Utvecklingen av några fysiktermer

ANGELĖ KAULAKIENĖ

Vilniaus Gedimino technikos universitetas

Många av dagens litauiska fysiktermer varierade och förändrades mycket innan de blev accepterade, etablerade termer som används likartat av alla specialister. Oftast etableras och befästs en normerad term i terminologin ur flera synonymer eller varianter. Detta framgår särskilt tydligt när man analyserar skedena i utvecklingen av den litauiska fysikterminologin, med början i de första populärvetenskapliga fysikartiklarna, tryckta i Keleivyje (1849–1880) och Aušroje (1883–1886), och avslutande med de senaste normerande terminografiska fysikpublikationerna.

Denna artikel presenterar utvecklingen under en och en halv sekel av några viktigare nutida fysiktermer – våg, tillstånd, elektricitet, energi, urladdning, kraft, rörelse, laddning, kropp, magnetism, ström, resistans.

För tydlighetens skull illustreras varje term, dess synonym eller (fonetiska, morfologiska, ortografiska osv.) variant, som varierade eller förändrades under utvecklingens gång, med en mening eller ett fragment ur källan; dessa återges i autentisk form, med oförändrad stavning och interpunktion. Termfamiljen inleds med den enkla termen. Sammansatta termer (med två, tre ord osv.) som ingår i termfamiljen för en enkel term och som varierade under utvecklingens gång, presenteras i alfabetisk ordning efter det första ordet, med källorna angivna i kronologisk ordning. Alla fysiktermer som används i artikeln i dag är accentuerade. Utvecklingen av dessa och andra fysiktermer behandlas mer ingående i boken Lietuvių fizikos terminijos raida (Kaulakienė 2009).

Så här ser utvecklingen av de nämnda fysiktermerna ut.

våg

våg: Jorden gungade och svajade under våra fötter, liksom en kista eller en båt som vaggas av vågor på vattnet. K 1869 5 18: <...> [luftens vågor] träffade den andra spegeln, placerad mitt emot den första, reflekteras från den andra och sammanfaller på sin sida nära den i en punkt <...> V 1890 12 189

218 Angėlė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

vågig fortplantning: <...> sprids, reflekteras, bryts och interfererar vågiga fortplantningar i luften <...>

V 1890 12 188

våg, -ens TFR139

våg: <...> täckta av vågor som stormarna rullar fram <...> K 1870 11 44; Ett lager av förtätad och förtunnad luft bildar en våg ŠF III 69; Avståndet mellan två vågpunkter <...> kallas våglängd FP I 54; FTŽ₁ 10; Låt oss beskriva en våg med en ekvation BF I 173; FTŽ I 44

våg||à, -or FTŽ₂ 28

våg, vågor FTŽ₃ 60

sfäriska vågor, eller klotvågor: <...> då alstrar den omkring sig sfäriska, eller klotformade vågor, bestående av förtätad och förtunnad luft <...> ŠF III 70

cirkulär våg FTŽ I 44

cirkulär våg FTŽ₂ 28; FTŽ₃ 60

reflekterad våg: Om väggen som ljudvågorna reflekteras från ligger nära oss, återvänder den reflekterade vågen genast, smälter samman med huvudvågen <...> ŠF III 74

reflekterad våg: Om lagarna för ljudvågornas reflektion överensstämmer med ljusets lagar, måste reflekterade vågor gå tillbaka i en parallell stråle <...> ŠF III 73

reflekterad våg FTŽ₁ 10

reflekterad våg FTŽ I 45

reflekterad våg FTŽ₂ 28

reflekterad våg FTŽ₃ 60

elastisk våg: <...> en platta utskuren ur en kvartskristall vibrerar i ett elektriskt växelfält med hög frekvens och framkallar korta elastiska vågor i luft eller vätska <...> BF II 63

elastisk våg FTŽ₁ 10

elastisk våg, elasticitetsvåg FTŽ I 46

elastisk våg, elastisk våg FTŽ₂ 31

elastisk våg, se elastisk våg FTŽ₃ 61

elastisk våg FTŽ₃ 66

elektrisk våg: Jo, elektrisk våg, det är ju inte en våg av ljus, värme eller ljud: ljusvågen ser vi, värmen känner vi, ljudet hör vi V 1891 2 24; Den berömde uppfinnaren av den trådlösa telegrafen, italienaren Marconi, tillämpade elektriska vågor, för vars överföring dit det behövs inga trådar krävs <...> T 1898 9 299

elektromagnetisk våg: <...> vi måste dra slutsatsen att samma medium, kallat etern, som

Terminologija | 2009 | 16

219

leder ljus- och värmevågor, är just det medium som leder även elektromagnetiska vågor

V 1891 2 26

elektricitet: Elektricitet såsom vågornas utbredning i etern V 1891 1 6

elektromagnetisk våg: För att ge en tydligare bild av den elektromagnetiska vågen <...> ska vi använda följande exempel FP VII 362; BF II 331

elektromagnetisk, eller elektrisk, våg: Om man alltså framkallar en periodisk elektromagnetisk störning på någon plats i rymden, till exempel elektriska svängningar, sprids elektromagnetiska, eller elektriska, vågor i omgivningen BF II 333

elektromagnetisk våg FTŽ₁ 10; FTŽ₁ 46

elektromagnetisk våg FTŽ₂ 29; FTŽ₃ 61

ljudvågor: Låt oss först bekanta oss med ljudvågornas karaktär ljudvågornas V 1890 12 188

ljudvåg: Ljudvågor reflekteras från träd, berg, moln och så vidare. ŠF III 74

akustisk (= ljud-) våg FTŽ₁ 10

ljud- (= akustisk) våg FTŽ₁ 11

akustisk våg, ljudvåg FTŽ₁ 44

ljudvåg, akustisk våg FTŽ₁ 46

akustisk våg FTŽ₂ 28; FTŽ₃ 60

ljudvåg FTŽ₂ 29; FTŽ₃ 61

longitudinell våg: Vi talar om en longitudinell våg när partiklarnas svängningsriktning sammanfaller med vågens utbredningsriktning <...> FP I 56; FTŽ₁ 11; I fasta elastiska kroppar och vätskor kan både transversella och longitudinella vågor <...> BF I 176; FTŽ₁ 47

longitudinell våg: Vi ska här också påpeka att det finns två slags vågor: longitudinella och transversella vågor FP I 56

lång våg: När kolven förs fram och tillbaka längs röret får vi långa vågor ŠF III 70

längdvågor TFR 139

longitudinell våg FTŽ₂ 29; FTŽ₃ 62

sfärisk våg: Om det i luften inte är en enda punkt som vibrerar, utan en kropp bestående av många punkter, till exempel en stämgaffel, alstrar då varje punkt sfäriska vågor ŠF III 70

sfäriska vågor TFR 139

sfärisk (= klotformad) våg FTŽ₁ 11

klotformad (= sfärisk) våg FTŽ₁ 11

klotformad, eller sfärisk, våg: Om en våg utbreder sig från ett vågcentrum i alla riktningar med samma hastighet, är vågfronten klotformad; då har vi en klotformad, eller sfärisk, våg BF III 130

220

Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

sfärisk våg: Om vågen utbreder sig från någon punktkälla i alla riktningar med samma hastighet, är vågfronten sfärisk; då har vi en sfärisk våg BF I 183

klotformad våg, sfärisk våg FTŽ₁ 50

sfärisk våg, klotformad våg FTŽ₁ 50

klotformad våg, sfärisk våg FTŽ₂ 30

sfärisk våg, se klotformad våg FTŽ₂ 30

sfärisk våg FTŽ₃ 64

tvär, eller transversal, våg: Vi har en tvär, eller transversal, våg när partiklarnas svängningslinje är vinkelrät mot vågens utbredningsriktning FP I 56

tvär våg (transversal): Här ska vi också påpeka att det finns två slags vågor: longitudinella och tvärvågor (transversala) FP I 56

tvärgående vågor (tvärvågor) TFRI139

tvär våg: De består av en longitudinell och en tvär våg <...> FP I 56

tvärvåg: I fasta elastiska kroppar och i vätskor kan både transversala och longitudinella vågor <...> BF I 176

tvärvåg FTŽ₁ 11; FTŽ₁ 50

tvärvåg FTŽ₂ 30; FTŽ₃ 65

utbredande våg: En utbredande våg reflekteras mot varje hinder den möter och fortsätter att utbreda sig i motsatt riktning BF I 180

utbredande våg FTŽ₁ 11

utbredande våg FTŽ₁ 50

fortskridande våg FTŽ₂ 30; FTŽ₃ 65

stående våg: <...> på detta sätt är stående vågens största amplitud dubbelt så stor som den fortplantande vågens största amplitud BF I 181

stående våg: En våg vars noder hela tiden förblir på samma platser kallas en stående våg BF I 181

stående våg FTŽ₁ 11

stående (våg) FTŽ₁ 50

ståendé våg FTŽ₂ 31; FTŽ₃ 65

värmevåg: <...> vi måste dra slutsatsen att just samma medium, kallat etern, som fortplantar vågor av ljus och värme också är det medium som fortplantar elektromagnetiska vågor V 1891 2 26

värmevåg FTŽ₁ 11

Terminologija | 2009 | 16

221

värmevåg FTŽ₁ 51

värmevåg FTŽ₂ 31; FTŽ₃ 66

ljusvåg: <...> vi måste dra slutsatsen att det är samma medium, kallat eter, som förmedlar ljusvågor och värmevågor, är just det medium som också förmedlar elektromagnetiska vågor V 1891 2 26

