MODERNA SPRÅKSTUDIER OCH PROBLEM

Den 21:a Jonas Jablonskis-konferensen

Den 3 oktober 2014 hölls den 21:a Jonas Jablonskis-konferensen vid Vilnius universitet. Liksom varje år arrangerades konferensen av avdelningen för standardspråk vid Litauiska språkets institut tillsammans med institutionen för litauiska språket vid Vilnius universitet. Årets konferens Studier och problem inom det moderna språket ägnades åt forskning och problem inom fonetik, lexikologi, grammatik, syntax, stilistik och retorik samt åt diskussion om normförändringar i det nutida språket.

Föredragshållare från olika institutioner i Litauen och utomlands deltog i konferensen. Tjugosju föredrag hölls där.

Konferensdeltagarna och föredragshållarna hälsades välkomna av Antanas Smetona, dekanus vid fakulteten för filologi vid Vilnius universitet. Inledningsanföranden hölls av Rita Miliūnaitė, chef för avdelningen för standardspråk vid Litauiska språkets institut, och Regina Koženiauskienė, professor vid institutionen för litauiska språket vid fakulteten för filologi vid Vilnius universitet.

Utländska forskare höll föredrag vid plenarsessionen. Det första föredraget Fonologi som en (inte) självständig vetenskap hölls av ALEKSEJUS ANDRONOVAS från Sankt Petersburgs universitet. Föredraget behandlade Nikolaj Trubetskojs, Aleksas Girdenis och andra lingvisters syn på fonologin som vetenskap. Om stil som språkligt tecken talade JERZY BARTMIŃSKI från institutet för polsk filologi i föredraget Style as a Sign and Derivation. I föredraget Riktlinjer för estnisk språkpolitik i de baltiska ländernas kontext undersökte BIRUTĖ KLAAS-LANG från Tartu universitet i Estland hur det estniska språkets fortlevnad och utveckling säkerställs och jämförde estniskans och litauiskans ställning. Det sista föredraget vid plenarsessionen, Įsteikumu pāri sarunas nobeigumā, hölls av LINDA LAUZE från Liepājas universitet.

Efter lunch pågick konferensen i fyra sektioner.

Vid den första sektionen hölls det första föredraget, Namn på växtbaserade karaktärer i modern litauisk barnprosa, av AURELIJA GRI-TĖNIENĖ, senior forskare vid Litauiska språkets institut. Föredraget behandlade hur appellativer blir egennamn; dessutom undersöktes hur karaktärsnamn bildas och vilka formanter som används, de vanligaste lexemen som utgör grundord presenterades och sådana namns funktion i skönlitterära texter diskuterades. I föredraget Problem med normering av bibliska namn i Simonas Daukantas och Simonas Stanevičius Epistome Historiae Sacrae -översättning och i dag diskuterade BIRUTĖ GUDELIENĖ, junior forskare vid Litauiska språkets institut, varje författares sätt att normera bibliska namn, jämförde deras översättningar och konstaterade att S. Stanevičius återgav mer litauiskt präglade egennamn. Om särdrag i betoningen av personnamn talade JOLITA URBA-NAVIČIENĖ, senior forskare vid Litauiska språkets institut, i föredraget Särdrag i betoningen av personnamn i Vilnius talspråk. Hon presenterade de statistiskt utvärderade resultaten från en undersökning inom projektet ”Vilnius talar II: staden och språklig mångfald”, som bedrivs vid Litauiska språkets institut, jämförde uppgifter från informanter med olika ålder, kön och utbildning samt analyserade dialekternas och de slaviska språkens inverkan på Vilniusbornas betoning. Litauiska

BENDRINĖ KALBA | 87 (2014)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

tamunionene2_Apie Jablonskio konf.indd 1

2015.02.03 08:44:15

AURELIJA TAMULIONIENĖ. Šiuolaikinės kalbos tyrimai ir problemos | 2

I sitt föredrag presenterade assistenten vid Vilnius universitet JUSTINA LIAUKSMINIENĖ den pragmatiska utvecklingen hos mentala verb i språket Lietuvių kalbos mentalinių veiksmažodžių många, tänka, veta, förstå pragmatiškėjimas. Föredraget behandlade vilka former av mentala verb som fungerar som epistemiska respektive pragmatiska markörer och vilka betydelser som framträder i skönlitterärt språk. Föredraget om den bestämda artikeln i italienska Italų kalbos žymimojo artikelio semantinis žemėlapis hölls av assistenten vid Vilnius universitet ANTANAS KETURAKIS. I föredraget Lietuvos ir Prancūzijos prezidentų bei kandidatų į prezidentus viešų pasisakymų, paskelbus rinkimų (1993–2009) rezultatus, žodyno analizė talade MIROSLAV STASILO, lektor vid Filologiska fakulteten vid Vilnius universitet, om vilken roll ordet spelar i skapandet av nutida politikers image.

