Go to originalLocalized version was produced by AI. It may contain inaccuracies.
Preparing document pages…
Page 1
Terminologikommissionens (1921–1926) roll i den litauiska litteraturvetenskapliga terminologins historia
ASTA MITKEVIČIENĖ
Litauiska språkinstitutet
NYCKELORD: Terminologikommissionen, litteraturvetenskapliga termer, versifikations termer, benämningar på stilistiska medel, synonymi mellan termer
I mars 1921 inrättades Terminologikommissionen vid utbildningsministeriet i Litauen – det organiserade terminologiarbetet inleddes officiellt (se vidare Keinys 1967: 38–41; Auksoriūtė 2011). Artikeln ger en översikt över kommissionens verksamhet inom den litteraturvetenskapliga terminologin; en del av de behandlade termerna jämförs med 1800-talets termer och med termerna i Kazys Bizauskas lärobok i litteraturteori (1922).
Som framgår av dess protokoll gav Terminologikommissionen redan under sitt första verksamhetsår – i oktober 1921 – prosaförfattaren, litteraturhistorikern och kritikern Juozas Tumas-Vaižgantas i uppdrag att bilda en kommission (underkommission) för litteraturtermer. Författarna Liudas Gira och Vincas Krėvė-Mickevičius föreslogs bli inbjudna att ingå i den (TKP nr 13). Redan vid nästa sammanträde lade den lilla kommissionen fram för kommissionen en lista över litteraturvetenskapliga termer, sammanställd av K. Bizauskas, författaren till den första litauiska läroboken i litteraturteori; J. Tumas-Vaižgantas föredrog listan. Termerna behandlades vid sju sammanträden i oktober och november samma år. Det bör påpekas att Jonas Jablonskis deltog i samtliga dessa sammanträden, och Kazimieras Būga i fem. Antanas Smetona var ordförande vid sex sammanträden, medan Antanas Vireliūnas var sekreterare. Även permanenta ledamöter av Terminologikommissionen deltog i sammanträdena: Pranas Mašiotas (6 sammanträden), Aleksandras Dambrauskas-Adomas Jakštas (5), J. Tumas-Vaižgantas (3), Pranas Dovydaitis (3), Adomas Varnas (2) samt den inbjudne ”medarbetaren” V. Krėvė-Mickevičius (3). Själva termförslagsställaren K. Bizauskas deltog endast i ett sammanträde.
Tyvärr publicerade Terminologikommissionen, till skillnad från besluten om juridiska termer, väg- och geografiska termer med flera, inte besluten om litteraturvetenskapliga termer i en separat lista. Om behandlingen av litteraturtermer i Terminologikommissionen började man …
172
Asta Mitkevičienė
Terminologijos komisijos (1921–1926) vaidmuo lietuvių literatūros mokslo terminijos istorijoje
Page 2
na, listans sammanställare, K. Biz auskas
Page 3
Fig. 1. Terminologikommissionens protokoll nr 16
174
Asta Mitkevičienė
Terminologijos komisijos (1921–1926) vaidmuo lietuvių literatūros mokslo terminijos istorijoje
Page 4
termer för enskilda konstområden, t.ex.: arkitektur, skulptur osv. Det bör noteras att K. Bizauskas och senare författare till mellankrigstidens litteraturteoretiska arbeten hade en bred litteratursyn (litteraturvetenskapens objekt omfattar inte bara skönlitterära texter utan även sakprosa och offentliga tal), och därmed också en bredare avgränsning av själva litteraturvetenskapens terminologi. De flesta av de här uppräknade termerna är fortfarande lätta att känna igen, och flertalet används även i dag.
