Ligų pavadinimai „Lietuvos ūkininko“ priede „Sveikata“ (1909–1928)

Palmira Zemlevičiūtė

Go to original

Preparing document pages…

TERMINOLOGIHISTORIA

Palmira ZEMLEVIČIŪTĖ

Institutet för litauiska språket

**SJUKDOMARNAS NAMN I LIETUVOS ŪKININKOS BILAGA SVEIKATA (1909–1928)**

1909 började bilagan till Lietuvos ūkininko¹ ²Sveikata ges ut, redigerad av doktor Kazys Grinius. ”Detta är den första medicinska tidningen på litauiska. <…>, avsedd att sprida hälsokunskap bland de breda massorna” (Grinius 1922: 16). När kriget bröt ut upphörde utgivningen av Sveikatos; den återupptogs 1920 och utkom utan avbrott till 1928.

Under bilagans tre första levnadsår utkom Sveikata-nummerna som separata häften, till exempel: D-ras P. Avižonis. Trachoma (1909 1), Daktaras K. Grinius. Skarlatina (1909 4), Dr. K. Grinius. Nuomarius (1910 1), Dr. A. Sketeris. Karštinės (1910 4), Dr. K. Grinius. Apie drugio ligą (1911 2), S. M. Kruvinoji (Dizenterija) (1911 12) och andra – sammanlagt 17 häften. Därefter utkom bilagan oregelbundet, med varierande utgivningsfrekvens: från 1912 till 1915 var fjärde vecka, från 1920 till 1924 varannan månad och från 1925 till 1928 varje månad.

Av artiklarnas rubriker framgår tydligt att mycket skrevs om sjukdomar i Sveikatoje – Hur man skyddar sig mot nervsvaghet (1913 1), Vaccinera barnen mot smittkoppor! (1914 4), Hur skyddar man sig mot feber (tyfus)? (1914 5), Om tuberkulos (1914 6), Om krigssjukdomar (1915 1), Hur man skyddar sig mot fläcktyfus och andra smittsamma sjukdomar (1920 1), Om smittsamma sjukdomar bland elever (1920 4), Om trakom och kampen mot den

¹ Till och med nr 5 från 1914 – Lietuvos ūkininkas, från nr 6 år 1914 – Lietuvos ūkininkas.

² Laikraštis Lietuvos ūkininkas be Sveikatos leido ir daugiau priedų: Žemė (1907–1928); Mokykla (1909–1912), vėliau ėjo kaip Lietuvos žinių priedas; Jaunimas (1910–1933), vėliau ėjo kaip savarankiškas leidinys; Žibutė (1911–1913); Literatūros priedas (1921–1922); Savivaldybė ir kooperacija (1921–1924); Apžvalga (1930–1932) (žr. LTE VII 1981: 13).

(1921 4), Vårens viktigaste sjukdomar (1924 2), Om sjukdomar och läkemedel (1924 4), Kan lungsot botas? (1925 5), Neurasteni eller anfall (1928 2) och andra; om hygien och sanitära frågor – Kroppens renlighet (1914 4), Vad behövs för att vi ska vara friska? (1920 1), Om bad (1920 2), Hur man bör tvätta sig (1920 4) och andra, och i olika andra medicinska frågor – Om hypnotism (1912 5), Ögoninflammation (1912 6), Om homeopati (1912 9), Hur man bör äta (1913 8, 9), Om blodflöden (1913 9, 10), Om gifter och förgiftningar (1913 10, 11), Om sår (1914 1), Åldrande (1921 6) och andra. I många nummer av bilagan trycktes en avdelning med Frågor och svar, Redaktionens svar. Ofta publicerades även recensioner av nya böcker och nyheter från medicinsk forskning.

Det bör dock påpekas att redan före bilagan Sveikata började ges ut hade det spridits åtskillig information om sjukdomar och även om andra medicinska frågor. Till exempel: ”i krönikor från 1310 beskrivs många sjukdomsepidemier; karantänåtgärder vidtogs mot dem. På 1500-talet började städernas magistrater och stormän utfärda obligatoriska sanitära bestämmelser” (ME I 1991: 540). Från mitten av 1700-talet började trycksaker dyka upp där vissa sjukdomar behandlades. Det rörde sig om olika förordningar och anvisningar utgivna i Königsberg, till exempel: Kunglig förordning om att ingen får föra in främmande varor i det preussiska landet utan hälsointyg eller pass… [den preussiske kungen Friedrich Wilhelm I:s förordning om förbud mot att släppa in köpmän och andra personer från områden drabbade av smittsamma sjukdomar och pest i Preussen utan hälsointyg] (1738), Kort anvisning om hur en gårdsbo och de som inte kan få tag på läkare ska handla när smittkoppor brutit ut… [anvisningar från den preussiska högsta läkarkollegiet om bekämpning av smittkoppor] (1769), Undervisning om att bevara hälsan och skydda sig mot smitta vid den annalkande kolerasjukdomen [anvisningar från de preussiska myndigheterna om skydd mot smittsamma sjukdomar] (1831), Förordning om gränsstängning och åtgärder för att förhindra spridningen av kolerasjukdomen samt om olydnad mot myndigheternas påbud. [den preussiska regeringens förordning om åtgärder för att skydda sig mot boskapspest] (1831) och andra. Från 1846 skrev man om många olika sjukdomar hos människor i avsnitt i L. Ivinskis Kalendorius, med rubriken Botemedel för människor mot vissa sjukdomar, till exempel: mot frossa, mot feber, mot gulsot, mot lungsjukdom (1846), mot lungsot, mot sten (1857), mot lunginflammation,

mot buksmärta, mot magknip, mot ögonvärk (1858), mot dysenteri, mot leversjukdom (1861), mot mässling, mot skabb (1862), mot förstoppning, mot eksem (1878) och andra. År 1848 utkom J. Uganskis lilla bok, översatt från ryska, Regler för välbärgade människor om hur de bör skydda sig mot kolera och snabbt hjälpa sig med enkla huskurer…, vilken dr. K. Grinius betecknade som den första populariseringen av medicinsk kunskap (Grinius 1922: 14). År 1862 utkom G. Beržanskis skrift Andligt skydd. En välsignad hjälp för människor och boskap mot pestens härjningar och andra smittsamma sjukdomar (Bibliografija 1969: 3, 49, 129–134, 178, 304, 309, 420, 422, 523). Under pressförbudstiden (1865–1904) utkom många tidningar (Aušra, Dirva-Žinynas, Lietuviszkasis Balsas, Naujienos, Szviesa, Tėvynės Sargas, Tilžės Keleiwis, Ukinkas, Varpas), kalendrar (Kalendorius arba metsksajtus ukiszksasis…, Kalendorius ukiszkas Kataliku Ziamajcziu…, Kalendorius ukiszkasis…, Lietuwiszkas Auszros Kalendorius, Ukiškasis Kalendorius) och böcker om sjukdomar, skrivna eller översatta av enskilda författare som J. Basanavičius, P. Mikolainis, A. Sketeris, A. Vileišis, P. Vileišis med flera (Biržiška 1929: 544, 555, 564, 613, 639, 648, 681, 691, 709, 747, 789, 821, 873, 1030, 1042, 1064, 1086, 1105, 1108–1109, 1153, 1188, 1242, 1248, 1256–1257, 1303, 1318, 1323). Efter att pressen åter blev tillåten (från 1904) utkom ännu fler trycksaker – tidningar (Artojas, Lietuvos Ūkininkas, Šaltinis, Tėvynė, Vadovas, Vienybė, Vilniaus Žinios, Viltis, Žemdirbys med flera) och kalendrar (Biržų Kalendorius, Ukiškasis Kalendorius, Vilniaus Kalendorius), där många artiklar om sjukdomar trycktes. Det bör framhållas att antalet medicinska småskrifter av enskilda författare också ökade kraftigt; särskilt mycket skrev dr. A. Vileišis (Biržiška 1935: 1611, 1615–1616, 1634, 1638–1639, 1650, 1659, 1710, 1715, 1731, 1764–1766, 1775, 1795–1796, 1873, 1884, 1888, 1894, 1912, 1921, 1926, 1947–1948, 1989, 1909, 2044, 2053, 2066, 2090, 2101, 2115, 2130; Biržiška 1939: 2465, 2472, 2517, 2560–2561, 2564, 2570, 2573).

Under själva utgivningsåren för Sveikata trycktes särskilt många medicinska småskrifter om sjukdomar (mycket skrevs om infektionssjukdomar), om sådana medicinska områden som obstetrik, gynekologi, odontologi och pediatrik, samt om anatomi, bakteriologi, farmakologi, fysiologi och andra vetenskaper med anknytning till medicinen. Dessutom började även andra tidningar ges ut ”för att sprida medicinsk kunskap”, till exempel: Gydytojas (utkom från

1921) (utgiven av Amerikanska litauiska läkarsällskapet i Chicago), Medicina ir Gamta (en tvåmånaderstidning om medicin, veterinärmedicin och naturvetenskap, utkom från 1913, men endast några få nummer gavs ut), Medicina (en tidning om medicinsk teori och praktik för läkare, utkom från 1920). När kriget bröt ut upphörde utgivningen av Sveikata, men krigsåren var, enligt dr. K. Grinius, ”inte helt improduktiva för medicinska publikationer” – 1915 gavs ett dussintal medicinska broschyrer ut i Vilnius på initiativ av studenter från Moskva (det var översatta populära publikationer från Pirogovsällskapet). Under samma period utkom medicinska småskrifter även i Amerika, och dessutom började försvarsministeriets sanitetsavdelning och hälsodepartement ge ut medicinska småskrifter (Grinius 1922: 4, 7–23).

Således fortsatte Sveikata arbetet med att sprida och popularisera medicinsk kunskap bland människor, vilket redan hade inletts. Vid sidan av Sveikata gavs, som vi kan se, en mängd olika medicinska trycksaker ut. Som dr. K. Grinius påpekar hade ”fram till slutet av 1921 omkring 150 separata populärmedicinska skrifter tryckts på litauiska”. I hans förteckning över medicinska böcker utgivna på litauiska finns hela 204 poster. Författaren tillägger för övrigt att vissa trycksaker inte togs med i förteckningen, eftersom han, som han själv säger, ”inte kunde hitta några och inte kände till andra” (Grinius 1922: 4, 6).

Denna artikel går igenom de sjukdomsbeteckningar som användes i Sveikata utifrån deras struktur och ursprung. Strukturellt skiljer man mellan sjukdomsbeteckningar bestående av ett ord och sammansatta sjukdomsbeteckningar. De sammansatta delas, efter antalet ingående led, in i beteckningar med två, tre eller flera ord. Med avseende på ursprung skiljer man mellan litauiska, främmande (internationella ord och främmande lånord) samt hybridiska sjukdomsbeteckningar. Separat behandlas även fall av synonymi och variation bland sjukdomsbeteckningar, vissa grammatiska frågor (pronominalformer), namn på sjukdomar och sjukdomsgrupper med nomenklaturordet liga, och slutligen sjukdomsbeteckningar med motsvarigheter på latin och andra språk.³

³I artikeln används ordet liga i vissa fall i en ungefärlig betydelse. Sett med dagens ögon skulle vissa av de beteckningar som presenteras här kunna betraktas endast som sjukdomssymtom eller åkommor. Vid insamlingen av materialet följde man helt enkelt den tidens tradition.

