Folklig terminologi för ekonomibyggnader

ROBERTAS STUNŽINAS

Institutet för litauiska språket

NYCKELORD: folkliga byggnadstermer, benämningar på ekonomibyggnader, synonymer, polysema termer, hyperonymer, hyponymer

Vetenskapliga termer benämner ämnesområdets begrepp som medlemmar av ett visst system. Folkliga termer uppstår spontant och benämner begrepp utan koppling till ett begreppssystem. De bildar dock komplexa och heterogena mikrosystem av lexikala enheter som är förbundna genom olika semantiska relationer (om den folkliga terminologins ursprung, synonymi, polysemi, hyperonymi och hyponymi samt annat som rör bostadshus och dess delar, se Stunžinas 2010: 130–143; 2011: 142–153). I denna artikel undersöks folkliga termer som benämner ekonomibyggnader¹. De analyseras med avseende på de begrepp de benämner, ursprung och semantiska relationer (synonymi², polysemi samt hyperonymi och hyponymi). Materialet har hämtats från källor till levande språkbruk: den omfattande Lietuvių kalbos žodynas (elektronisk utgåva), Druskininkų tarmės žodynas, Kaltanėnų šnektos žodynas, Kazlų Rūdos šnektos žodynas (del I), Kupiškėnų žodynas (del I), Lazūnų tarmės žodynas, Šiaurės rytų dūnininkų šnektų žodynas, Zanavykų šnektos žodynas (del I–III), Lietuvių kalbos atlasas (del I). Totalt analyseras 196 olika folkliga termer³.

¹Termenbyggnad används i betydelsen ”hus”. Den kan också användas i betydelsen vilken konstruktion som helst, se pastatas ”byggnad, hus” (DŽ₆). Ekonomibyggnader räknas som konstruktioner med komplicerad utformning, där gårdsredskap, kläder, spannmål och foder förvaras; till dem räknas även byggnader för djurhållning, matlagning, bad och andra hjälpfunktioner. Till ekonomibyggnader (hus) räknas inte uthus för olika ändamål eller enkla konstruktioner – skjul, takskydd och utedass. Terminologin inom denna grupp avses analyseras separat.

²I artikeln undersöks den folkliga terminologin som hela folkets samlade terminförråd, där synonymi och polysemi förekommer. Folkliga termer kan också undersökas inom en dialekt, som dess terminologiska system (se vidare Klepikova 1974: 31).

³I de undersökta källorna förekommer många termvarianter, vilka i denna artikel inte betraktas som separata termer (om variantbegreppet, se vidare Stunžinas 2008: 111–112).

184

Robertas Stunžinas | Ūkinių pastatų liaudies terminija

1. BEGREPP, TERMERS URSPRUNG,

SYNONYMI OCH HIERARKISKA RELATIONER

Litauiska traditionella ekonomibyggnader växte fram och förändrades under flera århundraden. Detta kan ha bidragit till att folkterminologin inom området är så omfattande och varierad. En av de första ovanjordiska byggnaderna med öppen härd var exempelvis samogiternas namas – fram till 1500-talet bodde man där och höll husdjur. I takt med att boskapsskötseln utvecklades uppstod i Samogitien en variant av bostadshuset med utrymmen för djurhållning. Samogiterna kallade den numalis (se vidare LLA 1965: 42–43). Bostadshuset och ekonomibyggnaderna har beskrivits i historikers och etnografers arbeten. En av de första som på litauiska beskrev det traditionella litauiska bostadshuset, den tillbyggda ladugården och ekonomibyggnaderna på 1800-talet var folkbildaren, historikern och den nationella väckelsens ideolog Simonas Daukantas. I hans beskrivningar hittar man traditionella byggnadsbeteckningar: ”Den första av deras byggnader i dessa skogar kallades nam[s], eller namas, namaitis, och därför kallades hela folket av främlingar nomadžiai, det vill säga människor som bor i hus. <...>. Den andra dörren i den mellanvägg som delade av rummen var nästan lika stor som den stora dörren och ledde från huset till ladugården, eller kūtė, så kallad efter ordet tverti ’inhägna’, varifrån hela inhägnaden senare kallades tvaras eller dvaras; den var från början gjord av flätverk och hade en sidovägg gemensam med själva huset. I ladugården stod djuren längs väggarna, nämligen kor och oxar” (Daukantas 1976: 429–430). Med tiden förändrades husets funktion, och det blev ett sommarbostadsrum, ett kök, ett förråd eller en ladugård (om byggnadens utveckling, se vidare Butkevičius 1958: 157).

