DZINTRA ŠULCE

Liepājas universitet, Lettland

1. De största svårigheterna gäller bevarandet av vokalkvaliteten. Det finns två slags avvikelser från normen: a) i stället för en kort vokal uttalas en lång, t.ex.: lett. kino, radio, albums, atoms, automobilis, šampanietis, radiator s, mobilis, mediji, stabilis, den långa vokalen uttalas felaktigt och skrivs i stället för den korta; b) i stället för en lång vokal uttalas en kort, t.ex.: lett. pozicija, bibliotēka, drāma, mūzika, flomāsters, garāža, depozīts, den korta vokalen uttalas felaktigt och skrivs i stället för den långa.

2. Vokalkvaliteten blandas ihop: lett. filalogija (= filologija), acitons (= acetons), fraziologija (= frazeologija), sandeles (= sandales), komendants (= komandants), alkahols (= alkohols), trenēžieris (= trenažieris).

3. Vokaler utelämnas: lett. orgināls (= oriģināls), adminstrācija (= administrācija), kombinzons (= kombinezons).

4. Konsonanter blandas ihop, t.ex.: z uttalas i stället för c: licenze (= licence); z uttalas i stället för s: zolīdi (= solīdi), penzija (= pensija); c används i stället för konsonanten s: finances (= finanses); den hårda konsonanten l uttalas som mjukt ļ: šašļiks (= šašliks); p uttalas i stället för konsonanten b: apsolvents (= absolvents), apsurds (= absurds); g används i stället för konsonanten h: begemots (= behemots).

5. Hänsyn bör tas till sonanternas kvantitet i uttalet: sam mits (= samits), num-murs (= numurs).

6. Ordböjningarna -s och -ss blandas ihop: komiks (= komikss).

7. Betydelserna hos internationella ord med liknande stavning blandas ihop, t.ex.: lett. efektivus och efektīgs, interesenti och interesanti, kompetenti och komponenti.

8. I praktiken har svårigheter konstaterats i samband med efterlevnaden av de senaste besluten från Språkcentrets expertkommission för lettiska (VVC LVEK), eftersom besluten inte får tillräcklig spridning.

9. Problem uppstår också genom att anpassningen av internationella ord ger upphov till varianter, t.ex.: Islande och Īslande, islandieši och īslandieši (sedan juni 2011 används de som sidoformer enligt LVEK:s beslut).

Orsakerna till problemen med anpassningen och bruket av enskilda internationella ord bör sökas i språkets historia. I exilen (bland dem som lämnade Lettland under andra världskriget) utvecklades en annan tradition för anpassning och stavning av internationella ord. Dessa skillnader beror främst på flera språkreformer som genomfördes i Lettland (1946 och 1957; frågorna regleras delvis även i besluten från 1967 och 1968), vilka också gällde stavningen av internationella ord (Strautiņa, Šulce 2009: 76–78).

D. ŠULCE. Tarptautinių žodžių vartosenos aktualijos latvių kalboje

125

Språkbruket visar dock att de flesta felaktigt använda internationella ord uppkommer till följd av ouppmärksamhet och ytlighet, eftersom deras stavning har varit oförändrad i flera decennier, t.ex.: lat. šampanietis, flomāsters, ananāss, balzams, kēkss, krēms, kombinezons, alkoholiskie dzērieni, vinegrets, sandales, šašliks, albums, kino, radio, ekskavators, Venera (Svešvārdu vārdnīca 1999, 2005, 2008; LVPPV 1995).

En stor del av de internationella ord som används i lettiskan är oböjliga; av detta kan man dra slutsatsen att de inte anpassades när de kom in i lettiskan, t.ex.: lat. kino, radio, kakao, rokoko, komūnikē, kapučīno, kivi, ampluā, ragū, auto, loto, moto, kakadu. Litauerna har hanterat merparten av de internationella orden framgångsrikare och helt anpassat dem till litauiskans grammatiska system, t.ex.: lit. kìnas, kakavà, rā̊dijas, rokòkas, komunikãtas, kapučìnas, sùšis, eũras.

Även om det finns likheter – vissa internationella ord förblev oböjliga också i litauiskan, t.ex.: žabò, tabù, sòlo, fojē, metrò, ateljē.