I. Enordsbeteckningar

Sveikatoje återfanns ett stort antal enordiga sjukdomsbeteckningar. Mycket ofta benämns samma sjukdom med två, tre och ibland till och med fyra synonyma enordiga beteckningar, eller med två, tre eller fyra variantbeteckningar. I den följande undersökningen av denna typ av beteckningar ur ett etymologiskt perspektiv kommer vi också att närmare behandla deras synonymifall och varianter var för sig.

1. Litauiska beteckningar

De flesta enordiga sjukdomsbeteckningarna utgörs av litauiska ord, t.ex.: aptakus Sv 1913 4 15, 1920 5–6 4, dederinės Sv 1911 1 3, 1913 2 7, 1914 6 24, 1920 2 4, 1925 4 1, 1928 3 4, geltlige Sv 1913 2 7, 1920 5–6 3, 1922 4–5 1, grizas Sv 1928 3 4, gumbas Sv 1910 5 1, 1912 3 11, 1926 1–12 3, inkštirai Sv 1920 4 4, 1922 3 4, 1925 3 2, 1926 9–10 2, 1928 3 3, karpos Sv 1911 8 6, 1913 6 24, 1920 3 4, 1921 6 3, 1922 2 2, 1924 3 4, 1925 3 3, 1926 9–10 1, kirmėlaitės Sv 1927 1 3, 1928 2 4, kleja Sv 1925 6 1, kurtumas Sv 1910 11 4, 1911 8 1, 1925 10–12 5, melinligė Sv 1925 6 3, miegligė Sv 1924 1 4, nušalimas Sv 1921 1 4, 1922 3 2, 1923 5–6 4, 1925 10–12 7, nutukimas Sv 1914 6 22, opa Sv 1927 6 4, pamišimas Sv 1910 4 4, pasiutimas Sv 1910 9 1, 1914 2 7, 1921 1 3, 1923 2–3 1, 1928 2 3, pažandės Sv 1913 12 45, plikimas Sv 1921 1 3, 1922 2 4, 1924 1 2, ploviniai Sv 1922 4–5 1, proligė Sv 1910 1 6, 1925 6 1, pūvėtra Sv 1921 1 3, raupai Sv 1910 9 7, 1928 4 1, saldžiasąšiai Sv 1926 7–8 2, silpnaprot ybė Sv 1925 6 2, 1927 5 1, smauga Sv 1914 2 7, 1921 6 4, spuogai Sv 1927 2–3 3, randis Sv 1912 10 39, mtelės Sv 1915 1 2, vėžys Sv 1912 10 37, 1913 2 7, 1914 2 7, 1921 2 3, 1922 2 4, 1928 5 1, votis Sv 1913 4 16 m.fl.

Synonymer. I artikeln skiljer man mellan synonymrader som återfinns i källan och synonymrader som författaren själv har identifierat i separata källartiklar eller på olika ställen i samma artikel. Författarnas synonymer återges som i källan, medan synonymer som artikelns författare har funnit anges efter ett snedstreck. Alla synonymrader återges i kronologisk ordning.

Vissa enordiga litauiska sjukdomsbeteckningar har enordiga litauiska synonymer, t.ex.: apaugos, navikai, navikauliai Sv 1922 3 4; niežai

(susas, suskis, kaškis) Sv 1922 2 3; nikstelėjimas, eller grįžtelėjimas Sv 1913 12 45; nusideginimas, nusiplikinimas, nusišutinimas Sv 1921 1 2; kirmėlės Sv 1922 3 1, 1923 2–3 3, 1924 4 1, 1925 3 2, 1926 7–8 1 / kirminai Sv 1927 5 3; pleiskanos Sv 1910 9 6, 1912 5 20, 1913 2 6, 1920 4 2, 1921 1 3, 1922 1 3, 1923 2–3 3, 1924 1 2, 1925 1 3, 1926 1–4 3, 1927 5 3, 1928 2 4 / bluzganos Sv 1921 3 3;

andra har internationella synonymer, t.ex.: atėmimas (paralyžius) Sv 1921 1 1; diegliai (neuralgijos) Sv 1920 5–6 2; dusulys eller astma Sv 1925 10–12 7, dusulys (astma) Sv 1926 7–8 2; išsimetimas (abortas) Sv 1925 1 1; pausinė (parafitas⁴) Sv 1925 10–12 3 / paratifai Sv 1925 10–12 3; pertukimas (obesitas) Sv 1921 1 3; slogutis (inkubas ar sukubas) Sv 1921 4 2;

girtuoklybė Sv 1913 1 1, 1921 6 4, 1922 1 1, 1923 1 3, 1926 1–4 6 / alkoholizmas Sv 1922 1 1, 1924 4 2, 1926 11–12 4, 1927 5 1, 1928 4 4;

Synonymen till en av beteckningarna är ett lånord: trūkis, parušėnja Sv 1922 4–5 3;

synonymerna till en annan är litauiska, internationella och en hybrid: ”troškulys, smauginyčia, krioklė, kaklinė” Sv 1909 6 3, difteritas (kaklinė) Sv 1910 2 1, difteritas (krioklė) Sv 1920 5–6 2, difterija Sv 1924 3 1, 1928 4 1;

och till ytterligare en litauiska och ett lånord: tymai Sv 1909 4 4, 1910 5 5, 1911 1 3, 1914 2 7, 1915 2 7, 1920 5–6 1, 1921 1 4, 1923 4 4, 1924 1 4, 1925 6 3, 1928 4 1, tymai (jedra) Sv 1909 4 4, tymai (jedra, blusinės) Sv 1909 5 1, tymai eller jedra Sv 1920 4 1, tymai (blusinės, jedra) Sv 1920 4 1, tymai, blusinės Sv 1921 2 2, tymai eller jedra Sv 1928 4 1, tymai, jedra eller blusinė Sv 1928 4 2.

Synonymerna till vissa enordiga litauiska beteckningar är både litauiska och internationella, t.ex.: drugys Sv 1910 2 3, 1911 2 1, 1912 9 33, 1914 3 10, 1920 5–6 3, 1921 6 2, 1924 2 3 / drugelis Sv 1911 2 2, drugys eller maliarija Sv 1920 5–6 3, drugys (maliarija) Sv 1924 3 1; kaspinin-

⁴ I detta ord förekommer ett korrekturfel. Den korrekta sjukdomsbeteckningen är paratifas (jfr paratyphus – paratifas – ”sjukdom orsakad av paratyfusbakterier” – napamų MTŽ 1980).

maskar eller bandmaskar Sv 1920 4 3, bandmaskar (solitärer) Sv 1922 2 2; snuva eller katarr Sv 1912 4 15, snuva (snippa, snuva) Sv 1922 2 4.

Synonymer till andra enordiga litauiska sjukdomsnamn är endast sammansatta namn, där båda leden oftast är litauiska ord, till exempel: de vita eller de vita på kläderna eller de vita ringarna Sv 1922 4–5 1; kiaunelėžės (stora bölder) Sv 1913 3 12; kruopis eller strupkvävning Sv 1909 6 4; förstoppning (hård mage) Sv 1923 1 2 / förstoppning Sv 1912 3 11; vattusot Sv 1909 6 3 / vattensjukdom Sv 1911 3 3.

Ett eller annat sammansatt namn förekommer, bildat av led med blandat ursprung – ett litauiskt och ett internationellt ord, till exempel: anfall eller hysterisjukdom Sv 1923 4 2; sockersjuka (sockersjukdom) Sv 1913 2 7.

Synonymerna till vissa enordiga litauiska sjukdomsnamn förekommer i flera typer – både enordiga (litauiska, internationella, lånord) och sammansatta (oftast bildade av litauiska ord; ett namn förekom där den ena delen var ett lånord och den andra litauisk), till exempel:

klädesplagg Sv 1913 7 28 / mensskydd 1914 3 11, 1920 4 3, 1922 2 3, 1925 6 4, 1926 9–10 3, menstruation, klädesblödningar, mensskydd, röda ringar Sv 1914 3 11, mensskydd (menstruation) Sv 1925 4 2 / menstruation 1924 1 3, 1925 1 3, 1926 9–10 3, 1927 4 2;

epilepsi (fallandesjuka) Sv 1913 4 13, epilepsi eller fallandesjuka Sv 1921 1;

bölder eller vårtor Sv 1920 4 2, bölder eller huvudvårtor Sv 1921 1 3, vårtor (bölder) Sv 1924 1 2;

febersjuka (tyfus) Sv 1909 5 5 / tyfus 1909 6 4, 1910 2 1, 1911 1 3, 1912 7 25, 1913 9 36, 1914 2 5, 1918 1 1, 1920 1 2, 1923 4 3, 1924 1 2, 1925 1 1, 1926 7–8 4 och tyfus 1914 2 7, 1915 1 1, 1920 1 1, 1922 1 4, 1923 1 3, 1924 2 1, 1925 5 3 / febersjukdomar 1910 4 1, 1911 5 3, 1912 11–12 2, 1913 1 3, 1915 2 7 och febersjukdom 1911 2 5, 1914 5 18, febersjukdomar (tyfus, febersjuka) Sv 1910 4 1, tyfus (tyfus) Sv 1914 2 8, tyfus (hög feber, tyfus) Sv 1914 3 9, tyfus eller febersjukdom Sv 1914 5 18, febersjukdom (tyfus) Sv 1914 5 18;

koppor Sv 1909 5 5, 1910 9 7, 1913 4 15, 1914 3 9, 1915 2 7, 1920 4 1, 1921 1 4, 1923 4 1, 1925 3 2, 1926 1–4 1, 1927 4 3 / koppsjuka Sv 1913 4 15 / äkta koppor Sv 1921 1 4.

