JŪRATĖ PAIJĖDIENĖ Litauiska språkets institut ORCID id: orcid.org/0000-0003-1542-2866

Forskningsområden: syntax, semantik och pragmatik i äldre och nutida litauiska, etnolingvistik, samt litauisk kultur- och kyrkotextshistoria.

DOI: doi.org/10.35321/all86-02

OM ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN DEN AV KIPRIJONAS LUKAUSKAS NEDSKRIVNA PAMOKSLO ISZ PRISAKIMU DIEWA [...] (1797) OCH TEXTERNA I KAROL FABIANIS MISSYI APOSTOLSKIEY CZĘŚĆ II (1783)

Om överensstämmelsen mellan Pamokslas Isz Prisakimu Diewa [...] (1797) av Kiprijonas Lukauskas och texterna i boken Missyi Apostolskiey Część II (1783) av Karol Fabiani

A N N O T A T I O N

Artikeln behandlar strukturen hos Pamokslų (Karacie­jus, red., 1996) av Kiprijonas Lukauskas (1757–1815), som hittills har betraktats som ett verk av ursprungligt innehåll, samt det klarlagda författarskapet till innehållet i en del av handskriftens texter. Överensstämmelsen mellan handskriftens huvuddel, med titeln Pamokslas Isz Prisakimu Diewa Ape Pawingscias Gywenima Krikščioniska [...] (I–II; s. 1–310), och texterna i Karol Fabianis bok MISSYI APOSTOLSKIEY CZĘŚĆ II. W KTOREY SIĘ PRZEKŁADAJĄ NAUKI Z PRZYKAZAN BOSKICH O POWINNOŚCIACH ŻYCIA CHRZEŚCIJAŃSKIEGO [...] (1783) är otvetydig. Frågan om graden av författarskap till de texter som skrivits ned i andra kapitel av Lukauskas handskrift (s. 311–407) förblir öppen.

NYCKELORD: Kiprijonas Lukauskas (1757–1815), Karol Fabiani (1716–1786), Jurgis Ambroziejus Pabrėža (1771–1849), predikan som undervisning, litauisk litteratur: 1700-talet.

68

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI

Om överensstämmelsen mellan den av Kiprijonas Lukauskas nedskrivna Pamokslo Išz Prsikimu Diewa [...] (1797) och texterna i Karol Fabianis Missyi Apostolskiey Część II (1783)

ANNOTATION

Artikeln behandlar strukturen hos Pamokslai av Kiprijonas Lukauskas (1757–1815) (Karaciejus, red., 1996), som hittills har betraktats som ett verk av ursprungligt innehåll, samt det nya författarskapet till vissa texter i denna handskrift, vilket nyligen har kommit i dagen. Överensstämmelsen mellan handskriftens huvuddel, med titeln Pamokslas Isz Prisakimu Die wa Ape Pawinascias Giwenima Krikscioniska [...] (I–II; s. 1–310), och texterna i boken MISSYI APOSTOLSKIEY CZĘŚĆ II. W KTOREY SIĘ PRZEKŁADAJĄ NAUKI Z PRZYKAZAN BOSKICH O POWINNOSCIACH ZYCIA CHRZESCIANSKIEGO [...] (1783) av Karol Fabiani är otvivelaktig. Frågan om graden av författarskap till texterna i andra kapitel av Lukauskas handskrift (s. 311–407) förblir öppen.

NYCKELORD: Kiprijonas Lukauskas (1757–1815), Karol Fabiani (1716–1786), Jurgis Ambroziejus Pabrėža (1771–1849), predikan som undervisning, litauisk litteratur, 17^th århundradet.

INLEDNING

Artikelns syfte är att rapportera om ¹Kiprijonas Lukauskas (1757–1815)² Pamokslų (Vilnius

¹ Vid bedömningen av Jurgis Lebedys (1913–1970) kommentarer om Lukauskas bildning som författare, hans breda beläsenhet osv. bör man beakta att de texter som publicerades i 1976 års utgåva Lietuvių kalba XVII–XVIII a. viešajame gyvenime sammanställdes utifrån Lebedys arbetsmanuskript (om dessa texters autenticitet, se Zaborskaitė 1976: 4). Man bör också uppmärksamma att samtida hänvisningar till Lukauskas person är få och ganska återhållsamma. I visitationsakten från Ukmergėdekanatet 1796 (för ett utdrag ur CVIA F 694 apr. 1. b. 3998, se Lebedys 1976: 187; om det felaktigt återgivna efternamnet Lukauskas i detta utdrag av Lebedys, se Tereškinas 1995: 136) anges inget om att Troškūnai kloster och församling stod under bernardinernas ledning, om kyrkoherden Kiprijonas [L]ukauskas teologiska utbildning, hans prästvigning 1782 och de löften han 1791 avlade till den mindre brödraskapsorden av Sankt Franciskus, och inte heller om de gudstjänster han höll på litauiska (jfr: mowi [...] Pacierz [...] po litewsku) eller om den lämpliga predikan–undervisning som han höll för de församlade människorna (jfr: y Naukę miewa stosowną do zgromadzonych ludzi) (jfr Lebedys, ibid.; om ytterligare iakttagelser baserade på uppgifterna i denna visitationsakt, se Tereškinas 1992: 136, 144; 1996: 6; Bogušis 1996: 15–16; Mačiulytė 2005a). Om nödvändigheten av att vid bedömningen av bernardinern Lukauskas livsmiljö beakta den roll som ordenssamfunden hade i 1700-talets polska och litauiska kultur, se Tereškinas 1992: 136–144.

² Om de två formerna av efternamnet Lukauskas, Lukauskis, se Zinkevičius 2001: 65; Vaicekauskas 2008; Mačiulytė 2005a: 243. Om kopplingen mellan Lukauskas födelsedatum och år 1757, snarare än 1752, se Tereškinas 1992: 136; Mačiulytė 2005a: 245–247. I den litauiska bernardinprovinsens dödbok Elenchus Fratrum Mortuorum (MAB RS, f. 9, b. 96,1.22) preciserar den av Arvydas Pacevičius upptäckta anteckningen Cyprianus Łukowski, 1815 Februarius, Bienicae, Vicarius uppgifterna om

Straipsniai / Articles

69

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

överföringen av den första delen av det handskrivna 409-sidiga samlingsverket F1–D654, som förvaras i universitetsbiblioteket (se Karaciejus, red., 1996, hädanefter – LP), med rubriken Pamokslas Isz Prisakimu Diewa Ape Pawinascias Giwenima Krikscioniska. Per Kuniga Cypriona Łukawski Plebona Traszkunų Surasitas. Metusy Chrystusa 1797 (LP I–II; s. 1–310), med texterna i Karol Fabiani (1716–1786)³s bok MISSYI APOSTOLSKIEY CZĘŚĆ II. W KTOREY SIĘ PRZEKŁADAJĄ NAUKI Z PRZYKAZAŃ BOSKICH O POWINNOŚCIACH ŻYCIA CHRZEŚCIANSKIEGO [...] (1783; hädanefter – FP). Innehållsidentiteten mellan de nämnda litauiska och polska predikosamlingarnas texter fastställdes med hjälp av analytiska, komparativa och strukturanalytiska metoder.

I artikeln omnämns litteraturhänvisningar i en av Jurgis Ambroziejus Pabrėžas⁴ (1771–1849) handskrivna predikosamlingar⁵, vilka bidrog till att identifiera originalet till den första delen av Lukauskas handskrift (s. 1–310). Vid bedömningen av grunderna för Lukauskas författarstatus är det också viktigt att diskutera strukturen hos hela Lukauskas handskrivna samling⁶. Texterna i den första delen av denna handskrift

Omständigheterna kring Lukauskas död – han dog 1815 i bernardinernas kloster i Benica, medan han tjänstgjorde som vikarie (se Pacevičius 2005: 241).

