Varianter av folkliga byggtermer

I Litauiska språkets ordbok

ROBERTAS STUNŽINAS

Litauiska språkinstitutet

Variation är en egenskap hos språket som hänger samman med avvikelse från den isomorfa överensstämmelsen mellan innehåll och form hos enheter som inte bryter mot den språkliga enhetens integritet (Сложеникина 2005: 8). Det är språkets förmåga att skapa varianter av samma språkliga enhet på olika språknivåer (fonetik (och ortografi), accentologi, grammatik, lexik) (КРусР 2003: 104). Ur ett historiskt perspektiv är variation en följd av språkets utveckling, kontakterna mellan olika språkdomäner (dialektalt, vardagligt, fackspråkligt språk osv.) och olika interna systemfaktorer (КРусР 2003: 104). Variation är särskilt utmärkande för folklig terminologi, som har formats under lång tid, använts på olika platser i Litauen och påverkats av många olika språkfaktorer.

Šiame straipsnyje nagrinėjama Lietuvių kalbos žodyne (LKŽ_e 2005) statybos liaudies terminija, t. y. specialius statybos vaizdinius ar sampratas įvardijantys gyvosios kalbos žodžiai. Viena pagrindinių liaudies terminų skiriamųjų ypatybių yra tai, kad, skirtingai nei mokslo, liaudies terminai įvardija ne kartu su mokslu atsiradusias specialiąsias sąvokas, o specialius vaizdinius ar sampratas (plg. Гринев 1993: 48), liaudies terminiją nuo mokslo terminijos skiria mažesnis reikšmių ir vartojimo griežtumas (Klimavičius 1996: 6). Straipsnio tikslas – išsiaiškinti vyraujančius statybos liaudies terminų varijavimo atvejus ir parodyti varijavimo įvairovę. Remiantis Dabartinės lietuvių kalbos žodynu (DŽ₆ 2006) nustatomas liaudies terminų santykis su normine kalba. Šį kartą apsiribojama formaliuoju struktūriniu terminų varijavimo tipu ir daugiausia dėmesio skiriama mažiausiai besiskiriantiems terminams. Šiame straipsnyje nekalbama apie statybos liaudies terminų varijavimo priežastis, tai bus tolesnių autoriaus tyrinėjimų objektas. Iš viso analizuojama beveik 400 terminų varijavimo atvejų.

Som redan nämnts hör alla fall av termvariation som analyseras i artikeln till formell strukturell termvariation. Med sådan variation avses fall där de varierande språkliga medlen inte anger denotatets egenskaper—

Terminologija | 2008 | 15 111

skillnader. Formell strukturell variation går inte utanför termens integritet och orsakar inga semantiska förändringar i termen, det vill säga den är inte förbunden med några betydelsemässiga skillnader i termens innehåll (Татаринов 2006: 173). Varianter av denna typ kan definieras som formella varianter av samma språkliga enheter, vilka fyller samma funktion och uppvisar regelbundna skillnader i ljudstruktur (jfr К РусР 2003: 107).

Undersökningen av det insamlade materialet gör det möjligt att urskilja två stora grupper av varianter – accentuations- och fonetiska varianter (de utgör nästan två tredjedelar av alla varianter) samt morfologiska varianter. Dessa två grupper av varianter delas vidare in i mindre undergrupper.

ACCENTUERINGS- OCH FONETISKA VARIANTER

I gruppen av accentuerings- och fonetiska varianter dominerar accentueringsvarianter, som utgör mer än två tredjedelar av varianterna av denna typ. Inom gruppen av accentueringsvarianter dominerar varianter med olika accentläge, vilka utgör nästan tre fjärdedelar av alla accentueringsvarianter.

I gruppen av varianter med olika accentläge dominerar varianttermer som hör till paradigmer med fast och rörlig accent; betydligt mindre vanliga är varianttermer som hör enbart till paradigmer med rörlig eller enbart fast accent. Enligt accentueringsparadigmer dominerar varianter med accentklass I och III samt I och II.

I gruppen av varianter med accentklass I och III dominerar variantserier med huvudtermer i normerad accentklass I, till exempel: duónkepis (1) Smn¹, Šk – duonke pỹs (3^a) Užv; gárvilka (1) Vvr – garvilkà (3^b) Kv, Rt, Šv; grebėstas (1) Brž, Jnš, Pn, Rk, Ukm, Krk, Klm, Upn, Dl – grebėstas (3) Švnč, Kš, Vžns, Mlt, Ds; klėtis (1) Tv – kletìs (3) An, Užp; lópeta (1) Paį, Dr, Vdn – lopetà (3^a) Ds, Kv, Mrs, Mšk; málkinė (1) Alk, Trg, Sb, Mrk – malkinė (3^a) Jrb; máukna ”tjock träbark” (1) Sr, Kv – mauknà (3) Ss; palángė (1) Ūd, Mrj, Nmč, Sdk – pālangė (1) Brs – palangė (3^b) Dv; pãpamatis (1) Škn – papamatỹs (3^4b) Als, Šts; paprieždis (1) Ds, An – paprieždỹs (3^b) Skdt; príesienis (1) Šln, Žg – priesienỹs (3^a) Švnč, Slk; príesvirnis (1) Šlv, Ktk, Pb, Nmč – priesvirnỹs (3^a) Ukm; sąspara (1) Rs, Vlk, Ad, Šmn, Vlkš, Kkl – sąsparà (3^a) Vl, Grš, Grl, Pkn, Kp, Alz, Dgl, Lnt, Rtn, Žl, Klt, Trgn; stóginė (1) LKA I 57, Krt – stoginė (3^a) LKA I 57, Kv, Krtn, Ms, Lnk, Plng, Gršl, Lkž; šėberkštis (1) K.Būg (Skp), Kp, Adm, Krs – šėberkštìs (3^b) Dkk, Kp, Šmn, Paį, Dg, Krs, Dj; tãrpangis (1) Rs – tarpangỹs (3^b) Varn, Šl; užkaboris

¹ I artikeln används förkortningarna i Lietuvių kalbos žodyno.

112 Robertas Stunžinas | Variantiniai statybos liaudies terminai...

(1) Plk – užkaborỹs (3^4b) Graž; veránda (1) LKA I 40, Sd, Dv – verandà (3^b) LKA I 40 (Sg).

Betydligt färre är variantserier med huvudtermer i normerad accentklass III, till exempel: lenkenà (3^b) Slk, Grv, Tvr, Kp, Dglš, (3^a) Dsn – leñkena (1) Vs; rentinỹs (3^b) Vdk, Kv, Dkš, Plv – reñtinis (1) Grz; stogdengỹs (3^a) Vb, Skrb, Mšk, Krš, Skr – stógdengis (1) Tlž, Krž, Paį, Srv, Ėr.

Variantserier med icke-normerade medlemmar består av varianter av ord i nutida språk, till exempel: ãpušė (1) Rm, Vkš, Kv, Kp – apušė (3^b) Grv, Mrk – ė̃pušė (1) DŽ₆; pakrėigė (1) Smn, Gž – pakreigė (3^b) J.Jabl (Mrj), Stk – pakráigė (1) DŽ₆; palángis (1) Prk – palangỹs (3^b) Mrj – palángė (1) DŽ₆; pamūras (1) – pãmūras (3^b) Jsv, Krk – pamūrė (1) DŽ₆; papriežedė (1) Vdn, Trgn – papriežėdė (3^a) Mlt – papríeždis (1) DŽ₆; papriežedis (1) – papriežėdỹs (3^a) Msn – papriežalis (1) DŽ₆; pãrażė ”nedre delen av ett halmtak” (1) Šts, Grž – parażė (3^b) Erž – pãražės (3^b) DŽ₆; priemenis (1) Všk – priemenỹs (3^a) Šmk, Btrm – priemenė (3^a) DŽ₆; priepirtė (1) Sk, Pš, Sn – priepirtė (3^a) Vlk, Žal, Alk – priepirtis (1) DŽ₆, eller termer som inte längre används i nutida språk, till exempel: plytmetỹs ”den som tillverkar (obrända) tegelstenar” (3^b) Škn – plýtmetis (1) Trk; prieovija (3^a) Lkm – prieóvija (1) Ml, Plš; sãqertinis (1) Jz – saqertinỹs (3⁴a) Dglš; slógstis ”läktor som håller taknocken på plats” (1) Rmš, Ūd – slogstis (3) Krok.

En stor del av varianterna med accentklass I och III utgörs av lånord, till exempel: ãkselis (ty. Häcksel) (1) – akselỹs (3ᵇ) Gs, Nm, Skr, Kl; gėvelis (ty. dial. Gevel) ”två hopspikade läkt som läggs över taknocken för att vinden inte ska riva loss den” (1) – gėvelỹs (3ᵃ) Ldvn, Rdm; gėvelis (ty. dial. Gevel) ”gavelspets, valv” (1) – gevelỹs (3ᵃ) Up; kakalỹs (ty. Kachel) ”ugn” (3ᵇ) Šlu, Skdv, Lnkv, Vlkv – kãkalis (1) Br, kãkalis (1) Prn; kiaunorė (ty. Keller) ”litet skjul för potatis” (3ᵃ) Šn – kiaunórė (1) Klp; klėmeris (ty. Klammer) ”järnklammer” (1) – klemerỹs (3ᵇ) Erž, Vdk, Šil; skiñdelis (ty. Schindel) ”takspån” (1) Adm, Gr, Grž, Vb – skindelỹs (3ᵇ) Skp; stalažiai (ty. dial. stallãsche) (3ᵇ) Jnš – stàlažiai (1) Škn; stẽnderis (ty. dial. ständer) ”stolpe” (1) Vn, Krž – stenderỹs (3ᵇ) Rsn; špykerė (ty. Speicher) ”visthus” (1) LKA I 47 (Rsn, Plšk) – špykerė (3ᵃ) LKA I 47 (Vlkš, Pgg), Vrb, Nm, Mrj; šteñderis (ty. dial. ständer) (1) Brs – štenderỹs (3ᵇ) Pgg, Dr, Brs, Ms; žiogspirai (ty. Sägespäne) ”sågspån, träspån” (3ᵃ) Lk, Pln – žiógspirai (1) Ggr, Ms.

