Terminologikommissionens (1945–1971)

verksamhetsöversikt

Till minne av Kazimieras Gaivenis 80-åriga födelsedag

ALBINA AUKSORIŪTĖ

Institutet för litauiska språket

NYCKELORD: Terminologikommissionen, termer, Kazimieras Gaivenis, Terminologikommissionens protokoll

Den organiserade regleringen av litauisk terminologi inleddes med den första Terminologikommissionens (1921–1926) verksamhet, som varade endast fem år (se närmare Palionis 1979: 268–269; Keinys 2012: 38–41; Auksoriūtė 2011: 80–91). Den Terminologikommission som behandlas i artikeln började arbeta efter kriget, då ”en Terminologikommission bildades 1945 vid Vetenskapsakademiens presidium för att organisera och samordna terminologiarbetet i republiken. År 1951 flyttades den till Institutet för litauiska språket (efter sammanslagningen av instituten 1952 kallades den Litauiska SSR:s vetenskapsakademis kommission för terminologi vid Institutet för litauiska språket och litteraturen)” (Keinys 2012: 65). Vid utarbetandet av artikeln har Terminologikommissionens protokoll, som förvaras vid Institutet för litauiska språket, använts. Artikeln behandlar Terminologikommissionens arbete från 1951 till slutet av 1971, då Terminologirådet vid Litauiska SSR:s vetenskapsakademis presidium inrättades. Ingen information har hittats om Terminologikommissionens arbete från 1945 till 1951.

Syftet med artikeln är att behandla Terminologikommissionens verksamhet, dess arbetsmetoder och principer, bedöma Terminologikommissionens betydelse för utvecklingen av litauisk terminologi samt översiktligt beskriva arbetet i kommissionen av dess mångårige sekreterare Kazimieras Gaivenis.

Den 25 oktober 1951 hölls Terminologikommissionens första sammanträde (nedan kallad kommissionen), där Juozas Balčikonis, Jonas Kruopas och Jonas Paulauskas deltog. Vid detta sammanträde formulerades kommissionens uppgifter,

192

Albina Auksoriūtė

Terminologijos komisijos (1945–1971) veiklos apžvalga

Som det står i det första protokollet skulle dess ”arbete omfatta: a) fastställande av principer för termbildning inom olika områden, b) kamp mot det främmande borgerliga arvet på terminologins område, c) samordning av terminologiarbetet både inom Vetenskapsakademien och i hela republiken, d) popularisering av terminologifrågor (i pressen och vid konferenser)”¹ (TKP 1951 1²). Även Kommissionens verksamhetsinriktningar fastställdes: ”a) Sätta sig in i det borgerliga arvet på terminologins område; b) sätta sig in i det arbete som utförs på detta område av enskilda institut, statliga förlag och andra institutioner och reglera det; c) behandla inkomna förslag och besvara enskilda frågor som väcks; d) skriva om terminologifrågor i pressen; e) ge den ansvarige sekreteraren Jonas Paulauskas i uppdrag att granska termerna i den litauiska litterära ordbok som för närvarande förbereds för tryckning” (TKP 1951 1). Det är förståeligt att punkt b) nämndes bland de uppställda uppgifterna, eftersom den dåvarande situationen krävde det, medan punkt a) – att sätta sig in i terminologiarvet – bland verksamhetsinriktningarna tydligt visar att denna Kommissions medlemmar ville bekanta sig med den första Terminologikommissionens arbete och tänkte sig en fortsättning på det. J. Kruopas utsågs till Kommissionens ordförande.

Vid Kommissionens andra sammanträde behandlades frågan om att anordna en terminologikonferens och man beslutade att ”under första halvåret 1952 anordna en terminologikonferens i Vilnius för att fastställa principer och riktlinjer för skapande och reglering av terminologi, samordna terminologiarbetet m.m. Till konferensen inbjuda företrädare för vetenskapliga, konstnärliga, press- och andra institutioner och organisationer” (TKP 1951 2). I slutet av 1951 hölls ytterligare ett Kommissionssammanträde, där termer för mått och mätinstrument behandlades.

År 1952 ägnades 13 av Kommissionens sammanträden åt diskussioner om Teisės terminų žodyno³; förutom de redan nämnda J. Kruopas och J. Paulauskas deltog även ofta ordbokens sammanställare, juristen Alfonsas Žiurlys, Chackelis Lemchenas, Bronius Kalinauskas och Vladas Bartusevičius i sammanträdena. I slutet av året började man behandla Geologijos–geografijos terminų žodynas⁴ (5 sammanträden), till

¹ Citat ur protokollen återges autentiskt, med oförändrad stavning; endast exemplen markeras med kursiv stil av artikelförfattaren. I artikeln används ordboks- och institutionsnamn i den form de förekommer i protokollen.

² Efter årtalet anges protokollets nummer.

³ Ordboken utkom 1954 – Teisinių terminų žodynas. [Litauisk–rysk.] Sammanställd av A. Žiurlys; redaktionskollegium: J. Bulavas, K. Jablonskis (ansv. red.), J. Žiugžda, A. Žiurlys; Litauiska SSR:s vetenskapsakademis institut för historia och rätt, Vilnius: Statligt förlag för politisk och vetenskaplig litteratur, 1954. – 240 s.