Varianter. Fall har påträffats där flera varianter av enspråkiga litauiska sjukdomsnamn används, t.ex.: baltosios Sv 1912 7 29, 1914 3 11, 1922 4–5 1, 1925 10–12 7, 1928 5 4 / baltieji Sv 1926 9–10 4, irmedė Sv 1910 4 2, 1927 1 1 / irmedė Sv 1910 11 1, 1920 1 3, nuomaris Sv 1910 1 2, 1911 2 7, 1912 3 12, 1913 3 9, 1914 3 12, 1923 1 3, 1924 4 1, 1925 3 3, 1926 1–4 3 / nuomaris Sv 1923 5–6 4, piktašasiai Sv 1911 1 3 / piktšašiai Sv 1921 1 3, priepuola Sv 1910 5 1 / priepuolis Sv 1926 1–4 3, pučkai Sv 1913 5 18 / puškai Sv 1913 5 18, puvetros Sv 1912 3 1 / puvėtros Sv 1912 6 22, rožė Sv 1910 8 4, 1913 4 15, 1920 4 2, 1921 1 4, 1922 4–5 3, 1924 1 2, 1926 1–4 1, 1928 3 3 / rażė Sv 1924 4 2, sausgelos Sv 1910 5 1 / sausgėlos Sv 1920 1 3 / sausgėlos Sv 1920 2 2, slunktis Sv 1910 2 3 / slungtas Sv 1925 2 1, šunvotės Sv 1921 1 2, 1925 2 2, 1928 5 4 / šunėvotės Sv 1926 1–4 3, trūkys Sv 1922 4–5 2 / trūkis Sv 1922 4–5 3, 1924 2 4, utėlės Sv 1915 1 2, 1920 1 1, 1921 2 2, 1922 3 1, 1923 1 2, 1924 2 1, 1925 5 2, 1926 1–4 2, 1927 4 1, 1928 1 2 / utėlės Sv 1915 1 3, užtrina Sv 1921 2 3 / užtrynos Sv 1924 4 3, varlakis Sv 1921 2 3 / varleakis Sv 1922 3 3, vėjaraupėlės Sv 1910 7 4, 1921 2 3, 1925 6 3, 1926 1–4 1 / vėjara upiai Sv 1928 4 1, votys Sv 1911 1 3 / votys Sv 1912 6 22, 1913 6 23, 1921 3 2, 1923 1 2, 1926 1–4 3, 1928 3 3.

2. Benämningar av främmande ursprung

Övriga enspråkiga sjukdomsnamn i Sveikata har främmande ursprung – vanligen internationellt, t.ex.: aktinomikozas Sv 1924 2 2, alastrima Sv 1925 6 3, angina Sv 1913 9 34, apopleksija Sv 1911 1 4, 1912 6 23, 1920 5–6 1, ekzema Sv 1915 1 2, 1920 5–6 3, 1921 6 3, 1925 10–12 5, 1926 1–4 4, 1926 7–8 3, epizootijos Sv 1922 2 2, ergotizmas Sv 1912 7 30, gangrena Sv 1912 3 10, glaukoma Sv 1921 6 1, 1927 4 4, hemorojus Sv 1921 1 1, hypaciditas Sv 1924 5–6 3, migrena Sv 1922 1 4, 1926 7–8 2, onanizmas Sv 1913 10 40, 1920 4 3, 1921 1 2, 1922 1 2, 1923 1 3, 1924 1 2, 1925 1 4, 1926 1–4 4, 1927 2–3 3, 1928 1 3, osteomielitas Sv 1913 2 7, 1928 1 3, parezas Sv 1921 1 1, poliucijos Sv 1921 1 3, 1922 1 2, 1923 2–3 3, 1924 1 3, 1925 4 1, 1926 7–8 4, sarkoma Sv 1922 3 4, 1925 5 3, sklerodermija Sv 1926 9–10 2, šanker(is) Sv 1911 1 3, 1922 3 3, 1925 2 3, trachoma Sv 1911 2 6, 1912 7 26, 1920 4 1, 1921 2 2, 1924 1 4, 1925 2 4, 1926 9–10 2, 1927 2–3 1, 1928 4 3, tripenis Sv 1911 1 5, 1912 7 29,

1913 8 32, 1921 2 2, 1922 2 3, 1923 4 4, 1924 2 4, 1925 2 2, 1926 7–8 4, 1927 1 4, vaginizmas Sv 1926 11–12 3 med flera.

Synonymer. Många enspråkiga internationella sjukdomsnamn har synonymer. För vissa är synonymerna enspråkiga litauiska (oftast), t.ex.: adenoidai (guzai) Sv 1923 4 4; meningitas (tampymas) Sv 1921 2 4; neuralgijos (saussėdžios) Sv 1920 1 3; polipas (apauga) Sv 1922 2 4; sklerozai arba suktėjimai Sv 1921 4 2; för andra är de internationella, t.ex.: luna-tizmas Sv 1921 3 2, 1923 1 4 / somnambulizmas Sv 1921 3 2; reumatiz-mas arba reumatas Sv 1910 5 1. Ett främmande ord förekommer vars synonym också är ett främmande ord: škrupai Sv 1923 7–8 1 / škrupliai Sv 1926 7–8 1.

Synonymerna till andra enspråkiga internationella sjukdomsnamn är sammansatta benämningar, vars led oftast utgörs av litauiska ord. Vissa enspråkiga benämningar har till och med två sammansatta synonymer, t.ex.: dizenterija (viduriavimas su kraujais) Sv 1920 4 1; hemoroi-dai, dvs. užpakalio vartų gyslų išparpimas Sv 1913 2 7, hemoroidai (kraujais oran ėjimas) Sv 1922 1 4; kokliušas (kosulys su giedojimu) 1920 4 1, kokliušas (didysis kosulys) Sv 1910 7 1; pleuritas eller plaučių plėvės uždegimas Sv 1921 1 3. Men en sammansatt synonym med en litauisk och en internationell beståndsdel har påträffats: neuritai arba nervų uždegimai Sv 1921 1 1.

Dessutom finns det enspråkiga sjukdomsnamn av främmande ursprung som har både enspråkiga och sammansatta synonymer. De enspråkiga synonymerna är litauiska, internationella eller främmande ord; i vissa sammansatta synonymer är alla leden litauiska, i andra är ett led litauiskt och ett internationellt. Sjukdomsnamnen i denna grupp utmärker sig genom en särskilt stor mängd synonymer (den längsta synonymraden omfattar så många som åtta benämningar på samma sjukdom), t.ex.:

bronchitas (kosulys) Sv 1924 4 2, bronchitas arba plaučių kataras Sv 1920 5–6 2;

influenca (irmedė, kaulaligė) Sv 1910 11 1, influenca (irmedė) Sv 1920 4 1, influenza (irmedė) Sv 1920 5–6 1, influenza arba irmedė (kaulaligė) Sv 1920 5–6 3, influenza arba irmedė Sv 1921 6 3, influenza (irmedė, kaulaligė, išpanka, gripas) Sv 1923 1 1 / ”kitaika” Sv 1923 1 1 / irmedė (influenza, gripas, ispanų liga) Sv 1927 1 1;

intoksikacija arba apsinuodijimas nuo maisto, kallades tidigare vaikų cholėrina Sv 1928 3 2, intoksikacija (apsinuodijimas) nuo maisto Sv 1928 3 2, intoksikacija (vaikų cholėrina) Sv 1928 3 2;

neurasteni eller nervsammanbrott Sv 1921 1 1, neurasteni eller nervsvaghet Sv 1928 2 3;

bråck (reser sig, utbuktning av inälvorna) Sv 1922 1 3;

brantai (syfilis) Sv 1910 8 5 / syfilis Sv 1910 8 6, 1911 1 2, 1912 7 26, 1913 1 1, 1914 3 10, 1921 1 2, 1922 1 4, 1923 4 2, 1924 1 2, 1925 1 1, 1926 1–4 1, 1927 2–3 2, 1928 3 3, syfilis, även kallad den fördärvliga sjukdomen, brantai, fransar, pranis Sv 1911 1 1, syfilis (den onda sjukdomen) Sv 1913 4 13;

pest Sv 1910 2 2, 1911 5 1, 1915 1 1, 1923 1 3 / pest (svartdöden) Sv 1911 5 1 / svarta döden Sv 1911 5 6 / pest Sv 1913 4 15, 1914 3 10.

Några fall har noterats där huvud- och sekundärsynonymerna varierar, det vill säga att det ibland är den litauiska benämningen som betraktas som den primära, medan den internationella ibland ges företräde, eller tvärtom, till exempel:

tuberkulos Sv 1909 5 4, 1910 5 20, 1911 8 8, 1912 6 24, 1913 1 1, 1914 1 4, 1915 2 7, 1920 1 1, 1921 5 2, 1922 2 1, 1923 1 2, 1924 2 1, 1925 1 3, 1926 1–4 1, 1927 1 4, 1928 1 1 / tuberkulos eller tuberkulos Sv 1920 5–6 3 / tuberkulos Sv 1923 5–6 3, 1924 1 4, 1925 4 4, 1926 1 4, 1928 4 2, tuberkulos eller tuberkulos Sv 1924 3 2, tuberkulos (tuberkulos) Sv 1924 3 4, tuberkulos (tuberkulos) Sv 1925 5 1;

hysteri (anfall) Sv 1911 2 2, hysteri (anfall eller anfall) Sv 1910 1 3, hysteri eller anfall (anfall) Sv 1925 3 4;

blodsjuka Sv 1910 2 1, 1911 12 1, 1920 2 2, 1922 3 1, 1924 1 4, 1926 1–4 1, blodsjuka (dysenteri) Sv 1911 12 1, dysenteri (blodsjuka) Sv 1920 5–6 3;

anemi Sv 1912 10 39, 1914 3 12, 1924 2 3 / blodbrist Sv 1913 7 28, 1928 2 2 / blodfattig Sv 1914 1 4 / blodbrist Sv 1921 1 1, 1923 5–6 3, 1925 1 3, anemi (blodbrist) Sv 1924 2 3, blekhet (anemi) Sv 1924 4 4 och annat.

Varianter. Vissa sjukdomsnamn med främmande ursprung, som består av ett enda ord (vanligen internationella), har liksom de litauiska varianter; dessa är för övrigt vanligare än varianter av litauiska sjukdomsnamn, till exempel: anemi Sv 1912 10 39 / anemia Sv 1924 2 3, kolera Sv 1910 2 2, 1911 5 1, 1912 6 21, 1913 11 41, 1914 3 10, 1915 1 1, 1920 4 3, 1921 2 4, 1922 3 1, 1923 1 3, 1925 1 1, 1928 2 1 / cholera Sv 1913 4 15, 1920 1 3, 1924 1 4, difteri Sv 1909 5 5, 1910 2 2, 1911 5 3, 1912 7 28, 1913 1 3, 1914 3 10, 1915 2 7, 1920 1 3, 1924 1 4, 1925 6 3 / dyfteritas Sv 1910 2 2–3, dysenteri Sv 1911 2 5, 1912 7 28, 1914 2 5, 1915 2 7, 1920 1 1, 1921

2 4, 1922 3 1, 1924 2 1 / dezinterija Sv 1920 1 3, 1924 1 4 / dizinterija Sv 1924 2 1, 1925 5 2, fosfaturija Sv 1922 4–5 3, 1923 1 2 / fosfaturia Sv 1923 5–6 4, gangrena Sv 1912 3 10 / gangrēna Sv 1924 4 1, influenca Sv 1910 2 3 / influenza Sv 1910 5 5, 1920 1 3, 1921 5 1, 1923 1 1, 1924 1 4, 1925 6 3, isterija Sv 1910 1 3, 1913 12 46, 1914 6 23 / histerija Sv 1911 2 7, leukemija Sv 1921 3 1 / leukēmija Sv 1922 4–5 4, neurastenija Sv 1911 3 7, 1912 11–12 41, 1913 9 34, 1923 2–3 4, 1928 5 2 / neurastenia Sv 1921 4 4, 1928 5 1, paralīzius Sv 1913 1 2 / paralýzius Sv 1913 9 36, 1921 1 2, pleuritas Sv 1921 1 3 / pleuritas Sv 1925 6 4, padagra Sv 1913 1 4 / podagra Sv 1920 5–6 2, polipas Sv 1922 2 4, 1923 4 4 / polypas Sv 1924 5–6 4, reumatas Sv 1913 2 5, 1921 1 4, 1922 3 3, 1923 2–3 3, 1925 6 3, 1926 7–8 1 / ramatas Sv 1925 6 3, skarlatina Sv 1909 4 1–8, 1910 5 5, 1911 2 5, 1914 2 7, 1915 2 7, 1920 4 1, 1921 1 4, 1922 3 1, 1924 1 4, 1925 10–12 1, 1928 4 1 / šarlatina Sv 1910 2 1, 1912 7 28, 1921 5 1, tyfas Sv 1914 2 8 / tifas Sv 1928 4 2;

jedra Sv 1909 4 4 / jēdra Sv 1909 5 1 / jiedra Sv 1920 4 1, kaltūnas Sv 1912 7 25, 1921 1 3 / kaltunas Sv 1912 7 25, kila Sv 1911 11 1 / kyla Sv 1924 2 4, mozoliai Sv 1922 3 3 / mazoliai Sv 1924 4 3, padlaša Sv 1926 9–10 3 / padleša Sv 1926 9–10 3, padličas Sv 1924 4 3 / padlicas Sv 1925 10–12 6, valasnikas Sv 1920 4 4, 1921 6 4 / valasnykas Sv 1920 5–6 2.