³ Om den framstående jesuitiske predikanten Karol Fabianis studier i filosofi och teologi, hans verksamhet som lärare, predikant och missionär samt hans utgivna religiösa böcker, bland vilka den tredelade samlingen Missya apostolska utmärkte sig och utkom i flera upplagor, se Kaczmarek 1948. Om Fabiani-bokens popularitet och upplagor enbart under XVIII århundradet, se Estrreicher 1898: 153–154. Den diskuterade Fabiani-bokens popularitet vittnas också av att dess texter spreds genom avskrifter. En sådan avskrift av en upplaga från 1792, utarbetad av ett kollektiv av polska avskrivare, förvaras i Vilnius universitetsbibliotek (se Fabiani 1792 för den bibliografiska beskrivningen av det handskrivna dokumentet F 1–C 173a). Om populariteten hos sina predikningar nämner författaren själv också i förordet till den första delen av samlingen Missya apostolska (se Fabiani 1783: [I]).

⁴ Enligt autograferna ska Pabrėžas klosternamn skrivas med o – Ambroziejus (inte Ambraziejus) (se Šepetytė 2020: 7; Pajėdienė 2021: 369).

⁵ Pabrėža betraktas som žemaičių pažiūba på grund av sina många verksamheter (han var andlig ämbetsman, prästvigd 1796 och avlade 1817 löften i franciskanorden, pedagog, deltagare i den litauiska kulturella rörelsen, företrädare för žemaičių-skriftspråket, bibliofil, botaniker och kännare av folkmedicin) och talanger, av vilka den mest framträdande – talekonsten – var knuten till hans pastorala verksamhet och predikningar (se Biržiška [1963] 1990: 306–320; Gidžiūnas 1994; Pacevičius 2020). Ekon av Pabrėžas berömmelse som predikant bekräftas av ett omfattande handskriftsarv – kulturhistoriker hänvisar till minst tio predikosamlingar skrivna och bundna av Pabrėža (jfr Gidžiūnas 1994: 91–100), medan berömmelsens grundlighet bekräftas av nutida kulturforskares bedömning av predikningarna (jfr Terėškinas 1994; Sverdiolas 1996; 2006: 48–86).

⁶ Föreliggande undersökning omfattar varken den möjliga kopplingen mellan Troškūnai-kyrkoherden, bernardinern Kiprijonas Lukauskas handskriftstexter och de handskrivna predikningarna av Troškūnai-konventets klerker från 1782–1799 eller de žemaitiska predikningar som franciskanerna i Kretinga höll 1792–1793 (jfr Biržiška ([1957] 1998: 563), och inte heller den otvivelaktiga kopplingen till de tryckta böcker som Troškūnai-klostret hade (om böckerna i Troškūnai-klostrets bibliotek omkring 1782, se Tereškinas 1992: 138–141; om

70

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI

Om överensstämmelsen mellan det av Kiprijonas Lukauskas nedskrivna Pamokslo Iš Prisikimu Die wa [...] (1797) och Karol Fabiani Missyi Apostolsk iey Część II (1783) texter

Överensstämmelsen med innehållet i den nämnda Fabiani-boken illustreras i artikeln på flera sätt: 1) genom en jämförelse av innehållsförteckningarna i de båda nämnda predikosamlingarna; 2) genom en diskussion av överensstämmelsen mellan början och slutet av den första delen av Lukauskas handskrift och Fabianis texter samt flera ändringar i LP:s första del Prakalboje som rör angivandet av författarskap; 3) genom att visa (icke-)överensstämmelsen mellan textavsnitt i LP som innehåller etnonymerna lietuvis, lenkas och motsvarande fraser i Fabiani-boken.

1. JURGIO AMBROZIEJAUS PABRĖŽAS ANMÄRKNING SOM AVSLÖJADE HEMLIGHETEN

Vid läsningen av boken Pamokslai vairingose materijose, sakyti Ambroziejaus Pabrėžos (se Šepeytė, red., 2020) lade man märke till att flera av de bilder som beskrivs däri ursprungligen var nedskrivna i Kiprijonas Lukauskas Pamoksluose. När man slog upp avskriften av Lukauskas handskrift (Karacieјus, red., 1996) visade det sig att det inte bara var några få ihågkomna bilder som sammanföll. I åtminstone två – de 28:e och 29:e – predikningarna i den av Lukauskas nedskrivna handskriften (LP 281–301) motsvarar berättelserna inte bara enskilda detaljer utan hela innehållet i det som sägs i Pabrėžas predikan Apey griekus lyžōwy⁸ (PWM 203–228). Orsaken till överensstämmelsen mellan innehållet i texterna i olika författares handskrifter förklarades av Pabrėžas anmärkning, enligt vilken hans predikan nästan ordagrant var avskriven ur en av prästen Fabianis böcker⁹, jfr: Wypisano prawie co do słowa z Missyi Apostolsk iey Częsci 2. Nauki 29. Xiędza Fabianiego (PWM 228). När den angivna boken öppnades (se Fabiani 1783a) blev det uppenbart att inte bara den nämnda tvådelade Pabrėža-Pamokslós Apey griekus lyžōwy, utan också Lukauskas Pamokslas 28. ISZ PRISAKIMA DIEWA ASZMA. Ne kalbek neteyse prieš artima tawa (LP 281–288) och Pamokslas 29. Ape apkalbeimus yr kitus liežuvinius griekus, iki to Prisikima Die wa Aszma prigulinčius (LP 289–301) är

Under perioden 1782–1841 förändrades mängden böcker i Troškūnai-bibliotekets bestånd; 1782–1784 omfattade enbart beståndet i predikoavdelningen 107 volymer, medan det 1800 redan uppgick till hela 231 volymer, se Pacevičius 2005: 238; om den bok som Lukauskas skänkte till Troškūnai-klostret och ökningen av litauiska böcker som främjade den pastorala verksamheten i detta klosters bibliotek, se samma verk, 236, 241).

⁷ Citatavskrifterna i artikeln återges enligt originalens ortografi. Vid citering av Pabrėžas text ur samlingen PAMOKSLAW Wayringosy Materyjos At rożniu wyitu, įwairiusy lankus Sakity par Kónyga Ambroziejaus Pabreža Tercyiorió Zakona Szwęta Tiewa Prą̨čžyszkaus används hädanefter förkortningen PWM.

⁸ Denna predikan av Pabrėža, som lästes i Vežaičiai 1824, är skriven för uppläsning under två dagar (jfr anmärkningen i predikans början PWM 203 och frasen i den andra delen Pamokslą apey Griekus Lyžōwy Trukis tolymesnis PWM 211; se även Šepeytė 2020: 795).

⁹ Pabrėža ger också fler hänvisningar till denna Fabiani-bok (se PWM 120, 132, 277).

Straipsniai / Articles

71

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

Översättningar av Fabiani författade predikningar 28 och 29 (se Fabiani 1783a: 457–489)¹⁰. Vid en närmare jämförelse mellan Fabianis och Lukauskas texter visade det sig att inte bara dessa två predikningar, utan även den till omfånget (312 sidor) och den idé- och litterära utformningen viktigaste¹¹ delen av den av Lukauskas nedskrivna samlingen Pamokslas Isz Prisakimu Die w a inte utgör en samling originaltexter, utan en litauisk version av boken MISSYI APOSTOLSKIEY CZĘŚĆ II. W KTOREY SIĘ PRZEKŁADAJĄ NAUKI Z PRZYKAZAN BOSKICH O POWINNOSCIACH ZYCIA CHRZESCIANSKIEGO. PRZEZ X. KAROLA FABIANIEGO KANONIKA KALISKIEGO, Szkół Wydziałowych Łęczyckich Kaznodzieję NAPISANE [...] (nedan FP). Detta kan man försäkra sig om genom att granska hur innehållet i kapitelnamnen i innehållsförteckningarna för alla 30 predikningar i Fabianis bok och den angivna första delen av Lukauskas handskrift i sak överensstämmer (se tabell 1)¹².

