doi.org/10.35321/term29-04

Lettiska ordboksanvändares förväntningar på den ideala fackordboken

ELĪNA PEINA

Liepāja University, Kurzeme Institute of Humanities

ORCID-id: https://orcid.org/0000-0003-3965-1006

ANITA HELVIGA

Liepāja University, Kurzeme Institute of Humanities

ORCID id: https://orcid.org/0000-0003-4534-5144

SAMMANFATTNING

Vid studiet av den samtida lettiska terminografins tillstånd måste det konstateras att det råder brist på väl utformade ordböcker med inledningar som förklarar principerna och avsikterna bakom ordbokens tillkomst; det saknas hänvisningar till källor och andra uppgifter som är viktiga för ordboksanvändaren. Innan en ordbok publiceras bör lexikograferna känna till vilka målgrupper den riktar sig till, men det finns få studier av vanor och behov hos användarna av fackordböcker. Fortsatta studier av ordboksanvändarnas attityder och vanor behövs för att klargöra vad allmänheten förväntar sig av en fackordbok. Därför genomfördes en enkät om ordboksanvändning och ordbokskultur bland 161 lettiska kandidat-, master- och doktorandstudenter. Denna empiriska forskning redovisar resultaten av en preliminär studie av lettiska ordboksanvändares åsikter, attityder och vanor i fråga om användningen av fackordböcker och deras ordbokskultur. Syftet med rapporten är att presentera och diskutera svaren på en av enkätens öppna frågor: ”Vilka egenskaper bör enligt din mening den ideala fackordboken ha?” Några av de påståenden som framkom i enkäten visar att ordboksanvändare i Lettland vill att ordböcker ska ha en inledning som förklarar allt som användaren söker information om. Med insikten att det är nästan omöjligt att skapa en idealisk ordbok reflekterar rapporten över flera aspekter som är relevanta för användaren.

NYCKELORD: fackordböcker, användarbehov, ordboksanvändare, lexikografi, lettisk terminografi.

66

Elīna Peina Anita Helviga

Expectations of the Latvian Dictionary Users on the Ideal Terminological Dictionary

ANNOTATION

När man undersöker den samtida lettiska terminografins tillstånd måste man konstatera att det saknas väl utarbetade ordböcker med inledningar som förklarar principerna och avsikterna bakom ordbokens tillkomst; det saknas hänvisningar till resurser eller andra uppgifter som är viktiga för ordboksanvändaren. Innan en ordbok publiceras bör lexikografer känna till ordbokens målgrupp, men det saknas studier av användarnas vanor och behov när det gäller terminologiska ordböcker. För att klargöra vad allmänheten förväntar sig av en terminologisk ordbok behövs fortsatta studier av ordboksanvändarnas attityder och vanor. Därför genomfördes en enkät om ordboksanvändning och ordbokskultur bland 161 lettiska studenter på kandidat-, master- och doktorandnivå. Denna empiriska studie presenterar resultaten av en preliminär undersökning av lettiska ordboksanvändares åsikter, attityder och vanor i fråga om användningen av terminologiska ordböcker och deras ordbokskultur. Syftet är att presentera och diskutera svaren på en av enkätens öppna frågor: ”Vilka egenskaper bör enligt din uppfattning en idealisk terminologisk ordbok ha?” Med hänvisning till några av de påståenden som kan härledas ur enkäten bör det framhållas att ordboksanvändare i Lettland vill att ordböcker ska ha en inledning som förklarar allt som användaren söker. Eftersom det är nästan omöjligt att skapa en idealisk ordbok behandlar artikeln flera aspekter som är relevanta för användaren.

VIKTIGA NYCKELORD: terminologiska ordböcker, användarbehov, ordboksanvändare, lexikografi, lettisk terminografi.

INLEDNING

I Lettland ges terminologiska ordböcker ut mycket ofta. Under tjugo år, i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet, tillkom över 660 ordböcker (Šmite 2012) inom lettisk lexikografi, varav flera hundra var terminologiska ordböcker. I synnerhet har antalet terminologiska resurser ökat betydligt sedan 1991, det vill säga efter att Lettland återfick sin självständighet. Denna studie undersöker 405 lettiska terminologiska ordböcker som har publicerats under de senaste 30 åren. De skiljer sig mycket åt vad gäller såväl författare och förlag som språkval och målgrupp. På marknaden finns dessutom ordböcker som har godkänts av Terminologikommissionen vid Lettlands vetenskapsakademi och ordböcker som inte har godkänts av någon officiell institution. Ordboken är en auktoritativ och tillförlitlig informationskälla. Ordboksanvändare anser i allmänhet att den är särskilt betydelsefull och tillförlitlig i alla forskningsprocesser.

