Palmira ZEMLEVIČIŪTĖ

Litauiska språkinstitutet

DOKTOR JONAS BASANAVIČIUS OCH HANS MEDEGA MUSU TAUTISZKAI VAISTINYKYSTAI

Kiekvienam lietuviui daktaro Jono Basanavičiaus (1851–1927) vardas yra brangus. Šis „didysis ir garbingasis lietuvis, sukūręs ištisą tautinio renesanso epochą“ (Albumas 1937: 57), visą savo gyvenimą ir sveikatą paaukojęs Lietuvai ir jos žmonių gerovei, pelnė tautos atgimimo Tėvo, Patriarcho ir Pranašo vardą. J. Basanavičius buvo ir gydytojas. Ši jo veiklos sritis labiausiai susijusi su Bulgarija, kurioje išgyveno apie 25 metus. Čia J. Basanavičius dirbo ne vien tik praktinį gydytojo darbą. Rusų medicinos laikraščiuose skelbė straipsnius. Dažnai lankėsi kaimuose, užrašinėjo, kaip ligas aiškina burtininkai ir liaudies gydytojai, kreipė dėmesį į bulgarų kalbą, būdą ir papročius (Autobiografija 1936: 33–39; Basanavičius 1994: 28; Nezabitauskis 1990: 110–114; Visockis 1992: 57–59). Lom Palankos (dab. Lomas) apylinkėse ištyrė 2116 vyrų ir 167 moteris ir sudarė jų antropologines charakteristikas. Taigi J. Basanavičius tapo antropologijos pradininku Bulgarijoje (Visockis 1992: 91). 1891 m. buvo išleista jo monografija „Материали за санитарната етнография на България“, kurioje „daug vietos skirta krašto antropologijai, archeologijai, ekonomikai, etnografijai, istorijai, medicinai, švietimui, tautosakai, net ir gamtos problemoms“ (Visockis 1992: 92). Šis J. Basanavičiaus veikalas buvo plačiai pripažintas ir aukštai įvertintas. Be to, Bulgarijos švietimo ministerijos prašymu jis parengė instrukciją antropometrinei medžiagai rinkti, kuria „vėliau naudojosi daugelis bulgarų tyrinėtojų. J. Basanavičiaus surinktą ir apibendrintą antropologinę medžiagą naudojo ne tik bulgarai“ (Visockis 1992: 113), bet ir kiti Europos mokslininkai.

År 1898 skrev J. Basanavičius i Varna en liten ordbok över folkmedicinska termer – Medega musu tautiszkai vaistinykystai – som först trycktes 1898 i tidningen ”Dirva”, utgiven av A. Milukas i Shenandoah, och samma år gavs ut som ett häfte på 32 sidor på bekostnad av samme A. Milukas. Det finns också ett annat exemplar av den lilla ordboken, på 38 sidor och utökat med 35 termer, som likaså gavs ut samma år.

103

(Bibliografija 1985: 227–228). I artikeln har båda exemplaren av den lilla ordboken använts.

När dr J. Basanavičius skrev Medegų musu tautiškai vaistinykystai använde han material som M. Davainis-Silvestraitis och hans medhjälpare V. Bakutis hade skickat honom år 1885 – ”Samling av allehanda sjukdomar som hörts från människor i Raseiniai socken, från Kalnujaiområdet”. I förordet skriver författaren: ”Samlingen, som delvis tämligen utförligt beskriver 159 sjukdomar och delvis endast benämner olika patologiska sjukdomssymtom med särskilda namn, är viktig genom att den ofta återspeglar litauernas föreställningar om etiologiska synsätt. Även om herr Silvestraitis och likaså hans medhjälpare V. Bakutis, som icke-specialister, inte förmådde utfråga människor så omsorgsfullt om allt och tydligt beskriva den ena eller andra sjukdomen som en läkare skulle ha kunnat göra, kommer ändå det material de nedtecknat att ha stor betydelse också i medicinernas egna ögon och kanske väcka deras önskan att undersöka vår folkmedicin ännu grundligare¹” (Medega 1898: 1). Till alla sjukdomar som M. Davainis-Silvestraitis hade antecknat lade dr J. Basanavičius dessutom till sjukdomar som han själv hade antecknat i Ožkabaliai 1878 och sådana som läkaren F. Janušis hade antecknat i Biržaiområdet.

I Medegoje finns 277 medicinska termer (inklusive synonymer och varianter) upptagna i alfabetisk ordning. Efter tankstrecket anges de latinska benämningarna; ibland saknas en latinsk benämning, och då ges endast en förklaring eller ett frågetecken skrivs ut, till exempel: gniusas R. –?; nikstas R. –?; rožė lekiančioji R. –?; ibland står även ett frågetecken efter de angivna latinska benämningarna, till exempel: aptaka R. – abscessus?; gervių kapojimas R. – dermatitis?; smurgylys R. – ozaena? Detta kan förklaras med dr J. Basanavičius egna ord: ” <…> jag har överallt där det varit möjligt bemödat mig om att lägga till deras [sjukdomarnas] vetenskapliga nomenklatur; till de litauiska namn som jag inte förmått beteckna med vetenskapliga termer fogar jag däremot överallt, liksom till andra namn, herr Silvestraitis förklaringar, såsom de har antecknats efter att ha inhämtats från människor” (Medega 1898: 1). Termerna är tryckta med spärrad stil, och efter var och en av dem står bokstäverna R, O eller B: ”Med bokstaven O ska man förstå sjukdomsnamn antecknade i Ožkabaliai (Suwałki guvernement), med R – från trakten kring Raseiniai, med …”

¹ Här och på andra ställen återges dr J. Basanavičius autentiska text.