¹ TABELL. En jämförelse av innehållsförteckningarna för Fabianis bok Missyi apostolskiey Część II och Lukauskas Pamokslas Isz Prisakimu Diewa [...] (se FP 500–502 och LP 309–310)

NAUKI Z PRZYKAZAN BOSKICH O POWINNOSCIACH ZYCIA CHRZESCIANSKIEGO. PRZEZ X. KAROLA FABIANIEGO KANONIKA KALISKIEGO, Szkół Wydziałowych Łęczyckich Kaznodzieję NAPISANE [...] 1783 | Pamokslas Isz Prisikimu Diewa Ape Pawinascies Gewienima Krikscioniska. Per Kuniga Cypriona Lukawski Plebona Traszknu Surasitas. Metusy Chrystusa 1797 | REGESTR NAUK MISSYINYCH CZĘŚCI II. (FP 500–502) | Regestras pamokslu (LP 309–310) | Nauka I. o Przykazaniach w powszechności..... na karcie 1 | Pamokslas 1. Ape Prisikimus wisotimiey..... 1 | Nauka II. o Przykazaniach Boʃkich w powszechności..... 13 | Pamokslas 2. Ape Prisikimus Diewa wisotimiey..... 7 | Nauka III. z pierwszego Przykazania Boʃkiego o Wierze..... 22 | Pamokslas 3. Isz pirma Prisikima Diewa. Ape Wiera..... 12 | Nauka IV. z pierwszego Przykazania Boʃkiego o Nadziei i Miłości..... 40 | Pamokslas 4. Isz pirma Prisikima Diewa. Ape Nadiey yr Meyly..... 22

¹⁰ Fabiani kompletterade inte bara texten med en för honom typisk inledande predikodel (se PWM 262), utan också med inskott från sitt eget skapande (om dessa, se Pajėdienė 2022).

¹¹ Just denna del av Lukauskas handskrivna samling har ur litterär synvinkel ansetts vara den värdefullaste: kultur- och litteraturforskare grundar oftast LP:s särprägel och uttrycksegenskaper på texterna i denna del – den som återger Fabianis översättning – (jfr Lebedys 1976: 40–48, 48–51; Lukšienė 1985: 87–89; Tereškinas 1992: 155–163; 1996; Tunaitis 2004: 81).

¹² Om de avvikelser i innehållet som markerats med fetstil i tabellen, se nästa avsnitt.

72

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI

Om det av Kiprijonas Lukauskas nedskrivna

Pamokslo Iš Prisikimu Diewa [...] (1797) överensstämmelse

Karolio Fabiani Missyi Apostolskiey Część II (1783) med texterna

Nauka V. z pierwszego Przykazania Bołkiego o Czarach, Gusłach i Zabobonach..... 58

Pamokslas 5. Isz pirma Prisikima Diewa. Ape Cierus, Gusłus yr Zababo­nus..... 32

Nauka VI. z drugiego Przykazania Bołkiego o Bluźnierſtwie, Przeklęſtwach i Złorzeczeniach..... 73

Pamokslas 6. Isz untra Prisakima Diewa. Ape bluznierstwa, Kieykima yr Piktazodziwimus..... 42

Nauka VII. o Przyłięgach..... 85

Pamokslas 7. Ape Prisieĝas..... 49

Nauka VIII. o Ślubach w powszechności..... 111

Predikan 8. Om äktenskap i allmänhet..... 64

Lära IX. Ur det tredje Guds budet om helgandet av den heliga dagen..... 125

Predikan 9. Ur det tredje Guds bud. Om helgandet av den heliga dagen..... 72

Lära X. Om samma tredje Guds bud, i den mån det förbjuder..... 146

Predikan 10. Om samma tredje Guds bud, vad det förbjuder..... 84

Lära XI. Ur det fjärde Guds budet om barns plikter gentemot föräldrarna..... 162

Predikan 11. Ur det fjärde Guds bud, om barns plikter gentemot föräldrarna..... 93

Lära XII. Om föräldrarnas plikter gentemot sina barn..... 188

Predikan 12. Om föräldrarnas plikter gentemot sina barn..... 108

Lära XIII. Om olika stånds särskilda plikter..... 216

Predikan 13. Om de särskilda plikterna hos alla stånd..... 125

Lära XIV. Om tjänarnas och drängarnas plikter gentemot herrar och husbönder..... 229

Predikan 14. Om tjänarnas och hushållsfolkets plikter gentemot herrar och husbönder..... 133

Lära XV. Om herrarnas plikter gentemot sina undersåtar..... 240

Predikan 15. Om herrarnas plikter gentemot sina undersåtar..... 140

Lära XVI. Om undersåtarnas plikter gentemot sina herrar..... 255

Predikan 16. Om hustruns skyldigheter gentemot sin man..... 149

Lära XVII. om makens skyldigheter gentemot sin hustru..... 265

Predikan 17. Om mannens skyldigheter gentemot sin hustru..... 155

Lära XVIII. om hustruns skyldigheter gentemot sin man..... 278

Predikan 18. Om hustruns skyldigheter gentemot sin man..... 164

Lära XIX. om skyldigheterna gentemot våra andliga fäder och herdar..... 286

Predikan 19. Om skyldigheterna gentemot vår andlige fader och församling..... 170

Lära XX. om skyldigheterna gentemot den heliga kyrkan, vår allmänna moder..... 304

Predikan 20. Om skyldigheterna gentemot den heliga kyrkan, vår allmänna moder..... 182

Lära XXI. ur det femte budet om mord på kroppen..... 336

Predikan 21. Ur det femte budet. Om att döda på kroppen..... 204

^¹³Så står det i boken.

Straipsniai / Articles

73

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

Lärdom XXII. om dryckenskap..... 358

Predikan 22. Om dryckenskap..... 218

Lärdom XXIII. om mord på själen, det vill säga om förargelse..... 369

Predikan 23. Om att döda själen, det vill säga om förargelse..... 225

Lärdom XXIV. ur Guds sjätte bud: Du skall inte begå äktenskapsbrott..... 391

Predikan 24. Ur Guds sjätte bud. Du skall inte begå äktenskapsbrott..... 238

Lärdom XXV. ur Guds sjunde bud: Du skall inte stjäla..... 409

Predikan 25. Ur Guds sjunde bud. Du skall inte stjäla..... 250

Lärdom XXVI. om ocker..... 425

Predikan 26. Om ocker..... 261

Lärdom XXVII. om behovet av gottgörelse för oförrätter mot nästan..... 444

Predikan 27. Om behovet att gottgöra oförrätter mot nästan..... 273

Lärdom XXVIII. ur Guds åttonde bud: Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa..... 457

Predikan 28. Ur Guds åttonde bud. Du skall inte tala osanning mot din nästa..... 281

Lärdom XXIX. Om baktal och andra synder med tungan som hör till detta Guds åttonde bud..... 470

Predikan 29. Om baktal och andra synder med tungan, som hör till Guds åttonde bud..... 289

Lärdom XXX. ur det nionde och tionde Guds bud: Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, inte heller till hans hus, åker, tjänare, tjänarinna, oxe, åsna eller något annat som tillhör honom..... 490

Predikan 30. Ur det nionde och tionde Guds bud. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, inte heller till hus, åker, tjänare, tjänarinna, boskap, åsna eller någon av hans ägodelar..... 301

2. STRUKTUREN HOS KIPRIJONAS LUKAUSKAS HANDSKRIFTSSAMLING OCH HÄNVISNINGAR TILL FÖRFATTARSKAP PÅ OLIKA NIVÅER

Innan vi övergår till att diskutera vilka egenskaper hos LP-texten som har fått de litauiska kulturhistorikerna att tillskriva den som skrev den aktuella handskriften ett verkligt, och inte ett partiellt – som textavskrivare, översättare och kompilator – författarskap, bör de beståndsdelar i den handskriftsamling som Lukauskas kallade Pamokslais behandlas. Det bör uppmärksammas att ordet pamokslas i Lukauskas handskrift oftast används i betydelsen ‘(under)visning, råd, anvisning’¹⁴.

