This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.
I artikeln analyseras ur ordbildningssynpunkt könsmarkerande nybildningar som presenteras i Databasen över litauiska neologismer. Feministisk språkaktivism (på engelska feminist linguistic activism) och språkreformen (på engelska feminist language reform, gender-based language reform, non-sexist language reform med flera) översiktligt behandlas, liksom Vilnius universitets riktlinjer för könsmedvetet språk, varvid hypotesen framförs att detta kan ha påverkat skapandet av könsmarkerande nybildningar. Artikeln fastställer de mest produktiva ordbildningsmetoderna och -medlen för sådana bildningar; den beskriver hur många och vilka nya benämningar utifrån könsskillnad som bildas med traditionella och nyskapande (ovanliga inom denna ordbildningskategori) ordbildningsmedel; slutligen presenteras statistik över könsmarkerande nybildningars spridning på internet.
Artikeln behandlar ur ordbildningssynpunkt nya könsbenämnande bildningar som finns i Database of Lithuanian Neologisms. Dessutom ges en kort översikt över feministisk språkaktivism och feministisk språkrefom (även kallad könsbaserad språkrefom, icke-sexistisk språkrefom etc.), samt Vilnius universitets riktlinjer för könsmedvetet språk, och hypotesen framförs att detta kan ha spelat en roll för uppkomsten av nya könsbenämnande bildningar i det litauiska språket. Artikeln identifierar de mest produktiva metoderna och medlen för bildandet av sådana nybildningar; den beskriver mängden nya benämningar baserade på könstillhörighet som bildas med traditionella och nya (eller okonventionella när det gäller denna bildningskategori)
224
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 2
Naujieji pavadinimai pagal lyties skirtumą
verktyg för bildning, liksom de nya ordens karaktär (som kan vara stilistiskt markerade eller neutrala); och avslutas med statistik över spridningen på internet av nya litauiska könsbenämnande ord.
NYCKELORD: neologismer, nya ord, ordbildning, feministisk språkaktivism, språklig reform.
INLEDNING
Feminismen anses vara detta århundrades främsta sociala rörelse (Pauwels 2001: 137), som har främjat en språklig reform (på engelska feminist language reform, gender-based language reform, non-sexist language reform och liknande) med målet att undanröja den ojämlikhet mellan könen som är inbäddad i språket. Även om undersökningar i vissa länder visar att en sådan språkreform är svår att genomföra, eftersom samhället har vant sig vid att använda traditionella former (Maldonado 2015: 247), och även om det betonas att enbart språkliga förändringar inte kommer att säkerställa jämlikhet mellan olika kön om män och kvinnor inte är jämlika i samhället (Hong 2018: 702)1, och även om det hävdas att språket inte kan förändras artificiellt (Laugesen 2019: 256), har strävan att omforma språket spridits och fortsätter att spridas i många länder i världen. Denna språkliga reform har inte heller gått förbi Litauen.
År 2021 publicerades Vilniaus universiteto lyčiai jautrios kalbos gairės (nedan VU LJKG, riktlinjerna), där det står att ”konventionen att använda grammatiskt maskulinum som neutralt är föråldrad och i många fall diskriminerande”. Även om den omarkerade formen för en person i litauiskan alltid är benämningen på en man (Holvoet, Semėnienė 2006: 106), är denna användning av maskulina ord i generaliserande betydelse oacceptabel och klandervärd i många länder i världen. Detta dokument – riktlinjerna – föranledde en undersökning av i vilken utsträckning skaparna av nya ord engagerar sig i det som riktlinjernas författare kallar ”ett område för medvetenhet och språklig kreativitet”.
Som forskningsobjekt valdes, efter att lånord hade uteslutits, de nya ord som ingår i benämningskategorin efter könsskillnad och som finns upptagna i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne (nedan ND, databasen), det vill säga inhemska bildningar och bildningar med en lånad rot (hybrider).
¹ För övrigt skriver Laimantas Jonušys om detta i artikeln ”Om ’känslig’ grammatik”: ”I Litauen förekommer faktiskt diskriminering av kvinnor. Våld i nära relationer är fortfarande ett utbrett fenomen. Problemet är inte bara själva våldet, utan också att en del av samhället anser att offret självt provocerar fram våldet. Inom vissa områden har kvinnor svårare än män att göra karriär och inneha viktiga poster. Vi har också positiva förändringar. Jag skulle verkligen glädjas åt den nuvarande regeringen, som vissa hånfullt kallar ’kvinnlig’. Visserligen beror inställningen till denna regering troligen mer på en nedvärderad politisk och ideologisk syn än på inställningen till kvinnor, men kanske är det också så det borde vara. Det är ändå uppenbart att den föraktfulla inställningen till kvinnliga ministrar i många fall tydligt präglas av misogyni. Det skulle dock vara svårt att föreställa sig att alla dessa problem och positiva förändringar (inte bara inom regeringen) på något sätt hänger samman med användningen av grammatiskt genus i språket” (15min.lt 2021-10-18).
Straipsniai / Articles
225
Page 3
AGNĖ ALEKSAITĖ
efter könsskillnad, det vill säga inhemska bildningar och bildningar med en lånad rot (hybrider). Den 5 maj 2022 fanns 7691 språkliga enheter (ord, ordkombinationer och förkortningar) registrerade i ND. Antalet litauiska substantiv uppgick till 3124, varav 55 nya benämningar efter könsskillnad valdes ut.
Syftet med artikeln är att undersöka hur och med vilka ordbildningsmedel nya benämningar efter könsskillnad bildas. Det bör påpekas att litauiskan överlag ”inte har undersökts ens i någon större utsträckning med avseende på könens ’halvbalans’ i uttrycket” (Kvašytė, Maskuliūnienė, Župerka 2021: 57), med undantag för den senaste och förmodligen enda undersökningen av nya ord ur könsuttryckets perspektiv (Murmulaitė 2021: 51–69).
För att uppnå detta mål fastställs följande uppgifter: 1) manuellt välja ut nya ord ur ND – benämningar efter könsskillnad; 2) genomföra en ordbildningsanalys av sådana nya ord; 3) undersöka och beskriva ordbildningssätten och -medlen för benämningar efter könsskillnad; 4) fastställa hur många sådana bildningar som skapas med traditionella och nyskapande ordbildningsmedel (som inte är karakteristiska för denna ordbildningskategori); 5) undersöka förhållandet mellan stilistiskt markerade och stilistiskt neutrala benämningar efter könsskillnad; 6) undersöka hur utbredda de nya benämningarna efter könsskillnad är i internetbruket; 7) undersöka vilka könsmarkerande nya ord som har inkluderats i den Bendrinės lietuvių kalbos žodyną (nedan BŽ) som håller på att utarbetas; och 8) fastställa vilken andel sådana bildningar utgör av den senaste litauiska lexiken i ND.