104

B – apie Biržus (Kauno gub.)“ (Medega 1898: 1–2). Daugiausia žodžių užrašyta apie Raseinius ir Ožkabaliuose. Tik keturi žodžiai užrašyti apie Biržus. Prie šešių Medegos žodžių nenurodyta jų užrašymo vieta. Neretai ta pati sąvoka skirtingose vietovėse yra kitaip vadinama, kartais skiriasi ir toje pačioje vietovėje užrašyti terminai, pvz.: burbuliavimas, burbulys O.; dedervinė R., diderinė O.; karsztligė, sziltinė O., karsztinė R.; klejojimas O. bludnastis R.; maras O., pavietrė R.; pagirios O., pagirio jimas R.; raup lės vėjo, vėjaraup lės R. ir kt. Nemažai terminų aiškinimų paremta tuo „aitiologišku įžvilgiu“: „Maras O. pavietrė R. – <…> Maro laike, kaip apie Gižus (Vilkaviškio pav.) pasakoja, vaikščioję po kaimus trys jaunos dailios mergos, gražiai baltai apsirengusios ilgais drabužiais ir, saulei nusileidus, vaikščiodamos išz namų į namus, nežinia ar vandeniu ar kuom, laszinušios viską. Jei tik ant ko užkrito laszelis, jau tas gyvas neizsliko. Užeje į namus jos klausė „ar yra kas namie“, nes visi nuo jų slėpasi. Jei kas atsisza ukdavo, jos sakydavo: „kas gyvas, tas teg’ ir bus gyvas“, o jei kursai ne atsiliepdavo, tai jos vėl sakydavo: „kaip nieks ne atsiszaukia, tegul ir niekad’ ne atsiszauks“ – ir tie išmirė. <…>“; „Slogutis O. – „Slogutis esąs duszia mirusio nekriksztyto kudykio; jis dienomis paėziais po akmenimis lindo jas ir kaip kada pavidale balto katino pasirodąs; naktimis jis va idinąsis ir, pavidale plaukuoto, apžėlusio vyro, sloginąs ypačiai moteris <…>“.

Betydelser hos Medegos termer och aktuell vetenskaplig terminologi

Dr. J. Basanavičius skrev i förordet till Medegos: ”Den som läser igenom det material vi här har samlat, hoppas jag, kommer att övertygas om att litauerna känner till nästan alla sjukdomar och har en egen, originell terminologi för dem” (Medega 1898: 2).

Alla ord i ordlistan betecknar inte sjukdomar – det finns även anatomiska termer. De kan delas in i tre grupper:

1) termer som överensstämmer med termerna i ”Medicinska termordboken”, t.ex.: pilvas O. – abdomen; plaucziai O. – pulmones; raumuo O. – musculus;

2) termer som delvis inte överensstämmer med termerna i ”Medicinska termordboken”, t.ex.: gimtynė O. – uterus (uterus – PNA livmoder MTŽ); naris

105

R. – articulatio (articulatio – PNA artikulation: 1. led MTŽ); pažastis O. – fossa axillaris (fossa axillaris – PNA armhåla MTŽ); šonkaulis O. – os costae (os costale – PNA revben MTŽ); žandas O. – maxilla (maxilla – PNA överkäke MTŽ);

3) termer som inte alls överensstämmer med termerna i ”Medicinska termordboken”, t.ex.: alkūnė R. – antebrachium (antebrachium – PNA underarm MTŽ); karpa O. – papilla mammae (papilla mammae – PNA bröstvårta MTŽ); kasa O. – lien (lien – PNA mjälte MTŽ); kulė O. – scrotum (scrotum – PNA pung MTŽ); kirksnis O. – regio inguinalis (regio inguinalis – PNA ljumskregion MTŽ); kurkštena R. – brachium (brachium – PNA 1. överarm MTŽ); nibrė O. – vulva (vulva – se pudendum femininum – PNA kvinnans yttre könsorgan MTŽ); nugarkaulis O. – columna vertebralis (columna vertebralis – PNA ryggrad MTŽ); strėnos O. – regio lumbalis (regio lumbalis – PNA ländregion MTŽ); uolektis R. – articulatio cubiti (articulatio cubiti – PNA armbågsled MTŽ); vėdarai O. – intestina, entera (intestina – tarmar, tarmkanal MTŽ).

Medegos sjukdomsnamn presenteras gruppvis efter förekomst. Infektionssjukdomar: aptaka R. – abscessus? (abscessus – abscess, varböld MTŽ); drugys R. – febris intermittens (febris intermittens – intermittent feber MTŽ); gangrina R. – gangraena (gangraena – gangrän, vävnadsdöd i en kroppsdel MTŽ); karbonka R., karbunkulas O. – carbunculus (carbunculus – karbunkel, elakartad böld MTŽ); karsztligė, šiltinė O., karštinė R. – typhus abdominalis (typhus abdominalis – buktyfus MTŽ); kolera R. – cholera asiatica (cholera asiatica – asiatisk kolera MTŽ); kraujatriznė O., kruvinoji trizna R. – dysenteria (dysenteria – dysenteri MTŽ); likava O. – epidemia, epizootia (epidemia – epidemi; epizootia – epizooti, spridning av smittsamma sjukdomar bland djur MTŽ); maras O., pavietrė R. – pestis (pestis – 1. pest MTŽ); pakunės didžiosios R. – furunculus (furunculus – furunkel, böld MTŽ); pasiutimas, padukimas O., R. – lyssa, hydrophobia (lyssa – se rabies – rabies; hydrophobia – hydrofobi: 2. se rabies MTŽ); perauga R. – panaritium (panaritium – panaritium, nagelbandsinflammation MTŽ); pikutės, pakunės mažosios (pikutė = piktyvotė 1. ”böld, öm knöl” LKŽ IX); priemetis B. – tetanus (tetanus – tetanus: 1.

106

stelkramp MTŽ); m a l i g n a p u s t e l O. – pustula maligna, anthra (pustula maligna – mjältbrandskarbunkel; anthrax – 1. mjältbrand MTŽ); l e p r a O. – lepra (lepra – lepra, spetälska MTŽ); p e s t b ö l b ö l R. – anthra, pustula maligna (anthrax – 1. mjältbrand; pustula maligna – mjältbrandskarbunkel MTŽ); s m i t t k o p p o r R. – variola vera (variola – smittkoppor MTŽ); v a t t k o p p o r, v a t t k o p p o r R. – variolois (variolois – se varioloidum – varioloid, lindriga smittkoppor MTŽ); v i t r o s R. – phlegmone (phlegmone – flegmone, varböld MTŽ); v a n d r a n d e r o s R. –? (? erysipelas migrans – vandrande ros MTŽ); r ö d r o s R. – erysipelas (erysipelas – ros MTŽ); b ö l O. – abscessus (abscessus – abscess, varböld MTŽ); h u d m a l a r i a R. – febris intermittens larvata (febris intermittens – intermittent feber; larvatus – se latens – latent, dold MTŽ); m ä s l i n g O., s k a r l a k a n s f e b e r R. – scarlatina (scarlatina – scharlakansfeber MTŽ); b ö l O. – furunculus (furunculus – furunkel, böld MTŽ); f i l a r i a R. – filiaria hominis? (Filaria – filaria, trådmask (familj av parasitiska maskar i klassen rundmaskar); homo, inis – människa MTŽ); vattkoppor (varicella – varicella, vattkoppor MTŽ); böld R. – abscessus ani (abscessus – abscess, varböld; anus – anus, analöppning MTŽ); g u l s o t R. – febris? (febris – 1. feber, hetta MTŽ).

