doi.org/10.35321/term28-01

Terminologi vid Nederländska språkinstitutet: mot ett kunskapscentrum för fackspråk

FRIEDA STEURS

Instituut voor de Nederlandse Taal, Leiden & KU Leuven

ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-2884-5713

SAMMANFATTNING

När det gäller terminologi har de nederländskspråkiga regionerna en lång tradition av samarbete. Sedan åttiotalet har flera initiativ tagits, alla under ledning av Nederländska språkunionen. Insikten växte om att det behövdes en plattform som kunde samla all information om nederländsk terminologi och göra den tillgänglig för alla tänkbara användare. Sedan 2016 förvaltar och utvecklar Nederländska språkinstitutet (INT) i Leiden olika slags material om nederländska. Hela språkspektrumet, inklusive fackspråk, regionala språk och dialekter, ägnas nu uppmärksamhet, vilket gör det naturligt för INT att inrymma Kunskapscentrum för nederländsk terminologi (ENT). I den här artikeln går jag närmare in på det breda utbud av information som ENT tillhandahåller, inklusive särskilda programvaruverktyg för terminologiskt arbete. Jag beskriver också ett projekt om medicinsk terminologi, som knyter samman lexikografi och terminologi och bedrivs vid INT.

NYCKELORD: nederländsk terminologi, ekonomisk påverkan, terminologiverktyg, utbildning, medicinsk terminologi

SAMMANFATTNING

De nederländskspråkiga regionerna har sedan länge en tradition av samarbete inom terminologiområdet. Sedan 1970-talet har flera initiativ genomförts, och alla leddes av Nederländska språkunionen. Insikten växte alltmer om att det behövdes en plattform tillgänglig för alla användare, där all information om nederländsk terminologi kunde samlas. Sedan 2016 förvaltar Nederländska språkinstitutet (INT) i Leiden olika slags material om nederländska. Uppmärksamhet ägnas nu åt alla språkvarieteter, såsom fackspråk, regionala språk och dialekter, och därför blev det tydligt att Nederländska språkinstitutet behövde inrätta Kunskapscentrum för nederländsk terminologi (ENT). I artikeln behandlar jag den mångsidiga information som centret tillhandahåller,

Terminologija | 2021 | 28

7

inklusive särskilda programverktyg för terminologiska uppgifter. Jag kommer också att presentera ett projekt om medicinsk terminologi som förenar lexikografi och medicin och som genomförs vid Nederländska språkinstitutet.

NYCKELORD: nederländsk terminologi, ekonomisk påverkan, terminologiska verktyg, utbildning, medicinsk terminologi

1. TERMINOLOGI I DE NEDERLÄNDSKTALANDE REGIONERNA: EN KORT HISTORIK

De nederländsktalande regionerna har en lång tradition av (språkligt) samarbete. Sedan åttiotalet har det funnits flera partnerskap och kommittéer, alla ledda av Nederländska språkunionen (Nederlandse Taalunie, NTU). Synen på språkvetenskapliga frågor förändrades avsevärt under åttiotalet. Under 1900-talet utvecklades den teoretiska språkvetenskapen från strukturalism till generativ grammatik, med fokus på syntax. Synen på lexikonet var fortfarande ganska traditionell, med tonvikt på standardiserat språk, både modernt och historiskt. Till följd av den växande internationaliseringen och den därav ökade efterfrågan på översättare och tolkar som kunde hantera facktexter fick fackspråket allt större uppmärksamhet, om än inte omedelbart, från den traditionella teoretiska språkvetenskapen. NTU insåg att det behövdes ett samrådsforum för frågor som rörde fackspråk. Det fanns två andra intressenter: Nederländernas kungliga standardiseringsinstitut (då NNI, nu NEN) och Belgiens byrå för standardisering (då BIN, nu NBN). Ett samarbete inleddes: den nederländska terminologigruppen SaNT (Samenwerkingsverband voor Nederlandse Terminologie). SaNT arbetade nära tillsammans under perioden 1988–1996. Inom detta samarbete samlades intressenterna i två grupper: en grupp för ”Språk och utbildning” och en för ”Språk och näringsliv”. I serien Voorzetten (”förslag”) utgiven av Nederländska språkunionen publicerades två rapporter om terminologi. Den första rapporten (Voorzetten 32¹) innehöll artiklar om främjandet av användningen av godkända terminologilistor, om hur terminologidatabaser kan användas i företag och offentliga institutioner samt en artikel om hur universitet borde erbjuda ”Terminologi” som ett självständigt ämne². Rekommendationer skrevs om

¹ Vroomen Pim de (ed.) (1990).

² Vervoorn Ad (ed.) (1992).