Uppgifter från källor till det levande språket visar att termen namas betecknar vilken ekonomibyggnad som helst – ”bostad eller någon annan byggnad; ladugård; kostall; en fristående liten byggnad med spis för sommaren”⁴ LKŽe. Termen trobesys har en närliggande betydelse – ”någon slags ekonomibyggnad” LKŽe, ZanavŽ3 481. Dessa två synonymer kan betraktas som centrala termer i det undersökta mikrosystemet – andra termer står i hierarkiska relationer till dem. Åttiofyra specifika termer står i ett hyponymiskt förhållande till de överordnade termerna namas och trobesys. De specifika termerna betecknar utifrån funktion tio byggnader: 1) en byggnad för förvaring av säd, spannmål och andra förnödenheter; 2) en byggnad för att samla in och torka säd samt för tröskning; 3) en byggnad för uppläggning av säd och lin; 4) en byggnad för torkning av lin; 5) en byggnad för förvaring av hö; 6) ett förråds-

⁴ I artikeln utgår man från källornas betydelser.

Terminologija | 2012 | 19

185

hus; 7) en byggnad för matlagning; 8) en byggnad för djurhållning; 9) hjälpbyggnader; 10) en byggnad för livsmedelsberedning. Etthundratio termer står i hyponymiska relationer till termerna i de uppräknade grupperna. De fungerar som specifika termer och benämner byggnader utifrån olika egenskaper (funktion, kvalitet, konstruktion, storlek med mera).

En av de viktigaste byggnaderna på gården är byggnaden för förvaring av säd, spannmål och andra förnödenheter. En sådan byggnad benämns med tre synonyma termer – två litauiska och en germansk: klėtis ”byggnad eller del av byggnad där säd hälls upp, kläder förvaras eller annat ställs undan, eller där man sover; visthusbod” LKA I 47, KzRŽ I 368, ZanavŽ1 718, svirnas⁵ LKŽe, LKA I 47, DrskŽ 362, LzŽ 252; ×⁶špykerė (ty. Speicher) LKŽe, LKA I 47, ZanavŽ3 331. Daukantas har beskrivit traditionen kring klėtis: ”Den tredje byggnaden kallades klėtis, efter ordet klėsti; den höjdes en eller en och en halv aln över marken på stockar eller stora stenar, hade plankgolv och innertak för att hållas torr, och där förvarades säd i kärvar eller lårar, kläder, kött, pälsar och hudar, det vill säga saker för utgång och fest; ibland hade den ett rum, ibland två, tre eller fyra <...>” (Daukantas 1976: 433). Termerna klėtis och svirnas bör betraktas som partiella synonymer – historiskt hade de olika betydelser. Skriftliga källor från 1500-talet visar att klėtis var avsedd för sömn och förvaring av kläder, medan svirnas var avsedd för förvaring av säd (Dundulienė 1982: 114, 1991: 101). I denna artikel betraktas alltså termer som synonyma när de betecknar samma eller mycket närliggande begrepp⁷.

Fyra termer – tre litauiska och en germansk – står i ett hyponymiskt förhållande till de termer som betecknar klėtis (svirnas). De fungerar som specifika benämningar på klėtis och betecknar funktion, storlek, kvalitet eller konstruktion: drapanė ”klėtis för kläder” LKŽe, KpŽ 434, svirnas ”större klėtis” LKŽe, LKA I 47, ZanavŽ3 236, svirnynas ”dålig, obetydlig svirnas”

⁵ Betydelserna hos de synonyma termerna anges inte.

⁶ Främmande ord markeras med kryss. Hänvisningarna i Lietuvių kalbos žodynas ligger till grund.

⁷ En bred förståelse av synonyma termer är viktig eftersom folktermernas betydelser är obestämda. Inom terminologisk teori betraktas vanligtvis endast termer som är helt identiska i betydelse som synonymer – dubletter (Ахманова 1966: 13, Даниленко 1977: 53; Головин, Кобрин 1987: 54). Dubletter betecknar samma objekt, har samma distribution och kan ersätta varandra utan att innehållet förändras (Курышко 1993: 109). Folktermer kännetecknas inte av strikt betydelse och användning; därför är det svårt att exakt fastställa vilka termer som är helt identiska i betydelse och vilka som inte är det.