ljusvåg FTŽ₁ 11; Ljusvågor är mycket korta <...> BF III 128; FTŽ I 51

ljusvåg FTŽ₂ 31; FTŽ₃ 66

vattenvåg: Jorden gungade och svajade under våra fötter, liksom någon slags flotte eller båt som gungas på vattenvågor K 1869 5 18

vattenvåg: Det ser vi också med vattenvågor, när vi kastar i inte bara en utan en hel handfull småstenar ŠF III 70; FTŽ₁ 11; FTŽ I 52

vattenvåg FTŽ₃ 67

tillstånd

tillstånd: materiarelaterat tillstånd A 1886 5 154

tillstånd: Således är magnetfältets styrka vid ekvatorn i tillståndet två gånger mindre än i axelns tillstånd FP VII 15

tillstånd A 1885 9 277; övergång från fast till flytande tillstånd förändrar kroppens volym och mjukhet KF 181; Således är massa inget annat än mängden materia, oavsett vilken denna materia är, vad den består av och i vilket tillstånd den befinner sig ŠF III 83; Till sådana processer hör förändringar i de fysiska kropparnas tillstånd FP I 4

läge eller tillstånd. Alla förändringar i de fysiska kropparnas läge eller tillstånd <...> kallar vi naturfenomen <...> FP I 3

existens, varande, -t, tillstånd TFR 1174

tillstånd: FTŽ₁ 13; Något senare skapade Franklin (1706 – 1790) en unitarisk hypotes om kroppars elektrifiering, enligt vilken alla kroppar i normalt tillstånd har en omärkbar (”naturlig”) mängd elektricitet BF II 6

tillstånd -en FTŽ I 59

tillstånd se tillstånd FTŽ₂ 37

tillstånd|et, - FTŽ₂ 35; FTŽ₃ 75

gasformigt tillstånd: Ämnen förekommer i tre tillstånd: fast, flytande och gasformigt KF 3

gasformigt tillstånd, gasform TFR 181

gasformigt tillstånd: Således bildas kalilut i katodområdet, och väte uppträder vid katoden i gasformigt tillstånd <...> FP VII 206

222 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

gasformigt tillstånd FTŽ I 59

gasformigt tillstånd FTŽ₂ 35; FTŽ₃ 76

fast tillstånd: Materia förekommer i tre tillstånd: fast, flytande och gasformigt KF 3

fast(t) tillstånd FTŽ I 60

fast tillstånd FTŽ₂ 35; FTŽ₃ 77

magnetiskt tillstånd: Denna slinga innebär alltså en tendens hos det magnetiska tillståndet att bestå FP VII 263

magnetiskt tillstånd FTŽ I 61

magnetiskt tillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 77

neutralt(t) tillstånd FTŽ I 61

neutralt tillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 78

normalläge: En pendel som dragits åt sidan från sitt normalläge har ett visst överskott av potentiell energi <...> FP I 59

normalläge: När vi lutar exempelvis ett ägg från dess normalläge höjer vi dess tyngdpunkt och ökar därigenom dess potentiella energi FP I 69

normalt tillstånd: Varje supraledare har en karakteristisk temperatur vid vilken den övergår från normalt tillstånd till supraledningstillståndet BF II 98

normalt tillstånd FTŽ I 61

normalt tillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 78

grundtillstånd: Figur 12 visar det första grundtillståndet FP VII 14

grundtillstånd FTŽ₁ 13; FTŽ I 62

grundläggande tillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 79

jämviktstillstånd: Om vi stöder en triangel i skärningspunkten mellan dess medianer, kommer triangeln då att vara i jämviktstillstånd FP I 66

jämviktig, jämviktstillstånd FTŽ I 62

jämviktstillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 79

viloläge: <...> man måste finna en punkt på kroppen där den stödda kroppen återgår till viloläge, om den sätts i rörelse FP I 66

vilotillstånd: När kroppen vid olika tidpunkter befinner sig på samma plats säger vi att den är i vila (vilotillstånd) FP I 12

Terminologija | 2009 | 16

223

vilans, vilotillstånd FTŽ I 62

vilotillstånd FTŽ₂ 36; FTŽ₃ 79

flytande tillstånd: Ett ämne förekommer i tre tillstånd: fast, flytande och gasformigt KF 3

flytande tillstånd: Vid elektrolys av KCl i flytande tillstånd når kaliumjoner katoden vid höga temperaturer <...> FP VII 206

flytande tillstånd FTŽ I 63

flytande tillstånd FTŽ₂ 37; FTŽ₃ 80

supraledande tillstånd: Varje supraledare <...> övergår från normalt tillstånd till supraledande tillstånd BF II 98; FTŽ I 63

supraledande tillstånd: I detta fall uppstår ett visst mellanliggande tillstånd mellan normalt och supraledande tillstånd BF II 211

supraledande tillstånd FTŽ₂ 37; FTŽ₃ 80

intermediärt tillstånd: I detta fall uppstår ett visst intermediärt tillstånd mellan normala och supraledande tillstånd BF II 211; FTŽ I 63

intermediärt tillstånd FTŽ₂ 37; FTŽ₃ 80

elektricitet

elektricitet: Flera föremål, såsom glas, bärnsten, svavel, kattskinn, siden, harts och så vidare, har i sig elektricitet K 1851 11 42

bärnstenslära: Enligt det egentliga litauiska språket skulle vi därför kunna kalla det bärnstenslära, men vi behåller tills vidare namnet som lärda människor gav detta föremål och kallar det Elektricitāt (= Elektrizität – A. K.), eller ännu hellre enligt vårt uttal elektricitet K 1851 11 42

elektrisk: <...> påverkan elektrisk på systemets nerv <...> A 1886 6 170

elektriskhet: <...> elektriskheten är en vågformig rörelse hos något inre V 1891 2 26

elektricitet: Elektricitet har nyligen blivit fångad och tagen i bruk i maskiner i stället för ånga <...> T 1898 10 330

[bärnsten] elektricitet: Åskvädrets [bärnsten] elektricitet ĮTK 85

elektricitet [bärnsten]: Elektricitet med motsatt, omvänd betydelse elektricitet [bärnsten] ĮTK 73

elektricitet A 1883 8–10 281; A 1885 10–11 324; Med elektricitet får man nu aluminium mycket renare än tidigare V 1893 1 12; Och sålunda är elektricitet en naturkraft, liksom värme, ljus eller tyngd PF 94; TFR 1102; Elektriciteten banar sig väg genom de luftpartiklar som erbjuder minst motstånd <...> ŠF II 26; Två slags elektricitet FP VII 34; FTŽ₂ 21; Det tillstånd som vi framkallar genom att gnida kroppar kallar vi elektriskt tillstånd, och det som framkallar det – elektricitet BF II 5; FTŽ I 141

224

Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

elektricitet FTŽ₂ 70; FTŽ₃ 154

negativ elektricitet: Gamtiszka elektra delas där i positiv (positivisk) och negativ (negativisk) A 1885 10-11 321

negativ elektricitet: Teorin att elektricitet är dubbel: positiv och negativ <...> gäller än i dag utan några begränsningar V 1891 1 7

negativ elektricitet: Elektriciteten hos andra föremål <...>, om den liknar elektriciteten hos en bärnstav – kallas då negativ elektricitet PF 95

harts- eller kautschukelektricitet: Det finns alltså två slags elektricitet: den ena kallar vi vanligen glaselektricitet, den andra harts- eller kautschukelektricitet ŠF II 14

negativ elektricitet, harts- eller kautschukelektricitet TFR 842

negativ elektricitet: Negativa elektricitetens atomer FP VII 385; Denna hypotes hävdade att kroppar innehåller separat positiv (”glas-”) och negativ (”harts-”) elektricitet BF II 6

negativ elektricitet: Om dessa strålar stöter på någon ledare på vägen, till och med samma lilla kors, så laddar de den med negativ elektricitet ŠF II 52; FTŽ₁ 21

negativ(a)(iv) elektricitet FTŽ I 142

negativ elektricitet FTŽ₂ 70; FTŽ₃ 154

atmosfärisk elektricitet: <...> har en viktig uppgift i företeelserna atmosfärisk elektricitet och jordmagnetism V 1891 2 26

atmosfärisk elektricitet: Man bör säga att vetenskapen om atmosfärisk elektricitet är relativt ung <...> FP VII 125; FTŽ₁ 21; FTŽ I 141

atmosfärisk elektricitet FTŽ₂ 70; FTŽ₃ 154

kontakt elektricitet: Kontaktelektricitet och dess lagar FP VII 133

kontaktelektricitet FTŽ₁ 22

kontaktelektricitet, kontakt elektricitet FTŽ I 142

kontaktelektricitet, beröringselektricitet FTŽ₂ 70

beröringselektricitet FTŽ₃ 155

additiv (positiv) elektricitet: Naturens elektricitet delar sig då i additiv (positiv) och subtraktiv (negativ) A 1885 10–11 321

additiv elektricitet: Teorin att elektriciteten är tvåfaldig: additiv och subtraktiv <...> råder ännu i dag utan några begränsningar V 1891 1 7

positiv elektricitet: Elektriciteten hos andra föremål, om den liknar elektriciteten hos en glasstav, kallas också positiv elektricitet <...> PF 95

glaselektricitet: Således finns det två slags elektricitet: den ena kallar vi vanligen glaselektricitet, den andra harts- eller kautschukelektricitet ŠF II 14