Några serier består av olämpliga hybrider, till exempel: papripečkė (vitry. прыпечак) ”plats under pripečka, vid sidan av ugnen, paprieždis” (1) Vdš, Klt – papripečkė (3ᵇ) Sn, Tvr, Ad; skėršbalkis ”tvärbjälke” (1) LKA I 130 (Sg) – skersbalkỹs (3ᵇ) Akm;

Terminologija | 2008 | 15 113

nack ”platsen mellan väggen och ugnen, bakom ugnen” (1) Šts, Up – nack ^(3b) Šts; bakom-ugnen-plats ”plats bakom ugnen, bakom ugnen” (1) DunŽ – bakom-ugnen-plats ^(3b) Upt, Btg, Trk.

Gruppen med varianter av accentklass I och II domineras av rader med huvudtermer i accentklass I. När det gäller normen ser man att det finns lika många variantrader med normerade termer i accentklass II som med normerade termer i accentklass I, till exempel: stolpe (2) Alz, Užp, Vb, Skrb – stolpe (1) Paį, Kp, Upn, Pkn, Ndz, Onš; takutsprång ”de utskjutande ändarna av två sammanfogade stockar i byggnadens knut” (2) Erž – takutsprång (1) Slv, Jrb; brödstuge ”fristående byggnad där det finns en brödugn eller där ett fodertråg för djur lagas” (2) Vvr, Knt, Pln – brödstuga (1) Slnt, Kl; spånhus (1) Šmn – spånhus (2) Nč; hönshus (1) Klb II 19 (Lkm), Ob, Žl, Pc, Gs, Kp, Km – hönshus (2) LKA I 52, Plšk. En variantrad med båda normerade termerna har påträffats, till exempel: alkov ”rum i en bybostad” (1) Krtn, Tv – alkov (2) Al, Mrj, Šlvn. En rad har den normerade termen i accentklass I: skjul (1) Rm – skjul (2) Er, Šd, Tv, Jn.

Några rader utgörs av varianter av ord i det nutida språket, till exempel: stuga (2) Srd – stuga (1) Žsl, Bgs – stuga (2) DŽ₆; lutning (1) LD 215 (Ds, Lkm, Klt), Jnšk, Grv, Rmš, Klvr, Šmk, Pls, Rš, Erž, Ktk, Krns – lutning (2) Vlk, J.Jabl (Vlk) – lutning (1) DŽ₆.

I andra fall består raderna av termer som inte används i det nutida språket, till exempel: altare (1) Vvr, Pn – altare (2) Grg; murad byggnad (1) An – murad byggnad (2) Jnš; utbyggnad ”skjul” (1) Mrs – utbyggnad (2) Dv, Vrn; vind ”vind” (2) Vkš, Trk, Mžk, Lž – vind (1) Vkš; skjul ”skjul” (1) Slv, Grdž – skjul (2) Erž; höskulle (1) LKA I 57 (Skrd, Žal, Brb), Šil – höskulle (2) LKA I 57 (Klp, Plšk, Alk), Glv, Prk, Nm, Pgg; gärdsgårdsbyggnad (2) Vrn – gärdsgårdsbyggnad (1) Ds.

En betydande del av varianterna i accentklass I och II utgörs av termer som inte används i dagens språk – främmande ord och hybrider, t.ex.: dùršliokas (1. durszlak) ”verktyg för att slå hål i järn” (1) Sn, duršļiokas (1) Kal – duršliõkas (2) Švn, Ds; kaminyčia (1. kamienica) ”tegelhus” (2) K.Būg (Grl) – kaminyčia (1) Ms, Slnt, Kv, Ds, Šln, Ar, Pkr, Krš, Dgl, Pc, Ds, Skp, Trgn; lėda (1. lada) ”anordning för att hissa upp väggar” (2) Stk – lėda (1) Alv, Nmn; mõkolas (vitry. махало) ”smörjverktyg, smörjare, pensel” (1) Nm, PnmA, Vžns, Dgl, Sb – mokõlas (2) Jnšk; padamėntas ”grund, fundament” (2) Skp, Vl, Sdb, Kp, Ppl – pãdamentas (1) Paį; pilavinos (1. piłowiny) ”sågspån, sågavfall” (2) Vs – pilavinos (1) Jnšk; staliõrius ”snickare” (2) Al, Jon, Upt – stãliorius (1) Tt, Vdk; stonià (vitry. стайня) ”stall” (2) Šlčn, (4) Plv, Užg, Slm, Ktk, PnmR, Ut – stónia (1) LKA I 266, K.Būg (Ds); štampõlis (tyska.

114

Robertas Stunžinas | Variantiniai statybos liaudies terminai...

Stemmpfahl) ”bropåle” (2) Dbč, Vlk, Ds – štāmpolis (1) Sdk; teslyčia (1. cieślica) ”bila” (1) KzR – teslyčia (2) LKA I 89 (Pjv); žomātas ”pålehägnad” (2) Akm, Sd, Rdn – žómatas (1) Nmn; zovieškas ”gångjärn” (2) Grk, Grz, Mrj, Sn, Všk – zōvieskas (1) Slnt;

akmenyčia (2) Pls, Plš – akmenýčia (1) Klvr; mū́rliotinis (1. murlat) (1) Lk – mū́rliotinis (2) Pvn; torpinė ”skjul där ved och torv förvaras” (2) Lkv – tòrpinė (1) Antz.

Gruppen av accentklass I, II och III-termers treledade variantrader innehåller oftare rader med de primära normerade termerna i accentklass I, t.ex.: priešinė ”rum för förvaring, förråd” (1) Pl, Lš – priešinė (3ᵃ) Gdl – priešinė (2) Ūd; priešinė ”farstu, tambur” (1) Pl, Lš, Krok – priešinė (3ᵃ) Gdl, Vv – priešinė (2) Ūd.

En rad har hittats med den primära termen i accentklass 3ᵇ: plūktuvė (3ᵇ) Krš, Gdž, Jnš, Šd – plūktūvė (2) Brž – plūktuvė (1) Jnšk, Škn, Šd, Žml.

En variantrad med icke-normativa termer består av en variantserie av ord i nutida språk, till exempel: garalaidė (2) Ps, Rm, Klov, Sdb – gāraláide (1) Ds, Slm – garalaidė (3⁴ᵇ) Kp – gā́rlaidė (1) DŽ₆.

I- och IV-accentklassernas varianter domineras av variantserier med primära termer i accentklass I. Några serier har primära normativa termer i accentklass I, till exempel: čėrpė (1) Brb, Vdn – čerpė (4) Ds, Lkš; kimša ”ett hål i taket, innertaket eller väggen, genom vilket hö eller halm stoppas in på vinden” (1) Lkš, Gs – kimšā (4) Gs, Grš.

Några variantserier har sekundära normativa termer i accentklass III eller IV, till exempel: skārda (1) DūnŽ, Slnt, Krš, Šv, Pls – skardà (4) Jš; vārža (1) Rg, Škn, Varn, Pc – varžà (3) Slm, (4) Sdk.

En rad består av icke-normativa termer. Det rör sig om varianter av ord i det nutida språket: tvärbalk ”en tvärgående bjälke som förenar byggnadens taksparrar, takstolar” (4) Vkš, Lc – tvärbalk (1) Mžk – tvärbalk (1) DŽ₆.

Hälften av denna lilla grupp utgörs av rader med främmande ord, till exempel: plåt (ty. Blech, vitry. бляха, pol. blacha) ”plåt” (1) Slnt, Gršl, Grg, Yl – plåt (2) Kp, Užp; torkställning (rys. гряда, lett. grēds) ”en av de gamla stugans bjälkar invändigt längs väggarna, avsedd för torkning av trä eller annat” (1) Rdm, Vs, Lš – torkställning (2) Ds, Jnš, (4) Švnč, Dglš, Tvr, Trgn; lod (ty. dial. lode) ”lod” (1) Kv, Bržr, Šk – lod (4) Skr; stall (vitry. стайня) ”häststall” (4) LKA I 51 (Žml, Škn, Rz, Klov, Krs, Pc, Čk, Krk, Trs, Vdš, Lb), Mžš, Pkr, Rd, Kp, Antš – stall (1) LKA I 51 (Rš, Pb), Trak; skjul (1. szopa) ”skjul, takskjul” (1) BM 69 (Žb) – skjul (4) KzR; vapen ”kalk” (2) Pns, Žl, (4) Alv, Ds, Kp – vapen (1) DrskŽ, Srj.