⁴ Geologijos ir fizinės geografijos terminų žodynas. [Rysk–litauisk.] Författare: V. Gudelis; Litauiska SSR:s vetenskapsakademis institut för geologi och geografi, Vilnius: Statligt förlag för politisk och vetenskaplig litteratur, 1956. – 220 s.

Terminologija | 2014 | 21

193

Fig. 1. Terminologikommissionens protokoll nr 2

194

Albina Auksoriūtė

Terminologijos komisijos (1945–1971) veiklos apžvalga

I diskussionerna deltog även dess författare, geografen Vytautas Gudelis, och filosofen Vincentas Žemaitis. Det bör också nämnas att Kommissionen fick granska termer i Lenins skrifter som höll på att översättas; år 1952 ägnades tre sammanträden åt detta. Vid sammanträdet den 29 mars diskuterades samordningen av terminologiarbetet. Där deltog inte bara språkvetarna J. Kruopas och J. Paulauskas, utan också representanter för andra institut vid Vetenskapsakademien: Klemensas Dauta, Jonas Mazelaitis, Jonas Kazlauskas, Kostas Doveika, Elzbieta Mikalauskaitė, Jurgis Lebedys, Stasys Bizulevičius, Teodoras Čyžas, Antanas Poviliūnas, Gerardas Žilinskas och V. Gudelis. Deltagarna rapporterade om terminologiarbetet inom olika områden, tog upp dess brister, föreslog att fler specialister skulle engageras och diskuterade en kommande konferens där företrädare för alla fackområden skulle informera om läget för terminologiarbetet inom sina områden och föreslå åtgärder för att organisera detta arbete samt berätta hur insamlingen och granskningen av terminologiskt material går till och vilka källor termerna hämtas från. År 1952 var J. Paulauskas, Vytautas Būda och V. Žemaitis Kommissionens sekreterare.

I början av 1953 avslutade Kommissionen granskningen av Geologijos–geografijos terminų žodyną och ägnade i praktiken hela året åt att behandla Ekonominių terminų žodyną⁵. Som det står i protokollet, kom man vid sammanträdet där behandlingen av Ekonominių terminų žodynas inleddes, ”<...> överens om metoden för granskning av termer: vid sammanträdena skulle endast de termer behandlas som gav upphov till någon tvekan. Man skulle förbereda sig inför sammanträdena genom att i förväg sätta sig in i det material som skulle granskas” (TKP 1953 12). År 1953 hölls 41 sammanträden. Från och med 1953 engagerades språkvetarna Bronė Vosilytė och Napalys Grigas i Kommissionens arbete.

År 1954 granskade Kommissionen gymnastik- och matematiktermer. Vid behandlingen av de senare deltog representanter för Vilnius universitets matematiska fakultet och en representant för det statliga förlaget för politisk och vetenskaplig litteratur. I oktober inleddes behandlingen av Botanikos terminų žodynas⁶, vars behandling besöktes av representanter för Vilnius universitet, Pedagogiska institutet, skogsbruksteknikumet, Biologiska institutet och det vetenskapliga förlaget. Innan behandlingen av ordboken inleddes diskuterades dess karaktär och struktur, och man beslutade att sammanställa en ”<...> litauisk-rysk ordbok över botaniska termer (utan växtnamn), utan ter-

⁵ Rusiškai lietuviškas ekonomikos terminų žodynas=Русско–литовский словарь экономических терминов. Red. kolegija: K. Meškauskas (ats. red.), A. Poviliūnas, V. Puronas, A. Skupeika, Vilnius: Mintis, 1966. – 292 p.

⁶ Botanikos terminų žodynas. Sudarė Botanikos žodyno komisija; redagavo J. Dagys (vyr. red.), A. Lekavičius, V. Mališauskienė; Lietuvos TSR Mokslų akademijos Botanikos institutas ir Lietuvos TSR Botanikų draugija, Vilnius: Mintis, 1965. – 664 p.

Terminologija | 2014 | 21

195

”genom att vid behov ange den latinska termen” (TKP 1954 13). År 1954 sammanträdde Terminologikommissionen 24 gånger.

Behandlingen av botaniska termer fortsatte även 1955. Kommissionen sammanträdde 52 gånger det året. Utöver de nämnda botaniska termerna behandlades termer inom sport (rodd, simhopp, simning, boxning, vattenpolo, fäktning), medicin och zoologi. I december inleddes behandlingen av kemiska termer. År 1956 hölls 42 sammanträden, där behandlingen av kemiska termer fortsatte; dessutom granskades termer inom teknik, zoologi, anatomi och trädgårdsodling. Kommissionen analyserade inte bara termer utan också mer allmänna språkfrågor. I protokoll nr 31 från augusti 1956 står till exempel: ”Den kommission för granskning av skyltar och anslag som tillsatts av Vilnius verkställande kommitté gick under tre sammanträden igenom Stalins prospekt och Gorkijs gata och konstaterade att många skyltar innehöll fel i litauiska och ryska eller på annat sätt inte uppfyllde standarderna. Man beslutade att kräva att olämpliga skyltar eller anslag skulle bytas ut. Kommissionens beslut skickas av Vilnius verkställande kommitté till cheferna för de institutioner eller företag som har olämpliga skyltar eller anslag” (TKP 1956 31). År 1956 engagerades språkvetarna Antanė Kučinskaitė och Kazys Ulvydas i Kommissionens arbete.