Terminologija | 2009 | 16 225

positiv elektricitet: Med detta som exempel kommer vi inom fysiken att kalla den ena sortens elektricitet, nämligen den som vi får genom att gnida en glasstav med silke eller amalgamerat skinn, positiv elektricitet <...> ŠF II 16; FTŽ₁ 22

positiv glaselektricitet: Samtidigt elektrifierar positiv glaselektricitet kamtänderna genom influens <...> ŠF II 20

likartad eller positiv elektricitet: Då skulle genom influens b på skivans ovansida uppstå motsatt, nämligen negativ elektricitet, medan det på undersidan uppstår likartad eller positiv ŠF II 25

likartad elektricitet: Detta sker därför att likartad elektricitet genom vår kropp går ner i jorden, medan den motsatta blir kvar <...> ŠF II 19

elektricitet med samma tecken: <...> elektricitet med samma tecken laddade kroppar stöter bort varandra, medan kroppar laddade med elektricitet av olika tecken drar till sig varandra BF II 9

positiv elektricitet: Eftersom dessa två slags elektricitet verkar motsatt började man senare kalla glaselektricitet för positiv elektricitet <...> FP VII 36; Glaselektricitet elektricitet anses vara positiv, medan ebonit anses vara negativ BF II 9

positiv elektricitet FTŽ₁ 22

positiv(a) elektricitet FTŽ I 142

positiv elektricitet FTŽ₂ 70; FTŽ₃ 155

energi

V 1891 1 7; ŠF III 94; FP I 69; FTŽ₁ 25; BF II 106; FTŽ I 156; FTŽ₂ 76; FTŽ₃ 170

akustisk energi FTŽ₁ 25

ljudenergi: Dessutom omvandlas en del av arbetet till ljudenergi BF I 273

akustisk energi, ljudenergi FTŽ I 156

akustisk energi FTŽ₂ 76; FTŽ₃ 171

ljudenergi FTŽ₂ 77; FTŽ₃ 172

kemisk energi: Här ser vi ett exempel som visar förändringen av kemisk energi till värmeenergi ŠF III 93; I dag talar vi inte längre om krafter, utan talar om magnetisk, elektrisk, kemisk och andra energier FP I 60

kemisk energi (energine i det exploderande krutet): Förutom de ovan visade formerna av mekanisk energi finns det också <...> kemisk energi (energine i det exploderande krutet) ŠF III 92

kemisk energi: <...> den kemiska energi som tidigare var lagrad i bomben kemisk energi omvandlas till mekanisk energi ŠF III 93; FTŽ₁ 25; <...> har vi mekanisk, termisk, elektrisk, magnetisk, elektromagnetisk, atomär, strålnings-, kemisk och så vidare energi BF I 48; FTŽ I 156

kemisk energi FTŽ₂ 76; FTŽ₃ 171

226

Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

elektrisk energi: <...> genom att kontinuerligt förbruka elektrisk energi och omvandla den till värmeenergi, framkallar en ny aktivitet hos det hydrodynamiska batteriet <...> V 1891 2 26

elektrisk energi: <...> elektrisk energi övergår i värmeenergi (ledaren, genom vilken elektrisk ström flyter, värms upp) ŠF III 93; Den stora elektriska energins bekvämlighet är att <...> den lätt kan framställas i vilket ledningsnät som helst <...> FP VII 187; FTŽ I 158

elektrisk ströms energi FP VII 187; Detta arbete kallas elektrisk ströms energi BF II 85

elektrisk energi FTŽ₁ 25; <...> storleken <...> kallar vi elektrisk energis termiska ekvivalent BF II 86

elektrisk energi FTŽ I 157

elektros energija FTŽ₂ 76; FTŽ₃ 172

elektrisk energi FTŽ₃ 172

lägesenergi, eller potentiell energi: Förutom rörelseenergi kan det också finnas lägesenergi, eller potentiell energi ŠF III 92

lägesenergi: Detta exempel visar oss alltså att rörelseenergi övergår i lägesenergi ŠF III 92–93

potentiell energi, eller lägesenergi: I sådana fall talar vi om potentiell, eller lägesenergi FP I 58

potentiell energi: En pendel som dragits bort från sitt jämviktsläge har ett visst överskott av potentiell energi <...> FP I 59; FTŽ I 158

lägesenergi, eller potentiell energi: Denna energi beror på kroppens plats i rummet, alltså på kroppens läge, och kallas därför kroppens lägesenergi, eller potentiella energi BF I 47

potentiell energi: Kroppens potentiella energi bestäms inte bara av kroppens slutliga utan också av dess ursprungliga läge <...> BF I 47; FTŽ₁ 25

potencinė energija FTŽ₂ 77; FTŽ₃ 175

rörelseenergi, eller kinetisk energi: Kroppen som vi talar om nu rör sig själv, far fram, och den rörliga kroppens energi kallas rörelseenergi, eller kinetisk energi ŠF III 91

rörelseenergi, eller kinetisk energi: Därför säger vi att varje massa i rörelse har en viss energireserv, och vi kallar denna energi rörelseenergi, eller kinetisk energi FP I 57; Den energi som en kropp i rörelse har kallar vi rörelseenergi, eller kinetisk energi BF I 46

rörelseenergi: Detta exempel visar oss alltså att rörelseenergi övergår i potentiell energi ŠF III 92–93

kinetisk energi TFR 426

kinetisk energi TFR 77; Vi kan alltså nu beräkna den kinetiska energin hos en kropp som samtidigt förflyttas och roterar <...> FP I 87; FTŽ₁ 25; Differentiera uttrycket för den kinetiska energin med avseende på hastigheten v <...> BF I 46; FTŽ I 158

Terminologija | 2009 | 16

227

kinetisk energi FTŽ₂ 77; FTŽ₃ 173

mekanisk energi: Allmänt uttryckt omvandlas mekanisk energi mycket lättare till värme än tvärtom ŠF III 94

mekanik, mekanisk energi TFR 586

mekanisk energi: När man talar om vattnets mekaniska energi är det självklart att mängden energi i vattnet är proportionell mot vattnets massa och höjd <...> FP I 60; FTŽ₁ 25; Förhållandet mellan mekanisk energi och värme, kallat det mekaniska värmeekvivalenten, bestämdes experimentellt först av Joule BF I 272; FTŽ I 158

mekanisk energi FTŽ₂ 77; FTŽ₃ 174

strålningsenergi TFR 528

strålningsenergi: FTŽ₁ 25; Strålningsenergins kvanta BF III 306: FTŽ I 160

strålningsenergi FTŽ₂ 78

strålningsenergi FTŽ₃ 176

elasticitetsenergi, spänningsenergi, styvhetsenergi TFR 1351

elasticitetsenergi FTŽ₂ 78

elasticitetsenergi FTŽ₃ 177

lagrad energi: När den elektriska laddningen hos en ledare ändras, ändras styrkan hos det elektriska fält som bildats i dess omgivning, och därmed ändras också den lagrade energin BF II 34

lagrad energi FTŽ₂ 78; FTŽ₃ 176

excitations- eller aktiveringsenergi: Utifrån koefficienten B kan vi bestämma halvledarnas excitations- eller aktiveringsenergi <...> BF II 106

aktiveringsenergi FTŽ₁ 25; FTŽ I 156

excitationsenergi FTŽ₁ 25; FTŽ I 160

aktiveringsenergi FTŽ₂ 76; FTŽ₃ 170

excitationsenergi FTŽ₂ 78; FTŽ₃ 177

värmeenergi: Så här omvandlas elektrisk energi till värmeenergi ŠF III 94; <...> den kinetiska energin försvinner, och i dess ställe uppstår värmeenergi <...> FP I 60; TFR 1271

värmeenergi (energi hos upphettad ånga): TFR 1481

värmeenergi (energi hos upphettad ånga): Förutom de ovan angivna mekaniska energiformerna finns det också värmeenergi (energi hos upphettad ånga) <...> ŠF III 92

228 Angele Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

värmeenergi: Dessa exempel visar oss hur mekanisk energi omvandlas till värmeenergi ŠF III 93; FTŽ₁ 25: <...> i termodynamisk jämvikt är den termiska (molekylernas kinetiska) energin jämnt fördelad mellan alla frihetsgrader <...> BF I 242; FTŽ₁ I 160 värmeenergi FTŽ₂ 78; FTŽ₃ 177

urladdning

urladdning: Då har vi en elektrisk urladdning mellan två moln FP VII 126; TFR 1458

urladdning. -en ĮTK 77

elektrisk urladdning _FTŽ₁ 37; urladdningens karaktär beror på gastrycket i röret och på spänningen mellan elektroderna BF II 149; FTŽ₁ 254

urladdning. urladdning FTŽ₁ 251

elektrisk urladdning FTŽ₂ 117

elektrisk urladdning FTŽ₃ 276

urladdning FTŽ₂ 116; FTŽ₃ 273

anomal urladdning: Och endast vid anomal urladdning stiger spänningsfallet plötsligt BF II 285

anomal glödurladdning FTŽ₃ 273

elektrisk urladdning: Vandrande ljus (ty. Elmsfeuer) är lysande, elektriska urladdningar A 1883 8–10 281

elektrisk urladdning KF 292

elektrisk urladdning ĮTK 74

elektrisk urladdning ĮTK 77; TFR 1458; Då har vi en elektrisk urladdning mellan två moln FP VII 126

elektrisk urladdning FTŽ₂ 116; FTŽ₃ 274

gnisturladdning: När tillräckligt många joner bildas mellan två elektriskt laddade <...>ledare, börjar först då en gnisturladdning FP VII 386

gnisturladdning FTŽ₁ 37: <...> spänningen når en sådan nivå att en elektrisk gnista slår över och genomborrar skiktet av gas eller något annat dielektrikum mellan ledarna. Vi får en gnisturladdning BF II 143

gnisturladdning FTŽ₁ 251

gnisturladdning FTŽ₂ 116; FTŽ₃ 274

bågurladdning FTŽ₁ 37. Strömtätheten vid en bågurladdning är hög <...> BF II 148

Terminologija | 2009 | 16

229

bågurladdning FTŽ₁ 251

bågurladdning FTŽ₂ 116; FTŽ₃ 274

glimurladdning FTŽ₁ 37; <...> kan vi få flera former av självständig gasurladdning: gnisturladdning, tyst urladdning och glimurladdning <...> BF II 143