Forskningsmetoder: vid morfemisk analys av nya ord tillämpas synkron ordbildningsanalys; vid undersökning och beskrivning av särdragen i litauiskans nyordsbildning och användning tillämpas den analytiskt-beskrivande metoden; vid undersökning av spridningen på internet av nya benämningar efter könsskillnad tillämpas sökmetoden; vid kvantitativ undersökning av bildningarnas numeriska frekvensuttryck samt de produktivaste ordbildningssätten och -medlen tillämpas beräkningsmetoden.
1. FEMINISTISK SPRÅKAKTIVISM
Detta begrepp (på engelska feminist linguistic activism) förstås ”som en medveten verksamhet som syftar till förändringar av ett eller annat slag i det konventionella språket, i formen och semantiken hos dess enheter” (Kvašytė, Maskuliūnienė, Župerka 2021: 42). Enligt författarna till den populärvetenskapliga studien ”Om ordets korrekthet: inhemskt och importerat” är ”[D]ess mål vid en ytlig betraktelse rimliga: att sträva efter jämställdhet mellan könen i språkliga uttryck, att lyfta fram kvinnans erfarenhet, kvinnans perspektiv, det vill säga att uttrycka världen genom kvinnans ögon” (Kvašytė, Maskuliūnienė, Župerka 2021: 42).
226
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 4
Naujieji pavadinimai pagal lyties skirtumą
Ursprunget till denna feministiska språkaktivism går tillbaka till 1970 ², när språket hamnade i fokus för feministerna (Cameron 2003: 453; Pauwels 2003: 551; Braun, Sczesny, Stahlberg 2005: 1; Lee 2007: 285; Laugesen 2019: 241, 244), och därför började man sträva efter att avskaffa denna ojämlikhet som låg dold i språket och förändra det patriarkala tänkande som hade etablerats under århundraden (Penelope 1990: 213, cit. aus Ehrlich, King 1992: 156–157; Pauwels 2001: 138; om språket som patriarkatets verktyg, se även Pauwels 2001: 137). En sådan språklig reform fick ytterligare ett namn – verbalhygien (på engelska verbal hygiene; Deborah Camerons term, se Laugesen 2019: 241; se Cameron 1995 för en utförligare behandling).
Utomlands har ett stort antal verk publicerats där den sexistiska språkets påverkan och skada på samhället behandlas (se Parks, Roberton 1998: 478; 1998a: 446 för en utförligare behandling). Det har naturligtvis framför allt genomförts undersökningar av engelskan³, vilka visade att a) yrken med hög social status, exempelvis professor, är maskulina, medan yrken med låg social status, exempelvis lärarinna, är feminina. Dessa ord används med generaliserande maskulin eller feminin betydelse även när den biologiska könstillhörigheten hos en representant för det aktuella yrket inte är känd eller förefaller irrelevant och inte förändrar sakens kärna, t.ex. universitetе dirba profesoriai, o mokyklose – mokytojos (Fuertes-Olivera 2007: 225; om social status, se vidare Arvydas Matulionis artikel i Visuotinėje lietuvių enciklopedijoje (nedan VLE), tillgänglig på internet: https://www.vle.lt/straipsnis/socialinis-statusas/); b) ord med negativa konnotationer – benämningar på kvinnor (på engelska shrew, bitch) saknar maskulina motsvarigheter (Lakoff 2003: 162); c) termer som används inom sexologin och som är förknippade med mannens position, det vill säga vad mannen gör med kvinnan, och inte tvärtom (Ehrlich, King 1994: 59–60), samt många andra. Världens olika språk får mest kritik för användningen av maskulinum i generaliserande betydelse⁴ (se även Braun, Sczesny, Stahlberg 2005: 1, 3). Litauiskan utgör naturligtvis inget undantag, eftersom ”[O]m man ser till de kvantitativa parametrarna är det uppenbart att könens uttrycksmässiga ’balans’ i de indoeuropeiska språken på många håll är rubbad” (Kvašytė, Maskuliūnienė, Župerka 2021: 42). Författarna till den nämnda populärvetenskapliga studien uppmärksammar inte bara den ojämna ”balansen” i uttrycket för könen (”männens överordning” i litauiskan, som Egidijus
² År 1960 uppstod termerna seksizmas och rasizmas, i syfte att uppmärksamma formerna av diskriminering av kvinnor (Wodak 1997, cit. från Formato 2016: 375). Detta kan betraktas som de första feministiska språkvetenskapliga innovationerna (Ehrlich, King 1994: 61).
³ Här gör vissa forskare genast åtskillnad mellan engelskan och andra språk och betonar att resultaten av undersökningar av engelskan inte kan generaliseras och tillämpas på strukturellt annorlunda språk (Braun, Sczesny, Stahlberg 2005: 1).
⁴ Jfr. På litauiska används ”[V]id generalisering endast maskulinum: [...] rektorių taryba” (Paulauskienė 2007: 72), när både manliga och kvinnliga rektorer ingår i denna styrelse.
Straipsniai / Articles
227
Page 5
AGNĖ ALEKSAITĖ
Zaikauskas), utan också det särskilda dominansen av substantiv i femininum – de väsentliga och viktigaste begreppen:
För ett kvarts sekel sedan, när det ännu inte fanns några uttryck för feministisk språkaktivism i Litauen, granskade Egidijus Zaikauskas litauiskans grammatik samt lexikens och ordbildningens nivåer med avseende på feminism och maskulinism och drog slutsatsen att litauiskan visade ”männens överordning”. De exempel som stödjer detta påstående hämtas från hans dåvarande konferensföredrag. Roten vyr-: betydelsen hos verbet VY Rauti, substantivet didVYRė⁵; roten tėv-: TĖVynė, TĖVai (far och mor); [...] (Zaikauskas 1994: 27). Man kan alltså inte säga att feminismens aktivister har helt fel när de ständigt upprepar att språket är ”proppfullt” av manlighet och tränger undan femininum. Samtidigt bör vi påminna om att mer än en av våra kulturforskare som har fördjupat sig i modersmålet, och ordkonstnärer med en ovanlig språkkänsla, har uppmärksammat substantivens i femininum särställning i litauiskans lexikala semantik. Poeten Marcelijus Martinaitis konstaterade: ”Nästan alla stora litauiska begrepp är feminina: jord, sol, liv, sanning, ande, frihet, kärlek...” (Martinaitis 2006: 155). Ord med sådan semantik kompenserar på sitt sätt för de maskulina formernas kvantitativa dominans i den formella grammatiken. (Kvašytė, Maskuliūnienė, Župerka 2021: 42–43)
Även om det över hela världen diskuteras huruvida feministisk språkaktivism behövs och är viktig, inser både rörelsens anhängare och motståndare ändå att även de mest neutrala formerna kommer att få en sexistisk prägel på läpparna hos människor som förespråkar sexism (Ehrlich, King 1992: 152), och att själva språkreformen kan bli framgångsrik endast om samhället medvetet och ändamålsenligt, inte ytligt, väljer att använda alternativa former (Pauwels 2003: 566).