Sammantaget finns det omkring 450 termer i Terminologikommissionens protokoll (se exempel på ett protokoll i fig. 1) – inte bara substantiv och nominalfraser, utan också adjektiv och några verb som kan användas för att bilda sammansatta litteraturvetenskapliga termer, t.ex.: dramatisk; eiletas; jaudus, jaudingas ”emotionell”; poėtinis, poėtiškas, poėtingas; vaizdus, vaizdingas; sistematinis, sistemiškas, sistemingas; asmeninti, asmenėti, suasmeninti, suasmenėti osv. Det är möjligt att dessa också betraktades som termer på den tiden. Ett och annat enskilt ord skulle i dag inte ens klassificeras som terminologi, t.ex.: mišras; vidujinis, išvidinis; nuoširdus osv. Vid vissa termer anges ryska motsvarigheter i protokollen, och här och där nämns också bruket eller betydelsen av termer, t.ex.: ”Litteratur bör beteckna samma begrepp som det ordet betecknar även på främmande språk.” ”Sakomasis och rašomasis verk, sakytinis och rašytinis verk, beroende på vilket genus språkreglerna kräver.” ”Proportion, eller jämnmått. Ett verk är proportionerligt, jämnmåttligt när alla dess delar är utvecklade med måtta, jämnt, varken för mycket eller för litet” (TKP nr 14, understruket i protokollet).
Låt oss stanna vid några betydelsemässiga grupper av termer, först och främst versläretermer. Grunden till den litauiska verslärans (ganska systematiska) terminologi lades redan i slutet av 1800-talet. År 1898 publicerade V. Kudirka i VarpasTiesas eilėms rašyti. Detta är den första litauiska poetiken. Terminologikommissionen behandlade ganska få versläretermer. Kommissionen noterade de internationella termerna rimas (V. Kudirka använde atsiliepimą Vrp 1898 1 14), cezūra (V. Kudirkas perkirtimas Vrp 1898 1 14, caesura Vrp 1898 2 28), och vid sidan av den vitryska termen posmo, som användes av V. Kudirka och andra 1800-talsförfattare, antecknades även sruoga. Den sistnämnda är enligt LKŽe föreslagen av J. Jablonskis, men slog aldrig igenom (i K. Bizauskas Literatūros teorija (1922) finns posmas på s. 91 och strofa på s. 91). V. Kudirka använde termerna metriškos // toniškos // siliabiškos eilės Vrp 1898 1 14, med nästan likadana
Terminologija | 2013 | 20
175
Page 5
Av blandad härkomst och bildade med olika slags efterleder är också Terminologikommissionens termer metriškas // toniškas // silabiškas eiliavimas. I den nämnda läroboken av K. Bizauskas förekommer metriška eilėdara BizL 82, silabiška eilėdara BizL 81 och synonymerna toniška eilėdara BizL 82 och garsinė eilėdara BizL 82. Terminologikommissionen noterade tre enordiga termer för samma begrepp, ”verslära” – eilėdėtis, eilėdara och versifikacija, även om det framgår av de föregående exemplen att sammansatta termer innehåller ledet eiliavimas. K. Bizauskas använde främst eilėdarą BizL 78, men använde också versifikacija BizL 78 (i den tidigare utgåvan eiliavimas BizR 54 och versifikacija BizR 52). Eilėdėtis slog inte igenom. I Terminologikommissionens protokoll finns synonymerna logikos // loginis kirtis, baltosios // berimės eilės (jfr V. Kudirkas baltos / baltosios eilės Vrp 1898 3 40); i K. Bizauskas lärobok förekommer endast logikos kirtis BizL 79 och baltosios eilės BizL 91. K. Bizauskas hämtade alltså inte allt från Terminologikommissionens beslut, även om det bör noteras att han deltog just i det sammanträde där versläretermerna behandlades.