Som lingvisten Juris Baldunčiks har konstaterat är ”ordboksrecensioner ett mycket sällsynt fenomen i Lettland, men utan kritik kan den

Terminoloģija | 2022 | 29

67

improvement of the quality of dictionaries is unthinkable” (Baldunčiks 2012a: 10). In Latvian terminography, there is a lack of studies on the habits and needs of terminological dictionary users. Publications of reviews or analyses of the qualitative performance of such dictionaries are also rare. Of course, there are various criteria developed by theorists that analyse and assess the quality of the terminological (and other type) dictionaries. For example, the content, information architecture, navigation, access, help, customisation, and innovative technologies used to manage information in e-dictionaries are identified as the main categories of evaluation criteria for e-dictionaries (Ball, Bothma 2018). Sergey Grinev-Grinevich (Сергей Гринев-Гриневич) points out specific parameters of the macrostructure of a terminological dictionary (author’s requirements, thematic orientation, purpose, target audience, functions, size, term selection principles) and microstructure (term registration details, formal, historical, and remote information, interpretive, associative, pragmatic, and illustrative information) (Гринев-Гриневич 2007: 23–24). Piet Swanepoel developed a framework for the description and evaluation of dictionary evaluation criteria using parameters from research on dictionary criticism and the usability of websites (Swanepoel 2008). However, as the result of this study also shows, the habits of dictionary users are almost never associated with any strict scientific parameters (they are more useful for researchers and specialists).

Hittills har terminologiska ordböcker undersökts ur flera perspektiv inom ramen för studien: erfarenheter från ledande förlag och deras syn på utgivningen av terminologiska ordböcker har samlats in; Māris Baltiņš, ordförande för Terminologikommissionen vid Lettlands vetenskapsakademi, har intervjuats; terminologiska ordböcker har karakteriserats tematiskt utifrån de representerade ämnesområdena och ekonomiska sektorerna; och en enkät bland användare av terminologiska ordböcker har genomförts, vilken redovisar de viktigaste användningsvanorna. Hittills har en enkätundersökning av ordboksanvändare inom lettisk terminografisk forskning genomförts inom ramen för en studie vid Översättnings- och terminologicentrum (se TTC 2005); en annan enkätundersökning av ordboksanvändare genomfördes inom ramen för forskningen om ordboksframställning i Lettland (se Baldunčiks 2012b). En studentenkät genomfördes på liknande sätt, och ordboksanvändarnas förväntningar och behov beaktades i ett projekt där två lärosäten utvecklade en mobilapplikation för en ordbok över medicinsk terminologi (se Sviķe, Gorbunovs, Veckalne, etc. 2020).

68

Elīna Peina

Anita Helviga

Expectations of the Latvian Dictionary Users

on the Ideal Terminological Dictionary

Ordboksanvändarnas vanor avgör språkbehoven hos en viss användare eller användargrupp (t.ex. studenter, översättare osv.). Eftersom dagens lexikografi utgår från språkbrukarens behov är det mycket viktigt att i praktiken förverkliga denna aspekt av ”användarvänlighet” när en ordbok sammanställs. Lexikografen Henri Béjoint betraktar undersökningen av ”användarnas behov och färdigheter” som ett försök att öka användarvänligheten i arbetet med att sammanställa en ordbok (Béjoint 2000: 167). Under de senaste åren har det funktionella perspektivet dominerat inom utformning och sammanställning av ordböcker. ”I den mån en ordboks utformning på ett framgångsrikt sätt stöder målgruppen och dess språkliga behov i sådana användningssituationer, bedöms den positivt; i den mån den inte gör det, bedöms den negativt. Graden av funktionalitet/användbarhet på den positiva–negativa skalan definieras därmed utifrån de prestationsnivåer som användarna uppnår vid vissa uppgifter där en ordbok med särskilda utformningsegenskaper används. På så sätt överensstämmer detta med användarperspektivet på utvärderingen av en ordbok.” (Swanepoel 2008: 222)

