LIETUVIŲ KALBOS GRAMATIKOS TYRINĖJIMAI

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

TIDSKONSTRUKTIONER MED ACKUSATIV I MODERN LITAUISK LITTERÄRSPRÅK

A. RUZĖ

Inledning

§ 1. De huvudsakliga betydelserna av tidsackusativ i äldre litauiska skrifter och talspråk har lyfts fram av flera språkvetare¹. I många fall gäller deras påståenden även det moderna litterära språket. Mest information om tidsackusativens betydelser och bruk i det moderna litterära språket finner vi i J. Jablonskis ”Kasus och prepositioner”² samt i den akademiska grammatiken³.

I de nämnda arbetena behandlas tidsackusativ som en av ackusativens betydelser.

I denna artikel undersöker vi inte tidsackusativ som en separat betydelse hos ackusativkasuset, utan tidskonstruktioner⁴ bildade med ackusativ. Vi försöker klarlägga den grammatiska strukturen och lexikala sammansättningen hos tidskonstruktioner med ackusativ, dessa konstruktioners betydelser, betydelsernas beroende av konstruktionernas grammatiska och lexikala egenskaper samt tendenser i konstruktionernas bruk.

§ 2. Tidskonstruktioner med ackusativ är, jämförda med konstruktioner bildade med andra kasus, de mest produktiva och mest intensivt använda i det moderna litterära språket. De har också flest betydelser. Fyra huvudsakliga betydelser hos tidskonstruktioner med ackusativ kan urskiljas: 1) tidpunkten eller perioden för en handling, 2) handlingens varaktighet, 3) varaktigheten av handlingens resultat och 4) handlingens frekvens. Dessutom kan konstruktioner med dessa betydelser ha ytterligare nyanser som följer av deras grammatiska struktur eller lexikala sammansättning.

Skillnader i betydelsen hos tidskonstruktioner med ackusativ bestäms vanligtvis av följande viktigaste faktorer: 1) verbaspekt hos det verb som utgör konstruktionens huvudled, 2) den lexikala betydelsen hos det substantiv som utgör den beroende leden, 3) de grammatiska och lexikala egenskaperna hos bestämningen som står tillsammans med substantivets ackusativ, 4) konstruktionens

¹ A. Schleicher, Litauische Grammatik, Prag, 1856, p. 262—264; F. Kurschat, Grammatik der littauischen Sprache, Halle, 1876, p. 380—382; E. Fraenkel, Syntax der litauischen Kasus, Kaunas, 1928, p. 161—163.

² J. Jablonskis, Rinktiniai raštai, t. I, Vilnius, 1957, p. 617—621.

LTSR MA Lietuvių kalbos ir literatūros institutas, Lietuvių kalbos gramatika, t. I, Vilnius, 1964, p. 197—199.³

Tidskonstruktioner betecknar här verbala ordkombinationer som uttrycker tidsrelationer.⁴

85

substantivets ackusativform i singular som fungerar som underordnad led. Alla dessa faktorer spelar inte alltid en lika stor roll. I vissa fall är en av dessa faktorer viktigare, i andra fall en annan.

I. Konstruktioner som uttrycker en tidpunkt eller period för handlingen

§ 1. Betydelsen av en tidpunkt eller period för handlingen avgörs av handlingen hos verbet som utgör konstruktionens huvudled. En tidpunkt för handlingen uttrycks med konstruktioner vars huvudled är ett verb med perfektiv aspekt. Den handling som uttrycks av verbet äger rum vid en tidpunkt som anges av ett substantiv.

Kastulis Narvilas anlände till Vilnius hungrig vid midnatt. VaižgRR II 72. På morgonen skingrades alla gummor. ŽemR I 100. På söndagen, dagen före tentamina, kom modern. AvyžĮSK 126. På våren kom kusinen Jurgis Šauklys på besök hos oss, efter att ha återvänt hem på lov. SimonNTP 308.

En periods varaktighet uttrycks med konstruktioner vars huvudled är ett verb med imperfektiv aspekt. Hur länge handlingen varar anges inte uttryckligen: den kan pågå under en kortare eller längre tid eller under hela den tid som substantivet betecknar.

Karusė grät om natten, med ansiktet begravt i en tung kudde stoppad med hampa. Gud-GuzR I 26. På söndagen duggregnade det. MačAD 86. Fåglarna kan ju inget annat än kvittra, och på vintern måste de svälta ihjäl. BalčAP 184. På sommaren böljade de gyllene axfälten. MarcBR 148.

I andra avseenden skiljer sig dessa konstruktioner med närliggande betydelser inte åt och behandlas därför här tillsammans. I exemplen presenteras dock först konstruktionerna som uttrycker en tidpunkt för handlingen och därefter, på en ny rad, konstruktionerna som uttrycker en period för handlingen.

§ 2. Som underordnad led i konstruktioner som uttrycker en tidpunkt eller period för handlingen står alltid ett substantiv i ackusativ singular.

Dessa tidskonstruktioner bildas med substantiv med tämligen avgränsade lexikala betydelser. Vanligen används benämningar på dygnets delar, veckodagar, årstider, tidsmåttsenheter och obestämda tidsmängder. Konstruktioner bildade med substantiv med andra tidsbetydelser förekommer tämligen sällan.

Konstruktioner bildade med substantiv som betecknar tidsmåttsenheter eller obestämda tidsmängder har alltid ett strukturellt nödvändigt attribut. Konstruktioner med samma betydelse som bildas med substantiv ur de andra semantiska grupper som nämnts ovan kan förekomma både med och utan attribut.

§ 3. I det moderna litterära språket är konstruktioner som uttrycker en tidpunkt eller period för handlingen mycket produktiva, när den underordnade leden är ett substantiv i ackusativ utan attribut och betecknar en del av dygnet, en veckodag eller en årstid. Ibland används utan attribut även något enstaka substantiv med en annan tidsbetydelse.

På morgonen anlände många vagnar till kyrkogården. ŽemR III 355. Så mycket som röjts undan på dagen, så mycket måste tas bort på natten. KatkR 91. Vid midnatt bankade de upp alla ur sömnen. Gs. Till slut kom han mitt på dagen fram till en stor, sank mosse. VienR IV 24. På måndagen, ibland på tisdagen, återvände han till hemtrakten igen, fram till följande lördag. Myk-PutR III 256. På våren dog en ko, nu en annan. Ännu. På hösten fick Bartkus ett brev från sin son. MarcBR 157. Mitt i sommaren kom han till Andriu-

86

vad, fann honom liggande. GričŽ 240. Det händer att när jag kommer tillbaka, kommer de på helgdagen till mig för att höra nyheter. BilR I 104.

Nattens fåglar sover om dagen. Jnš. Jag vet mycket väl vad det innebär att om natten söka sig till sin strand. MiežSA 163. Med vem stod du och viskade vid huset över staketet på morgonen? SruogR III 10. Mitt på dagen, efter att ha satt dig någonstans under ett päronträd, läser du, skriver och solar dig utsträckt i solen. VienR VII 40. Vilius vill skörda sommargrödorna på tisdag eller onsdag. SimonR V 13. Vi går och tittar på måndag. SimonNTP 224. Hans rum, som inte vädrades på sommaren och inte värmdes upp på vintern, stod länge fulla av allehanda överblivna prylar. Myk-PutR IV 9. På vintern brukade han bära byxor av tjockt vadmal och svarta, slitna efter att ha tagit av sig pälsen. KrėvRg 171. Under den bråda arbetstiden rör sig både gamla och unga. Grl.

§ 4. Konstruktioner med singular ackusativ av substantiven kartas, sykis är mycket vanliga. Med dessa ords ackusativ uttrycks en mycket allmän, obestämd tid⁵. Till betydelse och funktion ligger dessa ords ackusativ nära adverb⁶.

I konstruktioner med ackusativ av kartas, sykis och den aktuella betydelsen utgörs huvudledet vanligtvis av en verbform i preteritum.

Men så kom det en gång människor, tog tag i linet vid topparna och ryckte upp det med rötterna. BalčAP 24. En gång hade han till och med erbjudit sig att följa med, men kan inte yttra ett enda ord på ett mänskligt sätt. Grušk 122. En gång föll en sådan ”raket” på Damijonas mössa. SajK 111.

En gång stod de två vid Vargögonsjön och tittade mot tallskogen. VenclR II 50. Det var en gång en gammal fiskare. BalčTVN₁ 9.

Ibland förekommer konstruktioner där huvudledet utgörs av en verbform i presens.

En gång kommer vi hem från kyrkan – och där står en häst på gården. ŽemR IV 314.

Presensformen betecknar dock i sådana fall alltid en handling i det förflutna. Konstruktioner med de aktuella betydelserna bildas inte i dagens litterära språk utan bestämningar tillsammans med verbformer i preteritum habitualis eller futurum och ackusativ av substantiven kartas, sykis.

Konstruktioner med ackusativ av orden kartas, sykis betecknar en mycket obestämd tidpunkt eller period för handlingen. Därför utvidgas de ofta med ytterligare ett substantiv i ett kasus, en kasusform med preposition eller ett adverb som preciserar handlingens tid.

En gång på hösten drev jag Burbiškis oxar till trädesåkern för att plöja. BilR I 178. En gång kom han hem efter ett kraftigt åskväder. SajJ 48. En gång under en skottväxling skadades kompanichefen (tsp). Men jag kunde inte hålla mig och smög mig en gång om natten ut till betesmarkerna. BaltPV I 91.