3. Hybridiska benämningar

Hybrida sjukdomsbenämningar är mycket sällsynta – endast två har påträffats: nervingumas Sv 1912 10 39, 1921 3 3, 1926 7–8 1; smauginyčia Sv 1909 6 3 / troškulys Sv 1909 6 3 / krioklė Sv 1909 6 3 / kaklinė Sv 1909 6 3 / difteritas Sv 1909 4 3 / difterija Sv 1924 3 1.

Särskilt bör några fall nämnas där olika begrepp benämns med samma namn. Vištakiu (lat. haemeralopia) Sv 1925 10–12 5 kallas en ögonsjukdom (jfr hemeralopia – hemeralopija, vištakumas, naktinis aklumas MTŽ 1980), vištakis anges också som synonym till užtrinos (rus. mozol) Sv 1921 2 3 (övriga synonymer: sauskakis, varlakis, varnakis, mozolis) (jfr clavus – 1. nuospauda, rus. mozol MTŽ 1980). Priepuola betecknar både neurastenija och isterija – på ett ställe står det att

isteriją ”litauerna ropar oftast priepuola eller priemečių” (Sv 1910 1 3), och på ett annat ställe: ”neurasteniker blir lätt skrämda. Därför kallar folk på landsbygden denna sjukdom priepuola. Priepuola betyder en sjukdom som orsakas av rädsla” (Sv 1928 5 1), jfr: isterija eller priepuola Sv 1925 3 4 (jfr hysteria – isterija (psykoneuros) MTŽ 1980) och neurastenija eller priepuola Sv 1928 5 1 (jfr neurasthenia – neurastenija, nervinė astenija (en av tre former av neuros) MTŽ 1980). I en källartikel om sjukdomen korą (adra) Sv 1926 11–12 2 står det att den på ett ställe benämns skarlatina och på ett annat rymai (se Sv 1926 11–12 3).

II. Sammansatta benämningar

Den största delen av sjukdomsbenämningarna i Sveikata utgörs av sammansatta benämningar. Enordiga sjukdomsbenämningar ingår ofta som deras led (vanligen huvudled). Det har påträffats sammansatta tvåords-, treords- och flerordsbenämningar – fyrords-, femords- och sexordsbenämningar – på sjukdomar. Nedan undersöks de sammansatta benämningarna utifrån ursprunget hos de led som bygger upp dem; deras synonymer och varianter diskuteras.

1. Tvåordsbenämningar

Av alla sammansatta sjukdomsbenämningar utmärker sig tvåordsbenämningarna genom sin stora mängd. Till sina beståndsdelar är de ganska varierande. Benämningarna grupperas efter hur ofta det återkommande huvudledet förekommer och presenteras i ordning efter antal. Om inga återkommande huvudled förekommer, anges alla sådana enstaka benämningar tillsammans.

Med två litauiska led. Dessa är flest, t.ex.: inflammation / inflammation – ögoninflammation Sv 1909 5 7, tandköttsinflammation Sv 1921 3 1, gomminflammation Sv 1911 8 4, körtelinflammationer Sv 1925 3 4, njurinflammationer Sv 1925 6 3, äggstocksinflammation Sv 1911 3 2, bröstinflammation Sv 1927 6 1, näskatarr Sv 1911 8 4, lunginflammation Sv 1923 1 1, blåsinflammation Sv 1925 8–9 4, svalginflammation Sv 1911 8 4, maginflammation Sv 1913 9 34, spenainflammation Sv 1913 4 13, matstrupsinflammation Sv 1913 9 34, sidoinflammationer Sv 1923 5–6 2, hjärtinflammationer Sv 1927 1 1, käkinflammation Sv 1927 6 3, kindinflammation Sv 1924 2 2;

t u b e r k u l o s – öppen tuberkulos Sv 1925 5 1, halstuberkulos Sv 1914 5 20, fickformig tuberkulos Sv 1925 2 2, körteltuberkulos Sv 1927 4 3, hudtuberkulos Sv 1927 4 3, svår tuberkulos Sv 1927 6 1, tarmtuberkulos Sv 1927 4 3; s n u v a – illaluktande snuva Sv 1920 5–6 3, halssnuva Sv 1913 9 34, lungsnuva Sv 1910 7 7, matstrupssnuva Sv 1913 9 34, tarmsnuva Sv 1913 8 34; b ö l d – bröstböld Sv 1913 4 16, enkel böld Sv 1926 11–12 1, ytlig böld Sv 1913 4 16, magböld Sv 1913 9 34, övre bölder Sv 1925 8–9 2; c a n c e r – körtelcancer Sv 1912 7 29, levercancer Sv 1912 10 37, matstrupscancer Sv 1913 9 34, tarmcancer Sv 1912 10 37; u t v ä x t – godartad utväxt Sv 1926 1–4 4, benpålagring Sv 1926 1–4 4, hjärnans pålagringar Sv 1923 1 4; s v a g b e g å v n i n g / s v a g b e g å v n i n g – ungdomssvagbegåvning Sv 1925 6 2, ålderdomlig svagbegåvning Sv 1925 6 2, fullständig svagbegåvning Sv 1925 6 2; l ö s – ögonfranslöss Sv 1924 4 3, blygdlöss Sv 1924 4 3; f ö r r u t t n e l s e – gomförfall Sv 1921 6 3, näshåleförfall Sv 1922 1 4; r i n g o r / r i n g o r – glänsande ringorm Sv 1926 1–4 3, ljumskringorm Sv 1926 7–8 3, fjällande ringorm Sv 1921 1 4; b l o d f ö r g i f t n i n g – blodförgiftning Sv 1910 5 5, bröstförgiftning Sv 1921 6 4, nässjukdom Sv 1913 4 16; u p p s k a v n i n g – näseksem Sv 1909 5 7, eksem mellan tårna Sv 1924 4 3; m a s k a r – inälvsmaskar Sv 1920 4 3, tarmmaskar Sv 1925 3 4; g e n o m b o r r n i n g – trumhinneperforation Sv 1911 8 4, gomperforation Sv 1926 11–12 2; u r l e d n i n g / f ö r l u x n i n g – ledluxationer Sv 1913 12 45, nackluxation Sv 1913 12 45; t y f o i d – buktyfoid Sv 1910 2 2, tyfoid Sv 1920 4 1; s å r – bensår Sv 1925 10–12 6, magsår Sv 1927 6 3; ögonbeläggning Sv 1913 11 41, ögonrinnande Sv 1912 4 22, skelning Sv 1909 6 4, utslag på skulderbladen Sv 1921 1 1, öronvarbildning Sv 1921 5 1, karies Sv 1913 7 27, bäckenförträngning Sv 1926 9–10 3, huvudlöss Sv 1911 2 8, förlossningsfeber

Sv 1924 1 2, benhinneskador Sv 1925 6 1, benkrökning Sv 1926 9–10 3, benatrofi Sv 1913 11 42, leverkolik Sv 1920 5–6 4, förfrysning av fötterna Sv 1928 1 4, kärlförhårdnande Sv 1923 5–6 3, bröstvårtsknölar Sv 1927 6 2, tryck över bröstet Sv 1924 5–6 4, blodig urinering Sv 1921 1 1, blodiga kräkningar Sv 1913 10 37, läppblåsor Sv 1922 1 3, nageltrång Sv 1921 1 1, nattligt vandrande Sv 1921 6 4, nattliga skrik Sv 1921 1 1, nattlig mardröm Sv 1910 11 7, oregelbunden menstruation Sv 1926 7–8 1, bukhosta Sv 1914 3 10, lungöveransträngning Sv 1910 7 5, lungatrofi Sv 1927 6 3, mjäll Sv 1910 9 6, håravfall Sv 1920 4 2, förvirring Sv 1911 1 4, hjärnskakningar Sv 1925 6 1, spenstörningar Sv 1928 5 4, bråck i ljumsken Sv 1923 5–6 4, återkommande feber Sv 1910 4 1, sammanflytande smittkoppor Sv 1910 8 2, hjärtsvaghet Sv 1920 5–6 2, hjärtklappning Sv 1921 1 1–2, hjärtfel Sv 1926 7–8 4, 1926 9–10 1, hjärtarytmi Sv 1927 6 4, kronisk diarré Sv 1928 3 1, ansiktsrynkor Sv 1923 4 3, ansiktsfinnar Sv 1923 4 3, tarmuppblåsthet Sv 1923 4 4, vinterklåda Sv 1926 9–10 4 och m.fl.

I några benämningar i denna grupp står huvudledet före artledet, t.ex.: hosta, akut Sv 1920 5–6 4, hosta, kronisk Sv 1920 5–6 4, ögonbrynslöss Sv 1924 4 3, skägglöss Sv 1924 4 3, fästinglöss Sv 1921 4 4, huvudlöss Sv 1921 2 3, flatlöss Sv 1921 4 4, öronlöss Sv 1924 4 3, hjärtinflammation Sv 1910 4 4 m.fl.