2. UTVÄRDERING AV VILNIUS UNIVERSITETS RIKTLINJER FÖR KÖNSMEDVETET SPRÅK I INTERNETMEDIA
I denna artikel är målet på intet sätt att ge en heltäckande och ingående utvärdering av VU LYČIŲ (artikeln hade inte ett sådant syfte), men det kan anses vara lämpligt att, efter publiceringen av ett sådant innovativt dokument, kortfattat översiktligt beskriva hur ett sådant dokument, som för första gången utarbetats i Litauen och uppmuntrar till användning av könsmedvetet språk, bedöms i internetmedierna, särskilt eftersom även riktlinjernas författare medger att ”i vissa språk och kulturer har könsmedvetet språk etablerats,”
⁵ För övrigt ingår i ND den stilistiskt markerade sammansättningen didbobė ’iron. kvinna som är berömd för sina gärningar och bedrifter’. Nybildningen har skapats som en motvikt till ordet didvyris.
228
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 6
Naujieji pavadinimai pagal lyties skirtumą
I andra fall pågår försök.” I artikeln presenteras kronologiskt offentliga personers reaktioner på ett sådant ”försök”:
I språket finns många fall där exempelvis synekdokprincipen gäller: delen representerar helheten. Låt oss ta Blaise Pascals berömda aforism (förkortad): ”Människan är ett tänkande vassrör.” Alla förstår att även om ”människan” här står i singularis, avses inte någon enskild person, utan människor som helhet (delen representerar helheten). På samma sätt är det tydligt att när man säger ”människan” tänker man inte på män, utan på alla människor. Å andra sidan är ”människor” här en kompensation: ”vassrör” har feminint genus.
Eller kanske behöver man börja fundera över varför [...] ganska många viktiga ord har feminint genus – personlighet, makt, samhälle, seger, språk och så vidare. [...].
Ändå kan man inte förneka att språket, inom rimlighetens gränser, förändras i riktning mot ett könsneutralt bruk. Långt före alla nya vindar fanns det traditionella tilltalet: ”damer och herrar”. Nu har ett liknande bruk av två grammatiska genus breddats – i platsannonser, officiella tal, texter och så vidare. Det är normalt, måttfullt och begripligt för samhället. (15min.lt 2021–10–18, Laimantas Jonušys)
Låt oss också minnas ett annat litauiskt ord som användes när det var svårt att avgöra könet, žmogysta – människa, person (utan kön) (”Man kan inte ens förstå vad det där är för en žmogysta”). Är det inte en sådan betydelse som de som förespråkar gailiai söker? Och ordet förkastades troligen på grund av sin pejorativa klang. I den traditionella kulturen betraktades en tydlig förståelse av människans könstillhörighet, kvinnans och mannens, som ett värde. Litauiskan har visserligen också ett könsneutralt tilltal – tamsta / tamstos. (lrt.lt 2021–10–19, Asta Katutė)
”Detta är delvis ett hån mot det litauiska språket. För en person i Litauen och för en litauisktalande person kommer det länge, kanske aldrig, att vara begripligt”, säger Audrys Antanaitis, ordförande för den statliga litauiska språkkommissionen. (kauno.diena.lt 2021–10–31, Audrys Antanaitis)
Även om kritikerna säger att maskulint genus utmärkt lämpar sig som neutralt och inte har någon ytterligare laddning när det gäller att forma relationer mellan könen, att detta bara är grammatik, kommer vi ändå, om vi tänker efter, att förstå vilken stark laddning språket bär inom sig: få kritiker, särskilt män, skulle uppenbarligen gå med på att beskrivas med feminint genus som ”jag är fysiker, försäljare” och liknande. Detta visar att språket inte är neutralt. (15min.lt 2021–11–02, Jūratė Juškaitė)
I den (i riktlinjerna – förf. anm.) skulle problemet ”lösas” mycket enkelt – man föreslog att en kvinnlig varelse med beteckningen människa skulle kallas ”žmoga”. Varför inte ”žmogienė”, om jag nu är gift? Eller ”žmogaitė”, om jag fortfarande är ogift. Och om jag inte vill avslöja min civilstånd kan jag kalla mig ”žmogė”, [...].
Straipsniai / Articles
229
Page 7
AGNĖ ALEKSAITĖ
Och om jag inte vill identifiera mig med något av könen skulle jag kunna kalla mig ”människa”, analogt med ryskans ”ono”, eftersom det inte finns något neutrum i litauiskan. (skrastas.lt 2021–11–05, Regina Musneckienė)
”[...] Även de riktlinjer för ett könsmedvetet språk som det ansedda Vilniusuniversitetet publicerade så sent som den 15 oktober i år är, enligt min mening, ett fullständigt omotiverat, ja rentav skamligt, raserande av traditionella, etablerade normer i det litauiska språket”, uttryckte professorn sin ståndpunkt. (etaplius.lt 2021–11–16, Juozas Pabrėža)
Liknande ord kan ”uppfinnas” som tillfälliga (individuella, stilistiska) nybildningar, när man skämtar eller tramsar (så säger ”mössen” i tv-programmet ”Dviračio žinios” människa i stället för människor), men att påtvinga dem det normala modersmålsbruket...?! [...]
Språket är betydligt mer varierat, flexibelt och följsamt än vad skaparna av det ”könsmedvetna språket” ser det som. Man behöver bara kunna använda det kreativt och inte hitta på dessa negativa, nedsättande betydelser och attityder där de inte finns. För de ljusaste kvinnorna i vårt folk (bland dem finns mer än en framstående feminist och förespråkare för lika rättigheter) – Gabrielė Petkevičaitė-Bitė, Meilė Lukšienė, Vanda Zaborskaitė och nu Viktorija Daujotytė – utgjorde det maskulina grammatiska könet, som i vissa fall används med en generaliserande betydelse för båda könen, inget hinder.
Det är inget hinder för tusentals litauiska kvinnor. Det är ett hinder för dem som har besatts av en modenyck till ideologi. (pozicija.org 2022–01–06, Kazimieras Župerka)
För närvarande, som uppgifterna från de angivna källorna visar, är den negativa inställningen starkare; å andra sidan är det oklart vilka mentala förändringar i samhället som kan bli möjliga på lång sikt. Enligt riktlinjernas författare kommer ”[...] vissa former med tiden att slå rot och andra att försvinna; vissa kommer att spridas och bli institutionellt etablerade, medan andra endast kommer att finnas kvar inom det individuella uttryckets sfär, och dessutom kommer helt nya former att uppstå”.
Till exempel skapade feminister i engelskan redan 1970 förkortningen Ms, som skulle ersätta förkortningarna Miss (fröken, ogift kvinna) och Mrs (fru, gift kvinna)⁶. Den nya förkortningen Ms (kvinna) skapades analogt med förkortningen Mr (man) och angav inte kvinnans civilstånd (Ehrlich, King 1992: 154; Fuertes-Olivera 2007: 224; se även Pauwels 2001: 139–141).
Sanningen är att denna förkortning Ms oftast avvisades eller användes felaktigt; till exempel började den neutrala förkortning som inte skulle ange civilstånd användas som tilltal för frånskilda kvinnor, karriärkvinnor, prostituerade med flera. (se mer utförligt Ehrlich, King 1992: 154; Ehrlich, King 1994: 62–63; Fuertes-Olivera 2007: 222).
