag hela vagnen med förstklassigt material, torrt som horn Žem R I 173. Även den strängaste vintern fruktar våren Rk.

När adjektiv i superlativ med elativ betydelse uttrycker en egenskap som är karakteristisk för ett föremål, kan de lätt ersättas med motsvarande bestämda former, till exempel:

Som en virvelvind tjöt det till, som en storm dånade det, som tre åskknallar dundrade det — över de högsta bergen (=de högsta), genom de mörkaste skogarna (=de mörkaste), över släta fält och vida ängar for och flög rösten som en virvelvind: — Om tretton år ska jag påminna er om allt! Krėv DŠP 72. Min käraste far (=käre far), vad har jag gjort dig för ont, så att du har störtat mig i ett sådant helvete?! Žem R I 88. Under den vackraste (=vackra) sommaren kläcker alla småfåglar sina ungar BM 431. Fly, fly, våra floder, till de djupaste vikarna (=de djupa)! Och klinga, våra sånger, genom de vidaste länderna (=de vida)! Mair R

60

I 124. — Min allra käraste lillasyster (= kära), har du lagat något i dag? Jag är så in i helvete hungrig LzP I 97.

§ 24. I det moderna litterära språket används adjektiv i superlativ med subjekts betydelse sällan. Endast i minnesvärda fall kan vi säga: I dag är han bäst.

Adjektiv i superlativ utvidgade med andra ord

§ 25. Adjektiv i superlativ utvidgas ofta med attributiva pronomen och deras stelnade kasusformer, som blivit betonande partiklar, samt med genitiv plural av samma adjektiv i positiv.

Med adjektiv i superlativ med objektjämförande betydelse används pronomen och deras kasusformer oftare i det nutida litterära språket: allra⁸, själva, desto. Mer sällan förekommer genitiv plural av positivformen eller det lilla ordet över allt. De nämnda pronomina och deras kasusformer förstärker adjektivens superlativ, och därför kallas det tillsammans med dessa ord för superlativ i förstärkt form, t.ex.:

Han är den allra bästa eleven Jabl R I 206. Och deras visor är som lärksång, de allra klingaste Krev LD 165. Jag tassar genom stubbåkern så försiktigt som möjligt, likt en gåskarl mellan stenarna, sätter hälen först, placerar foten på sidan, med tårna hårt sammanpressade, och ser alltid till att den vassaste stubben tränger in i det såriga mellanrummet mellan tårna Balt PV 113. Så hundra gånger vackrast, så vackrast — det är din lilla häst JV 198. Och den tredje, den yngsta av de unga, öppnade porten och följde dem BsO 211. Allra dyrbarast är tiden om våren Ds.

I dialekterna utvidgas adjektiv i superlativ också med det lilla ordet pervis, och används även med den betonande partikeln per, t.ex.:

Pervis största latmasken — Pramėnės pojke Kiš. De förståndiga bröderna fick de bästa hästarna, men den dumme fick den sämsta av alla sämsta (ps.) Prng.

Adjektiv i superlativ med elativ betydelse kan inte utvidgas med orden själva, allra, över allt, pervis, eftersom de anger jämförelseledet. Adjektiv av denna typ kan användas med den betonande partikeln desto och med genitiv plural av samma adjektiv i positiv, t.ex.:

Jag önskar dig så god framgång som möjligt Up. Väx, lin, så stort du kan, sätt blommor så vackra du kan NS 45. Kazimieras har allehanda små böcker, och i dem finns visor — vackra, allra vackraste Žem R I 31.

§ 26. Omskrivna (analytiska) superlativformer bildas med pronomenet själv, -a samt genitiv plural av pronomenet all, -a, allas, och av det pronominala adjektivet i det nutida litte-

⁸ I den samogitiska dialekten används singularis instrumentalis visu i stället för visų: Till sist var fåren för dem allra nyttigast bland husdjuren, eftersom de gav dem inte bara kläder utan också mat Dauk B 31.

61

… i det litterära språket har de inte blivit särskilt etablerade. I fråga om betydelse ligger de nära konstruktioner med adjektiv i superlativ och samma pronomen⁹, jfr:

O de allra bästa och längsta stockarna säljs till skeppsbyggarna för stora pengar Balč HP 203—204. Här är våra allas sämsta små rågfält Jabl R I 213.

I litauiskan finns också konstruktioner med upprepade kasusformer av den oböjda formen, med den oböjda formen och diminutiva former samt adverbiella former. De uttrycker en abstrakt, mycket stor grad av en egenskap hos ett föremål utan någon jämförelse med andra föremål, t.ex.:

O en dag kommer väl då kanonerna inte längre får ammunition. Och världen kommer att få nog av blodig skam. Jag ser framtiden med ett spädbarn på armen, med ljusa, ljusa ögon och ett leende av glädje Ner P I 113—114. Grönskande gröna bär Er. Jo, sulorna är riktigt bra Pc. Rågbrödet var grönt och grönt Grž.

