This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.
Preparing document pages…
Page 1
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
Vilnius universitet
ORCID-id: orcid.org/0000–0001–9738–9443
Forskningsinriktning: onomastik.
DOI: doi.org/10.35321/all90-08
TENDENSER I GIVANDET AV BALTISKA NAMN I EMIGRATIONEN 1991–2020 (FALLET MED FÖRENADE KUNGARIKET)¹
Tendenser i givandet av baltiska namn bland emigranter 1991–2020. Fallet med Förenade kungariket²
ABSTRAKT
Artikeln presenterar tendenser i givandet och bildandet av baltiska namn som gavs till barn till emigranter från Litauen i Förenade kungariket 1991–2020. Det fastställdes att emigrerade föräldrar ofta ger sina barn namn efter naturfenomen, hedniska gudinnor och gudar samt berömda och legendariska personer ur det förflutna. Oftast varierar namnens ändelser, och vid namngivningen tas eufoni i beaktande.
Artikeln presenterar tendenserna i givandet av baltiska namn till barn till litauiska emigranter i Förenade kungariket 1991–2020. Emigrerade föräldrar ger ofta sina barn namn efter naturfenomen, hedniska gudomligheter samt berömda och legendariska historiska personer. Variationer i namnens ändelser är vanliga, och eufoni beaktas ofta vid namngivningen.
¹ Artikeln har utarbetats inom ramen för VLKĮ-projektet ”Lietuvos emigrantų vaikų vardai 1991–2020”, nr K–12/2022.
² Artikeln utarbetades inom ramen för projektet ”Namn på barn till litauiska emigranter 1991–2020”, nr K–12/2022, finansierat av Litauiska språkkommissionen.
204
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 2
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
INLEDNING
När Litauen återvann sin självständighet 1990 började ännu en emigrationsvåg till utlandet. Bara under 2010-talet deklarerade mer än 482 000 medborgare att de hade lämnat Litauen, även om en del av dem senare återvände (se 123.emn.lt). Under 2010–2020 reste emigranter från Litauen främst till Förenade kungariket (nedan – JK), Irland, Tyskland och Norge3, där deras barn föddes.
En undersökning av namn på litauiska medborgare födda i Norge 1991–2020 visade att deras personnamn oftast har vanliga litauiska ändelser och är skrivna med vanliga bokstäver och bokstavskombinationer. En del barn till emigranter från Norge har fått baltiska namn med ursprung i litauisk eller annan baltisk lexik; dessa är vanligare bland flickor och omfattar 19 procent av flicknamnen och 9,5 procent av pojknamnen (Sinkevičiūtė 2022). Därför var det intressant att undersöka hur baltiska namn har spridits bland emigranter och vilka egenskaper de har, där personnamn som uppkommit ur lexik i litauiska och andra baltiska språk betraktas som baltiska.
För undersökningen valdes baltiska namn på barn födda 1991–2020 i JK, det land som efter självständigheten hade den största emigrationen från Litauen, i syfte att diskutera tendenser i namngivning och namnbildning. Målet var att fastställa vilka grupper av baltiska namn som är vanligast, hur flerdelade personnamn bildas av dem, vad som kännetecknar namnens struktur och vilka varianter som har registrerats.
JK har en gammal litauisk diaspora: litauer började emigrera till JK redan på 1800-talet (Dapkutė 2009: 11) och bedrev aktiv kulturell verksamhet fram till 2000-talet (Gasperienė 2009: 77–88). Även om den lokala litauiska gemenskapen inte var förberedd på den nya emigrantvågen, återupplivade litauer som anlände från slutet av 1900-talet organisationer som hade grundats av den tidigare generationen, livade upp gemenskapen och dess kulturella och folkbildande liv samt idrottsverksamheten (Ilgūnaitė 2009: 173–183). Liksom på andra håll mötte medborgare som emigrerade från Litauen till JK en flerspråkig miljö: engelska dominerar i JK, och där finns många emigranter från andra EU-länder, Afrika och Indien4 med flera, som har sina egna språk och kulturer samt namn som är typiska för dessa. Även om det i Litauen (se CK; Maciejauskienė 2007: 474–484), liksom i JK (Finch 2008: 710; Insley 2007:
3 Enligt officiella uppgifter lämnade 213986 litauiska medborgare Litauen för Storbritannien under 2010–2020, 43814 för Irland, 35462 för Tyskland och 36419 för Norge (se 123.emn.lt). Bara under 2001–2010 var 60726 litauiska medborgare registrerade i Storbritannien, se https://webarchive.nationalarchives.gov.uk/ukgwa/20160105160709/http://www.ons.gov.uk/ons/rel/census/2011-census/key-statistics-for-local-authorities-in-england-and-wales/rft-table-qs203ew.xls.
4 Se till exempel statistiken för 2021 https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigration/internationalmigration/articles/analysisofsocialcharacteristicsofinternationalmigrantslivinginenglandandwales/census2021#ethnic-group.
Straipsniai / Articles
205
Page 3
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
159–169), är det vanligt att ha förnamn och efternamn, men litauiska personnamn skiljer sig kraftigt genom stavning, grammatik och former, medan namn som är typiska för andra språk, inte bara engelska, också ges i stor utsträckning i JK.
En del kvinnonamn, och färre mansnamn, som är typiska för litauiskan sammanfaller formellt med namn i andra språk, eftersom dessa namn är särpräglade genom sina ändelser. Litauiskan har många lånade namn vars stammar inte skiljer sig från personnamn i andra europeiska språk. På grund av ändelserna har de litauiska lånnamnen särpräglade former, även om de tillhör samma kulturella skikt som namn i andra språk. Forskare som undersöker namn i andra språk och diskuterar skillnader mellan namn på invandrare och invånare i immigrationslandet verkar inte ha uppmärksammat denna aspekt, eftersom de namn de undersöker oftast skiljer sig genom stammarna, medan andra personnamn tillhör icke-europeiska kulturer. Därför är de lingvistiska forskningsansatser som tillämpas på namn i andra språk vanligtvis inte lämpliga för att undersöka litauiska namn.
1. ÖVERSIKT ÖVER FORSKNINGEN OM EMIGRANTNAMN
Namngivning, användning och namnbyte bland invandrare i andra länder har undersökts i stor omfattning, särskilt av sociologer och psykologer, och analyserna och resultaten beror på undersökningsmaterialet, de metoder som används, antalet personer som har invandrat till landet, landets politik gentemot invandrare samt traditionerna för att ge namn som är typiska för deras språk och kulturer⁵. Tendenser i invandrares namnval undersöks med kvalitativa och kvantitativa metoder, eftersom nyanlända ger sina barn namn som är typiska för immigrationslandet, bevarar namnen i sin egen kultur, söker gemensamma personnamn eller följer familjetraditioner (Gerhards, Kämpfer 2017)⁶. Tendenserna i namngivning kan skilja sig mellan invandrarfamiljer och blandade familjer (där den ena föräldern är medborgare i immigrationslandet): blandade norska familjer gav till exempel mer sällan namn från de länder som invandrarna hade lämnat (Reistæter 2012). En undersökning av ryska namn i Finland visade att det största behovet av integration i lokalsamhället upplevs av föräldrar som har bosatt sig på orter där få invånare talar deras språk (Eskola, Hämäläinen 2019: 213).
Orsakerna till invandrares namngivning och namnbyte undersöks, eftersom namn uttrycker en persons individuella identitet och tillhörighet till familjen samt är sociala och juridiska
⁵ I sociologiska arbeten utvecklas relationen mellan namn och identitet utifrån parametern ”kropp” (eng. body), eftersom ”vår individuella, sociala, medborgerliga och juridiska identitet uppstår genom att våra förnamn och efternamn sammanflätas med vår kropp” (Pilcher 2016: 766, med litteraturhänvisningar); sambandet mellan namn, identitet och kön betonas, eftersom förnamn och efternamn förkroppsligar kön (Pilcher 2017: 813, med litteraturhänvisningar).
⁶ De namn som föräldrar väljer åt sina barn och som är vanliga i immigrationslandet och ursprungslandet räknas till de namn som är vanliga i immigrationslandet, eftersom de inte kan differentieras: de skiljer sig inte från andra namn i immigrationslandet (Gerhards, Tuppat 2018: 2).
206
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 4
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
identitetens grund (Finch 2008: 712–714). Jürgen Gerhards och Julia Tuppat (2018) fastställde att invandrare i Tyskland oftare ger sina barn namn som är vanliga i detta land när det kulturella avståndet mellan immigrantens ursprungsland och Tyskland är litet, när immigranterna blir tyska medborgare och har minst gymnasieutbildning, samt att de oftare ger flickor än pojkar ett i Tyskland vanligt namn. Däremot är språklig integration, partnerskap med personer födda i Tyskland och känslomässig identifiering med hemlandet, utvandringslandet, samt strukturell och social integration inte särskilt viktiga när man väljer namn åt ett barn (Gerhards, Tuppat 2018).