En gång går jag i skymningen till herrgården och möter en tiggare (rš). En gång under en paus lufsar jag omkring med mina vänner och hittar en cigarettfimp på gården. SruogR V 169.

Konstruktioner med kartą, sykį utgör dock fullständiga strukturer även utan sådana utvidgande ord.

§ 5. Substantivens ackusativ förekommer oftast med fakultativa bestämningar – substantiv, adjektiv, räkneord, pronomen och particip. Ord som fungerar som sådana bestämningar har vanligtvis också en lexikal tidsbetydelse.

^⁵ Lietuvių kalbos gramatika, t. I, p. 198.

^⁶ K. Ulvydas, Dėl vienaskaitos galininko prieveiksmėjimo dabartinėje lietuvių kalboje, „Lietuvių kalbotyros klausimai“, t. II, V., 1959, p. 75.

87

1) Konstruktioner vars underordnade led utgörs av substantiv som betecknar delar av dygnet utvidgas med ett nominalt attribut.

Dagen därpå kom Morta med sin mor till Kavoliai. ŽemR IV 136. Vad tänkte vi när vi somnade en höstnatt under vårt eget tak? MaldŠM 165. På lördagseftermiddagen styrde Arvydas som vanligt åter mot sjön. LankNR 171. Men på fredagsmorgonen försvann hennes entusiasm. VienR VII 157. På lördagskvällen kunde var och en andas ut i lugn och ro. Myk-PutR VI 40. När bröllopet började, på möhippans kväll, tog Kupsčiai med sig Petras till kammaren för att ge honom den utlovade andelen. ŽemR I 181.

I trakten kring Zarasai brukade man för att skydda grödorna mot tistlar smörja plogen med kokt kött på fettisdagen. LEB 59. Morgonen därpå, medan solen gick upp, körde Balsių Petras redan med ett oxspann genom byn ut på fälten. Myk-PutR VI 71. På julaftonsnatten talar djuren med varandra. Jnšk. Och min kärlek flyger som en stjärna som faller en augustinatt. MaldŠM 85.

Ackusativformen av substantivet vakaras används oftare med attribut än utan i tidskonstruktioner. I tidskonstruktioner i standardspråket håller sig ackusativformen av detta ord utan attribut på att trängas undan av inessivformen vakare⁷.

2) Adjektiviska attribut används vanligen tillsammans med substantiv som betecknar delar av dygnet, årstider och veckodagar. De mest typiska och vanligaste konstruktionerna är de som utvidgas med adjektiven ankstus, ankstyvas, vėlus och vėlyvas. Tidskonstruktioner med ackusativ utvidgas ganska sällan med andra adjektiv.

Nästa söndag efter middagen gav sig Kedulių Katrė av till Šilėnai. Myk-PutR VI 583. Tidigt på morgonen lägger de kolet i papperspåsar och kör ut det på skottkärror till butikerna runt om i staden… MarukŽŠG 18. Även om mästaren kommer hem tidigt på morgonen, springer ändå snart till och med den gamla kvinnan ut för att möta honom. CvMS 331. Var slumrar du till en sen kväll? SNērKBM 85. När Julė gick ut sade hon efter att snabbt ha ätit lunch att hon skulle komma tillbaka först sent på kvällen. KrėvLŽ 184.

Alma gick hem sent på eftermiddagen. BubLK 155. Tidigt på hösten, när hela naturen strålar, ser alla färgerna. LankNR 98. Tidigt på våren odlas tomatplantor i drivbänkar (trš). På en helgdag drev jag dem inte längst bort på åkern. MaŠAMB 41. Hennes tårars sken är i min själ både en stilla natt och en orolig dag. Myk-PutBV 60. I vågorna smeker stjärnorna oss en sval natt. SNērP₁ 172.

3) Tillsammans med substantiv som betecknar delar av dygnet förekommer ofta även ett ordinaltal som attribut. Konstruktioner som utvidgas med ordinaltal har en tydlig betydelse av en bestämd tidpunkt för handlingen endast när konstruktionens huvudled är ett verb med perfektiv aspekt.

Den andra dagen gick jag ut på gården. BilR I 217. Den fjärde natten sövde sömnen alla till döds. KrėvP 81. Den andra natten strödde fiskaren sand runt tunnan. CvR₁ VII 226. Den tredje kvällen kommer djävulen åter. CvR₁ VII 337.

När huvudledet utgörs av ett verb med imperfektiv aspekt och det underordnade ledet är ett substantiv i ackusativ med ett ordinaltal, kan betydelsen av en tidsperiod för handlingen framträda endast i kontexten. Isolerade från meningen uttrycker sådana konstruktioner handlingens varaktighet.

⁷ K. Ulvydas. Om adverbialiseringen av singularisens ackusativ i nutida litauiska, ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, vol. II, s. 80.

88

Den andra morgonen myllrade och vimlade hela vattnet av guldfiskar. LKŽ VI 572. Fisk och gäst stinker på den tredje dagen. PP 140. Först på den tredje kvällen satt han åter i sitt arbetsrum. MarcBR 24.

4) Dessa konstruktioners bestämningar utgörs dock oftast av demonstrativa och indefinita pronomen. Demonstrativa pronomen används med olika substantiv som betecknar tidsbegrepp.

Arbetet sattes i gång med full fart, och samma dag ställde de upp även de sista hässjorna. VienR V 45. Förra fredagen slog Jankus ihjäl sig. Grl. Den här våren slog värmen plötsligt till. CvMS 39. Den vintern blev Baltaragis alldeles gråhårig och böjd av bekymmer. BorBM 67. Men den här gången öppnade rädslan för barnet hennes läppar. BalčHP 185. Förra gången slog han nästan ut ett öga på honom. SimonR V 140.

De dystert sammanbitna bönderna från Šilėnai spände den morgonen oxarna framför plogarna. Myk-PutR VI 291. Jag hoppas att vår patient ännu i höst ska skära rågen på allra bästa sätt! LzPR II 363. Men vad var det egentligen jag pratade om förra gången? MarukŽSG 20.

Av de indefinita pronomenen används i dessa konstruktioner endast adjektiviska former, oftast – den ena eller den andra.

En eftermiddag vinkade kyrkoherden åt kaplanen med ett brev som nyligen hämtats på posten. Myk-PutR IV 12. En morgon tog mor med sig alla barnen ut i klövern. ŽemR IV 447. En dag ska du också komma till ögonläkaren. Vkš. Jag tittar förbi hos dig någon kväll. AvyžĮSK 95. Hördu, kom någon söndag hem till oss i Rūdžiai. PaukštPM 108. Många år efter korpens bröllop, en höst innan den flög söderut till varmare trakter vid kusten, slog flocken sig ner för att vila på en rågåker som hade såtts. CvR₁ VII 75. Det är sant, en gång gav Mina mig ordentligt med stryk. Simon NTP 42.

En kväll slungade vindarna oss med lågornas sken från lägerelden. SNėrP₁ 416. Nästa dag sprang Gerda åter omkring i den underbara blomsterträdgården i det varma solskenet. BalčAP 232. En vinter var det fruktansvärt kallt. Akm. En annan gång tvättade de tre systrarna ylletyg i bäcken. BsRP 96.

5) Participbestämningar används också med olika substantiv som betecknar tidsbegrepp. Oftast utgörs bestämningen av kommande, genomgången, förfluten, passerad. Andra particip används betydligt mer sällan.

Förra natten knackade någon man och en kvinna på min dörr. BalčTVN₁ 194. Jag föreslår att ni kommer med era ansökningar nästa söndag! GričŽ 354. Hör du, Bertašius, nästa vår ska du strö ut gångarna, och då kommer han redan att springa på dem! GričŽ 192. Förra hösten skickade Rimas och Nerimas sin andra son till militärtjänst. VaižgRR II 21. På den överenskomna dagen kom friarna. Trš.

I morgon bitti åker vi till Šiauliai. Trk. Men i lördags, medan du slog dig för bröstet, lovade du att betala allt. Och i söndags bedrev du fortfarande agitation hos Icikas. Myk-PutR IV 29. De (hästarna) måste till och med släpa på dokument, sådana som jag släpade på förra sommaren. SruogR V 311. Och förra gången […] såg jag ju en vacker stad. BilR I 101

6) Substantiv i ackusativ förekommer ibland också med flera bestämningar. Ord från olika böjliga ordklasser kan fungera som bestämning. Sådana bestämningar kan precisera den tid som uttrycks med substantivets ackusativ, inte bara tidsmässigt utan även ur andra synvinklar.

89

Kanske föll några flingor av den där gåvan också över mig den bisterkalla januarimorgonen. Myk-PutBV 8. En sen kväll styrde Vinceas Kaniava, som inte kunde finna ro, åter till sin vän i både med- och motgång. VaižgRR I 371. Efter tre månader grep polisen också den verklige kyrktjuven, som under natten till S:t Johannesfesten hade slitit loss en plåt i kyrkan. VienR II 137.

En av byns lustigkurrar körde en het sommardag ett lass hö från flodstranden genom svedjorna. BiIR I 176. En varm kväll tidigt på våren skyndade jag hem till föräldrahemmet (trš).