Konstruktioner av liknande slag hör, på grund av sin icke-komparativa betydelse, inte längre till kategorin grad.

§ 27. I dagens litauiska litteraturspråk är gradkategorin fortfarande ganska stark. Karakteristiskt är att våra suffigala gradformer — både komparativ och superlativ — inte gärna ersätts med omskrivande (analytiska) komparativformer. I litauiskan sker deformationen av gradkategorin inifrån — genom försvagningen av det komparativa elementet i själva gradformerna och genom att icke-komparativa (elativa) betydelser närmar sig betydelsen hos andra former och konstruktioner.

§ 28. Alla adjektiv kan inte kompareras. Som vi påpekade i början kan det endast vara kvalitativa adjektiv som skiljer sig åt i olika grader av en egenskap. Adjektiv med relationell betydelse kompareras inte; exempelvis saknar avledningar med ia-stam gradformer i det litauiska litteraturspråket: medinis, -ė, pernykštis,-ė, baltakartis,-ė osv. Undantag utgörs av avledningar med det sammansatta suffixet -utinis,-ė; superlativformen används av dessa, t.ex.: Bourgeoisin tillgriper de mest extrema åtgärderna för att hejda historiens obevekliga gång och skjuta upp sin oundvikliga undergång tsp.

Inte heller alla kvalitativa adjektiv har gradformer. Det beror på adjektivets betydelse och sammanhanget. Exempelvis kan vissa adjektiv som uttrycker ställning eller tillstånd inte kompareras: kniūbsčias, -ia, stačias, -ia, gulūs (medis), trakni (šiaudai), gyvas, -á 'nemiręs', išvirkščias, -ia, basas, -à, baluotas, -a, kailinėtas, -a 'apsivilkęs kailiniais', pėsčias, -ia, baužas, -à, bergždžias, -ia, versinga, nėščia, dvynas, -à osv. Adjektiv i överförd betydelse som betecknar ett föremåls tillstånd kan inte ha gradformer, t.ex.: juodas, -à i betydelsen 'obesådd': Juodas pūdymas Skp; juodas, -à i betydelsen 'inte vitblekt, inte tillsluten': Juodus grybus (utan gräddfil) valgiau Šts; apvalūs, -i i betydelsen 'hel, odelad': Užkaisk apvalių ropių (oskurna) Klp. Inte heller adjektiv i överförd betydelse som ligger nära vissa pronomen har gradformer, t.ex.: apvalūs, -i i betydelsen 'hel, fullständig': Kailinius išdėvėjau

⁹ Plačiau žr. A. Valeckienė, Dabartinės lietuvių kalbos įvardžiuotinių būdvardžių vartojimas. — „Literatūra ir kalba“, 2, 228—229, Vilnius, 1957.

62

efter många år Krkl. Vissa adjektiv som betecknar färg, vanligen sådana som anger färgen på ett djurs päls, brukar inte kompareras, till exempel: laukas, širmas (häst), šėmas, žālas (tjur), liksom drýžas (väv), även om komparationsformer av dessa adjektiv förekommer i sånger. Kvalitativa adjektiv som bildats av substantiv kompareras inte alltid. Exempelvis kan adjektiv med suffixet -iškas, -a, vilka liksom adjektiv på -inis, -ė anger en föremålstyp, inte kompareras: mėsiškas (ätande), pieniška (soppa), vyriški (skjorta), miliškas (väv) m.fl. Det lämpar sig inte heller särskilt väl att komparera sådana substantiviska adjektiv som anger att något finns över hela föremålets yta, till exempel: miltuotas, -a, pūvinas, -a.

Förkortningar

Alv — Alovė, Daugų r.

Balč AŽ — J. Verne, Jorden runt på 80 dagar, översatt av J. Balčikonis, Kaunas, 1947. (Skaitmens anger sidor).

Balč HP — V. Haufas, Pasakos, vertė J. Balčikonis, Vilnius, 1956. (Skaitmens rodo puslapius).

Balt PV — J. Baltušis, Parduotos vasaros, Vilnius, 1958. (Skaitmens rodo puslapius).

Baran AŠ — A. Baranauskas, Anykščių šilelis, Vilnius, 1949. (Skaitmens rodo puslapius).

Bil R — J. Biliūnas, Raštai, Kaunas, 1947. (Skaitmens rodo puslapius).