8 Frieda Steurs | Terminology at the Dutch Language Institute: Towards a Centre of Expertise for Professional Language

innehållet i sådana kurser och om hur forskningen om fackspråk kunde utformas.

Till följd av dessa rekommendationer från SaNT började alla utbildningar i översättning och tolkning i Flandern att ägna större uppmärksamhet åt terminologi och införde det som ett separat ämne i kursplanen. På den tiden var detta mycket nyskapande, eftersom de flesta språkutbildningar fortfarande hade en överväldigande filologisk inriktning.

Det var också vid denna tid som POINTER-projektet genomfördes. POINTER stod för ”Proposals for an Operational Infrastructure for Terminology in Europe” och lanserades i december 1994 av Europeiska kommissionen. Redan då var man medveten om att fackspråk blev mycket viktigt för europeiska företag och att det krävdes en flerspråkig politik. ”Korrekt och noggrann användning av ett specialiserat ordförråd eller ’terminologi’ är avgörande för framgångsrik kommunikation i den moderna världen och följaktligen också för företag, forskning och den fortsatta utvecklingen av idéer. Många företag och organisationer använder och skapar termer dagligen, inte bara inom sina egna institutioner och länder, utan också över regionala och nationella gränser. Även om ny och ofta förekommande terminologi ofta dokumenteras, saknas rationalisering trots vårt så kallade ’informationssamhälle’, och det görs knappast några försök att samarbeta för att maximera användningen av värdefulla källor.”³ POINTER-projektet syftar till att utarbeta en uppsättning konkreta, praktiska förslag för att stödja terminologianvändare i hela Europa genom att underlätta spridningen av terminologier. Tyngdpunkten i POINTER låg på att möta de flerspråkiga behoven på en växande europeisk marknad.

Det här var fascinerande tider: de flesta forskare hade gradvis gått från papper till digitalt arbete och höll på att lära sig använda sina första persondatorer. Den digitala språkdatans betydelse för forskare och användare blev tydlig. SaNT:s arbetsgrupp ”Språk och näringsliv” experimenterade med de första digitala terminologibankerna: Euroterm (Maastricht) och Eurodicautom (Europeiska institutioner, Luxemburg, senare ersatt av IATE).

I alla aktiviteter inom dessa två arbetsgrupper märkte vi ett växande intresse för fackspråk. Ekonomisk verksamhet och användningen av fackspråk är naturligtvis nära sammanflätade. På grund av de starka ekonomiska marknaderna i Nederländerna och Flandern var många företag

³ Available at: https://cordis.europa.eu/project/id/LRE63090/results.

Terminologija | 2021 | 28

9

Företagen behövde facktexter för kunder, leverantörer och tekniker. Dessa texter behövde snabbt finnas tillgängliga på olika språk, vilket skapade ett behov av terminologilistor och senare terminologiska databaser. Detta fenomen har utan tvekan bidragit till utvecklingen av en konsultationsplattform för nederländsk terminologi.

The activities of the SaNT came to an end in 1996, when this collaboration was discontinued by the NTU. As the standardisation institutes had hardly contributed to this initiative, the NTU did not consider it a real partnership between the parties mentioned. The colleagues concerned, terminologists, linguists and translators, who had been working together with the SaNT, were left on their own and decided in 1997, on the occasion of a congress in Utrecht, to found a field association for Dutch terminology for the Netherlands and Flanders. Thus NL-Term was born, an association which aimed to be a contact point for anyone involved with Dutch terminology, both its practice and its theory. In its first years NL-Term was kept afloat by volunteers and enthusiastic members of the association, without any subsidies. Later a subsidy was granted by the NTU. NL-Term has been successful now for over 30 years and organises a congress or a workshop every year⁴.

Efter att SaNT lades ned övergav NTU inte terminologiarbetet, utan tillsatte en strategisk kommitté som skulle fastställa terminologipolitik och prioriteringar för de nederländskspråkiga regionerna. CoTerm grundades 2006 och utarbetade policybeslut fram till 2012. Kommitténs uppgift var att ge NTU råd om den terminologipolitik som skulle genomföras inom ramen för NTU:s långsiktiga policy, att formulera projekt inom denna ram och att genomföra dem eller låta dem genomföras under egen tillsyn. Inom kommittén främjades utbytet av expertis.

Eurodicautom var Europeiska kommissionens banbrytande terminologidatabas. Den inrättades 1975 och var till en början avsedd att användas av översättare och andra anställda vid kommissionen. År 1980 var den tillgänglig online för kommissionen. Under 1980- och 1990-talen växte databasen, men för att konsultera den utanför EU-institutionerna behövde man fortfarande ansluta via modem. Till en början fanns endast nederländska, franska, tyska och italienska representerade, de fyra språken i de

⁴ Tillgänglig på: https://www.nlterm.eu.