§ 6. I alla de fall som diskuterats ovan är attributen i strukturen hos konstruktioner som anger handlingens tidpunkt eller tidsperiod fakultativa. Konstruktionerna skulle även utan dessa attribut behålla betydelsen av handlingens tidpunkt eller tidsperiod och vara fullständiga till sin struktur. När genitivobjektet i konstruktioner med dessa betydelser utgörs av substantiv i ackusativ som betecknar tidsmåttsenheter eller en obestämd tidsmängd, används det alltid tillsammans med ett attribut, vilket är ett nödvändigt strukturellt element i konstruktionen. Utan attribut skulle dessa konstruktioner få en annan betydelse, nämligen handlingens varaktighet. Som strukturellt nödvändiga attribut fungerar ord från samma ordklasser som i konstruktionerna som diskuterats ovan används som fakultativa attribut.

1) Endast ackusativformen av substantivet mėnuo (månad) används allmänt med ett substantiviskt attribut. I detta fall utgörs attributet vanligen av substantiv som betecknar månadsnamn. Konstruktioner med andra substantiv som betecknar tidsmåttsenheter eller en obestämd tidsmängd och som används tillsammans med ett substantiviskt attribut förekommer mycket sällan.

Men i september blev jag sjuk och har inte arbetat sedan dess. T 1967 85. I februari inleddes en ny stor strejk bland arbetarna i Vilnius. LI II 304.

I juni strejkade körkarlarna. LI II 313. Ingen såg hur hon brukade fånga grodor i maj månad. LKŽ VI 815. Jurgėla brukade kunna behärska sig i farans stund (tsp).

2) Betydligt oftare fungerar adjektiv med olika betydelser som strukturellt nödvändiga bestämningar.

I sista minuten fick jag syn på en advokat som jag kände sedan gammalt (trš). Ur mina läppar hoppar huggormar fram i mörkrets stund och väser. BaltakPU 171. Räck en människa din hand i en svår stund. MilŽP 66. Benius ville säga att Anicetas hade tagit med henne till arbetarmötet, men behärskade sig i sista ögonblicket. AvyžISK 104.

Under den senaste veckan vistades flera grupper av utländska turister i Vilnius (tsp).

3) Konstruktioner med dessa betydelser förekommer relativt sällan med ett räkneord för ordning som nödvändigt attribut. Konstruktioner av denna typ förekommer något oftare endast med substantivet valanda.

De konstruktioner vars huvudled är ett verb som betecknar en avgränsad handling har en tydlig betydelse av tidpunkten för handlingen.

Klockan fem strömmade oräkneliga folkmassor in på marknaden och de angränsande gatorna. Myk-PutR VI 357. Under den andra terminen skrev Vasaris omkring tio dikter. Myk-PutR III 236.

När huvudledet är ett verb som betecknar ett pågående förlopp, framträder betydelsen av en tidsperiod för handlingen först i kontexten. Utanför en sats har en sådan konstruktion betydelsen av handlingens varaktighet.

90

Klockan fem, ser du, är han åter på gymnasiet och sysslar med något i lärarrummet. PaukštPM 172.

4) Som strukturellt nödvändiga attribut förekommer oftast pronomen. Bland dem används vanligen demonstrativa pronomen, betydligt mer sällan indefinita pronomen.

Den dagen gick en grupp omkring 50 kilometer in bakom fiendens linjer. T 1967 4. Föregående vecka hade Adam kommit och rivit ut allt in i minsta öre. GričŽ 83. I samma ögonblick förstod Kotas att det var han, Pranaitis. Myk-PutR VI 620. I detta ögonblick önskade han ännu förfärligare att hans gods plötsligt skulle förändras som i en saga. MarcR I 32. Vem vet, kanske drar Vesuvius just då en suck. VienR VII 242. Nästa vecka hade tjänaren åter kommit och bjudit in pojken att besöka sin herre. BalčAP 321.

Allt detta upprepas dag efter dag, vid samma tid, samma minut och kanske till och med samma sekund. VienR VII 110. Den här månaden infaller årets allra kortaste dagar. T 1966 279. Juk Pundzius stod just då på avgrundens rand. DovA A 269. I detta ögonblick kände han hela sin själ avsky för Griaužinis. Ayž ISK 23. I detta ögonblick såg mor inte på mig. SimonOBT 84. Nästa månad arbetar jag inte alls. Vkš.

5) Samma particip som fungerar som fakultativa attribut fyller också funktionen som strukturellt nödvändiga attribut.

Nästa vecka tänker jag skära bort den här lilla knölen. SajJ 14. Nästa månad får jag semester. GrušK 155.

Förra veckan ringde telefonerna ofta på redaktionen. T 1967 84. Det regnade i republiken under det senaste dygnet (tsp). Vid utsatt tid var alla inbjudna gäster på plats. LKŽ VI 1085.

II. Konstruktioner som uttrycker handlingens varaktighet

§ 1. I konstruktioner som uttrycker handlingens varaktighet upptar verbens handling hela den tid som anges med substantiv i ackusativ. Det beroende ledet i dessa konstruktioner anger oftast en tidsmängd. Denna tidsmängd uttrycks vanligtvis på två sätt:

1) Som beroende led förekommer substantiv som själva har en lexikal betydelse av tidsmängd (benämningar på tidsenheter och obestämd tidsmängd).

För de där marken höll tysken på med brännandet i en månad. VienR VII 120. Han låg i sängen i nästan ett år. ČiurlRR II 171. Allt detta varade väl knappt en minut. SajK 126. Barbelei föll berömmet inte i smaken; med hopdragna ögonfransar lyssnade hon i en timme. LzPK 9. En stund såg de båda tyst på varandra. Gud-GuzR I 72. Då och då stötte vi på brokiga fasaner som vältrade sig i vägsanden; när de fick syn på oss på avstånd kastade de sig till marken och satt så en liten stund, innan de smet iväg med hukande kropp in i skogen. VienR VII 72.

2) Som underordnat led går ett substantiv med ett kvantitativt attribut. I det senare fallet kan substantivet självt beteckna inte bara en tidsmängd, utan också vissa andra tidsbegrepp eller till och med processer.

‘De gödde vildsvinet, som de hade stängt in i ett skjul, i sju veckor. BorJPK 75. Jokūbas väntades överallt med glädje av kvinnorna, som om han vore en av deras egna, som någon slags gäst, och för den gamle var det ingen nyhet att bli kvar någonstans i flera dagar när han råkat hamna där. LzPR II 359. Hela sommaren bodde Tummelisa ensam i en stor skog. BalčAP 182. Jokimas satt där hela kvällen och grubblade

91

dem. GričŽ 168. Han står och trampar mitt i rummet hela dagen (trš). Hela vägen till den lilla staden funderade Ignotas på hur det skulle sluta. Gud-GuzR I 86.

§ 2. Huvudledet i konstruktioner som anger handlingens varaktighet kan utgöras av ett verb med imperfektiv eller perfektiv aspekt. Konstruktioner med imperfektiva verb dominerar.

Juozas stod stilla i en timme som om han vore fastnaglad i marken. LzPR II 17. Domantienė förberedde sig för balen hela veckan. GrušK 15. Jag var sjuk hela vintern. MarcBR 217. Jag gick i två månader, tills jag kom hem… Gud-GuzR I 73. I gymnasiet satt de båda flera år på samma bänk. KrėvLŽ 136. Under lång tid arbetade bara en enda fånge här. SruogR V 354.

Men ibland kan huvudledet också utgöras av perfektiva verb som betecknar en handling med viss varaktighet.

Jag ska valla en halvtimme till och sedan driva hem. SajK 147. Han rynkade pannan, tänkte en liten stund och gick till slut med på det. VienR VII 153. Jag stannar vid något slags förråd och lutar mig mot det: jag vill stå här bara en liten minut. Gud-GuzR V, 126. Jag tog mig hem med livet i behåll och låg sedan till sängs i tre veckor… BilR I 179. Dottern pratade med modern hela kvällen, men de kom inte fram till något. DovŽE 126. De stod i timmar [Šyvoj] på betesmarken. CvR₁ VII 111.

I sådana konstruktioner som anger handlingens varaktighet kan perfektiva verb i regel ersättas med imperfektiva motsvarigheter utan att konstruktionens betydelse förändras, till exempel: jag ska valla i en halvtimme – jag ska valla i en halvtimme, tänkte en liten stund – tänkte en liten stund.

§ 3. Konstruktioner med ackusativ kan uttrycka både en bestämd och en obestämd varaktighet för handlingen. Dessa nyanser bestäms av den lexikala betydelsen hos substantivet i det underordnade ledet eller av de lexikala och grammatiska egenskaperna hos konstruktionens attribut, och i vissa fall också av substantivets numerus i ackusativ.

§ 4. Konstruktioner som uttrycker en bestämd varaktighet för handlingen används allra oftast. De bildas med substantiv i ackusativ, med eller utan attribut. Substantiv utan attribut står alltid i singularis ackusativ. Det enda undantaget är pluralformen metai.

Utan attribut bildas sådana konstruktioner vanligen med substantiv som betecknar tidsenheter.