Med ett litauiskt led och ett led av främmande ursprung. De är av två slag. I vissa är artledet litauiskt, medan huvudledet är internationellt eller ett lånord, t.ex.:

neurasteni / neurastenia – medfödd neurasteni Sv 1912 11–12 43, förvärvad neurasteni Sv 1912 11–12 41, lindrig neurasteni Sv 1928 5 1, kvinnlig neurasteni Sv 1912 11–12 42, hjärnneurasteni Sv 1912 11–12 42, svår neurasteni Sv 1928 5 1, måttlig neurasteni Sv 1928 5 2, manlig neurasteni Sv 1912 11–12 42

katarr – kronisk katarr Sv 1921 2 1, lungkatarr Sv 1920 1 3, magkatarr Sv 1928 1 3, tarmkatarr Sv 1921 2 2;

tripper – ögontripper Sv 1924 2 4, manlig tripper Sv 1914 3 4;

bronkit – torr bronkit Sv 1923 4 2, kronisk bronkit Sv 1920 5–6 2;

gangrän – näsgangrän Sv 1912 8 35, fingergangrän Sv 1912 9 35;

reumatism / reumatism – långvarig reumatism Sv 1921 1 4, muskelreumatism Sv 1913 2 8, ledreumatism Sv 1913 2 7;

influensa – lunginfluensa Sv 1910 11 2, hjärninfluensa Sv 1910 11 2;

kikhosta – lindrig kikhosta Sv 1910 7 2, måttlig kikhosta Sv 1910 7 2;

bråck – återförbart bråck Sv 1911 11 5, navelbråck Sv 1911 11 6, ljumskbråck Sv 1911 11 1, irreponibelt bråck Sv 1911 11 5, ytligt bråck Sv 1911 11 1, lårbråck Sv 1911 11 1, mellersta bråck Sv 1911 11 1;

kaltūnas / kaltunas – huvudkaltunas Sv 1913 4 16, nagelkaltunas Sv 1913 4 16, ledens ”kaltūnas” Sv 1921 4 3, bukens ”kaltūnas” Sv 1921 4 3;

ögontrakom Sv 1922 3 1, öroneksem Sv 1923 2 8, nattlig poly Sv 1921 1 3, skallkontusioner Sv 1925 6 1, spädbarnskolerina Sv 1921 1 1, lindrig somnambulism Sv 1921 3 1, vanlig difteri Sv 1909 4 3, sen paralys Sv 1925 1 2; lungpest Sv 1911 5 6.

Hos andra är det artbestämmande ledet av främmande ursprung (oftast internationellt), medan huvudledet är litauiskt, till exempel:

inflammation – prostatainflammation Sv 1925 8–9 4, tripperinflammationer Sv 1925 2 3;

nervsmärta Sv 1912 7 26, schankersår Sv 1925 2 3, tripperflytningar Sv 1922 4–5 1; ständig attack Sv 1926 9–10 3.

Med båda leden av främmande ursprung – båda internationella, båda främmande ord eller blandformer, till exempel:

influensa / influensa – ”europeisk influensa” Sv 1923 1 1, ”spansk” influensa Sv 1923 1 1, nervinfluensa Sv 1910 11 2;

prostatagonorré eller tripper Sv 1924 5–6 4, artärskleros Sv 1921 4 2, nervförlamning Sv 1924 4 2, tripperreumatism Sv 1911 3 3;

pest – böldpest Sv 1911 5 6, manchurisk pest Sv 1911 5 5, sibirisk pest Sv 1911 5 5;

sår – sibiriskt sår Sv 1925 4 2 / ”Sibiriens sår” Sv 1925 4 3.

Med ett internationellt och ett hybridiskt led, till exempel:

tripper – kronisk gonorré eller tripper Sv 1925 2 2, kronisk tripper Sv 1921 3 3;

diabetes – sockerfri diabetes Sv 1925 2 2, sockersjuka Sv 1925 2 2; reumatism / reumatism – kronisk reumatism Sv 1925 10–12 8 / kronisk reumatism Sv 1925 4 3; influensa / influensa – reumatisk influensa Sv 1910 11 3, ”rysk influensa” Sv 1923 1 1; kroniska bronkiter Sv 1921 6 1, kronisk katarr Sv 1921 2 1, tuberkulos Sv 1928 4 2, progressiv paralys Sv 1925 6 2 m.fl.

Med litauiska och hybrida beståndsdelar, t.ex.: kronisk snuva Sv 1921 1 2, kronisk varbildning Sv 1921 5 1, kroniska diarréer Sv 1928 3 1, hysteriska kramper Sv 1910 1 5, syfilitiskt sår Sv 1925 2 3 m.fl.

1. 1. Synonymer och varianter av tvåordsbenämningar

Sammansatta sjukdomsbenämningar i Sveikata kännetecknas, liksom ettordsbenämningar, av synonymi och variation, vilket även gäller deras beståndsdelar.

1. 1. 1. Synonymer

Ettordssynonymer. Vissa sjukdomsbenämningar i två ord har ettordssynonymer, som oftast är internationella ord, t.ex.: fläcktyfus Sv 1911 5 1; nedsatt rörlighet (pares) Sv 1921 1 1; beninflammation – osteomyelit Sv 1928 1 3; blodförändring (gikt) Sv 1920 5–6 2; blodbrist eller anemi Sv 1925 2 4; nattligt kringvandrande (somnambulism) Sv 1921 3 1; nervförsvagning eller neurastheni Sv 1922 4–5 4, nervförfall eller neurastheni Sv 1925 2 4; hudutslag, hudskada, eller med läkarterm eksem Sv 1915 1 2; grå starr (katarakt) Sv 1914 3 12; tarmbråck eller ruptur Sv 1926 11–12 3. Ett främmande ord förekom också: söt böld eller skrupplar Sv 1921 2 1. Litauiska ettordssynonymer förekommer sällan, t.ex.: elak påväxt (cancer) Sv 1922 3 1; progressiv paralys eller galenskap Sv 1925 6 2; verklig kramp eller kramper Sv 1910 1 3.

Synonymer till huvudbeståndsdelen. Det förekommer tvåordsbenämningar på sjukdomar där huvudbeståndsdelen har synonymer. En del är litauiska, t.ex.: öronskada (flytning) Sv 1910 8 2; nervutmattning eller nervförsvagning Sv 1913 1 1; fingerfjällning eller fjällande fingrar Sv 1922 4–5 2; feta mjäll (mjäll) Sv 1921 3 3; verklig urledvridning eller stukning Sv 1913 12 45;

öronsus Sv 1912 10 39 / öronsus Sv 1921 4 3; ormbett Sv 1921 4 4 / ormstick Sv 1922 4–5 2; kronisk snuva Sv 1921 1 2 / kronisk snörvel Sv 1921 1 2; benröta Sv 1926 7–8 1 / benröta Sv 1926 11–12 2; blodförgiftning Sv 1920 5–6 4 / blodinfektion Sv 1921 5 1 / blodförgiftning Sv 1926 7–8 2; mjäll i hårbotten Sv 1921 5 2 / feta fjäll i hårbotten Sv 1921 6 4; förstoppning Sv 1927 2–3 4 / tarmsnuva Sv 1928 2 4; tarmkramp Sv 1913 9 34 / tarmkolik Sv 1924 4 2;

andra är internationella, t.ex.: lungtuberkulos Sv 1924 1 3; barnatuberkulos eller lungtuberkulos Sv 1927 1 4;

bentuberkulos Sv 1923 5–6 3 / bentuberkulos Sv 1924 3 3; näskatarr Sv 1920 5–6 3 / snuva Sv 1921 5 3;

synonymerna till huvudbeståndsdelen i andra benämningar är både litauiska och internationella, t.ex.: enkel difterit (törst, kvävningskänsla) Sv 1909 4 3; äkta difterit (törst, kvävningskänsla) Sv 1909 4 4.

Synonymer till artbestämmande beståndsdelen. Även de artbestämmande beståndsdelarna i tvåordsbenämningar på sjukdomar kan vara synonyma. En del är litauiska, t.ex.: fläckiga eller prickiga feber Sv 1910 4 1; att bli från vettet eller tappa förståndet Sv 1925 6 1 / att bli galen Sv 1925 6 1; blodig eller giftig influensa Sv 1910 11 2; enkel eller buktyfus Sv 1915 1 1; utbredd eller svår influensa Sv 1910 11 1; platta eller bandmaskar Sv 1925 3 2; torra (hårda) vårtor Sv 1913 6 24; tertiär eller kronisk syfilis Sv 1911 1 4; intermittenta eller intestinala febrar Sv 1910 4 1;

klädlöss Sv 1925 5 2 / kroppslöss Sv 1928 1 2; kronisk tripper Sv 1911 3 3 / långvarig tripper Sv 1921 2 2; bukcancer Sv 1912 10 37 / magsäckscancer Sv 1913 9 34;

och andra är internationella, t.ex.: artärskleros (blodkärlsskleros) Sv 1921 4 2; tilltäppning i venerna (blodkärlen) Sv 1910 4 4.

En benämnings artbestämmande beståndsdel har en sammansatt synonym på två ord: inflammation i lungsäcken (lungmembranet) Sv 1920 5–6 4.

Mindre vanliga fall av synonymi. Ett fall förekom där både huvudledet och det artbestämmande ledet i ett tvåordsnamn på en sjukdom har synonymer: magkatarr Sv 1912 4 15 / magkatarr Sv 1913 9 34, magkatarr (bukhinnekatarr) eller katarr Sv 1913 6 24, magkatarr (katarr) Sv 1921 3 3.

En sammansatt benämning har en synonym med ett ord och tre sammansatta synonymer; i två av dem är leden litauiska, medan en har ett litauiskt och ett internationellt led: magkatarr Sv 1912 4 15, knöl, bukvärk, maskarnas uppstigande, magkatarr Sv 1912 4 16.

Ytterligare en sammansatt benämning, bildad av ett internationellt och ett litauiskt led, har synonymer av flera slag – både ord med ett ord och sammansatta benämningar. Synonymerna med ett ord är lånord; leden i de sammansatta synonymerna är litauiska, internationella och litauiska, internationella och lånord, eller båda lånord: Sibiriska pesten (en sjukdom som också kallas karbunkel och helvetesskabb) Sv 1910 2 2, Sibiriska pesten – karbunkel Sv 1910 2 3, helvetesskabb (Sibirisk böld) Sv 1924 2 2, helvetesskabb annars blå böld, karbunkel eller sibirska jazva Sv 1925 4 2 / ”Sibiro jazva” Sv 1925 4 3.

Även en sådan sammansatt benämning påträffades som har synonymer med ett, två och tre ord. Alla synonymer med ett ord är lånord; den med två ord består av ett litauiskt led och ett lånord, medan den med tre ord består av två litauiska led och ett lånord: bruna fjäll Sv 1912 7 28 / bruna kroppsfläckar Sv 1922 2 2 / padlicas Sv 1925 10–12 6 / bruna fläckar Sv 1926 7–8 3 / padlaša Sv 1926 9–10 3.

I flera fall benämns en sjukdom med två eller tre sammansatta tvåordsnamn som är synonymer, t.ex.: blodig diarré Sv 1910 4 3 / diarré med blod Sv 1920 4 1 / blodsjuka Sv 1924 2 1; fiskfångst Sv 1913 11 44 / nattfiskar Sv 1925 10–12 7.

