Internationell vetenskaplig konferens

Aktuāli valodas prakses jautājumi

SOLVITA LABANAUSKIENĖ

Institutet för litauiska språket

År 2008 utropades till Letonikas år i Lettland för att uppmärksamma 90-årsjubileet av utropandet av Republiken Lettland och hundraårsjubileet för den nuvarande stavningen. Målet med Letonika-programmet är att skapa nya vetenskapligt motiverade teorier om det lettiska språket, Lettlands historia och kultur. Ett av Letonika-programmets evenemang var den internationella vetenskapliga konferensen och rundabordsdiskussionen Aktuāli valodas prakses jautājumi (Aktuella frågor om språkbruk), som hölls den 24 oktober 2008 i Riga, vid Lettlands vetenskapsakademi.

I sina inledningsanföranden lyfte akademikern Valentīna Skujiņa och den habiliterade doktorn i vetenskap Ojārs Bušs fram projektets huvudfråga Vad är farligast för det lettiska språket?

Under den första sektionen hölls föredrag som visade erfarenheter av språkkontakt. Juris Balduņčikas, fil.dr vid Ventspils högskola, talade i sitt föredrag Valodas kultūra un dominējošās kontaktvalodas spiediens: angļu valodas ietekmes desmit izpausmes veidi (Språkkultur och den dominerande kontaktspråkets tryck: tio uttryckssätt för engelskans påverkan) om att ryskan överlastas med anglicismer och om den skada detta fenomen orsakar den lettiska språkstrukturen.

Ieskats angļu valodas praksē (En inblick i engelsk språkpraktik) – så löd titeln på översikten över nyheter i engelsk språkanvändning av Maija Brēde, professor vid avdelningen för jämförande språkvetenskap och översättning vid fakulteten för moderna språk. Särskilt uppmärksammades språkliga uttrycksvarianter inom rap och hiphop, liksom uppkomsten av termerna tintnīcas (på litauiska rašalinės), så kallade långa ord som kräver mycket bläck att skriva.

Laimutė Balodė, gästlektor vid Helsingfors universitet och docent vid Lettlands universitet, diskuterade finsk språkpraktik i sitt föredrag No somu valodas prakses pieredzes (Erfarenheter från finsk språkpraktik). Enligt forskaren har Finland en stark tradition av talspråk: i landet talar man

Terminologija | 2008 | 15

255

slang och ett populärt förkortat språk. I detta land är de officiella språken inte bara finska utan också svenska, och därför tycker finländarna om att kalla sig finlandssvenskar. På så sätt visar man tolerans och respekt för ett annat språk. Sådan tvåspråkighet medför visserligen också en hel del olägenheter.

Den ryske representanten Pavel Kolubkov gav i sitt föredrag Par valodas kultūras stāvokli Krievijā (Apie kalbos kultūros padėtį Rusijoje) information om språkvanorna i ryska.

Doktoranden Solvita Labanauskienė, representant för Litauiska språkinstitutet, behandlade ämnet Aktualais valodas praksē Lietuvā (Apie lietuviams aktualius kalbos praktikos klausimus). Hon betonade inte bara de befintliga språkproblemen (engelskans påverkan, stavningen i mobilmeddelanden och e-post med mera), utan också de förebyggande åtgärder som vidtas av Statliga kommissionen för det litauiska språket, Litauiska språkinstitutet och andra institutioner. Ämnet fördes vidare av doktor Regina Kvašytė, docent vid Šiauliai universitet, som berättade om universitetets erfarenheter (Šaulių universitātes pieredze).

Konferensens första del avslutades med Vitas Kalninas-Kalnarājas föredrag Aktuāli risināmi problēmjautājumi: lielie sākumburti ES tiesību aktu tekstos (Aktualūs sprendžiami probleminiai klausimai: didžiosios raidės ES teisės aktų tekstuose).

Aktuella frågor om lettisk språkpraktik (Aktuālais latviešu valodas praksē) diskuterades i konferensens andra sektion. Den lettiska terminologen doktor Iveta Pūtēle höll föredraget Valodas prakses vērtējuma aptaujas rezultāti (Kalbos praktikos vertinimo apklausos rezultatai). De lettiska språkvetare, journalister, lärare, studenter och andra språkbrukargrupper som deltog i enkäten besvarade viktiga frågor för vår tid, till exempel: Remdamiesi dabartine kalbos praktika, įvertinkite kalbos kultūros lygį, – 54,5 procent av de tillfrågade bedömer nivån som tillfredsställande, och mer än 40 procent som otillfredsställande; Koks, jūsų nuomone, yra svarbiausias spręstinas kalbos kultūros klausimas arba Ką turi daryti kalbininkai, – följa de processer som pågår i språket utan att vara didaktiska; i högre grad sprida information om språkvetarnas arbete; påskynda skapandet av lettiska termer inom snabbt utvecklande områden med mera.¹