Det är också nyttigt att jämföra benämningarna på stilfigurer med motsvarande termer i Kazimieras Macius artikel om folkvisor, publicerad år 1900 i Žinyčia. I den artikeln användes de flesta litauiska benämningarna på stilfigurer sannolikt för första gången. Det bör sägas att vissa termer sammanfaller i artikeln och Terminologikommissionens protokoll, t.ex.: ironi, metonymi, trop; andra utgör fonetiska eller morfologiska varianter. K. Macius använde till exempel antiteza Žnč 1900 1 80, figura Žnč 1900 1 72, giperbola Žnč 1900 1 78, sinekdoка Žnč 1900 1 82, medan vi i Terminologikommissionens protokoll finner antitezė, figūra, hiperbola, sinekdocha osv. K. Macius kallade ellips för išleidimu Žnč 1900 1 82, medan Terminologikommissionen föreslog synonymerna elipsė och išleidimas. K. Macius använde užtylėjimas Žnč 1900 1 82 i betydelsen ”utelämnande”, medan kommissionen föreslog den icke etablerade termen nutrūkimas. I K. Macius artikel finner vi termen atkartojimas Žnč 1900 1 79; i kommissionens protokoll noterades pakartojimas, atkartojimas. K. Macius använde också termerna šaukimas Žnč 1900 1 72, laipsniavimas Žnč 1900 1 82, apostrofa / apostropa, arba atsigrežimas Žnč 1900 1 43. För den retoriska utropsfiguren antecknade Terminologikommissionen šūkis, sušukimas, för stegring kilimas? (gradacija) (jfr lat. gradatio – gradvis uppåtgående stegring), och för apostrofer kreipimasis, apostrofa. K. Bizauskas följde återigen inte Terminologikommissionen blint: han använde varianten hiperbola och lade till den litauiska termen perdėjimas BizL 68, valde termerna nutylėjimas BizL 76, och
176
Asta Mitkevičienė
Terminologijos komisijos (1921–1926) vaidmuo lietuvių literatūros mokslo terminijos istorijoje
Page 6
inte nutrūkimas, pakartojimas BizL 71, sušukimas BizL 77, och använde också synonymerna laipsniavimas (gradacija) BizL 74 (jfr sutvirtinimas arba laipsniavimas (gradacija) BizR 49), kreipimasis, arba apostrofa BizL 70. Av de behandlade termerna framgår att Terminologikommissionen inte undvek synonymi. Vid sidan av den inom terminologin motiverade synonymiteten mellan litauiska och internationella termer väcker den omotiverat stora mängden synonyma sammansatta termer uppmärksamhet. Till exempel dailės // dailinis romanas ”skönlitterär roman?”; dailus // dailusis // dailingas pasakojimas; didaktinis // didaktiškas romanas (finns också pamokomasis romanas); didysis // pirmasis // vyresnysis veikėjas – герои; jungiamasis // jungtinis periodas; mitų // mitinis epas; pasaka apie gyvulius ir gyvulių pasaka; prozos // proziškas // prozingas veikalas; romantinė // romantiška poema; šeimos // šeiminis romanas osv. I protokollen finns också enordiga synonymiska termer av litauiskt ursprung, t.ex.: apsakymas och apsakas; dienoraštis och dienraštis (numera åtskilda); įkvapas och įkvėpimas; pamokymas och pomokis; išpažintis, pasisakymas och pasipasakojimas; [periodo] slūgimas och kritimas osv. Innebär detta att användarna av litteraturvetenskapliga termer ges möjlighet att välja? Eller var kommissionen själv kanske inte helt enig om vissa av de diskuterade termerna? Troligast är att dessa termer, som K. Bizauskas skrev i det nämnda förordet, härrör från diskussionsfasen.
Målmedveten?
Terminologija | 2013 | 20
177
Page 7
SLUTSATSER
1. År 1921 behandlade Terminologijos komisija vid sju sammanträden omkring 450 termer inom litteraturvetenskap och närliggande områden, samt allmänna vetenskapliga termer, som K. Bizauskas hade lagt fram (främst substantiv och substantivfraser, men också adjektiv och några verb). J. Jablonskis deltog i samtliga överläggningar.
2. Vid en jämförelse mellan Terminologijos komisijas termer och de termer som användes av V. Kudirka (1898) och K. Macius (1900) framträder både terminologisk förändring (rimas i stället för atsiliepimas, šūkis ir sušukimas i stället för šaukimas) och kontinuitet i bruket (posmas, išleidimas, ”elipsė”). I Terminologijos komisijas protokoll finns också termer som senare inte slog igenom, till exempel eilėdėtis, ”eilėdara”.
3. Protokollen innehåller ett stort antal synonyma termer. I vissa fall valde K. Bizauskas en av synonymerna, medan hans lärobok i andra fall också innehåller synonymer (samma eller andra), eller så betecknas begreppet på ett annat sätt.