186 Robertas Stunžinas │ Ūkinių pastatų liaudies terminija

LKŽe; ךpykeris (ty. Speicher LKŽe) ”en byggnad med rum på nedervåningen och spannmål förvarad på övervåningen” LKA I 47.

En annan av de viktigaste traditionella ekonomibyggnaderna var en byggnad för att förvara, torka och tröska säd. Daukantas har nämnt en sådan byggnad och dess benämning: ”Den femte byggnaden var också avlångt fyrkantig, kallad reja, där man, efter att ha tagit ut den torra säden ur tröskladan och lagt den på logen, tröskade den” (Daukantas 1976: 436). Av källor från det levande språket framgår att denna byggnad har sju synonymer – fem litauiska, en lettisk och en germansk: kluonas LKŽe, LKA I 53, DrskŽ 159, KltŽ 115, LzŽ 123, ZanavŽ1 731, daržinė LKŽe, LKA I 53, jauja LKŽe, LKA I 53, klojimas LKŽe, ZanavŽ1 728, šiaudinė LKŽe; reja (lett. rija) LKŽe, LKA I 53; ×skūnia (medellågty. schūne) LKA I 53, LKŽe. Reja betraktas som en letticism; man antar att ordet har finskt ursprung (Sabaliauskas 1990: 273, Urbutis 2009: 385; Karulis 2001: 755).

Till de uppräknade termerna är sju specifika termer knutna genom hyponymiska relationer; de betecknar egenskaper som gäller byggnadernas användningsändamål (3 termer), konstruktion (2 termer), storlek (1 term) samt konstruktion och storlek (1 term). Med tre sammansatta litauiska termer benämns en loge för att lagra säd: javinė daržinė LKA I 53; laukinė daržinė LKA I 53, lauko daržinė LKA I 53. Med germanismen skūnia betecknas en loge med en eller två tröskgolv: ×skūnia (medellågty. schūne) ”byggnad där säd lagras, med ett tröskgolv” LKA I 53, ×skūnia (medellågty. schūne) ”byggnad där säd lagras, med två tröskgolv” LKA I 53. En liten loge benämns med en litauisk term – klojimėlis ”liten loge” LzŽ 122, medan en annan term, som anger konstruktion och kvalitet eller storlek, är kloniokas ”loge byggd av undermåligt material, en eländig⁸ loge” KzRŽ I 373.

Byggnaden för förvaring av hö betecknas med trettio synonymer. Tjugosju termer består av ett ord – sexton litauiska, sex slaviska, en germansk och fyra hybrider: daržinė LKŽe, LKA I 56, KltŽ 40, KpŽ 342, daržinėle KltŽ 40, diendaržinė LKA I 57, jaujė LKA I 57, klai-mas LKA I 57, klojimas LKA I 57, kluonas LKA I 57, klu onelis LKA I 57, kluoniukas LKA I 57, padanginė LKŽe, LKA I 57, pašarinė LKA I 57, pridaržė LKA I 57, prieklaimys LKA I 57, priekluon is LKA I 57, stoginė

⁸ Adjektivet menkas kan ha flera betydelser: menkas 1. ”liten, obetydlig till storleken, av liten omfattning”; 7. ”dålig, undermålig, inte särskilt bra” LKŽe.