År 1957 sammanträdde Kommissionen något mer sällan – 31 sammanträden hölls, och vid dem behandlades främst termerna i Medicinos terminų žodyno⁷ och Fizikos terminų žodyno⁸. Medicinos terminų žodynas behandlades även 1958–1959. Utöver de medicinska termerna granskades 1958 även termer inom sömnadsteknik, och 1959 termerna i Melioracijos terminų žodyno⁹ och Chemijos terminų žodyno¹⁰. År 1958 sammanträdde Kommissionen 53 gånger och 1959 30 gånger. V. Bartusevičius var Kommissionens sekreterare från mars 1953 till mitten av 1956, N. Grigas var sekreterare 1956–1957, och från september 1957 till november 1959 var Vitas Labutis sekreterare.

Vid sammanträdet den 13 november 1959 deltog Kazimieras Gaivenis för första gången och förde protokollet. Vid detta sammanträde behandlades även kemiorboks-

⁷ Žodynas išleistas tik 1980 m. – Medicinos terminų žodynas. Aut. V. Astrauskas, S. Biziulevičius, S. Pavilo-nis, A. Vaitilavičius, A. Vileišis, Vilnius: Mokslas, 1980. – 996 p.

⁸ Fizikos terminų žodynas. Red. P. Brazdžiūnas; Lietuvos TSR Mokslų akademijos Fizikos ir matematikos institutas, Vilnius: Valst. polit. ir moksl. lit. l-kla, 1958. – 124 p.

⁹ Melioracijos terminų žodynas=Словарь мелиоративных терминов. Aut. J. Čeičys; Lietuvos hidrotechni-kos ir melioracijos mokslinio tyrimo institutas, Vilnius: Valst. polit. ir moksl. lit. l-kla, 1960. – 284 p.

¹⁰ Chemijos žodynas. Aut. K. Daukšas, Vilnius: Valst. polit. ir moksl. lit. l-kla, 1960. – 452 p.

196 Albina Auksoriūtė | Terminologijos komisijos (1945–1971) veiklos apžvalga

inte termer, utan från december började man diskutera botaniska termer, och diskussionerna fortsatte praktiskt taget under hela 1960. År 1960 hölls 19 kommissionsmöten, där förutom språkvetarna J. Kruopas, K. Gaivenis och Antanas Balašaitis även botanikerna Jonas Dagys, Petras Bluzmanas, Kazys Brundza, Jonas Geležėvičius, Algirdas Lekavičius, Vincentas Urbonas, Antanas Minkevčius, Valerija Mališauskienė, Marija Ivanauskienė, Vytautas Galinis med flera deltog.

Botanikos terminų žodyną fortsatte kommissionen att behandla även 1961. Dessutom ägnades ytterligare 8 möten det året åt tillägg till Medicinos terminų žodyno, 4 möten åt Ekonomikos terminų žodyno och ett åt diskussioner om en samling astronomiska termer på litauiska, ryska och engelska. Totalt hölls 23 kommissionsmöten 1961, med K. Gaivenis som sekreterare. Det bör uppmärksammas att kommissionen, när den behandlade Botanikos terminų žodyną, även godkände en förteckning över färgbeteckningar som används inom botaniken.

Protokollen visar att kommissionen inte arbetade aktivt varje år – 1962 sammanträdde den 7 gånger och behandlade botaniska, litterära, konstnärliga och odontologiska termer. År 1963 hölls bara ett möte, där konsttermer behandlades, och 1964 behandlades vid 7 möten termer inom odontologi, kommunikation, pedagogik, kriminalistik och botanik samt namn på köksutrustning.

Åren 1965–1968 var produktiva för kommissionen: 1965 och 1966 hölls 19 möten vardera, 1967 sammanträdde kommissionen 16 gånger och 1968 22 gånger. De flesta mötena 1965 ägnades åt kriminalistiska termer; dessutom behandlades balett-, meteorologi- och botaniska termer samt benämningar på olika slags lås och deras delar. År 1966 fortsatte kommissionen behandlingen av kriminalistiska termer och fastställde växt- och svampnamn. År 1967 granskade den växt- och svampnamn samt några entomologiska termer och musiktermer. År 1968 behandlade kommissionen åter växtnamn och fastställde musik- och kriminalistiska termer. Den 20 juni 1968 diskuterade kommissionen hur behandlingen av byggtermer skulle organiseras. ”I tidskriften „Statyba ir architektūra“ beslöt man att publicera samlingar med utvalda och behandlade termer. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt termer som översätts felaktigt från ryska” (TKP 1968 154).

Åren 1969 och 1970 sammanträdde kommissionen bara 6 gånger vardera och behandlade enbart växt- och svampnamn, med undantag för ett möte 1969, där termer i en astronomilärobok för skolor behandlades. När växt- och svampnamn behandlades deltog endast K. Gaivenis bland språkvetarna vid mötena med botanikerna.

Terminologija | 2014 | 21

197

Fig. 2. Terminologikommissionens protokoll nr 80–81

198

Albina Auksoriūtė

Terminologijos komisijos (1945–1971) veiklos apžvalga

År 1971 förändrades kommissionens sammansättning; språkvetarna Jonas Klimavičius och Angelė Kaulakienė började delta i dess arbete, och K. Ulvydas och Pranas Kniūkšta deltog i några möten. Det året hölls hela 33 möten; sekreterare var J. Klimavičius, medan K. Gaivenis var sekreterare vid endast två möten och Teresė Guogaitė vid ett. År 1971 behandlades termer för utrustning i syateljéer, koreografi, fototeknik, hydroteknik, värmeteknik, skomateriallära, akustik, kontorsförvaltning, botanik, sociologi med flera områden.