⁶ Santrumpos Miss och Mrs kritiserades för att de definierade kvinnan utifrån hennes relation till en man – huruvida en sådan relation fanns eller inte (Lakoff 1975: 30, citerad efter Pauwels 2001: 139).
230
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 8
Naujieji pavadinimai pagal lyties skirtumą
Ett annat försök var att ersätta könsmarkerande ord (på engelska chairman, spokesman) med neutrala: pirmininkaujantis asmuo, pirmininkas, -ė (på engelska chairperson) och delegatas, -ė, atstovas, -ė (på engelska spokesperson). En sådan reform skulle inte lyckas, eftersom dessa neutrala ord, som språkbruket visade, förlorade sin neutralitet: de engelska orden chairperson, spokesperson började användas uteslutande för att beskriva kvinnors verksamhet (Ehrlich, King 1992: 155; 1994: 63).
Sådana exempel underbygger kritiken mot feministisk språkaktivism: språket kan inte förändras artificiellt om samhället inte är moget för förändringar och inte förstår deras betydelse och behov. Språkförändringar som införs artificiellt får mycket ofta inget fäste; samhället förstår oftast inte artificiella försök att reglera jämställdheten i språket, och former som egentligen skulle vara neutrala används till och med tvetydigt.
3. NYA BENÄMNINGAR EFTER KÖNSSKILLNAD: FLEXIONSDERIVATION
I databasen fann man, som nämnts, 55 nya benämningar efter könsskillnad, vilka, enligt Dabartinės lietuvių kalbos gramatika (hädanefter – DLKG), ”betecknar personer eller på annat sätt levande varelser av det andra (motsatta) könet” (2006: 142). Den stora majoriteten utgörs av avledningar med ändelser (80 procent; 44; se tabell 1)⁷, medan resten är suffixavledningar (20 procent; 11).
¹ TABELL. Ändelser för bildning av benämningar efter könsskillnad i ND
⁷ Som den senaste makroneologiska undersökningen visar är detta den enda ordbildningskategorin i databasen som utmärker sig genom en stor mängd ändelseavledningar (Aleksaitė 2022: 91).
Straipsniai / Articles
231
Page 9
AGNĖ ALEKSAITĖ
Av tabell 1 framgår att de nya benämningarna efter könsskillnad som finns i ND bildas med mer varierande ändelser: inte bara med den enda avledningsenhet -ė som anges i grammatikerna (Lietuvių kalbos gramatika (hädanefter – LKG) 1965: 418; DLKG 2006: 143), utan även med ändelserna -a, -as, -is och -ius, som traditionellt inte hör till denna avledningskategori.
I LKG nämns att ”[T]idigare var många yrken helt otillgängliga för kvinnor, och även nu finns det inte särskilt många kvinnor i vissa yrken. Därför är det självklart att det i den faktiska verkligheten inte fanns någon grund för att uppstå feminina substantiv som betecknade personer i sådana yrken” (LKG 1965: 165). Jfr följande ordpar: i Lietuvių kalbos žodyne (hädanefter – LKŽ) och Dabartinės lietuvių kalbos žodyne (hädanefter – DŽ₈) är arkivyskupas belagt – i ND har arkivyskupė ’kvinnlig ärkebiskop (en kvinnlig kristen präst av högsta rang) som leder flera stift’ (: arkivyskupas), budelis – būdelė ’kvinnlig verkställare av dödsstraff’ (: budelis), kareivis – kareivė ’kvinna som fullgör militärtjänst (även i överförd betydelse, till exempel en myra)’ (: kareivis), maestro – maestrė ’respektfull benämning på en berömd kvinnlig konstnär’ (: maestro), urėdas – urėdė ’kvinna som innehar en urėdas ämbete’ (: urėdas), vikaras – vikarė ’kvinna som är kyrkoherdens assistent’ (: vikaras) m.fl. I litauiskan ”[S]kapas sådana par av maskulina och feminina substantiv både av inhemska och internationella ord. [...] Denna ordbildning är så regelbunden att den tillåter variation” (Paulauskienė 2007: 72), till exempel aktorius – aktorė, daktaras – daktarė, direktorius – direktorė, rašytojas – rašytoja, studentas – studentė m.fl. (Paulauskienė 2007: 72; se även LKG 1965: 165). Därför har det både tidigare och nu, när ett nytt yrke har uppstått och det har behövts ett feminint substantiv som betecknar en kvinna utifrån hennes ”stadigvarande (ämbete) eller endast tillfälliga arbete” (Paulauskienė 2007: 72), varit möjligt att bilda sådana substantiv; ”[D]et innebär att kvinnor i Litauen sedan gammalt, när det gäller arbete och karriär (åtminstone i språket – aut. past.), var jämlika med män”⁸ (Paulauskienė 2007: 72).
Ytterligare en drivkraft för att skapa sådana nybildningar är strävan att ”framhäva eller, mer sällan, utjämna den redan tidigare benämnda (reella) tillhörigheten till ett visst kön” (Murmulaitytė 2021: 51): autoritetė ’en auktoritet av kvinnligt kön’ (: autoritetas), gėnijė ’en person av kvinnligt kön med största förmåga och talang’ (: genijus), individė ’en individ av kvinnligt kön’ (: individas), išmintė ’en kvinna som samlat på sig visdom’ (: išminčius), kūdikė ’ett spädbarn av kvinnligt kön’ (: kūdikis), lavonė ’en människas kvarlevor av kvinnligt kön’ (: lavonas), personažė ’en rollfigur av kvinnligt kön i ett verk (karaktär)’ (: personažas), subjektė ’en kvinnlig litterär gestalt som upplever erfarenheter’
⁸ Jfr ”I språket är kvinnor och män jämlika. [...] Tydliga paralleller: draugas och draugė, bičiulis–bičiulė, profesorius–profesorė. Så är det inte i alla språk” (Daujotytė 1990: 5, citerat efter Kvašytė, Maskuliūnienė, Župerka 2021: 45).
232
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 10
Naujieji pavadinimai pagal lyties skirtumą
(vanligen en litterär figur (oftast i poesi) (: subjektas) (för en utförligare redogörelse för användningen av dessa litteraturtermers grund se Kvašytė, Maskuliūnienė, Župerka 2021: 45) med mera.
Bland de ordbildningsbaser som anges i ND för avledningar med suffixet –ė finns beteckningar för subjekt av manligt kön: ginklanešė ’en riddarrustnings bärare, en riddarens medhjälpare; i överförd betydelse – en samtida (politisk) ledares medhjälpare’ (: ginklanešys), robotė ’beteckning för en mekanism som imiterar kvinnligt väsen’ (: robotas), šunytė ’en tik – en honhund’ (: šunytis) med mera, med undantag för nybildningen elitė ’skämtsamt: en representant för eliten av kvinnligt kön’, som bygger på det kollektiva substantivet elitas. Det är uppenbart att suffixet –ė både tidigare och nu i det litauiska standardspråket var och ”är det viktigaste ordbildningsmedlet för beteckningar på personer av kvinnligt kön [...]” (Ambrazas 2000: 79).