Efter flera års forskning har man kommit fram till att en ordbok (inte bara en termordbok) anses vara bra när:

1) den tillgodoser ordböckers huvudsakliga funktioner (kommunikativa och normativa),

2) den gör det möjligt för användaren att kontrollera eller utöka sina språkkunskaper,

3) den lämpar sig väl för utbildningsprocessen,

4) den är lättillgänglig och användarvänlig,

5) den är tydligt strukturerad,

6) den har sammanställts av specialister inom området,

7) urvalet av uppslagsord är tydligt avgränsat,

8) den innehåller neologismer,

9) den innehåller lättlästa och lättbegripliga uppslagsord,

10) den innehåller lämpligt illustrationsmaterial.

UNDERSÖKNINGEN OCH DESS METODER

Teorin kan återspegla en viss ståndpunkt, men målgruppens eller ordboksanvändarnas vanor och behov är otvivelaktigt viktiga. Med detta i åtanke genomfördes en webbenkät om användningen av terminologiska ordböcker som en del av en bredare studie av lettisk terminografi. Studien beskriver terminografins teori och praktik och ger en

Terminoloģija | 2022 | 29

69

beskrivning av moderna lettiska terminologiska ordböcker ur olika aspekter: ämnesområde, målgrupp, omfång osv. Riktlinjer för utarbetandet av terminologiska ordböcker utvecklas också genom en litteraturöversikt och genom att sammanställa synpunkter från terminologispecialister inom olika branscher, förläggare och exempel på god praxis bland ordboksanvändare.

In 2021, an online survey of dictionary users was conducted with an aim to learn the habits of using terminological dictionaries. Bachelor-, master-, and doctoral-level students were selected as the main respondents of the survey. In total, the survey covered 14 questions which revealed the type of terminological dictionaries – online or printed – the students prefer; the situations in which the terminological dictionaries are mainly used; it revealed the importance of officially approved dictionaries, the importance of providing equivalents of terms in other languages, the importance of the dictionary being not more than five years old, etc. This article analyses the answers to one of the survey’s open questions: “Which should be characteristics/features of an ideal terminological dictionary? Please mention two or three!” The survey was completed by 161 respondents. Of those, 106 were bachelor, fifteen master, and 40 doctoral students. Of the 161 respondents, 114 were women and 47 were men. Regarding the age groups, 85 respondents were between 18 and 24 years of age, 47 between 25 and 34 years, 20 respondents between 35 and 49, and nine respondents were over 50 years of age. The gender and age indicators surveyed played a secondary role in the analysis of the results. Mainly, the answers were classified by the level or field of the students’ studies. The comparison of the data obtained in the survey was based on the views of the industry’s leading specialist and terminologists.

RESULTAT OCH DISKUSSION

Av de sammanlagt 161 respondenterna besvarade 156 frågan om den idealiska terminologiska ordboken och dess egenskaper. Svaren varierar från ett enda ord till mer djupgående analyser.

Intressant nog innehåller 46 av de 156 svaren ordet easy, medan orden renewed, updated or current nämns 43 gånger, till exempel,

– lätt att förstå betydelsen; lätt att hitta i;

– termerna motsvarar det aktuella läget inom området;

– uppdateras så ofta som möjligt;

– uppdateras regelbundet.

70

Elīna Peina | Anita Helviga | Expectations of the Latvian Dictionary Users on the Ideal Terminological Dictionary

I studenternas svar syftar orden easy och simple både på själva ordboken, dess utformning och tydlighet, och på textens läsbarhet. Svaren visar också att studenterna söker en bekväm, lättanvänd och regelbundet uppdaterad terminologisk databas.

Orden tillförlitliga, professionellt godkända, vetenskapligt godkända och godkända termer förekommer 34 gånger, till exempel,

– begripliga förklaringar som godkänts av yrkesverksamma;

– ordboken bör vara tillförlitlig.