Terminologija | 2008 | 15 1 1 5

Fall av variation mellan termer med paradigm med rörlig betoning har påträffats fyra gånger mer sällan. varianter med betoning av typ II och III omfattar ungefär lika många rader med de primära normerade formerna som med samtliga icke-normerade former, t.ex.: padangštė ”takskägg” (2) Km, Ut, DŽ₆ – padang­tė ^(3ᵇ) Ad; priemenė ^(3ᵃ) Ldk, Ign, Plš, Vl, Mrj, Brš, Ktk, Mšg, DŽ₆ – priemėnė (2) Įž; stavaryš ^(3ᵇ) Mrc, Krok, Rud, Drsk, DŽ₆ – stavāris (2) Trgn, Sdk, Mlt, Krd, Lkm; padangštė ^(3ᵇ) Trgn – padangštė (2) Ktk – padangė (2) DŽ₆; papavietis (2) Dv – papavietỹs ^(3⁴ᵇ) Nč, Rod, Vrn; triobėsys ^(3ᵃ) Rmš – triobėsis (2) Grnk, Šk – trobesys ^(3ᵃ) DŽ₆; pagrėdai (hybr.) (2) Vrb, Mrj – pagrėdai ^(3ᵇ) Klvr.

I gruppen med varianter i betoningstyp II och IV dominerar rader där huvudvarianterna är normerade termer av betoningstyp II; det finns nästan hälften så många termer med huvudsakliga normerade former av betoningstyp IV, t.ex.: alkšnis (2) Krtn – alkšnỹs (4) K.Būg (Dv, Lz); kōklis (2) – koklỹs (4) Up; kūlis (2) Prk – kūlỹs (4) Pp, Krkl, Lž; kūtė (2) Slnt – kūtė (4) Pp, Krš; mūris (2) Dr – mūrỹs (4) Šv, KlvrŽ; žiōgris (2) Jn (Kv) – žiogrỹs (4) Eig; kaplỹs (4) Užv – kāplis (2) Pln; baslỹs (4) Nj, Jnšk – bāslis (2) Krč; kūlē (4) Ds, Nmn, Ds, Ll – kūlē (2) Tl; spyrỹs (4) LKA I 97 (Pnm, Šmn, Alvt), LKA I 131 (Gd) – spỹris (2) DūnŽ, LKA I 131 (Pnm, Šlv, Vlkj), Škn.

En betydande andel utgörs av variantserier med icke-normerade former, t.ex.: spyrìus (4) Krns, Rs, Dkš – spỹrius (2) Up – spyrỹs (4) DŽ₆; trakniai (4) Sv, Ldk, Upn, Gdl, Ėr, Upt, Kvr, Vb, Grž – trākniai (2) DrskŽ – trāknys (4) DŽ₆; antė (4) Kp, Antš – ańtė (2) Klp – ańtis DŽ₆; dañblis (2) Btr – damblỹs (4) Rmš – demblỹs (4) DŽ₆; strikuoliai (2) Mrk – strikuoliai (4) Lzd; stūrỹs (4) Kvt, Ob – stūris (2) Rk.

En betydande del av gruppen utgörs av variantserier med lånord, t.ex.: stainė (vitryska ста́йня) ”häststall” (2) LKA I 51 (Up), Škt, Krš, Lk, Grd, Tt, Vdk – stainė (4) LKA I 51 (Pc), Bsg; šiubai (vitryska шиба) ”fönsterkarmar” (4) Šn, Ldvn, Rmš, Kt, KzR – šiubai (2) Ser, Skrd; švelius (ty. Schwelle) ”väggsyll, stock” (2) Sn, Ūd, Ldvn, Dkš, Pns – švelius (4) Lp; švelỹs ”väggsyll, stock” (4) Brš, Lkš, Jrb – švelis (2) Pgg; šveliai (ty. Schwelle) ”byggnadens nedersta stockvarv” (4) LKA I 36 (Lkš, Snt, Br), Lkč, Čb, Skr – šveliai (2) Ūd; švelỹs (ty. Schwelle) ”byggnadsstolpe” (4) Pg – švelis (2) Dj.

Fall av terminologisk variation i paradigmer med fast betoning är däremot relativt sällsynta. Gruppen med varianter i betoningstyp I består av termer som inte används i dagens språk, t.ex.: antrāmedis (1) Vj – āñtramedis (1) Ds; ā́tbraila ”avsågad bit” (1) Slnt – atbraila (1) Rdm; paklėte (1) Gl, Ds – pāklēte (1) Slnt, Šts. Några rader utgörs av hybrider som inte används, t.ex.: pabálkė (1) Grš – pābalkė

116

Robertas Stunžinas | Variantiniai statybos liaudies terminai...

(1) Vrn; vištinyčia (1) LKA I 52, Vgr, Prk, Rsn, Pnd, Klp – vištinyčia (1) Grš, Plv, Mrj, Įz, Rk Vdšk, Rgv.

Varianter med samma accentueringsställe och tonaccent utgör en relativt liten del av betoningstypsvarianterna. I denna grupp dominerar variantserier med huvudtermer som har fallande tonaccent på samma betonade stavelse.

Vad gäller normen kan man konstatera att den större delen av variantserierna innehåller huvudsakliga normerade termer, t.ex.: ántpamatis (1) Skr – ántpamatis (1) Šil, Up; pakriautė ”tak som hindrar gnistor från att passera” (2) Dov, Slnt, Grg – pakriautė (1) Als, Kin; pastógė (1) Nm, Jnš – pastõgė (2) Grš, Gs; pjáulas (4) Mrk – pjáulas (3) VIkv, Kp; smaigas (4) Pžrl – smáigas (3) Ak, Mrs, Skr; šebėrkštis (1) Nj – šebėrkštis (2) Pbr; žirgės ”två sammanbundna störar för att resa en stock eller en hög stolpe” (2) Ms – žirgės (1) Nmn; žvýras (2) Kl, (4) Varn, Krž – žvýras (3) Škt.

En variantserie har en sekundär normerad term: trisiēnis (1) LKA I 57 (Btrm), Ig, Skd – trisiēnis (2) LKA I 57, Ms, Plng, Kl – trisiēnis (1) LKA I 57 (Ndz, Eiš, Azr), Rtn, Slm, Sn, Žrm, Nmj.

I andra fall består variantserierna av ordvarianter som används i dagens språk och av termer som inte längre används, t.ex.: spañdas ”stöd, stöttning” (4) Vlk – spándas (1) Lp – spandà (4) DŽ⁶; stūmas ”dörrregel” (2) LKA I 40 – stūmas (1) K.Būg (Ds) – stūmà DŽ⁶; gõnkas (2) An, Ds – gónkas (1) Sm1; pakelainis (2) Al, Alv – pakeláinis (1) Lš, Mrs, Al – pakelainỹs (3ᵇ) Smn, Krok; pãrgaktis (1) Šts – párgaktys (3ᵇ) Šts, Štk.

En betydande andel utgörs av variantserier med lånord, t.ex.: kartõkas (1. tartak) ”sågverk” (2) Pgr, Up, Lž – kartókas (1) Sk; stãldas (tysk dial. stall) ”ladugård” (2) Alvt, Slv, Vn, Rt, Bt, Kv, Varn, Užv, Trk, Žr, Prk, LKA I 50 (Trg) – stáldas (1) LKA I 50 (Lkv, Šlu, Pgg); stãldis (tysk dial. stall) ”ladugård” (2) LKA I 50, Tl, Kltn, Kv, Rsn – stáldis (1) LKA I 50 (Dov, Nd); staler̃nė ”snickarverkstad” (2) Jon, Grdž, Žml, Lkv, Plt – staler̃nė (1) Pšl, Vkš; tartõkas (1. tartak) ”sågverk” (2) Dr, End, Slnt, Rs, Žg, Šmk, Skr, Lkč, Kdl, Lel, Ds, Jdr, Azr – tartõkas (1) Rtr – tãrtokas (3ᵇ) Smn, Btrm; trẽmpelis (litauiskt lånord?) ”takupphöjning på stolpar” (1) Šlu, Prk, Brs, Lž, Krp, Trg – trẽmpelis (1) Up, Lkv; viṅkelis (ty. Winkel) ”vinkelhake” (1) Kv – viṅkelis (1) Antz, Akm, Dkk, Šd.

En betydligt mindre del av gruppen med varianter med samma accentueringsställe utgörs av variantserier där huvudtermerna har stigande tonaccent. Den största delen av serierna innehåller huvudsakliga normerade termer, t.ex.: čérpė (1) Brb, Vdn – čérpė (2) Rs, Kt, Rdm, Lp, Lel, Šln, Dkš; nám pusė

Terminologija | 2008 | 15 117

(1) Šl, Pkr, Rm – nañpuse (1) Žg, Sk – nampusė^(3b) Škn; pėrmetė ”tvärgående balk som förbinder något” (1) Rš – pėrmetė (1) Ėr; rántas (1) Dv, Šl – rañtas (2) Jnš; rėmai (1) Žln – rėmai (2) LKT 81 (Bdr); stódainis ”bräda eller stör för att sätta upp en fast gårdsgärd” (1) Lž, Lc – stódainis (1) LKA I 60 (Lž); tinkas (1) Pst, Kp – tĩnkas (4) Pv, Gs; žnýplės (1) Ky, Vvr, Snt, Pln – žnýplės (4) Rdš.