¹ Hösten 2008 genomfördes en enkät vid Litauiska språkinstitutet om den aktuella språksituationen och de viktigaste frågor inom språkvården som behövde lösas. Språkvetare och studenter i litauiska deltog i enkäten. Enligt dem var de viktigaste språkfrågorna att skapa litauiska termer och bevara internationella ord; ta itu med problemet med anglicismer; höja språkets anseende; undvika allvarliga språkfel; normalisera relationerna mellan språkspecialister och språkbrukare; samt att språkvetare skulle ägna sig åt att utveckla ungdomars språk och betona respekten för det litauiska språket med mera.

256 Solvita Labanauskienė | Tarptautinė mokslinė konferencija...

Docent Dzintra Šulce vid Liepājas pedagogiska akademi talade om ämnet Valodas prakses pētījumi Liepājas Universitātē (Kalbos praktikos tyrinėjimai Liepojos universitete). Enligt studentenkäter bör särskild uppmärksamhet ägnas åt konsten att tala inför publik, och därför måste studenterna få fler möjligheter att tala offentligt.

Ilze Ilziņa, hedersdoktor vid Lettlands vetenskapsakademi, berättade om de viktigaste sätten att bilda termer. I föredraget ISO standartu ietekme uz latviešu valodas praksi: informātikas terminoloģijas izstrādes pieredze (ISO standartu ietekme latvju kalbos praktikai: informatikos terminologijos tvarkybos patirtis) nämndes fyra sätt att bilda termer: användning av befintliga former och skapande av nya; termbildning med förkortade former; termbildning genom logisk utvidgning; samt skapande av termer med hjälp av lånord. Enligt föredragshållaren bör nybildade termer omedelbart läggas in i en databas, och det bör finnas möjlighet att ändra dem om användarna föreslår ett bättre alternativ.

Doktoranden Anita Ščucka (Riga) höll föredraget No Terminoloģijas un valodas kultūras grupas sežu pieredzes: ieskats vēsturē (Iš Terminologijos ir kultūros grupės posėdžių patirties: istorinis žvilgsnis), där de viktigaste uppgifterna nämndes: att sammanställa en terminologisk kortkatalog; följa tidskrifter som behandlar språk; ge muntlig och skriftlig rådgivning; anordna språkpraktikdagar och språkveckor; samt organisera möten om språkpraktik för att lösa omstridda frågor.

Konsultācijas biežāk uzdotie jautājumi (Dažniausi konsultacijų metu užduodami klausimai) – ämnet för Dite Liepa, rådgivare vid Statliga språkverket. Uppmärksamhet riktades mot två aktuella språkproblem: stavningen av lettiska och stavningen av egennamn i framtiden. Enligt föredragshållaren förekommer också märkligheter, till exempel önskemål om att ta bort det parasitiska lilla ordet teiksim (saky­kim) från en eller annan politikers tal, och liknande.

På arkitekten och samhällsdebattören Maija Sinkas retoriska fråga Quo vadis, latviešu valoda? (Kur eini, latvių kalba?) svarades att språkets situation är kritisk och att den nuvarande perioden kan beskrivas som en förvirringstid.

Professor Maija Baltiņa fortsatte att tala om språkstilarnas sammanblandning – Valodas prakse kultūru krustcelēs (Kalbos praktika kultūrų kryžkelėse).

Agris Timuška, direktör för Statliga språkcentret (föredraget Valsts valodas centrs latviešu valodas praksei (Valstybinės kalbos centras latvių kalbos praktikai)), beklagade att det inte anslås medel till språkvårdsarbetet och att den mest angelägna frågan i denna period är bruket av versaler i olika namn.

Terminologija | 2008 | 15

257

Avslutningsvis lade deltagarna vid den internationella konferensen Aktualūs kalbos praktikos klausimai, som arrangerades av Lietuvos universiteto agentūros „Latvijos universiteto Latvių kalbos institutas“, fram en resolution där följande grundläggande frågor inom språkpraktiken betonades: att intensifiera arbetet i den lettiska språkexpertskommissionen; att sprida information om aktuella språkfrågor; att främja språkvård i skolor, universitet och andra institutioner; att stärka språkinstitutionernas kontakter med allmänheten och även med letter som bor i andra länder, med mera.

Problem inom lettisk språkpraktik är inte heller främmande för litauiskan. Vi har mycket att lära av varandra.

Mottaget 2008-12-12

Institutet för litauiska språket, P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post: [email protected]

258 Solvita Labanauskienė | Tarptautinė mokslinė konferencija…