I språkbruket blandas betydelserna hos internationella ord ofta ihop. Det bör sägas att svårigheterna inte bara gäller de allra nyaste internationella orden, utan också sådana som sedan länge, traditionellt, har etablerat sig i språket. Ibland stöter man på paradoxer där till och med språkvetare själva inte riktigt förstår betydelsen hos de internationella ord de använder i sina vetenskapliga arbeten, t.ex.:

På lettiska Par to, ka šī grāmata ir uzrakstīta, pirmkārt jā pateicas visiem tiem filologiem un valodniekiem manā mūžā, kuri gadu gaitā apliecinājuši [...] (Strelēvica-Ošiņa 2011: 11). På litauiska För att den här boken blev skriven bör man i första hand tacka alla de filologer och språkvetare som jag mött i mitt liv och som genom åren har bekräftat [...].

Jfr definitionerna:

Filologi – lat. filologia < gr. philologia – kärlek till ordet – en helhet som består av språkvetenskap, litteraturvetenskap och folklore, och filolog – gr. philologos – specialist inom filologi (Svešvārdu vārdnīca 2008: 256). Följaktligen omfattar termen filologi även begreppet språkvetare, dvs. lingvist, och därför innehåller texten överflödig information. Samma förklaring ges också i andra ordböcker över internationella ord (Svešvārdu vārdnīca 1999: 223; Ilustrētā svešvārdu vārdnīca 2005: 227).

Det analyserade materialet visar att internationella ord används i oproportionerligt stor utsträckning, särskilt som det finns synonymer till dem i lettiskan. I den dagliga praktiken försvårar internationella ord oftast informations

126

KALBOS KULTŪRA | 86

tillägnandet, även om det självfallet finns områden där internationella ord behövs. Motsvarande internationalism förstås i olika språk, men även i vetenskapliga arbeten bör man undvika att använda alltför många internationella ord. I lästa texter uttrycks tanken ibland nästan enbart, eller till och med enbart, med internationella ord (Petre 2008: 17), till exempel:

På lettiska: I H. M. Encensbergeras litterära episteme integreras den moderna poetikens relevanta element organiskt i helhetsstrukturen – i vår tid frigör de fantasin och ger därmed ”empiriska värden” en ny kapacitet samt erbjuder omfattande ”labyrintiska” möjligheter. [...] För H. M. Encensbergera innebär läran om modernismens topologiska karaktär en dialektik mellan paradigmets orientering och desorientering (Kastiņš, Belozjorova 2013: 144). På litauiska: Men i H. M. Enzensbergers litterära episteme infogas den moderna poetikens relevanta element organiskt i den övergripande strukturen – i vår tid frigör de fantasin, vilket ger ”empiriska värden” nya förmågor och skapar omfattande ”labyrintiska” möjligheter. [...] För H. M. Enzensberger innebär läran om modernismens topologiska karaktär en dialektik mellan paradigmets orientering och desorientering.

I undersökningen planerades en enkät om den aktuella användningen av internationella ord, och frågeformulär utarbetades på litauiska och lettiska, men relativt få respondenter fyllde i dem. De svar som hittills bearbetats visar endast allmänna tendenser och kan inte ge en fullständig bild av inställningen till de problem som tagits upp (47 respondenter fyllde i enkäten på lettiska och 29 på litauiska – främst studenter och lärare med anknytning till filologi). Undersökningens författare anser att det vore fruktbart att jämföra anpassningen och användningen av internationella ord i lettiska och litauiska mer systematiskt, samt att utöka frågeområdet i det ursprungliga frågeformulär som utarbetats.

Det lettiskspråkiga frågeformuläret var mer omfattande och frågorna tog upp olika ämnen. Man frågade till exempel vilka kriterier språkbrukarna använder för att skilja främmande ord från ärvda ord; om de uppmärksammar nya stavningskonventioner för främmande namn; i vilka källor de söker information om svårigheter med att använda främmande ord; och man bad dem ge konkreta exempel på användningen av främmande ord samt förslag på hur internationella ord bättre kan införlivas i lettiskan.