glimurladdning FTŽ₁ 251

glimurladdning FTŽ₂ 116

glimurladdning FTŽ₃ 274

självständig urladdning FTŽ₁ 37

självständig urladdning: Och en sådan process fortgår nu oavbrutet; urladdningen blir självständig BF II 135

självständig urladdning FTŽ₁ 251

självständig urladdning, spontan urladdning FTŽ₂ 116

självständig urladdning FTŽ₃ 274

tyst urladdning FTŽ₁ 38

[tyst urladdning: I ett högspänningsnät är tyst urladdning skadlig <...> BF II 147

tyst urladdning FTŽ₁ 252

tyst urladdningsfenomen FTŽ₂ 116; FTŽ₃ 274

koronautladdning FTŽ₁ 38; Inom tekniken används koronautladdning i elektriska filter för att rena luft och gaser från föroreningar BF II 147

koronautladdning FTŽ₁ 252

koronautladdningsfenomen FTŽ₂ 117; FTŽ₃ 274

kraft

kraft: <...> jorden har inom sig en sådan kraft, med vilken den drar till sig allt som finns på den A 1884 5–6 210

kraft:<...> att den elektriska strömmen sålunda verkar vara i vila, och <...> har förlorat sin magnetiska kraft K 1851 13 50; A 1885 9 277; De elektriska och magnetiska krafterna var för honom verkliga, gripbara ting <...> V 1891 I 7

kraft K 1879 31 125

kraft (styrka): <...> när floden flyter på sitt eget sätt genom den, överför den all sin flödes kraft (styrka) till arbetet A 1885 12 408

krafter: <...> den kommer att ha en medelmåttig kraft, motsvarande kraften hos 4 hästar <...> A 1886 I 31

230 Angėlė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

macis: <...> åskmacis A 1886 1 25

vėka eller macis: <...> åsk-vėka eller macis A 1886 1 25

vieką: Motorn tycks ge billig mekanisk vieką <...> V 1889 5 73

spėka A 1885 9 263; Spėkų sudėstymas KF 47

spėka, styrka (sila) A 1884 7–8 217

pajėga: Ingenjörer vill, närhelst tillfälle ges, förena naturens krafter och spänna dem i arbetets tjänst <...> V 1889 5 73; <...> ur detta perspektiv, såsom kraft som driver maskiner, kan den [flytande luften] ersätta ångan, och kanske också elektriciteten <...> T 1898 12 392; <...> vi ser att en sak påverkas och säger: denna händelse har en orsak, och denna orsak kallar vi pajėga PF 7

pajėga (syla): Jag tar en bok; för att hålla den uppe krävs större eller mindre kraft (syla) <...> PF 5

kraft: Kraften kan verka på alla kroppens små delar, eller på några av dem KF 45; Således kan vi inom mekaniken uttrycka kraften F som produkten av massan m och accelerationen a SF III 85; krafternas verkan, eller kroppars rörelser i förhållande till de verkande krafterna, behandlas inom dynamiken <...> FP I 13; kraftimpuls TFR 386; FTŽ₁ 39; <...> de verkande faktorer som förändrar kroppars tillstånd kallar vi krafter BF I 28; FTŽ I 268

kraft||en, ~ens FTŽ₂ 123

kraft, kraftens FTŽ₃ 290

motkraft: Eftersom klotets positiva elektricitet befinner sig närmare stavens negativa elektricitet än klotets negativa elektricitet, är attraktionskraften i detta fall större än motkraften och klotet dras till staven FP VII 40

repulsionskraft: Vi betraktar den repulsionskraft som verkar mellan likartade magnetiska poler som positiv, och attraktionskraften mellan olikartade poler som negativ BF II 158

tryckkraft: När tryckkraften (dragkraften) verkar mellan de sistnämnda [små kulorna], vrids stången och den upphängande tråden tvinnas BF II 11

påskjutande kraft FTŽ₁ 40

tryckkraft FTŽ I 272

tryckkraft FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 294

deformerande kraft: Vi tog två absolut elastiska kulor, det vill säga sådana vars elasticitetskrafter under den korta sammanpressningstiden var lika med deformerande krafterna FP I 31

deformationskraft FTŽ₂ 123; FTŽ₃ 291

elastisk kraft: <...> denna punkt är bunden av elastiska krafter till den efterföljande punkten <...> FP I 54

Terminologija | 2009 | 16

231

elasticitetskraft: <...> elasticitetskrafterna var under den korta sammanpressningstiden lika med de deformerande krafterna FP I 31

elastisk kraft FTŽ₁ 39

elastisk kraft: En sådan kraft kallar vi elastisk kraft BF I 155

elastisk kraft, elasticitetskraft FTŽ I 269

elasticitetskraft, elastisk kraft FTŽ₂ 124

elasticitetskraft FTŽ₃ 294

elektrisk kraft A 1885 10–11 324

elektrisk kraft: Själva de elektriska och magnetiska krafterna var för honom verkliga, gripbara ting <...> V 1891 1 7

elektrisk kraft: <...> nämligen att den elektriska kraften förtätar luftens syre och bildar ozon ŠF II 27; De elektriska krafterna, som verkar på isolatorer inuti, har dubbelt ursprung <...> FP VII 102

elektrisk kraft FTŽ₁ 39; Enligt den [teorin] uppstår ett särskilt tillstånd i området kring den elektriska laddningen, vilket är orsaken till de elektriska krafternas verkan BF II 13; FTŽ I 269

elektrisk kraft FTŽ₂ 123; FTŽ₃ 291

elektromotorisk kraft: <...> i motorns ankare induceras en elektromotorisk kraft i motsatt riktning <...> FP VII 328

elektromotorisk kraft (eller potentialskillnad) TFR 1477

elektromotorisk kraft FTŽ₁ 39; Spänningsförändringen i kretsen E₁ + E₂ <...> kallar vi den galvaniska cellens elektromotoriska kraft BF II 79

elektromotorisk kraft (v vi) FTŽ I 269

elektromotorisk kraft (evi) FTŽ₂ 123

elektromotorisk spänning FTŽ₃ 163

koercitivkraft: Således kallas denna kraft koercitivkraft. Den är alltid betydligt större för stål än för järn FP VII 262

koercitiv kraft FTŽ₁ 40

koercitiv kraft FTŽ I 271

koercivkraft se koercivt fältstyrka FTŽ₂ 124

koerciv fältstyrka FTŽ₂ 326

koercivkraft se koercivt fältstyrka FTŽ₂ 292

koerciv fältstyrka FTŽ₃ 769

styrande kraft FTŽ₁ 40: Den styrande kraften är desto starkare ju starkare det yttre fältet är BF II 43

232 Angele Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

avböjningskraft FTŽ I 271

avböjningskraft FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 292

Coulombkraft FTŽ₁ 40; <...> Coulombkraften är lika med noll <...> BF II 13

Coulombs kraft FTŽ I 271

Coulombkraft FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 292

magnetisk kraft: <...> att en elektrisk ström på så sätt har upphört, och <...> har förlorat sin magnetiska kraft K 1851 13 50

magnetisk kraft: Kanske har etern, som förmedlar ljusvågor genom sig, också förmågan att anta de variationer som vi benämner elektriska och magnetiska krafter V 1891 1 7

magnetkraft: Sådant järn kallas magnet, och den särskilda dragningskraften hos sådant järn kallas magnetkraft ŠF II 3

magnetisk kraft: Jordens magnetiska kraft verkar i olika riktningar på olika platser FP VII 8; FTŽ₁ 40; FTŽ I 271

magnetisk kraft FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 292

magnetomotorisk kraft: Med tanke på den nämnda likheten mellan magnetiskt flöde och elektrisk ström talar man om magnetomotorisk kraft och magnetiskt motstånd <...> FP VII 259

magnetomotorisk kraft FTŽ₁ 40; Det magnetiserande fältets magnetomotoriska kraft Uₘ uttrycks på följande sätt <...> BF II 215; FTŽ I 271

magnetomotorisk kraft FTŽ₂ 124

magnetomotorisk spänning FTŽ₃ 416

molekylkrafter: I fasta dielektrika hålls de elementära laddningsbärarna (joner, atomer och molekyler) på bestämda jämviktslägen av atomära eller molekylkrafter BF II 42

molekylär kraft FTŽ₁ 40

molekylära krafter FTŽ I 271

molekylära krafter FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 292

kohesionskraft: <...> gaser har endast en mycket svag kohesionskraft och virvlar hela tiden KF 110

vidhäftning, adhesivitet, och (vidhäftningskraft) TFR 1247

kohesionskraft FTŽ₁ 40; <...> mellan atomer och molekyler verkar en stark kohesionskraft <...> BF I 216

kohesionskraft FTŽ I 271

vidhäftningskraft, kohesionskraft FTŽ I 272

Terminologija | 2009 | 16

233

kohesionskraft, kohesionskraft FTŽ₂ 124

kohesionskraft se kohesionskraft FTŽ₃ 292

kohesionskraft FTŽ₃ 293

tryckkraft: <...> den storheten <...> beror verkligen bara på dessa ytors material, deras strävhet och tryckkraft <...> FP I 28–29

tryckkraft: Tryckkraften är proportionell mot väggytornas storlek ŠF I 38

tryckkraft FTŽ₁ 40; FTŽ I 272

tryckkraft FTŽ₂ 124; FTŽ₃ 293

tyngdkraft: Men vad är den tyngdkraft som inte tillhör någon och som, osynlig, drar alla föremål mot jordens mitt? PF 7