¹⁴I litauiska texter från 1700- och 1800-talen motsvaras ordet pamokslas av två polska ord – kazañ ‘(under)visning; ett tal av religiöst innehåll hållet av en präst’ och nauka ‘(under)visning’ (jfr även Gidžiūnas 1994:

74

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI

Om överensstämmelsen mellan den av Kiprijonas Lukauskas nedskrivna Pamokslo Įz Prisikimu Diéwa [...] (1797) och texterna i Karolis Fabianis Missyi Apostolstkiey Część II (1783)

Den av Lukauskas nedskrivna handskriften består tematiskt av fem delar: 1) samlingen Pamokslas Isz Prisakimu Diewu Ape Pawinastias Giwenima Krikscioniska, se LP I–II; s. 1–310; 2) kateketiska undervisningar med predikotitlar om trons grunder och de troendes plikter samt texter till böner, Dekalogens bud, sakramenten och bönerna, LP s. 311–351; 3) den fem avsnitt omfattande undervisningen om de troendes plikter, kallad trumpai surinkti pamokslu – Padieimas 1, 2, 3, 4, 5, se LP s. 351–378; 4) den bibliska historien om världens skapelse Historia łabay grazi yr unt Zinoima kiekvienam reikalinga, bestående av 22 berättelser, LP s. 379–400; 5) utdrag ur vissa Senojo Testamento Išminties knygų, nedskrivna med ett visst urval; ur Siracids bok återges ett avsnitt med titeln Priedotkas isz Knigu Mundribes. Padeimy 1; 3; 7; 8; 20; 23; 24; 25, se LP s. 401–407 (för en något mer detaljerad presentation av LP:s beståndsdelar, se tabell 2).

I vissa arbeten som behandlar Lukauskas handskrift nämns denna handskrifts mångskiftande uppbyggnad¹⁵, men det har förblivit obeaktat att Lukauskas i en handskrift som består av flera tematiskt olika delar ger hänvisningar till författarskap på olika nivåer. I LP anges att en av handskriftens texter – Pamokslas Isz Prisikimu Diewu Ape Pawinastias Giwenima Krikscioniska (s. 1–310) är nedskriven¹⁶ (jfr formuleringen i den första handskriftsdelens titel: Pamokslas [...] Surasitas. Metusy Chrystusa 1797, se LP I), en handskriftsdel är nyligen utlagd på litauiska ‘översatt och nedskriven’ (jfr anmärkningen i den inre delen av Historia łabay grazi: Dabar naujey Lietuwiszkay Izguldita LP 379), och en annan är kort sammanställd (‘utvald, sammanställd’?) (jfr formuleringen: numanau paduoty wis iems Gaspadorems trumpay surinkta pamoksla ape Kiemioniszkas

269; Sverdiolas 2006: 50). Betydelsen ‘(under)visning’ är särskilt tydlig i titeln på den första delen av Lukauskas samling samt i den inledande formuleringen som börjar ett nytt avsnitt: numanau paduoty [...] pamoksla ape [...] pawinastes LP 352 (se tabell 2). I texter från 1500-talet framträder en tydlig parallell mellan betydelserna hos orden katekizmas ir pamokymas / mokslas (jfr titlarna på de litauiska översättningarna av Jakub Ledesmas NAVKA CHRZESCIANSKA. Abo Katechizmik dla dziatek: Kathechismas arba mokslas (Daukša 1599) samt Kathechismas arba pamokimas (1605)).

Den framstående bokhistorikern Vaclovas Biržiška (1884–1956) har uppmärksammat detta och i sin beskrivning av LP:s omfång angett tre beståndsdelar, jfr: ”6, 308, 100 s.” (Biržiška [1963] 1990: 171); även i andra arbeten som behandlar innehållet i detta verk (se Lebedys 1976: 41, 48, 51; Tereškinas 1992: 155), handskriftens förberedelse för tryckning (se Bogušis 1996: 15) eller svårigheterna med att reflektera över den redan publicerade handskriftsamlingen (se Subačius 2010: XVII) ges vissa antydningar om olika nivåer i LP:s texter. Detta återspeglas emellertid inte i innehållsförteckningen till den bok som Juozo Karaciejus redigerat – hela avskriften av handskriften presenteras under en enda rubrik: ”K. Lukauskas ”Pamokslų”-texter” (se Karaciejus, red., 1996: 407).

För en žemait kan participet surašytas ha betydelsen ‘nedskriven, avskriven’ (en sådan betydelse dokumenteras också i Šiaurės vakarų žemaičių žodynas: surašymas ‘nedskrivning’ (se Vanagienė 2015: 258). Om det žemaitiska språksskiktet hos Kiprijonas Lukauskas, se Karaciejus 1996: 19–20; Zinkevičius 2001: 62–68.

Straipsniai / Articles

75

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

Namininkų pavinastės LP 352). Jämförelsen mellan LP:s och FP:s rubriker (se de transkriptioner som återges på den översta raden i tabell 1) visar emellertid att LP:s rubrik skrevs genom att FP:s rubrikmodell kopierades. Därför kan man anta att frasen Pamokslas [...] Surasitas kan korrelera med frasen NAUKI [...] NAPISANE. i den polska originaltitelns titel.

TABELL 2. K. Luk auskos handskriftens olika delar ur terminologisk synvinkel

LP-handskriftens olika delar ur terminologisk synvinkel (konventionellt löpnummer och paginering)

Nuvarande (möjliga) titel på handskriftsdelen

Tematisk titel på textdelen

I (LP I–II; 1–310)

Pamokslas Isz Prisakimu Diewa Ape Pawinascias Giwenima Krikscioniska. (LP I–II; 1–310)

Pamokstas Isz Prisakimu Diewa Ape Pawinascias Giwenima Krikscioniska. Per Kuniga Cypriona Lukawski Plebona Traszkunu Surasitas. Metusy Chrystusa 1797

Prakalba Pas Malona Skaytitoi (LP I–II)

Pamokstas 1–30 (LP 1–308)^¹⁷

Regestras pamokslu (LP 309–310)

II (LP 311–351)

Pamokslas (LP 311–339)

Ape Wiera [...] (LP 311–313), Ape Diewa [...] (LP313–318), Ape Nadiey [...] LP 318–320, Ape Meyly yr Prisakimus [...] LP 320–325; Ape Sakramentus [...] LP 326–335; Ape Paskuciausius Dayktus [...] (LP 335–339)

Pawinastes (LP 339–341)

Pawinastes efsunciu Stony Mot­erystes, Pawinastes Wayku prziesz Tiewus [...] (LP 339–341)

Bekvämt sätt att be böner i kyrkan tillsammans med litauer (LP 342–351)

Formuleringar av bönerna, budorden och sakramenten, böner (LP 342–351)

^¹⁷ Endast denna del av LP har sidnummer från 1 till 308, nedskrivna av Lukauskas egen hand (de blad som innehåller förordet och registret är onumrerade).