Det visade sig att vi hade arbetat förgäves i en månad, eftersom vi måste ersätta husbondens förlust. Gud-GuzR V 97. Du släpper ut grisarna och bökar sedan i en halv dag, tills de ropas in igen. Vj. Kalvarna vattnades i ett halvår. SajJ 24. Så gick Petras Alešiūnas omkring i en vecka. BaltVRA 158. Naturligtvis kommer han att göra motstånd i åtminstone ett år till… VaižgRR I 414. Kärrmarken håller sig kvar i en vecka till, kanske ännu längre. DovŽE 430. Vad gör det om han dröjer en halvtimme? LankNR 148. Han gol i ett dygn, gudfar Vaurus såg svagare ut. VaižgRR I 374. Efter att ha lyssnat på sådana bekännelser i en timme kände Vasaris att hans uppmärksamhet började mattas. Myk-PutR IV 35. Stanna ett år, härda ut dina vedermödor. LTt I 55.

§ 5. Konstruktioner som uttrycker en bestämd varaktighet för handlingen bildas betydligt mer sällan med substantiv i ackusativ utan attribut som betecknar andra tidsbegrepp. Huvudledet i sådana konstruktioner är alltid ett perfektivt verb.

Hönsen gick lösa en dag och förstörde hela köksträdgården. Trgn. Krizas och mäster tillbringar en dag hos Adomas som om det vore en stor fest. CvMS 130. Jag arbetade hela hösten

92

för maten. Krš. Hela natten satt han uppe, redan går solen upp, och pojken har ännu inte slutit ögonen. KrėvP 66.

Det har redan nämnts att den tidsmängd som betonas i konstruktioner som uttrycker handlingens varaktighet återfinns i den beroende leden. Eftersom beteckningar för delar av dygnet, årstider, veckodagar och andra avgränsade tidsperioder inte har någon tydlig betydelse av tidsmängd, tenderar konstruktioner med dessa ord i ackusativ att utvidgas med kvantitativa bestämningar. Troligen är det av denna anledning som konstruktioner med substantiv av de nämnda betydelserna utan bestämningar inte heller är produktiva i dagens litterära språk.

Då och då förekommer fall där även konstruktioner med ett imperfektivt verb som huvudled och ett substantiv med de nämnda betydelserna utan kvantitativ bestämning som beroende led uttrycker en avgränsad varaktighet. En sådan betydelse kan dessa konstruktioner dock få endast i kontexten.

Han ligger en dag, en till, slöar en vecka – och gör fortfarande ingenting. Grušk 108. Jag vallade en sommar, vallade en till. MašAMB 53. Döttrarna väntade en dag, väntade en vecka, en månad, men modern syns inte till. CvR₁ VII 161.

§ 6. Substantiv i ackusativ förekommer oftast tillsammans med bestämningar, vars funktion kan fyllas av kardinaltal och ordinaltal, det obestämda generaliserande pronomenet visas och adjektiven apskritas, ištisas, kiauras. I vissa fall är dessa bestämningar nödvändiga strukturelement i konstruktionen, i andra fakultativa. Kardinaltal är alltid strukturellt nödvändiga, oberoende av verbets aspekt och substantivets betydelse, eftersom konstruktionerna utan dessa tal skulle uttrycka en obestämd varaktighet. Ordinaltal, det obestämda generaliserande pronomenet visas och adjektiven apskritas, ištisas, kiauras är strukturellt nödvändiga när konstruktionens verb är imperfektivt och substantivet betecknar delar av dygnet, veckodagar, årstider, andra avgränsade tidsperioder eller processer. När konstruktionens huvudled är ett perfektivt verb är de sistnämnda bestämningarna fakultativa. De är också fakultativa när konstruktionens substantiv betecknar tidsmåttsenheter. I detta fall kan konstruktionens verb vara både perfektivt och imperfektivt.

Först ska vi överblicka konstruktioner med strukturellt nödvändiga bestämningar.

§ 7. Konstruktioner där kardinaltal ingår i strukturen används mycket intensivt. När substantivet står tillsammans med ett kardinaltal har det vanligen formen av pluralis ackusativ. Singularis ackusativ används endast med räkneordet vienas.

Jag kunde inte röra mig det minsta på två veckor. Trak. Korduša väntade i tre timmar på att dottern skulle komma in. MarcR I 46. O Herre, ska jag torka och mogna vid böckerna i ytterligare tre år?! DovŽE 125. Kakorna gräddas i tre dagar. SimonR V 15. Pojken tillbringade natten under den höga bron tre nätter i rad. KrėvP 66. Det var inte förgäves som jag i nio kvällar räknade nio stjärnor och undrade vem som skulle bli min. BorBM 46. Efter att Magdutė hade förts bort grät Adomienė ännu fyra vårar i rad när hon skickade ut sina barn ett efter ett ”ut i världen”. GricŽ 79. Jag arbetade i fyra somrar. Rmš. Här läste han en kurs i allmän fysik under två terminer (tsp). Om en människa levde i två århundraden, tre århundraden, tio århundraden – alla dem skulle hon behöva ägna åt att förstöra ett sådant liv och bygga ett nytt! GricŽ 307–308. Du dör inte om du inte sover en natt. Grl.

93

Generalsekreteraren satt kvar i fem minuter, frågade hur hälsan var och reste sig. KrėvLŽ 201. Om du håller ut tre dygn utan sömn ska jag ge dig en säck guld. LT 346. Taket har stått emot en dag. SajJ 53.

I konstruktioner vars struktur innehåller räkneord för antal används ofta genitiv i stället för substantivens ackusativ, eftersom vissa räkneord för antal styr genitiv när de står tillsammans med substantiv.

Vi har inte längre varit livegna på hundra år. SruogR III 36. I tio dygn reste Žilaitienė med tåg. BaltVRA 73. Och gå upp vid fyra, när solen knappt gått upp, och arbeta i femton timmar. VaižgRR I 420. När du stigit upp, gå en halv dag så kommer du fram till ett högt slott med gyllene tak. BalčTVN₁ 161. Så stod den gamla herrgården och ångade och dimmade i tre dagar på det höga berget. LzPR II 116.

Han strövade omkring i främmande länder i trettio år. VienR I 140. De höll den stackars mannen instängd i bastun i hela 18 timmar. BitKMD 175. Jag låg på Mažeikiais sjukhus i tolv dagar. Mžk.

Substantivens genitiv tillsammans med sådana räkneord för antal bildar i dagens litauiska litteraturspråk, liksom i ryska,⁸ en syntaktisk enhet som har samma relation till verbet som substantivens ackusativ.

§ 8. Konstruktioner vars struktur innehåller ordningstal används något mer sällan än konstruktioner med räkneord för antal. Karakteristiskt är att huvudledet i dessa konstruktioner vanligen utgörs av presensformer av verb.

Den tredje dagen skördar vi råg. BaltPV I 302. Den andra natten sover vi borta (trš). Och så sitter jag hemma redan den fjärde hösten, den fjärde vintern. SajK 135. Han är så överhopad med arbete och måste resa så mycket i partiets ärenden att han redan den andra terminen inte bara missar alla tentor utan inte heller får ihop sina studiepoäng. Grušk 14.

§ 9. Konstruktioner som uttrycker en bestämd varaktighet och innehåller det strukturellt nödvändiga obestämda generaliserande pronomenet visas används i dagens litteraturspråk inte alls mer sällan än konstruktioner med strukturellt nödvändiga räkneord. Tillsammans med pronomenet visas används ganska ofta inte bara substantiv som betecknar delar av dygnet och årstider, utan också veckodagar, andra bestämda tidsperioder och ibland till och med processer.

Antanas Strimas oroade sig hela dagen. VendIGD₁ 235. Var höll du hus hela eftermiddagen, när du inte var hemma? Vkš. Hela eftermiddagen ligger Jokūbas. ŽemR IV 247. Dovydienė skrek hela natten och for omkring i köket. VaižgRR I 122. Vi väntade på dig hela söndagen, ögonen blev alldeles utmattade av att spana. Grl. Hela våren odlade vi dem i stugan vid fönstret. SajK 27. Hela vintern går han bara och skrotar kring ladorna. Gs. Simukas tvingas klättra ner från trädtoppen, där han hade byggt ett bo av grenar, och sitter där hela sin lediga tid. CvR₁ VII 51. Hela slåttersäsongen springer jag omkring utan att knäppa byxorna: bara vassle och bladsoppa! Gud-GuzR I 70. Hela vägen till Gardinas kände jag mig mycket illa till mods. VienIMA 155. Han bodde hos dig i min stuga som i Guds öra. Han bodde där hela kriget! Gud-GuzR I 67. Hela vägen gråter mor lilla. ŽemR IV 368. Han kan inte hålla på och bråka med era grisar hela livet. BaltPV I 28.

⁸ Пляг. В. М. Филиппова, Глагольно-именные словосочетания с временным значением в современном русском языке, Исследования по грамматике русского литературного языка, М., 1955, р. 164.

94

§ 10. Konstruktioner med denna betydelse används ganska sällan tillsammans med strukturellt nödvändiga adjektivattribut. Adjektiven kiauras och ištisas kan fungera som sådana attribut; de har betydelsen ”hel” och används vanligen tillsammans med benämningar på dygnets delar och årstider. Substantiven i sådana konstruktioner står alltid i singularis ackusativ. Pluralis ackusativ används i konstruktioner som betecknar en obestämd varaktighet för en handling (se II § 12 1).

Nå, vada, bli blöt, frys hela dagen — och du kommer hem tomhänt… Gud-GuzR I 24. Och hela natten spelar frestelsens symfoni. SNeŕKBM 22. Vi vallade kor i skogen hela sommaren. Lž.