1. 1. 2. Varianter

Det förekommer att flera varianter används av vissa tvåordsnamn på sjukdomar; ibland varierar endast enskilda led i sammansatta benämningar, t.ex.:

öronsus Sv 1912 10 39 / sus i örat Sv 1927 2–3 4, mjäll i hårbotten Sv 1910 9 6 / hårbottenmjäll Sv 1925 3 3, hård schanker Sv 1911 1 3 / schanker hård Sv 1923 2–3 4, springmaskar Sv 1923 4 3 / maskar spring Sv 1924 2 4, lus i ljumskvecken Sv 1920

4 4 / flatlöss i ljumskarna Sv 1921 2 3, njurinflammation Sv 1910 4 4 / njurinflammation Sv 1913 9 34, lunginflammation Sv 1910 4 4 / lunginflammation Sv 1910 8 2,

öroninflammation Sv 1910 11 3 / öronets inflammation Sv 1923 1 1, nervinflammation Sv 1909 6 4 / nervinflammation Sv 1925 6 4, ledinflammation Sv 1911 3 5 / ledinflammation Sv 1925 8–9 4, hjärninflammation Sv 1911 8 5 / hjärninflammation Sv 1923 1 1,

klädlöss Sv 1915 1 2 / löss i kläderna Sv 1921 2 2, huvudlus Sv 1915 1 2 / huvudlus Sv 1921 3 4, epilepsi Sv 1910 1 4 / epilepsi Sv 1910 1 4, flatlöss i ljumskarna Sv 1921 2 3 / flatlöss Sv 1921 4 4,

inklämt bråck Sv 1911 1 4 / inklämt bråck Sv 1911 11 4, blåsinflammation Sv 1911 3 2 / blåsinflammation Sv 1921 1 1, sibirisk pest Sv 1910 2 2 / sibirisk pest Sv 1910 2 3, verklig epilepsi Sv 1910 1 1 / verklig epilepsi Sv 1912 4 16,

kronisk reumatism Sv 1920 2 2 / kronisk reumatism Sv 1925 4 3, akut reumatism Sv 1910 5 2 / akut reumatism Sv 1921 1 4, verklig reumatism Sv 1910 5 5 / verklig reumatism Sv 1911 3 3,

nästäppa Sv 1912 6 24 / nästäppa Sv 1921 5 3, snuva i svalget Sv 1912 6 24 / snuva i svalget Sv 1912 6 24,

löss i armhålorna Sv 1924 4 3 / löss i armhålorna Sv 1924 4 3, löss i ljumskarna Sv 1924 4 3 / löss i ljumskarna Sv 1924 4 3.

2. Tretledade benämningar

Andra sammansatta sjukdomsbenämningar som också förekommer rikligt är tretledade.

Med tre litauiska led, t.ex.:

inflammation – inflammation i ögats delar Sv 1913 11 44, inflammation i innerörat Sv 1923 1 1, inflammation i mellanörat Sv 1921 1 4, inflammation i skenbenet Sv 1926 9–10 1, inflammation i munhålans mitt Sv 1914 3 11, inflammation i tandköttet Sv 1913 9 36, hjärninflammation Sv 1922 3 1, kronisk beninflammation Sv 1927 1 3, inflammation i näsans insida Sv 1925 3 4, lungsäcksinflammation Sv 1920 5–6 4, bukhinneinflammation Sv 1921 1 3, varig inflammation i spottkörtlarna Sv 1921 3 1, salivutsöndring och inflammation i spottkörtlarna Sv 1921 2 3, hjärnans mjuka-

hjärnhinneinflammation Sv 1923 1 1, hjärnhinneinflammation Sv 1923 1 1, akut öroninflammation Sv 1921 5 1, akut muskelinflammation Sv 1910 5 7–8, urinvägsinflammation Sv 1927 6 3, inneröreinflammation Sv 1920 5–6 1, inflammation i njurens inre delar Sv 1921 5 2, mellanöreinflammation Sv 1921 5 1, inflammation i de mellersta njurarna Sv 1909 4 3, sårinflammation i tarmen Sv 1921 3 1;

sloga – aštrioji skilvio sloga Sv 1912 4 15, įsisenėjusi nosies sloga Sv 1922 2 4, įsisenėjusi skilvio sloga Sv 1912 4 15, plaučių vamzdžių slogos Sv 1910 11 2, vidurinės ausies sloga Sv 1921 5 2;

džiova – rankos sąnario džiova Sv 1927 6 3, smagenų plėvių džiova Sv 1927 4 3;

gedimas / išgedimas / sugedimas – burnos vidaus išgedimas Sv 1920 5–6 2, kojos kaulo gedimas Sv 1927 6 4, mirtinas kraujo sugedimas Sv 1924 2 2;

puvimas / išpuvimas – kulšies kaulo puvimas Sv 1924 4 1, nosies vidurių išpuvimas Sv 1909 6 4;

tilltäppning av öronöppningen Sv 1911 8 2, perforerad trumhinna Sv 1925 10–12 3, frakturer i skallbenen Sv 1913 12 45, huvudlöss Sv 1924 4 3, vita flytningar från könsorganen Sv 1922 4–5 1, blödning i hjärnan Sv 1927 1 3, blodspottning eller blodhosta Sv 1921 1 1, förlust av kroppsdelar Sv 1910 7 5, lindriga smittkoppor Sv 1910 8 3, menstruationsblödningar Sv 1925 4 1, ständig urininkontinens Sv 1925 3 3, bett av en rabiessmittad hund Sv 1922 4–5 2, alltför frekvent avföring Sv 1925 10–12 7, sammanväxning av hjärnhinnorna Sv 1923 1 4, hjärtförstoring – förlängning Sv 1927 6 4, inälvsmaskar hos människor Sv 1920 4 3;

med konjunktionen och – skäggsvamp och finnar Sv 1927 6 4, fläckigt ansikte och händer Sv 1921 1 1, förtvining i axel och arm Sv 1925 6 4, håravfall och skallighet Sv 1921 1 3, rygg- och lårsmärta Sv 1921 2 1;

med prepositionen från – blodflöde från näsan Sv 1920 5–6 4, blödningar från könsorganen Sv 1920 5–6 4, blödning från munnen Sv 1913 10 37.

Några benämningar har omvänd ordföljd mellan leden, t.ex.: tuberkulos i lungkörtlarna Sv 1925 2 4, svår urinering Sv 1921 6 4, gallblåseinflammation Sv 1920 5–6 4.

Med två litauiska led och ett led av främmande ursprung. I andra treledade sjukdomsnamn är två led litauiska och ett internationellt, men det förekommer ett par namn där ett led är ett lånord, till exempel:

k a t a r r – långvarig näskatarr Sv 1920 5–6 3, katarr i tunntarmen Sv 1925 4 3, katarr i magsäcken och tarmarna Sv 1924 3 2, akut näskatarr Sv 1924 4 2, katarr i tjocktarmen Sv 1925 1 3, katarr i innerörat Sv 1924 2 3, katarr i näshålan Sv 1924 2 4;

r e u m a – skarp ledreumatism Sv 1922 3 3, kronisk muskelreumatism Sv 1910 5 1–2, kronisk ledreumatism Sv 1910 5 6, akut ledreumatism Sv 1910 5 2;

p a r a l y s – ögonmuskelparalys Sv 1925 3 4, förlamning av kroppsdelar Sv 1910 7 5;

o s t e o m y e l i t – osteomyelit i skenbenen Sv 1928 1 3, osteomyelit i bäckenbenen Sv 1928 1 3;

förträngning av tårkanalen Sv 1928 4 3, öppen lungtuberkulos Sv 1925 6 1, allvarlig nervös utmattning Sv 1926 9–10 2, hemorrojdblödning Sv 1913 10 38, katarr i örontrumpeten Sv 1912 6 24, eksem i hårbotten Sv 1913 2 8, inflammation i ischiasnerven Sv 1921 2 1, allvarlig nervös utmattning Sv 1926 1–4 3, polyper i näsan Sv 1922 1 4;

med konjunktionen och – kikhosta med ”galande” och kräkningar Sv 1910 7 2, influensa i magsäcken och tarmarna Sv 1910 11 2;

allmän blodig diarré Sv 1910 4 3, valknutor på fingrarna Sv 1927 2–3 3 m.fl.

I ett treledat namn står huvudledet före det sammansatta attributet: sköld av kilotyp för bröstet Sv 1911 1 1.

Med två litauiska led och ett hybridled, t.ex.: kronisk snuva Sv 1928 4 3, kronisk ögoninflammation Sv 1927 5 3, epidemisk hjärninflammation Sv 1925 10–12 3 / epidemisk hjärninflammation Sv 1925 10–12 1, epidemisk svullnad i öronspottkörtlarna Sv 1925 10–12 1.

Med ett litauiskt, ett internationellt och ett hybridled, t.ex.: kronisk ledreumatism Sv 1910 5 6 / reumatism i lederna, kronisk Sv 1921 1 4 / kronisk ledreumatism Sv 1922 3 3, kronisk muskelreumatism Sv 1910 5 1–2.

Med ett litauiskt och två internationella led: förlamning av sväljcentrum Sv 1924 1 1.

Synonymer. Endast vissa beståndsdelar i några sjukdomsnamn med tre ord har synonymer. En del är litauiska, till exempel: akut magkatarr eller snuva Sv 1912 4 15; kronisk livmoder- (gland-)inflammation Sv 1922 4–5 1; kronisk glandkatarr (snuva) Sv 1912 7 29; förstoring av den tredje eller övre tonsillen Sv 1923 5–6 2; bristning i bukhinna Sv 1925 3 4 / bristning i bukhinneblad Sv 1928 1 3; andra är internationella, till exempel: ben- och lymfkörtel- (gländ-)⁵tuberkulos Sv 1924 3 3; enkel inflammation i sidokörtlarna (tonsillerna) Sv 1909 6 5; ett namn har både en litauisk och en internationell synonym: akut nässnuva (lungkatarr, katarr) Sv 1921 1 2. Två sjukdomsnamn med tre ord har internationella synonymer bestående av ett ord, till exempel: sommarens tarmtömning eller kolerina Sv 1912 6 21; inflammation i mellannjurarna eller nefrit Sv 1921 2 3. För en och samma sjukdom används tre synonyma namn med tre ord: nattligt fiskefångande Sv 1910 4 5 / fångande av fisk i sängen Sv 1913 11 44 / fiskefångande om nätterna Sv 1925 3 4. Dessutom benämns sjukdomen även med namn på två ord (jfr fiskefångande Sv 1913 11 44 / nattfiskar Sv 1925 10–12 7).

Varianter. Oftast består varianterna av namn med omvänd ordföljd, till exempel:

reumatism kronisk i lederna Sv 1921 1 4 / kronisk ledreumatism Sv 1922 3 3, reumatism kronisk i lederna Sv 1921 1 4 / kronisk ledreumatism Sv 1922 3 3, epidemisk hjärninflammation Sv 1925 10–12 1 / epidemisk hjärninflammation Sv 1925 10–12 3; inflammation i öronspottkörtlarna Sv 1910 4 3 / inflammation i öronspottkörtlarna Sv 1910 4 7; inflammation i mellannjurarna Sv 1925 5 3 / inflammation i mellannjurarna Sv 1925 10–12 3.