tyngdkraft: Tyngdkraftens riktning KF 26

tyngdkraft: Om så är fallet, förblir månen, när den rör sig runt jorden, på sin elliptiska bana under inverkan av samma kraft som tyngdkraften på jorden FP I 43

tyngdkraft: I varje ny position på cirkeln verkar samma tyngdkraft <...> FP I 94; Härav ser vi att när kroppen glider i vågrät riktning utför tyngdkraften inget arbete <...> ŠF III 86–87; FTŽ₁ 40

tyngdkraft: <...> delar vi upp tyngdkraften P genom att följa parallellogrammets diagonal i 2 krafter <...> FP I 28

svorio jėga žr. svoris FTŽ₂ 124

svoris FTŽ₂ 335; FTŽ₃ 789

tangentialkraft: För att balansera lasten måste man alltså anbringa en tangentialkraft vid skruvhuvudets periferi <...> PF I 82

tangentiell (=tangential) kraft FTŽ₁ 40

tangentiell kraft FTŽ I 273

tangentiell kraft, tangentiell kraft FTŽ₂ 124

tangentinė jėga žr. liestinė jėga FTŽ₃ 294

tangentiell kraft FTŽ₃ 292

dragande kraft: Nu <...> kan man se små två- eller trehjuliga vagnar, där en person sitter och genom att trampa på hjulet kan färdas oerhört snabbt på en jämn väg utan någon dragande kraft K 1869 26 103

dragkraft: Vi ser att vikten F, upphängd på axeln, är dubbelt så nära stödpunkten som änden på repet, till vilken dragkraft är applicerad. PF 14

dragande kraft: Den mest bekanta likformigt accelererade rörelsen är kroppars fall, eller nedfall, på grund av jordens dragningskraft <...> FP I 20

234 Angėlė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

dragkraft: Sådan järn kallas magnet, och den särskilda attraktionskraften hos sådant järn attraktionskraft kallas magnetkraft ŠF II 3; I det sistnämnda fallet är tiden för kort för att vår dragkraft ska kunna övervinna kulans tröghet <...> FP I 22; FTŽ₁ 40

attraktionskraft: Så till exempel övergår den potentiella energin hos en sten på ett berg från attraktionskraft <...> FP I 58; Den repulsionskraft som verkar mellan likartade magnetiska poler betraktar vi som positiv, medan attraktionskraft mellan olikartade poler betraktas som negativ BF II 158; FTŽ I 273

attraktionskraft FTŽ₂ 125; FTŽ₃ 294

friktionskraft: Men i dag vet vi väl att i alla dessa fall verkar friktionskrafter FP I 59

friktionskraft: Således förstör friktionskraft alltid rörelsemängden FP I 27

friktionskraft: Friktionskrafterna är riktade åt motsatt håll mot kraften P <...> ŠF III 89; Friktionskrafterna hos rullande kroppar friktionskrafter är mindre än hos glidande kroppar <...> BF I 103; FTŽ₁ 40; FTŽ I 273

friktionskraft FTŽ₂ 125; FTŽ₃ 294

valenskraft: Detta förklaras av att de elektrostatiska krafter som verkar på jonerna i dessa elektrolyter är stora jämfört med valenskrafterna <...> BF II 117

valenskraft FTŽ I 273

valenskraft FTŽ₂ 125; FTŽ₃ 294

drivkraft: Därav följer att den frigjorda vikten n under den första sekunden kommer att färdas över detta golv och lämna kvar en tillagd liten vikt på det, vilken i detta fall är drivkraft FP I 24

drivkraft FTŽ₂ 125; FTŽ₃ 294

verkande kraft: Utifrån dessa undersökningar säger vi att varje verkande kraft är proportionell mot massan och accelerationen <...> FP I 24–25

verkande kraft: När vi betecknar den verkande kraften med bokstaven f <...> kan vi skriva följande ekvation <...> FP I 27

verkande kraft FTŽ I 274

verkande kraft FTŽ₂ 125; FTŽ₃ 294

rörelse

rörelse: Liksom varje rörelse kan även rösten utföra ett motsvarande arbete T 1898 7 33

rörelse eller förflyttning: Generellt sett kallar vi förmåga allt det som åstadkommer rörelse eller förflyttning av något föremål från en plats till en annan PF 7

förskjutning: På detta sätt kallar vi kroppens förskjutning dess ändrade läge i förhållande till läget hos några andra kroppar som inte rör sig KF 34

Terminologija | 2009 | 16

235

rörelse (rörlighet): Rörelsens (rörlighetens) företeelser är de mest utbredda i naturen

<...> FP I 12

rörlig, -t TFR 252

rörelse: Vi ser rörelsen hos föremål som ett tåg, en fågel eller en kula, eftersom avståndet mellan oss och dessa föremål förändras <...> ŠF I 18; Vi vet att varje rörelse under vissa förhållanden upphör om den inte upprätthålls av en viss kraft <...> FP I 25; FTŽ₁ 41; Denna typ av rotation kallar vi gyroskopets rörelse BF I 173

rörelse: Ju mer upphettat föremålet är, desto större måste molekylernas rörelse vara ŠF I 109; TFR 879; FTŽ₁ 42

rörelse, rörelse FTŽ₁ I 277

rörelse, rörelse FTŽ₂ 126

rörelse FTŽ₃ 297

rörelse FTŽ₃ 301

cirkulär rörelse FTŽ₁ 41; Cirkulär rörelse är accelererad rörelse BF I 66

cirkulär rörelse, rörelse i en cirkel FTŽ I 277

cirkulär rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 298

normalrörelse FTŽ₁ 42

normalrörelse, rörelse i normalen FTŽ I 280

normalrörelse FTŽ₂ 127; FTŽ₃ 299

absolut rörelse: <...> vi känner varken till absolut vila eller absoluta rörelser FP I 16

absolut rörelse: Eter och absolut rörelse FP VII 432

absolut rörelse FTŽ₁ 41

absolut rörelse, absolut rörelse FTŽ I 277

absolut rörelse FTŽ₂ 126

absolut rörelse FTŽ₃ 297

evig rörelse, eller perpetuum mobile: Således är evig rörelse, eller perpetuum mobile, en omöjlighet ŠF II 91

perpetuum mobile (evig rörelse): Således har man sedan urminnes tider försökt bygga sådana maskiner eller förverkliga idén om perpetuum mobile (evig rörelse) FP I 84

evighetsmaskin FTŽ₁ 68

evig rörelse, perpetuum mobile FTŽ I 277

perpetuum mobile FTŽ II 536; FTŽ₂ 219

236

Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

evig rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 297

oordnad rörelse: <...> här betecknar v̄ elektronernas genomsnittliga hastighet vid termisk (oordnad) rörelse BF II 94

kaotisk rörelse, oregelbunden rörelse FTŽ I 277

oordnad rörelse, kaotisk rörelse FTŽ₂ 126

kaotisk rörelse, se oordnad rörelse FTŽ₃ 298

oordnad rörelse FTŽ₃ 298

brownsk rörelse FTŽ₁ 42

Browns rörelse: Den elementära elektriska laddningen kan bestämmas genom att följa en laddad partikels Brownska rörelse i gaser BF II 41

Brownsk (Brown) rörelse FTŽ I 277

Brownsk rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 298

accelererad rörelse: Om de under samma tidsintervall tillryggalägger en allt längre sträcka, är rörelsen accelererad <...> ŠF I 19

accelererande rörelse: Den sistnämnda ekvationen uttrycker längden av den sträcka som en kropp tillryggalägger under tiden t med jämnt accelererande rörelse <...> BF I 23

accelererande rörelse FTŽ I 278

accelererande rörelse FTŽ₂ 126

accelererande rörelse FTŽ₃ 298

harmonisk rörelse: Av dessa är harmonisk periodisk rörelse den enklaste FP I 2

harmonisk rörelse FTŽ₁ 42

harmonisk rörelse FTŽ I 278

harmonisk rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 298

variabel rörelse TFR 126

variabel rörelse TFR 879

variabel rörelse: Allmänt uttryckt skulle den momentana hastigheten vid en punkt i variabel rörelse vara den hastighet som punkten skulle ha om rörelsen från och med detta ögonblick upphörde att förändras med avseende på hastighet och riktning FP I 17

variabel rörelse FTŽ I 279

variabel rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 299

Terminologija | 2009 | 16

237

krökt rörelse TFR 126

krökt (med krökt bana) rörelse TFR 488

krökt rörelse FTŽ₁ 42; Accelerationen hos en krökt rörelse beskriver entydigt hur kroppens hastighet förändras BF I 25; FTŽ I 279

krökt rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 299

retarderad rörelse: Om den motverkande kraften verkar från sidan behöver rörelsen inte nödvändigtvis vara accelererad eller retarderad ŠF I 26

retarderad rörelse, avtagande, inbromsande, likformigt avtagande rörelse TFR 345

retarderad rörelse FTŽ I 279

retarderad rörelse FTŽ₂ 126

retarderad rörelse FTŽ₃ 299

molekylrörelse KF 24

molekylär rörelse FTŽ₁ 42; FTŽ I 279

molekylär rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 299

olikformig rörelse: Dessutom kan rörelsen vara likformig eller jämn, om föremålet under samma tidsintervall tillryggalägger en sträcka av samma längd, och olikformig rörelse ŠF I 19

olikformig rörelse FTŽ₁ 42; FTŽ I 280

olikformig rörelse FTŽ₂ 127

olikformig rörelse FTŽ₃ 299

relativ rörelse: <...> kan vi tala endast om relativ vila och om relativa rörelser FP I 16

reell rörelse: Reell rörelse är här materialpunkternas svängning, deras vibration eller oscillation <...> FP I 55

lyginamasis, matomasis, reliatyvusis judesys TFR 835

relativ rörelse FTŽ₁ 42

relativ rörelse, relativ rörelse FTŽ I 281

relativ rörelse, relativ rörelse FTŽ₂ 127

relativ rörelse FTŽ₃ 300

glidande rörelse: Kolvens fram- och återgående rörelse kan med vissa apparater omvandlas till en roterande <...> ŠF I 137

translatorisk (= glidande) rörelse FTŽ₁ 42

glidande (= translatorisk) rörelse FTŽ₁ 42; Dessutom delar vi in rörelser i glidande (translatoriska) och rotationsrörelser BF I 19