§ 11. Samma attribut som i de konstruktioner som diskuterats ovan är strukturellt nödvändiga är i andra fall (se II § 6) fakultativa: de ger inte konstruktionen någon ny betydelse utan preciserar endast den tidslängd som uttrycks med substantivet. Även utan attributet behåller sådana konstruktioner betydelsen av en bestämd varaktighet för handlingen.

1) Endast konstruktioner vars huvudled är ett verb med imperfektiv aspekt och vars bestämningsled är ett substantiv som betecknar tidsenheter utvidgas ofta med ordningstal. Konstruktioner med verb med perfektiv aspekt används mycket sällan.

Andra veckan hålls hon [den sjuka] kvar. GričŽ 300. Nu lever vi redan tredje veckan utan någon som helst regering… BitKMD 268—269. Den sovjetiska litteraturen, född i Oktoberrevolutionens eld, har redan kämpat för fred i fyra decennier. T 1951 239. Nu kommer ni att kunna gå i samma klass ett andra år. Paukšt PM 16.

Vi satt uppe hela andra natten utan att sova. Trš.

2) Konstruktioner med det obestämda generaliserande pronomenet visas.

Jaså, även jag fick vind i örat när jag återvände från skogen det året, så jag hörde inte på vänster öra på en hel månad. VienR II 254. [Romas] strövade omkring i Kaunas ett helt dygn. MarcBR 37. Bröllopet firades en hel vecka. BalčAP 111. Hela timmen iakttog de hur länets tjänstemän samlades. Gud-GuzR V 11. Och de svettas hela året i den kvava luften, omgivna av svärmar av flugor. VienR VII 57.

Drängarna stannar sällan kvar ett helt år. MarcR I 58. Laurynas gick omkring i Riga en hel vecka och sökte arbete. BilR I 65. Männen kommer och snarkar sig igenom hela kvällen, sittande runt bordet. Vj. Jag satt vaken hela natten och tänkte på resan. SajK 166. Jag tillbringade hela söndagen i Kaunas. Prn. Han for omkring hos traktens flickor, de blivande brudarna, hela hösten. BorBM 24. Jag drängade på gården hela mitt liv. VenclR III 357.

Även om attributet visas är fakultativt i den här typen av konstruktioner, bildas konstruktioner med det ändå betydligt oftare än konstruktioner med enbart ett substantiv, eftersom substantivet tillsammans med pronomenet visas uttrycker tidslängden tydligare än när det står ensamt.

3) Konstruktioner av samma typ utvidgas något mer sällan med adjektiven ištisas, kiauras och apskritas än med det obestämda pronomenet visas. Adjektivet apskritas används endast tillsammans med substantiv som betecknar tidsenheter.

Jag hörde hur du skramlade runt på trappan i en hel halvtimme på alla fyra, medan du letade efter dörren. VenclR II 110. Hela året sörjde sultanens hustrur. BalčTVN₁ 5. Under en hel månad tärde en märklig sinnesnedstämdhet, en bitter melankoli, oavbrutet på honom. MarcR I 21.

95

Så blev han kvar i staden i hela år. BilR I 35. Så levde jag nästan en hel månad, som på något slags sanatorium, omhändertagen, underhållen, lugnad… Bit KMD 356. Kanske skulle jag ha slitit så hela långa natten. BorJPK 40. Jag var sjuk hela vintern och kunde knappt gå när våren kom. Vkš.

4) Ibland utvidgas också de konstruktioner vars beroende led är ett substantiv med ett räkneord genom det obestämda pronomenet visas och adjektivet ištisas.

[Människan] slet och slet under resan i alla tre dagar och på julaftonsnatten. ŽemR IV 274. Han ryser plötsligt till när han inser att han i hela tjugofem år vandrat över jorden som ett svart moln, dit vinden än drev honom. MarcBR 40. Det var som om den största stenen hade rullat bort från hans bröst, den som hade tryckt honom i hela tolv år. BorBM 72.

Alla tre nätterna satt modern vid barnets vagga (trš).

§ 12. Konstruktioner som uttrycker obestämd varaktighet hos en handling är mindre produktiva än konstruktioner som uttrycker bestämd varaktighet. Som huvudled kan såväl verb för pågående handling som verb för fullbordad handling förekomma. Betydelsen av obestämd varaktighet hos en handling bestäms av konstruktionens beroende leds struktur. Utifrån strukturen hos det beroende ledet kan tre huvudtyper av konstruktioner med denna betydelse urskiljas: 1) med substantiv i pluralis ackusativ (med undantag för konstruktioner med räkneord och konstruktioner med substantivet metai, använt i betydelsen ”ett år”), 2) med ett substantiv som betecknar en obestämd tidsmängd i singularis ackusativ, 3) med kombinationer av substantiv och obestämda räkneordspronomen.

1) Det beroende ledet i konstruktioner av den första strukturella typen kan utgöras av substantiv i pluralis ackusativ, med eller utan attribut. Tidsmåttsbetecknande substantiv används vanligen utan attribut. Av andra substantiv som betecknar tidsbegrepp används även benämningarna på dygnets delar diena ir naktis.

Du ska susa i evighet, du ask med silkeslöv. SNėrKBM 51. I årtionden led det litauiska folket av nöd och förtryck (tsp). Framför dess ögon passerar det ryska folkets långa kamp, som varat i århundraden. KorsLK 326. Och ni står där i århundraden, liksom stelnade, bundna av medlidande och plikt. MaldšM 157. Den lille grät dag och natt och lät inte de utmattade kvinnorna få ro. LzPR VII 220.

En människa kan klara sig en vecka utan mat, dagar utan vatten, men hon kan inte hålla andan längre än en minut eller två. MG 1967 9.

Konstruktioner av denna typ utvidgas oftast med fakultativa adjektivattribut hela, lång, ändlös.

I långa tider levde dzjigiterna fritt i sina älskade berg och stäpper. VienR I 37. Må våra händer murade murar stå i långa århundraden. BaltakPU 28. I årtionden skrämde västländerna varandra med det sovjetiska spöket. T 1966 267. I hela veckor får man vänta tills fisket börjar. ČekNGK 35. Han glömde bort det mest brådskande arbetet och stod i timmar utomhus och såg mot himlen, tills dess skönhet försvann (rš). Jonas plöjde och harvade dag efter dag. BaltPV I 55.

96

Hela natten igenom kämpade jag med den sjuke. Vkš. Hennes idé väckte också den unga grevinnans intresse, och båda stod i långa timmar framför något kors. VienR II 41.

Substantivens lexikala betydelse är här bleknad. Deras förbindelser med adjektiv tenderar att stelna och ligger betydelsemässigt nära uttrycket under lång tid.

Konstruktioner som uttrycker en obestämd varaktighet hos en handling och innehåller substantivet år har alltid ett strukturellt nödvändigt attribut – adjektivet lång.

Han ägnade sig åt det i många år. GrušK 284. I många år kämpade det litauiska folket för sin nationella befrielse. T 1952 172.

I många år blev han kvar här utan att röra sig. BilR I 176.

Konstruktioner av denna typ bildas relativt sällan med substantiv med andra betydelser, som förekommer tillsammans med strukturellt nödvändiga attribut.

Familjen åt skummad mjölk hela somrar. Trš. Han lämnade inte fartygets roder på hela skift. T 1967 242.

2) Konstruktioner av den andra strukturella typen, med singular ackusativ av substantiv som betecknar en obestämd tidsmängd, är mycket oproduktiva, eftersom endast ett fåtal substantiv har en sådan lexikal betydelse. Vanligast är konstruktioner med orden en liten stund, ett ögonblick, en minut, en timme.

Han har länge stått och följt flickorna med blicken när de flaxat nerför sluttningen. CvMS 123. Vi är tysta en liten stund, sedan börjar han viska igen. Gud-GuzR V 159. Benius tvekade en liten stund. AvyžISK 120. Ilžė betraktar sig själv ett ögonblick. SimonR V 254. Dzidė stod ännu en timme vid tröskeln till den lilla ladan, sedan försvann hon som en skugga i trädgårdens snår. LzPR II 341.

Det tog ett ögonblick. MarcR I 28. Efter att ha pratat en liten stund till reste sig fadern och brodern för att åka hem. Myk-PutR IV 26. Du kunde hålla ut en timme till; då skulle du få en bra måltid. Trg.

Konstruktioner av denna typ bildas vanligtvis med ett enda substantiv i ackusativ. Endast undantagsvis utvidgas de med fakultativa attribut.

En kort stund [Benius] stod helt orörlig. AvyžISK 51. Han blev kanske glad när han såg sin son, men det varade bara en kort stund. VencIGD, 61.

En sådan oändlig apati hade gripit mig att jag fick kämpa mot den en ganska lång stund. BitKMD 260.

3) I konstruktioner av den tredje strukturella typen (med ett obestämt pronomen med räkneordslik betydelse) används substantiv med samma betydelser som i konstruktioner med kardinaltal. Som attribut används de obestämda pronomenen några, ett par, flera, ett tiotal och någon enstaka.