Terminologija | 2012 | 19

187

LKŽe, LKA I 57, šieninė LKŽe, LKA I 57, ZanavŽ3 271; ×adryna (vitry. адрына, pol. odryna) LKA I 57, ×kaladnykas (vitry. холодник, pol. chłodnik ”skjul, skjulrum”) LKA I 57, ×padakė (pol. poddasze) LKA I 57, ×pavietis (vitry. павец ”vedbod”) LKA I 57, ×salošius (pol. szalas ”tält, bod”) LKA I 57, ךopas (pol. szopa < ty. Schuppen LKŽe) LKA I 57; ×skūnia (medellågty. schūne LKA I 53) LKA I 57, ZanavŽ3 96; ×adrynelė (hybrid, av slav. adryna och litauiskt suffix -ėlė) LKA I 57, ×skūnelė (hybrid, av germ. skūnia och litauiskt suffix -elė) LKA I 57, ×skūngalis (hybrid, av germ. skūnia och litauiska galas ”ände”) LKA I 57, ךieninyčia (hybrid, av litauiska šieninė och slav. suffix -yčia) LKA I 57. Daukantas har skrivit om en byggnad för höförvaring och kallade en sådan byggnad stoginė och daržinė: ”Den sjunde byggnaden kallades stoginė eller daržinė, avlångt fyrkantig, där man lade säd, halm eller hö <...> den kallades stoginė, eftersom den hade tak; väggarna var antingen av stockar eller av störar” (Daukantas 1976: 437). Byggnaden för höförvaring betecknas med tre sammansatta litauiska termer: pašarinė daržinė LKA I 57, šieninė daržinė LKA I 57, šieno daržinė LKA I 57.

Det bör nämnas att vissa termer kan betraktas som partiella synonymer, eftersom de betecknar begrepp som inte är identiska. Enligt uppgifter från insamlarna till Litauiska språkets atlas förekom fristående byggnader för höförvaring sällan; oftast förvarades hö i byggnader som uppförts i anslutning till andra byggnader (LKA 1977: 57). Ibland uppfördes byggnader för höförvaring på ängar; till form och konstruktion motsvarade de byggnaderna på gårdarna (Butkevičius 1971: 191). Dessa byggnader hade väggar och räknades som byggnader.

Två små termgrupper betecknar en byggnad för att lagra säd och lin samt en byggnad för att torka lin. Den första benämns med tre synonymer – två litauiska och en lettisk: jauja LKŽe, ZanavŽ1 563, pirtis LKŽe, ZanavŽ2 409; reja (lett. rija) LKŽe, DūnŽ 301. Den andra byggnadens benämningsgrupp består också av tre synonymer – två litauiska och en hybrid: žardinė LKŽe, žardininkas LKŽe; מardininkčia (hybrid, av litauiska žardinė och slav. suffix -inčia) LKŽe.

Till ekonomibyggnaderna räknas också en badbyggnad. Den huvudsakliga benämningen på badbyggnaden är pirtis. Aukštaitier och dzukier kallade badrummet pirtimi, medan zanaviker och kapsai kallade byggnaden för lintorkning så, och žemaitierna kallade utrymmet för torkning av säd så. Žemaitierna benämnde badbyggnaden perene (LEB 1964: 277). Etnografer hävdar att pirtis ursprungligen betydde badbyggnad. Daukantas skrev om detta och benämnde på 1800-talet pirtimi

188

Robertas Stunžinas │ Ūkinių pastatų liaudies terminija

kallade samogiterna sin badstuga: ”Den sjätte byggnaden kallades pirtis; i själva pirtis fanns en ugn, längs ena sidan av väggarna fanns lavar, från ordet plauti <...>; till dessa badstugor förde man inte bara gäster och vägfarande, utan även sändebud från främmande folk: ty i forna tider var den största äran att föra en gäst till badstugan och bada honom <...>” (Daukantas 1976: 437). Senare benämndes badstugan med andra termer, men enligt regionala forskares uppgifter bevarade östaukštaitierna bäst pirtis ursprungliga betydelse (Butkevičius 1971: 198). Av de undersökta källorna framgår att gruppen av benämningar på badstugan omfattar sammanlagt sex synonymer: tre litauiska, två slaviska och en germansk: pirtis LKŽe, LKA I 58, DrskŽ 267, KltŽ 216, ZanavŽ2 409, jauja LKŽe, perenė LKŽe, LKA I 58, DūnŽ 254; ×banė (rys., vitry. dial. баня) LKA I 58, ×laznė (pol. łaznia, vitry. лазня) LKA I 58, LKŽe; ×badestubė (ty. Baden och ty. dial. stuba LKŽe) LKA I 58.