4. Även om förteckningen över de litteraturvetenskapliga termer som Terminologijos komisija behandlade inte publicerades separat i pressen, kan man ändå hävda att diskussionen om litteraturvetenskapliga termer i Terminologijos komisija inte var förgäves. En stor del av termerna införlivades omedelbart i bruk genom K. Bizauskas lärobok i litteraturteori från 1922, som man undervisade med och som senare författare av litteraturvetenskapliga arbeten troligen använde. Terminologijos komisijas roll i litteraturvetenskapens terminologihistoria är således indirekt.
LITTERATUR OCH KÄLLOR
Auksoriūtė A. 2011: Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga. – Terminologija 18, 80–91.
Bizauskas K. 1923: Literatūros teorija. Vadovėlis aukštesniosioms mokykloms, 4-asis leid., Kaunas.
BizL – Bizauskas K. Literatūros teorija. Lärobok för högre skolor, 3:e uppl., Kaunas, 1922.
BizR – Bizauskas K. Raštijos bei literatūros teorija. Pirmoji dalis, Kaunas, 1918.
Keinys St. 1967: Lietuvių terminologijos kūrimo apžvalga (iki 1940 m.). – Lietuvių terminologijos raida, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 2012, 29–56.
LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. – www.lkz.lt.
TKP – Terminologijos komisijas protokoll (nr 13–21), 1921. Förvaras vid Lietuvių kalbos institutas.
TŽŽe 2002: Interleksis. Kompiuterinis tarptautinių žodžių žodynas. Ats. red. A. Kinderys, Vilnius (el. leidimas).
Vrp – V. K. [V. Kudirka]. Tiesos eilėms rašyti. – Varpas, 1898, nr 1, 14–15; nr 2, 28–30; nr 3, 40–42.
Žnč – Samogita [K. Macius]. Prasmė ir gražumas Lietuvos dainų. – Žinyčia, 1900, Nr. 1, 33–84.
TERMINOLOGIKOMMISSIONENS ROLL (1921–1926) I DEN LITAUISKA LITTERATURTERMINOLOGINS HISTORIA
År 1921 inrättades Terminologijos komisija (terminologikommissionen) i Litauen under utbildningsministeriet. Underkommissionen för litterära termer bildades i oktober 1921. Vid terminologikommissionens allra nästa möte
178
Asta Mitkevičienė
Terminologijos komisijos (1921–1926) vaidmuo lietuvių literatūros mokslo terminijos istorijoje
Page 8
presenterade underkommissionen en samling litterära termer (liksom termer från närliggande områden och grundläggande vetenskapliga termer) sammanställd av Kazys Bizauskas, författare till den första litauiska läroboken i litteraturteori. Termerna diskuterades vid sju efterföljande möten med deltagande av de främsta litauiska lingvisterna Jonas Jablonskis och Kazimieras Būga.
Terminologikommissionen diskuterade omkring 450 termer: grundläggande litterära termer (turinys ”innehåll”), benämningar på stilfigurer (elipsė ”ellipsis”), versifikations termer (pėda ”fot”), benämningar på genrer (istorinis romanas ”historisk roman”), benämningar på egenskaper knutna till litteratur (rimo vaizdingumas ”rimbildspråk”), benämningar på handlingar med anknytning till litteratur och litterärt arbete (aprašymas ”beskrivning”) etc. Jämfört med de utvalda källorna från 19th-talet om litterära termer ändrades vissa termer, medan traditionellt bruk bibehölls för andra.
Vissa av de diskuterade termerna blev inte etablerade, till exempel sruoga ”strof” (numera posmas, strofa). I terminologikommissionens protokoll finns ganska många synonymer till termer. Det verkar sannolikt att termerna antecknades under diskussionsskedet.
Även om listan över de diskuterade termerna inte publicerades i pressen var terminologikommissionens arbete med litterära termer till nytta. Majoriteten av termerna togs i bruk genom Kazys Bizauskas lärobok Literatūros teorija (Litteraturteori) (1922), även om han inte följde alla terminologikommissionens rekommendationer.