Vytautas VALIUKĖNAS, Pranas Juozas ŽILINSKAS

OM VISSA METROLOGITERMINER

I ”Ordbok över det nutida litauiska språket” [1] definieras ordet metrologija så här: metrologija – läran om mått. I den litauiska standarden LST 1281-93 ”Metrologi. Termer och definitioner” [2] finner vi att det är ”vetenskapen om mätningar, metoder och hjälpmedel för att upprätthålla deras enhetlighet samt sätt att uppnå den noggrannhet i mätningarna som krävs”. I den ”Internationella ordboken över grundläggande och allmänna metrologitermer” [3], som förbereds för tryckning, metrologija – mätningarnas vetenskap (eng. science of measurement, fr. science de la mesure). I ”Ordbok över främmande ord” [4] avses vetenskapen som undersöker mätningar, deras metoder, måttenheter och enhetsnormaler. I LTE [5] finner vi: metrologija – en gren av fysiken som undersöker mätningar och de metoder med vilka deras enhetlighet och erforderliga noggrannhet uppnås. Vi ser att definitionerna av metrologi som vetenskap i den nutida litauiska litteraturen inte är enhetliga, men att nästan varje definition innehåller ordet matavimas, med undantag för ”Ordbok över det nutida litauiska språket”. I ”Internationell standardklassifikation” [6] har metrologi tilldelats ett område med titeln ”Metrologi och mätningar. Fysikaliska fenomen”. Enligt vår mening bör definitionen av metrologijos i ”Ordbok över det nutida litauiska språket” revideras. I den nya ordbok som nu utarbetas bör metrologiją definieras så här: ”metrologi – läran om mätning”.

Sedan flera år tillbaka diskuteras användningen av termerna vertė och reikšmė [7–9]. I den litauiska standarden [2] definieras fizikinio dydžio vertė så här: ett fysikaliskt storhetsvärde uttryckt numeriskt i valda enheter. I del 0 av den litauiska standarden LST ISO 31 ”Storheter och enheter” finner vi: vertė – produkten av en storhets enhet och ett tal; ett sådant tal kallas ”det numeriska värdet av storheten uttryckt i denna enhet”. I ordboken [3] definieras storhetsvärde (eng. value of a quantity, fr. valeur d’une grandeur) så här: ”en kvantitativ uttrycksform för en viss särskild storhet, vanligen bestående av en måttenhet multiplicerad med ett tal”. Följaktligen förklarar specialiserade metrologipublikationer vad ett storhetsvärde är, vilket vi kort kan definiera så här: storhetsvärde – detta

48

storhets numeriska uttryck i valda enheter. Eftersom ”Ordbok över det nutida litauiska språket” [1], när ordet vertė förklaras, inte behandlar storhetsvärde, föreslår vi att ordets betydelser kompletteras med den mycket viktiga metrologiska termen inom fysik, teknik och andra områden, storhetsvärde, och att vår föreslagna definition används. Användningen av termen reikšmė har diskuterats i [7].

Det är också nödvändigt att diskutera användningen av den litauiska motsvarigheten till de engelska och franska orden reference och référence.

I standarden [2] är den litauiska motsvarigheten till den engelska termen reference material och den franska termen matériau de référence etaloninė terpė. Alltså översätts de engelska och franska orden reference (eng.) och référence (fr.) med det litauiska adjektivet etaloninis (-ė). Om man följer principen om systematik skulle den litauiska motsvarigheten till de engelska och franska termerna reference standard (eng.) och étalon de référence (fr.), vilka definieras som ”ett mått, ett mätinstrument, ett referensmaterial (etaloninė medžiaga) eller ett mätsystem avsett att definiera, realisera, bevara eller återge en enhet för en storhet eller ett eller flera av dess värden som referens”[3], vara etaloninis etalonas (?). Observera att inget av språken – engelska, franska, tyska eller ryska – använder ordet etalonas i den sammansatta termen reference material (eng.), matériau de référence (fr.), Referenzmaterial (ty.), стандартное вещество (ry.). Inom metrologin är etalonas ett särskilt begrepp som endast bör användas för sitt avsedda ändamål. I den ”Internationella ordboken över grundläggande och allmänna metrologitermer” som utarbetas anges den litauiska motsvarigheten pamatinė medžiaga för eng. reference material och fr. matériau de référence, inte etaloninė terpė.

Termen etaloninė medžiaga används även i andra standarder [10–12]. Där förekommer också uttrycken referensmetod, referensmedium, referenslösning, arbetsreferenslösning, prov av referensmaterial, primärt (sekundärt) referensmaterial, karakteristik för referensmaterial och liknande, men det borde vara referensmetod, referensmaterial, referenslösning, arbetsreferenslösning, prov av referensmaterial (medium), primärt (sekundärt) referensmaterial (medium), parametrar för referensmaterial och liknande.