Till benämningarna på ekonomibyggnader hör fyra termer som betecknar byggnader för matlagning – tre litauiska och en hybrid: namas ”en separat, liten byggnad med spis för sommaren” LKŽe, pravarelės ”en liten byggnad hopsnickrad av brädor, där kött röks och där man på sommaren kokar mat och ångkokar potatis åt grisarna” LKŽe, viralinė ”en separat köksbyggnad eller tillbyggnad, sommarkök” LKŽe, DūnŽ 443, ubladė (hybrid, av germ. ubas) ”en separat byggnad med en brödugn eller där foder till boskap bereds” LKŽe. Ubladė är typisk för samogiterna; det är en liten byggnad med murad brödugn och ett litet rum för förvaring av redskap. Daukantas beskrev den traditionella ubladė: ”Den sjätte byggnaden kallas ubladė; där fanns en brödugn, så kallad därför att man där inte bara bakade bröd och kakor, <...> utan även fisk och kött, antingen i lindtråg eller på halm; där torkade man säd, svamp och äpplen till äppelmos, där fanns också kvarnstenar uppställda för att mala säd, liksom hos romarna: där säden maldes bakade man också brödet. Hos de fattiga fanns även pirtis i sådana ubladė, som jag sagt, eftersom en ugn hade byggts ovanpå murugnen” (Daukantas 1976: 436). I hembygdsforskarnas arbeten kallas denna byggnad också numalis. Man antar att benämningen ubladė uppkommit ur namnet på det rum i bostadshuset där det fanns en ugn och en skorsten (Gutautas, Knežys 1992: 347). Alla nämnda byggnadsbenämningar betraktas som synonymer – de har samma betydelsekärna och skiljer sig endast åt genom sidobetydelser.

Den största delen av den undersökta terminologin utgörs av termer för byggnader för husdjurshållning. För ladugårdar används hundra termer.

Terminologija | 2012 | 19

189

tio termer. Tretton termer betraktas som allmänna benämningar på ladugården; nio av dem är litauiska, till exempel: gurbas (lit. Sabaliauskas 1970: 34) LKŽe, LKA I 49, kūginys LKŽe, LKA I 49, pūnė LKŽe, LKA I 49, tvarčiukas LKA I 49, tvartas LKŽe, LKA I 49, DrskŽ 424, KltŽ 365, LzŽ 273, ZanavŽ3 510. Ladugården kallas också namas LKŽe. Historiskt har termen namas uppkommit ur benämningen på en bostadsbyggnad – i äldre hus bodde människor och höll boskap under samma tak. I takt med att boskapsskötseln utvecklades bland samogiterna uppstod en ny variant av bostadsbyggnad (som samogiterna också kallar numalis) med utrymmen för husdjurshållning (LLA 1965: 42–43). Daukantas nämner också en sådan byggnad: ”Den andra dörren <...> ledde från huset till ladugården, eller kūtė, så kallad efter ordet tverti ’inhägna’; därifrån kallades senare hela livet tvaru eller dvaru, vilken till en början var inhägnad med störar och hade en sidovägg gemensam med själva huset. I denna ladugård stod djuren bundna längs väggarna, nämligen kor och oxar” (Daukantas 1976: 430). Med hänvisning till den intilliggande inhägnaden kallas ladugården också med den litauiska termen diendaržis LKŽe. Den betecknas också med namnet på en badstuga – jauja LKŽe. Byggnaden för husdjurshållning benämns även med en term för konstruktion – dangtis LKŽe, LKA I 49. Ladugården benämns också med fem lånord – tre slaviska, ett lettiskt och ett germanskt: ×abares (pol. obora LKŽe) LKA I 50, ×stainia (vitry. стайня pol. stajnía) LKŽe, stodas (vitry. stado Fraenkel 1962: 910) LKŽe; kūtė (lett. kuts) LKA I 49, LKŽe, DūnŽ 162, ZanavŽ1 818; ×staldas (ty. dial. stall) LKŽe, LKA I 50, ZanavŽ3 163.

Benämningarna på ladugården har regional användning. Den mest utbredda är termen tvartas, som är känd både i standardspråket och i ett stort dialektområde (i södra, mellersta och östra delen av Litauen). Kūtė används i norra Litauen, gurbas används i nordöstra hörnet, staldas i södra Samogitien, pūnė i östaukštaitiska dialektområdet, namas, dangtis och abaŕes i vissa områden i mellersta Litauen, kūginys i ett litet område med östaukštaitiska dialekter (Sabaliauskas 1970: 30–49).