Hudsjukdomar: a k n e R. – comedo (comedo – komedon, pormask MTŽ); f ö d e l s e m ä r k e R., f ö d e l s e m ä r k e n O. – naevus (naevus – födelsemärke MTŽ); s k ä l l s j u k a R., s k ä l l s j u k a O. – lichen (lichen – 1. med. lichen, medan fjällning – pityriasis – pityriasis MTŽ); h å r s ä c k s i n f e k t i o n R. – dermatitis? (dermatitis – dermatit, hudinflammation MTŽ); p l i c a p o l o n i c a R. – plica polonica (plica polonica – åld. tova MTŽ); p l i c a p o l o n i c a k i a u r a s i s R. – favus capillitis (favus capilliti – favus i hårbotten MTŽ); v å r t a R., v å r t a O. – verruca (verruca – vårta MTŽ); l i s z u n i s R. –? (liežuonis ”fotsjukdom då huden mellan tårna blir fuktig och sår uppstår” LKŽ VII); s k a b b O., s k a b b s t o r a R. – scabies (scabies – skabb MTŽ); k l å d a O. – titillatio; pruritus (titillatio – kittling; pruritus – klåda MTŽ); l ä p p h e r p e s R. – herpes labialis (herpes labialis – munsår MTŽ); u t s l a g i r u m p a n R. (nupuškėti ”få utslag, finnar” LKŽ X; rūra (l. rura, brus. pypa < vok. Rohr, Röhre) 2. vulg. ”bakdel, stjärt, ändtarmsöppning”

107

LKŽ XI); piktszasiai R. – eczema scrophulosum (eczema – eksem; scrophulosus – skrofulös MTŽ); mjäll O. – seborrhoea capillitis (seborrhoea – seborroiskt eksem, ökad utsöndring från talgkörtlarna; capillitium, ii – huvudhår (som helhet), furfur – 2. mjäll MTŽ); fjäll R. – eczema (eczema – eksem MTŽ); blåsa O. – 2) pustula (pustula – pustel, liten varblåsa MTŽ); svullnad R. – oedema, anasarca (oedema – ödem, svullnad; anasarca – anasarka, hudödem, svullnad i den subkutana vävnaden MTŽ); småskabb, små skabbutslag R. – scabies (scabies – skabb MTŽ); szasnagis R. – onych ia, onyx is, paronychia (onychia – onychia, inflammation i nagelbädden; ony xis – se onychia; paronychia – paronyki, inflammation i nagelvallen MTŽ); inflammation av eld O. – inflammatio, dermatitis erysipelosa (inflammatio – inflammation; dermatitis – dermatit, hudinflammation; erysipelatosus – rosartad MTŽ); löss O., mandaviaszkos R. – morpiones, pediculi pubis (jfr. morpio – se phthirius pubis – flatlus, pediculus – 1. lus; pubes – PNA pubis, könshår MTŽ).

Kirurgi och traumatologi: sticka O., aksztin’s R. – corpus alienum (corpus alienum – främmande kropp MTŽ); framfall R. (apoptosis – apoptos, framfall; defluxio – defluxion: 1. framfall, effluvium – 2. framfall MTŽ); bråck O., kula R. – hernia inguinalis (hernia inguinalis – ljumskbråck MTŽ); nainvczios R. – luxatio? (luxatio – luxation, urledvridning MTŽ); stukning R. –? stukning O. – distorsio (distorsio – distorsion, stukning av en led MTŽ); smärtsam brännskada R. – combustio (combustio – brännskada MTŽ); paszinas (assula – sticka; sarculus – sticka, surculus – sticka MTŽ); förfrysning under naglarna R. – congelatio (congelatio – förfrysning MTŽ); kontusion R. – contusio (contusio – kontusion, blåmärke MTŽ); ändtarmsframfall R. – prolapsus ani (prolapsus ani – ändtarmsframfall MTŽ); ledkontusion R. – contusio articulationis, distorsio (contusio – kontusion, blåmärke; articulatio, onis – PNA artikulation: 1. led; distorsio – distorsion, stukning av en led MTŽ); revbenskontusion R. – contusio thoracis (contusio – kontusion, blåmärke; thorax, acis – PNA bröstkorg MTŽ); skållning R. – combustio (combustio – brännskada MTŽ); kvävning R.; kvävning-

108

ning O. – asphyxia (asphyxia – asfyxi MTŽ); vattusot O. – hydrops ascites, anasarca (hydrops – vattusot; ascites – ascites, bukvattusot; anasarca – anasarka, hudödem, svullnad i den subkutana vävnaden MTŽ); köldskada R. – pernio, congelatio (pernio – köldknöl; congelatio – förfrysning MTŽ).

Nervsystemets sjukdomar: bubblande tal, stamning O. – pselismus, anarthria literalis, blaesitas (psellismus – se balbuties – stamning; anarthria – anartri, oförmåga att tala tydligt och artikulerat, anarthria literalis – bokstavsanartri MTŽ); heshet R. – aphonia (aphonia – afoni, frånvaro av röst MTŽ); förvirring O., bludnastis R. – delirium (delirium – delirium, förvirringstillstånd MTŽ); nattskräck R. – pavor nocturnus (pavor nocturnus – nattskräck MTŽ); yrsel O. – vertigo (vertigo – yrsel MTŽ); kramp R. – crampus, spasmus (crampus – se spasmus – spasm, kramp MTŽ); dövstumhet O. – surdomutitas (surdomutitas – dövstumhet MTŽ); förlamning O., förlamningsanfall R. – paralysis (paralysis – förlamning, förlust av förmågan att röra sig MTŽ); ryggskott B. – lumbago (lumbago – lumbago, ländryggsvärk MTŽ); ländryggsvärk R. – lumbago (lumbago – lumbago, ländryggsvärk MTŽ); heshet O. – aphonia (aphonia – afoni, frånvaro av röst MTŽ); talförlust R. – aphasia (aphasia – afasi, oförmåga att tala MTŽ); manlig sjukdom R. – neuralgia spermatica (neuralgia spermatica – neuralgi i sädessträngen MTŽ); talförlust O. – aphasia (aphasia – afasi, oförmåga att tala MTŽ); hicka O. – singultus (singultus – hicka MTŽ); hicka R. – singultus (singultus – hicka MTŽ).