Som St. Keinys skriver: ”[t]ill följd av att terminologiarbetet i republiken hade utvidgats förmådde en kommission som enbart bestod av språkvetare och verkade på ideell grund inte längre omfatta alla de uppgifter som uppstod kring organiseringen och samordningen av arbetet med att ordna litauisk terminologi. Därför genomfördes på Terminologikommissionens initiativ förberedande arbete för en organisatorisk omstrukturering av denna verksamhet” (Keinys 2012: 66).

I förteckningen över handlingarna rörande Terminologirådets verksamhet, som förvaras i Lietuvos centriniame valstybės archyvas, arkivfond R-1034, finns i inventarium nr 2 ett dokument på en sida med titeln Terminologijos tarybos prie LTSR MA Prezidiumo veikla 1971–1982 m., undertecknat av Terminologirådets ordförande, akademikern Vytautas Mažiulis, och sekreteraren K. Gaivenis. Dokumentet anger att Terminologirådet vid LTSR MA:s presidium inrättades genom beslut nr 383 av LTSR MA:s presidium den 7 december 1971, med stöd av beslut nr 451 av Lietuvos TSR:s ministerråd den 22 november 1971 (LCVA fondo R-1034 pažyma).

Av protokollens beslut och anmärkningar kan man se hur kommissionen arbetade och vilka arbetsprinciper den följde. Alla protokoll är inte utförliga; i protokollen från 1951–1959 anges oftast hur många termer och från vilka områden, eller i vilken ordlista, som behandlades, med hänvisningar till separata förteckningar, ordlistemanuskript eller kartotek. Efter att K. Gaivenis började tjänstgöra som sekreterare innehåller protokollen mer information; vanligtvis förtecknas de termer som behandlats och antagits vid mötet, och det ges många korrigeringsförslag och rekommendationer om termer samt anmärkningar som rör de behandlade termerna.

Kommissionens ledamöter och deltagare hade bekantat sig med materialet som skulle behandlas i förväg och diskuterade vid mötena de termer som språkvetarna ansåg behövde korrigeras eller preciseras, eller som väckte tvivel hos språkvetarna eller specialisterna inom det aktuella området. När man började behandla en färdigställd termordlista diskuterades oftast inte bara allmänna frågor om genomgången av materialet, utan också frågor om ordlistans struktur och om hur termer inom området skapades och bildades. Till exempel,

Terminologija | 2014 | 21

199

När man behandlade Ekonominių terminų žodyno och bokstaven o, ”<...> beslutade man att föreslå ekonomerna att utarbeta ordboken inte på ryska-litauiska, som man hade gjort dittills, utan på litauisk-ryska, eftersom man hade i sikte att ordna de litauiska ekonomiska termerna och endast ge ryska översättningar” (TKP 1953 24). I protokollet från den 12 december 1955 står det: ”Efter att ha tagit del av materialet till den kemiska terminologiordboken, som förbereddes för tryckning, behandlades allmänna frågor. Man beslutade att på litauiska benämna alla alkoholer med ord som slutar på -olis och kolväten med -(n)as; undantag är benzolas (eftersom det är ett kolväte). Termer som slutar på -idė ska skrivas med slutvokalen ė, såsom görs inom andra områdens terminologi. Man beslutade att inte bilda sammansatta ord av fler än två ord. Man enades om att använda suffixet -uoti för att beteckna överdragning, och -inti för omvandling till något, till exempel sidabruoti, nikeliuoti, deruoti, men dervinti, anglinti. Täcka med metall dengti – inte traukti; i stället för baltalas och mėlis införa baltasis, mėlynasis, såsom med andra färger; nitro- skrivs ihop med de sammansatta orden, till exempel nitrojunginys” (TKP 1955 47). År 1964 behandlades den av Institutet för skolornas vetenskapliga forskning utarbetade Pedagogikos ir psichologijos terminų žodynėlis; i mötesprotokollet står det att ”vissa lexikografiska brister i ordlistan behandlades och konstaterades: uppslagsstrukturen är inte överallt korrekt, bestämningar av sammansatta termers arter används inte i pronominalform, och det förekommer fel i betoningen av de litauiska motsvarigheterna <...>. Kamrat Kruopas påpekade ett flertal brister när han talade om felaktigt bildade nybildningar och former av sammansatta termled som inte används i litteraturspråket” (TKP 1964 83).