ND:s beteckningar enligt könsskillnad kännetecknas av en mångfald ordbildningsmedel (suffix). I databasen är avledningar med suffixen –ius (4), –as (2), –is (2) och –a (1), vilka traditionellt inte hör till ordbildningskategorin för beteckningar enligt könsskillnad, belagda:
a) manlig barnskötare ‘en man som arbetar som barnskötare; den som tar hand om ungar’ (: barnskötare), manlig fjolla ‘en manlig fjolla – en kille med välvårdat utseende men utan större intellekt’ (: fjolla), muse ‘den maskulina formen av substantivet musa (gudinna, inspirationskälla för poetiskt skapande)’ (: musa) och pizzabagare ‘en person som bakar pizzor’ (: *pizzabagarska), vilket bygger på en avledningsbas som inte är belagd i skriftligt bruk;
b) mū́zas ’skämtsamt: maskulinumformen av substantivet mūza (gudinna, inspiratör för poetiskt skapande)’ (: mūza) och slaugas ’sjukvårdare’ (: slaugė);
c) sesūtis ’skämtsamt: en man som arbetar som sjuksköterska’ (: sesutė), sesėlis ’skämtsamt: en man som arbetar som sjuksköterska’ (: seselė);
d) žmoga ’feministisk beteckning för en kvinna eller över huvud taget en person, frikopplad från kön’ (: žmogus), skapad av sociologen och journalisten Daiva Repečkaitė (Kvašytė, Maskuliūnienė, Župerka 2021: 49; se även ND). I riktlinjerna står det att nybildningen žmoga ’riktar sig mot kritiken av människokategorin som under lång tid sammanfallit med subjekt av manligt kön’ (om möjligheten att hänföra denna nybildning till beteckningar för bärare av en nominal egenskap, se Murmulaitytė 2021: 58; om kritiken av nybildningen žmoga, se Kvašytė, Maskuliūnienė, Župerka 2021: 49–50).
De insamlade uppgifterna visar att det huvudsakligen bildas beteckningar för subjekt av kvinnligt kön med suffixen –ė (särskilt produktivt) och –a, medan beteckningar för subjekt av manligt kön bildas med de mindre vanliga suffixen –ius, –as och –is.
Straipsniai / Articles
233
Page 11
AGNĖ ALEKSAITĖ
4. NYA BENÄMNINGAR EFTER KÖNSSKILLNAD: SUFFIXBILDNING
Under den period då artikeln skrevs var suffixbildningens produktivitet ganska begränsad (se tabell 2).
TABELL 2. Suffix för bildning av benämningar efter könsskillnad i ND
I databasen återfanns bland suffixavledningarna inom denna avbildningskategori främst benämningar på subjekt av manligt kön, bildade med suffixet –inas, och något färre benämningar på subjekt av kvinnligt kön, bildade med suffixet –ienė: a) auklinas ’skämts. man som arbetar som barnskötare’ (: auklė), barakūdinas ’nedsätt. rovlysten man som försöker göra vinst på en rik kvinna’ (: barakūda), beždžioninas ’hanne av apan’ (: beždžionė), žvaigždinas ’iron. manlig stjärna – kändis’ (: žvaigždė) m.fl.; b) eksmerienė ’en före detta borgmästares hustru’ (: eksmeras), konservatorienė ’skämts. hustru till en inflytelserik konservativ politiker’ (: konservatorius) och ’tusenkilopodens hona’ (: šimtakojis).
I ND har avledningar med suffixen –ūnas och –(i)ukas inkluderats, vilka traditionellt inte hör till kategorin för bildning av benämningar efter könsskillnad: a) kregždūnas ’iron. en ledamot av Seimas som tillhör Fosterlandsunionen–Litauens kristdemokratiska parti, vars symbol är en svala’ (: kregždė) och žvaigždūnas ’iron. män – celebriteter, kändisar (vanligen från underhållningsvärlden)’ (: žvaigždė); b) aukliukas ’man som arbetar som barnskötare’ (: auklė / auklius, auklis, auklys⁹).
Suffixbildning av benämningar efter könsskillnad är inte produktiv. Med de sällsynta suffixen –inas (något mer produktivt), –ūnas och –(i)ukas bildas benämningar på subjekt av manligt kön; följaktligen är böjningsderivation för närvarande mer användbar i litauiskan för bildning av benämningar på subjekt av kvinnligt kön.
⁹ Mer om dessa substantiv av maskulinum, se Valstybinės lietuvių kalbos komisijos Konsultacijų banką (nedan VLKK KB), tillgängligt på internet: http://www.vlkk.lt/konsultacijos/12415-auklus-auklis-au klys.
234
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 12
Naujieji pavadinimai pagal lyties skirtumą
5. NYA BENÄMNINGAR EFTER KÖNSSKILLNAD: STILISTISK ASPEKT
Det har redan nämnts att det i databasen, som fortlöpande utökas, under den period då artikeln skrevs fanns 7691 språkliga enheter, varav 55 nya benämningar efter könsskillnad återfanns; sådana avledningar utgör alltså en mycket liten del av hela det nyaste ordförrådet (både inhemskt och lånat) (0,7 procent). En av de uppgifter som ställs i artikeln är att undersöka hur många nya benämningar efter könsskillnad som bildas av designativa respektive stilistiska skäl samt att fastställa hur utbredda dessa språkfenomen är i internetbruket (se tabell 3).
TABELL 3. (Icke-)stilistiska benämningar efter könsskillnad
Löp. nr. Nybildning (Icke)stilistisk aspekt stilistiskt neutral stilistiskt markerad stilistisk nyans Spridning på internet abs. antal 52. zombė + nedsättande 27 53. žmoga + 32 54. žvaigždinas + ironisk 3 55. žvaigždūnas + ironisk 227
Som framgår av tabell 3 dominerar stilistiskt neutrala benämningar efter könsskillnad, vilka fyller en referentiell funktion (74,5 procent; 41), i databasen. De skapas av denotativa skäl – av behovet att benämna en ny företeelse. De återstående bildningarna (25,5 procent; 14) är stilistiskt markerade. De fyller en emotionell-expressiv funktion och skapas av stilistiska överväganden (fler bildningar med negativ konnotation skapas: ironiska, nedsättande och föraktfulla). De insamlade exemplen visar dock att det finns stilistiskt markerade nybildningar som förlorar sin emotionellt-expressiva funktion och oftare används som stilistiskt neutrala personbeteckningar efter könsskillnad:
Ibland lyckas barnet somna i matstolen – se, nu nickar det till med näsan i tallriken! Och en ännu roligare syn kan man få se när man kommer tillbaka från ett sent supermamma-möte och hittar en barnvakt-pappa med sitt lilla barn, som har upptäckt en ”ny” sovställning och sovplats... undrar vem som sövde vem först? (supermama.lt 2005–06–01)10
Marschen gav hundratals människor, särskilt traditionella män, möjlighet att för första gången se Vilnius. Parken där eliten joggar och elitės rastar övergödda småhundar. (delfi.lt 2021-05-16, Rimvydas Valatka)
Zombės tonåringen, som hade valt bilden av en zombė, valde först ut en kostym och hittade först senare på internet en specifik sminkning som hon ville överraska sina klasskamrater med under skolans evenemang. (panele.lt 2017-10-19)
