Terminologievenemang vid Litauiska språkinstitutet

JOLANTA GAIVENYTĖ-BUTLER, DIANA ŠILOBRITAITĖ

Litauiska språkinstitutet

I oktober 2011 hölls två terminologievenemang vid Litauiska språkinstitutet.

Den internationella vetenskapliga konferensen Terminologins metodologi, dess tillämpning i dag och i framtiden arrangerades av Litauiska språkinstitutets terminologicentrum tillsammans med det internationella terminologiinformationscentret Infoterm. Evenemanget, som hölls den 12–13 oktober, ägnades åt 90-årsjubileet av Terminologikommissionens grundande. Många framstående vetenskapsmän och samhällsaktörer från den tiden deltog i denna kommission, som inrättats under utbildningsministeriet – Kazimieras Būga, Jonas Jablonskis, Pranas Mašiotas, Antanas Smetona, Juozas Tumas-Vaižgantas, Antanas Vireliūnas med flera. Under sina fem verksamhetsår behandlade och godkände kommissionen ett stort antal termer från olika områden, varav en del återfinns i ordboken Įvardai, arba terminai, priimti Terminologijos komisijos, utgiven 1924. Kommissionens verksamhet, trots att den väckte motstridiga bedömningar, var det första försöket att systematiskt normera litauisk terminologi.

Konferensen hade deltagare från Irland, Österrike, Belarus, Lettland, Polen, Litauen, Ryssland, Ungern och Tyskland.

Den första konferensdagen hölls föredragen på engelska. Störst uppmärksamhet ägnades åt terminologivetenskapens utveckling, terminologins utvidgning, utveckling och tillämpning av informations- och kommunikationsteknik i terminologiarbetet samt frågor om undervisning i terminologi och fackspråk.

De två första föredragen ägnades åt terminologivetenskapens utveckling. Den inbjudne talaren Heribert Picht redogjorde för orsakerna till och förutsättningarna för terminologins uppkomst som en självständig disciplin samt för påverkan på terminologins utveckling av standardiseringen, rörelsen Wirtschaftslinguistik som uppstod i tyskspråkiga länder, E. Wüsters, E. Drezens och D. S. Lottes arbeten samt den modell som L. Hoffmann föreslagit. När talaren gick igenom terminologiskolorna uppmärksammade han att de grundläggande synsätten hos dessa skolor på

198

J. Gaivenytė-Butler, D. Šilobritaitė

Terminologijos renginiai Lietuvių kalbos institute

teorin om terminologi skiljer sig inte åt. Enligt H. Picht är terminologi en självständig disciplin inom modern lingvistik med en metadisciplinär karaktär. Sergiusz Grinev-Griniewicz (Universitetet i Białystok, Moskvas humanistisk-pedagogiska institut) påpekade att terminologivetenskapens historia kan betraktas som historien om utvecklingen av metoder för att studera specialiserat ordförråd. Han behandlade de systemiska, typologiska, semiotiska och parametriska synsätt som tillämpats under olika perioder, metoder för analys av termbildning och definierbarhet samt det antropolingvistiska synsätt som han själv föreslagit. Ágota Fóris (Károli Gáspár-universitetet, Budapest) talade om sambanden mellan terminologi och textlingvistik. Av textens sju kännetecken ägnade hon särskild uppmärksamhet åt koherens och talade om terminologins roll när kunskap kodas i en text och avkodas ur den. Föredraget av Brian Ó Raghallaigh och Gearóid Ó Cleircín, medarbetare vid Fiontar, den iriskspråkiga avdelningen vid Dublin City University, handlade om iriska termer i EU-institutionernas flerspråkiga terminologidatabas IATE. När iriskan blev ett officiellt EU-språk ökade behovet av irisk terminologi. Föredragshållarna delade med sig av sina erfarenheter av att skapa och förvalta terminologi och presenterade de irländska institutioner som arbetar med detta samt termbanken. Valentīna Skujiņa från Lettiska språkets institut vid Lettlands universitet och Ilze Irēna Ilziņa från samma universitets institut för matematik och datavetenskap talade om översättningens inverkan på utvecklingen av lettisk terminologi och om vikten av internationella terminologistandarder för att harmonisera terminologin.

I föredraget av nästa inbjudna talare, som inledde eftermiddagssessionen, Christian Galinski, chef för Infoterm, ägnades störst uppmärksamhet åt vikten av innehållsmässig kompatibilitet och betydelsen av internationella standarder för att uppnå kompatibilitet. Klaus-Dirk Schmitz från Kölns yrkeshögskola fortsatte på temat standardisering och talade om nyttan med internationella standarder vid utbyte av terminologiska data. Liudmila Ryčkova (Janka Kupala-universitetet i Grodno) höll ett föredrag om undervisning i fackspråk. Hon konstaterade att terminologin blir allt viktigare i kunskapssamhället, inte bara för specialister inom ett visst område utan också i ett bredare sociokulturellt sammanhang. Sergej Šelovs från Viktor Vinogradovs institut för ryska språket (Moskva) ägnade sitt föredrag åt underförstådd information i en terminologisk kunskapsbas.