Forskare överväger namnens betydelse för invandrares integration på arbetsmarknaden. En studie av Joshua R. Goldstein och Guy Stecklov (2016) visade att barn till irländska, italienska, tyska och polska invandrare i USA som fått namn som lät ”amerikanska” nådde längre yrkesmässigt än de som fått etniska namn, även om etniska namn hade en positiv inverkan på yrkesframgångarna för barn till ryska och särskilt judiska invandrare. Ändå befinner sig migranter, särskilt kvinnor med ovanliga namn, ofta i en ofördelaktig position i ankomstlandet (Gerhards, Tuppat 2018: 3; Pennesi 2016: 49–52 och annanstans).
Forskarna analyserar också graden av invandrarnas integration i det mottagande samhället, eftersom namn kan användas för att bedöma inflytandet från konkurrerande kulturer. En studie av spanskspråkiga föräldrars syn på assimilering i Los Angeles, genomförd utifrån namn av Christina A. Sue och Edward E. Telles (2007), bekräftade resultaten från andra studier: etniska namn ges oftare till söner än till döttrar, eftersom pojkarna för familjelinjen vidare, betraktas som traditionernas bärare och har mindre behov av skydd mot diskriminering, vilket visar på en olikartad assimileringsprocess för könen. Å andra sidan visade Ellen S. Bramwells (2009; 2012: 377–379) studie av den pakistanska muslimska gemenskapen i Skottland att nyanlända kan integreras i landet och samtidigt bevara sitt traditionella namngivningssystem, på samma sätt som invandrare från olika länder i Norɡe (Reistæter 2012).
De namn som invandrare i JK ger sina barn är, liksom i andra länder, mycket varierande och beror på gemenskapernas kulturella och språkliga traditioner. Det är inte bara gemenskapens nära sociala relationer som påverkar namnsystemets kontinuitet, utan också individens delaktighet i det mottagande landets kultur; med tiden ökar inflytandet från namnmoden, globaliseringen och dess påverkan på språket och kulturen (Bramwell 2012: 377–385). Namnen på pojkar födda i JK visar oftare etnisk information än flicknamnen: exempelvis liknar namnen på muslimska pojkar födda i JK inom olika gemenskaper i England och Wales varandra, medan namnen på muslimska flickor skiljer sig åt (Pilcher 2017: 815). I blandade familjer i JK väljer föräldrar namn åt sina barn som symboliserar deras framtidshopp och ambitioner, även om man vid namngivningen beaktar tillhörigheten till kollektivet, vilket kan innebära att gränserna för ras, etnisk tillhörighet och tro överskrids (Edwards, Caballero 2008).
Det finns inga omfattande studier av litauiska namn som getts i emigrationen, men enskilda frågor har behandlats. Det har konstaterats att majoriteten av emigranter från Litauen som fötts i Norge
Straipsniai / Articles
207
Page 5
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
barnnamnen följer litauisk grammatik, eftersom mer än 85 procent av dem har vanliga ändelser och skrivs med vanliga bokstavskombinationer. Genom de registrerade namnen visar föräldrarna barnens etniska tillhörighet som litauer (Sinkevičiūtė 2022), även om emigrantföräldrar beter sig olika i fråga om det litauiska språket: vissa föräldrar strävar efter att barnen ska kunna och tala litauiska, medan andra inte bryr sig om detta (Jakaıtė-Bulbukienė 2015: 91–126). Emigranter i JK ger ofta sina barn namn som är vanliga bland litauer och som till största delen är lån (Sinkevičiūtė 2021a). Bland de namn som ges i emigration förekommer också nya baltiska namn som tidigare inte hade getts i Lietuvoje (Sinkevičiūtė 2023).
Christianė Schiller (2024), som genom en enkät undersökte motiven bakom namngivningen av barn till litauer som bor i Tyskland eller har bildat blandfamiljer, samt till personer med litauiska rötter, lade märke till att namnens klang och deras förenlighet med litauiska och tyska är viktiga för föräldrarna när de namnger sina barn. Även betydelsen, ett oproblematiskt uttal på båda språken och strävan att undvika negativa associationer spelar roll. Försök att förena olika språk och kulturer återspeglas i namnen på litauiska medborgare i Norvegijoje, som har identiska former på litauiska och i andra språk (Sinkevičiūtė 2022).
Márcia Sipavicius Seide (2020: 100–121) lade märke till att namnen på ättlingar till emigranter från Lietuvos i början av 1900-talet i Brasilien, som identifierade sig i den litauiska gemenskapens slutna Facebook-grupp, oftast inte är typiska för det litauiska språket, eftersom föräldrarna i huvudsak identifierar sig med det mottagande landet, även om det förekom fall där emigranter bevarade eller återupprättade sin ursprungliga identitet. Således förändrades personnamnen hos senare generationer av emigranter från Lietuvos till nackdel för det litauiska språket, eftersom människorna strävade efter att anpassa sig till miljön i immigrationslandet. Att för- och efternamn är indikatorer på annorlundahet observerade Darius Daukšas (2019: 230–240; 2021: 230–243), som undersökte andra generationens emigranter i Norvegijoje, vilka förknippar sin framtid med Norvegija, identifierar sig med landet och betraktar det som sitt hem; en del antar medborgarskap och även om de har en dubbel identitet betraktas de inte som landsmän av norrmännen, eftersom deras namn och efternamn avslöjar dem.
Forskare inom samhällsvetenskaperna betonar att litauiska namn är särpräglade genom sina former och skrivsätt. Litauer i USA framstår som exotiska för andra på grund av sina för- och efternamn (Čiubrinskas 2014: 15). I Nordirland har en namngivningsstrategi bland medborgare som lämnat Lietuvos observerats: barnen ges namn av olika ursprung, men när föräldrarna ger ett engelskt namn väljer de ett som har en liknande motsvarighet i det litauiska namnregistret, medan föräldrar som ger barnen ett litauiskt namn strävar efter att det ska vara lätt att uttala och sakna bokstäverna š, ž, č (Liubinienė 2011: 150). Daukšas (2013; 2016; 2018; 2019), som analyserade emigranters från Lietuvos beteende i Norvegijoje, fastställde att litauiska för- och efternamn inte låter norska och därför kan uppfattas som finska, även om de bevarade efternamnen för litauerna själva visar deras självkänsla och identitet.
208
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 6
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
Neringa Liubinienė (2011: 149–151), som undersökte emigranter från Lietuvos i Nordirland, noterade att litauiska namn orsakar dem problem, eftersom de flesta namn är svåra att uttala och komma ihåg. Därför hittar en del litauer på ett för miljön vanligt namn, även om vissa av dem senare återgår till sitt gamla namn. I många emigrantländer visar litauernas förnamn och efternamn deras ursprung och etniska tillhörighet (Kuznecovienė 2011: 97; Liubinienė 2011: 148; Jakaitė-Bulbukienė 2015: 84). Människors identitet kan fastställas utifrån personnamn (Alford 1988: 51; Aldrin 2018), och namnet betraktas som en symbolisk gränsmarkör mellan majoritetssamhället och migrantminoriteten (Gerhards, Tuppat 2018: 4). Således visar namn med ursprung i baltisk vokabulär genom sina stammar litauernas särprägel och vittnar om föräldrarnas beslut att ge barnen en litauisk identitet.
2. UNDERSÖKNINGSMATERIAL
Namnen samlades in från de uppgifter som 2006 erhölls från Valstybinė lietuvių kalbos komisija och som senare kompletterades fram till 2020 av Registro centras, där medborgare födda utomlands enligt Lietuvos lagar registreras i Lietuvos Respublikos dataregister. Undersökningen omfattade avidentifierade namn på Lietuvos medborgare som valts ut efter födelseort – JK – där barnens kön och födelseår var kända, men där information saknades om föräldrarnas medborgarskap, födelseort, ålder, sociala relationer och de språk som används i familjerna. På så sätt lämnades namnen på barn födda i litauiska familjer i JK som inte har Lietuvos medborgarskap utanför. Trots detta är fördelen med denna undersökning uppenbar: den omfattar ett stort datamaterial, vilket har gett betydande resultat som sammanfattar tendenserna i namngivningen i emigrationen.
Enligt uppgifter från Registrų centras föddes 36934 Lietuvos medborgare i JK under 1991–2020: 17965 flickor och 18969 pojkar. Av diagram 1 framgår att antalet Lietuvos medborgare födda i JK varierade mellan olika år och ökade från 2000-talets första decennium; flest Lietuvos medborgare föddes i JK under 2014–2016. Därför var det inte ändamålsenligt att undersöka emigranternas namngivningstendenser efter enskilda år eller decennier.