49

En annan term, där orden reference (eng.) och référence (fr.) används, är reference standard (eng.) och étalon de référence (fr.). I den ”Internationella ordboken över grundläggande och allmänna metrologiska termer” som håller på att utarbetas är motsvarigheten pamatinis etalonas. Det har föreslagits att den ska kallas atraminiu etalonu. Så, en stödreferens eller en grundreferens? Atrama är ett stöd, ett föremål som s t ö d j e r något, medan pamatas är en plats eller ett föremål som man s t ö d e r s i g p å [1]. Den aktuella referensen är en referens ”som vanligen har de bästa metrologiska egenskaperna på den plats eller inom den organisation där mätningen utförs”. Den är en väsentlig, viktigaste och grundläggande referens, s o m alla andra referenser som är underställda och beroende av den s t ö d e r s i g p å. Så utan minsta tvekan bör reference standard (eng.) och étalon de référence (fr.) kallas inte atraminiu etalonu, utan pamatiniu etalonu (jfr pamatinis dėsnis [1], pamatiniai filosofijos klausimai [13], pamatinis žodis eller darybos pamatas (inom språkvetenskapen) osv.). Utifrån definitionen skulle den nämnda referensen kunna kallas pagrindiniu etalonu, men i referenssystemet finns också en pirminis etalonas, ”en referens som bekräftats eller allmänt erkänts vara den med de bästa metrologiska egenskaperna, vars värde fastställs utan att man hänvisar till andra referenser för samma storhet”. Därmed riskerar benämningarna på två referenser med olika nivåer i hierarkin att förväxlas.

Enligt vår mening finns det också sådant som bör rättas i statliga dokument. Till exempel används termen valstybės etalonas i ”Metrologilagen” (I-1452). Andra kända termer är masės etalonas, laiko etalonas, dažnio etalonas osv. Nu har en annan handling utarbetats av standardiseringsdepartementet och godkänts genom Litauens regerings beslut nr 518 (1997 05 27); i den förutses redan en valstybės etalono saugotoją. I den gällande standarden [2] anges den bättre termen valstybinis etalonas (adjektivet valstybinis betecknar referensens typ), men av någon anledning använder Republiken Litauens parlament, regeringen och standardiseringsdepartementet i Litauen inte denna term. En sådan ogrundad ändring av referensens benämning bryter sönder referensterminologins system, jfr tarptautinis etalonas, pirminis etalonas, antrinis etalonas, darbinis etalonas, tarpinis etalonas, pamatinis etalonas.

50

Användningen av termen kalibravimas i dokument bör diskuteras mycket noggrant. Termen kalibravimas definieras så här: en serie åtgärder som under angivna betingelser fastställer sambandet mellan de värden som visas av ett mätinstrument eller mätsystem, eller de värden som tillhandahålls av ett mått eller ett referensmaterial, och motsvarande värden som realiseras av normaler [3]. I standarden [2] anges följande termer: kalibravimas, calibration (eng.), étalonnage (fr.). Med hänsyn till definitionen och med utgångspunkt i franskan vore det mycket mer logiskt att använda termen etalonavimas i stället för kalibravimas (jfr fr. étalonnage). Detta skulle bidra till att undvika missförstånd både vid tolkningen av termen och vid tillämpningen av förfarandet i den nämnda definitionen.

Det råder också tvivel om användningen av termen matavimo vienovė. I ”Metrologilagen” (I-1452) och den gällande standarden [2] definieras termen så här: En egenskap hos mätningarnas kvalitet, där resultaten uttrycks i lagstadgade enheter, felen är kända med erforderlig sannolikhet och inte överskrider fastställda gränser. I ordboken [3] anges däremot (jfr eng. traceability, fr. traçabilité): En egenskap hos ett mätresultat eller en normal som gör det möjligt att relatera dem till referensvärden, vanligen till nationella eller internationella normaler, genom en obruten kedja av jämförelser med angiven mätosäkerhet. Substantiv har bildats av adjektiven i engelska och franska, jfr eng. traceable, fr. traçable; jfr eng. traceability och fr. traçabilité. På litauiska återges de med substantivfrasen matavimų vienovė, som saknar ett motsvarande adjektiv. Följaktligen saknar engelskans traceable och franskans traçable en litauisk motsvarighet. Detta skapar stora svårigheter när olika dokument översätts till litauiska. Som litauisk motsvarighet till termen (eng.) traceability, (fr.) traçabilité i ordboken [3] skulle vi föreslå ordet sietis (jfr ordet imtis av imti och på motsvarande sätt: jungtis av jungti, sudėtis av sudėti, baigtis av baigti, šlytis av šlyti osv.). Då skulle de engelska och franska orden traceable (eng.) och traçable (fr.) motsvaras av participet susietas, som används precis som ett adjektiv.

Detta är bara några få metrologiska termer vars användning i litauiskan ännu inte har stabiliserats. Det finns fler. Vi tror att även andra specialister inom metrologi kommer att framföra sina synpunkter.

51

Literatūra

1. Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. V., 1983.