Några rader består av termer som inte används i dagens språk, till exempel: palūndai ”ladorummets sidotak” (1) Lp, Vs, Pns, Sn – palūndai (2) Šn; sienólis ”vägganslutning” (1) Tvr – sienólis (2) Dsn, Lz.

En betydande andel utgörs av rader med främmande ord och icke-rekommenderade hybrider, till exempel: bálkis (ty. Balken) ”balk, tjock stock” (1) Krč, Gs – bálkis (2) Pp, Kv, Grg; dùršliokas (1. durszlak) ”verktyg för att slå hål i järn” (1) Sn – duršliokas (1) Kal; kántas (1. kant) ”kant” (1) Nmn, Lš – kañtas (2) Ds; liùkas (ty. Lücke) ”öppning i ladugårdstaket för att lasta in foder” (1) Alk – liùkas (2, 4) Brt, Mrj; mùrlotas (1. murtat) ”väggkrans på en murad byggnads väggar, där taksparrarna läggs” (1) Nm, Smn, Kp – mùrlotas (1) Kč; pečiùrkė (1. pieczurka) ”fördjupning, hål på sidan eller framsidan av ugnen för förvaring av småsaker” (1) Lp, KzR – pečiùrkė (2) Plv, Mrj, Dkš; sklepėinė (vitry. скляпенне, pol. sklepienie) ”välvt valv (i synnerhet i en ugn)” (1) LKA I 43 (Al, Dv, Btr, Kpč) – sklepėinė (2) LKA I 43 (Eiš), Dv; kálkpečius (hybrid) ”ugn för kalkbränning” (1) Skr – kálkpečius (1) Pgr; trámbalkis (hybrid) ”tvärgående huvudbalk” (1) Btg, Sml – trañbalkis (1) Skr, Šlv, Vdk, Erž; virálnė (hybrid) ”fristående köksbyggnad” (1) Trs – virálnė (2) Šd.

Fonetiska varianter. Det finns tre gånger färre fonetiska varianter än accentvarianter. Gruppen fonetiska varianter omfattar termer med fonetiska kvantitativa och kvalitativa skillnader i stammen eller affixen, eller andra fonetiska särdrag (insättning eller utelämning av vokaler eller konsonanter).

Varianter med kvantitativa vokalskillnader. Denna undergrupp omfattar varianter med skillnader mellan långa och korta vokaler och mellan sådana vokaler när de ingår i diftonger och blandade diftonger. I denna undergrupp består variantserierna oftast av termer som följer standardspråkets normer och varianter med vokalförlängning, till exempel: klĩjus (2) Ut – klỹjus (2) J (Ds); kùkis ”slägga” (2) Ndz, Mrk – kūkis Užžg; paužlýs ”den övre delen av rökkanalen” (3b) Ms, Slnt, Trš, Ggr – paužlis (1) Škn, KlvrŽ; pjùvenos (1) Plk, Grd – pjū́venos (1) Mrj; tòlius ”vattentät tjärad papp för taktäckning” (2) Prn – tõlius (2) Č; triùšis ”vanligt vassrör” (2) Prk, Pgg, SmIn, LKT 165 (Ktč), Rsn – triùšis (2) Prk; užlaidinỹs ”utsprångande takskägg”

118

Robertas Stunžinas | Variantiniai statybos liaudies terminai...

(^34b) Brb, Vlkj – užlaidinį (^34a) Š (Vrn); užlaidinis ”utsprångande takskägg” (2) – užlaidinis (1).

En betydande andel utgörs av rader med främmande ord, till exempel: balėsas (1. balas, vitry. баляс) ”staket” (2) Pšl, Pbr – balėsas (2) Grž; brūsas (1. brus, vitry. брус) ”stockände, fyrkantig stock” (2) Lkm – brūšas (2) Įž; dilė (tysk dialekt dil, dille) ”tjock bräda, golvbelagd” (2) Škn, Rs – dỹlė (2) Rd; kākalis (ty. Kachel) ”ugn” (1) Br, kākalis (1) Prn; mū́rliotas (1. murtat) (1) Pln, Up, Tl, Tv – mū́rliotas (1) Brs, Kv, Mžk, Lž; mū́rlotas (1. murtat) ”väggkrans på en murad byggnads väggar, där taksparrarna läggs; taksparre” (1) Jnšk, Sn, Grž, Pns, (^3a) Žal – mūrlotas (1) Nm, Kp, Pjv, murlotas (1) Kč; stòinia (vitry. стайня) ”häststall” (1) LKA I 266 – stòinia (1) LKA I 266, Alv, Vp; tėblis (1. tebel) ”borr” (2) Šln – tėblis (2) Rd, Grz, Sml; tėblius (1. tebel) (2) Rs, Šlv, Lkm, Krž – tėblius (2) Čk, Lp, Gdr, Krd, Sl, Kp, Kb; tỹnas (1. tyn, vitry. тын) ”byggnad, stör, störstång, käpp” (4) LKA I 62 (JnšM), Dbč, (2) LKA I 62 (Eiš) – tìnas (4) LKA I 62 (Dv), LKA I 63 (Pls); zrūbas ”husets timmerstomme” (2) LzŽ – zrūbas (2) Drsk, Pls.

1. klamra ”järnklammer” (1) Tv, Vdk – klėmaris (1) Lnkv, Brs; koptūras (1. kaptur) ”försatsen på en brödugn” (2) LMD (Pns), Dv, Klvr, Grl, Ds, Pnd, Krsn – kaptūras (2) Vj, Pnm, Ign, Žmt, Ps; liveris (1. liwar, lewar) ”lyftdon” (1) Jnš – livorius (1) Rs, Vdk; parkānas (1. parkan) ”bräda för att bygga ett staket” (2) Mžk, Kln, Vvr, Slnt, Gršl, Pln – parkōnas (2) Kls, Kt, Grk, Skp; stalāžiai (tysk dialekt stalläsche) ”byggnadsställning” (2) Šl, Krp – staložiai (2) Dgl; špykerė (ty. Speicher) ”byggnad eller övre delen av en byggnad där säd förvaras, magasin, bod” (1) LKA I 47 (Rsn, Plšk), špykerė (1) LKA I 47 (Plik, Rmč, Ktč, Plšk); švelỹs (ty. Schwelle) ”vägganslutning, timmervägg” (4) Brš, Lkš, Jrb – švelỹs (4) Pg; vopnà (1. wapno) ”kalk” (2) Pns, Žl, (4) Alv, Ds – vapnà (4) Slnt, Prk, Šk; pašvártė (tysk dialekt schwarte) ”den första brädan som sågas av en stock” (1) Gs, Plv – pašvėrtė (1) Sg; trāmbalkis (hybrid) ”tvärgående huvudbalk som bär upp längsgående balkar” (1) Skr – treñbalkis (1) Ar; vapnỹnė (hybrid) ”våt mark, lerig mark” (2) End – vopnỹnė (2) Č.

Varianter med vokaler och diftonger. I denna undergrupp består variantserierna främst av termer som följer dagens språknormer och varianter med enstaka vokalskillnader, till exempel: búomas ”ganska tjock stång för att lyfta tunga föremål, hävstång” (1, 3) Jrb, Vrb, Lp – būmas (1) Krkl; búomas ”stång för takläggare att stå på” (1, 3) Žvr – būmas (1) Vvr; priemenià (3ᵃ) Vklv, Lzd, Jnšk, Žal, KzR, Rdm, Igl – prymenià (3ᵃ) LKT 99 (Užv), LTR (Klvr); strikuõliai (2) Mrk, strikuoliai (4) Lzd – strikōliai (2) LKA I 60 (Mrc), strikòliai (2) LKA I 60 (Vrn, Mrc); strikuõlis ”staketspåle, strakuolis” (2) Bd – strikōlis, strikòlis (2) Mrk; strikuõlis ”bräda för att bygga ett staket” (2) Vs, Lš, LKA I 60 (Lp, Mrk) – strikōlis (2) Pv, LKA I 60 (Trak, Ndz).

En variantserie består av främmande ord: pelčiai (vitry. пяльцы) ”ramar” (2) Klov, Kč, Vs, LzP – pieļčiai (2) Ps, Paį, Vad, Vdk, Krč, Grv, LzP.

Variantserier med diftonger och blandade diftonger består av främmande ord och icke-rekommenderade hybrider med diftonger och blandade diftonger, till exempel: dõkauka (1. dachówka) ”takpanna” (1) Kp – dõkalka (1) Rd, Kt, Lž; pamūrâuka (hybrid) (1. podmurówka) ”grundmur” (1) Vžns, Č, Ds, PnmR, Dbk, Rd, Užp, Pl – pamūrėnka (1) Vkš, Šauk, Krš – pamūrānka (1) Brs, Slnt.

Varianter med konsonantskillnader. I denna undergrupp består flera serier av termer som följer dagens språknormer och varianter med växling mellan tonlösa och tonande konsonanter, till exempel: krai̇̃gas (4) Vlkv, Skdv – kraikas (4) Grš, Lkš, Skr, Vl, Dv, Pls; šelmუõ (3ᵃ) Glv, Ukm, Kvr, Dbk, Skp, Rk – želmuõ (3ᵃ) Slk, Sug, Dglš, Dgl, Rš, Blnk, Lel, Ob, Rk, Sdk, Mlk, Ktk, Dkk, Ds.

120

Robertas Stunžinas | Variantiniai statybos liaudies terminai...

Denna typ av variation förekommer också hos främmande ord, t.ex.: pastriegė (1. podstrzesze) ”plats under takfoten” (1) LŠ, Mrj – pastriekė (1) Lp, Dsm.