Konferensens andra dag ägnades åt litauisk terminologi. Föredragen hölls på litauiska. Under förmiddagssessionen talades det om utvecklingen av fackterminologin inom olika områ-

Terminologija | 2011 | 18 1 9 9

den, Terminologikommissionens verksamhet och dess roll i den litauiska terminologins historia.

Albina Auksoriūtė, chef för Terminologicentrum vid Litauiska språkets institut, gav en översikt över Terminologikommissionens (1921–1926) verksamhet: hon behandlade kommissionens uppgifter och utförda arbete och bedömde deras betydelse för den fortsatta utvecklingen av terminologin i Litauen. Vincentas Drotvinas från Vilnius pedagogiska universitet presenterade för åhörarna hantverkarnas nomenklatur i äldre skrifter och i tvåspråkiga lexikografiska verk från 1600- och 1700-talen. Materialet behandlades ur flera perspektiv: föredragshållaren analyserade särdragen i hur termer återges i ordböcker, hantverkarnas specialisering, ursprunget till ordböcker från öst- och västaukštaitiska dialekter, historiken bakom benämningarnas användning med mera.

Medarbetare vid Terminologicentrum vid Litauiska språkets institut talade om olika aspekter av historien bakom terminologin inom skilda vetenskapsområden. Palmira Zemlevičiūtė gav en översikt över ursprunget till och synonymiken hos termer i artiklar om hälsa i tidningen Keleivis (1849–1880) och uppmärksammade ord som inte kom att bli medicinska termer. Robertas Stunžinas talade om folkliga undertyper av byggtermer och betonade att analys av termer utifrån genus och art är en viktig terminologisk uppgift. Solvita Labanauskienė behandlade ursprunget till de litauiska och lettiska växtsläktnamn som används i Baltijos šalių floroje (1993–2003). Föredragshållaren jämförde flera grupper av växtsläktnamn i de baltiska språken och betonade likheter och skillnader mellan växtsläktnamnen i litauiska och lettiska. Diana Šilobritaitė analyserade metoder och medel för termbildning i den litauiske samhällsaktören Petras Vileišis aritmetiklärobok från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, Keturi svarbiausieji veikalai aritmetikos (1886), och jämförde dem med dagens matematiska termer. Asta Mitkevičienė talade om Terminologikommissionens roll i historien bakom terminologin inom litauisk litteraturvetenskap och gav en översikt över vilka litteraturvetenskapliga termer som hade behandlats i kommissionen. Hon tog särskilt upp synonymiken bland litteraturvetenskapliga termer. Alvydas Umbrasas undersökte strukturen hos en handskriven rysk-litauisk ordbok över juridiska termer (1920). Enligt föredragshållaren är den aktuella ordbokens struktur inte typisk för termordböcker.

Under eftermiddagssessionen diskuterades aktuella problem inom modern litauisk terminologi. Audra Ivanauskienė (Litauens statliga kommission för det litauiska språket) presenterade kommissionens terminologiarbete. Hon betonade strävan att säkerställa spridningen av korrekt terminologi och uppmärksammade även samarbetet mellan institutioner och specialister i Litauen och Europeiska unionen

200

J. Gaivenytė-Butler, D. Šilobritaitė

Terminologijos renginiai Lietuvių kalbos institute

i frågor som rör användningen av termer. Egidijus Zaikauskas från den litauiska språkavdelningen vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning talade om litauisk terminologi inom Europeiska unionens institutioner: han behandlade översättnings- och textterminologi, juridisk konsekvens, dokumentöversättningens tidsåtgång med mera. Syftet med Regina Kvašytės föredrag från Šiauliai universitet var att fastställa särdragen hos terminologins metaspråk i litauiska och lettiska med utgångspunkt i vetenskapliga arbeten och ordböcker. Hon undersökte mikrosystemet av termer bildade med roten termin- i litauiska och lettiska. I ett föredrag av författarkollektivet Erika Rimkutė, Gintarė Grigonytė, Andrius Utka och Loic Boizou från Vytautas Magnus-universitetet presenterades försök att automatiskt identifiera litauiska termer med en lingvistisk metod. Det betonades hur processen för att identifiera möjliga termer kan påskyndas med hjälp av särskilda datorprogram. Gintautas Grigas och Tatjana Jevsikova från avdelningen för informatikmetodik vid institutet för matematik och datavetenskap vid Vilnius universitet höll ett föredrag om engelsk-litauiska datorfrasordböcker. Störst uppmärksamhet ägnades åt verktyg som kan påskynda lokaliseringen av programvara till litauiska och förbättra kvaliteten på termöversättningar. Markas Paura från avdelningen för översättningsvetenskap vid Vilnius universitet talade om begreppet kompiuterių virusas och dess tvärvetenskapliga karaktär. I Vilija Cielienės föredrag från Kaunas tekniska universitet gavs en översikt över strukturen hos litauiska synonymiska datatermer av olika ursprung; hon undersökte vilka termer studenter tenderar att använda och diskuterade faktorer som påverkar valet. Eglė Dumšienė från Šiauliais statliga yrkeshögskola analyserade användningen av datatermer i examensprojekt inom utbildningsprogrammet för informationssystemteknik. Föredragshållaren identifierade grupper av fel i dessa termer (främmande ord, fel i ordbildning och form med mera). Agnė Strelkauskytė, student vid Vilnius universitet, undersökte lexikonet och terminologin på den sociala nätverkssajten Facebook och jämförde dem med andra nätverkssajter.