2. LST 1281-93. Metrologija. Terminai ir apibrėžimai.

3. International Vocabulary of Basic and General Terms in Metrology. Geneva, 1993. P59.

4. Tarptautinių žodžių žodynas. V., 1985.

5. Lietuviškoji tarybinė enciklopedija. V., 1981.T. 7. P. 447.

6. Tarptautinė standartų klasifikacija, 1997 (Lietuvos standartizacijos departamento leidinys).

7. Ušpalis K. Matematikos terminų žodyno sulaukus // Terminologija. V., 1995. Kn. 2. P. 27-31.

8. Zajankauskas S. Dėl kai kurių bendrųjų technikos terminų // Terminologija. V., 1996. Kn. 2. P. 65-69.

9. Žebrauskas S. Kai kurių elektrotechnikos terminų vartosenos sunkumai // Terminologija ir dabartis (Mokslo darbai). K., 1997. P. 216-221.

10. LST 1320:1993. Kokybės užtikrinimas laboratorinėje medicinoje. Pagrindiniai terminai ir apibrėžimai.

11. LST 1386:1995. Cheminė analizė. Terminai ir apibrėžimai.

12. LST 1435:1996. Etaloninės medžiagos ir sertifikuotos etaloninės medžiagos.

13. Šliogeris A. Transcendencijos tyla. V., 1996.

52

SUMMARIES OF THE MAIN PAPERS

Kazimieras Gaivenis. Terminisation and de-terminisation.

This article analyses two processes: the turning of words into terms and the turning of terms into simple words. The former often changes the grammatical and lexical character of words: valency, relations of synonymy and antonymy. For example, a word of standard language druska (salt) does not have a plural, but in chemistry the plural druskos is used to name a class of chemical compounds. The antonym of the standard language word šiluma (heat) is the word šaltis (cold), but the term of physics šiluma does not have an antonym, because as a concept “šaltis” does not exist in physics.

In some fields of science (botany, zoology, cattle-breading, meteorology) the creation of terms using terminologisation is a frequent occurrence. In other fields (chemistry, computer science, astronomy) it happens quite rarely.

There have to be certain conditions for terms to turn into standard language words. First of all a term has to be widespread and well known not only to specialists. Most often it happens to terms of physics and engineering (e.g. kalibras (calibre), spektras (spectrum), aparatas (apparatus), impulsas (pulse, impulse), etc.).

Stasys Keinys. The penetrating suffix of adjectives -inis, -ė

It is stated in this paper that the number of adjectives with the suffix -inis, -ė in Lithuanian increased considerably in the 20th century. They took the place of adjectives with the suffix -iškas, -a which were frequently corrected by linguists and they also push cases out of usage. Such activity of these suffixes is kept up and often stimulated by foreign languages (especially Slavonic and Germanic). This statement is supported by the analysis of terms and combinations of words such as konstitucinė pataisa (amendment to the Constitution), autorinės teisės (copyright), prezidentiniai rinkimai (presidential elections), etc.

53

Jonas Klimavičius. Sirgalius, aistruolis, mėgėjas, fanas (fan).

This paper deals with usage of four sporting synonyms (sirgalius, aistruolis, mėgėjas, fanas) in standard language and terminology. All of these synonyms name one concept – “sports fan”. The spreading of these words in dialects and writings is reviewed and their semantics is analysed. It is stated that attempts to push the word sirgalius out of usage were unsuccessful. The usage of the word aistruolis is not settled yet. The word mėgėjas is suitable to name a person who is interested in sports and likes it, although fanas names only a sports fan who thinks positively about himself. It is suggested not to use this word. None of these words are strictly standardised.

Vilius Palenskis, Vytautas Valiukėnas, Valerijonas Žalkauskas. On terms of darbas (work), veikimas (operation), veika (action) and veiksena (operating mode).

This paper discusses the usage of Lithuanian terms darbas, veikimas, veika, poveikis and their relations with English (work, working, operation, action), French (travail, fonctionnement, action), German (Arbeit, Betrieb, Wirkung, Einwirkung), Russian (работа, функционирование, действие, воздействие) terms. Their preciseness and correctness are also discussed.

For example, to emphasise the functioning of some device or equipment, the Lithuanian term veikimasshould be used, not darbas. It is suggested to use the Lithuanian term veika as an equivalent of the English term actionto describe the effect of one object or its part on another one.

Antanas Buračas. Economic information and problematic aspects of terminology.

In this paper, terms of the Lithuanian translation of Christopher Pass, Bryan Lowes and Leslie Davies “Dictionary of economics” (London, 1988) are discussed. The author touched upon some general

54

questions of formation of terminology, selection of borrowings and usage of professional jargon. In this translation, consistency of terms is not always observed, e.g. the English term permanent income has the Lithuanian equivalent nuolatinės pajamos, but economists normally use the term pastoviosios pajamos. Specific terms are not always properly laid out, e.g. the term akcijomis išmokamas dividendas (stock dividend) is given by the term akcija (share), not by dividendas (dividend).

Vytautas Valiukėnas, Pranas Juozas Žilinskas. About some Lithuanian terms of metrology.

The article deals with the problems of translation into Lithuanian used in metrology. The standardisation, consistency and coherence and harmonisation of terms in different languages is accentuated. Some terms, i.e. metrology, value, reference material, reference standard, national standard, traceability and traceable are analysed and corresponding terms and definitions in Lithuanian are suggested.

55