10

Frieda Steurs

Terminology at the Dutch Language Institute: Towards a Centre of Expertise for Professional Language

sex länder som bildade EEG (de tre Beneluxländerna, Frankrike, Tyskland och Italien). När fler länder anslöt sig till Europeiska unionen tillkom fler språk; antalet ökade först till sex, sedan sju, nio och slutligen elva språk (latin lades till för vetenskapliga namn). Senare tillkom användargränssnitt för allmänheten, vilket gav en bredare publik kostnadsfri tillgång till flerspråkig terminologi med anknytning till Europeiska unionens verksamhet. Utrikesministerierna i flera medlemsländer tillförde terminologi till databasen. Erfarna terminologer arbetade med att utvärdera och skapa nya poster på olika språk i den befintliga databasen. År 2007 ersattes Eurodicautom av Interactive Terminology for Europe (IATE). Den 28 juni^th 2007 meddelade EU-institutionerna i ett pressmeddelande att tre befintliga terminologibanker hade slagits samman till en gemensam EU-terminologidatabas: IATE, som omfattade 23 språk och var öppen för allmänheten. Två särskilda egenskaper skiljer IATE från föregångarna EURODICAUTOM, EUTERPE och TIS. För det första är IATE interaktivt: alla översättare vid en EU-institution kan lägga till och uppdatera information i databasen. För att säkerställa kvaliteten på de enskilda bidragen utlöser en ändring i databasen automatiskt en valideringsprocess: terminologer vid översättningsavdelningarna validerar den nya och ändrade informationen. För det andra är IATE interinstitutionellt: projektets partner är Europaparlamentet, rådet, kommissionen, domstolen, centralbanken, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska investeringsbanken och Översättningscentrumet.

Alla kunskaper och insikter om terminologi kom dock inte från översättningskretsar. De första stegen mot en teoretisering av terminologin togs faktiskt av ingenjörer och fackexperter och var strikt enspråkiga. Allt började med den ”wienerska skolan”, som lade grunden till den klassiska terminologin, formulerad av Eugen Wüster (1898-1977). Wüster var en österrikisk ingenjör och terminologins grundare. Han tog en examen i elektroteknik, men fascinerades framför allt av terminologivetenskapen. Han levde i en tid då tekniken utvecklades snabbt och ställde sig frågor om hur nya begrepp avspeglas i språket. Hans avhandling Internationale Sprachnormung in der Technik, besonders in der Elektrotechnik (Berlin, 1931) betraktades som ett standardverk inom terminologin. Han undervisade vid Wiens universitet, där Institut für Wissen-

Terminologija | 2021 | 28

11

schaftstheorie und Wissenschaftsforschung och Eugen Wüster-arkivet grundades efter hans död. Hans forskning om teknisk kommunikation ledde till att den tekniska kommittén för standardisering inom Internationella standardiseringsorganisationen (ISO/TC 37) inrättades. Wüster utvecklade den allmänna terminologiteorin (GTT)⁵. Han var engagerad i Infoterm⁶, det internationella informationscentrumet för terminologi, som grundades 1971 av Unesco. Infoterm syftar till att stödja och samordna internationellt samarbete inom terminologiområdet. Infoterms medlemmar är nationella, internationella och regionala institut, organisationer och privata specialister – kort sagt alla som på något sätt arbetar med standardisering och harmonisering av fackspråk. Det är en global plattform med medlemmar på alla kontinenter.

Infoterm och det senare grundade TermNet⁷, det internationella nätverket för terminologi, kommer även fortsättningsvis att spela en viktig roll för spridningen av terminologisk kunskap, anordnandet av workshops och främjandet av terminologiska tillämpningar inom företag och myndigheter.

En annan viktig aktör på det internationella området är Tekom. Både Tekom Germany⁸ och Tekom Europe⁹ är mycket stora yrkesorganisationer för teknisk kommunikation. Deras verksamhet sträcker sig över hela världen och är av stor betydelse inom teknisk dokumentation och fackdokumentation. Även här är terminologi en av deras kärnuppgifter.

I det följande ska vi särskilt granska situationen för nederländskan, framför allt hur alla data om terminologi kan centraliseras och främjas.

2. INSTITUTIONER OCH PROJEKT INOM NEDERLÄNDSK TERMINOLOGI

In 2016, the Institute for Dutch Lexicology transformed into the more broadly oriented Dutch Language Institute. This change went hand in hand with the renewed task of the General Secretariat of the NTU, which was to focus on policy tasks, leaving the executive tasks to the INT. To the Dutch Language Institute this transfer of tasks offered the opportunity

⁵ Wüster Eugen (1979).

⁶ Tillgänglig på: http://www.infoterm.info.