238 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

glidande rörelse, translationsrörelse, glidning FTŽ₁ 281

glidande rörelse, translationsrörelse FTŽ₂ 127

glidande rörelse FTŽ₃ 300

translationsrörelse se glidande rörelse FTŽ₃ 301

statisk (vertikal) rörelse: <...> det vill säga kommer hela dess statiska (vertikala) rörelse att vara <...> sekund FP I 35

upprätt rörelse, vertikal rörelse FTŽ₁ 281

upprätt rörelse, vertikal rörelse FTŽ₂ 127

upprätt rörelse FTŽ₃ 300

vertikal rörelse se upprätt rörelse FTŽ₃ 301

rotationsrörelse TFR 152

rotationsrörelse FTŽ₁ 42

rotationsrörelse: <...> då har vi kroppens rotationsrörelse BF I 19

rotationsrörelse: Dessutom delar vi in rörelser i glidande (translationella) och roterande rörelser BF I 19

roterande rörelse, rotation FTŽ₁ 282

rotationsrörelse FTŽ₂ 127; FTŽ₃ 300

termisk rörelse FTŽ₁ 42: Vid högre temperaturer ökar rörelsehastigheten, alltså ökar den termiska rörelsens energi BF I 273; FTŽ₁ 282

värmerörelse, eller termisk rörelse: Därför kallar vi de ingående partiklarnas rörelse i kroppar för värmerörelse, eller termisk rörelse BF I 273

värmerörelse FTŽ₂ 127; FTŽ₃ 301

rätlinjig rörelse: När vi talar om rätlinjiga rörelser kan vi ersätta hela kroppens rörelse med en punkts rörelse <...> FP I 14

rörelse i en rät linje: Först och främst avser vi här rörelse i en rät linje <...> FP I 13

rätlinjig rörelse FTŽ₁ 42; Utifrån formen på kroppens tillryggalagda väg, eller bana, delar vi in rörelser i rätlinjiga och kurvlinjiga BF I 19; FTŽ₁ 282

rätlinjig rörelse FTŽ₂ 127; FTŽ₃ 301

likformig rörelse: Om vi skjuter vikten n uppåt från höger sida, skulle vi här få likformig rörelse <...> FP I 22; FTŽ₁ 42; FTŽ₁ 282

Terminologija | 2009 | 16

239

likformig rörelse: Om den kinetiska energi som tillförs kroppen är orsaken till likformig rörelse <...>, förbrukas den kinetiska energin slutligen endast för att övervinna friktionsmomentet <...> FP I 69

likformig eller jämn rörelse: Dessutom rörelse kan också vara jämn eller likformig, om föremålet tillryggalägger en lika lång sträcka under samma tidsintervall <...> ŠF I 19

likformig (med konstant hastighet) rörelse: En sådan rörelse kallar vi likformig (med konstant hastighet) rörelse BF I 19

likformig rörelse FTŽ₁ 127

jämn rörelse FTŽ₃ 301

rörelse med konstant acceleration: Av de många olika föränderliga rörelserna är de enklaste accelererande med konstant hastighet eller retarderande med konstant hastighet <...> FP I 17

rörelse med jämn acceleration: Om längden på föremålets tillryggalagda sträcka ökar lika mycket under samma tidsintervall, är rörelsen likformigt accelererad <...> ŠF I 19

rörelse med jämn acceleration: <...> är alltså ett föremål som faller nedåt i rörelse med jämn acceleration ŠF I 20

likformigt accelererad rörelse FTŽ₁ 42; När accelerationen förblir konstant hela tiden kallar vi kroppens rörelse likformigt accelererad rörelse BF I 21

likformigt accelererad rörelse FTŽ I 278

likformigt accelererad rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 301

likformigt retarderad rörelse: Av de många olika varierande rörelserna är de enklaste likformigt accelererad eller likformigt retarderade rörelser <...> FP I 17

likformigt retarderad rörelse: Om ett föremåls tillryggalagda vägsträcka ökar lika mycket under samma tidsintervall är rörelsen likformigt accelererad, och om den minskar lika mycket är det en likformigt retarderad rörelse ŠF I 19

retarderad rörelse, avtagande rörelse, likformigt avtagande rörelse TFR 345

likformigt retarderad rörelse FTŽ₁ 42

likformigt retarderad rörelse FTŽ I 279

likformigt retarderad rörelse FTŽ₂ 126; FTŽ₃ 301

svängningsrörelse KF 218

svängande rörelse, svängning FTŽ I 283

svängande rörelse, se svängning FTŽ₁ 127

svängning FTŽ₃ 925

laddning

last, -en, laster TFR 625

240

Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

blodet: För att undersöka de elektriska laddningarnas storlek vid olika punkter på ledaren använder vi en liten metallskiva med ett glasskaft SF II 17

elektricitet: <...> försökskulan är elektrifierad med samma elektricitet som kärlets yttre yta FP VII 41

laddning FTŽ₁ 50; Den negativa elektriska laddning som jorden har borde snabbt neutraliseras av positiva joner som tillförs genom luftens lednings- och konvektionsströmmar BF II 68; FTŽ I 358

laddning, ~ar FTŽ₂ 154; FTŽ₃ 368

elektrisk laddning: Elektricitet från staven överförs till kulan, och ju fler gånger vi har vidrört den elektrifierade staven, desto större blir den elektriska laddningen i kulan SF II 13

elektrisk laddning FTŽ₁ 50; Mängden elektricitet som en kropp har kallas kroppens elektriska laddning BF II 9

elektrisk laddning FTŽ₂ 154; FTŽ₃ 369

elementarladdning FTŽ₁ 50

elementär elektrisk laddning: Den nämnda metoden för att mäta den elementära elektriska laddningen e bygger på Stokes lag BF II 41

elementär (elektrisk) laddning FTŽ I 359

elementär elektrisk laddning FTŽ₂ 154; FTŽ₃ 369

inducerad laddning FTŽ₁ 50

inducerad elektrisk laddning: Låt oss nu försöka undersöka vad storleken på ledarens inducerade elektriska laddning q¹ beror på BF II 27; FTŽ I 359

inducerad elektrisk laddning FTŽ₂ 154; FTŽ₃ 369

negativ laddning FTŽ₁ 50

negativ laddning: I det elektrostatiska fält som skapas av elektriska laddningar börjar fältlinjerna vid den positiva laddningen (+ källan) och slutar vid den negativa laddningen (− källan) <...> BF II 14

negativ(a) laddning FTŽ I 360

negativ laddning FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 369

specifik laddning FTŽ₁ 50; FTŽ I 360

specifik elektrisk laddning: Förhållandet mellan partikelns elektricitetsmängd q och dess massa m kallar vi dess specifika elektriska laddning BF II 89

specifik laddning, specifik laddning FTŽ₂ 155

specifik laddning FTŽ₃ 370

Terminologija | 2009 | 16

241

punktladdning FTŽ₁ 50; FTŽ I 361

punktformig elektrisk laddning: Vi kan föreställa oss att den elektriska laddningen är koncentrerad till en punkt.

Då talar vi om en punktformig elektrisk laddning BF II 9

punktladdning FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 370

positiv laddning FTŽ₁ 50

positiv laddning: I det elektrostatiska fält som skapas av elektriska laddningar börjar kraftlinjerna i den positiva laddningen (+ källan) och slutar i den negativa laddningen (− källan) <...> BF II 14

positiv laddning FTŽ I 361

positiv laddning FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 370

volymladdning: <...> på grund av inhomogeniteten induceras ojämna elektriska laddningar, därför uppstår volymfördelade elektriska laddningar BF II 45

volymladdning FTŽ I 361

volymladdning FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 370

kropp

föremål: Föremål som visserligen inte själva har elektricitet men så lätt tar emot elektricitet från ett annat föremål kallar vi mottagande K 1851 11 42; Varje föremål väger; när det inte hålls uppe faller det nedåt ŠF I 13

föremål: Vi ska undersöka hur värme överförs av fasta föremål, vätskor och gaser PF 65

kropp: En kropp alstrar ljud genom att med sina vibrationer ge stötar åt det omgivande rummet (till exempel luften) KF 220

kropp: Låt oss ha en kropp NM (fig. 22), som står framför en spegel längre bort än centrum ŠF III 17; TFR 1377; <...> varje kropp upptar en större eller mindre del av rymden <...> FP I 3; FTŽ₁ 50; Med hårdhet menar vi kroppens motstånd mot att en annan kropp tränger in i den BF I 108; FTŽ I 362

kropp FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 371

absolut elastisk kropp: Vi ska nu ta två elastiska kroppar (med detta menar vi absolut elastiska kroppar, sådana som inte finns i verkligheten <...>) <...> FP I 30

absolut elastisk kropp: Absolut elastiska kroppar skulle vara sådana som vid varje ögonblick då yttre krafter verkar skulle uppvisa ett motstånd lika stort som dessa krafter <...> FP I 30

styv eller elastisk kropp: <...> stöter styva eller elastiska kroppar samman, såsom bollar tillverkade av elfenben FP I 30