Lietuvos medborgare födda i JK registrerades oftast med ett enda namn: 89,4 procent av flickorna (16066 namn) och 89,5 procent av pojkarna (16983 namn)⁷. Flickor födda i JK som registrerades med ett enda namn fick 1753, och pojkar 1758, olika former av enledade namn, till exempel namnen Lėja och Lėja, Estela och Estella, vilka betraktas som separata onymer, eftersom det av den skrivna formen beror huruvida namnet är brukligt i det litauiska
⁷ I Norvegijoje är andelen Lietuvos medborgare registrerade med ett enda namn något högre – 94 procent av flickorna (3727) och 94,9 procent av pojkarna (3959) namn, men proportionerna är likartade.
Straipsniai / Articles
209
Page 7
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
språket⁸. Således är antalet namn för de båda könen likartat. De vanligaste enledade namnen på barn födda i JK presenteras i tabell 1. Av den framgår att de allra vanligaste, liksom i Norvegijoje (se Sinkevičiūtė 2022), är Emilija och Lukas, och de populäraste pojknamnen är vanligare än flicknamnen. Bland de vanligaste flicknamnen i JK finns de baltiska namnen Gabija och Viltė, vilket visar att baltiska personnamn, liksom i Lietuva, även i emigrationen hör till de populäraste namnen⁹.
¹ DIAGRAM. Lietuvos medborgare födda i JK 1991–2020
En del av de enledade namnen på barn födda i JK utgjordes av baltiska namn. De var vanligare bland flicknamnen: de omfattade 16,4 procent av flickorna (2633 namn) och 7,8 procent av pojkarna (1333 namn) bland de enledade personnamn som gavs i JK¹⁰. Denna tendens syns även i de enledade namnen på Lietuvos medborgare i Norvegijoje, där baltiska flicknamn också är dubbelt så vanliga som pojknamn (Sinkevičiūtė 2022). De enledade baltiska namnen i JK utgjorde 232 unika kvinnonamn och 214 unika mansnamn; i genomsnitt fick cirka 11,3 flickor och cirka 6,2 pojkar samma baltiska namn. Dessa siffror visar att baltiska flicknamn förekom något mindre än dubbelt så ofta som pojknamn.
⁸ Beroende på undersökningens syften är en sådan praxis vanlig; så gör även forskare som undersöker namn i andra språk, jfr Eskola, Hämäläinen (2019: 203).
⁹ Bland de vanligaste flicknamnen år 2011 finns Gabija, Ugnė, Austėja, Goda, Rugilė, Viltė (Sinkevičiūtė 2012: 3–8).
¹⁰ Tillsammans med tvåledade namn omfattade de 14,7 procent av flicknamnen och 7,0 procent av pojknamnen som gavs till Lietuvos medborgare i JK under undersökningsperioden.
210
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 8
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
TABELL 1. De vanligaste enledade namnen som gavs i Storbritannien till litauiska medborgare 1991–2020
Placering | Flicknamn | Antal flicknamn som gavs i Storbritannien (n=16066) | Andel av flicknamnen på litauiska medborgare födda i Storbritannien som täcks,% (n=100%) | Pojknamn | Antal pojknamn som gavs i Storbritannien (n=16983) | Andel av pojknamnen på litauiska medborgare födda i Storbritannien som täcks,% (n=100%) 1. | Emilija | 441 | 2,45% | Lukas | 670 | 3,53% 2. | Kamilė | 336 | 1,87% | Matas | 653 | 3,44% 3. | Gabrielė | 311 | 1,73% | Kajus | 455 | 2,40% 4. | Gabija | 310 | 1,73% | Nojus | 420 | 2,21% 5. | Lėja | 304 | 1,69% | Dominykas | 383 | 2,02% 6. | Ema | 295 | 1,64% | Benas | 330 | 1,74% 7. | Amelia | 227 | 1,26% | Danielius | 310 | 1,63% 8. | Milana | 204 | 1,14% | Aronas | 286 | 1,51% 9. | Eva | 200 | 1,11% | Daniel | 276 | 1,46% 10. | Viltė | 200 | 1,11% | Domas | 271 | 1,43%
Namnen på litauiska medborgare födda i Storbritannien som består av flera personnamn omfattar 10,6 procent av flicknamnen (1 899 kombinationer) och 10,5 procent av pojknamnen (1 986 kombinationer). Flickor födda i Storbritannien som registrerats med flerledade namn gavs 1 841 olika namnkombinationer, och pojkar 1 940, alltså upprepades namnkombinationerna sällan. Bland dem var den vanligaste flicknamnskombinationen Anna Maria 51, och pojknamnskombinationen – Dominykas Jonas 4. Flickor registrerades med två namn i 9,9 procent av fallen (1 780 kombinationer), och pojkar i 9,8 procent (1 852 kombinationer). Sällsynta treledade och ännu mer sällsynta fyrledade namnkombinationer bland litauiska medborgare födda i Storbritannien utgör 0,7 procent av flicknamnen (119 kombinationer) och 0,7 procent av pojknamnen (134 kombinationer).
En del av de flerledade namnen bestod av personnamn där båda eller det ena namnet var baltiskt. De omfattade 9,9 procent av flickornas (261 kombinationer) och 14,9 procent av pojkarnas (198 kombinationer) flerledade namn¹². I flerledade namn där båda eller det ena namnet var baltiskt registrerades 97 unika kvinnonamn och 83 unika mansnamn; i genomsnitt upprepades ett namn i cirka 2,7 flicknamnskombinationer och cirka 2,4 pojknamnskombinationer, vilket visar på låg namnfrekvens och relativt stor variation.
¹¹ Siffran anger hur många gånger ett namn eller en namnkombination upprepades i namnbeståndet i Storbritannien. I de fall då namnet gavs endast en gång anges ingen siffra.
¹² De omfattade 1,6 procent av flicknamnen och 1,2 procent av pojknamnen som gavs till litauiska medborgare i Storbritannien under den undersökta perioden.
Straipsniai / Articles
211
Page 9
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
3. MÅNGFALDEN HOS ENLEDADE BALTISKA NAMNBILDNINGSELEMENT
Utifrån namnbildningselementet delas baltiska namn in i tvåstammiga personnamn, namn avkortade från längre namn, appellativa namn och ortnamnsbaserade namn (Sinkevičiūtė 2011: 216–218). De enledade namn ur dessa grupper som gavs till litauiska medborgare födda i Storbritannien visar att namngivningstendenserna hos emigranter i Storbritannien 1991–2020 liknar dem i hela Litauen (Sinkevičiūtė 2011). Detta framgår av tabell 2, där antalet enskilda och upprepade baltiska personnamn hos litauiska medborgare födda i Storbritannien anges, samt deras procentandel inom parentes.
TABELL 2. Enledade namn på litauiska medborgare födda i Storbritannien, efter grupp
Av tabell 2 framgår att appellativa flicknamn utmärker sig genom sin variation och särskilt genom sin frekvens; de omfattar 46,1 procent av de enskilda och 78,2 procent av de upprepade namnen. Oftast är de naturrelaterade namn, bildade av träd, till exempel Eglė 1813, Liepa 154, småväxter, till exempel Bruknė 2, Luknė 70, Mėta 39, Ramunė 2, Rugilė 79, eller naturföremål, till exempel Akmėja 2, Dangė 2, Saulė 94, Saulėja 4, Smiltė 111, Upė 3, Upėja 2, naturfenomen, till exempel Aida 9, Aušra 4, Miglė 88, Rasa 3, Ugnė 149, Vėja 2, Vėjūnė 4, Vėtra 2, ädelmetaller och ädelstenar, till exempel Auksė 47, Deimantė 68, Rubina 3, och benämningar. Spridda är personnamn förknippade med litauiska gudinnor och mytiska väsen, till exempel Austėja 191, Gabija 310, Medeina 11, Milda 33, Vaiva 5, Žemyna 11. Andra namn uttrycker positiva egenskaper – skönhet,
13 Namnens ursprung anges på webbplatsen vardai.vlkk.lt.
212
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 10
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
klarhet, lugn, t.ex. Skaidra 2, Skaistė 40, Ramina 2, Raminta 12, andliga ting – tröst, kärlek, dröm, hopp, t.ex. Guoda 7, Guosnė 2, Meilė 3, Meilita 3, Svajonė 3, Viltė 200, baltisk identitet, t.ex. Aistė 36, Aistėja 2, det förflutna, t.ex. Airinė 4. En del av de namn som betraktas som appellativiska har även en annan förklarad härkomst, t.ex. Deimantė 68 kan också vara ett tvåstammigt namn, Dangė 2, Viltė 200 – namn av förkortningsursprung.