Med de allmänna benämningarna på ladugården är nittioåtta specifika termer förbundna genom hyponymiska relationer; de betecknar egenskaper med avseende på ändamål (92 termer), konstruktion (2 termer) och storlek (4 termer). Den största gruppen utgörs av termer för häststall. Historiker noterar att denna byggnad benämndes med flera termer: häststall, hästkūtė (Daukantas 1976: 430–431). Levande språkbruk visar att termerna för häststall bildar en synonymrad med tjugosju termer. En-

190 Robertas Stunžinas | Ūkinių pastatų liaudies terminija

ordstermerna är sexton: fyra litauiska, tre slaviska, två germanska och sju hybrider: arklidė LKŽe, LKA I 50, KpŽ 66, LzŽ 23, ZanavŽ1 58, arkliatvartis LKŽe, LKA I 51, arklinė LKŽe, LKA I 50, arklinykas LKA I 50; ×abarai (vitry. абора, pol. obora LKA I 50) LKA I 51, ×kaniušnia (vitry. канюшня) DrskŽ 136, LKA I 51, ×stainia (vitry. стайня, pol. stajnia) LKŽe, LKA I 51, DrskŽ 346, ZanavŽ3 161; ×staldė (ty. dial. stall) LKŽe, ×straja (ty. dial. štraie, štrei) LKŽe; ×arklistaldis (hybrid, av lit. arklys och germ. staldas) LKA I 51, ×kaniūkštė (hybrid, av slav. kaniušnia och den litauiska suffixformen –tė) LKA I 51, ×stainelė (hybrid, av slav. stainia och den litauiska suffixformen –elė) LKA I 51, ×stainikė (hybrid, av slav. stainia och den litauiska suffixformen –ikė) LKA I 51, ×staininė (hybrid, av slav. stainia och den litauiska suffixformen –inė) LKŽe, LKA I 51, ×stojinė (hybrid, av slav. stoinia och den litauiska suffixformen –inė) LKŽe, LKA I 51, מirginyčia (hybrid, av lit. žirgas och det slaviska suffixet –inyčia) LKŽe. A. Sabaliauskas har påpekat att kaniušnė (kaniušnia) sannolikt lånats från belarusiskan, medan former med inskottet –k– har uppkommit i litauiskan (Sabaliauskas 1970: 54). Häststallet betecknas också med tolv sammansatta termer, varav de flesta har litauiska led: arklinė pūnė LKA I 50, arklinis ažudaras LKA I 51, arklinis gur­bas LKA I 50, arklinis tvartas LKA I 50, arklių dangtis LKA I 50, arklių gur­bas LKA I 50, arklių namas LKA I 50, arklių pūnė LKA I 50, arklių tvartas LKA I 50. Gruppen av blandade termer omfattar termer med litauiska bestämmande led och lånade huvudled: arklių kūtė (lett. kuts) LKA I 50, arklių ×staldas (ty. dial. stall) LKA I 50, arklių ×stelingis (lett. stelingis ’inhägnad’, ty. dial. stellinge ’ladugård’) LKA I 51.

Kostallet betecknas med tjugotvå synonyma termer – nio enordstermer och tretton sammansatta. Fjorton termer är litauiska – sju enordstermer och sju sammansatta: bandininkas LKA I 50, galvidė LKŽe, galvijinė LKA I 50, gyvulininkas LKA I 50, karvidė LKŽe, LKA I 50, KzRŽ I 326, karvinys LKŽe, LKA I 50, numas LKA I 50; galvijinė pūnė LKA I 50, galvijų tvartas LKA I 50, karvidis tvartas LKA I 50, karvinė pūnė LKA I 50, karvinis gur­bas LKA I 50, karvinis tvartas LKA I 50, karvių pūnė. Kostallet kallas också med två slaviska lånord: ×abarės (vitry. абора, pol. obora) LKA I 50, ×valaunios (vitry. валуня ’oxstall’) LKA I 50. Sex sammansatta termer är blandformer – i samtliga är de bestämmande leden litauiska och huvudleden lettiska eller germanska: bandos kūtė (lett. kuts) LKA I 50, galvijinė kūtė (lett. kuts) LKA

Terminologija | 2012 | 19 191

I 50, karvidžių kūtės (lett. kuts) LKA I 50; bandos ×staldas (tysk dial. stall LKŽe) LKA I 50, galvijų ×staldas (tysk dial. stall LKŽe) LKA I 50, karvinis ×staldas (tysk dial. stall LKŽe) LKA I 50. Gruppen av benämningar på Jaučių tvarto består av fyra synonyma termer – två litauiska och två hybrider: jaučiatvartis LKA I 50, jautidė LKŽe; ×builinė (hybrid, av germ. builis och det litauiska suffixet -inė) LKŽe, ×jautstald is (hybrid, av lit. jautis och germ. staldas) ZanavŽ1 567. Det bör nämnas att termerna för kostallet och tjur- eller oxstallet kan betraktas på två sätt – som hyponymer till de allmänna stallbenämningarna eller som hyponymer till termen galvidė. Termen galvidė används även som en allmän benämning på ett nötkreatursstall – ”nötkreatursstall” LKŽe.