BM — Litauiska dialekter, insamlade av A. Baranowski, band I: Texter ur Webers kvarlåtenskap, utgivna av F. Specht, Leipzig, 1920. (Skaitmens anger sidor).

BsO — Ožkabal(ių) dainos, Surinko J. Basanavičius, Shenandoah, Pa. 1902. Du tomai. (Skaitmens rodo dainos numerį).

d. — sång

Dauk B — Budą Senovės — Lietuwių Kalnienų ir Žamaitiu îszraszę Pagal Sengowes Rasztų Jokyb's Łaukys, Petropilie, 1845. (Skaitmens anger sidor).

Dglš — Daugėliškis, Ignalinos r.

Dov DIN — J. Dovydaitis, Dideli įvykiai Naujamiestyje, Vilnius, 1953. (Skaitmens rodo puslapius).

Dr — Darbėnai, Kretingos r.

Ds — Dusetos

Ėr — Ėriškiai, Ramygalos r.

gr. — forngrekiska

Grz — Gruzdžiai, Šiaulių r.

Grž — Grūžiai, Joniškėlio r.

Gs — Geistarai (Didvyžiai), Vilkaviškio r.

ide. — indoeuropeiska språk

Ign — Ignalina

Jabl R I — J. Jablonskis, Rinktiniai raštai, I, Vilnius, 1957. (Skaitmens rodo puslapius).

JD — Litauiska sånger upptecknade av Antanas Juškėvičė, 3 band, Kazan, 1880, 1881, 1882. (Siffrorna anger sångens nummer).

Jnšk — Joniškėlis

Jrb — Jurbarkas

63

JV — Litauiska bröllopssånger upptecknade av Antanas Juškevičė och utgivna av Jónas Juškevičė, Petropylė, 1883. (Siffrorna anger sångens nummer).

Jž — Jūžintai, Dusetų distrikt.

Klp — Klaipėda

Kp — Kupiškis

Krėv DSP — V. Krėvė, Dainavos šalies senų žmonių padavimai, Vilnius, 1957. (Skaitmens rodo puslapius).

Krėv LD — V. Krėvė-Mickevičius, Dainavos krašto liaudies dainos, Kaunas, 1924. (Skaitmens rodo puslapius).

Krkl — Karklėnai, Varnių distrikt.

Krš — Kuršėnai

Krt — Kartena, Kretingos distrikt.

Krtv — Kurtuvėnai, Šiaulių distrikt.

Leninas R — Vladimir Iljitj Lenin (1870—1924), översättningar av hans skrifter. (Siffrorna anger band och sidor i utgåvan från 1950—1955).

Lp — Leipalingis, Veisiejų distrikt.

Lš — Liškiava, Veisiejų distrikt.

LzP I — Lazdynų Pelėda, Raštai, I, Vilnius, 1954. (Skaitmens rodo puslapius).

Mair R I — Maironis, Rinktiniai raštai, I, Vilnius, 1956. (Skaitmens rodo puslapius).

Miež ML — E. Mieželaitis, Mano lakštingala, Vilnius, 1956. (Skaitmens rodo puslapius).

Myk-Put S — V. Mykolaitis-Putinas, Sukilėliai, Vilnius, 1957. (Skaitmens rodo puslapius).

Nėr P I — Salomėja Nėris, Poesi, I, redigerad av A. Venclova, med inledning och förklaringar, Kaunas, 1946. (Siffrorna anger sidor).

Nj — Naujamiesčio, Panevėžio r.

Nmn — Nemunaitis, Alytaus r.

NS — Litauiska sånger och hymner i nordöstra Litauen, insamlade av A. R. Niemi och A. Sabaliauskas, Annales Akademiae scientiarum Fennicae, Ser. B. Tom VI (1911). (Skaitmens anger sångens nummer).

Ob — Obėliai

Pc — Pociūnėliai, Šeduvos r.

Pd — Padubysys, Kelmės r.

Pln — Plungė

Plt — Plateliai, Salantų r.

PnmP — Panemunis, Pandėlio r.

Prng — Paringys, Ignalinos r.

ps. — saga

Rdm — Rudamina, Lazdijų r.

Rgv — Raguva, Troškūnų r.

Rk — Rokiškis

Rod — Ródūnė, Vitryska SSR, Grodno oblast

Rz — Rozalimas, Pakruojo r.

Skp — Skapiškis, Pandėlio kommun

Skr — Skišnemunė, Jurbarko kommun

skr. — sanskrit

Slnt — Salantai

Sml — Smilgiai, Šeduvos kommun

Srv — Surviliškis, Dotnuvos kommun

StnD — Dainas Žemaycziu surynktas yr yszdutos par Symona Stanewicze Mokslynynka lyteraturas yr gražiuju prityrimu, Vylniuje Spaustuwiej’ B. Neumana Metuose 1829. (Siffran anger sångens nummer).