I flera månader strövade den stackars mannen omkring i lägret utan att ha något att göra. SruogR V 348. Nyheten om att regeringen störtats påverkade lärarkåren så starkt att alla stod som förstenade i några minuter. PaukštPM 192. Han rasade i flera timmar och återhämtade sig ändå. Klm. Han hade varit herde i flera somrar. Brt. Fursten for åter i tankarna till Marienburg, Kraków och Polotsk, till områdena kring Narew och Bug, där han hade härskat i flera år och skaffat sig nya vänner och bundsförvanter. VienR IV 50.

I flera veckor kuskade han omkring med de där brädorna. SruogR V 60. Även om han inte har några besparingar, skulle han ändå klara en eller annan må-

7. Lietuvių kalbos gramatikos tyrinėjimai

97

lever inte längre. GruŠK 154. Högen med äpplen som legat här i flera dagar började ta slut. MačAD 59.

I konstruktioner med pronomenen keletas, keliolika står substantiven inte i plural ackusativ, utan i genitiv, eftersom dessa pronomen, liksom de motsvarande räkneorden för mängd som de ersätter, när de används tillsammans med substantiv styr genitiv.

Han vistades hos oss några dagar. ŽemR IV 315. Han går i samma klass i flera vintrar. Prn. I ett tiotal dagar flög jag omkring utan att någon höll mig tillbaka. MašAMB 57.

Žarakųs dotter Nastutė låg till sängs i flera månader. VienR II 256. Konstruktioner med pronomenen kelintas, kelioliktas, liksom konstruktioner med ordningstal, används relativt sällan.

Han har inte arbetat på flera månader. Sd. Alla oroade sig för rågen, och här duggade det småregn, som på beställning, dag efter dag. BilR I 231.

I flera dagar nu har hela världen varit avskärmad av galler och en hög mur. T 1967 204.

§ 13. Handlingens varaktighet uttrycks ofta med konstruktioner som innehåller substantivet laikas, försett med ett nödvändigt attribut.

Konstruktioner med substantivet laikas i ackusativ uttrycker både bestämd och obestämd varaktighet av en handling. Nyanserna i dessa betydelser beror på de lexikala och grammatiska egenskaperna hos orden som fungerar som attribut.

Konstruktioner med substantivet laikas, vars attribut är adjektiven ilgas, trumpas eller de obestämda pronomenen kuris, visas, uttrycker en obestämd varaktighet av handlingen.

Ibland berättade modern att han hade bott länge i Argentina och Brasilien. MarukŽŠG 20. En kort stund till hördes mördarnas och ordningsmännens ylande i nattens tystnad, sedan tystnade det bland herrgårdens byggnader. LzPR II 108. Under en kort tid brukade jag gå till daghemmet. VienR II 297. En tid gick vi tysta. Myk-PutR III 186. Skulle du gifta dig, för tusan, eller vad — då skulle du åtminstone få lite hemgift och kunna klara dig på något sätt ett tag. VaizgRR I 452. Och Vilius drömde hela tiden om vilka gåvor släktingarna skulle ta med sig från Berlin. SimonR V 10.

Antanas Balsys band till hembygden hade varit helt avbrutna under lång tid. Myk-PutR VI 266. Han bodde här en längre tid. BalčTVN₁ 145. Förbindelsen mellan de norra och södra kusterna var helt avbruten en tid. VienR VII 271–272.

Substantivfraser med laikas och dessa attribut tenderar att stelna.

Bestämd varaktighet av en handling uttrycks av de konstruktioner där det underordnade ledet är substantivet laikas med ett substantiviskt, adjektiviskt eller pronominellt attribut. Attributet kan utgöras av substantiv med ganska varierande betydelser, adjektiv och även demonstrativa pronomen. Ett obligatoriskt strukturellt element i dessa konstruktioner är dessutom det obestämda generaliserande pronomenet visas.

Kon gick och viftade med svansen på gården under hela höskördetiden. Kal. Under hela resan tänkte Jaunius på sina misslyckanden (trš). Under hela kriget lär vi officerare dem hur man ska behandla invånarna. BitKMD 259.

Hon var alltför upptagen av sig själv under hela denna tid. SimonR V 238–239.

§ 14. I konstruktioner som uttrycker bestämd eller obestämd varaktighet av en handling, där verbet har negationen ne-, och det underordnade ledet betonas

98

Med de negativa partiklarna nė och nei används alltid genitiv i stället för substantivets ackusativ.

Jag stod inte ut ens en månad, – spottade jag ur mig och gick. BilR I 79. Ett sådant ställe att man inte kan sitta sysslolös ens en minut. Ds. Nå, vad är det då, har du blivit arg över något, eftersom du springer iväg så där utan att ha stannat ens en minut? PaukštPM 277. Inte ens på ett par dagar hann man förstå vad som egentligen hade hänt med honom: det var som om han hade blivit överväxt av ogräs. LzPR II 332. Tant Normantienė betraktade oss som sina närmaste släktingar … Hon klarade sig inte en enda sommar utan oss. ČiulRR II 150. Jag ska inte bära eller slita ut en enda liten dag. LTt I 310. Ta bara med kistan också, jag vill inte ha den i mitt hus ens en liten stund! BalčAP 163.

I andra fall används ackusativ i konstruktioner med ett negerat verb.

Hon steg inte upp ur sängen på en vecka. DožŽE 179. Den unga grevinnan visade sig inte utanför palatset på två dagar efter den händelsen. VienR II 40. Jag sov inte på nio nätter, jag tände nio ljus så att de lyste. LKŽ VII 460. De somnade inte under hela den natten. BaltVRA 141. Jag har inte hört dig skratta på flera dagar nu, har du inte fått stryk av din man? LKŽ VI 30. De är oroliga och flackar skrämda omkring hela dagarna. BitKMD 266.

III. Konstruktioner som betecknar varaktigheten hos en handlings resultat

§ 1. I dagens litauiska litteraturspråk skiljer sig bland andra tidskonstruktioner med substantiv i ackusativ de konstruktioner som betecknar varaktigheten inte hos den handling som uttrycks av verbet, utan hos det resultat som följer av handlingen.

Redan J. Jablonskis skiljde, när han behandlade ackusativens betydelser, i ”Linksniuose ir prielinksniuose” ackusativen för tilldragelse från ackusativen för ”längd, avstånd och dragning”.⁹ Som framgår av exemplen omfattar J. Jablonskis begrepp ”längd, avstånd och dragning” även varaktighetsackusativ, det vill säga en sådan ackusativ som används i konstruktioner som betecknar en handlings varaktighet. Med ackusativ för tilldragelse avsåg han däremot en sådan ackusativ som ”används i satsen oftast efter rörelse- eller förflyttningsverb med prefix, för att ange hur länge någon drar sig undan, går ut, återvänder eller stannar, blir kvar, lämnar någon att vistas, gästa, så vidare …”¹⁰; han tillägger att ”infinitiven ’vistas’ oftast bara är underförstådd; ibland sägs inte heller rörelseordet i satsen, utan det förstås av talaren av sig självt”.¹¹ Ackusativ för tilldragelse är alltså en sådan ackusativ som används i konstruktioner som betecknar varaktigheten hos handlingens resultat, inte varaktigheten hos den handling som uttrycks av verbet. Bland J. Jablonskis exempel på ackusativ för tilldragelse finns dock också varaktighetsackusativer. Till exempel betecknar ackusativen Keletą dienų i konstruktionen keletą dienų truktumai¹² inte handlingens resultat, utan själva handlingens varaktighet, och enligt J. Jablonskis bör den betraktas som ackusativ för ”längd, avstånd och dragning”.

§ 2. Som huvudled i konstruktioner som betecknar varaktigheten hos en handlings resultat står vanligen verb med perfektiv aspekt. Mer sällan förekommer konstruktioner med denna betydelse

⁹ J. Jablonskis, Rinktiniai raštai, t. I, p. 618–621.

¹⁰ Ten pat, p. 619.

¹¹ Ten pat, p. 619–620.

¹² Ten pat, p. 620.

7*

99

De bildas med rörelseverb som betecknar ett pågående förlopp. Som underordnat led står oftast substantiv som betecknar en obestämd tidsmängd och tidsmåttsenheter, liksom dag och tid. Det förekommer också konstruktioner med substantiv som betecknar årstider.

Substantiv som betecknar en obestämd tidsmängd och tidsmåttsenheter används i konstruktioner med denna betydelse både ensamma och tillsammans med attribut. Substantiv med andra betydelser används endast med strukturellt nödvändiga attribut. Attributfunktionen fylls vanligen av räkneord och de obestämda pronomenen några, ett antal, flera, ett tiotal, en och annan, hela, vilken.

§ 3. Varaktigheten av ett handlingsresultat kan, liksom själva handlingens varaktighet, vara 1) bestämd eller 2) obestämd. Om tidsvaraktigheten är bestämd eller obestämd avgörs av det underordnade ledets lexikala och grammatiska egenskaper.

1) När det underordnade ledet utgörs av substantiv som betecknar tidsmåttsenheter, ensamma eller tillsammans med räkneord, uttrycker konstruktionerna en bestämd varaktighet för handlingsresultatet. Konstruktioner med attributet hela har samma betydelse. Vid substantiv som betecknar tidsmåttsenheter är detta attribut fakultativt, men i andra fall obligatoriskt.