Kiaulių tvartas benämns med nitton synonyma termer. Sex termer är enordiga; av dessa är tre litauiska och två hybrider: kiauliatvartis LKŽe, LzŽ 116, kiaulidė LKŽe, LKA I 51, kiaulinys LKŽe; ×kiaulinčius (hybrid, av lit. kiaulė och det slaviska suffixet -inčius) LKŽe, ×kiaulinyčia (hybrid, av lit. kiaulė och det slaviska suffixet -inyčia) LKŽe. Samma typ av stall benämns också med en term för häststall – ×kaniūkšlė (vitry. канюшня, rys. конюшня LKA I 51) LKŽe. Tretton termer är sammansatta, varav nio är litauiska: kiaulinė pūnė LKA I 51, kiaulinė pūnelė LKA I 51; kiaulinis gurbas LKA I 51, kiaulinis gurbel iokas LKA I 51, kiaulinis gurbelis LKA I 51; kiaulinis tvartas LKA I 51, kiaulinis tvarčiukas LKA I 51, kiaulinis tvartelis LKA I 51, kiaulinis tvartukas LKA I 51. I gruppen av blandade termer dominerar termer med litauiska bestämningar och hybrida huvudled: kiaulinė ×kūtėlė (hybrid, av lett. kuts och det litauiska suffixet -elė) LKA I 51, kiaulinis ×staldalis (hybrid, av germ. staldas och det litauiska suffixet -alis) LKA I 51, kiaulinis ×staldukas (hybrid, av germ. staldas och det litauiska suffixet -ukas) LKA I 51. En term har en litauisk bestämning och en lettisk huvudled – kiaulinė kūtė (lett. kuts) LKA I 51. Avių tvartas betecknas med sju synonyma termer: fem litauiska, en germansk och en hybrid: avidė LKŽe, avikinė LKŽe, avin ykė LKŽe, DrskŽ 25, avininkas ZanavŽ1 86, avitvartis LKŽe; ךkūnia (tysk dial. schūne) LKŽe; ×avinyčia (hybrid, av lit. avis och det slaviska suffixet -inyčia) LKŽe.

Benämningsgrupperna för paukščių tvartų är små. Vištų tvartas benämns med fem synonyma termer: tre litauiska, en slavisk och en hybrid: vištidė LKA I 52, LKŽe, vištinė LKŽe, vištinykas LKŽe; ×katukas (vitry. komyx, pol. kotuch) LKŽe, KltŽ 103; ×vištinyčia

192

Robertas Stunžinas | Ūkinių pastatų liaudies terminija

(hybrid, av lit. višta och det slaviska suffixet –inyčia) LKŽe. Gruppen av benämningar på Žąsų tvarto består av tre synonymer – två litauiska och en hybrid: žąsidė LKŽe, žąsinykas LKŽe; מąsinyčia (hybrid, av lit. žąsis och det slaviska suffixet –inyčia) LKŽe. Ančių tvartas betecknas med en litauisk term och en hybridterm: antidė LKŽe; ×antinyčia (hybrid, av lit. antis och det slaviska suffixet –inyčia) LKŽe.