Matsmältningskanalens sjukdomar: stenkolik R. – termina ventris (termina – tarmkolik; venter, tris – buk MTŽ); uppstötning med kräkning R. – ructatio (ructatio – se eructatio – eruktation, rapning, uppstötning MTŽ); magknip R. – gastralgia, enteralgia; gastritis (gastralgia – gastralgi, magsmärtor; enteralgia – enteralgi, tarmsmärtor; gastritis – gastrit, maginflammation MTŽ); hängmage R. – enteroptosis (morbus Glenardi) (enteroptosis – enteroptos, sänkning av bukinnehållet MTŽ); magsäcksnedfall O., magsäckssänkning R. – gast-roptosis (gastroptosis – gastroptos, magsäcksnedfall MTŽ); tarmvred O., tarmvred R. – ileus, volvulus, kompresis (ileus –

109

ileus, tarmobstruktion; volvulus – tarmvred; compressio – kompression, sammanpressning MTŽ); halsbränna R. – pyrosa (pyrosis – halsbränna MTŽ); rapningar, rapning O., rap R. – ructus, ructitatio (ructus – se eructatio – eruktion, rapning, uppstötning MTŽ); traukkirdė R. – proctospasmus? (proctospasmus – proktospasm, kramp i ändtarmen MTŽ); diarré O., žyvatas R. – enteritis follicularis (enteritis – enterit, inflammation i tunntarmen; enteritis follicularia – follikulär enterit MTŽ); trizna O. – diarrhoea (diarrhoea – diarré MTŽ); uppblåsthet R. – dyspepsia interalgia? (dyspepsia – dyspepsi, matsmältningsbesvär MTŽ); kräkning O., R. – vomitus, emesis (vomitus – kräkning; emesis – emes, kräkning MTŽ); diarré O. – enteritis catarrhalis, diarrhoea (enteritis – enterit, inflammation i tunntarmen; catarrhalis – katarral; diarrhoea – diarré MTŽ).

Öron-, hals- och nässjukdomar: ringningar i öronen, zvani-jimas R. (sonitus aurium – ringningar i öronen MTŽ); dövhet O., tilltäppning av öronen R. – surditas (surditas – dövhet MTŽ); rossling R. – rhonchi sibilantes et sonores; stertor (rhonchi sibilantes – pipande biljud; rhonchi sonori – sonora biljud; stertos, oris – stertor; snarkning MTŽ); springulis R. – laryngitis (jfr laryngitis – laryngit, inflammation i struphuvudet MTŽ); plautis O. – catarrhus nasi, rhinitis catarrhalis (jfr catarrhus – katarr, inflammation i slemhinnan; nasus, i – PNA näsa; rhinitis – rinit, snuva; catarrhalis – katarral MTŽ); snuva R. – febris catarrhalis, influenza? (febris – 1. feber, hetta; catarrhalis – katarral; influenza – influensa MTŽ); slunk tas B. – catarrhus nasi, rhinitis catarrhalis (catarrhus – katarr, inflammation i slemhinnan; nasus, i – PNA näsa; rhinitis – rinit, snuva; catarrhalis – katarral MTŽ); smaugin yczia O. – 1) angina diphtherita; 2) angina phlegmonosa (angina diphtherica – difterisk angina; phlegmonosus – flegmonös, varig MTŽ); smurglys R. – ozaena? (ozaena – ozena, illaluktande rinit MTŽ; ozena, illaluktande rinit, stinkande snuva ME II).

Gynekologi och obstetrik: förlossning R. – partus, puerperium (partus – förlossning; puerperium – tiden efter förlossningen MTŽ); missfall O. – abortus (abortus – abort: 1. missfall, avlägsnande av foster; 2. för tidig (född i förtid); 3. förtida avbrytande

110

(av en patologisk eller normal process) MTŽ); priemetis B. – eclampsia (eclampsia – eklampsi, krampanfall MTŽ); förhårdnad i kvinnors bröst R. – mastitis (mastitis – mastit, inflammation i bröstet MTŽ); andrapanės O. – menstrua, katamenia (menstrua – se menstruatio – menstruation, mens; catamenia – se menstruatio MTŽ); vita flytningar R. – leucorrhoea (leucorrhoea – se fluor albus – vita flytningar MTŽ); röda menstruationer R. – metrorrhagia (metrorrhagia – metrorragi, livmoderblödning MTŽ); uteblivna menstruationer R. – amenorrhoea (amenorrhoea – amenorré, utebliven menstruation MTŽ). Psykiska sjukdomar: alkoholrus R. – alcoholismus acutus (alcoholismus – alkoholism; acutus – akut (om sjukdom) MTŽ); dryckenskap O. – alcoholismus chronicus (alcoholismus – alkoholism; chronicus – kronisk, långvarig MTŽ; alcoholismus chronicus – se kronisk alkoholism; kronisk alkoholism (alcoholismus chronicus) TPTŽ); omättlighet R. – bulimia, akoria (bulimia – bulimi, varghunger; acoria – akori, omåttlighet MTŽ); nedstämdhet R. – melancholia (melancholia – melankoli MTŽ); nattliga anfall R. – somnambulismus (somnambulismus – somnambulism, sömngång MTŽ); epileptiker R., epileptisk, fallandesjuka O. – epilepsia (epilepsia – epilepsi, fallandesjuka MTŽ); baksmälla O., baksmälla R. (baksmälla TPTŽ); förvirring i sinnet R. Ögonsjukdomar: ögoninflammation R. – keratitis (keratitis – keratit, inflammation i hornhinnan MTŽ); grumling över ögonen O. – cataracta (cataracta – katarakt, grumling av linsen MTŽ); ögonsjukdom R. – conjunctivitis (conjunctivitis – konjunktivit, inflammation i bindhinnan MTŽ); ögoninfektion R. – conjunctivitis (conjunctivitis – konjunktivit, inflammation i bindhinnan MTŽ); vagel O., vagel R. – hordeolum (hordeolum – vagel, varig inflammation i talgkörteln vid ögonlockskanten MTŽ); nattblindhet O., nattblindhet R. – hemeralopia (hemeralopia – hemeralopi, nattblindhet MTŽ); närsynthet R. – asthenophia, myopia (asthenopia – astenopi, synsvaghet; myopia – myopi, närsynthet MTŽ). Sjukdomar i andningsorganen: tuberkulos O. – phthisis pulmonum? (phthisis – föråldrat 1. se tuberculosis – tuberkulos, lungsot; pulmo, onis – PNA lunga MTŽ); hosta R. – tussis (tussis – hosta MTŽ); lung-

111

inflammation R. – pneumonia crouposa (pneumonia crouposa – krupös lunginflammation MTŽ); röta i lungorna R. – gangraena pulmonum? (gangraena – gangrän, vävnadsdöd; pulmo, onis – PNA lunga MTŽ); slogutis O. – asthma nocturnum; succubus et incubus (asthma – astma; nocturnus – nattlig; oneirodynia passiva – mardröm, slogutis (ett tillstånd av rädsla och ansträngd andning under sömnen; förekommer ofta efter att man ätit sig mycket mätt) MTŽ); troszkulys R. – asthma, dyspnoe (asthma – astma; dyspnoea – dyspné, andnöd MTŽ).