10 Exemplen på användning i artikeln har inte språkligt korrigerats.
Straipsniai / Articles
237
Page 15
AGNĖ ALEKSAITĖ
Efter att ha undersökt spridningen på internet av nya benämningar efter könsskillnad¹¹ konstaterades att de språkfenomen som registrerats i ND kan delas in i sällsynta (0–50), spridda (50–150), vanliga (150–250) och mycket vanliga (250–500). Det är känt att ”[I]nternet är ett ytterst heterogent och ständigt föränderligt rum” (Aleksandravičiūtė 2008: 267), och därför anges ungefärliga numeriska frekvensuttryck i tabell 3.
Tabelluppgifterna visar att de mest produktiva könsmarkerande nybildningarna är personažė¹² (498), kareivė (369), monstrė (316), kūdikė (271), modelė ’en modell av kvinnligt kön (en person som visar kläder skapade av designers)’ (335), slaugas ’sjukskötare’ (319), pirātė ’kvinnlig sjörövare’ (305), orākulė ’ett hondjur som i situationer skapade av människor genom sitt oförutsägbara beteende ”förutspår” tävlingsutgången eller händelseförloppet’ (304), robotė (261), pastorė ’protestantisk kvinnlig präst’ (227), žvaigždūnas (227), šunytė ’en tik (hundhona)’ (236), arkivyskupė ’den främsta biskopen (en kristen kvinnlig präst av högsta rang), som leder flera stift’ (216), krivė ’en kvinnlig prästinna i baltisk religion, en siare’ (195), vyskupė ’en kristen prästinna av högsta rang’ (188), subjektė (187), kavalierė ’en kvinna som tilldelats en orden’ (165), vunderkindė ’en flicka med ovanliga talanger’ (163), t al entė (159) och ginklanešė (156). Förutom de understrukna orden, som ingår i den BŽ som för närvarande skrivs, innehåller ordboken också nybildningarna genijė (39) och zombė
¹¹ I Googles sökfält skrevs böjningsformer av nybildningen inom citationstecken (text inom citationstecken behandlar systemet som ett exakt citat); alla böjningsformer av nybildningen (singular och plural) kombinerades med den logiska operatorn OR (eng. eller), till exempel ”mūzas” OR ”mūzo” OR ”mūzui” OR ”mūzą” osv. Dessutom valdes sökmotorns filter ”sök endast efter sidor på litauiska” (om de viktigaste principerna för att utforma söksträngen, som tillämpades i denna undersökning, se Aleksandravičiūtė 2008: 267–274). Resultaten som systemet gav kontrollerades dessutom manuellt för att ge en så representativ bild som möjligt. Om sökresultaten inte hade bearbetats manuellt skulle artikeln ha innehållit snedvridna och inexakta uppgifter av följande orsaker: 1) internetsökmotorn Google skiljer naturligtvis inte mellan homonymer och homografer, till exempel budelių (pl. mask. genus; pl. fem. genus (person) och pl. fem. genus (plats); mūzas (sing. mask. genus och pl. fem. genus); slaugo (sing. mask. genus genitiv och verb presens); žvaigždinas (person och svamp) osv.; 2) sökmotorn skiljer inte mellan stavningsvarianter: elitė (nybildning) och Elitė (namn); žvaigždinas (nybildning) och Žvaigždinas (efternamn); 3) i fråga om žmogus presenteras oftast inte verkliga användningsexempel, där ordet används avsiktligt, utan uppgifter från olika källor som citerar textställen ur samma dokument – VU LJKG – där denna nybildning behandlas; 4) systematiska, återkommande stavfel, till exempel felaktigt skrivet pl. mask. genus V.; sådana resultat visar systemet vid sökning efter sing. fem. genus N.: Mediniai gangsteriai, pripučiam i autoritetei:) (klaipeda.diena.lt [el. komunikacija] 2018–09–22); Liudna kai Lietuva valdo tokie budel ei!!! (facebook.com [el. komunikacija] 2019 ne vėliau) och 5) på internet finns det gott om sidor med olika automatiska översättningar, vars användningsäkthet och tillförlitlighet kan ifrågasättas; därför inkluderades sådana sidor inte vid beräkningen av de numeriska frekvensuttrycken.
¹² Definitioner av de nybildningar som återkommer i artikeln anges inte.
238
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 16
Naujieji pavadinimai pagal lyties skirtumą
‘neutr. i överförd betydelse – en viljelös död varelse av kvinnligt kön’ (27); det sistnämnda nybildade ordet har ingen stilistisk markering i BŽ. Naturligtvis är sådana uppgifter preliminära, eftersom information om många könsmarkerande nybildningar, till exempel arkivyskupas, pastorius med flera, fortfarande samlas in i BŽ; därför skulle sannolikt fler produktiva benämningar utifrån könsskillnad komma att tas med i ordboken i framtiden.
En undersökning av användningen av dessa nya språkfenomen visade att omkring 43,6 procent av de nya benämningarna utifrån könsskillnad, som har bildats spontant och för stunden, inte tenderar att användas: gūrė ’andlig ledare’, kregždūnas, šimtakojienė, šviesulė¹³ ’iron. en känd (vanligen en kvinna från underhållningsvärlden’ med flera. Det framkom också tendenser i användningen av derivationssynonymer (se även Vaskelienė 2000: 5): nybildningen ȧuklius (142) föredras (jfr de konkurrerande varianterna ȧuklinas (51) och aukliukas (27)), liksom fyfinas (110) (jfr den derivationella synonymen fyfius (22)), mūzas (99) (jfr mūzius (8)) och žvaigždūnas (227) (jfr žvaigždinas (3)).
En sådan undersökning av användningen av könsmarkerande nybildningar visar att samhället, när behov uppstår, har bildat och fortfarande bildar nya benämningar utifrån könsskillnad (oberoende av språkliga moden). Referentiella nybildningar har större sannolikhet att komma i aktiv användning, eftersom de benämner personer som utgör en viktig del av vardagslivet (kareivė, slaugas med flera).
SLUTSATSER
1. I Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne (ND) fanns under perioden då artikeln skrevs 55 nya benämningar utifrån könsskillnad (enligt uppgifter från den 5 maj 2022 var 7691 språkliga enheter registrerade i ND). Sådana bildningar utgör en mycket liten del av hela den nya lexiken (såväl inhemsk som lånad) (0,7 procent).