⁷ Tillgänglig på: https://www.termnet.org.

⁸ Tillgänglig på: https://www.tekom.de.

⁹ Tillgänglig på: https://www.technical-communication.org.

12

Frieda Steurs

Terminology at the Dutch Language Institute: Towards a Centre of Expertise for Professional Language

… att bredda sin egen verksamhet. Institutet blev den centrala kontaktpunkten för bevarande och underhåll av digitalt språkmaterial och säker förvaring av datasamlingar som rör alla varianter av nederländska. Denna utveckling återspeglar det kraftigt förändrade landskapet inom språkforskningen: stora språkinfrastrukturer byggs upp digitalt och innehåller korpusar, ordböcker och andra specialiserade lexikon och databaser, grammatik och mycket mer. Institutet utvecklar och tillhandahåller data för ordböcker, (beräkningslingvistiska) lexikon, korpusar och verktyg. Ordböckerna är tillgängliga online. Programvara och beräkningslingvistiska verktyg finns tillgängliga som öppen källkod.

INT har en central position i hela den nederländskspråkiga världen (Nederländerna, Flandern, Surinam och Karibien) som utvecklare, förvaltare och distributör av vetenskapliga och hållbara språkresurser. Institutet är väl rustat för denna uppgift och har ett stort internationellt nätverk för informationsutbyte med likasinnade institutioner. Nederländska språkinstitutet tillhandahåller också de nödvändiga byggstenarna för alla språkapplikationer som syftar till att utveckla och förbättra företag och offentliga organisationer. Vi avser att stärka denna roll under de kommande åren, och därför fokuserar vi på en hållbar spridning av allt språkmaterial, med tonvikt på:

• det nederländska ordförrådet, både historiskt och samtida, både standardspråk och dialekter, både allmänspråk och fackspråk;

• ny teknik och nya metoder för att göra Internet tillgängligt för språkforskning och för det fortlöpande underhållet av omfattande, ständigt uppdaterade korpusar av samtida nederländska;

• att bidra till att göra historiskt textmaterial tillgängligt (från både inom och utanför INT), så att den betydande stavningsvariationen inte längre hindrar sökningar och metoder erbjuds för att upptäcka och kringgå variationer i ordbruk;

• användning av och bidrag till nya beräkningslingvistiska metoder eller språkvetenskaplig teknik till stöd för informationssökning i språkmaterial;

• formell strukturering av språklig information, så att den lämpar sig för beräkningslingvistiska tillämpningar;

• fortsatt utökning av stavningsinformationen;

Terminologija | 2021 | 28

13

förverkligande av möjligheter för tredje part att interaktivt bidra till beskrivningen av det nederländska språket och optimering av den centrala digitala datainfrastrukturen för detta ändamål;

att bli en kontaktpunkt för alla språklärare och bygga upp en infrastruktur av språkmaterial som är användbart och nödvändigt för att stödja undervisningen i nederländska för olika typer av språkinlärare.

Institutet svarar på den digitala humaniorans nya utveckling. För att fullgöra denna roll upprätthåller och förvaltar INT en digital infrastruktur för nederländska språket, med uppmärksamhet på språklig variation (terminologi, dialekter etc.). Både akademiska och icke-akademiska aktörer kan använda denna infrastruktur. INT ser en tydlig överlappning mellan sin egen verksamhet – den centrala datainfrastrukturen – och den senaste utvecklingen inom eHumanities. Med sin egen sakkunskap bidrar INT till humanioras digitala framtid i Nederländerna och Flandern. Å ena sidan tillhandahålls kunskap och produkter till stöd för andra vetenskapliga organisationer, och å andra sidan höjer samarbetet med eHumanities kvaliteten på den centrala datainfrastrukturen för nederländska språket. Under de kommande åren kommer vi att arbeta nära tillsammans med centra för digital humaniora vid olika universitet och med nätverk som KNAW Humanities Cluster (Nederländerna), Digital Humanities Benelux och WOG Digital Humanities (Flandern). INT fungerar som ett Clarin-center för Flandern och informerar flamländska forskare om den senaste utvecklingen inom lingvistiska resurser och den bredare lingvistiska infrastrukturen i Europa (Clarin-Eric)¹⁰. Detta gör det möjligt för alla forskare att lära sig mer om tillgång till databaser, standarder, metadata, tillgängliga korpusar, metoder för att koda eget korpusmaterial, lagringsmöjligheter etc.

Att en infrastruktur som INT:s kan bli en verklig digital plattform för allt språkmaterial är en intressant och relativt ny utveckling. Under lång tid hade uppmärksamheten inom både teoretisk och tillämpad lingvistik varit inriktad på det allmänna standardspråket, som studerades ur ett diakroniskt och synkroniskt perspektiv. Offentliga språkinstitutioner förväntades inte bygga upp samlingar av dialekter, regiolekter eller specialiserat fackspråk.