Kommissionen fattade inte alltid beslut enhälligt och i samförstånd; ibland tvistade språkvetare och specialister länge och, om de inte kom fram till något beslut, tog de upp frågorna vid ett senare möte efter att ha enats om att språkvetarna skulle kontrollera de omtvistade orden i ordbokens kartotek eller att specialisterna skulle klargöra begreppet. I protokollet från 1953 står det till exempel: ”En del termer lämnades olösta, eftersom representanten för Ekonomiska institutet inte kunde förklara deras betydelser exakt. Man beslutade att behandla dem senare, efter att begreppen hade klargjorts” (TKP 1953 18). Även diskussioner sinsemellan protokollfördes upprepade gånger, till exempel: ”Det blev mycket diskussion om ordet atsistatymas (vävnaders återbildning), lat. restitutio, ryska восстановление. Till slut gick läkarna med på att använda – audinių ataugimas” (TKP 1959 1); ”Det blev mycket diskussion om användningen av paveikslas: vaizdas: reginys, men man nådde ingen slutlig överenskommelse: några föreslog att образ skulle användas i betydelsen meninį paveikslą, andra föreslog vaizdą, och ytterligare andra atvaizdą” (TKP 1963 80).

Som framgår av protokollen diskuterade Kommissionen internationella termer ingående och normerade deras stavning; när man till exempel behandlade matematiska termer beslutade man—

200

Albina Auksoriūtė

Terminologijos komisijos (1945–1971) veiklos apžvalga

de: ”Termer av typen abscicė, direktrisė, ekvidistantė, epicikloidė, evoliutė ska skrivas med ändelsen ė; undantag ska göras endast för några få ord som redan hunnit etableras med ändelsen a. Ord av grekiskt ursprung av typen elipsė, genezė, sintaksė ska skrivas med ändelsen ė, inte is. Termer av typen fokusas, minusas, sinusas, pliūsas ska användas med dubbla ändelser, inte fokus, minus, sinus etc.” (TKP 1954 9); ”Ord av latinskt ursprung som slutar på -ulla ska på litauiska skrivas med ändelsen –ulė” (TKP 1955 44); när termerna i Botanikos terminų žodyno behandlades beslutade man: ”I internationella ord som zoospora, akrospora, autospora och liknande ska ändelsen a behållas, medan ord av litauisk bildning med den andra leden ’-spora’ ska skrivas med ė, det vill säga buožiasporė, aukšliasporė etc. I ordboken ska formerna dendrariumas, alpinariumas, rozariumas användas (jfr simpoziumas, lektoriumas, akvariumas, planetariumas m.fl.), inte dendrarijus, alpinarius, planetarijus och liknande. <...> Posekcijė (inte posekcijys // posekcijis)” (TKP 1965 101). Det bör uppmärksammas att K. Gaivenis åsikt också framfördes i anmärkningarna till detta protokoll, som han skrev: ”K. Gaivenis ansåg att ändringen av ändelsen a till ė i internationella ord av den första typen ofta varken är ett försök att bevara den ursprungliga källvokalen (jfr litauiska sintaksė och grekiska sinntaksis), eller ett inflytande från ryskan (jfr синтаксис). Det är inte heller enbart ett inflytande från tyskan (jfr litauiska molekulė, tyska Molekül // Molekel). Denna tendens sammanfaller delvis med tendenserna i engelska, franska och tyska, men det är inget dåligt” (TKP 1965 101). I protokollet från nästa möte, där termer i en astronomilärobok för högstadiet behandlades, finns dessutom följande rättelser: ”<...> apogėjus (inte apogejis), albedas (inte albedo), perigėjus (inte perigejis)”; och i K. Gaivenis anteckningar står det: ”Apogėjus < lat. apogaeum < gr. Apogaion, jfr museum < lat. museum < gr. Museion, trofé < lat. trophaeum < gr. tropaion etc.” (TKP 1969 169). Det är alltså tydligt att K. Gaivenis, i sitt arbete med specialister, lade fram tydliga argument för rättelser.

Vid mötet i oktober 1967, där deltagarna i den andra republikanska musikologkonferensen och språkvetarna K. Ulvydas, Kazimieras Kuzavinis och K. Gaivenis deltog, behandlades följande: ”1. Stavningen av kompositörers förnamn och efternamn; 2. Stavningen av musikverkens titlar; 3. Användningen och stavningen av vissa musiktermer.” Man beslutade: ”Alla instämde i att man ska skriva džiazas, inte džazas, liksom džiunglės, inte džunglės, klavyras < tyska Klavier, inte klaviras etc.; mundštukas (=pūstukas), ’Marselietė’, inte ’Mar-seljera’, repriza (=sangrąža), foršlagas (=priešgaidė), koncertas smuikui, inte smuiko koncertas, baletas ’Eglė žalčių karalienė’, inte baletten ’Eglės žalčių karalienės’ etc.” (TKP 1967 137ᵃ). Som framgår av det återgivna

Terminologija | 2014 | 21

201

citat, beslutades att vissa låntermer skulle ersättas med litauiska. I kommentarerna till detta protokoll skrev K. Gaivenis: ”Det diskuterades mycket om grammatisk anpassning av kompositörers efternamn: språkvetarna föreslog att efternamnen skulle grammatiskt anpassas, t.ex. Bizė, men böjas ofullständigt, medan musikologerna föredrog att skriva Bize osv.” (TKP 1967 137ᵃ).

Kommissionen diskuterade också bildandet av avledningar från internationella ord och dryftade principerna för hur sådana termer skulle bildas, t.ex.: ”I ord med sub – ändra inte ändelsen i den andra delen: subtropikai, subnuomininkas, subrangovas osv.” (TKP 1952 20); ”Termer av typen Ambulakralinės – ambulakrinės ska bildas, om det finns ett litauiskt substantiv, från substantiv utan suffixet -al-, och om något sådant substantiv saknas på litauiska, direkt från andra språk med -al-” (TKP 1955 45); när Chemijos terminų žodyną behandlades beslutades: ”Sammansatta termer vars första led är ett främmande ord (bi-, di-, poli- osv.) ska användas med suffixet -inis (jfr bimetalinis osv.). Om båda leden är litauiska ska deras roll i den determinativa sammansättningen beaktas, och suffixet -inis användas endast där det inte går att undvara” (TKP 1959 29).