Dessa svar visar att en terminologisk ordbok eller databas måste ha denna kvalitetsstämpel från terminologer och specialister inom området. I intervjun (personlig intervju, 16|June 2020) betonar Baltiņš att ordboksredaktörernas professionalism och ansvar är viktigare än det formella godkännandet, eftersom inte alla termer i godkända ordböcker diskuteras i kommissionen och själva godkännandet inte garanterar ordbokens kvalitet. Som enkätresultaten visar är terminologispecialisternas kvalitetsstämpel dock mycket viktig för ordboksanvändarna.

Fyrtiofem svar visar att ordböcker bör innehålla termmotsvarigheter på andra främmande språk, till exempel,

– termer på minst fem europeiska språk;

– termer finns tillgängliga på flera språk.

Ur ordboksanvändarnas perspektiv är enspråkiga förklarande termordböcker inte särskilt praktiska. De kan vara mer användbara på högstadie- eller gymnasienivå.

Svaren visar också på en motsatt uppfattning. En del av de svarande nämnde att de ville ha korta termförklaringar, till exempel,

– så många uppslagsord som möjligt, korta förklaringar;

– korta, koncentrerade definitioner,

men i flera svar ingår det rakt motsatta, till exempel,

– uppslagsordet bör innehålla termens etymologi, kanske en utförlig förklaring, till exempel en historisk kontext;

– omfattande men tydliga förklaringar;

– ursprunget och historien bakom en viss term, eftersom det ofta visar termens vidare betydelse och gör den mer begriplig.

Dessa svar har nära samband med respondenternas utbildningsområde. Enligt respondenternas svar är det i humaniorastudenternas och naturvetenskapsstudenternas intresse att uppslagsordet innehåller mer

Terminologija | 2022 | 29

71

information. Det hänger också samman med deras studienivå: för kandidatstudenter visar en kort förklaring av termen inte nödvändigtvis hela begreppets innebörd och förklarar inte dess betydelse. För master- och doktorandstudenter är den vetenskapliga erfarenheten större, och det innebär inga problem att förstå termers betydelse.

Trettiofyra svar visar att exempel i uppslagsordet för varje term anses vara en viktig egenskap hos en idealisk ordbok, till exempel,

– typiska användningsexempel på termen ingår;

– inte bara betydelsen, utan också exempel på hur termen används.

Intressant nog vill femton respondenter också att synonymer till en term ska ingå, till exempel,

– ange exempel och liknande ord;

– exakthet, förklaringar, synonymer;

– det skulle vara värdefullt om synonymer visades.

I lettisk lexikografi beskrivs en term som en god term om den är ”tydligt åtskild från andra termer (helst en term utan synonymer och homonymer)” (Nacionālā enciklopēdija 2021). Sådana svar kan hänga samman med att studenter ofta påminns om att undvika upprepningar av ord i vetenskapligt språk för att texten ska låta bra (till exempel markerar Microsoft Words smarta redigering två identiska ord om de står nära varandra i texten och uppmanar författaren att välja synonymer), men detta gäller inte termer. En konsekvent användning av termer gör texten entydig och tydlig, vilket är ett av kriterierna för akademiskt skrivande.

I flera svar nämner studenter att ett uppslagsord bör innehålla information om termens källa. Först verkar detta förvirrande, men svaren visar vad som avses:

– Jag tycker att en perfekt termdatabas anger termens källa på ett korrekt sätt;

– Den innehåller en länk till en källa där termen används.

Detta hänger samman med att de onlinebaserade termdatabaser som finns tillgängliga på lettiska främst är samlingar av flera tryckta terminologiska ordböcker och termlistor, som inte uppdateras regelbundet eller uppdateras när förlag ger ut en ny tryckt terminologisk ordbok. För studenter är det naturligtvis praktiskt när de ska ange källor: en hänvisning till en tryckt ordbok skapar en känsla av trovärdighet, eftersom termen då kommer från en redigerad och tillförlitlig källa. Dessa svar visar att det för närvarande finns

72

Elīna Peina | Anita Helviga

Expectations of the Latvian Dictionary Users on the Ideal Terminological Dictionary

det saknas terminologiska databaser på lettiska som regelbundet uppdateras och underhålls av terminologer och specialister inom området.