Flickor födda i JK har fått olika tvåstammiga namn, som inte är vanliga: de utgör 31,5 procent av de enskilda namnen och 5,4 procent av de återkommande namnen. Vanligare är namn som förknippas med historiska litauiska släkter och furstar: Jogailė 4, Mingailė 9, Radvilė 11, Vytautė 11. På grund av enskilda personnamns popularitet är namn av förkortningsursprung vanliga: de omfattar 14,2 procent av de enskilda namnen och 11,8 procent av de återkommande flicknamnen. Frekvensen hos namn av detta ursprung, t.ex. Deima 3, Gytė 4, Mantė 25, Vytė 9, kan ha påverkats av spridda tvåstammiga namn som innehåller deras stammar samt av kortformer av mansnamn. Vissa personnamn som betraktas som namn av förkortningsursprung kan också förknippas med appellativ, t.ex. Goda 182 och lit. goda, eller betraktas som lånnamn, t.ex. Eiva 31. Ortsnamnsbaserade namn omfattade 8,2 procent av de enskilda namnen och 4,6 procent av de återkommande flicknamnen; de objekt som utgör grunden för vissa av dem ligger nära Östersjön. Mer spridda är namn som härrör från floder, t.ex. Deimena 3, Rusnė 45, Ūla 17, Vilija 4. Namnet Iglė 15, som har uppstått från ett sjönamn, påverkades i sin spridning av en litauisk sångerska med detta namn. Grunden för andra namn var beteckningar för bebyggda platser, t.ex. Nida 11, Neringa 5, eller för Kuriska näsets halvö, t.ex. Nerija 5.
Pojkar födda i Storbritannien har också oftast appellativa namn, men variationen är mindre: den omfattar 27,1 procent av de enskilda och 44 procent av de upprepade namnen (se tabell 2). De vanligaste är naturnamn, bildade av träd och mindre växter, t.ex. Ąžuolas 37, Linas 16, Uosis 2, fåglar och djur, t.ex. Aras 16, Kovas 2, Tauras 40, naturföremål, t.ex. Dangis 2, Gintaras 4, eller företeelser, t.ex. Aidas 22, Audrius 3, Ugnius 48, Vėjas 13, samt ädelstenar, t.ex. Deimantas 62. Andra namn kan förknippas med tider på dygnet, t.ex. Rytas 2, Rytis 16, Vakaris 75, eller vårfesten, t.ex. Joris 93¹⁴. Som grund för namn fungerade lexik som betecknar mod, glädje, ungdom och lycka, t.ex. Drąsius 2, Džiugas 24, Jaunius 4, Laimis 3, värderade företeelser, t.ex. Dainius 3, Svajūnas 3, baltisk identitet, t.ex. Aistis 24, Jotvingis, eller det förflutna, t.ex. Ainis 4, Ainius 3. Pojkar har fått namn efter mytiska furstar, t.ex. Kernius 8, Margiris, Šarūnas 10, en sagohjälte, t.ex. Žilvinas 3, en litauisk gud, t.ex. Perkūnas 3, eller ett namn bildat av eldgudinnans namn, t.ex. Gabijus 5. Ursprunget till en del av dessa namn kan också förklaras på andra sätt,
14 Lånet jorė och andra ord med jor– tog Kazimieras Kuzavinis och Bronys Savukynas (2009: 179) in i Lietuvių vardų kilmės žodyną från Simonas Daukantas, som också nämnde ett gudanamn med denna rot. På så sätt anpassades namnet till andra mytologiska personnamn, även om dess baltiska ursprung är tvivelaktigt (Klimavičius 2013).
Straipsniai / Articles
213
Page 11
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
t.ex. kan namnet Gintaras 4 betraktas som tvåstammigt, Aras 16 och Dangis 2 som bildat genom förkortning, Linas 16 som lånat.
Tvåstammiga namn är också utbredda och varierade: de omfattar 45,8 procent av de enskilda och 35,8 procent av de upprepade pojknamnen. En del av dem är namn på litauiska furstar och en kung, t.ex. Algirdas 8, Daumantas 2, Gediminas 9, Jogaila 4, Mindaugas 13, Radvilas 6, Vytautas 12, Žygimantas 4. Namn bildade genom förkortning utgör 22 procent av de enskilda och 16,7 procent av de upprepade pojknamnen. Grunden för en del namn, t.ex. Gedas 4, Mantas 102, Vytas 3, Vytis 8, Žygis 3, är vanliga tvåstammiga namn. En del personnamn som betraktas som förkortningsbildade kan också förklaras på andra sätt – förknippas med litauiska appellativ, t.ex. Vytis 8, eller med namn av annat ursprung, t.ex. Darius 10. De ovanligaste är ortnamnsbaserade namn, som omfattar 5,1 procent av de enskilda och 3,5 procent av de upprepade pojknamnen; särskilt framträdande genom sin frekvens är Naglis 31, känt från en legend och förknippat med namnet på ett kustberg.
Av de baltiska enledade namnen i Storbritannien framgår alltså att barn, särskilt flickor, får namn som uppstått ur beteckningar för Litauens levande och icke-levande natur, oftast ortnamn från kusten eller områden nära den, positiva egenskaper, värderade företeelser samt beteckningar för ädla metaller och stenar. Litauens förflutna – mytologin och historien – är viktigt vid namngivningen: föräldrar ger namn på hedniska gudinnor och gudar, legendariska personer, furstar, en kung och berömda släkter; det baltiska förflutna värderas: barn har fått baltiska etnonymer och appellativ som betecknar det förflutna. En del namn visar 2000-talets tendens att ge barn namn som kan förklaras genom flera ursprung (Sinkevičiūtė 2021: 241–245).
4. KÄNNETECKEN FÖR BILDNINGEN AV FLERLEDade NAMN
Många flerledade namn på barn födda i Storbritannien, där båda eller den ena leden är baltisk, är tvåledade personnamn, medan namn med fler leder är i minoritet (se tabell 3). Flicknamn med flera led, där båda eller den ena leden är baltisk, är fler, men skillnaden i namnbeståndet är otydlig, eftersom de omfattar 1,6 procent av flicknamnen och 1,2 procent av pojknamnen (se fotnot 12).
Av tabell 3 framgår att de vanligaste flerledade namnen i Storbritannien är tvåledade barnnamn vars andra led är ett baltiskt namn; kombinationerna Emilija Saulė 2 och Herkus Mantas 2 upprepades. När det gäller namnkombinationer är Aurora Aušrinė, Sky Skaistė och Danielius Angelas ”intressantare”. Personnamn vars andra led är ett baltiskt namn är vanligare bland pojkar: de omfattar 55,6 procent av namnen, medan de bland flicknamnen utgör 46 procent av de aktuella tvåledade namnen.
214
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 12
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
TABELL 3.
Flerledade brittiska barnnamn efter sina led, där båda eller den ena leden är baltisk
Typ av kombination | Båda leden i det tvåledade namnet – baltiska | Första leden i det tvåledade namnet – baltisk | Andra leden i det tvåledade namnet – baltisk | Tre- och fyrledade namn | Totalt Antal och% av flerledade flicknamn¹⁵ | 11 (4,2%) | 113 (43,3%) | 120 (46%) | 17 (6,5%) | 261 (100%) Antal och% av flerledade pojknamn | 8 (4%) | 71 (35,9%) | 110 (55,6%) | 9 (4,5%) | 198 (100%)
I flicknamnsbeståndet är variationen av baltiska namn som står som andra led större: 120 kombinationer registrerades för 70 flicknamn (cirka 1,7 per kombination) och 110 kombinationer för 56 pojknamn (cirka 2 per kombination). De andra leden är under undersökningsperioden, t.ex. Austėja, Gabija, Liepa, Saulė, Ąžuolas, Tauras, Vėjas, Vytis, Indrė, Laima, Nijolė, Rasa, Gintautas, Laimis, Svajūnas, Žilvinas 3, populära namn; de sistnämnda utmärker sig genom sin variation. Denna variation kompletteras av personnamn som står som andra led och som inte registrerades bland namnen på enledade barn födda i Storbritannien; en del av dem var vanligare i 1900-talets Litauen, t.ex. Audra, Birutė, Gintė, Alvydas, Gintautas, Rimantas, Rimgaudas, Vidimantas, Žymantas, Aidė, Medeinė, Miglė, Angelas, Merkys, Lizdeika, Vanagas, och är tills vidare enstaka namn. De mest typiska andra leden bland flickor är appellativa (100 kombinationsled)¹⁶; de vanligaste är namn bildade av beteckningar för den levande naturen – träd och växter, t.ex. Liepa, Luknė, Mėta, Rožė, Rugilė, Aida, Aušra, Miglė, Rasa, Saulė, Smiltė, Upė, Austėja, Gabija, Laima, Milda, Nijolė, Žemyna, Auksė, Deimantė, Perla, Laisvė, Meilė, Viltė, Skaistė, Tyra, Eimantė, Gintė, Ūla, Birutė, Raduilė, Neringa, Nida, Rusnė 2, namn som uppstått ur beteckningar. Andra personnamn förknippas med gudinnor och gudomligheter, t.ex....