¹⁰ Tillgänglig på: https://www.clarin.eu.

14

Frieda Steurs | Terminology at the Dutch Language Institute: Towards a Centre of Expertise for Professional Language

Fig. 1. Sambandet mellan allmänspråk och fackspråk: ett kontinuerligt spektrum

Först när insikterna om språklig variation förändrades togs steget mot ett bredare forskningsfält, där hela språkspektrumet beskrevs med uppmärksamhet på alla register. Från högspecialiserade termer till vanligare termer för tekniska eller vetenskapliga begrepp i standardspråket, och vidare till lokalt tal, regional variation och informellt språkbruk: hela spektrumet omfattas nu.

Det var inget annat än ett logiskt steg att inordna Centrum för expertis i nederländsk terminologi (ENT) i ett befintligt institut som gör allt språkmaterial tillgängligt.

ENT är en knutpunkt i ett bredare nätverk av relationer, både med det terminologiska fältet och med mer allmänna samhällssektorer och bredare användargrupper. Två policyinriktningar vidareutvecklas:

ENT tillhandahåller varierade stödtjänster inom terminologi, särskilt nederländsk terminologi.

ENT positionerar sig i det terminologiska nätverket genom kontakter och samarbete med terminologiska föreningar eller terminologirelaterade institutioner, både nationellt och internationellt.

ENT är en del av den större INT-organisationen. För att tydliggöra denna strukturella koppling och även dra nytta av INT-webbplatsens goda anseende har ENT inte utvecklat en sepa-

Terminologija | 2021 | 28

15

Fig. 2. Webbplatsen för expertcentrumet för nederländsk terminologi

har ingen egen terminolog webbplats, utan använder en varierad terminologisida på INT:s webbplats. Denna terminologisida innehåller följande funktioner/avsnitt, som ENT regelbundet håller uppdaterade.

På webbplatsen hittar användarna en kort introduktion till terminologi och en omfattande översikt över relevanta källor. För dem som vill fördjupa sina kunskaper tillhandahåller ENT en bibliografisk förteckning över facklitteratur (handböcker och teorier/modeller) inom terminologiområdet.

En av ENT:s viktigaste uppgifter är att göra terminologiska samlingar tillgängliga. På internet finns omfattande terminologiska samlingar inom ett enormt antal fackspråk. Till nytta både för yrkesverksamma inom terminologifältet, översättare med flera och för intresserade personer ur den bredare allmänheten samlas enspråkiga nederländska listor och flerspråkiga listor med nederländska. Dessa terminologisamlingar utökas gradvis och förses med hyperlänkar. Möjligheten för användare att föreslå nya terminologisamlingar är under utveckling. ENT:s terminologisida ska bli platsen där terminologidatabaser och ordböcker presenteras och görs tillgängliga med hyperlänkar. För att hålla denna samling organiserad och hanterbar delas termsamlingarna in enligt Library of Congress internationellt använda klassifikationssystem.

16

Frieda Steurs | Terminology at the Dutch Language Institute: Towards a Centre of Expertise for Professional Language

I princip omfattar ENT:s breda perspektiv alla yrken. Terminologiska samlingar kan vara resultatet av avslutade projekt, men kan också behöva underhållas, uppdateras eller utökas.

Expertcentrumet upprätthåller också en översikt över tillgängliga programvaruverktyg för terminologihantering. Det rör sig om verktyg avsedda för uppgifter som textjustering, korpusanalys, webbaserade konkordanser, termextraktion, terminologihantering, översättningsminnen med integrerad terminologimodul och sökapplikationer.

Två verktyg har utvecklats särskilt för nederländska: TermTreffer (”termträffare”, för termextraktion) och TermBeheerder (”termhanterare”, för terminologihantering). Båda applikationerna finansierades av NTU och överlämnades till INT, som kommer att fortsätta att förbättra verktygens prestanda.

TermTreffer är en termextraktor som utvecklats av företaget Gridline. TermTreffer är ett program för att extrahera nyckelord (termer) ur digitala nederländska texter. Denna typ av extraktionsprogramvara är viktig för översättare, terminologer och utvecklare av IKT-applikationer. Programvaran gör insamling och beskrivning av terminologi billigare och enklare. Dessutom kan den förbättra informationssystem: genom att tilldela texter nyckelord blir det lättare och snabbare att hitta dem i stora digitala textsamlingar.