Det råder inget tvivel om att Kommissionen föreslog att olämpliga lånord och översättningslån skulle ersättas med litauiska termer, även om protokollen inte innehåller många sådana ändringar, eftersom de oftast listar godkända termer. Enstaka ändringar kan dock hittas, till exempel beslutades vid behandlingen av Ekonominių terminų žodyną att ”ersätta konditerinių išdirbinių fabrikas med konditerijos gaminių fabriką, fabrikatas į gaminį ir pusfabrikatis į pusgaminį; lägga till padirbinį som synonym till falsifikato <...>” (TKP 1954 1(42)); ”Jurister gick inte med på att översätta доведение до самоубийства med privarymas iki nusižudymo, utan föreslog privedimas iki nusižudymo, trots att denna konstruktion är en översättningskonstruktion och helt främmande för vårt språk, jfr privarė (inte privedė!) iki ašarų); privarė jo piktumą iki tokio laipsnio, kurį indai vadina „muč“ (ur J. Balčikonis översättning av Haufs sagor) osv.” (TKP 1960 48); ”<...> I stället för baladona ska endast šunvyšnė användas. <...>” (TKP 1961 49).

Kommissionen ställde såväl språkliga som logiska krav på de termer som behandlades. Ett av de viktigaste språkliga kraven på termer är ”<...> korrekthet – det vill säga överensstämmelse med reglerna för accentuering, stavning, grammatik, ordbildning, grammatisk anpassning och bruk” (Gaivenis 2002: 36). En del ändringar med anknytning till korrekthetskravet har redan behandlats, men några ytterligare fall bör nämnas. Kommissionen korrigerade vissa sammansatta termer, t.ex.: pašalotyra (=išalotyra) (TKP 1952 26); pelkiamokslis (=pelkėtyra) (TKP 1953 3); upėmokslis (=upėtyra) (TKP 1953 6); ”<...>

202

Albina Auksoriūtė

Terminologijos komisijos (1945–1971) veiklos apžvalga

i termerna vamzdžiogaudis, vamzdžiolaidis ska den fogande vokalen vara a, inte o” (TKP 1953 11). Av Kommissionens listor över godkända termer i protokollen framgår att bestämmande led i sammansatta termer anges i pronominalform, t.ex.: slankusis vamzdelis, jungiamasis varžtelis (TKP 1965 93); paprastasis šiaudenis, puošnioji bajorė (TKP 1966 114). I protokollen anges endast ett fåtal korrigeringar av denna typ, till exempel: ”För termen används adjektivets pronominalform – sausasis rūkas” (TKP 1953 11); grynieji pinigai (inte gryni pinigai) (TKP 1966 113). Något fler korrigeringar i protokollen innebär att adjektiviska bestämningar med suffixen –inis, –ė i sammansatta termer byts ut mot genitiv, t.ex.: arbitražinė komisija (=arbitražo komisija), teism(in)ės psichiatrijos ekspertas (=teismo psichiatrijos ekspertas) (TKP 1952 17); prekybinis tarpininkas (=prekybos tarpininkas); techninis ekspertas (=technikos ekspertas), darbinės santaupos (=darbo santaupos) (TKP 1952 20); rutulinė išpiova (=rutulio išpiova), skaitinė ašis (=skaičių ašis) (TKP 1954 10); cheminė pramonė (=chemijos pramonė) (TKP 1959 27). Några ytterligare exempel på korrigeringar av sammansatta termer i protokollen: aktyvinė rinkimų teisė (=aktyvioji rinkimų teisė), individualinis užsakymas (=individualus užsakymas), neteisėtas užsiėmimas gydytojavimu (=neteisėtas gydytojavimas) (TKP 1952 17); miškui kirsti bilietas (=miško kirtimo bilietas), išimtinė būklė (=ypatingoji būklė) (TKP 1952 19); karo vedimas (=kariavimas), karinė apskaita (=karinė įskaita) (TKP 1952 20); palaikinis (=laikinis (užmokestis, atlyginimas)), padieninis (=dieninis (užmokestis, atlyginimas)) (TKP 1953 28).

Kommissionen ställde också logiska krav på de termer som behandlades, med betoning på precision, systematik och motivation. Detta framgår av K. Gaivenis kommentarer i protokollen, till exempel: ”Docent Ivanauskienė föreslog att termen plačialapių lapuočių m. [skogar] överallt skulle ersättas med baltmiškis. (Termen används i avsnittet om Litauens skogar som hon skrev i ’Lietuvos TSR fizinė geografija’). Men termen är olämplig eftersom 1) termen smulkialapių miškas ändå skulle finnas kvar, och 2) baltmiškis vanligtvis betyder vilken lövskog som helst (лиственный лес). Jfr ’Sportinių term. žod.’ s. 165, A. Baran. ’Anykščių šilelis’: ’Kai balto miško lapeliai mirgėjo...’ (TKP 1959 30); ”<...> ilgasnapį bastutį ersätt med stepiniu bastučiu (eftersom det första adjektivet inte stämmer överens med växtens morfologi) (TKP 1960 41); ”De diskuterade namn på köksredskap – i stället för dešros pjaustymo mašinėlė (mašinėlė dešrai pjaustyti, dešros pjaustomoji mašinėlė) beslutades att använda dešros pjaustytuvas. Även namnen plaktuvas, skustuvas osv. godkändes, <...>” (TKP 1964 85).