Barnsjukdomar: torsk R. – soor, aphthae (soor – se candidamycosis – candidamycos; aphtha – afta, munsår MTŽ); maskar, maskinfektion O., masksjukdom R. – helminthiasis (helminthosis – helminthiasis, maskinfektion MTŽ); långvarig hosta O., kikhosta R. – tussis convulsiva (tussis – hosta; convulsivus – konvulsiv, krampaktig; pertussis – kikhosta MTŽ); krupphosta O., kruppsjukdom R. – croup, laryngitis crouposa (croup – krupp, kruppös laryngit; laryngitis crouposa – kruppös laryngit, krupp MTŽ).

Tand- och munhålesjukdomar: tandvärk O., ilningar i tänderna R. – odontalgia (odontalgia – odontalgi, tandvärk MTŽ); tandröta R.; tungans sjukdom R. – glossitis (glossitis – glossit, inflammation i tungan MTŽ).

Hjärt- och kärlsjukdomar: svimning R. – collapsus, syncope, shoc (collapsus – kollaps: 1. akut cirkulationssvikt; syncope – svimning; shock – chock MTŽ); hjärtklappning R., hjärtbultning, hjärtats slag O. – palpit atio cordis, stenocardia? (palpit atio cordis – kraftig och snabb hjärtklappning; stenocardia – stenokardi MTŽ; angina pectoris, stenokardi ME I); hjärtsmärta R. – gastralgia? (cardialgia – kardialgi: 1. hjärtsmärta MTŽ).

Könssjukdomar: syfilis R. – syphilis (syphilis – syfilis MTŽ); schanker R. – ulcus venericum molle, chancre? (ulcus venereum – se ulcus molle – mjukt sår, chancre – schanker, (veneriskt) sår MTŽ); gonorré R. – urethritis blenorrhagica (urethritis – uretrit, inflammation i urinröret; blennorrhagia – se blennorrhoea – blenorré: 3. se gonorrhoea – gonorré, urethritis gonorrhoica – gonorréuretrit MTŽ).

112

Sjukdomar i ämnesomsättningen och de endokrina körtlarna: fetma O. – obesitas (obesitas – fetma MTŽ); vattusot R. – diabetes insipidus, polyuria (diabetes insipidus – diabetes insipidus; polyuria – polyuri, riklig urinering MTŽ); struma O. – struma (struma – struma, struma MTŽ).

Ledsjukdomar: sausgėla R. (sausgėla 1. ”värk i ben och leder, reumatism” LKŽ XII); raumatismas O., ramatiza R. – rheumatismus muscularis (rheumatismus musculorum – ledreumatism MTŽ).

Onkologi: narikaulis O. (neoplasma – neoplasi, tumör; atheroma – aterom, ansamling av fett [lipider]; myoma – myom, muskeltumör MTŽ); cancer R. – carcinoma (carcinoma – karcinom, cancer MTŽ).

Urologiska sjukdomar: stenbildning O. – cysto lithiasis, calculus vesicae, c. urethrae (cystolithiasis – cystolitiasis, blåssten; calculus – sten; vesica, ae – blåsa; urethra – urinrör MTŽ).

Avitaminioser: skur munt’s R. – scorbutus (scorbutus – skörbjugg MTŽ).

Dessutom finns namn på sjukdomssymtom, till exempel: nysning O. – ptarmus (jfr ptarmus – nysning MTŽ); frossa R. – tremor (tremor – tremor, skakning, darrning MTŽ); dregling R., salivutsöndring O. – sialorhoea, ptyalismus, salivatio (sialorrhoea – sialorré, dregling; ptyalismus – se sialorrhoea, salivatio – 2. se sialorrhoea MTŽ); ömhet R. – dolor (dolor – smärta MTŽ); termer för medicinsk utrustning, till exempel: badhus B. – balneum (balneum – bad, badhus MTŽ); koppor O. – cucurbitae siccae et cruent es (cucurb itula – koppningskopp, blodkopp MTŽ); termer som betecknar andra medicinska begrepp, till exempel: puckel, kutrygg O. – gibbus (gibbus – puckel MTŽ); utseende O. – physiognomia (physiognomia – fysiognomi, ansiktsuttryck MTŽ); dårskap R. – amnesia? (amnesia – amnesi, minnesförlust MTŽ); död O. – mors (mors – död MTŽ); varbildas O. – exulcerare (exulcerans – sårbildande; exulceratio – ulceration, sårbildning MTŽ); muskelförtvining O. – inanis (inanis – utmärglad MTŽ); domning R. – anaesthesia (anaesthesia – anestesi: 1. okänslighet, känselbortfall; 2. bedövning MTŽ); flintskallig – calvities, phalakrosis (calvities – skallighet; phalacrosis – se

113

alopecia – alopeci: 2. skallighet MTŽ); grånande O. – canities, poliosis (canities – grånande; poliosis – grånande MTŽ); var O. – pus (pus – var MTŽ); sziurpulys O. – cutis anserina (cutis ancerina – gåshud MTŽ).

I Medega förekommer mångtydiga termer, till exempel: diegl ys O., digulis R. – colica, neuralgia (colica – kolik; neuralgia – neuralgi, nervsmärtor MTŽ); diminicija R. – mastitis, parotitis (mastitis – mastit, inflammation i bröstkörteln; parotitis – parotit, inflammation i öronspottkörteln MTŽ); andnöd R. – bronchitis, catarrhalis chron, emphasema pulmonum (bronchitis – bronkit, inflammation i bronkerna; emphysema pulmonum – lungemfysem MTŽ); gruzas R. – arthralgia, chirargia, omodynia, omalgia (arthralgia – artralgi, ledsmärtor; chiralgia – chiralgi, armsmärta; omodynia – se omalgia – omalgi, axelsmärtor MTŽ); menstruation R. – menstruatio, dysmenorrhoea (menstruatio – menstruation; dysmenorrhoea – dysmenorré, menstruationsrubbning MTŽ); blåsa O. – 1) vesica urinaria; 2) pustula (vesica urinaria – PNA urinblåsa; pustula – pustel, liten varblåsa MTŽ); smilkul is R. – myalgia? neuralgia? (myalgia – myalgi, muskelsmärtor; neuralgia – neuralgi, nervsmärtor MTŽ).