242

Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

stelnande, stelnande, styvnande, elastiska kroppar TFR 1352

elastisk kropp: Elastiska kroppar kallas de som också deformeras under påverkan av yttre krafter <...> FP I 30

elastisk kropp FTŽ₁ 51

elastisk kropp, elastisk kropp FTŽ₁ 364

elastisk kropp, elastisk kropp FTŽ₂ 156

elastisk kropp FTŽ₃ 372

fysisk kropp KF 1

fysisk kropp: Några andra fördelar hos fysiska kroppar KF 7

fysik, fysisk kropp TFR 1377

fysisk kropp: Alla sådana ting som direkt påverkar våra sinnesorgan kallas alltså fysiska kroppar FP I 3; FTŽ₁ 51; FTŽ₁ 362

fysikalisk kropp FTŽ₁ 362

fysisk kropp FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 371

fysikalisk kropp FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 371

homogen kropp: För kroppar med regelbunden form kan tröghetsmomentet beräknas <...> FP I 86

homogen kropp, likformig kropp FTŽ₁ 362

likformig kropp, homogen kropp, FTŽ₂ 156

homogen kropp FTŽ₃ 372

elektrifierbar kropp: Elektrifierbara och icke-elektrifierbara kroppar FP VII 34

elektrifierad kropp: Således elektrifierar varje elektrifierad kropp genom influens en annan närbelägen ledare <...> ŠF II 19; De olika delarna av en ledare som förs nära en elektrifierad kropp befinner sig i områden med olika potential BF II 27

den elektrifierade kroppen FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 372

fast föremål: Fasta föremål låter dessutom rösten spridas bättre än vätskor PF 78

fast föremål:Ett fast föremåls relativa vikt kan bestämmas på följande sätt ŠF I 16

absolut stel kropp: En statisk kraft, som vi kan säga trycker mot en absolut stel kropp, ger också kroppen ett verkligt moment <...> FP I 56

fast kropp: Molekylerna i en fast kropp är så starkt bundna till varandra att det krävs en viss kraft för att skilja dem åt <...> ŠF I 4; <...> friktionen mellan de glidande skikten i en vätska måste övervinnas, vilken är betydligt mindre än friktionen mellan partiklarna i fasta kroppar FP I 29

Terminologija | 2009 | 16

243

fast kropp: <...> den fasta kroppen behåller själv, utan hjälp, sin form och volym

ŠF I 4

fast kropp: <...> Fasta kroppar kallas sådana kroppar vars enskilda delar är så fast sammanfogade med varandra att det krävs en ganska stor kraft för att ändra läget hos någon del av den fasta kroppen (ändra kroppens utseende) <...> KF 1

fast kropp: Sådana vågor uppstår i kroppar <...> som kännetecknas av så kallad formelasticitet, såsom fasta kroppar FP I 56; De fasta kropparnas bindningsenergi BF I 358

fast kropp FTŽ₁ 51; FTŽ₁ 363

fast kropp FTŽ₂ 155; FTŽ₃ 372

plastisk kropp: När de kolliderar plattas de också till, liksom plastiska kroppar <...> FP I 31

plastisk kropp FTŽ₁ 51; FTŽ₁ 363

plastisk kropp FTŽ₂ 156; FTŽ₃ 372

transparent kropp: Strålar passerar genom vissa kroppar, men går inte igenom andra. De förstnämnda kallas transparenta kroppar, de sistnämnda ogenomskinliga ŠF III 3

vax, genomskinlig kropp TFR 666

transparent kropp FTŽ I 363

transparent kropp FTŽ₂ 156; FTŽ₃ 372

roterande föremål: <...> ju tyngre det är, desto större blir det roterande föremålets centrifugalkraft ŠF I 29

roterande kropp: För att lära känna egenskaperna hos roterande kroppar och finna lagarna för dessa egenskaper <...> kan man använda en leksak som varit känd i flera tusen år, en skiva (eller snurra) FP I 91

roterande kropp FTŽ I 363

roterande kropp FTŽ₂ 156; FTŽ₃ 372

magnetism

magnetism: <...> det blir också nödvändigt att säga några ord om magnetism K 1851 12 46

magnasizskumas: Magnasizskumas räcker inte i sig för att förklara hypnotiska företeelser A 1885 10–11 324

magnetism A 1886 6 170

magnetism: Jordens magnetism ŠF II 9

magnetism, och TFR 534

magnetism: Jordens magnetism element FP VII 21; FTŽ₁ 56; Sådana kroppar kallades naturliga magneter, och deras märkliga egenskaper magnetism BF II 157; FTŽ II 419

244 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

magnetism FTŽ₂ 173; FTŽ₃ 415

remanent magnetism FTŽ₁ 56; Låt oss nu försöka upphäva det kvarvarande magnetismen <...> BF II 200

remanent magnetism, eller remanens: När det yttre magnetfältet avlägsnats kallar vi den återstående magnetiseringen I_r för kvarvarande magnetism, eller remanens BF II 200

kvarstående magnetism FTŽ II 419

kvarstående magnetism FTŽ₂ 173

remanent magnetism FTŽ₃ 415

permanent magnetism: Dessutom hjälper denna slinga till att <...> fastställa magnetismens rester, vilka utgör det vi kallar permanent järnets eller stålets magnetism FP VII 263

permanent magnetism, permanent magnetism FTŽ II 419

permanent magnetism se permanent magnetism FTŽ₂ 174

permanent magnetism FTŽ₂ 174; FTŽ₃ 415

terrestrisk magnetism: <...> finner man med tiden en ännu oförklarad inverkan av terrestrisk magnetism på människokroppen och dess psykiska tillstånd V 1891 2 27

jordmagnetism: <...> magneten intar en ställning längs jordmagnetismens horisontella komponent FP VII 9

Jordens magnetism FTŽ₁ 56; Gilbert <...> fastställde att den kraft som vrider magnetnålen är Jordens magnetism och att de magnetiska polerna inte kan skiljas åt BF II 5

Jordens magnetism, geomagnetism FTŽ II 419

geomagnetism, Jordens magnetism FTŽ I 202

Jordens magnetism, geomagnetism FTŽ₂ 174

geomagnetism se Jordens magnetism FTŽ₂ 99; FTŽ₃ 231

Jordens magnetism FTŽ₃ 416

ström

K 1853 35 140; A 1886 6 177; ŠF II 50; TFR 544; JTK 89; FP VII 283; FTŽ₁ 86; BF II 229; FTŽ II 766; FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 751

icke-induktiv ström: En sådan icke-induktiv ström får vi genom att koppla in en spole med större induktans i kretsen <...> BF II 302

icke-induktiv ström FTŽ₁ 86; BF II 301; FTŽ II 766

icke-induktiv ström se reaktiv ström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 751

Terminologija | 2009 | 16

245

reaktiv ström FTŽ₂ 320; FTŽ₃ 755

flerfasig eller polyfasig ström: <...> då får vi en generator för flerfasig eller polyfasig ström FP VII 334

flerfasig ström FTŽ₁ 86; FTŽ II 766

flerfasig ström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 752

tvåfasig ström: Då får vi två strömmar som skiljer sig i fas, alltså får vi en generator för tvåfasig ström FP VII 334

tvåfasig elektrisk ström: I den elektriska strömkretsen kommer de att orsaka en tvåfasig elektrisk ström BF II 304

tvåfasig ström FTŽ II 766

tvåfasig ström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 752

effektiv ström: Denna storhet är lika med kvadratroten ur det aritmetiska medelvärdet av summan av strömmarnas kvadrater och kallas effektiv ström FP VII 331

effektiv ström FTŽ II 766

effektiv ström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 752

elektrisk ström: <...> om det någonstans i denna Elektrytės Apibėgije eller Take uppstår ett Colio Tarpas, så elektrisk ström fortgår oavbrutet K 1851 13 50

elektrisk ström: Om vi förbinder anoden med katoden med en tråd, får vi då elektrisk ström ŠF II 31; Elektronernas rörelse från tråden F till cylindern C är ekvivalent med en positiv elektrisk ström från cylindern C till tråden F genom vakuum FP VII 377; FTŽ₁ 86; Förflyttningen av elektriska laddningar i ledare kallar vi elektrisk ström BF II 70; FTŽ II 767

elektrisk ström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 752

Foucault-strömmar, eller virvelströmmar: Elektriska strömmar som induceras i en metallmassa kallas Foucault-strömmar, eller virvelströmmar FP VII 293

Foucault-strömmar: <...> Foucault-strömmar bildas tvärs över trådarna i plan som är vinkelräta mot solenoidens axel FP VII 294

extrastömmar (= Foucault-strömmar) FTŽ₁ 21

Foucault-strömmar: Om vi alltså bortser från andra faktorer som orsakar energiförluster, såsom Joule-värme, Foucault-strömmar osv., skulle vi kunna betrakta magnetiseringsprocessen som en reversibel process BF II 202

Foucault- eller extra strömmar: Dessa slags elektriska strömmar kallas vanligen Foucault- eller extra strömmar BF II 233