¹⁵ Eftersom kombinationerna av flerledade namn uppvisar liten variation anges därför inte antalet enskilda namn.
¹⁶ Namnet Daiva, skapat av Vydūnas, har också hänförts dit i relativ mening.
Straipsniai / Articles
215
Page 13
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
grunden för namn bildade genom förkortning, t.ex. Gintė, Mantė, Vytė, är populära tvåstammiga namn.
I pojknamnsbeståndet är appellativa namn också vanliga som andra led (43 kombinationsled); de vanligaste är förknippade med den levande naturen – träd och växter, t.ex. Ąžuolas 7, Linas, fåglar och djur, t.ex. Aras, Tauras 6, Vanagas, naturföremål och företeelser, t.ex. Aidas, Audrius 2, Vėjas 4, tidsväxling, t.ex. Rytas, Rytis, Vakaras 2. Namnen visar värderade egenskaper, t.ex. Giedrius, Jaunius, andliga företeelser, t.ex. Laimis, Svajūnas. Andra namn förknippas med beteckningar för mytiska personer, t.ex. Kernius, Lizdeika, Žilvinas 2, och gudomligheter, t.ex. Angelas 2, Joris 3¹⁷. Mer sällsynta är tvåstammiga namn (39 kombinationsled), varav de vanligaste är personnamn efter litauiska furstar och en kung, t.ex. Algirdas 4, Gediminas 2, Jogaila 2, Mindaugas 3, Vytautas 10, Žygimantas. Förkortningar är mer sällsynta (26 kombinationsled); många av dem, t.ex. Algis 3, Gintas 2, Mantas 4, Rimas 2, Vytas 2, Vytis 5, har bildats av populära tvåstammiga namn. Ortnamnsbaserade namn är sällsynta (1 kombinationsled), t.ex. Nidas.
Av tabell 3 framgår att tvåledade namn vars första led är ett baltiskt namn är mer sällsynta men mer typiska för flickor. Dessa personnamn omfattar 43,3 procent av flickornas och 35,9 procent av pojkarnas flerledade namn. Flicknamnskombinationer där det andra namnet är Marija upprepas oftare, t.ex. Liepa Marija 2, Saulė Marija 2 (5 kombinationer). I pojknamnsbeståndet upprepades Joris Jokūbas 2, Domantas Jonas 2; ”intressantare” kombinationer är Ąžuolas Achille, Žygimantas Augustas.
I flicknamnsbeståndet är variationen större bland de baltiska namn som står i första ledet: 113 kombinationer registrerades för 50 flicknamn (cirka 2,3 per kombination) och 71 kombinationer för 39 pojknamn (cirka 1,8 per kombination). Som första led förekommer oftare namn som spridits under 2000-talet, t.ex. Austėja 10, Goda 8, Rusnė 3; Ąžuolas 8, Joris 5, Tauras 3, än namn som tidigare var vanliga under 1900-talet, t.ex. Aušra, Indrė; Darius 3. Bland dem förekom personnamn som inte registrerats bland namnen på enledade barn födda i Storbritannien; av dessa var Vida, Rimantas vanliga under 1900-talet, medan andra var sällsynta, t.ex. Bitė, Deiva, Gitaute; Domilas, Eivilis, Narius.
De mest typiska appellativa namnen bland flickor (84 kombinationsled) är namn förknippade med gudinnor och gudomligheter, t.ex. Austėja 10, Gabija 7, Jorė, Medeina, Milda, Žemyna 2. Andra namn har uppstått ur naturen – växter, t.ex. Eglė 2, Gilė, Indrė, Liepa 5, Luknė 3, Mėta 2, Rugilė, företeelser och objekt, t.ex. Aušra, Miglė 3, Saulė 5, Smiltė 5, Ugnė 6, Upė 2. Namnen uttrycker attraktiva egenskaper och företeelser, t.ex. Guoda 2, Meilė, Raminta, Skaistė 3, Viltė 2, samt ädla metaller och stenar, t.ex. Auksė 2, Deimantė, Perla. Mer sällan är det första ledet en förkortning (14 kombinationsled), t.ex. Goda 8, ett tvåstammigt namn (6 kombinationsled), ibland förknippat med furstenamn, t.ex. Jogailė 2, eller ett ortnamnsbaserat namn (9 kombinations
¹⁷ Se även fotnot 14.
216
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 14
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
led), ofta bildade av ortnamn från Litauens kust, t.ex. Neringa, Nida, Rusnė 3, namn.
Pojkar har också ofta appellativa namn (33 kombinationsled); bland dessa är de vanligaste naturrelaterade namn som uppstått ur träd och andra växter, t.ex. Ąžuolas 8, Linas 2, fåglar och djur, t.ex. Aras 2, Tauras 3, eller naturföreteelser, t.ex. Vėjas, Vėjus, och tidsväxling, t.ex. Rytis, Vakaris 3. Andra appellativa namn förknippas med beteckningar för gudomligheter, t.ex. Joris 518, eller historiska personer, t.ex. Margiris, Žilvinas. Tvåstammiga namn uppvisar variation (27 kombinationsnamn). En del av dem är namn på furstar och en kung, t.ex. Gediminas, Daumantas, Mindaugas 2, Vytautas, Žygimantas 4. Förkortningar är mer sällsynta (10 kombinationsled), t.ex. Darius 3, Gytis, Mantas 4; grunden för en del av dem är utvidgade tvåstammiga namn. Ortnamnsbaserade namn är sällsynta (1 kombinationsled), t.ex. Naglis.
Föräldrar ger sällan två namn med baltiskt ursprung (se tabell 3). Dessa namn utgör 4,2 procent av flickornas och 4 procent av pojkarnas flerledade namn; en intressant kombination är Eitvïdas Eitvïd.
När kombinationer bildas av baltiska flicknamn är ett av dem appellativt; det vanligaste är Gabija 4. Oftast är båda baltiska namnen appellativa, t.ex. Viltė Gabija, Austėja Mėta, Dalia Upė, Gabija Saulė, Gabija Viltė, Liepa Eglė, Meilėja Auksė, Vakarė Gabija. I andra fall är den andra leden i kombinationen tvåstammig bredvid det appellativa namnet, t.ex. Smiltė Radvilė, en förkortning, t.ex. Goda Vaidilutė, eller ortnamnsbaserad, t.ex. Rusnė Aida. I kombinationerna förekom också personnamn som inte registrerats bland namnen på enledade brittiska barn, t.ex. Meilėja, Vaidilutė.
När kombinationer bildas av baltiska pojknamn var tvåstammiga namn vanligare; namnet Mindaugas 2 upprepades. Oftast var båda namnen i kombinationen tvåstammiga, t.ex. Domantas Skirmantas. I andra kombinationer var båda personnamnen appellativa, t.ex. Ąžuolas Viesulas, Tauras Dainius, eller det ena appellativt och det andra tvåstammigt, t.ex. Vakaris Mindaugas, eller det ena appellativt och det andra förkortningsbildat, t.ex. Vėjas–Mantas.
Kombinationer av tre- eller fyrledade namn där ett av namnen är baltiskt ges sällan av föräldrar (se tabell 3). De utgör 6,5 procent av flickornas och 4,5 procent av pojkarnas flerledade namn i Storbritannien. I kombinationerna intar de baltiska namnen oftast andra eller tredje ledet: 15 av 17 fall i flicknamnsbeståndet och 6 av 9 fall i pojknamnsbeståndet (det förekom att ett namn som förknippas med litauiskt lexikon intog första och tredje ledet, jfr Gabija Mykolė Rožė). I dessa kombinationer finns pojknamn som inte registrerats bland namnen på barn födda i Storbritannien, Nemunas, Viltis, Vytenius. De vanligaste namnen i kombinationerna var appellativa, t.ex. Gabija, Giedrė, Indra, Laima, Liepa, Milda 2, Nijolė, Perla, Saulė, Svaja, Vasarė; Anis, Linas, Kernius, Viltis.
18 Se även fotnot 14.
Straipsniai / Articles
217
Page 15
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
Flerledade namn där båda eller den ena leden är baltisk upprepar alltså tendenserna i givandet av enledade namn: föräldrar ger barn, särskilt flickor, oftast appellativa namn; tvåstammiga namn är utbredda, särskilt bland pojkar, och bland dem förekommer sällsynta, exotiska personnamn. Lederna i flerledade namn visar att Litauens natur, kusten, Litauens historia och mytologi är viktiga för föräldrarna; de återspeglar värderingar. För flickor registreras det baltiska namnet oftare som första led än för pojkar, för vilka det oftare är andra led. Som första namn registreras oftare flicknamn som är vanligare under 2000-talet, och som andra namn sådana som var vanligare under 1900-talet. Detta visar att namn som var populära under 1900-talet gradvis förlorar sin popularitet.