Terminologija | 2014 | 21 203

Protokollmaterialet visar att Kommissionen också följde kontinuitetsprincipen i sitt arbete – redan brukade termer ändrades inte utan vägande skäl, t.ex.: ”<...> frågan om plokštumos och plokšmės togs upp för andra gången. Man kom fram till att båda orden betyder samma sak och beslutade att behålla plokštumą, som har äldre tradition” (TKP 1954 10); ”<...>I stället för det föreslagna bambažolės beslutades att använda det vedertagna linãžolės. 4. I stället för de förekommande bajano, inžyro ska endast figmedis användas, i enlighet med DLKŽ” (TKP 1961 49).

Under de två decennier som Kommissionen verkade granskade den terminlistor från många olika områden och gick igenom över tio termordböcker (Teisės terminų žodyną, Geologijos-geografijos terminų žodyną, Medicinos terminų žodyną, Melioracijos terminų žodyną, Chemijos terminų žodyną, Botanikos terminų žodyną, Ekonomikos terminų žodyną, Aiškinamąjį tekstilės terminų žodyną, Literatūros terminų žodyną, Technikos terminus (biuletenių serija), Kriminalistikos žinyną osv.). St. Keinys sammanfattade dess arbete träffande: ”Denna kommission utförde ett betydande arbete genom att uppmuntra specialister inom olika områden att ägna större uppmärksamhet åt att ordna den litauiska terminologin och genom att språkgranska utgivna termordböcker. <...> Under kommissionens verksamhetsår lades grunden för den fortsatta framgångsrika ordningen av litauisk terminologi, och arbetsformer och metoder som bestod och vidareutvecklades senare tog form” (Keinys 2012: 65).

När man bedömer ett kollektivs arbete är det viktigt att också beakta de enskilda personernas, auktoriteterna inom området, inflytande och insatser. Den aktuella Kommissionen leddes av språkvetaren J. Kruopas, om vilken St. Keinys skrev: ”Under efterkrigsåren var J. Kruopas den främste organisatören av arbetet med att ordna litauisk terminologi och den största auktoriteten inom detta område” (Keinys 2012: 65). En annan auktoritet inom området var K. Gaivenis, sekreterare med ansvar för Terminologikommissionen vid Institutet för litauiska språket och litteraturen. Han utsågs till denna post av presidiet för Litauens vetenskapsakademi den 2 november 1959. Från den 1 augusti 1962 till den 1 april 1970 arbetade han som ansvarig redaktör för samma kommission och därefter som forskare. Han ansvarade för den största delen av Kommissionens organisatoriska arbete och dokumenthantering, liksom av det praktiska terminologiarbetet. Vid Kommissionens möten behandlades termordböcker och termlistor som utarbetats av specialister. Dessutom skickade de institut, föreningar, förlag, redaktioner, fabriker, olika organisationer och enskilda personer som då var verksamma också Kommissionen diverse frågor om termer

204

Albina Auksoriūtė

Terminologijos komisijos (1945–1971) veiklos apžvalga

Fig. 3. K. Gaivenis svar på skrivelsen nr 306 från 1962

Terminologija | 2014 | 21

205

personer med intresse för terminologi. Av akten med inkommande och utgående skrivelser från Terminologikommissionen¹¹ framgår att dess sekreterare K. Gaivenis i praktiken besvarade nästan alla frågor som skickades till kommissionen. Dessutom skrev han kommentarer till författarna om de termordböcker de höll på att utarbeta, det vill säga recensioner av dessa ordböcker.

Som exempel på vilka slags frågor kommissionen fick kan nämnas skrivelse nr 7–2235, som den 10 juni 1961 skickades av V. Lepšys, biträdande chef för avdelningen för konserv-, fett- och tobaksindustrin vid Folkets ekonomiråds livsmedelsindustriförvaltning: ”Från och med början av säsongen i år planerar konservindustrin att börja tillverka en ny produkt av potatis. Det blir potatis skuren i tunna skivor (1 mm tjocka), kokta i fett och med en spröd konsistens. På ryska kallas produkten ”хрустящий картофель” eller ”чипсы”. Vi föreslår att den kallas ”traškučiai”. Vi ber om ert godkännande eller förslag på ett annat namn.” K. Gaivenis, ansvarig sekreterare för Terminologikommissionen vid Institutet för litauiska språket och litteraturen, svarade på skrivelsen så här: ”<...> meddelar att чипсы föreslår vi att översätta med gruzdesiai. Ordet traškučiai skulle också kunna passa för detta ändamål, men dess betydelse är något för vid.”

Det bör betonas att K. Gaivenis vid kommissionen inte bara utförde praktiskt arbete med att normera terminologin och lärde specialister inom olika områden att skapa termer, utan också grundade arbetet på vetenskaplig forskning, analyserade olika terminologiska problem och sammanfattade de viktigaste frågorna inom den litauiska terminologiteorin i sina vetenskapliga arbeten. Därför är hans insatser av särskild betydelse för den litauiska terminologin; han var en av dess främsta teoretiker.