Jonas bad att få komma in i stugan även jag, åtminstone en halvtimme. JablRR I 619. Överordnade får nys om skandalen och låser genast in hela klassen här i dammet i tre timmar. Vaižg RR II 445. Vi måste försvinna i tre dagar. DovAA 293. Går du till staden en hel dag? Jabl. Hela halvdagen stannade Tėfa vid sin lillasysters grav. VienR VII 204. Och han reste hemifrån hela sommaren. JablRR I 619. En vecka senare steg patienten upp för första gången på en hel timme. BalčAP 284.

Važiuosiu savaitę į namus. Lž.

2) När det underordnade ledet utgörs av substantiv som betecknar en obestämd tidsmängd uttrycker konstruktionerna en obestämd varaktighet för handlingsresultatet.

Tomukas minutytę nusiminė, susigėdo, bet tuojau susigriebęs išsitempė ir paprašė pačios pažiūrėti, ar nesiskiria užpakaly frako klostės. VienR II 164. Duktė, valandėlę sustojusi prie slenksčio, staiga, lyg smarkiai pastumta, puolė prie motinos. Gud-GuzR I 53. Na, užmik minutę. Pšl.

Ibland förekommer fall där substantiv som betecknar en obestämd tidsmängd också står med attribut, vilka är fakultativa i konstruktionen.

Brazgio veidas apsiniaukė, bet tik vieną momentą. Myk-PutR III 318. Trumpą valandėlę užsnūdau. Kp.

Konstruktioner med obestämd varaktighet för handlingsresultatet som bildas med andra substantiv har alltid ett strukturellt nödvändigt attribut, som utgörs av de ovan nämnda obestämda pronomenen.

Ir čia stabtelkim kelias minutes. JablRR I 620. Savo vyriausiąjį sūnų aš čia paliksiu bent kelias dienas. ŽiugždLKG II 33. Kurį laiką kalvis dingsta, nematyti jo pietų nei vakarienės metu. CvMS 263.

§ 4. I den nutida litterära språkformen bildas dock konstruktioner som uttrycker varaktigheten av ett handlingsresultat med ackusativ ganska sällan. I deras ställe blir konstruktioner med dativ ¹³allt vanligare; dessa är synonyma med ackusativkonstruktionerna. Jfr:

¹³ Plg. J. Kruopas, Laiko aplinkybės reiškimas lietuvių kalboje, „Tarybinė mokykla“, 1953, Nr. 7, p. 23; B. Kalinauskas, Kai kurios linksnių vartojimo tendencijos dabartinėje lietuvių kalboje, „Tarybinė mokykla“, 1955, Nr. 5, p. 19; Lietuvių kalbos gramatika, t. I, p. 199.

100

Männen ger sig av till ängarna för en vecka. KatkR 33. Och jag for också hem för fyra veckor. SimonNTP 154. De satte [dottern] i tjänst för två år... GricŽ 429. Han bad sig fri från tjänsten för en hel vecka. LzPR VII 338. En liten stund glömde också jag mina bekymmer. VaižgRR II 341. En gång for en adelsman bort för några dagar. BsRP 144. Kyrkoherden hade arresterats av tyskarna i några timmar. BitKMD 275.

IV. Konstruktioner som uttrycker handlingens frekvens

§ 1. Konstruktioner som uttrycker handlingens frekvens bildas i det nutida litteraturspråket med verb av imperfektiv och perfektiv aspekt. Konstruktioner med imperfektiva verb dominerar. Det finns inga strukturella skillnader mellan konstruktioner med imperfektiva respektive perfektiva verb.

Som beroende led i konstruktioner med den betydelse som behandlas här står alltid substantiv i ackusativ med ett strukturellt nödvändigt attribut. Utifrån det beroende ledets struktur kan två typer av konstruktioner med denna betydelse urskiljas: 1) med det indefinita generaliserande pronomenet kas och 2) med det indefinita generaliserande pronomenet kiekvienas eller adjektiven dažnas, retas.

J. Jablonskis behandlade inte separat ackusativen som används i konstruktioner med denna betydelse. Exempel på dess användning gav han när han talade om ackusativer för tid och ”sträckans längd och dragets längd”¹⁴. Ackusativen som används på detta sätt kallas numera vanligen frekvensackusativ¹⁵.

1) Det beroende ledet i konstruktioner av den första typen utgörs av substantiv i ackusativ tillsammans med det indefinita generaliserande pronomenet kas, som betyder ”varje”. Pronomenet kas är i detta fall oböjligt¹⁶ och har alltid nominativform¹⁷. Substantiven i konstruktioner av denna typ betecknar vanligen tidsmått, en obestämd tidsmängd, delar av dygnet, veckodagar och årstider. Konstruktioner med andra substantiv som betecknar tidsbegrepp eller processer förekommer mycket sällan.

Doktorn besökte inte ”Inteligentai”-avdelningen varje dag, eftersom han själv bodde alldeles här intill och varje timme kunde se sina utvalda patienter. VienR II 138. Allt förändras varje minut, varje ögonblick. T 1967 85. Ta med Genės saker och betala femtio rubel varje månad, så ska vi uppfostra barnet. T 1968 67. Varje vecka klippte de min ull, skar av hela skägget. CvR₁ VII 295. Var stund väver minnet av ungdomsdagarna en ny drömmande väg. GirR₁ I 48. För den sorgsna Minija ville jag avslöja en hemlighet, när ingen hör: hur lång hennes strand är, dag efter dag. MairRR I 74. Sedan gick jag dit varje dag: ännu inte redo, fortfarande inte redo. VaižgRR II 413. Jag kan en sång — jag sjunger den varje dag, varje kväll, varje morgon, samma och ändå alltid ny. GirR₁ I 83. Varje natt väntade jag på att det skulle rassla, skramla och dåna. SimonNTP 85. Den gamles envishet att fiska varje morgon gör modern arg. CvMS 73. I början brukade den gamla kvinnan äta tillsammans med svärdottern och sonen vid

¹⁴ Se J. Jablonskis, Rinktiniai raštai, t. I, p. 618–619.

¹⁵ Se K. Ulvydas, Dėl vienaskaitos galininko prieveiksmėjimo dabartinėje lietuvių kalboje, ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, t. II, p. 81; Lietuvių kalbos gramatika, t. I, p. 199.

¹⁶ A. Schleicher, Litauische Grammatik, s. 264; F. Kurschat, Grammatik der litauischen Sprache, s. 381.

¹⁷ Litauiska språkets grammatik, bd I, s. 703.

101

vid ett bord brukade han säga några ord om jordbruksärenden och varje söndag gick han åtta kilometer till kyrkan. MarcBR · 99. Nästan varje vår behövde man flytta packningen till vagnarna. ŽemR IV 415. Genom att arbeta så här nådde vi goda resultat varje lektion (tsp).

Varje minut kan den avgörande stunden slå. BinkGR 77. Endast undantagsvis fick de varje månad ta ut 15 mark från sitt löpande konto. SruogR V 352. Varje vecka grät hon fram fem till tio litas. MarcBR 17. Varje kväll, när hon gick hem, fick Jungienė en liter mjölk. LzPR VII 372. Varje dag tas nya vävstolar och maskiner i bruk. LKŽ VII 280. Efter en tid började hunden dröja länge varje morgon. ŽemR IV 204. Varje höst, när fåren som skulle slaktas hade slaktats, kom garvare till vår by. GričŽ 384. Varje säsong besöker tusentals den (Trakai slott) (tsp).

Den kombination av pronomenet kas och ett substantiv i ackusativ som fungerar som underordnad led i konstruktioner av denna typ tenderar att adverbialiseras, men är inte fullständigt adverbialiserad, eftersom den fortfarande kan ha ett attribut¹⁸. Som attribut används något oftare ordningstal och de obestämda pronomenen kelintas, kelioliktas, mycket sällan adjektiv. I allmänhet förekommer konstruktioner utvidgade med attribut sällan.

Varannan dag släppte man ut honom på gården för att promenera. SruogR V 38. Vi svalt nästan varannan eller var tredje månad i flera dygn... Gud-GuzR V 195. Varannan månad åker han med ull till Liepāja. Mžk. Hela livet ska du få slita, och varje kär dag ska du fälla tårar. LKŽ I 631. Varje natt besöker den unge älskaren sin älskade vid den glänsande nålen. LKŽ V 365.

Varje föreställning når publiken endast varannan månad. T 1967 141. Impulsfrekvensen förändras med några tiotal sekunders mellanrum (trš).

Ibland förekommer konstruktioner av den första typen, vars struktur innefattar ett räkneord för antal.

Statsöverhuvudet byttes ut var fjärde månad. PalM 57. När läkaren gick beordrade han att de ordinerade läkemedlen skulle tas i doser om två tabletter i kväll och i morgon bitti, och att temperaturen skulle mätas var tredje timme. KrėvLŽ 194.

2) I konstruktioner av den andra strukturella typen består den underordnade leden av substantiv med attribut: med det obestämda generaliserande pronomenet kiekvienas eller med adjektiven dažnas, retas.

I konstruktioner av denna typ används substantiv med samma betydelser som i konstruktioner av den första typen.

Mest produktiva är konstruktionerna med det obestämda generaliserande pronomenet kiekvienas. De uttrycker frekvensen av en regelbundet återkommande handling.

Regina väntade varje sekund på ljudet av släpande steg och knackningar på dörren. LKŽ VI 22. Och era föräldrar darrade varje timme för sitt skinn eller rentav sitt liv. BilR I 107. Varje morgon rakar han sig med rakhyvel och tvättar sig med rosenvatten. LKŽ VI 429. Varje dag hoppades hon få träffa Murza här. GrušK 106. Varje vår svänger slädar med bredåkarnas husmödrar in i vår lilla by: för att köpa en dräng. BaltPV I 21. Liučė förstörde allas humör varje helgdag. Myk-PutR III 219.