Konferensens arbete sammanfattades av Alvydas Umbrasas, medarbetare vid Terminologicentrum.

På Litauiska språkets instituts webbplats finns konferensprogrammet och teserna. Artiklar som bygger på några av konferensföredragen publiceras i detta nummer av Terminologijos; ytterligare några artiklar kommer att tryckas i tidskriftens nittonde nummer.

Terminologija | 2011 | 18

201

Den 17–18 oktober föreläste professor emeritus Heribert Picht, en av Europas främsta terminologer, vid ett terminologiseminarium som anordnades av Terminologicentrum. Som lärare deltog han i terminologiutbildningar som hölls i sexton länder. Som gästprofessor undervisade han vid Norges Handelshøyskole och arbetade under många år vid Copenhagen Business School (Handelshøjskolen). Hans forskningsområden är teoretisk och tillämpad terminologi, fackspråk (LSP), kunskapshantering och termbanker, språk- och terminologiplanering, terminologiundervisning samt professionell kommunikation. Professor Heribert Picht är den första terminologen som tilldelats Eugen Wüster-priset, vilket sedan 1997 delas ut av det internationella terminologicentret Infoterm för insatser inom terminologiområdet. År 2007 gav förlaget John Benjamins ut en samling terminologiska artiklar till hans ära, Indeterminacy in Terminology and LSP (red. Bassey Edem Antia).

Den första seminariedagen höll prof. H. Picht tre föreläsningar. Föreläsningen Terminology, LSP and professional communication (Terminologi, fackspråk och professionell kommunikation) behandlade terminologidisciplinens utveckling, dess plats bland andra språkvetenskapliga discipliner, förhållandet mellan terminologi och fackspråk samt deras betydelse för professionell kommunikation och kunskapsöverföring i allmänhet. Föreläsningen Object, concept and their representational forms (Objekt, begrepp och deras representationsformer) ägnades åt terminologins grundläggande begrepp och termer. Professorn talade om uppfattningarna om objekt, begrepp och term, klassificeringar av objekt, begreppens extension och intension, lingvistiska, sociolingvistiska och metodologiska principer för termbildning, termdefinitioner, terminologiska föreningar, icke-verbala representationsformer för begrepp och betydelsen av att inkludera dem i terminologiska databaser. Han gick igenom definitioner av centrala terminologiska termer i internationella standarder och uppmärksammade åhörarna på inkonsekvenser i dem. Föreläsningen Knowledge ordering at conceptual level (Kunskapshantering på begreppsnivå) behandlade relationerna mellan objekt, mellan begrepp samt mellan begrepp och termer.

Den andra seminariedagen behandlades två ämnen. Föreläsningen Language planning and terminology planning (Språkplanering och terminologiplanering) ägnades åt språkplaneringens mål, medel och institutioner, nivåer och metoder för terminologiplanering, terminologins standardisering samt språkförhållanden inom olika verksamhetsområden. Föreläsningen Indeterminacy, the

202 J. Gaivenytė-Butler, D. Šilobritaitė Terminologijos renginiai Lietuvių kalbos institute

sciences and professional communication (Obestämdhet, vetenskaper och professionell kommunikation) tog H. Picht upp frågan om obestämdhet och bestämdhet verkligen utgör en dikotomi. Han föreslog definitioner av begreppet som en tankeenhet, begreppet som en kunskapsenhet och begreppet som en kunskapsbildningsenhet. Han påpekade att man bör skilja mellan epistemologisk obestämdhet och den obestämdhet som orsakas av den term (begreppsbild) som används i texten, och visade hur terminologiska metoder kan användas för att göra en terminologisk enhet bestämd.

Seminariedeltagarna fick intyg.

Inkommen 2011-12-05

Jolanta Gaivenytė-Butler Litauiska språkinstitutet P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post: [email protected]

Diana Šilobritaitė Litauiska språkinstitutet P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post: [email protected]

Terminologija | 2011 | 18

2 0 3