5. DRAG I DE BALTISKA NAMNENS STRUKTUR
Baltiska enledade namn och led i flerledade namn kännetecknas av särskilda strukturella drag. De återkommer i båda könens namnbestånd, och deras strukturella egenskaper är typiska för namn i hela Litauen (Sinkevičiūtė 2011; 2018).
En egenskap hos emigrantnamnen är variation i stammarna; detta förekommer hos tvåstammiga namn, jfr liuir lū-, t.ex. Liutauras 8 och Liūtauras, vyir vi-, t.ex. Vygintė och Vigintė, vydir vid-, t.ex. Tautvydas 15 och Tautvidas, žygir žig-, t.ex. Žygimantas 9 och Žigimantas. Förutom ungefär lika vanliga fall är namn med oförändrade element vanligare.
Andra namn varierar genom sina ändelser. Detta är typiskt för appellativa personnamn, t.ex. Ainę 419, Ainis 5, Ainius 3; Meila, Meilė 7; Rytė, Rytas 3, Rytis 18; Tauras 50, Taurius, Taurus20; Vėtra 2, Vėtrė, samt tvåstammiga namn, t.ex. Eimila, Eimilė 2; Radvilė 14, Radvila21, Radvilas 6, och förkortningsbildade namn, t.ex. Deima 3, Deimas 2, Deimis 7; Eiva 33, Eivė, Eivis; Nauris 7, Naurius; Vytė 10, Vytas 5, Vytis 13. Kvinnonamn och mansnamn med olika ändelser kan bli vanligare, och namn med ändelsen –us ökar. Varianter av baltiska namn med samma stam men olika ändelser beror på stammens förhållande till grunden och på namnets användningstradition.
Vid sidan av vanliga mansnamn registrerades också varianter av namn med samma stam utan litauiska ändelser, t.ex. Armin 11 och Arminas 77, Deinor och Deinoras; de användes också för att bilda flerledade namn, t.ex. Eitvidas Eitvid. Namn utan ändelse upprepar den variation som är typisk för lånade namn, jfr Danielius och Daniel. Detta kan
19 Baltiska enledade namn och leder i flerledade namn räknades tillsammans.
20 Mansnamn med ändelsen –us sprids, jfr Svajus, Taurus, Vėjus.
21 Radvila är ett mansnamn.
218
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 16
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
visa att man även vid givandet av baltiska namn undviker den litauiska ändelsen som markör för litauiskhet.
Vid sidan av vanliga flicknamn finns också personnamn med samma stam skrivna med –e, jfr Ainė 4 och Aine, Aistė 39 och Aiste, Danguolė och Danguole, Deimantė 70 och Deimante, Meilė 7 och Meile, Miglė 92 och Mיגle, Nijolė 2 och Nijole, Rūgilė 82 och Rugile 2, Rusnė 51 och Rusne 2, Saulė 112 och Saule 3, Smiltė 120 och Smilte 3, Ugnė 157 och Ugne 4, Upė 8 och Upe, Vakarė 49 och Vakare, Viltė 206 och Vilte 3. Genom skrivningen uppstod också varianter med suffixen –ėja och –eja, jfr Austėja 205 och Austeja 8, –unė och –unė, t.ex. Jorunė och Jorune, Vilunė och Vilune, samt stamvarianter, jfr Ąžuolas 53 och Ąžuolas 2, Rūkas och Rukas. I kontexten av alla baltiska namn i Storbritannien visar dessa fall att sådana varianter inte har spridits (<5 procent av de upprepade kvinnonamnen; sådana mansnamn förekommer nästan inte). De registrerade namnformerna är alltså föräldrarnas medvetna val; de bokstäver som är typiska för litauiskan orsakar oftast inga problem om föräldrarna väljer namn som innehåller dem.
En annan egenskap är de utbredda tvåstaviga förkortningarna, som oftast uppstått ur början av tvåstammiga namn, t.ex. Austė 9, Geistė 4, Gytė 4, Deimis 7, Dovas 5, Einius 2, Gytis 16, Vaidas 4, Žygis 4. De visar att den inledande delen av namnet är viktigast när förkortningar bildas. Förkortningar utan suffix visar, liksom andra vanligare enstammiga namn, en tendens att ge korta namn.
Emigrantnamn kännetecknas av återkommande element. I vissa personnamn upprepas suffix, oftare i appellativa och förkortningsbildade namn. Sådana är flicknamnssuffixen –ėja, jfr Austėja 205, Aistėja 2, Aistrėja, Akmėja 2, Astrėja, Auksėja, Mintėja, Saulėja 4, Upėja 2, Viltėja, och –ita, t.ex. Eisuita, Eivita, Meilita 3, Sangita. I pojknamnsbeståndet är suffixet –idas vanligare, t.ex. Joridas, Tauridas 2. Suffixen –ūnė, –ūnas är typiska för brittiska barnnamn, t.ex. Arūnė 3, Jorūnė, Šarūnė 2, Vėjūnė 4, Vilūnė, Žiedūnė; Arūnas 6, Merūnas, Ramūnas 2, Svajūnas 4, Šarūnas 10, samt –ija, –ijus, t.ex. Gabija 325, Domilija, Vilija 5; Gabijus 5, Dovijus 2, Minijus, Taurijus. En del namn med suffix är populära i Litauen. De visar att namnets klang är viktig när barn namnges.
Eufonins betydelse framgår också av tvåstammiga namn med återkommande stammar. Kvinnonamn har ofta följande andra stammar: gail-, t.ex. Jogailė 6, Mingailė 9, Rimgailė; mant-, t.ex. Eimantė 4, Jomantė, Romantė, Limantė, Rimantė 2; mil-, t.ex. Armilė 2, Darmilė, Deimilė 5, Domilė 4, Germilė, Jomilė, Narmilė; min-, t.ex. Armina, Deimina 3, Jusmina; taut-, t.ex. Gintautė, Mintautė 2, Viltautė; vil-, t.ex. Deivilė, Dovilė 2, Eivilė 4, Gedvilė, Raduilė 14; vain-, t.ex. Deivina 2, Eivina 6 osv. Mansnamn har ofta följande andra led: gird-, t.ex. Algirdas 12, Daugirdas, Mangirdas 3, mant-, t.ex. Armantas 3, Domantas 103, Eimantas 57, Germantas 4, Irmantas 3, Jomantas 2, Skirmantas 3, Skomantas 4; min-, t.ex. Arminas 77, Deiminas 4, Gediminas 13, vyd-, t.ex. Arvydas 7, Mantvydas 5, Tautvydas 13 och
Straipsniai / Articles
219
Page 17
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
andra. Ibland har båda leden i det tvåledade namnet samma stam, t.ex. min-: Arminas Mindaugas, mant-: Domantas Skirmantas, vyd-: Manyudas Vytautas.
En del tvåstammiga namn sammanfaller till sina slut med suffixavledda namn. Sådana är bland annat kvinnonamn med andrastammarna mil- (jfr. Almilė), gil- (jfr. Jogilė), som är eufoniska i förhållande till avledningar av enstammiga namn med suffixet -ilė, till exempel Rugilė 82, Girilė, Karilė 14, Midilė, Nerilė 7. Namn med andrastammarna mint- (jfr. Arminta), gint- (jfr. Milginta, Eigintas) sammanfaller till sina slut med enstammiga avledningar med suffixet –inta, –intas, jfr. Raminta 13, Orinta 11, Žavinta; Darintas, Jorintas, Orintas 3. De återkommande slutelementen bekräftar att hänsyn tas till klangen när namn ges. Suffix kan också påverka hur stammar skrivs, eftersom den andra stammen vid- sannolikt sprids i namn på grund av det vanliga suffixet –idas, till exempel Alvidas, och inte namn med vyd.
Baltiska namn i Storbritannien har alltså strukturella regelbundenheter. Liksom i Litauen (Sinkevičiūtė 2018) är de variantartade; oftast varierar ändelserna hos namn med samma stam. I Storbritannien ges avledningar med suffixen –ėja, –ita, –ūnė, –ūnas, –ija, –ijus m.fl.; andra stammar i tvåstammiga namn återkommer, såsom mant-, min- och andra, vilket visar att det vid namngivning är namnets klang, inte betydelsen hos dess leder, som är viktig. Detta stöds av suffixnamn som sammanfaller med slutet på tvåstammiga namn och som sannolikt främjar givandet av tvåstammiga namn med liknande klang.