TermBeheerder är ett användarvänligt, webbaserat system för terminologihantering, som gör det möjligt för användare att hantera olika terminologiska databaser (även kallade termbaser eller termbanker). Eftersom användarrollerna är flexibla kan Termbeheerder användas inte bara av specialister utan också av användare med mindre erfarenhet av terminologiskt arbete. Systemet innehåller de funktioner som krävs för att expertanvändare ska kunna hantera termbankerna, däribland alternativ för import och export i TBX¹¹ och CSV¹².

ENT tillhandahåller också nyhetsbrev, information om terminologikurser och en interaktiv karta över hela Europa med terminologiska institutioner.

The Termraad Nederland was set up in 2013, when the need for it was felt by the EU institutions. It is an informal consultation platform for terminological conformity within the Dutch language regions.

¹¹ TermBase eXchange (TBX) är en internationell standard (ISO 30042:2019).

¹² CSV (kommaavgränsade värden) är en filtyp som används för tabellfiler.

Terminologija | 2021 | 28

17

Termraad Nederland är en del av ett terminologiskt partnerskap mellan Nederlandse Taalunie och EU:s översättningstjänster samt de nederländska, belgiska och flamländska myndigheterna.

Följande institutioner är representerade i Termraad Nederlands kärngrupp:

Europeiska kommissionen,

Europeiska unionens råd,

Europaparlamentet,

Europeiska revisionsrätten,

Europeiska unionens domstol,

Nederländska regeringen,

Belgiska regeringen,

Flamländska regeringen,

Nederländska språkinstitutet (INT),

Nederlandse Taalunie (NTU).

Inom Termraad förs regelbundna samråd om termer, exempelvis sådana som används inom högre utbildning, i syfte att fastställa en enhetlig översättning. Även andra termer som är relevanta för IATE och har anknytning till europeisk politik diskuteras. EU:s översättare förväntas använda språk och terminologi som är neutrala i förhållande till medlemsstaterna. Tvetydigheter, inkonsekvenser och oklarheter ska undvikas. En konsekvent terminologi innebär att samma termer alltid används för att beteckna samma begrepp. Nederländska är, liksom engelska, franska och tyska, de facto ett pluricentriskt språk. Eftersom Nederländerna och Belgien/Flandern är olika samhällen med olika förvaltningsformer, rättsliga och statliga traditioner samt kulturella och sociala attityder är det oundvikligt att de nationella varieteterna återspeglar dessa skillnader.

Efter Termraads framgångsrika start inrättades Termraad Academy för att överbrygga klyftan mellan generaldirektoratet för översättning och studenter på sista året, särskilt belgiska och nederländska studenter på EMT¹³-kurserna inom masterprogrammen i översättning. Termraad Academy syftar till att erbjuda studenterna en lämplig praktikplats eller ett intressant ämne för en masteruppsats. Verksamheten omfattar insamling, analys och spridning av fackspecifik terminologi. För nederländska univer-

¹³ Europeisk masterutbildning i översättning https://ec.europa.eu/info/resources-partners/european-masters-translation-emt_en.

18

Frieda Steurs

Terminology at the Dutch Language Institute: Towards a Centre of Expertise for Professional Language

siteten fungerar INT/ENT som värd för att vägleda dessa studenter och visa dem vägen in i terminologins värld.

Samarbetspartner är Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning, EU:s råd och Beneluxunionen. Termraad Academy kan bidra till att överbrygga klyftan mellan Flandern och Nederländerna (och EU) och förbättra samarbetet mellan högre utbildning och arbetsmarknaden. Samtidigt drar IATE:s terminologidatabas för nederländska nytta av de många värdefulla tillägg som projektet ger upphov till.

Medicinsk terminologi är ett fokusområde för många användargrupper, både yrkesverksamma och lekmän. I Nederländerna utlystes en satsning på att arbeta för ett bättre, enklare och enhetligare språk inom det medicinska området, eftersom kommunikationen mellan experter och patienter präglas av mycket förvirring¹⁴.

Därför inledde INT/ENT 2019 ett experiment för att skapa en databas där ett mindre urval av det medicinska ordförrådet beskrevs på olika nivåer av vetenskaplig komplexitet. Syftet med pilotprojektet var att välja ut ett antal uppslagsord från vår allmänna ordbok (Algemeen Nederlands Woordenboek, ANW)¹⁵ och lägga till definitioner på en mer ”enkel” nivå, så att personer med svagare läsförmåga skulle kunna förstå innebörden av det medicinska begreppet. Även språkliga variationer mellan Nederländerna och Flandern var av intresse, och alternativa termer lades till.

Projektet genomfördes av ett team bestående av lexikografer, terminologer och IT-specialister.

Först sammanställdes en lista över medicinska termer (indextermer), delvis baserad på ANW:s domännamn. Därefter valdes några särskilda semantiska kluster ut, till exempel termer med anknytning till a) hjärtsjukdomar, b) diabetes, c) hörselproblem och buller samt d) sköldkörtelproblem.