Några rader består av termer som överensstämmer med det moderna språkets normer och varianter med egenskaper som rör konsonantpalatalisering, t.ex.: krósnis (1) Skp, Brž, Km, Rm, Brsl, Trgn, Pnd, Lš, Pp – kriósnis (1) Alk; trobà (3) Sut, Sn, Azr, Vžn – triobà (3) LKA I 34, (4) Slv; tróbos (3) DūnŽ, Tlž, Strn, Švnč, Skdt – trióbos (3) (4) Slm, Mžš, Vl, Stak, Jrb, Krs, Gdž, Dkš, (4) Slv.

Denna typ av variation förekommer också hos främmande ord, t.ex.: zrūbas (sl.) ”husets timmervägg” (2) LzŽ, zrūbas (2) Drsk, Pls – zriūbas (2) Vrn, Kls.

Några fall av variation mellan de frikativa konsonanterna s och š har påträffats, t.ex.: stùlpas (4) Dkš, Skrb, Grv, Ktk, BsP II 309–310 (Įž), Vdn, Gsč – štùlpas (4) DūnŽ, End, Slnt, Plt, Als, Lpl, Rt, Akm, Krž, Grd, Skd. Denna variation förekommer främst hos främmande ord, t.ex.: lištvà (1. liszwa) ”bräda att förstärka eller spika fast något med” (2) Sml, Krkl, Vrn̄v – listvà (2) Grg, Kt; teslýčia (1. cieslica) ”täljyxa” (1), teslyčia (2) LKA I 89 (Pjv) – tešlyčia (2) Ll, Kbr, Erž.

I det undersökta materialet finns också enstaka fall av termvariation där variantraderna består av termer som överensstämmer med det moderna språkets normer och varianter med inskjutna eller utelämnade vokaler eller konsonanter, t.ex.: alksnis (2) Krtn, Dkš, Tt – alikisnis (2) An, Km, Brž, Ut, Kp, Rk, Pn; priežda (4) Antš, Km, An, Imb, Mžš – priežėda (3ᵃ) Rmš, Št; grebėstas (1) Brž, Jnš, Pn, Rk, Ukm, Krk, Klm, Upn, Dkš – grebėšas (2) Lž; žiegždra (4) Srj – žiegždà (4) Ml, LTR (Mrs).

Några rader består av främmande ord och icke-rekommenderade hybrider, t.ex.: bindõkas (ty. Bindax t) ”snickaryxa” (2) Pns, Šts – bindzokas Pns, Šts; dùršliokas (1. durszlak) ”verktyg för att slå hål i järn” (1) Sn – durkšliokas Lp; gėvelỹs (tysk dial. Gevel, ty. Giebel) ”gavelns vertikala ändparti” (3ᵃ) Up – ėvelis (1) Kv; grėdai ”tak av störar i en lada eller loge” (2) Šv, Škn, Mšk – grėzdai (2) Alk, Mrs; parkānas (1. parkan) ”bräda för att bygga ett plank kring en tunna” (2) – šparkānas (2) LKA I 61 (Lnkv);

kãlkpečius (1) Skr, kal̃kpečius (1) Pgr – kal̃pėčius (1) Pgr; pùspečis ”en bänk inmurad intill en ugn” (1) Vvs, Vdž, Užp, Dkšt, Bgs – pùspečkis (1) Ukm, Ln.

MORFOLOGISKA VARIANTER

Morfologiska varianter brukar betraktas som ord med gemensam rot men med skillnader i avlednings- och böjningsaffix (Župerka 1983: 28; Ахманова 2005: 71). Här avses med morfologiska varianter betydelseidentiska ord med skillnader i ändelser

Terminologija | 2008 | 15 121

termer med sådana varianter, liksom termer med varianter i genus- och numeruskategorierna, samt termer bildade med varierande avledningsaffix.

I gruppen morfologiska varianter i det undersökta materialet utgör variation i termernas morfologiska kategorier för genus och numerus den största andelen (mer än en tredjedel). Nästan lika många är fallen med ändelsevariation och arbetsvarianter.

I gruppen med varianter av morfologiska kategorier dominerar genusvariation. Fall av numerusvariation och blandad variation (numerus och genus) är sällsynta. Bland genusvarianterna består några rader av normerade termer, till exempel: palubys ^(3ᵇ) ŠIl, Vn, Šts – palubė ^(3ᵇ) Pj, Kp, Mrk, Mrj, Ob, Dgl, Šts, Šv, Sdk; paspara ”stöd, stöttning” (3ᵇ) Kvr, LzP – pāšparas ^(3ᵇ) Als, Trgn, Slnt; užlaidas ”takutsprång, utskjutande tak, skärmtak” (3ᵇ) N (Rg), Gdž, Prn, Skr, Slv, DūnŽ – užlaida (1) DūnŽ, Šd, Škn, Dkš.

En betydande del av gruppen med genusvarianter utgörs av rader med maskulina huvudtermer och feminina varianter, till exempel: bamblỹs (4) Nj, Kp, Rm, Vl – bamb lė (4) Sb; lángas (3) Mrc, Dv, Ėr, Šts, Mrj – langà (4) Arm; pántas (1) Všt, Šlv, Zp, Pun, Vv, Klvr, Rs, Kt – pánta (1) Lkš, Grk, Pžrl, Snt, Čk, Jrb, Šmk, Žvr, Erž, Gs, Vl; plyšỹs (4) Ggr, Slm – plyšė (4) Kv, Škn, Grd, Gršl; prieškaktis (1) Rm, Lk, Srv – prieškakta (1) Žml; rántas (1) Dv, Šl – ránta (1) Trg.

Något färre är rader med normerade feminina termer och maskulina varianter, till exempel: garvilkà ^(3ᵇ) Kv, Vvr, Šv – gárvilkas ^(3ᵃ) Kl, Slnt, Vdk, Grk; garinė (2) Rt, Žgč, Jrb, Kv, Krkl, Užv – garìnis (2) Mrj, Ig, Gs, Alk, Šn; jáuja (1) Slm, Trgn, Rm, Rz, Pln, Ds, Skdt, Lel, Grž – jáujas (1) Pln, Kl, Krt, Als, Trgn, Tvr, Grg, Ds, jáujis (1) Dsn, Tvr, jáujus (1) Rk, Dkk, Ds, Jž; pakriáutė (1) Vdk – pākri autis (1) KlvrŽ; pastógė (1) Nm, pastõgė (2) Grš, Gs, pāstogė (1) Slnt, Brs – pastógis (1) Lp, Brt; pašiūrė (1) Pmp, Šn, Lkš, Pns, Šv, Krkl, Sdk, KzR, Vlkš, Vv, Jrb, Lzd – pašiūris (1) Kpč, Ūd, Al, Mrs.

Några rader utgörs av varianter av icke-normerade termer (varianter av ord i det nutida språket), till exempel: krėklas ”sparre” (2, 4) Ds, Lkm, Sl, Jž, Užp, Dbk, Vžns, Lel, Ob, An, Arm – krėklė (2) Dgl, Ukm, Ut, Kš, Kkl – krėklà (2, 4) Lš, Glv, Ldk, Šš, Vdn, Mlt – krėklas (4) DŽ₆; kreĩgas (4) Al, Vlk, Jz, Grl, Alv, Pkn, Mrj, Šn, Vs, Srj, Vlkv – kreigà (4) Ppr, Kty – kraĩgas (4) DŽ₆; priklėtis (2) Vlkv, Skr, Vdžg, Žal, Grš, Pšš, Gl – priklėtė (2) Erž – prieklėtis (1) DŽ₆; priežeda (4) Rnš, Št – priežedas (1) Gdr, Šš, Kš – priežeda (4) DŽ₆.

En betydande del utgörs av varianter av termer som inte används i det nutida språket

122

Robertas Stunžinas | Variantiniai statybos liaudies terminai...

rader med maskulina huvudtermer och feminina huvudtermer, till exempel: ânčlaida ”takutsprång” (1) Užv, Varn – ânčlaidas (1) Varn; galverka ”öppning som reglerar värmen i en brödugn” (1) Vdžg – galverkas Rs, galverkis (1) Ms; gėlžuonės ”gargāžė” (1) Škn, Krkl – gėlžuonys (3ᵃ) Kv, Als, Rt; gniūtelė ”tunn ribba för att binda fast halm” (1) Įnš, Lnkv, Brž, Krik – gniūtelis (1) Žg, Įnš, Mšk; pakreblė ”utrymme under sparrarna” (3ᵇ) Ob, Kp, Ml – pakreklȳs (3ᵇ) Brž, Ds, Sl, Dbk, Žl; pāpalepė (1) Tvr, Švnč, Dglš, Grv, Rš – papalėpys (3⁴ᵇ) Rod, Dv; pārażė ”den nedre delen av ett halmtak” (1) Šts, paražė (3ᵇ) Erž – paražys (3ᵇ) Šts, Grg; pasaņgė ”hörnet vid stugans dörr” (2) Pg, Dl – pasaņgis (2) Št; paspānda ”stöd” (1) Lš, Arm, Srj – paspāndis (1) Kč; strāigas ”staketets slanor” (3) Vrn, Lp – straigà (4) Rtn; terpūtvar tis (1) VIkv, Brt – terpūtvarte (1) Ml, Gž, Šil, Klt; užerkila ”hörnet längst in i logen” (1) Įnš – užerkilys (3⁴ᵇ) Škn.