6. DISKUSSION
Namnen på litauiska medborgare födda i Storbritannien visar att nästan 9 av 10 familjer använde strategin att ge ett namn, medan nästan 1 av 10 familjer gav två namn (ibland fler). När föräldrarna namnger barn söker de alltså inte kompromiss genom att kombinera olika namn, utan genom att välja ett namn som oftast, liksom lederna i flerledade namn, inte är ett baltiskt personnamn. Detta visar att föräldrar i Storbritannien oftast försöker välja namn av icke-litauiskt ursprung som enligt deras uppfattning passar en flerspråkig miljö. Eftersom man emellertid inte har tillgång till hela Litauens namngivningstendenser under den undersökta perioden kan de namn som givits i emigrantmiljö inte jämföras med dem; det kan vara så att denna namngivningsstrategi också kännetecknar hela Litauens namnbestånd. Å andra sidan omfattade undersökningen inte namnen på barn till litauiska medborgare i Storbritannien som registrerats som medborgare i andra länder än Litauen. Hur betydelsefulla de är för undersökningen kan inte sägas på grund av den okända datamängden.
När man beaktar att flickor födda i Storbritannien fick nästan hälften fler nationella namn än pojkar, kan det verka som om resultaten av undersökningen av namn på emigranter från Litauen strider mot resultaten av undersökningar av namn i andra språk, enligt vilka etniska namn oftare ges till söner än till döttrar (Sue, Telles
220
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 18
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
2007: 1388, med litteratur). Det kan vara så att föräldrar som oftare ger flickor baltiska namn genom dem vill visa sin modernitet och skilja sig från andra.
Å andra sidan måste namnens litauiskhet förstås bredare: man bör inte bara bedöma deras genetiska baltiska ursprung utan också särdragen i deras bildning. Därför bör också lånade personnamn med litauiska språkformer betraktas som unika litauiska språknamn, t.ex. Morta, Kristijonas, Laurynas, Motiejus. Detta är vanligt också i andra språk, till exempel norskan (Helleland 2007: 554). Ett annat kännetecken för namnens litauiskhet är ändelserna, eftersom de skiljer litauiska namn från personnamn i andra språk. Därför kan slutsatser om litauiska namns etnicitet i emigrantmiljö inte dras genom att bedöma namnen enbart efter stammarnas ursprung.
SAMMANFATTNING
Föräldrar i Storbritannien gav baltiska enledade namn nästan dubbelt så ofta till flickor som till pojkar, och dessa proportioner liknar proportionerna för baltiska namn som gavs till barn i emigrantnamnbeståndet i Norge under samma period, även om andelen av dessa namn var något större i Norge. Baltiska namn i emigrantmiljö är alltså inte enbart ett norskt fenomen, utan förekommer också i andra länder. Den återkommande, proportionellt likartade högre frekvensen av flicknamn visar att flicknamn används för att uttrycka det litauiska språkets skönhet och klang.
Vid bildandet av flerledade brittiska barnnamn där båda eller den ena leden är baltisk gavs oftast tvåledade namn vars andra led var ett baltiskt namn. I sådana kombinationer finns den största variationen av baltiska namn; kvantitativt finns fler sådana flicknamnskombinationer, även om kombinationer med baltiska namn omfattar en större andel av pojkarnas flerledade personnamn. Tvåledade namn där det första ledet är ett baltiskt personnamn är typiska för flickor i Storbritannien, ofta ett namn som är populärt under 2000-talet. När föräldrar registrerar flickor skriver de alltså oftare än när de registrerar pojkar det baltiska namnet som första namn. Detta bekräftar att baltiska namn i Storbritannien är mer typiska för flickor.
Av namnmaterialet över litauiska medborgare födda i Storbritannien framgår att föräldrar oftast ger flickor appellativa namn och pojkar appellativa namn och tvåstammiga namn. Med appellativa samt ortnamnsbaserade namn uttrycker föräldrar värderingen av sådant som Litauens natur, dess företeelser och objekt, kustnära platser, positiva mänskliga egenskaper, attraktiva ting, ädelstenar och metaller. Av tvåstammiga namn samt namn av appellativ och kortnamnsursprung framgår att Litauens historia, baltisk religion och mytologi är viktiga för föräldrarna: de ger barnen namn förknippade med mytiska och berömda historiska personer, gudinnor och gudomligheter. Föräldrarna fäster alltså vikt vid namnunderlagets betydelse och namnens kulturella tyngd.
Namn som gavs av emigranter i Storbritannien kännetecknades av eufoni (i tvåstammiga namn upprepades stammar, och appellativa namn och namn av kortnamnsursprung förenades av samma
Straipsniai / Articles
221
Page 19
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
suffix). De andra stammarna i tvåstammiga namn, som sammanfaller med suffixnamn med samma ändelser, bekräftar eufonins betydelse när barn namnges. Troligen sprids namn av kortnamnsursprung också på grund av sin liknande klang med andra namn; de upprepar oftast början av längre namn eller innehåller stammar som återkommer i vanliga namn. Att deras klang är relevant för föräldrarna när de namnger barn bekräftades också av en undersökning utförd i Tyskland av Schiller (2024).
I det undersökta namnmaterialet varierade namnens ändelser, suffix och stammarna i tvåstammiga namn. Resultaten visade att sekundära varianter, även sådana som uppkommit genom stavning, inte är vanliga i emigrantnamnmaterialet: vanligast är namn med stammar och ändelser som är typiska för litauiskan. De registrerade formerna av namn på barn i Storbritannien är alltså resultatet av föräldrarnas medvetna beslut.
LITERATŪRA
Aldrin Emilia 2018: Names and Indentity. – The Oxford Handbook of Names and Naming, ed. C. Hough, 1–13. DOI: doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199656431.013.24.
Alford Richard D. 1988: Naming and Identity: A Cross-Cultural Study of Personal Naming Practices, New Haven, Connecticut: HRAF Press.
Bramwell Ellen S. 2009: Names in Multi-Cultural Scotland. – Proceedings of the 23rd International Congress of Onomastic Sciences. Names in Multi-Lingual, Multi-Cultural and Multi-Ethnic Contact, Toronto: York University, 158–163.
Bramwell Ellen S. 2012: Naming in Society: a Cross-Cultural Study of Five Communities in Scotland: PhD thesis, University of Glasgow: Glasgow Theses Service. Prieiga internete: http://theses.gla.ac.uk/3173/.
CK – Civilinis kodeksas. Prieiga internete: https://e-seimas.lrs.lt/portal/legalAct/lt/TAD/TAIS.107687.
Čiubrinskas Vytis 2014: Posocialistinių migrantų saistymosi trajektorijos Čikagoje: saviškių ratai ir manipuliuojamas lojalumas valstybei (-ėms). – Etniškumo studijos 2, 9–28.
Dapkutė Daiva 2009: Lietuviai Didžiojoje Britanijoje iki Antrojo pasaulinio karo. – Didžiosios Britanijos lietuvių bendruomenė: praeitis, dabartis, ateitis, sud. D. Dapkutė, Vilnius: Versus aureus, 9–23.
Daukšas Darius 2013: Lithuanians in Norway: Between “Here” and “There”. – Urbanites 3(2), 51–68.
222
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 20
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
Daukšas Darius 2016: Lietuviai Norvegijoje: tarp integracijos ir savo tapatumo išlaikymo. – Lietuvių katalikų mokslo akademijos metraštis 39, 173–194.
Daukšas Darius 2018: Tarp tapimo norvegu ir buvimo lietuviu: Norvegijos lietuvių pilietybės sampratos. – Lietuvos etnologija. Socialinės antropologijos ir etnologijos studijos 18(27), 63–84.
Daukšas Darius 2019: Antros kartos emigrantai iš Lietuvos Norvegijoje: tarp Lietuvos ir Norvegijos? – Lituanistica 65(3), 230–240.
Daukšas Darius 2021: Namai „čia“ ir „ten“: namų konstravimo sampratos (lietuviškoje) migracijoje. – Lituanistica 67(3), 230–243.
Edwards Rosalind, Caballero Ch am ion 2008: What’s in a Name? An Exploration of the Significance of Personal Naming of ‘Mixed’ Children for Parents from Differential Racial, Ethnic and Faith Backgrounds. – The Sociological Review 56(1), 39–60. DOI: doi.org/10.1111/j.1467-954X.2008.00776.x.
Eskola Ksenia, H äm äläinen Lasse 2019: Given Names of Russian-Speaking Children Born in Finland between 2000–2018. – Onoma 54, 197–217. DOI: doi.org/10.34158/ONOMA.54/2019/11.
Gasperienė Vida 2009: 60 metų kultūrinė veikla Didžiojoje Britanijoje 1947–2008 metais. – Didžiosios Britanijos lietuvių bendruomenė: praeitis, dabartis, ateitis, sud. D. Dapkutė, Vilnius: Versus aureus, 77–88.