Enkätsvaren avslöjar också andra intressanta förhållanden, såsom önskemål om att ta med termer som ännu inte har godkänts men ändå används allmänt inom området i termdatabaser:

– Många termer; de visar de rätta termerna och faktiskt de termer som används av yrkesverksamma inom branschen.

Sådana termer skulle kunna märkas separat i ordboken som fackuttryck som används inom området, vilket skulle hindra dem från att användas i vetenskapligt språk, men de skulle finnas tillgängliga och förklaras för unga yrkesverksamma.

SLUTSATSER

Resultaten av enkätsvaren tyder på att studenterna främst ser en regelbundet uppdaterad terminologisk onlinedatabas med officiellt godkända termer som en idealisk terminologisk ordbok. En enda officiell terminologisk databas skulle lösa problemet med att studenter uppfattar olika digitala verktyg av tvivelaktig kvalitet som onlineordböcker.

Som svar på en enkätfråga skrev en student att ”perfekta saker finns inte i världen”. Studenten har rätt, men svaren visar att vi i samarbete med terminologer, specialister inom området, förläggare, lexikografer, ordboksanvändare och andra specialister kan ta fram riktlinjer för sammanställning av terminologiska ordböcker. Dessa kan användas för att utveckla en terminologisk källa där användarna snabbt och enkelt kan hitta det de söker. Terminologiska databaser är inte till någon hjälp när de sammanställs som en sammanfattning av tryckta terminologiska ordböcker och inte uppdateras regelbundet, eftersom användarna inte har någon större nytta av dem. Enbart covid-19-pandemin har tillfört engelskan 1000 nya termer. Lexikografer talar om coroneologisms (Roig-Marín 2020; Li 2021), medan frågan om neologismer i terminologiska ordböcker fortfarande är omdiskuterad inom lettisk terminologi, vilket innebär att allmänheten nästan inte har någon tillgång till dem. Studenternas rekommendationer bör ingå i kriterierna för utvärdering av ordböcker, eftersom de utgör en viktig grupp av ordboksanvändare.

Om man betraktar frågan ur ett bredare perspektiv vore det nödvändigt att jämföra data både kronologiskt (olika tidsperioder) och territoriellt (olika nationers och språks erfarenheter). Ibland respekterar man

Terminoloģija | 2022 | 29

73

Dictionaryanvändarnas behov kan betraktas som populism, ett sätt att tillgodose marknadens krav eller ett avsteg från vetenskapligt beprövade och verifierbara kriterier, samtidigt som språket (inklusive terminologi och terminografi) existerar och utvecklas främst tack vare sina användare. Därför är forskning om sådana data inte bara intressant utan också användbar.

Tack

Denna forskning genomfördes med ekonomiskt stöd från Europeiska socialfondens projekt ”Akademisk karriär för personal vid Liepaja universitet: kvalitet och hållbarhet i forskarutbildningen” (No. 8.2.2.0/20/I/007).

REFERENCES

Baldunčiks Juris 2012a: Priekšvārds. = Forewords. – Vārdnīcu izstrāde Latvijā 1991–2010, pētījums J. Baldunčika vadībā, Rīga: LVA, 6–15.

Baldunčiks Juris 2012b: Vārdnīcu izstrāde Latvijā: 1991–2010, pētījums J. Baldunčika vadībā, Rīga: LVA.

Ball Liezh H., Bothma Theo J. D. 2018: Establishing evaluation criteria for e-dictionaries. – Library Hi Tech 26(1), 152–166.

Béjoint Henri 2000: Modern lexicography: an introduction, Oxford/New York: Oxford University Press.

Li Lan 2021: Words, dictionaries, sociology: The impact of coroneologisms. – Lexicography: Journal of ASIALEX 8(1), 80–104.

National Encyclopedia 2021 – Termins, Iveta Pūtele. Available at: https://enciklopedija.lv/skirklis/5264-termins.

Roig-Marín Amanda 2020: English-based coroneologisms. A short survey of our Covid-19 related vocabulary. – English Today 37(4), 193–195.

Sviķe Silga, Gorbunovs Andrejs, Veckalne Aiga etc. 2020: Medicīnas terminu vārdnīca: mobilās lietotnes izstrādes metodoloģija un izmantotie digitālie resursi = Glossary of Medical Terms: Development of the Methodology of the Mobile Application and Digital Resources Used. – Vārds un tā pētīšanas aspekti: rakstu krājums 24(1), aut. Silga Sviķe, Andrejs Gorbunovs, Aiga Veckalne, Karina Šķirmante, Inga Kaija, Liepāja: LiePA, 412–424.