Man bör särskilja en liten grupp termer i Medega för vilka inga latinska motsvarigheter anges. De kan inte jämföras med uppgifterna i ”Medicinska termers ordbok”, till exempel: drigantligė R. –? (? satyriais – satyriasis, överdriven manlig liderlighet MTŽ); knistelėjimas R. (knystelėjimas → knystelėti 1. ”rycka till av rädsla” LKŽ VI); pagara-vimas, utstrykning av ångor (? intoxicatio – intoxikation, förgiftning; vapor carbonis – kolmonoxid MTŽ; pagaruoti ”bli omtöcknad av ångor” LKŽ III); förtrollning R., förtrollning O. (pakerėjimas → pakerėti ”förhäxa”, užkerėjimas → užkerėti 1. ”lägga en förtrollning över någon” LKŽ V); träffad av åskan R. (åska 1. ”åskknall”, pritrenkimas → pritrenkti 1. ”bedöva med en stöt”: Åskan dödade en människa, en annan bedövade den i Žemoji Panemunė LKŽ XVI); pleura R. – dial.slogutis; anfall R., anfall O. (priepuola se priepuolis 2. ”en nervsjukdom eller ett onormalt psykiskt tillstånd som uppträder häftigt med jämna mellanrum; ett uttryck för ett sådant tillstånd”: Hon blev rädd, hon kan få ett anfall, Daukšiai. Hon drabbas ofta av skräckanfall, Aukštadvaris; 3. ”epilepsi” LKŽ X); torrsjuka R. (sausli-

114

gė 2. ”lungsotika, tuberkulos” LKŽ XII); skurda R. (skurda 2. ”ohälsa, förfall, avmagring” LKŽ XII); sprandak aulis R. (sprandak aulis se sprandikaulis ”halskotor” LKŽ XIII); sukata R. (²sukata 1. se 2 sukatos ”lungtuberkulos, lungsot”; 2. ”rakitis” LKŽ XIV); susna R. –? (susna 1. ”en hudsjukdom orsakad av en svamp, susas, skabb (favus)”; 2. ”lungsot”, ”smärta, funktionsnedsättning” LKŽ XIV); šal tligė ir ražulis R. –? ”De här sjukdomarna kommer tillsammans: man fryser hela tiden och huttrar, och när man sätter sig vid elden fryser man ändå. Det är inte frossa, utan en annan sjukdom” (šal tligė ”influensa” LKŽ XIV; ržulys ”vridning, kramp” LKŽ XI); szunpis R. –? (šumpis 2. ”ryggrad” LKŽ XV).

Sammanfattningsvis bör det sägas om detta avsnitt att en del av orden i Medegos återfinns i Medicinos terminų žodynas, till exempel: frossa, lungsot, förlossning, dövhet, kramp, vagel, fetma, baksmälla, mage, lungor, muskel, halsbränna, hicka med flera. Dessutom finns det varianttermer, till exempel: mirys – död; gimtinė – livmoder; apgama, apgamos – födelsemärke; visztakis, visztupis – skelögdhet. Det är dock tydligt att det finns många termer i Medegos som inte överensstämmer med uppgifterna i Medicinos terminų žodynas. Vissa av dem betecknar numera andra anatomiska begrepp, till exempel: alkūnė – antibrachium (numera antebrachium – underarm, medan alkūnė – cubitus), kasa – lien (numera lien – mjälte, medan kasa – pancreas), betydelsen hos vissa termer har snävats in, till exempel: tymai, skarlatina – scarlatina (numera betyder scarlatina endast scharlakansfeber, medan tymai betyder morbilli), och vissa termer betecknar numera helt andra sjukdomar, till exempel: dedervinė – lichen (numera betyder lichen lichen planus, medan dedervinė betyder pityriasis), raupai – lepra (numera betyder lepra spetälska, medan raupai betyder variola). Många av termerna i Medegos kan betraktas som likvärdiga med de medicinska termer som används i dag, och i enskilda fall till och med som bättre (eftersom vissa är litauiska, alltså levande, andra kortare och mer praktiska). Sådana termer från Medegos hade kunnat passa in i dagens vetenskapliga medicinska terminologi, till exempel: akstinas, paszinas – (numera nageltrång); aptaka, skaudulys – (numera abscess, varböld); klejojimas – (numera delirium, vanföreställning); klyksmas – (numera nattskräck); nugarkaulis – (numera ryggrad); strėnos – (numera ländryggsområde); pusiaušopa, strėninis digulis – (numera lumbago, ländryggssmärta); putmena – (numera ödem, svullnad); springulis – (numera laryngit, struphuvudsinflammation); szasznagis – (numera onyki, nagelbäddsinflammation);

115

sziurpułys – (numera gåshud); szlapdrugys – (numera intermittent feber); žado nustojimas – (numera afasi, oförmåga att tala) med mera. Det bör noteras att Medegoje innehåller många fler goda och vackra litauiska ord, i stället för vilka Medicinos terminų žodynas numera använder internationella (eller hybrida) termer, till exempel: užtroszkimas – (numera asfyxi); likava – (numera epidemi, epizooti); gimys – (numera fysiognomi, ansiktsuttryck); pleiskutės – (numera eksem); nikstas – (numera distorsion, stukning av ledband); liudnumas – (numera melankoli); krokulys – (numera krupp, kruppös laryngit); vandeninė liga – (numera diabetes insipidus) med mera.

Så när man jämför Medegą med Medicinos terminų žodynas kan man dra slutsatsen att terminologin i dr J. Basanavičius ordlista utan tvekan är mer litauisk, folkligare och därmed mer levande än dagens alltför sammanpressade vetenskapliga medicinska terminologi. Dr J. Basanavičius uppmanar också till att lyssna till det levande folkspråket i slutet av ordlistans förord: ”När jag överlämnar detta arbete åt framtidens läkare skulle jag endast vilja uttrycka förhoppningen här, att våra läkekunniga, medan de lever bland folket, noggrannare lyssnar till deras uppfattningar om sjukdomar och behandlingar och antecknar allt som de får anledning att berömma i detta avseende” (Medega 1898: 2–3). När han skrev denna ordlista värnade han utan tvivel också om den vetenskapliga medicinska terminologins renhet.

I detta sammanhang bör professor, habiliterad doktor Gintautas Česnys nämnas. Med anledning av dr J. Basanavičius 150-årsjubileum skrev han en artikel om två av Patriarkens verk – Medegą, som han beskriver som ”början till vår medicinska nomenklatur” (Česnys 2001: 16), och manuskriptet ”Anatomijos ir medicinos vardynas”. Författaren påpekar att dr J. Basanavičius insatser på det medicinska området ”oförtjänt har fallit i glömska eller är helt okända” (ibid.). Ändå var dr Basanavičius en av de upplysta män som i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet stod ”vid vaggan för den litauiska medicinska nomenklaturen” (Česnys 2001: 16). Medicinska terminologer har sannerligen mycket att begrunda.