3. Namn med flera ord

Vanligast är sjukdomsnamn med fyra ord där alla beståndsdelar är litauiska, till exempel: kroniska sårskorpor i hårbotten Sv 1925 3 3, alltför stor

⁵Ordet innehåller ett korrekturfel. Det borde vara glandų (jfr glanda anat. ”tonsill vid svalget” LKŽ III 1956, gilė 3. ”körtel” LKŽ III 1956).

kraftig surhet i magen Sv 1922 4–5 4, fjäll på hårbevuxna kroppsdelar Sv 1913 2 7, svår katarr i bronkerna Sv 1910 7 4, äkta lunginflammation Sv 1910 4 4, klåda med smärta kring analöppningen Sv 1913 2 7, inflammationer i ögonlockens insidor Sv 1924 4 2 och så vidare. Inte ovanliga är namn med tre litauiska och en internationell beståndsdel, till exempel: katarr – kronisk katarr i mellanörat Sv 1912 10 39, kronisk katarr i näsans håligheter Sv 1912 10 38, katarr i näsans inre och svalget Sv 1921 6 3, katarrer i ögonlockens insidor Sv 1924 4 2; kronisk bronkit med långvarig hosta Sv 1920 5–6 2, varig inflammation i lymfkörtlarna Sv 1913 1 3 och så vidare. Endast några få sjukdomsnamn med fyra ord sammansatta av två litauiska och två internationella beståndsdelar förekom, till exempel: reumatism i huvudets muskler och nerver Sv 1926 7–82, kronisk katarr i lungspetsarna Sv 1914 1 3, och lika många namn med två litauiska, en internationell och en hybrid beståndsdel, till exempel: kronisk katarr i näsgångarna Sv 1925 4 1, difteritisk inflammation i mellannjurarna Sv 1909 6 3. Två namn med fyra ord där en beståndsdel har en synonym har påträffats: akut diarré med förgiftnings eller intoxikationssymtom Sv 1928 3 1; utväxter i näsans inre eller svalget (överväxter) Sv 1921 6 3. Två sjukdomsnamn med fem ord, bestående enbart av litauiska beståndsdelar, har påträffats, till exempel: blodflöde från benens blå knölar Sv 1913 10 37, inflammation i mellannjurarna och urinblåsan Sv 1924 4 2, samt ett namn med sex ord, där alla beståndsdelar likaså är litauiska och står i omvänd ordning: inflammation i tarmens blindtarm och hela bukhinnan Sv 1910 4 3.

4. Namn med nomenklaturordet sjukdom

Dvižodžiai ligų pavadinimai. Jų būna dvejopų: pagal žodžio liga nebūtinuma – drugio liga Sv 1911 2 1 (plg. drugys Sv 1910 2 3), kruvinoji liga Sv 1924 2 1 (plg. kruvinoji Sv 1910 2 1), miego liga Sv 1914 6 24 (plg. miegl igė Sv 1924 1 4), niežų liga Sv 1913 1 4 (plg. niežai Sv 1911 2 6), nutukimo liga Sv 1914 6 22 (plg. nutukimas Sv 1914 6 22), pleiskანų liga Sv 1920 4 2 (plg. pleiskanos Sv 1910 9 6), rauplių liga Sv 1914 4 13 (plg. rauplės Sv 1910 2 1), rožės liga Sv 1912 5 17 (plg. rožė Sv 1922 4–5 3), utelių liga Sv 1924 5–6 2 (plg. utėlės Sv 1920 1 1), vėmimo liga Sv 1924 2 3, vėžio liga Sv

1912 10 37 (jfr. věžys Sv 1912 10 37), vištalakio liga Sv 1921 6 4 (jfr. vištalakis Sv 1920 3 4);

diabeto liga Sv 1925 2 2, ekzemos liga Sv 1912 7 31 (jfr. ekzema Sv 1920 5–6 3), isterijos liga Sv 1912 5 19 (jfr. isterija Sv 1910 1 4), neurastenijos liga Sv 1921 3 2 (jfr. neurastenija Sv 1912 11–12 41), osteomielito liga Sv 1928 1 3 (jfr. osteomielitas Sv 1913 2 7), sifilio liga Sv 1914 5 19 (jfr. sifilis Sv 1912 7 26), trachomos liga Sv 1921 4 1 (jfr. trachoma Sv 1920 3 3), triperio liga Sv 1925 2 1 (jfr. triperis Sv 1913 8 32);

kaltūno liga Sv 1921 3 3 (jfr. kaltūnas Sv 1912 7 25);

enligt ordet ligas nödvändighet – gumbo liga Sv 1913 7 28 (även om jfr. gumbas Sv 1910 5 1), išaugimo liga Sv 1925 1 3, kaulų liga Sv 1926 9–10 1, kraujo liga Sv 1922 4–5 4, paveldėjimo liga Sv 1927 5 2, puolamoji liga Sv 1913 4 13, puslės liga Sv 1928 3 3, skalsagrūdžių liga Sv 1912 7 31, sprando liga Sv 1914 2 6;

Amerikos liga Sv 1923 1 1, anglų liga Sv 1920 5–6 1, ispanų liga Sv 1920 2 4, prurigo liga Sv 1926 9–10 4 (jfr. pranižimas Sv 1925 8–9 3), purpuros liga Sv 1921 3 1, Šv. Valentino liga Sv 1925 10–12 8.

I några benämningar har de artbestämmande leden synonymer, t.ex.: pasyri-mo liga eller tetanus (tampymo liga) Sv 1915 1 1; pleiskanų (ekzemos) liga Sv 1912 7 31; cukrinė liga Sv 1912 3 12 / cukraus liga Sv 1925 2 2 (jfr. saldyligė Sv 1913 2 7); džiovos liga Sv 1914 5 20 (jfr. džiova Sv 1910 8 6) / tuberkulioza liga Sv 1923 5–6 4 (jfr. tuberkuliozas Sv 1924 3 2); nuomirulio liga Sv 1920 3 4 (jfr. nuomirulis Sv 1921 6 3) / nuo-mariaus liga Sv 1921 5 4 (jfr. nuomarius Sv 1913 3 9); vandeninė liga Sv 1921 2 2 / vandens liga Sv 1925 10–12 8.

I två benämningar står huvudleden före de artbestämmande leden, t.ex.: ligos inkstų Sv 1927 4 2, ligos raumenų Sv 1927 4 2.

Som framgår av exemplen ovan har de flesta benämningar motsvarigheter på ett enda ord.

Tvåordsbenämningar på sjukdomsgrupper. Det bör framhållas att pluralformen ligos här är ett obligatoriskt nomenklaturord, t.ex.:

efter organ – ögonsjukdomar Sv 1912 3 11, öronsjukdomar Sv 1921 5 2, tandsjukdomar Sv 1922 3 4, halssjukdomar Sv 1922 1 4, modersjukdomar Sv 1912 7 29, gomssjukdomar Sv 1913 11 43, bröstsjukdomar Sv 1928 5 4, nässjukdomar Sv 1913 11 44, lungsjukdomar Sv 1920 5–6 4, magsjukdomar

1927 4 3, ländryggssjukdomar Sv 1922 3 3, magsjukdomar Sv 1921 4 3, tarmsjukdomar Sv 1913 1 3;

enligt patienten – kvinnosjukdomar Sv 1912 7 29, krukmakarsjukdomar Sv 1924 4 2; själssjukdomar Sv 1928 5 1, krigssjukdomar Sv 1915 1 1, febersjukdomar Sv 1912 4 13, kärlsjukdomar Sv 1913 10 40, nagelsjukdomar Sv 1913 4 16, hudsjukdomar Sv 1913 1 4, hårsjukdomar Sv 1913 4 16, sinnessjukdomar Sv 1913 1 2, varbildningssjukdomar Sv 1927 2–3 1, hjärnsjukdomar Sv 1921 1 4, ansiktssjukdomar Sv 1913 2 8, inre sjukdomar Sv 1921 5 3; nervsjukdomar Sv 1914 1 4, veneriska sjukdomar Sv 1924 1 4; epidemiska sjukdomar Sv 1924 1 4.

De litauiska artbestämmande leden i namnen på några sjukdomsgrupper har litauiska synonymer, till exempel: leversjukdomar Sv 1913 1 4 / leversjukdomar Sv 1913 4 16; halssjukdomar (mandelsjukdomar) Sv 1912 7 31, halssjukdomar Sv 1913 11 43, mandelsjukdomar (tonsillsjukdomar) Sv 1922 3 4, mandelsjukdomar Sv 1923 5–6 2.

Treledade sjukdomsnamn endast några få har påträffats, och de är av olika slag, till exempel: sjukdom i ett stort blodkärl Sv 1921 5 1, tjocktarmsjukdom Sv 1911 12 5, ansiktshudsjukdom Sv 1921 2 3; sjukdom i nervtrådarna Sv 1921 1 2, ledtuberkulossjukdom Sv 1925 3 1; mikrobiell smittsam sjukdom Sv 1915 1 1. Två namn har tvåledade motsvarigheter, till exempel: fläcktyfusens sjukdom Sv 1927 4 2 (jfr fläcktyfus Sv 1921 2 2), lungsots sjukdom Sv 1920 3 1 (jfr lungsot Sv 1924 1 3).

Tredelade sjukdomsgruppsnamn. Några få tredelade sjukdomsgruppsnamn har också påträffats, till exempel:

efter organ – öronsvampsjukdomar Sv 1911 8 2, livmoderorgansjukdomar Sv 1921 6 2, hörselorgansjukdomar Sv 1911 8 2, näsans inre sjukdomar Sv 1923 1 3, svåra njursjukdomar Sv 1925 5 2, svåra lungsjukdomar Sv 1925 5 2, svåra hjärtsjukdomar Sv 1925 5 2, urinvägssjukdomar Sv 1926 9–10 1, ändtarmsjukdomar Sv 1913 8 32, näsans inre sjukdomar Sv 1925 2 4, njurarnas mellersta sjukdomar Sv 1913 1 4; efter patienten – kvinnliga organsjukdomar Sv 1922 1 4, smittsamma barnsjukdomar Sv 1928 4 1; könssjukdomar Sv 1914 3 10, hårbottensjukdomar Sv 1914 1 4, hjärnsjukdomar i huvudet Sv 1922 3 3, hårrotsjukdomar Sv 1925 1 3.

Ett led i ett sjukdomsgruppsnamn förekommer både i enkel och bestämd form, vilka teoretiskt kan betraktas som pseudovarianter: akuta smittsamma sjukdomar Sv 1924 5–6 1 / de akuta smittsamma sjukdomarna Sv 1924 5–6 1.

Ett namn har synonymiska tvåledade motsvarigheter: könsorgansjukdomar Sv 1912 11–12 42 / könsorganssjukdomar Sv 1924 2 4 (jfr könssjukdomar Sv 1911 3 5 / sexuella sjukdomar Sv 1914 6 24 / könssjukdomar Sv 1921 3 3).

En sjukdomsgrupp har benämnts med treledade och fyrledade namn, som är synonymer: hjärt- och kärlsjukdomar Sv 1921 1 4 / hjärt- och blodkärlssjukdomar Sv 1914 1 3.

Endast ett fyrledat namn på en sjukdomsgrupp förekom: kroniska sjukdomar i urinvägarna Sv 1912 11–12 42.