Mer än en tredjedel av denna grupp består av rader med främmande ord och otillåtna hybrider. Det finns lika många rader med varianter av maskulina huvudtermer som med feminina huvudtermer, till exempel: bálkis (ty. Balken) ”grov bjälke, stock” (1) Krč, Gs, bálkis (2) Pp, Kv, Grg – bálkė (1) Pn, Ut; dilius (ty. dial. dil, dille) ”grov planka, belagd” (2) Vlk, Prng – dilià (4) Krd, Ut, Mlt, Kp, dilė (2) Škn, Rs; garādas (ry. зородумб) ”staketstör” (2) Grž, Lnkv, Sln, Grž, Šd – garadà (2) Paį, garādė (2) Šd; jēpkis (ty.) ”gård i staden där hästar kan ställas upp” (2) Slnt, Skd, Yl – jēpkė (2) Kv, KlvrŽ, Up; kántas (pol. kant) ”kant” (1) Nmn, Lš, PnmA, kaņtas (2) Ds, PnmR – kánta (1) Žr, Gr, kántė (1) KlvrŽ, Als; kāparas (pol. kaֆar) ”hävstång” (3ᵇ) Dkš, VIkv, Mrj, Užv, Plv, Kp, Vl, Grz, Krsn – kāpara (1) Lk; krūnas (ty. Krahn) ”kran” (1) Kl, Yl – krūnė (1) Plt, Slnt, Šv, Šts, Brs; liūkas (ty. Lücke) ”öppning i ladugårdstaket för att lasta in foder” (1) Alk, liūkas (2, 4) Brt, Mrj – liūka (1) Gl; pripečkas (vitry. прыпечак) ”förstukvist” (1) Pns, Klvr, Kpč, Žln, Arm, Dv, Dglš, Slk, Švnč, Lp, Mrs, On, Str, Smn, Rud, Krsn – pripečka (1) Ldvn, LTR (Rm); štrėvas (ty. dial. štręw) ”stöd, stötta” (1) Lkš, Klvr, Snt – štrėva (1) Prk, Mrj; trėpas (ty. Treppe) ”tvärgående platta i en stege, trappsteg” (2) Nmk – trėpė (2) Kdl, Rsn;

dilė (ty. dial. dil, dille) ”grov planka, belagd” (2) Škn, Rs, dylė (2) Rd – dilis (4) Žg, Sk, dilius (2) Vlk, Prng; kiaunorė (ty. Keller) ”jordkällare delvis nedgrävd för potatisförvaring” (3ᵃ) Šn, kiaunorė (1) Klp – kiaunorys (3ᵇ) Grk, Ar; lotà (ty. Latte, pol. lata) ”läkt tvärs över taksparrarna, till vilken spånen spikas; bärläkt” (4) Všn, (2) Trg – lōtas (2, 4) Kv, Yl, Plt; pavietis (vitry. павецу) ”skjul” (2) Užp, Dbk – pavietė (2) Rm, Tj, KrvP (Ndz); peciōnė

Terminologija | 2008 | 15

1 2 3

(1. pieczura) ”en fördjupning, ett hål i sidan eller framsidan av bakugnen där småsaker kan läggas” (2) Brž, Kp, Ukm, Dbk, Krkn, Vb, Vkš – pečionis (2) Pg, Žl; pečiūra (1. pieczura) ”en fördjupning, ett hål i sidan eller framsidan av bakugnen där småsaker kan läggas” (2) Č, Rk, JnšM, Ob, Ds, Strn – pečiūras (2) Dl; pieskà (vitry. пясок) ”sand” (2) Lkč, Mrc, Vlkv, Pls, Dv – piėskas (2) Mrc, Kb, Plv, Nč; stùtė (ty. dial. stutte) ”stödsträva” (2) Šts, Žd, Sk, Žml, Trk, Brž, Grž – stùtas (4) Lš, Švd, Ob, Skp, Ml; šárpa (ty. Scharfe) ”sågtändernas skärpa” (1) Šts – šárpas (3) Šts; šiòpa (1. szopa) ”skjul” (1) KzR – šiòpas (2) LKA I 57 (Plšk);

pasvártė (ty. dial. schwarte) ”den första brädan som sågats från stockens kant” (1) Gs, Plv – pašvártis (1) Ms, Kl; pėčangė ”öppning till bakugnen” (1) Jdr, Brs, Krtn – pėčangis (1) Kal, Štk; pùspėčis ”en murad bänk intill ugnen” (1) Vvs, Vdš, Užp, Dkšt, Bgs – pùspėčė (1) Klt, Tvr, Dglš, Švd; pėčkaklė ”utrymmet bakom ugnen” (1) Jdr, Grg – pėčkaklis (1) Brs, Krt.

Numerusvarianternas grupp består huvudsakligen av rader med grundläggande plural- och singularformer av termer, till exempel: lùbos (2) Jrb, Lzd, Šv, Dkš, Lkm, Pn – lubà (4), (2) Žgn; ùžlos ”taket i en visthusbod eller i utrymmet framför den” (2) Mlt, Ds, Alk – užlà (2) Vdšk, Ps. En rad består av lånord: drobỳnos ”stege” (2) Kv, Ms, Mžk, Glv – drobỳnà (2) Krtn, Skd.

Några rader består av termer i singular- och pluralform, till exempel: pãmatas (3^b) Kv, Ds – pamataĩ (3^b) Jnš, Trgn; turėklai (2) Dgl, Ds – turėklas (2) Grš, Skr.

Ändelsevarianternas grupp består av termer med olika variantändelser. I gruppen av varianter med ändelserna -ė och -(i)a förekommer endast enstaka rader med grundläggande normtermer, till exempel: priemenė (3^a) Ldk, Ign, Plš, Vl, Mrj, Brš – priemenìa (3^a) Vlkv, Lzd, Jnšk, Žal, KzR, Rdm, Igl, LTR (Klvr); sijà (4) Ldk, LzP – sijė (4) LD 225 (Krt).

I andra fall är rader med varianter av termer med ändelsen -ė vanligare, till exempel: klėtsangė ”förstugan till visthusboden” (1) Plt – klėtsanga (1) Kv, Sr, Lkv; ùžkertė (1) Grž – ùžkerčia (1) Grž.

I gruppen av varianter av lånord och otillåtna hybrider förekommer främst rader med grundtermer som har ändelserna -a, -(i)a, till exempel: fùrtka (1. furtka) ”lucka, glugg” (1) Vdk, Pmp – fùrtkė (1) Smn; garadà (rys. городить) ”stör till ett staket” (2) Paj – garãdė (2) Šd; kántà (ty. Kante) ”kant” (1) Žr, Gr – kántė (1) KlvrŽ, Als; kuknià (vitry. кухня) ”kök” (2) Btr, Vv, Ds – kùknė (2) Rs, Žg, Prk; pečiorà (1. pieczura) ”platsen framför eldstaden där aska och glöd sopas ut ur bakugnen” (2) Ktk, Trgn –

124 Robertas Stunžinas | Variantiniai statybos liaudies terminai...

pečiōre (2) Vžns; sáłka (1. salka) ”rum under taket” (1) Ds, Skrb, Lc, Ps, Mžs – sálkė (1) Br; smalà (1. smota) ”tjära som framställs genom upphettning, beck” (4) Vkš, Slm – smalė (4) Lnkv, Ėr; stadàlà (vitry. стадола) ”gästgiveri med skjul där hästar kunde ställas” (3^b) Vdn, (4) Vdšk, Kls, Sut – stadãlė (2) Kp; stoinià (vitry. стайня) ”häststall” (2) K.Būg, stòinia (1) LKA I 266, stóinia (1) LKA I 266, Alv, Vp – stoinė TDr V 4 (Ukm); kelnė (1. kielnia) ”spade” (2) Pns, Lš, Vb, Grz, Čk, Lž – kelnià (4) Ds, Trgn; krúnie (ty. Krahn) ”kran” (1) Plt, Slnt, Šv, Šts, Brs – krúnia (1) Slnt; lazaũnė (1. wozównia) ”skjul för vagnar, seldon och olika redskap” (2) Rz, Všk, Šl, Rd, Gršl, Vvr, Ps, Jnš – lazaunià (2) Grž, Ds, Skp; skūnė (ty. dial. schūne) ”lada” (2) LKA I 53 (Kin), 57 (Sg, Šv, Kv, Pj, Vn, Trg, Bt), Plšk, Prk – skūnià (2) Vrb, (4) LKA I 53 (Nm), 57 (Vlkj), Nm, Mrj, Šn, Kdl; stalevōnė ”visthusets tak” (2) LKA I 49 (Lel, Ukm, Dbč), Žmt, Aln, Ktk – stalevonià (2) LKA I 49 (Šlčn, Btrm, Vrn); šlénge (ty. Schlenge) ”dörr- eller fönsterkarm” (1) Pp, Vkš, Krž, Btg, Jnšk, Pn, Sml – šlénga (1) Vr; vazaũnė (1. wozównia) ”utrymme för förvaring av vagnar, slädar, jordbruksredskap, seldon och liknande, vagnbod” (2) Gs, Šmk, Grdm, Nmk, Varn, Kl, Plt, Skd, Žd, Vkš, Krp, Žg, Grz – vazaunià (2) K.Būg (Ds, Jž), Antz, Trgn, Dbk, PnmR, Pnm, Antš, Slm, Dkk, Svn, Kp; zembà ”plats vid ugnen” (4) Žr, Tv, Ub, Užv, Všv – zembė (2) Všv, Žlb, Sd; pėčangė (hybrid) (1) Jdr, Brs, Krtn – pečangà (3^b) Trk.