2. Majoriteten av sådana bildningar utgörs av suffixavledningar (80 procent; 44), medan resten är prefixavledningar (20 procent; 11):
2.1. Könsmarkerande nybildningar bildas med en större variation av suffix: inte bara med det vanliga, för denna ordbildningstyp typiska bildningsmedlet –ė, utan också med suffix som traditionellt inte hör till denna ordbildningskategori: –a, –as, –is och –ius.
2.2. Under den undersökta perioden var prefixens produktivitet tämligen begränsad. Benämningar utifrån könsskillnad bildas inte bara med de traditionella prefixen –inas och –ienė, utan också med bildningsmedel som inte är typiska för denna ordbildningskategori: –ūnas och –(i)ukas.
¹³ Nybildningarna markeras med eller utan accent (om deras accentuering ännu inte är klar) i enlighet med återgivningen i ND.
Straipsniai / Articles
239
Page 17
AGNĖ ALEKSAITĖ
2.3. En synkron arbetsanalys av sådana nybildningar visade att ND innehåller en större variation av ordbildningsmedel med vilka benämningar på subjekt av manligt kön bildas (-as, -is, -ius, -inas, -ūnas och -(i)ukas⟧), men de är inte produktiva. I databasen dominerar bland de könsmarkerande nybildningarna benämningar på subjekt av kvinnligt kön (71 procent; 39), varav det mest produktiva ordbildningsmedlet är ändelsen -ė.
3. Könsmarkerande nybildningar skapas av följande huvudsakliga orsaker: a) behovet av att benämna en ny kvinnlig profession eller verksamhet som tidigare inte existerade eller på grund av rådande omständigheter uteslutande var avsedd för män (pirātė, urėdė, vyškūpė med flera); b) behovet av att avlägsna vissa begrepps kopplingar uteslutande till männens värld (genijė, kūdikė, personažė med flera) och c) stilistisk effekt (kregždūnas, šviesulė med flera).
4. I databasen dominerar stilistiskt neutrala benämningar som fyller en referentiell funktion och som bygger på könsskillnad (74,5 procent; 41). De skapas av denotativa orsaker – behovet av att benämna en ny företeelse. De återstående bildningarna (25,5 procent; 14) är stilistiskt markerade (i ND dominerar bildningar med negativa konnotationer: ironiska, nedsättande och förklenande). Dessutom visade en undersökning av internetbruket att vissa nybildningar förlorar sin emotionellt-expressiva funktion och oftare används som stilistiskt neutrala benämningar på personer (áuklinas, žõmbė med flera).
5. En sådan undersökning av bruket av könsmarkerande nybildningar visar att samhället, när behov uppstår, har skapat och fortfarande skapar nya benämningar utifrån könsskillnad (oberoende av språkliga trender). Referentiella nybildningar har större sannolikhet att komma i aktivt bruk, eftersom de benämner personer som utgör en viktig del av vardagslivet (kareivė, slaugas med flera). Just sådana nya benämningar utifrån könsskillnad tas upp i den Ordbok över det litauiska standardspråket som för närvarande håller på att utarbetas.
ŠALTINIAI
Apie „jautrią“ gramatiką, aut. L. Jonušys. Prieiga internete: https://www.15min.lt/naujiena/aktualu/komentarai/laimantas-jonusys-apie-jautria-gramatika-500-1583066?copied [žiūrėta 2021-10-18].
„Ar Jūs durną mane matot?“. Apie „lyčiai jautrios kalbos“ pradmenis, aut. K. Župerka. Prieiga internete: https://www.pozicija.org/prof-kazimieras-zuperka-ar-jus-durna-mane-matot-apie-lyciai-jautrios-kalbos-pradmenis/ [žiūrėta 2022-01-06].
Ar Lietuvai reikalinga „negyva“ bendrinė kalba?, aut. B. Alijošienė. Prieiga internete: https://www.etaplius.lt/ar-lietuvai-reikalinga-negyva-bendrine-kalba [žiūrėta 2021-11-16].
240
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 18
Naujieji pavadinimai pagal lyties skirtumą
Aš nenoriu būti „žmoga“, aut. R. Musneckienė. Prieiga internete: https://www.skrastas.lt/komentarai/nenoriu-buti-zmoga [žiūrėta 2021-11-05].
BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas, red. kolegija D. Liutkevičienė, D. Murmulaitytė, V. Sakalauskienė, A. Gritėnienė, A. Gaidienė, D. Daugirdienė, L. Jonušys, vyr. red. D. Liutkevičienė. Prieiga internete: https://ekalba.lt/bendrinės-lietuvių-kalbos-zodynas/.
DLKG 2006 – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, 4-oji pataisyta laida, red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
DLKŽ₈ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. St. Keinys, 8-asis pataisytas ir papildytas leidimas, e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2021. Prieiga internete: https://ekalba.lt/dabartines-lietuviu-kalbos-zodynas/.
Lyčiai jautrios kalbos gairės vadina pasityčiojimu: prasidės draudimai sakyti tėvas ir motina. Prieiga internete: https://m.kauno.diena.lt/naujienos/lietuva/salies-pulsas/universiteto-parengtas-lyčiai-jautrios-kalbos-gaires-vadina-pasityčiojimu-1049615 [žiūrėta 2021-10-31].
LKG – Lietuvių kalbos gramatika 2, vyr. red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis, 1965.
LKŽₑ – Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (1941–2002), red. kolegija G. Naktinienė, J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė, vyr. red. G. Naktinienė, e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008 (atnaujinta versija, 2018). Prieiga internete: https://ekalba.lt/lietuviu-kalbos-zodynas/.
ND – Miliūnaitė R., Aleksaitė A. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas [Tęstinis internetinis žinynas nuo 2011 m.], sud. R. Miliūnaitė, e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: https://ekalba.lt/naujažodžiai.
Vilniaus universitetas: ideologiniai sprendimai mainais į Europos Sąjungos lėšas?, aut. A. Katutė. Prieiga internete: https://www.lrt.lt/naujienos/pozicija/679/1523555/asta-katute-vilniaus-universitetas-ideologiniai-sprendimai-mainais-i-europos-sajungos-lesas [žiūrėta 2021-10-19].
VLE – Visuotinė lietuvių enciklopedija. Prieiga internete: https://www.vle.lt/.
VLKK KB – Valstybinės lietuvių kalbos komisijos Konsultacijų bankas. Prieiga internete: http://www.vlkk.lt/konsultacijos.
VU lyčiai jautrios kalbos gairės: pažangos ženklas ar radikalus eksperimentas?, aut. E. Zicarí. Prieiga internete: https://www.15min.lt/naujiena/aktualu/lietuva/lyciai-jautri-kalba-tarp-pagarbos-visiems-ir-tradicines-gramatikos-56-1586510?copied [žiūrėta 2021-11-02].
Straipsniai / Articles
241
Page 19
AGNĖ ALEKSAITĖ
VU LJKG – Vilniaus universiteto lyčiai jautrios kalbos gairės, parengė N. Arlauskaitė, L. Vaicekauskienė, J. Pakerys, V. Vukotić, A. Giniotaitė. Prieiga internete: https://www.kf.vu.lt/dokumentai/VU_ly%C4%8Di%C5%BEi%C5%B3_jautrios_kalbos_gair%C4%97s.pdf.