Medega och Litauiska språkets ordbok

En jämförelse mellan orden i Medegos och uppgifterna i Litauiska språkets ordbok visar att den största delen av dem finns upptagna i den nämnda ordboken.

116

Den stora majoriteten av orden i Medegos används i stor utsträckning, till exempel: ljumske, ryggrad, baksmälla, nageltrång, mage, blåsa, muskel, smittkoppor, skabb, halsbränna, ömhet, värk, nacke, ländrygg, tyfus, frossa, revben, böld, mässling, diarré, kräkning, cancer, diarré.

Men det finns ord i Medegos som används mycket sparsamt, till exempel: kerpės R. – soor, aphthae (kerpė 12. ”beläggningar som uppstår i munnen till följd av sjukdom (feber)”: Hela munnen är full av beläggningar Sasnava LKŽ V); likava O. – epidemia, epizootia (lykava, likava 1. ”pest; epidemi” Eržvilkas LKŽ VII); patranka R. – contusio (patranka 3. ”kontusionsskada” Rudamina LKŽ IX); pažandės R. – adenitis submaxillaris, diphteritis faucium (pažandė 4. anat. ”körtel belägen under underkäken” (glandula submaxillaris) Daukšiai, Karsakiškis LKŽ IX); sausligė R. (sausligė 2. ”lungsot, tuberkulos” Antanas Tatarė LKŽ XII); szlapdrugys R. – febris intermittens larvata (šlapdrugys 1. ”feber, frossa med svettning, malaria” Šatės LKŽ XIV); szaltligė R. –? (šaltligė ”influensa” Marijampolė LKŽ XIV).

För vissa ord i Medegos kan de användningsorter som dr J. Basanavičius anger exakt spåras med hjälp av LKŽ, till exempel: nikstas R. –? (nikstas 1. ”lätt stukning av en led” Raseiniai LKŽ VIII); pirdukulis O. – os coccygis (pirdukulis Bartninkai LKŽ IX); plautis O. – catarrhus nasi, rhinitis catarrhalis (²plautis 1. ”förkylning” Bartninkai LKŽ X); riaugulis R. – ructus, ructitatio (riaugulys Raseiniai LKŽ XI); slunktas B. – catarrhus nasi, rhinitis catarrhalis (slanktas ”inflammation i nässlemhinnan, snuva” Biržai LKŽ XII); smil kulis R. – myalgia? neuralgia? (smilk uly[s] ”ilande smärta” Raseiniai LKŽ XIII); suskus R. – scabies (suskis Raseiniai LKŽ XIV). Vissa typiska uttryck i Medegos är också kända från något mer avlägsna orter, till exempel: kaltūnas kiaurasis (jfr Kiaurasis kaltūnas – när det öppnar sig läker det inte på länge Sasnava LKŽ V); rožė lekiančioji (jfr Den vandrande rosen sprider sig över hela kroppen Girdiškė. Den vandrande rosen flyttade sig från handen till axeln Kuliai LKŽ XI); tranors hackande (jfr aptaka, šąs-nagis, perauga, tranors hackande försvinner också med liknande behandling Raštai LKŽ XIV).

Många ord i Medegos som inte finns i Litauiska språkets ordbok används där i andra varianter, till exempel: angsz t ira R. – comedo (jfr ankšta-

117

ra, ankštaras, ankštera, ankšteras, ankštiras LKŽ I); besotis R. – bulimia, akoria (jfr. besotė, besotybė, besotystė, besotiškumas, besotumas LKŽ I); digulis R. (jfr. diegulys, dyğulys LKŽ II); kraujatriznė O. – dysenteria (jfr. kraujatryda LKŽ VI); nuomirys O. – epilepsia (jfr. nuomaris, nuomirinis, nuomirilis, nuomirnis LKŽ VIII) och andra.

Några ord bör särskiljas som i Lietuvių kalbos žodynas inte har samma betydelser som de ord som anges i Medegoje, t.ex.: gružas R. – arthralgia, chirargia, omodynia, omalgia (jfr. ¹gružas 1. ”skav, något som gnager”, 2. ”urgröpt ställe”, 3. se gružė 1 zool. ”liten fisk av karpfamiljen”, 4. ”hård jord, alv”, men närliggande är ¹grizas 1. ”smärta i en skadad eller överansträngd led med knarrande ljud; gnissel, knarrande” LKŽ III); kvailastis R. – amnesia? (jfr. kvailastis ”dumhet” LKŽ VI); nibrė O. – vulva (jfr. ¹nibrė 1. ”tryne (oftast på en gris)”; 2. ”änden, nosen på en bastningssko”; 3. ”överskridande, hopp över en gren när man lindar ett rep” LKŽ VIII); smurglys R. – ozaena? (jfr. smurglys se smurgas; smurgas 1. ”snor” LKŽ XIII); uolektis R. – articulatio cubiti (jfr. ¹uolektis 1. ”mått på längd…”; 2. ”redskap för att mäta längd”; 3. ”forntida mått på människans huvud”; 4. ”plogens handtag” LKŽ XVII).

I Medegoje finns ord som inte är belagda i Lietuvių kalbos žodynas, t.ex.: traukpirdė R. – proctospasmus?; kurksz tena R. – brachium (dvs. 1. överarm) (jfr. kukštera 1. ”övre delen av ryggen vid nacken, mellan skulderbladen; rygg, puckel” LKŽ VI); drigantligė R. –?; padmotai R. – tylosis callositas; skurmun’t’s R. – scorbutus. Det finns många obelagda ord och ordkombinationer, t.ex.: akių užvilkimas R., akių užvietrijimas R., dantų užrožijimas R., gerklės užkimimas R., liežuvio liga R., plaučių užsidegimas R., ugnies prisimetimas O., vyriška liga R. och andra.