76

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI

Om den av Kiprijonas Lukauskas nedskrivna Pamokslo Isz Prisikimu Diewa [...] (1797) överensstämmelse med Karolis Fabianis Missyi Apostolskiey Część II (1783) texter

Tematiskt olika delar av LP-manuskriptet (löpnummer och paginering enligt överenskommelsen)

Befintlig (möjlig) titel på manuskriptdelen

Tematisk titel för textdelen

III (LP 352–378)

{kort sammanställd predikan}^¹⁸ om Kiemioniszkas Naminiku pawinases LP 352

{Förord} Kada wisa łaymibe Kiemioniszku Žmoniu [...] (LP 352)

Avsnitt 1–5 (LP 353–378)

IV (LP 379–401)

En mycket vacker historia och nödvändig att känna till för var och en

Till den käre läsaren (LP 379)

Historia 1–22 (LP 380–401)

V (LP 401–408)

Tillägg ur boken om Jesu Sons vishet, Syrach, som kallas Ecclesiasticus

Avsnitt 1; 3; 7; 8; 20; 23; 24; 25 (LP 402–408)

3. OM ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN DEN FÖRSTA DELEN AV LUKAUSKOS HANDSKRIFT OCH FABIANIS TEXT SAMT NÅGRA ÄNDRINGAR

Efter att ha konstaterat överensstämmelsen mellan innehållsförteckningarna i FP och den första delen av LP:s handskrift (se tabell 1) är det nödvändigt att också diskutera förhållandet mellan innehållet i dessa källtexter. Utan att fördjupa sig i de mindre avvikelser från FP:s text som på vissa ställen förekommer i den första delen av LP:s text är det denna gång viktigt att jämföra förhållandet mellan de LP-handskriftsfraser som vilseleder beträffande författarskapet – och döljer textens verkliga ursprung – och det polska originalet. Därför bör man kontrollera överensstämmelsen mellan texten Prakalba Pas Malona Skaitytojui (LP I–II) och dess polska original (se tabell 3), samt överensstämmelsen med Fabianis text hos de textavsnitt i LP som Jurgis Lebedys (1976: 40–51)^¹⁹ hade skrivit av i sin handskrift på grund av etnonymerna lietuvis, lenkas och de av dem bildade avledningarna, bland andra intressanta företeelser – genom att välja den senare metoden uppfylls kravet på ett slumpmässigt urval av jämförbara citat (se tabell 4).

18 Återställt från frasen numanau paduoty [...] trumpay surinkta pamoksla LP 352.

19 I anteckningarna till den monografi som J. Lebedys planerade är uppmärksamheten på LP-fraser med dessa etnonymer uppenbar (se Lebedys 1976: 40–51). Se även Lukšienė 1985: 90; Tereškina s 1992: 154 för resonemang i detta ämne.

Straipsniai / Articles

77

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

Av jämförelsen mellan de LP- och FP-citat som återges i tabell 3 framgår att Prakalba Pas Malona Skaitytojui i Lukauskos handskrift till största delen ordagrant återger Fabianis PRZEDMOWA DO CZYTELNIKA, med undantag för några finter, genom vilka textens verkliga ursprung döljs i ett eller annat syfte, jfr.:

1) Turi Malonus Skaitytojau runku rasita Kniga LP I Masz Łaskawy Czytelniku drugą Część tey Apostolskiey Missyi FP I 2) Bet unt Parafialnu Pamokslu daugiausey rundas kiemioniszku Žmoniu LP I A že na Apostolskich Missyach naywięcey znaydowato się wieys-kiego ludu FP II–III 3) Gałas LP 308 Drugiey Części Mißyi Apostolskiey KONIEC FP 499

Till de ändringar som döljer det verkliga verket och den tidigare lokaliseringen för predikans framförande kan förmodligen också räknas den tredje paragrafen i den polska förordet, som Lukauskas inte skrev av (och inte översatte), samt de ofullständigt återgivna vördnadsangivelserna i slutet av samlingen (se de markerade ställena i de avskrifter som återges i tabell 3). Det är sannolikt att Lukauskas genom att skriva av texten med ändringar endast ville bereda en handskrift som uppfyllde visitatorernas krav, det vill säga ha färdiga avskrifter av godkända predikotexter. Om kyrkoledningen krävde avskrifter av lämpliga religiösa texter, kan man anta att avskrivarens förtjänster framhävdes som upphovet till avskriften och att de därför återspeglades i rubriken till den nedskrivna handskriften.

Av de parallellt återgivna LP- och FP-citaten i tabell 4 framgår att hänvisningar till polsk etnicitet i LP-handskriften ersätts med benämningar som anger de omtalade företeelsernas litauiska ursprung eller lokalisering endast vid nedskrivningen av den 15:e predikan (jfr exemplen 4 och 5; fler exempel finns i tabell 4); i den 26:e predikan är en sådan ändring endast förbunden med kontextens logik (jfr exempel 6), till exempel:

4) Bet padonas lietuwiszkas, gale turiety galiby sawa LP 141 Zaś poddany Polſki, może mieć własność swoje FP 241 5) bet tarp padonu Lietuwoy o ponu ju yr Tiewayniu Gieribiu ira sudereimas kontraktas yr sutarme draugie wienas untram kurię [...] LP 141 zaś miedzy poddanemi w Polſzcze, Panami ich, i dziedzicami Dobr ieft Kontrakt, i umowa zobopolna, ktorą [...] FP 242 6) Untras ira kontraktas, kursay wadinas Contractus Census. Lietuwiszkay: Dokłe pinigays LP 267 Drugie ieft Kontrakt, który ję nazywa Contractus Census, po Polſku: Czynſz pieniężny FP 434

78

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI

Om överensstämmelsen mellan Kiprijonas Lukauskas avskrift av Pamokslo Isz Prisikimu Diewa [...] (1797) och Karol Fabianis Missyi Apostolskiey Część II (1783)

Kan dessa förändringar av hänvisningarna till etnicitet vara förbundna med olika (skilda) författarskap hos de personer som utarbetade översättningen? Att ställa upp en sådan hypotes uppmuntras av Lukauskas prydliga handskrift, som är synlig i hela LP-samlingen, och det mycket ringa antalet rättelser, vilket gör det möjligt att anta att detta Lukauskas manuskript inte var en arbetsversion utan en representativ (renskriven) avskriftsversion²⁰.

TABELL 3. Jämförelse mellan överensstämmelsen med den av Fabiani skapade texten hos de texter som inleder och avslutar den första delen av Lukauskas manuskript (s. 1–310) (avvikelser markeras med fetstil)

LP (1797), avskrift av citatet

FP (1783), avskrift av citatet

Inledande texter i predikosamlingarna

Prakalba Pas Maloną Skaytitoi ²¹ Turi Malonus Skaytitojau runku rasita Kniga, som jag överlämnar åt dig, innehåller predikningar om Guds bud, på det sätt och i den form som de framförs under missioner, nämligen genom frågor och svar, eftersom detta sätt att framföra Guds ord är lättare för förkunnarna och bättre anpassat till åhörarnas minne. Här förklaras varje bud särskilt, liksom de skyldigheter i vårt kristna liv som följer av varje bud; dessa bekräftas dels genom Skriftens utsagor, dels genom de heliga fädernas lära och dels genom alla moralteologers samstämmiga uppfattning.

FÖRORD TILL LÄSAREN Du nådige läsare har här den andra delen av denna apostoliska mission, där jag ger dig undervisning om Guds bud, på det sätt och i den form som de framfördes under missionerna, det vill säga genom frågor och svar; detta sätt är nämligen lättare för förkunnarna av Guds ord och bättre anpassat till åhörarnas minne. Här förklaras varje bud särskilt, liksom de skyldigheter i vårt kristna liv som följer av varje bud; dessa bekräftas dels genom Skriftens utsagor, dels genom de heliga fädernas lära och dels genom moralteologernas allmänna uppfattning.

²⁰ Idén om en förnyad avskrift kan underbyggas av Vaclovas Biržiškas anmärkning om strukturen hos ett annat manuskript – nedtecknat av Lukauskas 1794 – där det anges att ”även andra delar av detta manuskript motsvarar innehållet i „Pamokslas isz Prisikimu Diewa“” (Biržiška [1963] 1990: 171).

²¹ De sidor som innehåller FP:s och LP:s förord är inte numrerade; deras omfång och position anges här konventionellt som LP I–II och FP I–IV.

Straipsniai / Articles

79

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

Unika inledningstexter till predikningarna

Återgivning av citatet i LP (1797)

Återgivning av citatet i FP (1783)

Jag anför här ibland, till styrkande och förklaring av dessa predikningar, historier hämtade ur ansedda författares skrifter, och följer därvid vår lagstiftare JESUS Kristus, som genom sina gudomliga predikningar inte alltid styrkte den Gamla lagens skrifter och inte alltid stödde dem med underverk, även om han ofta gjorde det, såsom han själv sade: Si mihi non vultis credere, operibus credite. Joan: 10 x 38. Om ni inte vill tro mig, tro då på gärningarna. Ty när denne himmelske lärare predikade för det enkla folket, som i skaror följde honom, brukade han styrka sina vanliga predikningar med historier och enkla liknelser, eftersom de bättre upplyser förståndet, särskilt hos outbildade och enkla människor. Men vid församlingspredikningar finner man framför allt lantligt folk; därför måste man upplysa dem med exempel som är anpassade till deras förståelse.