Respondenterna i Litauen fick frågor om huruvida de uppmärksammar nya rön om anpassning och stavning av främmande ord; vilken av de angivna varianterna av främmande ord de använder i vardagen; om de stöter på problem med användningen och/eller stavningen av främmande ord; man försökte också ta reda på deras inställning till användningen av internationella ord i litauiskan.

I svaren betonade respondenterna oftast att det numera inte går att klara sig utan internationella ord, men att mer uppmärksamhet bör ägnas åt

D. ŠULCE. Tarptautinių žodžių vartosenos aktualijos latvių kalboje

127

deras anpassning, stavning och användning. Man bör inte tynga texter med internationella ord om tanken kan uttryckas på annat sätt, det vill säga med ord från modersmålet. Språkbrukarna i båda språken föreslår att man inte ska låta sig förtjusas alltför mycket av anglicismer, som nu blivit på modet (i stället för de tidigare ryska och tyska orden). Man bör dock inte söka lettiska (eller litauiska) lösningar när internationella ord låter bättre än de egna språkens ord och det inte är lätt att anpassa de senare. Mer uppmärksamhet måste ägnas åt stavningen och det korrekta bruket av internationella ord vid olika institutioner och i medierna; dessutom bör de beslut om användningen av internationella ord som fattats av språkkommissionerna göras mer kända. Språkbrukarna följer inte alltid språkförändringarna och använder därför den gamla, invanda varianten i vardagsspråket. Internationella ord som redan har etablerats i språket bör inte bytas ut.

Internationella ord som används oftare i litauiska och lettiska samlas i ordböcker över internationella ord, där man anger vilket språk de härstammar från, förklarar deras betydelse och beskriver särdragen i användningen i det språk som lånat in dem. Bland de ordböcker över internationella ord som publicerats i Litauen under de senaste åren kan nämnas: Tarptautinių žodžių žodynas (2001, 2007, 2008), och i Lettland: Svešvārdu vārdnīca (1999, 2005, 2008). I Litauen behandlas språkfrågor fortlöpande av den statliga litauiska språkkommissionen och i Lettland av den lettiska språkexpertkommissionen vid det statliga språkcentret (internetkällor finns angivna i litteratur- och källförteckningen).

De senaste undersökningarna och rekommendationerna om lettiska finns också i artikelsamlingen Valodas prakse: vērojumi un ieteikumi (2005–2013). Vissa av dessa har också ett särskilt avsnitt med språkrådgivning, som tydligt visar att internationella ord fortfarande vållar språkbrukarna svårigheter och att frågan därför bör ägnas mer uppmärksamhet. Undersökningen visade att Lettiska språkbyrån, som ger språkråd både skriftligt och muntligt, spelar en viktig roll när man söker klarhet i frågor av intresse.

Den genomförda undersökningen bekräftar än en gång att allmänheten behöver få bättre information om nya rön kring anpassning och stavning av internationella ord; detta skulle uppmuntra människor att skriva och använda internationella ord korrekt även i vardagen. Det analyserade materialet visar att problem med anpassningen, stavningen och användningen av internationella ord alltid kommer att finnas (inte bara i lettiska och litauiska), och därför bör varje ord undersökas för sig och den lämpligaste lösningen väljas i det enskilda fallet. Det ämne som behandlats är och kommer att förbli mycket aktuellt i globaliseringens och den intensiva migrationens tidevarv; därför behövs mer ingående undersökningar av internationella ord i litauiska och lettiska.

128

KALBOS KULTŪRA | 86

LITERATŪRA

Ilustrētā svešvārdu vārdnīca 2005: Rīga: Avots.

Kastiņš J., Belozjorova L. 2013: Hansa Magnusa Encsenbergera literārā epistēma. – Aktuālās problēmas literatūras zinātnē. Rakstu krājums 18, Liepāja: LiePA, 139–145.

LVPPV 1995: Latviešu valodas pareizrakstības un pareizrunas vārdnīca, Rīga: Avots.

Laua A. 1981: Latviešu leksikoloģija, Rīga: Zvaigzne.

Petre B. 2008: Vēlreiz par neveiksmēm zinātnisko rakstu valodā. – Valodas prakse: vērojumi un ieteikumi 3, Rīga: LU Akadēmiskais apgāds, 13–19.