Hittills har 1816 indexord samlats in. Listan är ganska slumpmässig och består av termer från olika kategorier. Ett antal termer har beskrivits fullständigt; andra behöver fortfarande kompletteras med mer information.

Pilotprojektet genomfördes i en särskild digital miljö kallad Lex’it, en lexikografisk arbetsmiljö som utvecklats vid

¹⁴ Tillgänglig på: https://www.nictiz.nl/overig/van-eenduidige-informatie-uitwisseling-tot-hulpmiddel-voor-betere-zorg.

¹⁵ Tillgänglig på: https://ivdnt.org/woordenboeken/algemeen-nederlands-woordenboek.

Terminologija | 2021 | 28

19

INT. Denna plattform är mycket flexibel och kan användas för olika lexikografiska tillämpningar. Den medicinska databas som håller på att byggas upp kan utökas, till exempel med dialekter och slang, eller förses med hyperlänkar till andra medicinska resurser.

Grunden för länkningen är det egna, unika INT-id som tilldelas varje medicinsk post. Detta id länkar varje medicinsk term till det relaterade begreppet i det internationella medicinska terminologisystemet SNOMED¹⁶, som har översatts till nederländska och gjorts tillgängligt via Nictiz¹⁷ (det nederländska kompetenscentret för elektroniskt utbyte av hälso- och vårdinformation). Dessutom ger INT-id:n länkar till ANW och till INT:s historiska ordböcker.

För närvarande innehåller databasen följande fält:

Id (flera INT-id:n som hänvisar till synonyma medicinska termer, men till endast ett SNOMED-id)

Uppslagsord (= indexterm; kan också vara en flerenhetsfras)

Synonymer

Status (slutförd/under uppbyggnad/behöver revideras)

Semantisk kluster

Språkområde (till exempel skillnader mellan Flandern och Nederländerna)

Se (hänvisning till huvuduppslagsordet)

ANW-hyperlänk (hänvisning till den moderna nederländska ordboken ANW, där mer lexikografisk information finns, till exempel en omfattande uppsättning exempelmeningar, ortografisk information osv.) Snomed-länk https://terminologie.nictiz.nl/art-decor/snomed-ct

Snomed-kod

Medicinsk term (ofta med latinska eller grekiska stammar)

Vardagligt språk i Nederländerna (den patientvänliga term som används oftast)

Vardagligt språk i Flandern (detsamma)

Definition (den utförliga definitionen i ANW)

Förenklad definition (begriplig för personer med lägre läsförmåga)

Underområde

Semagram (mer encyklopedisk information)

Kontext (ger mer förklaring)

Anmärkningar

Pinkhof¹⁸ definition (såsom den återges i den medicinska ordboken Pinkhof)¹⁹

¹⁶ Tillgänglig på: https://www.snomed.org.

¹⁷ Tillgänglig på: https://www.nictiz.nl/english.

¹⁸ Tillgänglig på: https://www.geneeskundeboek.nl/pinkhof-geneeskundig-woordenboek.

¹⁹ Denna ordbok kommer att finnas hos och göras tillgänglig av Nederländska språkinstitutet år 2021.

20

Frieda Steurs

Terminology at the Dutch Language Institute: Towards a Centre of Expertise for Professional Language

Fig. 3. Den lexikografiska arbetsmiljön i Lex’it

Terminologija | 2021 | 28

21

Fig. 4. Detaljer av den lexikografiska arbetsmiljön i Lex'it

22

Frieda Steurs

Terminology at the Dutch Language Institute: Towards a Centre of Expertise for Professional Language

Terminologija | 2021 | 28

23

Fig. 5. Den användarvänliga versionen av den medicinska pilotversionen i Lexit’

24

Frieda Steurs Terminology at the Dutch Language Institute: Towards a Centre of Expertise for Professional Language

3. SLUTSATS

Inrättandet av expertiscentrumet för nederländsk terminologi har gjort det möjligt för oss att samla mycket intressant information om fackspråk och om hur det nederländska språket har utvecklats inom vetenskap och teknik. Centret gör det också möjligt att bygga upp ett stort nätverk tillsammans med myndigheter, företag, internationella institutioner och användare såsom lärare och översättare. Ett sådant centrum kan utan tvekan tillföra ett stort mervärde och kanske tjäna som inspirationskälla för andra språkgemenskaper.

REFERENCES

Vervoorn Ad (ed.) 1992: Samenwerkingsverband Nederlandstalige Terminologie. Terminologieleer: Beleid en Praktijk. – Voorzetten 38, The Hague, Stichting Bibliographia Neerlandica.