Foucault-ström (virvelström) FTŽ II 767

246 Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

Foucaultström FTŽ₂ 319; FTŽ₃ 752

laddningsström: Laddnings- och urladdningsströmmarnas styrka beror på ackumulatorernas kapacitet <...> BF II 131

laddningsström FTŽ₁ II 768

laddningsström FTŽ₂ 319

laddningsström FTŽ₃ 752

induktionsström: Denna formel är en sammanfattning av alla sätt som Faraday angav för att skapa induktionsströmmar FP VII 314

induktionsström FTŽ₁ 86

inducerad (variant) ström FTŽ II 768

inducerad ström, alstrad ström FTŽ₂ 319

inducerad ström FTŽ₃ 753

alstrad ström FTŽ₃ 756

urladdningsström: Laddnings- och urladdningsströmmarnas styrka beror på ackumulatorernas kapacitet <...> BF II 131

urladdningsström FTŽ II 768

urladdningsström FTŽ₂ 319

urladdningsström FTŽ₃ 753

induktions- eller sekundärström: En sådan ström kallar vi induktions- eller sekundärström ŠF II 65

induktionsström: Induktionsström kan också erhållas på annat sätt ŠF II 65

sekundärström FTŽ₁ 86; FTŽ II 766

sekundärström FTŽ₂ 318; FTŽ₃ 751

konvektionsström:Maxwell visar att om man med den så kallade verkliga strömmen eller totalströmmen avser summan av ledningsströmmar, förskjutningsströmmar och konvektionsströmmar, så gäller divergenslagen fullt ut för en sådan verklig ström FP VII 356; jordens negativa elektriska laddning skulle snabbt neutraliseras av positiva joner som tillförs genom luftens lednings- och konvektionsströmmar BF II 68

konvektiv elektrisk ström: <...> den elektriska ström som alstras på detta sätt kommer vi att kalla konvektiv elektrisk ström BF II 171

konvektiv ström FTŽ₁ 86; FTŽ II 769

konvektiv ström FTŽ₂ 319; FTŽ₃ 753

Terminologija | 2009 | 16

247

kvasistationär elektrisk ström: Sådana elektriska strömmar kallar vi kvasistationära elektriska strömmar BF II 287

kvasistationär ström FTŽ₁ 86; FTŽ II 769

kvasistationär ström, kvasistationär ström FTŽ₂ 319

kvasistationär ström FTŽ₃ 753

icke-stationär elektrisk ström: Kvasistationära och icke-stationära elektriska strömmar BF II 286

icke-stationär ström FTŽ II 769

icke-stationär ström, icke-stationär ström FTŽ₂ 320

icke-stationär ström FTŽ₃ 754

konstant, likström, beständig ström ĮTK 85

likström: Den mängd elektricitet som från maskinen under en viss tid går genom ledaren kan inte vara stor, och därför kan inte heller likström vara stark ŠF II 29; FTŽ₁ 86; FTŽ II 769

elektrisk likström: Om positiva eller negativa elektriska laddningar hela tiden rör sig i samma riktning kallar vi en sådan elektrisk ström för elektrisk likström BF II 70

likström FTŽ₂ 320; FTŽ₃ 754

förskjutningsström:Följaktligen uppträder under sådana förhållanden endast en momentan ström i dielektrikumet. Denna ström kallar Maxwell för förskjutningsström <...> FP VII 344

förskjutningsström FTŽ II 771

förskjutningsström FTŽ₂ 320; FTŽ₃ 756

mättnadsström:När gas joniseras mellan två motsatt laddade elektroder ökar strömmen först proportionellt mot spänningen, men därefter förblir den oförändrad när spänningen höjs. Då har vi den så kallade mättnadsströmmen FP VII 386

mättnadsström FTŽ II 771

mättnadsström FTŽ₂ 320; FTŽ₃ 756

stationär ström FTŽ₁ 86; Sådana elektriska strömmar kallar vi stationära strömmar BF II 286; FTŽ II 771

stationär ström, stationär ström FTŽ₂ 320

stationär ström FTŽ₃ 754

trefasström:I varje grupp får vi då en ström med en viss fas, och en sådan generator är en generator för trefasström FP VII 334

248

Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

trefasström FTŽ₁ 87; FTŽ II 772

trefas elektrisk ström: I elnätet orsakar de [elektromotoriska krafterna ε₁ ε₂ ε₃] trefasig elektrisk ström BF II 305

trefasström FTŽ₂ 321; FTŽ₃ 756

enfasig ström: Sådan ström kallas enfasig ström och generatorn för sådan ström, eller alternatorn, kallas enfasig FP VII 333

enfasström FTŽ II 772

enfasström FTŽ₂ 321; FTŽ₃ 757

jordström: Thomson förklarade också detta fenomen och kom på sätt att undanröja jordströmmarnas skadliga verkan FP VII 282

jordström (elektrisk ström) FTŽ II 772

Jordens elektriska ström FTŽ₂ 321; FTŽ₃ 757

resistans

ŠF II 37; FP VII 293; ĮTK 94; FTŽ₁ 99; BF II 72; FTŽ II 922; FTŽ₂ 380; FTŽ₃ 897

induktiv resistans FTŽ₁ 99

induktiv resistans, eller induktans: När frekvensen ökar, ökar den induktiva resistansen, eller induktansen, Lω <...> BF II 293

induktans: Spolarnas induktans, Lω, är stor <...> BF II 293

induktiv resistans FTŽ II 924

induktiv resistans FTŽ₂ 380; FTŽ₃ 898

yttre resistans: Nu, utan att röra vid dessa ledare, det vill säga utan att ändra den yttre resistansen, stänger vi av det elementet <...> ŠF II 37

fältets (yttre) resistans: De resistanser som vi nu talade om kallas alltså fältets (yttre) resistanser ŠF II 37

fältresistans: Om vi betecknar fältresistansen med r, ser vi att ett sådant batteri ger elektrisk ström <...> ŠF II 41

yttre resistans FTŽ₁ 99; FTŽ II 924

yttre resistans FTŽ₂ 381; FTŽ₃ 898

resistivitet: Här betecknar r den så kallade resistiviteten FP VII 169

specifik resistans FTŽ₁ 100; Storheten, <...>, kallar vi ledarens specifika resistans BF II 73; FTŽ II 927

Terminologija | 2009 | 16

249

resistivitet, specifik resistans FTŽ₂ 381

resistivitet FTŽ₃ 900

reaktans FTŽ₁ 99; <...> impedansen Z består av två delar: den aktiva resistansen R, som också kallas ohmsk resistans, och den del, <...>, som kallas reaktans BF II 291; FTŽ II 927

reaktans, reaktiv resistans FTŽ₂ 381

reaktiv resistans FTŽ₃ 900

termistor, eller termistor: Halvledarnas elektriska ledningsförmåga och deras resistans uppvisar ett betydande temperaturberoende, vilket utnyttjas praktiskt i termistorer, eller termistorer BF II 107

termistor (= termisk resistans) FTŽ₁ 95

termisk resistans (= termistor) FTŽ₁ 91

termisk resistans FTŽ II 928

termistor FTŽ II 868

termiskt motstånd, värmemotstånd FTŽ₂ 382

termistor, termiskt motstånd FTŽ₂ 356

termiskt motstånd FTŽ₃ 901

termistor FTŽ₃ 842

kapacitivt motstånd FTŽ₁ 100

kapacitivt motstånd, eller konduktans: När frekvensen ökar, ökar den induktiva reaktansen, eller induktansen, Lω, medan det kapacitiva motståndet, eller konduktansen, 1/Cω, minskar BF II 293

kapacitivt motstånd: Om kretsen endast innehåller ett ohmskt <...> och ett kapacitivt <...>motstånd, är spänningsfallet över det kapacitiva motståndet <...> BF II 294

kapacitivt motstånd FTŽ II 928

kapacitivt motstånd FTŽ₂ 382; FTŽ₃ 901

inre motstånd: Elementets motstånd kallas inre motstånd ŠF II 37

inre motstånd, resistans, motstånd TFR 122

inre motstånd: Men däremot blir det inre motståndet hos ett sådant batteri n gånger större <...> FP VII 185

inre motstånd FTŽ₁ 100, FTŽ II 928

inre motstånd FTŽ₂ 382; FTŽ₃ 901

250

Angelė Kaulakienė | Kai kurių fizikos terminų raida

ŠALTINIAI

A – Ausra, Laikraštis, išleidžiamas per Dra. Bassanavičių (1883–1886).

BF – Brazdžiūnas P. Bendroji fizika. 1–4 d., Vilnius, 1960–1965.

FP – Čepinskis V. Fizikos paskaitos. I–VII sk., Kaunas, 1923–1926.

FTŽ I – Fizikos terminų žodynas. Projektas: I d., Vilnius, 1971.

FTŽ II – Fizikos terminų žodynas. Projektas: II d., Vilnius, 1973.

FTŽ₁ – Fizikos terminų žodynas. Red. P. Brazdžiūnas, Vilnius, 1958.

FTŽ₂ – Fizikos terminų žodynas. Vyr. red. P. Brazdžiūnas, Vilnius, 1979.

FTŽ₃ – Palenskis V., Valiukėnas V., Žalkauskas V., Žilinskas P. J. Fizikos terminų žodynas. Vilnius, 2007.

ĮTK – Įvardai, arba terminai, priimti terminologijos komisijos, 1924.

K – Keleivis iš Karaliaučiaus broliams lietuvininkams žinias parnešąs (1849–1880).

KF – Končius Ig. Fizika: Fizikos vadovėlis gimnazijoms [Rankraštis] (VUBR. F1. F1039), 1919.

PF – Neris P. Populiariškas rankvedis fyzikos, Šenandoras, 1899.

ŠF – Šakėnis K. Fizika, 1–3 d., 1920.

T – Tėvynė. Mėnesinis laikraštis. Organas susivienijimo lietuvių Amerikoje. Plymonth. Pa (1896–1899).

TFR – Terminai fizikos reikalams. – Lietuva, 1923–1924.

V – Varpas. Literatūros, politikos ir mokslo mėnesinis laikraštis, Tilžė–Ragainė (1889–1905).

LITERATŪRA

Kaulakienė A. 2009: Lietuvių fizikos terminijos raida, Vilnius.

Gauta 2009-12-09

Angelė Kaulakienė Vilniaus Gedimino technikos universitetas Saulėtekio al. 11, LT-10223 Vilnius E. paštas: [email protected]

Terminologija | 2009 | 16

251