Strautiņa V., Šulce Dz. 2009: Latviešu valodas pareizruna un pareizrakstība, Rīga: RaKa.

Strelēvica-Ošiņa D. 2011: Kāpēc mēs gribam, lai valoda ir pareiza: ieskats preskriptīvisma vēsturē, teorijā un praksē, Rīga: LU Latviešu valodas institūts.

Svešvārdu vārdnīca 2008: Rīga: Avots.

Svešvārdu vārdnīca 1999: Rīga: Jumava.

Valodas prakse: vērojumi un ieteikumi 2005–2013: Rīga: Latviešu valodas institūts.

VPSV 2007: Valodniecības pamatterminu skaidrojošā vārdnīca, Rīga: Latviešu valodas institūts.

Latviešu valodas aģentūra, Rīga: Latviešu valodas aģentūra. Pieeja per internetā: <http://www.valoda.lv/> (žūrēta 2013 m. spalio 9 d.).

Latviešu valodas ekspertu komisijas lēmumi, Rīga: Valsts valodas centrs. Pieeja per internetą: <http://www.vvc.gov.lv/advantagecms/LV/komisijas/lemumi.html> (žūrēta 2013 m. spalio 11 d.).

Valsts valodas centra Latviešu valodas ekspertu komisija, Rīga: Valsts valodas centrs. Pieeja per internetą: <http://www.vvc.gov.lv/advantagecms/LV/komisijas/lvek.html> (žūrēta 2013 m. rugsėjo 17 d.).

Valstybinė lietuvių kalbos komisija. Prieiga per internetą: <http://vlkk.lt/> (žiūrėta 2013 m. rugsėjo 12 d.).

Gauta 2013 11 12

Priimta 2013 12 20

TOPICAL ISSUES OF USING FOREIGN WORDS IN THE LATVIAN LANGUAGE

Summary

Nowadays, the term ‘foreign word’ is generally used in the following meaning: a word borrowed from another language and grammatically adapted to the system of the recipient language, the foreign origin of which (according to certain pho-

D. ŠULCE. Tarptautinių žodžių vartosenos aktualijos latvių kalboje

129

netic and/or morphological characteristics) is perceived by the majority of recipient language users. In order to reproduce a foreign word in a different language, it is assimilated on the basis of three principles:

1) phonetic assimilation;

2) morphological assimilation;

3) semantic assimilation – the borrowing keeps the original meaning, but the meaning in the recipient language can change.

The most frequently used foreign words in a language are usually compiled in dictionaries of foreign words indicating the original language, giving explanation of the meaning and the specific features of their usage in the corresponding recipient language. At present, the latest issues of foreign language dictionaries published in Latvia are (1999, 2005, 2008), which give the user an opportunity to check the spelling of foreign words and their meaning. The Terminology Commission and Latvian Language Expert Commission are the bodies that regularly make decisions on reproduction and spelling of foreign words. There are also such dictionaries in the Lithuanian language – Tarptautinių žodžių žodynas (2007, 2008, 2010); they are also available on the Internet, for example, http://www.zodziai.lt/, http://www.tzz.lt/ and others; decisions on the most important foreign word usage issues are taken by the Lithuanian State Language Commission (Valstybinė lietuvių kalbos komisija). Lithuanian linguists (like in Latvia) are worried about the rapid inflow of anglicisms into the language.

In Latvian a large part of foreign words are indeclinable, and hence we can assert that they were once not sufficiently adapted to the Latvian language, for example, kino, radio, kakao, rokoko, komunikē, kapučīno, kiwi, ampluā, ragū, auto, loto, moto, eiro. By contrast, Lithuanians have more successfully managed most of these words and have fully adapted them to the Lithuanian grammar system, for example, kinas, kakava, radijas, rokokas, komunikatas, kapučinas, euras.

The analysed material shows that there will always be difficulties in reproducing foreign words, their spelling and usage (not only in the Latvian language); they should be viewed from various aspects and the most appropriate decisions should be made in any given situation.

KEYWORDS: foreign words, assimilation of foreign words, contemporary problems of the use of foreign words.

DZINTRA ŠULCE

Liepājas Universitāte

Kūrmājas prospekts 13, LV-3401 Liepāja

[email protected]

130

KALBOS KULTŪRA | 86