Vroom Pen de (ed.) 1990: Terminologie in het Nederlandse Taalgebied. Verslagen en rapporten over het eerste driejarenplan (1988–2000) van het Samenwerkingsverband Nederlandstalige Terminologie (SaNT). – Voorzetten 32, The Hague. Stichting Bibliographia Neerlandica.

Wüster Eugen [1979]: Introduction to the General Theory of Terminology and Terminological Lexicography, Wien, Springer.

SOURCES

http://www.infoterm.info/

https://cordis.europa.eu/project/id/LRE63090/results

https://ec.europa.eu/info/resources-partners/european-masters-translation-emt_en

https://ivdnt.org/terminologie/expertisecentrum/

https://ivdnt.org/woordenboeken/algemeen-nederlands-woordenboek/

https://www.clarin.eu/

https://www.geneeskundeboek.nl/pinkhof-geneeskundig-woordenboek

https://www.nictiz.nl/english/

https://www.nictiz.nl/overig/van-eenduidige-informatie-uitwisseling-tot-hulpmiddel-voor-betere-zorg/

https://www.nlterm.eu/

https://www.snomed.org/

https://www.technical-communication.org/

https://www.tekom.de/

https://www.termnet.org/

https://www.iso.org/standard/62510.html

TERMINOLOGIJA OLANDŲ KALBOS INSTITUTE:

ŽINGSNIAI PROFESINĖS KALBOS ŽINIŲ CENTRO SUKŪRIMO LINK

Santrauka

Straipsnyje aprašomas augantis susidomėjimas terminų rinkiniais, specializuotų žodynų svarba ir profesinės olandų kalbos žinių centro sukūrimas. Olandų kalba kalbantys regionai turi seniai gyvuojančią (kalbinio) bendradarbiavimo tradiciją. Nuo XX a. 8-ojo dešimtmečio veikė keletas partnerystių ir komitetų. Ekonominė veikla ir profesinės kalbos vartojimas yra glaudžiai susiję. Stiprios Nyderlandų ir Flandrijos ekono-

26

Frieda Steurs | Terminology at the Dutch Language Institute: Towards a Centre of Expertise for Professional Language

mikos rinkos, daugybė verslų nulėmė profesionalių tekstų, skirtų klientams, tiekėjams ir technikams, poreikį. Šie tekstai turėjo būti greitai parengti skirtingomis kalbomis, todėl iškilo terminų rinkinių ir terminologijos duomenų bazių poreikis. Šis reiškinys neabejotinai prisidėjo prie olandų terminologijai skirtos konsultacinės platformos sukūrimo. Metams bėgant, pradedant XX a. 9-uoju dešimtmečiu, matėme didelių skaitmeninių terminologijos duomenų bazių, tokių kaip Eurodicautom (dabar – IATE), augimą Europos institucijose. Straipsnyje aptariamas ir Vienos terminologijos mokyklos (Bendrosios terminologijos teorijos) iškilimas, Infoterm ir TermNet bei tarptautinio terminologijos tinklo vaidmuo.

Olandų kalbos institutas (INT) atlieka svarbų vaidmenį kalbinėje bendruomenėje, pvz., siekia sukurti infrastruktūrą, kuri veiktų kaip reali skaitmeninė platforma, apimanti visą kalbinę medžiagą. Ilgą laiką daugiausia dėmesio teorinėje ir taikomojoje kalbotyroje buvo skiriama bendrinei kalbai ir jos diachroniniams ir sinchroniniams tyrimams. Sudaryti tarmių, regiolektų ar profesinės kalbos rinkinius nebuvo valstybinių kalbos institucijų tikslas.

Tik pasikeitus požiūriui į kalbos atmainas, buvo žengtas žingsnis į platesnį tyrimų lauką, kuriame yra aprašomas visas kalbinis spektras, o dėmesys yra kreipiamas į visas kalbos atmainas. Nuo specialiųjų ir bendresnių techninių ar mokslinių terminų bendrinėje kalboje iki vietinių kalbinių variantų, regioninių atmainų ir neformaliosios vartosenos – dabar aprėpiamos visos kalbos atmainos.

Olandų terminologijos žinių centro (ENT) integravimas į jau egzistuojantį institutą, kuriame būtų prieinama visa kalbinė medžiaga, buvo logiškas žingsnis.

Šiame straipsnyje aprašome užduotis ir konkrečius ENT terminologijos projektus. Jie apima terminų rinkinius, programines priemones, Termraad (ES) ir Termraad akademijos atliktą darbą. Pabaigoje pateikiame bandomojo medicinos projekto, kuriame susiejama medicinos srities terminija ir bendrinės kalbos žodynas, pavyzdžių.

Gauta 2021-06-14

Frieda Steurs Rapenburg 61 N2311 GJ Leiden E-mail [email protected]

Terminologija | 2021 | 28

27