5. Benämningar med latinska motsvarigheter och motsvarigheter på andra språk

Vid vissa enordiga och sammansatta sjukdomsbenämningar anges (oftast) deras latinska motsvarigheter inom parentes, eftersom detta är en vanlig och ofta nödvändig sak för läkare, t.ex.: nemiga (agrypnia) Sv 1921 1 1, raudonukė (lot. Rubeola) Sv 1909 5 5, riemuo (pyrosis) Sv 1921 1 4 osv.; antgalio užsiveržimas (paraphymosis) Sv 1920 5–6 1, blauzdų nugedimas (ulcera cruris) Sv 1920 5–6 2, karščiai po gimdymo (febris puerperalis) Sv 1920 4–5 4 osv.; dvokianti nosies sloga (ozaena) Sv 1920 5–6 3 osv.; ausies būgnelio ir vidaus uždegimas (otitis media et interna) Sv 1920 5–6 1, ausies kanalo išorinis uždegimas (otitis externa) Sv 1920 5–6 2.

Det förekom ett fall där samma sjukdom i en artikel benämns på latin vitiligo Sv 1924 2 2, medan den i en annan benämns med ett litauiskt sammansatt namn baltosios dėmės Sv 1924 5–6 4; det förekommer också att namnet inom parentes är inte på latin utan tvärtom på litauiska: delirium tremens (drebančiasis pamišimas) Sv 1924 1 1.

För några sjukdomar anges endast latinska namn; kanske fann författarna inga litauiska motsvarigheter till dessa sjukdomar, t.ex.: anthrax Sv 1924 1 4 (jfr anthrax – 1. juodligė, 3. se carbunculus MTŽ 1980, carbunculus – karbunkulas, pikšvotė MTŽ 1980), gonorea Sv 1925 2 2 / gonorrhea Sv 1924 1 4 (jfr gonorrhoea – gonorėja MTŽ 1980), mania Sv 1925 6 2 (jfr mania – manija MTŽ 1980), melancholia Sv 1925 6 2 (jfr melancholia – melancholija MTŽ 1980), gastritis hyperacidosa Sv 1925 2 1, neurosis cordis Sv 1914 6 24 (jfr neurosis cordis – širdies neurozė, nervinis širdies veiklos sutrikimas MTŽ 1980), ozaena foetida Sv 1912 5 20.

Några enordiga litauiska sjukdomsbenämningar har motsvarigheter inte bara på latin utan också på flera andra språk, t.ex.: įnosės (lot. malleus humidus, rus. sap) Sv 1920 5–6 3, šarvukas tikrasis (lot. scorbutus, rus. cinga) Sv 1921 3 1; beriamoji šiltinė (rus. sypnoj tif, pol. tyfus plamisty) Sv 1915 1 1; raupai, på latin lepra, på polska trąd, på ryska prokaza Sv 1910 9 7, raupėles (lot. variola vera), rus. ir lenk. ospa Sv 1910 9 7; pasiutimo liga (lot. Lyssa, Rabies, Hydrophobia. På tyska – Wutkrankheit, Tollwut, H स्व?

För övrigt har man funnit fall där den specifika beståndsdelen i namnet på samma sjukdom uttrycks både med adjektivets eller participets obestämda och bestämda form, t.ex.: kietasis šankeris Sv 1911 1 3 / kietas šankeris Sv 1922 3 3, neatsodinamosios kilos Sv 1911 11 3 / neatsodinamos kilos Sv 1911 11 5, paprasti niežai Sv 1925 3 2 / paprastieji niežai Sv 1925 3 2, tikros rauplės Sv 1910 8 3 / tikrosios rauplės Sv 1910 8 3, sausosios dedervinės Sv 1921 1 4 / sausos dedervinės Sv 1924 4 2, sunkusis kokliušas Sv 1910 7 3 / sunkus kokliušas Sv 1925 4 4, užkrečiamos pleiskanos Sv 1910 9 6 / užsikrėčiamosios pleiskanos Sv 1910 9 6. De båda formerna av den specifika beståndsdelen i de uppräknade sjukdomsbenämningarna bör teoretiskt betraktas som pseudovarianter. Exemplen i denna grupp visar tydligt att den specifika beståndsdelen i flera fall används parallellt i båda formerna – obestämd och bestämd – i samma artikel; i några fall har bruket gått tillbaka, det vill säga att bestämda former användes i tidigare artiklar, medan obestämda former användes i senare.

Sammanfattande slutsatser

1. Bilagan Lietuvos ūkininko Sveikata fortsatte inte bara arbetet med att sprida medicinsk kunskap och göra den populär bland människor, vilket hade inletts för minst ett och ett halvt århundrade sedan, utan utvecklade och förfinade det också otvivelaktigt. Detta återspeglas mycket tydligt även i terminologin. Det finns verkligen ett stort antal sjukdomsbenämningar, av olika ursprung och struktur.

2. Enordiga sjukdomsbenämningar utgörs till största delen av ord av rent litauiskt ursprung. Även om det fortfarande finns många internationella ord, har många av dem litauiska motsvarigheter. Även sammansatta benämningar består oftast av litauiska ord. Den litauiska vokabulären dominerar alltså, men främmande ord som inte sällan förekommer minskar fortfarande den medicinska terminologins språkliga renhet, t.ex.: brantai, džuma, išpanka, kaltūnas, karbunka, kyla, mozoliai, padlicas, parušenija, pavieirė, plėmai (rudi kūno plėmai), prancai, sibirska jazva, škru-pai, valasnykas, zubiščiai (paausinių zubiščių uždegimas).

3. I Sveikatoje finns det främst sammansatta sjukdomsbenämningar – två- och treordiga – varav de flesta består av litauiska beståndsdelar, även om många också har beståndsdelar av blandat ursprung (vanligen är en beståndsdel internationell, mer sällan ett främmande ord). En separat grupp utgörs av sammansatta namn på sjukdomar och sjukdomsgrupper med nomenklaturordet liga,

men här finns också överflödiga benämningar, till exempel: febersjukdom, rosfeber med mera. Förekomsten av många två- och treordsnamn på sjukdomar visar hur terminologin utvecklades och hur den medicinska terminologin förbättrades under den aktuella utvecklingsperioden.

4. Även om det förekommer fall av varierande stavning och instabila fonetiska, grammatiska och andra drag, är de flesta sjukdomsnamnen i Sveikatos i allmänhet ganska korrekta. Många sammansatta benämningar följer den ordföljd mellan attribut och huvudord som är vanlig i dagens standardspråk.

5. Enordsbenämningar och sammansatta benämningar på sjukdomar (vanligast tvåordsbenämningar, och oftast endast enskilda led i dem) utmärker sig särskilt genom den stora mängden synonymer och varianter. Eftersom bilagan gavs ut i syfte att popularisera medicinsk kunskap och riktade sig till allmänheten, kanske författarna inte ansträngde sig särskilt mycket och lyckades ofta inte heller undvika synonymer. Detta var inte bara en period då den medicinska terminologin höll på att skapas; även standardspråkets lexikon hade ännu inte stabiliserats.

6. De sjukdomsnamn som används i Sveikatoje har redan typiska kännetecken för vetenskaplig terminologi: vid sidan av många enordsbenämningar och sammansatta benämningar på sjukdomar anges deras latinska motsvarigheter; ibland motiveras en internationell term med att den är ”medicinskt benämnd”; och för att beteckna artspecifika begrepp används bestämda former.

7. Under de nästan tjugo år som bilagan gavs ut blev den litauiska medicinska terminologin renare, korrektare och mer vetenskaplig, men den var fortfarande i betydande grad präglad av varianter.

KÄLLOR OCH LITTERATUR

Bibliografija 1969: Lietuvos TSR bibliografija (1547–1861) 1, Vilnius.

Biržiška V. 1929: Lietuvių bibliografija 3. Spaudos uždraudimo laikas (1865–1904 m.), Kaunas.

Biržiška V. 1935: Lietuvių bibliografija 4. (1905–1914 m.) 1 (1905–1909 m.), Kaunas.

Biržiška V. 1939: Lietuvių bibliografija 4. (1905–1914 m.) 2 (1910–1914 m.) 1, Kaunas.

Grinius K. 1922: Medicinos žinių popularizacija ir lietuvių medicinos knygų sąrašas, Kaunas.

LKŽ III 1956: Lietuvių kalbos žodynas 3, Vilnius.

LTE VII 1981: Lietuviškoji tarybinė enciklopedija 7, Vilnius.

ME I 1991: Medicinos enciklopedija 1, Vilnius.

MTŽ 1980: Medicinos terminų žodynas, Vilnius.

Sv – Sveikata, 1909–1928.

**SJUKDOMARNAS NAMN I TILLÄGGET TILL LIETUVOS ŪKININKAS SVEIKATA (1909–1928)**

Sammanfattning

Denna artikel behandlar sjukdomsnamnen i bilagan Lietuvos ūkininkas Sveikata, som utkom mellan 1909 och 1928. Strukturellt kan sjukdomsnamnen delas in i namn bestående av ett ord och komplexa namn. Komplexa namn består av två, tre eller flera ord. Ursprungsmässigt kan sjukdomsnamnen vara litauiska, av utländskt ursprung eller hybrida. Enordiga namn är oftast litauiska. Det finns ganska många internationella ord, och många av dem har litauiska motsvarigheter. Den medicinska terminologins renhet försämras av frekventa barbarismer. De flesta termerna i Sveikata är två- eller treordiga sjukdomsnamn, varav de flesta är bildade av litauiska element. Det finns också ganska många namn av blandat ursprung, där ett (eller två) element är litauiskt och ett annat utländskt (oftare ett internationellt ord, mer sällan en barbarism). Sjukdomsnamn och namn på sjukdomsgrupper med ordet liga (sjukdom) diskuteras separat. Förekomsten av två- och treordiga sjukdomsnamn speglar terminologins utveckling under den undersökta perioden. Trots vissa fall av ortografisk variation, obestämd fonetik, grammatik och annat är de flesta sjukdomsnamnen i Sveikata ganska regelbundna. Sjukdomsnamn (särskilt tvåordiga termer och oftast endast deras beståndsdelar) har många synonymer och varianter. Eftersom bilagan Sveikata gavs ut i syfte att popularisera medicinsk kunskap och riktade sig till allmänheten, ansträngde sig dess författare inte särskilt för att undvika synonymer och kunde ibland inte ens försöka – detta var en tid då inte bara den medicinska terminologin utvecklades, utan även det allmänna språket ännu inte var fullt etablerat. Sjukdomsnamnen i Sveikata uppvisar redan vetenskaplig terminologis karakteristiska drag – de flesta namn anges med sina latinska motsvarigheter, och specifika begrepp benämns med pronominella former av adjektiv och particip. Sjukdomsnamnen i Sveikata är ett intressant och värdefullt material ur historisk synvinkel. Sveikata fortsatte inte bara arbetet med att popularisera medicinsk kunskap, vilket hade inletts omkring hundrafemtio år tidigare, utan utvecklade och förbättrade det otvivelaktigt. Under de omkring tjugo år då denna bilaga utkom blev den medicinska terminologin därför renare, mer exakt och vetenskapligare, även om den fortfarande var ganska varierande.

Palmira ZEMLEVIČIŪTĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

Mottagen 2004-10-27