Svm — Suvainiškis, Pandėlio kommun

Šts — Šatės, Skuodo kommun

Švnč — Švenčionys och Švenčionėliai

64

Trgn — Taurėgnai, Utena distrikt.

tsp. — sovjetisk press

Tvl — Tverėčius, Ignalina distrikt.

TŽ — Nation och ord. Humanistiska fakultetens publikation, böckerna I—VII, Kaunas, 1923—1931. (Siffror anger böcker och sidor).

Up — Upyna, Skaudvilė distrikt.

Upt — Upytė, Panevėžys distrikt.

Ut — Utena

Užp — Užpaliai, Dusetos distrikt.

Vaižg DD — Vaižgantas, Dėdės ir dėdienės, Kaunas, 1945. (Skaitmens rodo puslapius).

Vdk — Viduklė, Raseiniai distrikt.

Vencl R III — A. Venclova, Raštai, III, Vilnius, 1955. (Skaitmens rodo puslapius).

Vkš — Viekšniai, Akmenė distrikt.

Vlk — Valkininkai, Eišiškės distrikt.

Žem R — Žemaitė, Skrifter, sex band, Vilnius, 1956—1957. (Siffror anger band och sidor).

KOMPARATIONSGRADER HOS ADJEKTIV I MODERN LITAUISK LITTERATUR OCH DERAS BETYDELSER

А. А. ВАЛЯЦКЕНЕ

S a m m a n f a t t n i n g

I modern litauisk litteratur kan två självständiga komparationsgrader urskiljas: komparativ och superlativ. Båda komparationsgraderna är syntetiska former och bildas med hjälp av särskilda suffix. Analytiska former av komparationsgrader förekommer relativt sällan i modern litauisk litteratur. Det finns inga skarpa gränser mellan komparativens och superlativens betydelser: i vissa fall kan komparativen få betydelsen av en superlativ.

Komparativens betydelse förekommer: 1) när ett föremål jämförs med ett annat eller med andra föremål med liknande egenskaper, 2) när samma föremål jämförs under olika omständigheter, 3) utan någon bestämd jämförelse (elativ betydelse). Jämförelse av konkreta föremål eller av samma föremål under olika omständigheter är av dubbel karaktär: i komparativ form kan adjektivet beteckna en egenskap i högre grad än vad egenskapens fulla omfattning anger (emfatisk jämförelse); det kan också endast visa skillnaden mellan egenskapens grad hos två abstrakta föremål eller hos samma föremål under olika omständigheter (relativ jämförelse). Ett adjektiv i superlativform kan uttrycka såväl den högsta graden av en egenskap i jämförelse med andra föremål av detta

5. Kalbotyros klausimai, IV

65

slag som en absolut hög grad av egenskapen. Superlativformen visar sällan i modern litauisk litteratur den högsta graden av en egenskap vid jämförelse av samma föremål under olika omständigheter.

Absoluta, det vill säga elativa, betydelser hos såväl komparativ som superlativ har utvecklats ur betydelser med relativ karaktär. De går redan delvis utanför komparationsgradskategorins ramar och ligger semantiskt nära former för subjektiv värdering, ibland till och med adjektivens pronominella former. Elativa betydelser kan dock inte ersätta de ovan nämnda formerna och täcker dem inte fullständigt; endast vissa användningsfall sammanfaller.

Komparationsformernas relativa betydelser skiljer sig från de elativa betydelserna genom sina syntaktiska funktioner: för de förstnämnda är predikativ funktion vanligare, medan elativa betydelser oftast uttrycker ett attribut.

Med utgångspunkt i komparationsgradernas betydelser betraktar vi ett jämförande eller relativt element i uttryckandet av egenskapens grad som komparationsgradskategorins främsta kännetecken.

Adjektivets komparativ förekommer i satser med prepositionen už och konjunktionerna kaip, nekaip, negu, nei. Den högsta graden av en egenskap uttrycks genom kombinationer av prepositionerna iš, už, tarp och pronomenet visas, -ą, liksom med genitiv utan preposition, pronomina kuris, -i, katras, -a och adverbet kur. Elativa betydelser hos komparativ och superlativ har inga jämförelsemarkörer i satsen.

I modern litauisk litteratur bildas inga komparationsgrader av relationella adjektiv; inte heller vissa kvalitativa adjektiv har komparationsformer, särskilt inte enskilda adjektivs överförda betydelser.