I gruppen av varianter med ändelserna -as och -is, -ys har merparten av raderna grundläggande normtermer med ändelsen -as, till exempel: sienójas (1) Užp, Skdt, Ign, Dv, Šr, Km, Skrb, LKT 258 (Ps), Nmč – sienójis (1) Dglš, Sld, Krd, Pb, Lkm, Lp; turėklai (2) Tvr, Dgl, Ds – turėkliai (2) Grdž; turėklas (2) Grš, Skr – turėklis (2) Jrb, Lkš, Grdž; žardis ”konstruktion av störar” (2) Skrd, Vrb – žárdas (1) LKA I 46 (Alk, Dkš), Zp, Sv.

Alla övriga rader med varianter har grundtermer med ändelsen -as, till exempel: dūmalākas (2) Plt – dūmalakis (1) Ktč; galverkas ”hålet i bakugnen” Rs – galverkis (1) Ms; gāroilkas (3^a) Kl, Slnt, Vdk, Grk – gāroilkis (1) Trš, Gršl, Plng, Yl; jáujas (1) Pln, Kl, Krt, Als, Trgn, Tvr, Grg, Ds – jáujis (1) Dsn, Tvr.

Några rader med varianter innehåller lånord, till exempel: koptũras (1. kaptur) ”framsidan av bakugnen, den lilla murade väggen ovanför ugnsöppningen, takskägget vid förugnen” (2) LMD (Pns), Dv, Klvr, Grl, Ds – koptũris (2) Švn; padãčkas ”bricka” (2) Kv, Rs, Kl, Vdk, Pln – padãčkis (2) Slnt, Yl; priepečkīs (vitry. припечак) ”den främre delen av en gammaldags ugn, förugnen” (1) Jnšk, Krm, LžP,

Terminologija | 2008 | 15

1 2 5

Ps – priepečkas (1) Ldk, Jz, Auk, Žln, Btr, Užg; šitikžiogis (ty. Säğe) ”en enhandad liten såg” (1) Jrb, VIkv, Grz – šitikžiogas (1) Šk; žiogspirai (ty. Sägespäne) ”sågspån, hyvelspån” (3^a) Lk, Pln, End, žiógspirai (1) Ggr, Ms – žiógspiriai (1) Vkš.

I gruppen med varianter av ändelserna –(i)us och –is finns det några variantrader med grundläggande normerade termer, till exempel: dañgtis ”tak” (2) Gdr, Trgn, Lkm, Rz, Arm, Ds, LTR (Pnd), Ob, Kp, Rk, Švd – dañgčius (2) Skp, Km, Užp; öblius (2) Krd, Dkš – öblis (2) Grk, Pn; priklėtis (2) Plv, Šn, Jrb – priklėčius (2) VIkv, Skr, Vdžg.

Det finns något fler rader med lånord och hybrider som inte bör användas, till exempel: dilis (ty. dial. dil) ”tjock bräda, lagd med sten” (4) Žg, Sk – dilius (2) VIk, Prng; kardielius (pol. kardel) ”band av taksparrar” (2) Dkš, Mrj, Ldnv – kardielis (2) Ūd, Krok; pùspečis ”bänk inmurad vid ugnen” (1) Vvs, Vdš, Užp, Dkšt, Bgs – pùspečius (1) Ad, Pbs; sienpečis ”vägg som värms upp av ugnen” (1) Skdv, Pvn, Vdk – sienpečius (1) DūnŽ, Krž, Užv.

Variangruppen för ändelserna –as och –(i)us består av rader med grundläggande termer på ändelsen –as. De flesta är termer som följer nutida språkstandard, till exempel: jāujas (1) Pln, Kl, Krt, Als, Trgn, Tvr, Grg, Ds – jāujus (1) Rk, Dkk, Ds, Jž; stōgas (1, 3) Dt, SD 38, Sut, LKA I 266 – stogūs (3) LD 253 (Brž), LKA I 266, Krs, Slm, Ps; turėklas (2) Grš, Skr – turėklius (2) Ms, Yl.

En rad består av hybrider som inte bör användas: pečiauvystas ”träfundament av stockar till en lerugn” (1) Ssk, Ldk, Sv, Žl – pečiauvyščius (1) Ant, Ktk, Klt, Krd.

Raderna med varianter av ändelserna –is och –ė, –(i)us och –ys, –as och –ys är enstaka, till exempel: krósnis (1) Skp, Brž, Km, Rm, Brsl, Trgn, Pnd, Paį, Vžns – krósnė (1) An, Yl, Trak; svarlỹs (4) Š (Skp), Ln, Sml – svarlas (4) J.Jabl. (Pšl), Kp. En rad består av lånord: dilius (ty. dial. dille) ”tjock bräda” (2) VIk, Prng – dilỹs (4) Sv, Ob.

En separat grupp av morfologiska varianter utgörs av avledningsvarianter. Inom litauisk språkvetenskap talar man vanligen om suffixvarianter. Enligt V. Urbutis är suffixvarianter former av samma suffix som är oberoende av böjningen (Urbutis 1978: 214). I denna artikel betraktas som avledningsvarianter termer som bildats med varierande avledningsaffix (prefix, suffix) samt termer med varianter av affixen. Här avses med varierande avledningsaffix i första hand fall där standardspråkets och dialekternas affix varierar. Även sådana fall räknas som avledningsvarianter där avledningarna

126 Robertas Stunžinas | Variantiniai statybos liaudies terminai...

liknar varandra i fråga om funktion och betydelse. Till avledningsvarianterna räknas också sammansättningar med olika fogelement.

I gruppen avledningsvarianter dominerar prefixavledningar sett till avledningstyp. Fall av variation mellan suffixavledningar är betydligt färre, och en liten andel utgörs av varierande sammansättningar.

Varierande avledningsprefix. I det undersökta källmaterialet kunde endast fall av variation mellan dialektala prefix fastställas. I denna grupp utgör fall med prefixen prie-, prieš- och už- samt deras dialektala varianter den största delen. Variation med andra prefix är relativt ovanlig.

Avledningar med prefixen prie-, prieš- och deras varianter. I denna grupp utgörs den största delen av avledningar med de varierande prefixen prie-, pry- (jfr LKG 1965: 428) och prieš-, pryš-, till exempel: priegonkis (1) MPs, Nj – prygonkis (1) Mžk, Ms, Trš, Klm, Rs, Erž; priepirtis (1) Lnkv, Pš, Žg, Jnš – prypirtis (1) Vkš, Šts, Ms; prieškaktis (1) Rm – pryškaktis (1) Lk. En rad består av hybrider: prielotė ”list för att hålla fast halm” (1) Vl – prylotė (1) Šts.

Några andra fall av variation med prefixet prie- och dess varianter har påträffats, till exempel: priekletis (1) Grv, Vj, Bsg – priklėtis (2) M, Vlkv, Skr, Vdžg, Žal, Grš, Gl, Čk; prieżedà (3^a) Rmš, Št – pryžedà (3^a) Grš, Plv, Jnš, Dkš, Kt, Ldvn, Šn, prižedà (3^b) Ar, Bsg, Srv.

Avledningar med prefixet už- och dess varianter. Denna grupp består av fall där dialektprefixen užu-, ažu- och ūž- varierar, till exempel: užūgardė (1) LKA I 55 (Žb), Brž, Slm, Vb – ažūgardė (1) Pnd, Kp; užžūjau jis (1) Pl – ažžūjaujis (1) Grv, Ds, Užp; užžūšalė (1) Slm, LTR (Pmp) – ažžūšalė (1) Kp, Ds; užžlaidas (3^b) DunŽ, Jz, Gs – ūžlaidas (1) Prn, Skr, Slv, Mrj, Jrb, Alk, Erž.

Avledningar med andra prefix och deras varianter, till exempel: pāpavietis (1) Mrs, papavietis (2) Dv – pópavietis (1) Pv; atpjo v̇a (3^b) Rm – atàpjova (1) Ds; sąspara (1) Ktk, Km, Vrn, KzR, Dbč, Vs, sąsparà (3^a) Klt, KzR ”byggnadshörn där stockarna hakas samman” (1) Ign, Ob, Ant, Br, Vlk – súšpara (1) Dkš.

Varierande avledningssuffix. Gruppen av varianter av avledningssuffix består av termer bildade med dialektala suffix eller suffix med samma betydelse. I denna variantgrupp dominerar avledningar med suffixen -ininkas, -(i)nyčia, -yčia, -uolis och deras varianter.

Avledningar med suffixet -ininkas och dess varianter. Den största gruppen består av avledningar med det mångfunktionella suffixet -ininkas och dess varianter -inykas, -(n)ykas (se LKG 1965: 403), -ninkas (se LKG 1965: 342), till exempel: mūrininkas (1) Skr, Vkš – mūrin ykas Kp – mūrninkas LTR (Pkr) – mūrnykas Dbk, Ds, Mps; vištininkas (1) LKA I 52, Pjv, Rdm, Pv, Žvr, SmIn, Brs – vištinykas Nmč, LKT 381 (Vs), Alv, KzR.