¹⁸ Jfr K. Ulvydas, Om adverbialiseringen av singularis ackusativ i modern litauiska, ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, bd II, s. 81.

102

Han kan falla ner när som helst. Up. Det verkar för honom som om sonen skulle råna honom när som helst (trš). Varje morgon kom båda kvinnorna, med hackor och en brödskalk, för att arbeta på jorden. BaltRn 5. Mor ger några tiotal cent varje söndag. AvyžISK 45. Och på den klippan, där Baltaragis kvarn stod och där det nu bara finns en stenhög, slår åskan varje vår. BorBM 259. I dag gick drottningmodern flera gånger genom det stora köket och märkte varje gång att Grėtė förberedde sig för något. SimonR V 187.

Då och då utvidgas sådana konstruktioner också med andra attribut. Dessa är dock fakultativa och ändrar inte konstruktionens betydelse.

Varje lördagskväll ger sig Ona, färdig att gå, av till dansen. BaltPV I 40.

Konstruktioner där det underordnade ledet består av substantiv med adjektiven dažnas (vanlig) och retas (sällsynt) används sällan i dagens litterära språk. Dessa konstruktioner uttrycker hur ofta en oregelbunden handling äger rum.

En vanlig kväll kommer han hem först omkring midnatt. Grl. Redan sedan midsommartid orkade han sällan gå ut på gården. GričŽ 14. De där flickorna tar minsann sällan hem sin hemgift på hösten! Gud-GuzR V 21.

Slutsatser

1. Tidskonstruktioner med ackusativ i dagens litterära litauiska uttrycker: 1) tidpunkten eller perioden för en handling, 2) handlingens varaktighet, 3) varaktigheten av handlingens resultat och 4) hur ofta handlingen äger rum.

2. Skillnader i betydelsen hos tidskonstruktioner med ackusativ bestäms av: 1) verbaspekt hos verbet i det överordnade ledet, 2) den lexikala betydelsen hos substantivet i det underordnade ledet, 3) de grammatiska och lexikala egenskaperna hos attributet till substantivets ackusativform och 4) substantivets numerus.

3. Konstruktioner som anger tidpunkten för en handling skiljer sig från konstruktioner som anger handlingens tidsperiod genom verbens aspekt. Konstruktioner med verb i perfektiv aspekt anger tidpunkten för handlingen, medan konstruktioner med verb i imperfektiv aspekt anger handlingens tidsperiod. I övrigt skiljer sig dessa betydelsemässigt närbesläktade konstruktioner inte åt.

I konstruktioner som anger handlingens varaktighet står det överordnade ledet oftast i imperfektiv aspekt, mer sällan i perfektiv aspekt; verben betecknar en handling av viss varaktighet.

I konstruktioner som anger varaktigheten av handlingens resultat är det överordnade ledet vanligtvis ett verb i perfektiv aspekt, och mer sällan ett rörelseverb i imperfektiv aspekt.

Konstruktioner som anger hur ofta en handling äger rum bildas med såväl verb i imperfektiv som i perfektiv aspekt.

4. Som underordnat led i tidskonstruktioner förekommer oftast substantiv som betecknar delar av dygnet, veckodagar, årstider, tidsmåttsenheter eller obestämd tidsmängd, mer sällan substantiv som betecknar vissa andra tidsbegrepp; de står ensamma eller tillsammans med attribut. Substantiv som betecknar processer används alltid med attribut.

5. Attribut kan vara fakultativa eller strukturellt nödvändiga. Deras funktion fylls av substantiv, adjektiv och particip, som vanligen har en lexikal tidsbetydelse, liksom räkneord samt demonstrativa och indefinita pronomen.

103

I konstruktioner som anger varaktigheten av en handling eller dess resultat är kardinaltal och obestämda indefinita pronomen som används som attribut keli, keletas, keleri, keliolika, vienas kitas, kelintas, kelioliktas, kuris alltid strukturellt nödvändiga.

I konstruktioner som anger hur ofta en handling sker består det underordnade ledet alltid av ett substantiv i ackusativ med strukturellt nödvändiga attribut: obestämda generaliserande pronomen kas, kiekvienas eller adjektiv dažnas, retas.

I alla andra fall avgörs attributens strukturella nödvändighet eller fakultativitet av verbets handling eller substantivets lexikala betydelse.

6. I konstruktioner som anger tidpunkten eller perioden för en handling står substantivet alltid i singularis ackusativ.

Konstruktioner med substantiv i pluralis ackusativ anger alltid en obestämd varaktighet av handlingen, med undantag för konstruktioner med kardinaltal och pluralformen av substantivet metai, använt i betydelsen ”ett år”.

I övriga fall avgör substantivets numerus inte konstruktionens betydelse.

7. I dagens litterära språk dominerar konstruktioner som anger tidpunkten eller perioden för en handling och handlingens varaktighet. Konstruktioner som anger hur ofta en handling sker används mer sällan.

Konstruktioner med ackusativ som anger varaktigheten av handlingens resultat förekommer sällan. De trängs undan av synonymiska konstruktioner med dativ.

TEMPORALA KONSTRUKTIONER MED ACKUSATIV I MODERN LITAUISK LITTERATUR

A. RUZĖ

Sammanfattning

1

Artikeln behandlar strukturen och betydelserna hos temporala konstruktioner med substantiv i ackusativ i modern litauisk litteratur. Vissa tendenser som rör de undersökta konstruktionernas produktivitet och användning har också fastställts.

I modern litauisk litteratur uttrycker temporala konstruktioner med ackusativ: 1) tidpunkten då en handling utförs eller den tidsperiod under vilken handlingen äger rum, 2) handlingens varaktighet, 3) varaktigheten av handlingens resultat och 4) handlingens frekvens.

De olika betydelserna hos temporala konstruktioner med ackusativ bestäms av följande huvudfaktorer: 1) verbets aspekt, 2) substantivets lexikala betydelse, 3) den lexikala och grammatiska egenskapen hos bestämningen som ingår i konstruktionen och 4) substantivets numerus.

Konstruktioner som uttrycker tidpunkten då en handling utförs skiljer sig från konstruktioner som uttrycker den tidsperiod under vilken handlingen äger rum endast genom verbets aspekt; konstruktioner med verb i perfektiv aspekt uttrycker tidpunkten då handlingen utförs, medan konstruktioner med verb i imperfektiv aspekt uttrycker den tidsperiod under vilken handlingen äger rum.

104

Verb i imperfektiv aspekt utgör vanligtvis huvudkomponenten i konstruktioner som uttrycker handlingens varaktighet. Verb i perfektiv aspekt betecknar i sådana fall alltid en långvarig handling.

Verb i perfektiv aspekt utgör vanligtvis huvudkomponenten i konstruktioner som uttrycker varaktigheten av handlingens resultat. Konstruktioner med verb i imperfektiv aspekt förekommer ganska sällan. Verb i imperfektiv aspekt betecknar i sådana fall rörelse.

Konstruktioner som uttrycker handlingens frekvens används både med verb i imperfektiv och perfektiv aspekt.

Den beroende komponenten i temporala konstruktioner kan utgöras av substantiv som betecknar delar av dygnet, veckodagar, årstider, tidsenheter och andra tidsbegrepp, med eller utan bestämningar. Substantiv som betecknar processer används endast med bestämningar.

Som bestämningar används substantiv, adjektiv och particip, oftast med tidsmässig lexikal betydelse, liksom räkneord, demonstrativa pronomen och indefinita pronomen.

Räkneord och indefinita pronomen keli, keleri, keletas, keliolika ”några”, vienas kitas ”en och annan”, kelintas, kelioliktas ”vilken i ordningen”, kuris ”någon”, som ingår i konstruktioner som uttrycker handlingens varaktighet eller varaktigheten av handlingens resultat, är strukturellt obligatoriska.

Som beroende komponent i konstruktioner som uttrycker handlingens frekvens förekommer alltid substantiv i ackusativ med en obligatorisk bestämning: indefinita pronomen kas, kiekvienas ”varje” eller adjektiv dažnas ”frekvent”, retas ”sällsynt”.

I alla andra fall beror möjligheten att använda bestämningar på verbets aspekt eller substantivets lexikala betydelse.

I konstruktioner som uttrycker tidpunkten då en handling utförs eller den tidsperiod under vilken handlingen äger rum används alltid substantiv i ackusativ singular.

Konstruktioner med plural ackusativ, med undantag för konstruktioner med substantivet metai ”ett år” och konstruktioner som innehåller ett räkneord, betecknar alltid en obestämd varaktighet för handlingen.

I andra fall påverkar substantivets numerus inte konstruktionens betydelse.

I det moderna litauiska litteraturspråket är konstruktioner som uttrycker handlingens varaktighet samt tidpunkten då handlingen utförs eller den tidsperiod under vilken den äger rum de vanligaste. Konstruktioner som uttrycker handlingens frekvens förekommer betydligt mer sällan.

Konstruktioner med ackusativ som uttrycker varaktigheten av handlingens resultat förekommer ganska sällan. De trängs undan av synonymiska konstruktioner med dativ.