Terminens uttrycksform i Medega

Den största delen av ordlistans termer består av ett ord – 78,3%. De flesta är litauiska. Många litauiska termer är enkla ord, t.ex.: alkunė, karpa, kasa, kerpės, kirmėlės, kupra, miežis, plaučiai, raumuo, sprandas, vėžys, žandas och andra. Många litauiska enordstermer är avledningar, främst med suffix: -imas (handlingsbeteckningar), såsom

118

såsom: apalpimas, burbuliavimas, klejojimas, nutirpimas, pagaravimas, pasiutimas, užtroszkimas, viduriavimas och andra; -ulys / -ulis (beteckningar för resultatet av en handling), såsom: cžiaudulys, įgulis, drebulys, kosulys, kvaitulys, nuomirulis, ražulis, skaudulys, žiogulis och andra; suffixet -inė förekommer i fem avledningar, t.ex.: žiltinė, vandeninė, gimtynė, och suffixen -umas, -utė, -lys har vardera två avledningar, t.ex.: liudnumas, pikutės, dieglys och andra; vissa suffix förekommer i endast en avledning, t.ex.: kvailastis, girtuoklysta, klyksmas, susna, putmena, rauplės och andra. Ordlistan innehåller ett drygt dussin substantiv bildade med ändelser, t.ex.: mirys, priemetis, prietvaris, žlibis; džiova, aptaka, patranka, priepuola och andra, samt endast tre avledningar med prefixen be- ir pa-, t.ex.: besotis, pažastis, pažandės. Dessutom finns flera tiotal sammansättningar, t.ex.: akmenligė, geltligė, karstligė, nugarkaulis, szonkaulis, plikkaktis, dantagėla, seilėtakis, sausgėla.

Utöver litauiska termer innehåller Medegoje lånord, t.ex.: gangrina, gniusas, kolera, paralyžius, szankerįs, szkarletina, triperus, macica, mandaviaszkos, prancai, valasnikas, žyvatas och andra, samt hybrider, t.ex.: drigantligė, krupīgė, naktinyczios, narinyczios, smauginýczia och andra.

Sammansatta termer, huvudsakligen tvåordiga, utgör endast 21% i Medegoje. Mer än hälften av dem är fraser med ett oböjt attribut, t.ex.: ögonövertäckning, ångöverdragning, hjärtsmärta, eldbrand, tungans sjukdom, vinterköld, skabb från helvetet, språkförlust och andra. Fraser med kongruerande attribut är betydligt ovanligare. Attributen uttrycks med pronominella adjektiv, t.ex.: den långa hostan, de små skabben, den vita rosen, den fula blåsbildningen och andra, men det finns några attribut uttryckta med adjektiv med suffixen -inis och -iškas, t.ex.: ländryggs-digulis, vattensjukdom, manssjukdom och andra. Endast två treordiga termer förekommer, t.ex.: brännskada från het eld, förhårdnad av kvinnors bröst.

Sammanfattande slutsatser

Vad gäller betydelsen är terminologin i Medegos ganska omfattande och mycket varierad. Ofta anges två eller tre synonyma termer för en och samma sjukdom. Med dr J. Basanavičius egna ord känner litauerna nästan alla sjukdomar och har egna, litauiska ord för att benämna dem. Således är termerna i Medegos mer litauiska, folkligare och livfullare än dagens vetenskapliga medicinska termer.

119

Vid en jämförelse mellan Medegą och uppgifterna i Lietuvių kalbos žodyno framgår det att den stora majoriteten av orden används i stor utsträckning, men att det också finns ord med begränsad spridning, liksom ord (eller betydelser) och ordkombinationer som inte är belagda i Lietuvių kalbos žodyne.

Större delen av Medegos består av enkla ord. Avledningar och sammansättningar följer de sätt att bilda ord, och därmed även termer, som används i dagens litauiska.

Även om Medega mūsų tautiškai vaistininkystai gavs ut i slutet av 1800-talet är den betydelsefull för den litauiska medicinska terminologins historia och har utan tvekan ett bestående värde, särskilt i dag, när litauiska termer ofta trängs undan av främmande ord. Bokens särprägel ligger just i termernas litauiskhet. Borde inte även våra läkare ta fasta på detta?

ŠALTINIAI

LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas 1–20, Vilnius, 1941–2000.

ME – Medicinos enciklopedija 1–2, Vilnius, 1991, 1993.

MTŽ – Medicinos terminų žodynas, Vilnius, 1980.

TPTŽ – Trumpas psichiatrijos terminų žodynas, Vilnius, 1996.

LITERATŪRA

Albumas 1937: Lietuvos atgimimo patriarcho d-ro Jono Basanavičiaus vaizdų albumas su biografija, Kaunas.

Autobiografija 1936: D-ro Jono Basanavičiaus autobiografija, Vilnius.

Basanavičius 1994: Jonas Basanavičius gydytojas ir mokslininkas, Vilnius.

Bibliografija 1985: Lietuvos TSR bibliografija: Knygos lietuvių kalba [1862–1940] 2 (1), Vilnius.

Česnys G. 2001: Jonas Basanavičius prie lietuviškojo medicinos vardyno ištakų. – Mokslas ir gyvenimas 11, 16–17.

Medega 1898: Medega musu tautiškai vaistininkystai, Shenandoah, PA.

Nezabitauskis A. 1990: Jonas Basanavičius, Vilnius.

Visockis A. 1992: Bulgarija. Basanavičius. Lietuva, Vilnius.

120

DOCTOR JONAS BASANAVIČIUS AND HIS MEDEGA MUSU TAUTIŠKAI VAISTININKYSTAI (MATERIAL FOR OUR NATIONAL MEDICINE)

Summary

The article discusses the dictionary of folk medicine Medega musu tautiškai vaistininkystai (Material for our national medicine) written in Varna (Bulgaria) in 1898 by the patriarch of Lithuanian national rebirth doctor Jonas Basanavičius (1851–1927). The terms in this dictionary are discussed according to their meaning and expression and compared to contemporary dictionaries Medicinos terminų žodynas (Dictionary of medical terms) and Lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Lithuanian language). An abundance of terms is the characteristic feature of names of infectious, skin, nervous and alimentary canal diseases and also surgery and traumatology. Basanavičius’ terminology is more Lithuanian and popular than contemporary scientific terminology of medicine, which is too internationalised. In respect of expression, the majority of terms are one-word terms. Many Lithuanian terms are common words, for instance, drugys, plautis, vilkas. Quite a large part of Lithuanian one-word terms are derivates. There are some borrowings and hybrids. The number of complex terms is significantly smaller. After comparing terms from Medega with terms in Lietuvių kalbos žodynas the conclusion is drawn that the majority of words from Medega are widely used, though there are some words (or their meanings) and some word-combinations, which are narrowly spread and not fixed. Therefore, Medega is important for the history of Lithuanian medical terminology and it undoubtedly still has value today, because its exceptional and main feature is the Lithuanian origin of most of its terms.

Palmira ZEMLEVIČIŪTĖ

Gauta 2002-10-07

Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-2055 Vilnius E. paštas [email protected]

121