SLUTSATSER

1. Terminologikommissionen (1945–1971) arbetade enligt samma principer som den första förkrigstida Terminologikommissionen: språkvetare granskade termordböcker och termförteckningar som utarbetats av specialister inom olika områden tillsammans med sammanställarna.

2. Kommissionen ställde både språkliga krav på de termer som behandlades, med särskild vikt vid att de var korrekta, och logiska krav, med målet att termerna skulle vara precisa och systematiska. Dessutom hade den redan bör-

¹¹ Denna akt förvaras vid Institutet för litauiska språket.

206

Albina Auksoriūtė

Terminologijos komisijos (1945–1971) veiklos apžvalga

Etablerade äldre termer ändrades inte utan viktiga skäl; kommissionen försökte följa kontinuitetsprincipen. Kommissionen gjorde mycket för att normera stavningen av internationella termer, ordna mikrosystem av sammansatta termer inom vissa vetenskapsområden och ersätta lånord och direktöversättningar med svenska termer, med mera.

3. Under sina drygt tjugo verksamhetsår utförde kommissionen ett omfattande arbete med att ordna terminologin samt främja och utveckla den: den granskade inte bara ordböcker över termer inom botanik, kemi, ekonomi, fysik, geografi, kriminalistik, litteratur, medicin, markavvattning, teknik, juridik och andra områden som höll på att utarbetas, och gav råd och vägledning till institutioner och företag i olika terminologiska frågor, utan organiserade också konferenser och samråd med specialister om skapandet, utvecklingen och spridningen av litauisk terminologi.

4. Kommissionens framgångsrika arbete berodde på dess ordförande, docent dr. Jonas Kruopas, och dr. Kazimieras Gaivenis, som från slutet av 1959 var kommissionens sekreterare och redaktör. Som kommissionens protokoll visar bidrog K. Gaivenis välgrundade synpunkter på stavningen av internationella termer och de litauiska termernas precision och systematik, liksom hans praktiska arbete med att skapa och normera termer i allmänhet samt hans vetenskapliga och teoretiska arbeten, till att litauisk terminologi utvecklades till en självständig gren av språkvetenskapen.

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Auksoriūtė A. 2011: Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga. – Terminologija 18, 80–91.

Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Keinys St. 2012: Lietuvių terminologijos raida, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Meddelande om LCVA:s fond R–1034 – Meddelande om fond nr R–1034 för råden vid Litauiska SSR:s vetenskapsakademis presidium. Tillgänglig på internet: <http://www.archyvai.lt/lt/fondai/moksliniai_tyrimai/lcva_fr1034_pazyma.html> (hämtad 2014-11-14).

Palionis J. 1979: Lietuvių literatūrinės kalbos istorija, Vilnius: Mokslas.

TKP 1951–1971: Terminologijos komisijos protokolai Nr. 1–207, saugomi Lietuvių kalbos institute.

ÖVERSIKT ÖVER TERMINOLOGIKOMMISSIONENS VERKSAMHET (1945–1971)

Efter andra världskriget inledde Terminologikommissionen sin verksamhet i Litauen. Den inrättades vid Vetenskapsakademiens presidium för att organisera och samordna terminologiarbetet och överfördes 1951 till Litauiska språkets institut. Artikeln behandlar denna Terminologikommissions verksamhet samt arbetsmetoder och principer under perioden 1951 till slutet av 1971, då den omorganiserades till Terminologirådet vid Vetenskapsakademiens presidium.

Terminologija | 2014 | 21

207

Terminologikommissionens arbete organiserades på samma sätt som den första kommissionens: ordböcker eller termlistor som hade utarbetats av specialister inom ett visst område diskuterades gemensamt av litauiska lingvister och fackexperter. De granskade termerna skulle uppfylla språkvetenskapliga krav, med särskild hänsyn till regelbundenhet och logik, samt eftersträva precision och systematik. Kontinuitetsprincipen följdes, och termer som var i bruk ändrades inte utan ett vägande skäl.

Under sina tjugo verksamhetsår utförde Terminologikommissionen ett betydande arbete med att ordna terminologin och främja och utveckla den. Den behandlade terminologiska ordböcker inom botanik, kemi, straffrätt, ekonomi, geografi, litteratur, markavvattning, juridik, medicin, teknik och andra områden som höll på att sammanställas, gav olika institutioner råd i terminologifrågor och organiserade konferenser och diskussioner med specialister om skapandet, utvecklingen och spridningen av litauisk terminologi.

Ett stort bidrag till Terminologikommissionens framgångsrika verksamhet gjordes av dess ordförande dr. Jonas Kruopas och av dess sekreterare från slutet av 1959, som även var redaktör, Kazimieras Gaivenis. Gaivenis praktiska arbete med att skapa och ordna termer samt hans vetenskapliga och teoretiska arbeten bidrog till att terminologin utvecklades till en självständig gren av språkvetenskapen i Litauen.

Mottaget 2014-11-27

Albina Auksoriūtė

Litauiska språkets institut

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E-post: [email protected]

208 Albina Auksoriūtė | Terminologijos komisijos (1945–1971) veiklos apžvalga