Gerhards Jürgen, Tuppat Julia 2018: „Boundary Maintenance“ oder „Boundary Crossing“? – Working Paper SFB 1171 Affective Societies 2/18, 1–36. Prieiga internete: https://refubium.fu-berlin.de/handle/fub188/17614.
Gerhards Jürgen, Kämpfer Sylvia 2017: Symbolische Grenzen und die Grenzarbeit von Migrantinnen und Migranten. – Zeitschrift für Soziologie 46(5), 303–325. DOI: doi.org/10.1515/zfs soz-2017-1017.
Goldstein Joshua R., Stecklov Guy 2016: From Patrick to John F.: Ethnic Names and Occupational Success in the Last Era of Mass Migration. – American Sociological Review 81(1), 85–106. DOI: doi.org/doi:10.1177/0003122415621910.
Helleland Botovl 2007: Das norwegische Personennamensystem. – Europäische Personennamensysteme. Anlässlich der 65. Geburtstage von Rosa Kohlheim und Volker Kohlheim, T. 2., hrsg. von A. Brendler, S. Brendler, Hamburg: Baar-Verlag, 564–561.
Straipsniai / Articles
223
Page 21
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
Insley John 2007: Das englische Personennamensystem. – Europäische Personennamensysteme. Anlässlich der 65. Geburtstage von Rosa Kohlheim und Volker Kohlheim, T. 2., hrsg. von A. Brendler, S. Brendler, Hamburg: Baar-Verlag, 159–169.
Ilgūnaitė Živilė 2009: Britanijos lietuviai 1990–2007. – Didžiosios Britanijos lietuvių bendruomenė: praeitis, dabartis, ateitis, sud. D. Dapkutė, Vilnius: Versus aureus, 173–183.
Jakaite-Bulbukienė Kristina 2015: Lietuvių emigrantų šeima: kalba ir tapatybė: daktaro disertacija, Vilnius: Vilniaus universitetas.
Klimavičius Jonas 2013: Iš kur jorė ir kas iš jorės? – Kalbos kultūra 86, 256–264.
Kuzavinis Kazimieras, Savukynas Bronys 2009: Lietuvių vardų kilmės žodynas, 6-asis leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Kuznecovienė Jolanta 2011: Iš̌teritorinto identiteto alternatyvos: lietuvių imigrantai Airijoje, Anglijoje, Ispanijoje ir Norvegijoje. – Lietuviškasis identitetas šiuolaikinės emigracijos kontekstuose, sud. V. Čiubrinskas, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas, 89–104.
Liubinienė Neringa 2011: „Aš esu lietuvė visada, tiktai galiu turėti kitą pilietybę“: imigrantų iš Lietuvos identiteto dėlionės Šiaurės Airijoje. – Lietuviškasis identitetas šiuolaikinės emigracijos kontekstuose, sud. V. Čiubrinskas, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas, 141–161.
Maciejauskienė Vitalija 2007: Das litauische Personennamensystem. – Europäische Personennamensysteme. Anlässlich der 65. Geburtstage von Rosa Kohlheim und Volker Kohlheim, T. 2., hrsg. von A. Brendler, S. Brendler, Hamburg: Baar-Verlag, 474–484.
Pennesi Karen 2016: “They can learn to say my name”: Redistributing Responsibility for Integrating Immigrants to Canada. – Anthropologica 58(1), 46–59.
Pilcher Jane 2016: Names, Bodies and Identities. – Sociology 50(4), 764–779. DOI: doi.org/10.1177/0038038515582157.
Pilcher Jane 2017: Names and “Doing Gender”: How Forenames and Surnames Contribute to Gender Identities, Difference, and Inequalities. – Sex Roles 77, 812–822, DOI: doi.org/10.1007/s11199-017-0805-4.
Reistæter Guro 2012: Immigrants in Norway and Their Choice of Names: Continuation or Adaption? – Names and Identities, Oslo Studies in Language 4(2), eds. B. Hellela, Ch.-E. Ore, S. Wikstrøm, 223–234. DOI: doi.org/10.5617/osla.320.
Schiller Christiane 2024: Motive der Vornamenwahl für Kinder von in Deutschland lebenden Litauerinnen und Litauer. – Schriften der Gesellschaft für Baltische Studien 6 (SGBS 6), Hamburg: Baar-Verlag, 221–241.
224
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 22
Baltiškų vardų davimo polinkiai emigracijoje 1991–2020 m. (Jungtinės Karalystės atvejis)
Sinkevičiūtė Daiva 2011: Naujı 2007–2010 m. lietuviškos kilmės vaikų vardai ir jų davimo polinkiai. – Kalbos kultūra 84, 214–229.
Sinkevičiūtė Daiva 2012: Kaip atrodo 2011 m. gimusių vaikų populiariausių vardų dvidešimtukai? – Gimtoji kalba 7, 3–8.
Sinkevičiūtė Daiva 2018: Litauische Vornamen naturthematischer Herkunft: Trends des letzten Jahrhunderts. – Onomastica Uralica 13, 243–257.
Sinkevičiūtė Daiva 2021a: Jungtinėje Karalystėje gimusių Lietuvos Respublikos piliečių vardai: jų registravimo dokumentuose įvairovė. – Pasaulio lietuvis, 2021–08–02. Prieiga internete: https://pasauliolietuvis.lt/jungtineje-karalysteje-gimusiu-lietu-vos-respublikos-pilieciu-vardai-ju-registravimo-dokumentuose-ivairove/.
Sinkevičiūtė Daiva 2022: Lietuviškumo raiškos įvairovė Norvegijoje gimusių Lietuvos piliečių vardyne. – Pasaulio lietuvis, 2022–05–20. Prieiga internete: https://pasauliolietuvis.lt/lietuviškumo-raiškos-įvairovė-norvegijoje-gimusių-lietuvos-piliečių-vardyne/.
Sinkevičiūtė Daiva 2023: Labai retų lietuviškų vardų įvairovė emigrantų iš Lietuvos vardyne. – Pasaulio lietuvis, 2023–05–31. Prieiga internete: https://pasauliolietuvis.lt/labai-retu-lietuvisku-vardu-ivairove-emigrantu-is-lietuvos-vardyne/.
Sipavičius Seide M. 2020: Antroponimia, diáspora y migración: los descendientes de lituanos en Brasil. – Onomástica Desde América Latina 1(1), 100–121. DOI: doi.org/10.48075/odal.v11.24156.
Sue Christina A., Telles Edward E. 2007: Assimilation and Gender in Naming. – American Journal of Sociology 112, 1383–1415. DOI: doi.org/10.1086/511801.
123.emn.lt – Migracija skaičiais (Lietuvos Respublikos statistikos portalas).
vardai.vlkk.lt – Lietuvos Respublikos piliečių vardų sąvadas.
webarchive.nationalarchives.gov.uk/ukgwa/20160105160709/http://www.ons.gov.uk/ons/rel/census/2011-census/key-statistics-for-local-authorities-in-england-and-wales/rft-table-qs203ew.xls – Jungtinės Karalystės nacionalinės statistikos biuras, 2021 m. duomenys.
Straipsniai / Articles
225
Page 23
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
Tendencies of Baltic Names Giving among Emigrants in 1991–2020. The United Kingdom Case
SUMMARY
This article studies the tendencies observed in naming practices and the formation of Baltic names given to children of Lithuanian emigrants in the United Kingdom from 1991 to 2020. The most characteristic Baltic names for girls are relatively uncommon among emigrant families, comprising 16.4% of girls’ names and 7.8% of boys’ one-member names given in the UK. Children, especially girls, are given names inspired by Lithuanian natural elements, such as coastal landmarks, positive and/or highly valued features, and symbolic materials like precious metals and stone names. Additionally, names of pagan deities, legendary personalities, princes, kings, and famous families are frequently chosen to emphasize cultural roots and express a deep appreciation for Baltic heritage. Approximately one-tenth of children carry double names, with those featuring at least one Baltic name being even less common (9.9% of girls and 14.9% of boys). Baltic names tend to precede in double names for girls more often than for boys, mirroring patterns observed in single names. In the UK, variation in Baltic names of emigrants’ children is prevalent, particularly in suffixes, with common derivations including suffixes –ėja, –ita, –ūnė, –ūnas, –ija, and –ijus, among others. Compound names often incorporate stems like mantand minas well as some others as the second member. Most likely the coincidence of the terminations of some compound names with the terminations of some suffixed names has been a factor favoring the spread of similar sounding combinations, which shows the importance of euphony in naming practices.
Įteikta 2024 m. vasario 27 d.
DAIVA SINKEVIČIŪTĖ
Baltistikos katedra Vilniaus universitetas Universiteto g. 5, LT–01513 Vilnius, Lietuva daiva.sinkevič[email protected]
