Den 21:a internationella konferensen om fackspråk ”Tvärvetenskaplig kunskapsbildning: utmaningar för forskning om fackspråk”

ASTA MITKEVIČIENĖ

Institutet för det litauiska språket

Den 28–30 juni 2017 hölls den vartannat år återkommande internationella konferensen ”Conference on Language for Specific Purposes” för 21:a gången. Under fyra decennier har den varit ett av världens viktigaste evenemang för forskare inom området. Årets konferenstema var ”Tvärvetenskaplig kunskapsbildning: utmaningar för forskning om fackspråk” (”Interdisciplinary knowledge-making: Challenges for LSP research”), och platsen var Bergen i Norge. Konferensen arrangerades av Norges handelshögskola (NHH) och Universitetet i Bergen.

Under konferensen hölls arbetet i sessioner och workshops, och nya projekt presenterades i postersessioner. Forskare och praktiker från Europa, Amerika, Asien och Afrika presenterade föredrag och deltog i diskussioner.

Konferensens inbjudna talare var Kjersti Fløttum (Universitetet i Bergen, Norge), Maria Teresa Musacchio (Universitetet i Padua, Italien) och Paul Thompson (Universitetet i Birmingham, Storbritannien). K. Fløttum talade om språkets roll i klimatförändringsfrågan. M. T. Musacchios föredrag handlade om tvärvetenskapliga perspektiv på ekonomisk och finansiell kommunikation, medan P. Thompson undersökte diskurser om tvärvetenskaplig forskning om miljöförändringar genom korpusanalys.

Föredragen under huvudsessionerna var indelade efter följande teman:

terminologi;

fackspråklig diskurs och kunskapskommunikation;

flerspråkighet och språkplanering;

undervisning i fackspråk;

facköversättning;

juridisk diskurs.

Nedan följer en kort redogörelse för föredragen vid terminologisessionen. Hans Landqvist (Göteborgs universitet, Sverige), Niina Nissilä och Nina Pilke (Vasa

202

Asta Mitkevičienė

21-oji tarptautinė specialiosios kalbos konferencija „Tarpdalykinių žinių kūrimas: specialiosios kalbos tyrimų iššūkiai“

universitet, Finland) talade om terminologiska diskussioner mellan ämnesspecialister och lingvister i Sverige 1941–1983. Författaren till dessa rader tog upp explicita kännetecken för begreppet ”term” i det litauiska vetenskapliga språket. Marcus Müller (Tekniska universitetet i Darmstadt, Tyskland) undersökte hur centrala termer inom internationella relationer formas i diskursen. I Jelena Andelkovićs och Gordana Jakićs (Belgrads universitet, Serbien) föredrag presenterades en korpusbaserad studie av metaforiska engelska och serbiska termer. Vissa av studiens slutsatser är även tillämpliga på litauisk terminologi. Miriam Leibbrand från Wiens ekonomiska universitet (Österrike) talade om redovisningsterminologi i översättningar för franskspråkiga länder. Aurélie Picton (Genèves universitet, Schweiz) presenterade en studie av hur termer varierar över tid och mellan regioner och expertgrupper i franska texter. Flavia De Camillis och Elena Chiocchetti (Eurac Research, Italien) talade om möjligheterna med översättningsprojekt med social påverkan på dagens översättningsmarknad. Lotte Weilgaard Christensen (Syddanska universitetet i Kolding) visade hur kortsorteringsmetodik kan användas i undervisning om identifiering av begreppssystem i terminologiarbete. I ett gemensamt föredrag av Lulianna van der Lek-Ciudin (Leuvens universitet, Belgien), Ayla Rigouts Terryn (Gents universitet, Belgien), Geert Heyman (Leuvens universitet), Els Lefever (Gents universitet) och Frieda Steurs (Leuvens universitet) presenterades en studie av vilka metoder översättare använder när de söker efter ämnesspecifika termer. Kim Grego (Milanos universitet, Italien) och Alessandra Vicentini (Insubrias universitet i Varese, Italien) talade om ett ytterst känsligt ämne – diskursen om dödshjälp i västerländsk kultur. I ett föredrag av Tanja Wissik, Claudia Resch och Daniel Schopper från Österrikes vetenskapsakademi presenterades en historisk tesaurus över österrikisk straffrätt från 1700-talet, som är under utveckling. Kerstin Norén från Göteborgs universitet undersökte hur vetenskapliga termer som också är allmänspråkliga ord (till exempel energija) förklaras i läroböcker. Daniela Matić (Splits universitet, Kroatien) talade om engelska termer i kroatiskt undervisningsmaterial i datavetenskap för universitet. Några åhörare förundrades över specialisternas ovilja att använda kroatiska datatermer.

Vid sju workshoppar hölls föredrag och diskuterades följande ämnen:

• informationssökning inom terminologi med hjälp av lexikala kunskapsmodeller;

• kognitiv terminologiforskning och dess tvärvetenskapliga metodologi;

• fackspråkliga korpusar i specialiserad översättning;

Terminologija | 2017 | 24

203

utbildning av specialiserade översättare;

tvärvetenskapliga perspektiv på kommunikation om klimatförändringar och fackspråk;

språk i internationella militära konflikter;

Det transatlantiska och Stillahavsprojektet 2017: internationellt samarbete i en tid av växande nationalism.

Konferensens sammanfattningsvolym finns tillgänglig på nätet: https://www.nhh.no/contentassets/09a8aed5f0cb48ebac9e6abb23f5d084/book-of-abstracts-pr-220617.pdf. Den 22:a konferensen om fackspråk anordnas om två år (2019) i Padua, Italien.

Mottagen 2017-10-28

Asta Mitkevičienė

Institutet för litauiska språket

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E-post: [email protected]

204

Asta Mitkevičienė

21-oji tarptautinė specialiosios kalbos konferencija „Tarpdalykinių žinių kūrimas: specialiosios kalbos tyrimų iššūkiai“