Jag anför här ibland, till styrkande och förklaring av dessa läror, historier hämtade ur ansedda författares skrifter, och följer därvid vår lagstiftare JESUS Kristus, som genom sina gudomliga läror inte alltid bekräftade den Gamla lagens skrifter och inte alltid stödde dem med underverk, även om han ofta gjorde det, såsom han själv sade: Si mihi non vultis credere, operibus credite. (Joan: 10. v. 38.) Om ni inte vill tro mig, tro då på underverken. Men när denne himmelske lärare predikade för det enkla folket, som i skaror följde honom, brukade han styrka sina vanliga läror med historier och liknelser, eftersom dessa bättre upplyser förståndet, särskilt hos enkla och obildade människor. Och eftersom på apostoliska missioner huvudsakligen lantligt folk fanns, måste man upplysa dem med exempel som var lämpade för deras förståelse. Jag har med omätlig glädje i mitt hjärta erfarit åtskilliga andliga nyttigheter av dessa läror och har beslutat att offentliggöra dem, så att de genom Guds nåd må kunna förökas i människors själar.

80

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI

Om överensstämmelsen mellan den av Kiprijonas Lukauskas nedskrivna Pamokslas Iš Prisikimu Diewa [...] (1797) och texterna i Karolio Fabiani Missyi Apostolskiey Część II (1783)

Återgivning av citatet i LP (1797)

Återgivning av citatet i FP (1783)

Unika inledningstexter till predikningarna

Jag har ordnat dem så att de kan användas i stället för söndagspredikningar av församlingsprästerna, eftersom jag har bemödat mig om att utforma dem så att även den enklaste människa kan förstå och begripa dem, leva ett kristet liv efter dem och lära känna vad Gud tydligt befaller oss i sina bud och vad han förbjuder. De kommer att ge prästerna större och ojämförligt större nytta och lättnad, om de låter en annan präst eller någon annan person ställa dessa frågor till sig å folkets vägnar och själva besvarar dem som lärare och uttolkare av Herren Guds vilja. Och detta är ingen ny sak, eftersom kristna läror på samma sätt i Rom och i andra länder brukar förkunnas för folket med stor andlig nytta. Må Gud få oändlig tacksägelse, om jag genom detta mitt verk kan hjälpa människors själar till frälsning; jag har skrivit det med inget annat syfte än till Guds särskilda och enda ära och till frälsning för dessa själar, återlösta med Herren Jesu blod. LP I–II

Använd dem i stället för söndagspredikningar Högvördiga herrar, kyrkoherdar, ty jag har strävat efter att utforma dem så att även den enklaste människa kan förstå och begripa dem, leva ett kristet liv efter dem och lära känna vad Gud tydligt befaller oss i sina bud och vad han förbjuder. De kommer att ge dem större och ojämförligt större nytta och lättnad, om de låter en annan präst eller någon annan person, å folkets vägnar, ställa dessa frågor till sig och själva besvarar dem som lärare och uttolkare av Herren Guds vilja. Och detta är ingen ny sak, eftersom kristna läror på samma sätt i Rom och i andra länder brukar förkunnas för folket med stor andlig nytta. Jag kommer att stå i oändlig tacksamhetsskuld till Gud, om jag genom detta mitt verk kan hjälpa människors själar till frälsning; jag ger ut det med inget annat syfte än till Guds särskilda och enda ära och till frälsning för dessa själar, återlösta med Jesu blod. FP a2r–a2v

Avslutningen på predikosamlingarna

Så har jag utlagt detta, för att visa det för de fromma och samtidigt för de själar som bekymrar sig om sin frälsning. Och för att hjälpa alla att uppnå evig lycka med Gud. Slut. Till Guds allt större ära. Ad. M+D. Gloriam LP 308

Detta har översatts med det ändamålet, att ge de fromma, men samtidigt bekymrade själarna råd om sin frälsning. Och att hjälpa alla att uppnå evig lycka med Gud. Den apostoliska missionens andra del SLUT. Till Guds allt större ära. [...] Ad M. D. Gl. B. V. M. OO. SS. PP. Till ära. FP 499; 502

Straipsniai / Articles

81

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

TABELL 4. Jämförelse mellan LP-textavsnitt som innehåller etnonymerna lietuvis, lenkas och deras motsvarigheter i Fabianis bok

Predikans nummer

Avskrift av citatet i LP (1797)

Avskrift av citatet i FP (1783)

Predikan 3

Men genom Herren vår Guds nåd i vårt kungarike Łynku, där den heliga katolska tron härskar, har vi ingen anledning att bry oss om sådana likgiltiga ord [...] LP 19

Men genom Herren Guds nåd i vårt kungarike Polßkim, där den heliga katolska tron härskar, har vi ingen anledning att använda sådana likgiltiga ord [...] FP 34

Sådana böcker Łynkißkamų på det litauiska språket cirkulerar fortfarande, såsom Albertus Magnus’ Drömtydning, Äktenskapets ljuva ok, Jungfruornas samtal och liknande [...] LP 20

Sådana böcker på polſkim språket cirkulerar ännu, såsom Alberti Magni, Drömtydning, Äktenskapets ljuva ok, Jungfruornas samtal och liknande [...] FP 36

Predikan 12

Jag såg en gång i en stad Łynku, där en fånge hade förts dit för att avrättas. LP 116

Jag såg i en liten stad Polſkim, dit jag kallats för att bistå en fånge. FP 201

[...] därför antar jag endast att de gamla inte förr i tiden Łyn kay, för att få förstånd, reste till främmande länder, talade inte bara Łynriškay utan var uppfostrade i främmande länder, kunde inte fransk, engelsk ridkonst, utan också tappert och modigt drev sina fiender på flykten (så berättar historikerna, inte bara Łynkay utan även utländska folkslag) [...] LP 119

[...] därför anser jag endast att de gamla polackerna inte tidigare reste Polacy till främmande länder för att skaffa sig förstånd, talade inte bara polska, utan var främmande folk överlägsna, kunde inte franska och engelska konster, utan kämpade väl och med livlig kraft drev sina fiender på flykten (detta vittnar historikerna om, inte bara Polſcy, utan även utlänningar) [...] FP 207

82

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI

Om överensstämmelsen mellan Kiprijonas Lukauskas nedskrivna Pamokslo Iš Prisakimu Diewa [...] (1797) och Karol Fabiani Missyi Apostolsk iey Część II (1783) texter

Predikan 15

Ty det är en stor skillnad och ingen likhet mellan en slav och en undersåte Łynkusy rusu. Ty en slav inte är något annat än en sådan människa som inte har någon egendom eller frihet alls. Men en undersåte Lietuwiszkas kan ha egen egendom, och ingen, inte ens Herren, kan ta den ifrån honom; om någon ändå tar den, gör han honom orätt. LP 141

Det är nämligen en stor skillnad mellan en slav och en undersåte i Polfzcze nedan. En slav är nämligen inget annat än en människa som inte har någon som helst egendom eller frihet. Men en undersåte Polſki kan ha egen egendom, och ingen kan ta den ifrån honom, inte ens Herren; om han tar den ifrån honom, gör han honom orätt. FP 241

Det är en stor skillnad mellan en slav och en undersåte, och den beror på att det mellan slaven och hans Herre inte finns någon överenskommelse, något kontrakt eller någon överenskommelse alls, medan det mellan undersåtarna Lietuwoy och deras herrar finns en gudomlig rättvisa, ett kontrakt och en överenskommelse mellan den ena och den andra, även om det inte är de själva utan deras förfäder som ingått den med sina herrar. Ty de litauiska undersåtarna Lietuwoy har samma villkor som de romare som kallades Adscriptitii glebae, det vill säga bundna vid jorden. [...] Så har det också blivit för Lietuwoy hos oss, [...] LP 141