Swanepoel Piet 2008: Towards a Framework for the Description and Evaluation of Dictionary Evaluation Criteria. – Lexikos 18(1), 207231.

Šmite Astra 2012: Latvijā izdotās vārdnīcas (1991–2010). Bibliogrāfisks saraksts. = Dictionaries issued in Latvia (1991–2010). Bibliographical list. – Vārdnīcu izstrāde Latvijā: 1991–2010, pētījums J. Baldunčika vadībā, Rīga: LVA, 192–247.

TTC – Situācijas izpēte latviešu terminoloģijas izstrādes, saskaņošanas un apstiprināšanas jomā: problēmu identifikācija un to risinājumi = Study of the situation on Latvian terminology in the field development and approval: identification of problems and their solutions, Rīga: Tulkošanas un terminoloģijas centrs, 2005.

Гринев-Гриневич Сергей 2007: О принципах составления терминологических словарей = On the Principles of Compiling Terminological Dictionaries. – Terminologija 14, 20–36.

74

Elīna Peina | Anita Helviga | Expectations of the Latvian Dictionary Users on the Ideal Terminological Dictionary

ŽODYNŲ VARTOTOJŲ LATVIŲ LŪKESČIAI DĖL IDEALAUS TERMINŲ ŽODYNO

Santrauka

Terminų žodynai sudaro 30–40 proc. visos latvių leksikografijos. Jie atlieka svarbų vaidmenį, nes terminologija sudaro kiekvienos kalbos mokslinį pagrindą. Tyrimo metu buvo atlikta terminų žodynų vartotojų apklausa, kurioje buvo pateikti pagrindiniai šių žodynų vartotojų įpročiai. Kadangi dabartinė leksikografija remiasi kalbos vartotojo poreikiais, rengiant žodyną labai svarbu praktiškai įgyvendinti šį „patogumo vartotojui“ aspektą. Tradiciškai geram žodynui priskiriama daug savybių, tačiau teorija gali atspindėti vieną požiūrį, o auditorijos arba žodyno vartotojų įpročiai ir poreikiai yra neabejotinai svarbūs. Pagrindiniai apklausos respondentai buvo bakalauro, magistrantūros ir doktorantūros studentai. Šiame straipsnyje pateikiami atsakymai į vieną iš apklausos atvirų klausimų: „Kokiomis savybėmis turėtų pasižymėti idealus terminų žodynas? Pateikite dvi ar tris!“ Apklausą užpildė 161 respondentas. Remiantis studentų atsakymais, pagrindinės idealaus terminų žodyno savybės yra tokios: lengva naršyti, pateikiama naujausia oficialiai patvirtinta terminija, dažnai atnaujinamas, terminai pateikiami keliomis kalbomis, pateikiami terminų vartojimo pavyzdžiai. Kai kurios savybės, pavyzdžiui, įrašo turinys ir ilgis, išsiskiria ir yra priešingos. Atsakymai glaudžiai susiję su respondentų studijų sritimi: humanitarinių ir gamtos mokslų studentai suinteresuoti, kad žodyno straipsnyje būtų pateikiama kuo daugiau informacijos, ir su respondentų studijų lygiu. Bakalauro studentams trumpos termino paaiškinimas nebūtinai atskleidžia visą sąvokos prasmę ir neatskleidžia jos reikšmės esmės. Magistrantams ir doktorantams, kurių mokslinė patirtis yra didesnė, terminų reikšmės supratimas nekelia problemų. Rengiant žodynus, reikėtų atsižvelgti į studentų rekomendacijas ir žodynų vartotojų įpročius.

Gauta 2022-10-02

Elīna Peina Liepāja University Kurzeme Institute of Humanities Kūrmājas prospekts 13–303 Liepāja, LV-3401, Latvia E-mail [email protected]

Anita Helviga Liepāja University Kurzeme Institute of Humanities Kūrmājas prospekts 13–303 Liepāja, LV-3401, Latvia E-mail [email protected]

Terminologija | 2022 | 29

75