Terminologija | 2008 | 15

127

En stor del utgörs av variantrader med främmande ord och icke rekommenderade hybrider, t.ex.: kaladninkas ”skjul, takskydd, takskjul” (2) Vdk, Up – kaladnykas (2) Žmt, Stk, Pv, Jz, Vdšk, Ldk, St, Ssk, Glv, Brb; kaladniñkas ”gren till gärdesgård, gärdselstör” (2) Grk, Šlv – kaladnykas (2) Krk, Bsg, Šln, Klov, Sml; kaladniñkas ”stängsel av gärdselstör” (2) Šlv – kaladnykas (2) Klov, Sml.

Avledningar med andra suffix och deras varianter. Avledningar med suffixvarianterna -idė, -ymas, -imas, -esys, -ėsys, -ūlis, -ulis, -ra, -ara, -elė, -alė, -yčia, -(i)nyčia är enstaka, t.ex.: dailidė (2) Grž – dailydė (2) Vlkv; vištidė (2) LKA I 52, Lš, Brš – vištydė (2) LKA I 52, Vlk; gréndymas (1, 3^a) Smn, Skrd, Vrn, Kt, Mrs, Pns, Dkš – gréndimas (1) Dg; trobėšys (3^a) DrskŽ, Kv, Slnt, Rsn – trobėšys (3^a) Užg, DrskŽ, Dg; krivūliai ”krökta stänger för att styra en vagn, fästa vid bakaxeln på en cykel eller en släde (vid transport av långa stockar, timmer); bakre cyklar eller slädar för transport av timmer; vagn för transport av långa stockar (timmer)” (2) Lp – krivūliai (2) Kp, Kb, Vs, Dbč, Mrc; skiedrà (3), (4) Lp, LKT 179 (Jrb), LTR (Plv) – skiedarà (3^a) Prl, Dbč, Vlk.

En betydande del av gruppen utgörs av icke rekommenderade hybrider, t.ex.: pečėlė ”en murad avsats i höjd med eller högre än en bänk, eller en fastsatt bräda vid en stampad ugn att sitta eller ligga på” (3^b) Brž, Šd, Všk, Pšl – pečalė (3^b) Šln, LMD (Šlv); plītnyčia (icke rekommenderat) ”tegelbruk” (1) Slm, Dov, Plv, Dj – plītnincė Als; žardinýčia ”byggnad utan väggar för torkning av lin” (1) Ms, Tv, Brs – žardinīnčia (1) Kl, Pln.

Gruppen av sammansättningsvarianter består av sammansatta termer med och utan fogevokaler. Flest är rader med grundläggande sammansatta termer med fogevokaler. De grundläggande varianterna är oftast normativa termer, t.ex.: bandódaržis (1) Kv, Als, Užv, Štk, Kl, Vkš – bandādaržis (1) Lž; kiaūliatvartis (1) Vrn, Drsk, Lzd, Švnč, Dkš – kiaūltvartis (1) Ilg, Erž, LMD (Rs); trobāvietė (1) Smn, Všt, Grdž, Vv – tróbuvietė (1) DūnŽ, Žlp, Vn, Užv; dièndaržis (1) Pš, Grk, Rd, Tt, Bsg, Rm – dienādaržis (1) Sdk; duonkepė (3^a) Švnč – duonakepė (3^4a) JnšM, Kkl, Slk, Ds; lentgalys (3^b) Ds, Brs, Dkš – lentagalys (3^4b) Skdt, Vlk, Ds; plytgalys (3^b) Mrj – plytagalys (3^4b) Ds, Lkm, Dgl.

Till varianter av sammansättningar bör också raden med avledningar av hybrid suffixet -yčia räknas, vars grundord uppvisar skillnader i fogevokal, t.ex.: langeveryčia (2) Slk, Ut, Ktk, Dgl, Mlt – langverýčia (1) Slk.

Blandade varianter. Separat inom gruppen av morfologiska varianter bör även blandade fall av termvariation nämnas. Det rör sig om morfologiska numerusvarianter,

128 Robertas Stunžinas | Variantiniai statybos liaudies terminai...

som också uppvisar fonetiska skillnader, t.ex.: žiūželiai ”gargažė” (1) Erž, Skr – žiūželis (1) Prng.

SLUTSATSER

Varianttermer är termer med skillnader i språkliga medel som formellt inte bryter mot innehållets enhet och inte medför semantiska förändringar. En analys av fallen av variation bland de folkbyggnadstermer som återfinns i Lietuvių kalbos žodyne, med avseende på de varierande språkliga medlen och det nutida språket, visade att varianterna är många och av olika slag. Störst andel utgörs av accent- och fonetiska varianter. Gruppen av accentvarianter består till största delen av varianter med olika accentposition; varianter med olika accentkontur på samma accentposition är betydligt ovanligare.

En stor del av accentvarianterna utgörs av variantrader med grundläggande normativa termer. Variantrader med icke-normativa termer består av varianter av ord i det nutida språket eller termer som inte används i det nutida språket. En betydande del av variantraderna inom accentgruppen utgörs av främmande ord och icke rekommenderade hybrider.

Gruppen av fonetiska varianter består till största delen av termer som följer det nutida språkets normer samt dialektala varianter med skillnader i vokalernas kvantitet och kvalitet. Betydligt ovanligare är varianter med skillnader i konsonanter.

I gruppen av morfologiska varianter, som består av termer med samma rot och identisk betydelse men med olika ändelser och avledningsaffix samt varianter av morfologiska kategorier, dominerar termer med variation i genus; fall av variation i numeruskategorin är sällsynta.

I gruppen av ändelsevarianter dominerar termer med ändelserna -ė och -(i)a, -as och -ys. I gruppen av avledningsvarianter utgörs majoriteten av avledningar med prefixen prie-, prieš-, už- och deras dialektala varianter, samt avledningar med suffixet -ininkas och dess varianter.

All folklig byggnadsterminologi har inte slutgiltigt normerats. En del fall av variation bland folkbyggnadstermerna har kommit in i det nutida språket.

LITTERATUR OCH KÄLLOR

DŽ₆ 2006: Den moderna litauiska språkordboken (3:e elektroniska upplagan), Vilnius.

Klimavičius J. 1996: Nuo liaudies terminijos prie mokslinės. – Terminologija 3, 4–25.

LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1, Vilnius.

LKŽ_e 2005: Lietuvių kalbos žodynas (elektroninis leidimas, www.lkz.lt), Vilnius.

Urbutis V. 1978: Žodžių darybos teorija, Vilnius.

Župerka K. 1983: Lietuvių kalbos stilistika, Vilnius.

Ахманова О. 2005: Словарь лингвистических терминов, Москва.

Terminologija | 2008 | 15

129

Гринев С. 1993: Введение в терминоведение, Москва.

КРусР 2003: Культура русской речи. Энциклопедический словарь-справочник, Москва.

Сложеникина Ю. 2005: Термин: семантическое, формальное, функциональное варьирование, Москва.

Татаринов В. 2006: Общее терминоведение. Энциклопедический словарь, Москва.

VARIANTER AV FOLKLIGA BYGGBEGREPP I LITAUISK ORDBOK

Artikeln behandlar varianter av folkliga byggtermer i den elektroniska versionen av Lietuvių kalbos žodynas (Litauisk ordbok) (Vilnius, 2005). Det konstaterades att majoriteten av varianterna är uttalsvarianter – betoningvarianter och fonetiska varianter. Gruppen av betoningvarianter består främst av varianter där betoningen ligger på olika stavelser, till exempel duónkelis– duonke­pýs (brödugn). Varianter med samma betoningsplats men olika intonation är märkbart mer sällsynta, till exempel añtpamatis – ántpamatis (upphöjning runt grunden).

En stor del av betoningvarianterna är varianter av normativa termer, till exempel gárvilka – garvilkà (ångkanal). Varianter av icke-normativa termer är varianter av ord i det moderna språket eller termer som inte används i det moderna språket, till exempel ápusė – apušė (asp). En betydande andel av varianterna utgörs av barbarismer och hybrider, till exempel ákšelis – akselýs (hackad halm).

Gruppen av fonetiska varianter består främst av termer som överensstämmer med det moderna litauiska språkets normer samt varianter med kvantitativa och kvalitativa vokalskillnader, till exempel klijus – klýjus (lim).

Gruppen av morfologiska varianter består av termer med samma rot och betydelse men med skillnader i böjnings- och avledningsaffix samt en variation av morfologiska kategorier. I denna grupp dominerar termer med genusskillnader (palubỹs – palubė (utrymmet under ett tak)); termer med numerusskillnader (drobỹnos – drobynà (stege)) är relativt sällsynta.

I gruppen av varianttermer med olika böjningsaffix har majoriteten ändelserna -ė och -(i)a (priemeñė – priemenìà) (farstu), liksom -as och -is (sienójas – sienójis) (stock). I gruppen av avledningsvarianter utgörs majoriteten av avledningar med prefixen prie-, prieš- och už- och deras dialektvarianter, till exempel (príegonkis – prýgonkis (veranda), príeškaktis – prýškaktis (spisfront), užžgardė – ažūgardė (äng)), samt avledningar med suffixet -ininkas och dess varianter (múrininkas – mūrinýkas) (murare).

Mottaget 2008-12-11

Robertas Stunžinas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT–10308 E. paštas: [email protected]

130

Robertas Stunžinas | Variantiniai statybos liaudies terminai...