LITERATŪRA
Aleksaitė Agnė 2022: Lietuvių kalbos naujažodžių daryba (2011–2019 m. Naujažodžių duomenyno pagrindu): daktaro disertacija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Aleksandravičiūtė Skaistė 2008: Paieškos sistemos Google naudojimo galimybės tiriant kalbos reiškinius. – Bendrinė kalba 81, 266–282. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/354/419.
Ambrazas Saulius 2000: Daiktavardžių darybos raida 2: Lietuvių kalbos vardazodiniai vediniai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Braun Friederike, Sczesny Sabine, Stahlberg Dagmar 2005: Cognitive Effects of Masculine Generics in German: An Overview of Empirical Findings. – Communications 30, 1–21. Prieiga internete: https://doi.org/10.1515/comm.2005.30.1.1.
Cameron Deborah 1995: Verbal Hygiene. – The Politics of Language, London and New York: Routledge.
Cameron Deborah 2003: Gender and Language Ideologies. – The Handbook of Language and Gender, eds. by J. Holmes, M. Meyerhoff, USA: Blackwell Publishing, 447–467.
Ehrlich Susan, King Ruth 1992: Gender-based Language Reform and the Social Construction of Meaning. – Discourse & Society 3(2), 151–166.
Ehrlich Susan, King Ruth 1994: Feminist Meanings and the (De)politicization of the Lexicon. – Language in Society 23(1), 59–76. Prieiga internete: https://doi.org/10.1017/S004740450001767X.
Formato Federica 2016: Linguistic Markers of Sexism in the Italian Media: A Case Study of Ministra and Ministro. – Corpora 11(3), 371–399. Prieiga internete: https://doi.org/10.3366/cor.2016.0100.
Fuertes-Olivera Pedro A. 2007: A Corpus-based View of Lexical Gender in Written Business English. – English for Specific Purposes 26, 219–234. Prieiga internete: https://doi.org/10.1016/j.esp.2006.07.001.
Holvoet Axel, Semėnienė Loreta 2006: Giminės kategorija. – Daiktavardinio junginio tyrimai [= Lietuvių kalbos gramatikos darbai 4], red. A. Holvoet, R. Mikulskas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 101–120.
242
Acta Linguistica Lithuanica LXXXVII
Page 20
Naujieji pavadinimai pagal lyties skirtumą
Hong Yiuqin 2018: Sexist Language Reform in English Vocabulary. – Advances in Social Science, Education and Humanities Research 233. 3rd International Conference on Contemporary Education, Social Sciences and Humanities (ICCESSH 2018), 699–702.
Kvašytė Regina, Maskuliūnienė Džuljeta, Župerka Kazimieras 2021: Apie žodžio korektiškumą: sava ir importuota, Vilnius: „Žuvėdra“.
Lakoff Robin 2003: Language, Gender, and Politics: Putting “Women” and “Power” in the Same Sentence. – The Handbook of Language and Gender“, eds. by J. Holmes, M. Meyerhoff, USA: Blackwell Publishing, 161–178.
Laugesen Amanda 2019: Changing ‘Man Made Language’: Sexist Language and Feminist Linguistic Activism in Australia. – Everyday Revolutions: Remaking Gender, Sexuality and Culture in 1970s Australia, eds. by M. Arrow, A. Woollacott, Acton ACT, Australia: ANU Press, 241–260.
Lee Jackie F. K. 2007: Acceptability of Sexist Language among Young People in Hong Kong. – Sex Roles 56, 285–295. Prieiga internete: https://doi.org/10.1007/s11199-006-9170-4.
Maldonado Garcia M. I. 2015: Spanish “Politically Correct” Movement: Reasons for Failure. – Journal of Political Studies 22(1), 237–252.
Murmulaitytė Daiva 2021: Lietuvių kalbos naujažodžiai lyties išraiškos aspektu. – Lietuvių kalba 16, 51–69. Prieiga internete: https://www.zurnalai.vu.lt/lietuviu-kalba/article/view/24927/24771.
Parks Janet B., Robertson Mary A. 1998: Influence of Age, Gender, and Context on Attitudes toward Sexist/Nonsexist Language: Is Sport a Special Case? – Sex Roles 38, 477–494. Prieiga internete: https://doi.org/10.1023/A:1018766023667.
Parks Janet B., Robertson Mary A. 1998a: Contemporary Arguments against Nonsexist Language: Blaubergs (1980) Revisited. – Sex Roles 39(5/6), 445–461. Prieiga internete: https://doi.org/10.1023/A:1018827227128.
Paulauskienė Aldona 2007: Lietuvių kalbos morfologijos pagrindai, Kaunas: „Technologija“.
Pauwels Anne 2001: Spreading the Feminist Word: The Case of the New Courtesy Title Ms in Australian English. – Gender across Languages. The Linguistic Representation of Women and Men, eds. by M. Hellinger, H. Bussmann, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 137–151.
Pauwels Anne 2003: Linguistic Sexism and Feminist Linguistic Activism. – The Handbook of Language and Gender, eds. by J. Holmes, M. Meyerhoff, USA: Blackwell Publishing, 550–570.
Straipsniai / Articles
243
Page 21
AGNĖ ALEKSAITĖ
Vaskelienė Jolanta 2000: Darbiniai sinonimai, Šiauliai: Šiaulių universitetas. Vartosenos pavyzdžių ieškota interneto paieškos sistema Google.
New Names Based on Gender Attribution
SUMMARY
During the period of writing this article, 55 new entries of names based on gender attribution were made in the Database of Lithuanian Neologisms (DLN) (as of 5 May 2022, the DLN featured 7,691 language units). Such formations account for a fraction (0.7%) of all new lexis (both indigenous and borrowed).
Most of the formations are inflective derivatives (80%; 44); the rest are suffixal derivatives (20%; 11). New coinages are made both with the traditional tools of formation, such as the ending -ė and the suffixes -inas and -ienė, and the endings -a, -as, -is, and -ius and the suffixes -ūnas and -(i)ukas, which are not characteristic of this formational category. Even though the DLN was found to feature a broader range of formational tools used in the making of the names of masculine subjects, these are not productive. The Database’s gender-denominating new coinages are dominated by the names of feminine subjects (71%; 39), with the ending -ė as a tool of formation demonstrating the highest output.
The names based on gender attribution that are featured in the Database are predominantly stylistically neutral and referential (74.5%; 41); formations that have a stylistic charge are much less common (25.5%; 14).
This study of the usage of gender-denominating new coinages reveals that the public has been and is still making new names based on gender attribution as necessary (regardless of what is fashionable in language). The main reasons behind the appearance of such coinages are: (a) the need to denominate a new feminine profession, activity that was not there before or has been circumstantially in the province of men; (b) the need to demolish the exclusive bond between a particular term and the domain of men; and (c) a stylistic effect.
Įteikta 2022 m. birželio 9 d.
AGNĖ ALEKSAITĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva [email protected]