Det är en stor skillnad mellan en slav och en undersåte, och av den anledningen att inget kontrakt eller någon överenskommelse råder mellan slaven och hans Herre, medan undersåtarna i Polfzcze nedan har samma villkor som de hos romarna som kallades adscriptitii glebae, det vill säga bundna vid jorden. [...] Samma sak har hänt i Polfzcze nedan, [...] FP 242

Från början Lietuwoy var undersåtarna, eftersom de endast brukade jorden, skyldiga att betala herrarna, såsom det framgår av de gamla Lietuwiszku konstitutionerna, [...] LP 142

Till en början var undersåtarna i Polfzcze skyldiga att, endast genom den jord som hade upplåtits åt dem, betala herrarna, såsom det framgår av de gamla Polſkich konstitutionerna, [...] FP 242

Predikan 26

Och hos oss finns i Łynkusy i allmänhet två [...] Det andra är det kontrakt som kallas Contractus Census. Lietuwiszkay: pengar, vilket hos oss i allmänhet kallas Prowizya. LP 267

Och hos oss i Polfzcze finns i allmänhet två. [...] Det andra är ett kontrakt som kallas Contractus Census, på Polſku: penningränta, och som det allmänt kallas: Prowizya. FP 433; 434

Straipsniai / Articles

83

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

SLUTSATSER

Den konstaterade överensstämmelsen mellan innehållet i den första textsamlingen, nedtecknad i Kiprijonas Lukauskas manuskript från 1797, Pamokslas Isz Prisakimu Diewa Ape Pawinascias Giwenima Krikscioniską [...] och texterna i Karolis Fabianis bok Missy apostolsk iey Część II. W ktorey się przekładaią nauki z przykaz an boskich o powinnościach życia chrześčioniškojo [...] (1783), bör bedömas på två sätt. Å ena sidan är det föga glädjande att omfattningen av de litauiska religiösa skrifter som skapades originalledes under 1700-talet visar sig vara ännu mindre. Analysen av texterna i den aktuella delen av LP innebär att välgrundade påståenden om Kiprijonas Lukauskas författarskap, hans kreativa förmåga, beläsenhet och missionserfarenhet (jfr Lebedys 1976: 40; Tereškinas 1992: 144–145; 1996: 6), liksom om särprägeln i innehåll och uttryck hos predikningarna i den första delen av detta manuskript (Tereškinas 1992: 146–163), måste tillskrivas den framstående polske jesuitpredikanten Karolis Fabiani. Å andra sidan gör den fastställda överensstämmelsen det möjligt att med en ljusare blick betrakta den litauiska religiösa miljön vid denna tid, som åtminstone i Lukauskas fall inte längre kan betecknas som ”det tragiska problemet för en litauisk kulturpersonlighet på den tiden” (jfr Tereškinas 1992: 141). Textens verkliga ursprung framhäver ännu tydligare klostrens upplysande roll (jfr Tereškinas, ibid.; Pacevičius 1998; 2005: 185) och visar de demokratiska tankemodeller som genom den polska skriftkulturen, tack vare klostren, förmedlades till den bredare litauiska miljön (jfr Lukšienė 1985: 82; Tunaitis 2004: 80; Mačiulytė 2005: 13–14; Pacevičius 2005: 61ff.). Denna överensstämmelse förklarar också frånvaron av ekon av att Lukauskas lästa predikningar var verkningsfulla (ryktet om de här nämnda predikanternas, Karolis Fabianis och Jurgis Ambroziejus Pabrėžas, berömmelse spreds vitt).

Den konstaterade textuella kopplingen mellan en viktig del av LP-manuskriptet och dess polska original kommer sannolikt att stimulera nya undersökningar av denna källa, vilka gör det möjligt att se inte bara det polska originalets inflytande utan också de för denna LP-del särpräglade språkliga egenskaperna. Detta kan kanske också göra det möjligt att klarlägga olika nivåer av författarskap – avskrift, översättning och kompilering – även i andra delar av det manuskript som Lukauskas nedtecknat.

KÄLLOR OCH DERAS FÖRKORTNINGAR

Fabijani Karol 1792: MISSYJ APOSTOLSKIEY CZĘŚĆ II. Wktórey się przekładaią NAUKI ZPRZYKAZAN BOSKICH O POWINNOŚCIACH życia CHRZEŚCIANSKIEGO [...] Powtórnie Mówione WYDRUKOWANE ROKU PANSKIEGO 1792. WKALISZU [...]. 650 s. handskriven avskrift F1–C173a förvaras i Vilnius universitetsbibliotek.

Fabijani Karol 1783: MISSYA APOSTOLSKA DO POKUTY I POWSTANIA Z GRZECHOW PROWADZĄCA. NA TRZY CZĘŚCI PODZIELONA. PRZEZ X. KAROLA FABIANIEGO KANONIKA KALISKIEGO, SZKÓL WYDZIAŁOWYCH ŁĘCZYCKICH KAZNODZIEJĘ NAPISANA,

84

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI

Om överensstämmelsen mellan den av Kiprijonas Lukauskas nedtecknade Pamokslo Išz Prisikimu Diewa [...] (1797) och texterna i Karolis Fabianis Missyi Apostolskiey Część II (1783)

PO RÓŻNYCH MIEJSCACH MOWIONA, I DO DRUKU PODANA. CZĘŚĆ PIERWSZA. Med överhetens tillstånd. i KALISZ, 1783. i J. O. Xcia Jmci PRYMASA, Arcy-Bijskupa Gnieźnieńskiego tryckeri. Tillgänglig på internet: https://polona.pl/item/missya-apostolska-do-pokuty-i-powstania-z-grzechow-prowadzaca-na-trzy-czesci,MTM5MjMwNjU3/24.

FP – Fabiani Karol 1783a: Missya apostolska do pokuty i powstania z grzechów prowadzaca, na trzy części podzielona / przez X. Karola Fabijan iego [...] nap isana, po įvairių vietach m owiona. MISSYI APOSTOLSKIEY CZĘŚĆ II. W KTOREY SIĘ PRZEKŁADAJĄ NAUKI Z PRZYKAZAN BOSKICH O POWINNOŚCIACH ŻYCIA CHRZEŚCIAŃSKIEGO. PRZEZ X. KAROLA FABIANIEGO KANONIKA KALISKIEGO, SZKÓŁ WYDZIAŁOWYCH ŁĘCZYCKICH KAZNODZIEJĘ NAPISANE, PO RÓŻNYCH MISSYACH MOWIONE, I DO DRUKU PODANE. Med överhetens tillstånd. i KALISZ, 1783. i J. O. Xcia Jmci PRYMASA, Arcy-Bijskupa Gnieźnieńskiego tryckeri. Tillgänglig på internet: https://polona.pl/item/missyi-apostolskiey-czesc-ii-w-ktorey-się-przekladaia-nauki-z-przykazan-boskich-o,MTM5MjMwNjY5.

LP – Lukauskas Kiprijonas 1797: Avskriften av den i Vilnius universitetsbibliotek förvarade handskrivna samlingen F1–D654 Pamokslas Isz Prisikimu Diewa Ape Pawinascias Gyvenima krikscioniszka har publicerats i boken Karacie­jus Juozas, red., 1996: Kiprijonas Lukauskas Pamokslai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.

PWM – [Pabrėža Ambroziejus, skrivet 1799–1834] Šepetytė Rita, red., 2020: Pamokslai vairingose materijose, sakyti Ambroziejaus Pabrėžos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

ŠVŽŽ – Vanagienė Birutė 2015: Šiaurės vakarų žemaičių žodynas (P–Ž). Ylakių, Lenkimų, Mosėdžio, Skuodo, Šačių apylinkių šnektos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.

