Gina KAVALIŪNAITĖ

NÅGRA TERMER SOM BÖR RÄTTAS

1. Vad betyder ordet prezentacija?

Användningen av internationella ord och främmande ord gör ofta vårt språk oklart och oprecist. Onödig användning av prezentacijos är ett sådant exempel. Detta ord finns inte med i förteckningen över främmande ord som granskats av Litauens språkkommission och publicerats i häfte 66 av ”Språkvård”. Om vi har bra inhemska motsvarigheter finns det ingen anledning att låna ett internationellt ord. Ordet prezentacija, som har latinskt ursprung (lat. praesento, -are ”1. presentera; 2. överlämna, lämna över”), förekommer i många språk: eng. presentatio ”1. presentation, introduktion; 2. överlämnande (av en gåva); 3. teaterföreställning”; ty. Präsentierung ”1. förslag; 2. framställning”; fr. présentation ”1. framställning, visning; 2. överlämnande; 3. utformning; 4. presentation (t.ex. för en utmärkelse).”

För varje betydelse av detta mångtydiga ord har vi goda litauiska motsvarigheter, så det är bättre att inte använda prezentacijos i tid och otid, utan att uttrycka sig på litauiska – det är mer exakt och tydligt:

utställningens, salongens, butikens eller företagets – inte prezentacija, utan öppning, presentation; här kan man också säga högtidlig invigning av utställningen;

konsertens – inte prezentacija, utan den första konserten;

sång – presentation;

bok – presentation, introduktion av boken.

Glöm inte att vi i stället för prezentas har ett bra litauiskt ord, gåva.

Ibland säger man, tydligen genom att förväxla prezentaciją med reprezentacija (fr. représentation ”representation”), också prezentacinis vizitas (=representantbesök, representationsbesök), prezentacinė komanda (=representerande lag).

Där en tanke kan uttryckas mer precist på litauiska behöver man inte ta till internationella ord.

2. Kan ett medicinskt centrum där patientens nedsatta kroppsfunktioner inte återställs, utan där deras oförändrade tillstånd bevaras och upprätthålls, kallas ett abilitacijos centru?

41

Ordet abilitacija är besläktat med den vanliga termen reabilitacija (lat. rehabilitatio ”återställande”). Det senare ordets bildning är ganska uppenbar: prefixet re-, som betecknar att en handling återupptas och upprepas, och lat. habilitas, -atis ”lämplighet, förmåga”. Eftersom patientens funktioner vid detta center inte återställs utan endast upprätthålls utan att försämras, är benämningen abilitacinis centras logiskt sett lämplig här. Men det vore bättre att kalla ett sådant center på svenska: hälsovårdscenter.

3. Vad ska man kalla en rund leksak med reliefmönster, avsedd för barn som får tänder, så att de har något att tugga på?

Låt oss kalla den leksaken för tuggleksak.

4. Kan man säga procentfritt lån, viseringsfri inresa?

Pagal “Lietuvių kalbos gramatiką” (V., 1994, 215 p.) priesagos -inis būdvardžius galima daryti iš prielinksninių konstrukcijų: išankstinis pranešimas, povestuvinė kelionė, tarptautiniai santykiai. Priesaginiai-priešdėliniai būdvardžiai turi nuo abiejų sudedamųjų dalių priklausomą reikšmę ir išskiria pažymėtus daiktus bei žymi jų rūšį: pvz.: tarpžvaigždiniai ūkai. Priesagos -inis vedinių nepatartina terminologiškai vartoti su priešdėliu be-: pvz., besimptominė (= besimptomė) ligos forma (žr.: “Terminologijos taisymai” V., 1992). Tai taisoma ir “Kalbos praktikos patarimuose”. Taigi šiuo atveju geriausiai tiktų priešdėlių vediniai beprocentė paskola, bevizis įvažiavimas. Galime sakyti ir paskolą be procentų, įvažiavimas be vizų. Vietoje beprocentinė paskola “Terminologijos taisymuose” siūloma vartoti terminą nepalūkaninė paskola.

5. Kriminogen, kriminologisk eller brottslig situation, tillstånd?

I brottsrapporter används dessa uttryck, men de är inte helt lämpliga, även om orden i sig är fullt användbara. Låt oss analysera betydelsen av vart och ett av dem. Kriminogen och kriminologisk härstammar från lat. crimen, criminis ”brott”, gr. genos ”släkte, ursprung” och gr. logos ”ord, begrepp, vetenskap”. Således betyder kriminogen ”brottslig, uppkommen genom överträdelse av tillåtna normer, av kriminell natur”; jfr autogen, cancerogen. Även om ordet kriminogen inte finns med vare sig i ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” (V., 1993) eller i ”Tarptautinių žodžių žodynas” (V., 1985), är det helt korrekt och kan användas, men inte i denna ordförbindelse. Kriminologisk är en mindre lyckad avledning med suffixet—

42

-inis -inis av ordet kriminologija ”vetenskapen som undersöker brottsligheten och dess orsaker och utarbetar åtgärder för att förebygga brottslighet”. För att uttrycka tillhörighet till ett visst område, i detta fall kriminologin, passar den beskrivande genitiven bättre än suffixet -inis: kriminologijos metodai, kriminologijos situacija och så vidare. När vi hör någon säga nusikaltimo būklė, situacija förstår vi att det handlar om själva händelsens situation eller omständigheter.

I det nämnda fallet, när kriminalnyheter rapporteras, passar alltså ingen av de uppräknade egenskaperna hos uttrycket. Här är det bättre att använda nusikalstamumo būklė, padėtis, kriminalinė situacija. Det abstrakta substantivet nusikalstamumas, ”något som är förbjudet enligt lag, straffbart, otillåtet”, betecknar en fristående, abstrakt egenskap och passar här. I detta fall kan man också använda ordet kriminalinis, en avledning med det generaliserade, sammansatta internationella suffixet -alinis.

43