I det andra avsnittet höll RITA MILIŪNAITĖ, seniorforskare vid Litauiska språkets institut, det första föredraget Bendrinės kalbos normų kaita: dar kartą apie vengtinuosius kalbos reiškinius. Föredraget behandlade teoretiska grunder för att urskilja och praktiska aspekter av tillämpningen av en av de mest omdiskuterade värderingsgraderna – ”bör undvikas”. Man försökte visa att värderingsgraden ”bör undvikas” bidrar till att upprätthålla balansen i standardspråkets normer genom att mildra motsättningar som ibland uppstår mellan principerna om systematik och ändamålsenlighet eller jämna ut ojämnheter i den interna utvecklingen av själva språksystemet. ERIKA RIMKUTĖ, docent vid Vytautas Magnus universitet, talade om de stora språkfelen i föredraget Ar vis dar aktualus Didžiųjų kalbos klaidų sąrašas? Vertinių atvejis. Hon undersökte en av delarna i listan över stora språkfel – olämpliga översättningslån och deras användning i Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne. Ortoepiska problem i Latvių kalbos gramatikoje behandlades i föredraget Ortoepijas problēm-jautājumi Latviešu valodas gramatikā (2013) av forskaren DZINTRA ŠULCE från Liepājas universitet i Lettland. Man talade om normerna för ordaccent och uttal av vokaler och konsonanter samt diskuterade problematiska fall av tonaccentuttal. I föredraget Aukštesniųjų klasių mokinių tinklaraščių kalba gav AURELIJA TAMULIONIENĖ, forskare vid Litauiska språkets institut, en översikt över gymnasieelevers bloggar och deras språk och diskuterade närmare en aspekt av bloggspråket – engelska ord. RASUOLĖ VLADARSKIENĖ, seniorforskare vid Litauiska språkets institut, tog i föredraget Priešdėksnio dėl konstrukcijos administracinėje kalboje upp orsakerna till den intensiva spridningen av konstruktioner med prepositionen dėl i administrativt språk, deras förhållande till konkurrerande former samt problematiska användningsfall. Det sista föredraget i detta avsnitt Zinātniskā raksta pavadteksti latviešu un lietuviešu filologu rakstu krājumos hölls av DIĀNA LAIVENIECE, forskare vid Liepājas universitet i Lettland.

I det tredje avsnittet höll EVALDAS ŠVAGERIS, forskare vid Vilnius universitet, det första föredraget Eksperimentinių prozodijos tyrimų naujovės: šiaurinių žemaičių telšiškių priegaidžių analizė. Han diskuterade flera metoder för dataanalys (grafisk framställning och jämförelse) samt det statistiska Wald–Wolfowitz-kriteriet, som dittills inte hade använts i litauisk experimentell forskning. I föredraget Antriniai predikatai pozicijos konstrukcijose behandlade BENITA RIAUBIENĖ, doktorand vid Filologiska fakulteten vid Vilnius universitet, sådana positionskonstruktioner i litauiska som guli aukštielninkas, skaito stačias, pargriuvo kniūbsčias och liknande. LAURA VILKAITĖ från University of Nottingham i Storbritannien höll föredraget Formulaic Nature of Language: Is It Language Specific?; hon jämförde ordkombinationer och ordsekvenser i engelska och litauiska samt metoderna för att undersöka dem. Föredraget Pašcilmes vārdu un aizguvumu terminoloģiskā sinonīmija literatūrzinātnē hölls av ANITA HELVIGA, forskare vid Liepājas universitet i Lettland. KADRI SÕRMUS presenterade den estniska studentkorpusen EMMA i föredraget Estonian student text corpus EMMA. SVETLANA MARKOVA, assistent vid Vilnius universitet, presenterade i föredraget Raštingumo formavimo(si) technologijų

BENDRINĖ KALBA | 87 (2014)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

AURELIJA TAMULIONIENĖ. Šiuolaikinės kalbos tyrimai ir problemos | 3

ja presenterade tre tekniker för att förbättra läs- och skrivkunnigheten: felrättning genom duobutę, en metod för att skriva av text och blind maskinskrivning.

I det fjärde avsnittet höll REGINA KOŽĖNIAUSKIENĖ, professor vid Filologiska fakulteten vid Vilnius universitet, föredraget Išplėtotoji metafora kaip argumentavimo priemonė žiniasklaidoje. Man talade om en av metafortyperna – den utvidgade metaforen, det vill säga när en bildlig överföring av samma ords betydelse inte förekommer bara en gång utan utvecklas genom hela artikeln. I föredraget Sinekdochos funkcija reklamos tekstuose undersökte IRENA SMETONIENĖ, docent vid Filologiska fakulteten vid Vilnius universitet, reklamtexter. Hon talade om synekdoke, dess typer och möjligheter i reklam. DIANA LIEPINYTĖ-KYTRIENĖ, doktorand vid Filologiska fakulteten vid Vilnius universitet, betonade i föredraget Nuomonių lyderių samprata ir funkcijos att en av opinionsledarens viktigaste funktioner är att påverka mottagaren, och beskrev ingående stegen i denna funktion. Föredraget Pertarų vartojimas sakytinėje lietuvių kalboje hölls av LAURA KAMANDULYTĖ-MERFELDIENĖ, docent vid Vytautas Magnus universitet, och POVILAS GODLIAUSKAS, ledamot av studentparlamentet vid Vytautas Magnus universitet. De presenterade kännetecken för användningen av utfyllnadsord i talad litauiska och analyserade femtiotvå olika utfyllnadsord som registrerats i Sakytinės lietuvių kalbos tekstyne. SIMONA AMANKEVIČIŪTĖ, doktorand vid humanistiska fakulteten i Kaunas vid Vilnius universitet, höll föredraget Precedentinių fenomenų transformacija spaudos antraštėse, där teorin om presedensfenomen och dess centrala begrepp översiktligt presenterades, liksom dess förhållande till intertextualitetsteori och diskursanalys.

Teserna och information om denna och tidigare Jono Jablonskis-konferenser finns på Litauiska språkets instituts webbplats www.lki.lt.

Mottagen 2014 12 08

AURELIJA TAMULIONIENĖ Litauiska språkets institut Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected]

BENDRINĖ KALBA | 87 (2014) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204