LITERATŪRA

Biržiška Vaclovas 1998: Knygotyros darbai, red. komisija D. Kaunas et. al., sud., pratarmę ir įvadą parašė G. Raguotienė, B. Raguotis, Vilnius: Pradai.

Biržiška Vaclovas, [1963] 1990: Aleksandrynas 2: XVIII–XIX amžiai, 2-asis fotografuotas leidimas, Vilnius: Lietuvos kultūros fondas.

Bogušis Vytautas 1996: Iš „Pamokslų“ rengimo istorijos ir archyvų. – Kiprijonas Lukauskas Pamokslai, par. J. Karaciejus, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 14–17.

Estreicher Karol 1898: Bibliografia Polska 16, Kraków: Drukarnia uniwersitetu Jagiellońskiego.

Gidžiūnas Viktoras 1994: Jurgis Ambraziejus Pabrėža, Vilnius, Roma: Lietuvių katalikų mokslo akademija.

Straipsniai / Articles

85

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

Kaczmarek Roman 1948: Fabiani Karol (1716–1786). – Polski Słownik Biograficzny 6, Krakow: Drukarnia uniwersytetu Jagiellońskiego, 336–337.

Kar aciejus Juozas 1996: Kelios pastabos dėl K. Lukausko „Pamokslų“ kalbos. – Kiprijonas Lukauskas Pamokslai, par. J. Kar aciejus, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 18–20.

Lebedys Jurgis 1976: Lietuvių kalba XVII–XVIII a. viešajame gyvenime, sud. V. Zaborskaitė, Vilnius: Mokslas.

Lukšienė Meilė 1985: Demokratinė ugdymo mintis Lietuvoje, Vilnius: Mokslas.

Mačiulytė Kristina 2005: Kad Tėvynė gyvuotų... XVIII amžiaus antrosios pusės Lietuvos Didžiosios Kunigaikštystės proginiai pamokslai, red. S. Narbutas, ser. Senosios literatūros studijos, Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas.

Mačiulytė Kristina 2005a: Kiprijono Lukausko (1757–po 1798) biografijos mišles. – Literatūros tyrimų erdvės: studijos profesoriaus Juozo Girdzijausko 70-mečiui, sud. S. Narbutas, ser. Senoji Lietuvos literatūra, kn. 19, Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas, 243–248.

Pacevičius Arvydas 1998: Lietuvos bernardinų provincija ir vienuolynai Žemaitijoje XIX a. pirmoje pusėje. – Žemaičių praeitis 8, 56–65. Prieiga internete: https://zemai­tiuzeme.lt/aktualijos/vienuolynai-zemaitijoje/.

Pacevičius Arvydas 2005: Vienuolynų bibliotekos Lietuvoje 1795–1864 metais: dingęs knygos pasaulis, Vilnius: Versus Aureus.

Pacevičius Arvydas 2010: Jurgis Ambra ziejus Pabrėža. – Visuotinė lietuvių enciklopedija 17 (Ona–Perizonijus), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras, 202–203. Prieiga internete: https: www.vle.lt/straipsnis/jurgis-ambra ziejus-pabreza/ [žiūrėta 2022–03–27].

Pajėdienė Jūratė 2021: Pamokslai vairingose materijose, sakyti Ambroz iejaus Pabrėžos, parengė Rita Šepetytė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2020, 816 p. [recenzija]. Lietuvių katalikų mokslo akademijos metraštis 44, 369–374.

Pajėdienė Jūratė 2022 (rengiama spaudai): Jurgio Ambroz iejaus Pabrėžos (1771–1849) pamokslai apie 8-ąjį Dievo prisakymą. – Vertybės lietuvių ir lenkų kalbų pasaulėvaizdyje 3. Praeitis ir dabartis kalboje ir kultūroje.

Subačius Paulius 2010: Įvadas. – Gimžauskas Silvestras. Pamokslai, par. P. Subačius, R. Taučiūtė, Vilnius: Lietuvos katalikų mokslų akademija.

Sverdiolas Arūnas 1996: Nečystatos fenomenologija. – Baltos lankos 7, 158–175.

Sverdiolas Arūnas 2006: Apie pamėklinę būtį, Vilnius: Baltos lankos.

86

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI

Apie Kiprijono Lukausko surašyto Pamokslo Išz Prisikimu Diewa [...] (1797) atitiktį Karolio Fabiani Missyi Apostolskiey Część II (1783) tekstams

Šepetytė Rita 2020: Pratarmė. Rankraščio aprašas. – Pamokslai įvairingose materijose, skŷti Ambroziejaus Pabrėžos, par. R. Šepetytė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 7–8, 791–798.

Tereškinas Artūras 1992: Stiliaus ir žanro problemos M. Alšausko ir K. Lukausko pamoksluose. – Senosios literatūros žanrai, red. komisija J. Girdzijauskas, I. Lukšaitė, A. Samulionis, atsak. red. A. Samulionis, red. R. Jurgelėnaitė, ser. Senoji Lietuvos literatūra, kn. 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 104–163.

Tereškinas Artūras 1994: Jurgis Ambraziejus Pabrėža: „Prie mylėjimo švento...“ – Dėvynioliktan amžių įžengus, red. komisija J. Girdzijauskas, A. Samulionis, V. Vanagas, atsak. red. A. Samulionis, ser. Senoji Lietuvos literatūra, kn. 3, Vilnius: Pradai, 31–41.

Tereškinas Artūras 1996: „Mielas mums gyvenimas...“. – Kiprijonas Lukauskas Pamokslai, par. J. Karacieјus, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 5–13.

Tunaitis Steponas 2004: Apšviestos epochos socialinės ir politinės filosofijos metmenys, Vilnius: Kultūros, filosofijos ir meno institutas.

Vaicekauskas Mikas 2008: Lukauskas Kiprijonas, Lukauskis. – Visuotinė lietuvių enciklopedija 13 (Leo–Magazyn), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 676. Prieiga internete: https://www.vle.lt/straipsnis/kiprijonas-lukauskas/ [žiūrėta 2022–03–27].

Zaborskaitė Vanda 1976: Įžanginis žodis. – Lebedys Jurgis. Lietuvių kalba XVII–XVIII a. viešajame gyvenime, sud. V. Zaborskaitė, Vilnius: Mokslas, 3–6.

Zinkevičius Zigmas 2001: Kiprijono Lukausko „Pamokslų“ kalba. – Baltistica 36(1), 61–75.

On the Correspondence between Pamokslas Išz Prisikimu Diewa [...] (1797) by Kiprijonas Lukauskas and the Texts from the Book Missyi Apostolskiey Część II (1783) by Karol Fabiani

SUMMARY

The article discusses the structure of Pamokslai by Kiprijonas Lukauskas (1757–1815) (Karacieјus, ed., 1996), which has been considered an original work until now, and the new authorship of some of the texts from this manuscript, which has recently come to

Straipsniai / Articles

87

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

light. The correspondence between the main part of the manuscript entitled Pamokslas Įsz Prisakimu Die[w]a Ape Pawinascias Giwenima Krikscioniska [..] (I–II; p. 1–310) and the texts from the book MISSYȦR APOSTOLSKIEY CZĘŚĆ II. W KTOREY SIĘ PRZEKŁADAJĄ NAUKI Z PRZYKAZAN BOSKICH O POWINNOSCIACH ŻYCIA CHRZEŚCIAŃSKIEGO [...] (1783) by Karol Fabiani is unquestionable. It is likely that the established link between an important part of the texts from Lukauskas’ manuscript and their Polish original will promote further research of this source, enabling us to see both the influence of the Polish original and the features specific to the text of this part. Perhaps it will also enable us to determine a different level of authorship of the transcript, translation and compilation in the other (p. 311–407) parts of the manuscript written by Lukauskas.

Įteikta 2022 m. kovo 27 d.

JŪRATĖ PAJĖDIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva

[email protected]

88

Acta Linguistica Lithuanica LXXXVI