Det finns betydligt färre artspecifika termer som betecknar stall utifrån andra egenskaper (konstruktion, storlek). Med två litauiska termer benämns byggnader för djurhållning efter konstruktionen: tvarthamis ”stall sammanbyggt med en annan byggnad” LKŽe, namas ”stall under samma tak som bostadshuset” LKŽe, LKA I 49. Daukantas nämner också en fristående byggnad kallad kūtę, ett stall där djur och fordon förvarades: ”Antrasis trobesys it šali[p] to namo viena kerčia it susikišęs kūtėmis vadinamas buvo, taip pat pailguotinas ketvirtainis; viduryje pietinės sienos turėjo vienas duris aukštas sulig siena ir taip plačias, jog su visų didžiausiu šieno vežimu galėjo įvažiuoti, kuri rėmė tarp trijų sienų ir tų durų vadinos tarpikiu, arba ratainyčia, kurioje ratai, važiai ir rogės laikomos buvo, kartais karės žirgus tenai ant stelingio laikė <...>” (Daukantas 1976: 432–433), men någon sådan artspecifik term har inte kunnat påträffas i de undersökta källorna. Efter storlek betecknas stall med fyra artspecifika termer. Ett litet stall benämns med tre synonyma termer – två litauiska och en hybridterm: namelis LKA I 49, tvartelis DrskŽ 425; ×staldalis (hybrid, av germ. staldas och det litauiska suffixet –alis) LKŽe. Ett stort stall benämns med hybriden ×pastaunyku (hybrid, av slav. pastauka och det litauiska suffixet –nykas) LKŽe.

Gruppen av benämningar på Pagalbinių pastatų består av två litauiska, fyra slaviska, en germansk och en hybridterm: pirkaitė ”inredd liten byggnad för förvaring” LKŽe, rūsys ”särskild byggnad för förvaring av grönsaker” LKŽe; būda (vitry. буда, pol. buda) ”liten byggnad” KzRŽ I 88, ZanavŽ I 182, grinčia (vitry. грындніца LKA I 34) ”byggnad där potatis hälls in” LKŽe, ×kaburė (rys. кобура) ”brädbyggnad för förvaring, skjul” LKŽe, ךopa (pol. szopa < tysk Schuppen) ”någon mindre, enklare byggnad för olika ändamål” LKŽe; ×kelnorė (tysk Keller) ”liten byggnad delvis under jord där potatis förvaras” LKŽe, KzRŽ I 340; ×bragelis (hybrid, av slav. baragas och det litauiska suffixet –elis) ”liten byggnad, litet skjul för förvaring” LKŽe.

Terminologija | 2012 | 19

193

Till benämningarna på ekonomibyggnader hör termer som betecknar en byggnad för livsmedelsberedning. Rökhus beskrivs vanligen som små byggnader, till exempel: rūkykla ”byggnad för rökning av kött eller fisk” LKŽe, rūkalė ”rökhus (litet brädskjul där man lagar mat på sommaren och röker kött på vintern)” LKŽe. Sammanlagt betecknas rökhuset med sju termer – fyra litauiska, en slavisk och två hybrider, till exempel: dūminė ”rökhus” LKŽe, ZanavŽ1 329, rūkinė ”rökhus” LKŽe, ZanavŽ2 582; ×būdka (vitry. buda Fraenkel 1962: 61) ”rökhus” ZanavŽ1 184; ×dūminyčia (hybrid, av lit. dūmas och slav. suffixet –inyčia) ”rökhus” ZanavŽ1 329, ×rūkinyčia (hybrid, av lit. rūkas ”rök” och slav. suffixet –inyčia) ”rökhus” LKŽe, ZanavŽ2 528.

2. T E R M E R S M Å N G T Y D I G H E T

En del termer i det undersökta mikrosystemet har samma uttryck och olika betydelser. Sammanlagt kännetecknas tjugoåtta termer av mångtydighet; de bildar elva serier. Flertalet är binära serier (8 serier eller 73% av alla serier med mångtydiga termer), medan antalet fyrledade serier är nästan tre gånger mindre (3 serier eller 27%). Mångtydiga termer betecknar oftast ekonomibyggnader med olika ändamål (7 serier). Exempelvis betecknar daržinė, klojimu, kluonu, skūnia en byggnad för förvaring av spannmål, säd och andra förnödenheter samt en byggnad för förvaring av hö, till exempel: daržinė ”byggnad där spannmål läggs upp” LKŽe, LKA I 53 – ”byggnad för förvaring av hö” LKŽe, LKA I 56, KltŽ 40, KpŽ 342; klojimas ”byggnad för förvaring av spannmål, lada” LKŽe, ZanavŽ1 728 – klojimas ”byggnad där hö förvaras” LKA I 57.

Vissa mångtydiga termer betecknar både ett överordnat och ett underordnat begrepp (5 serier). Oftast (4 serier) anger de underordnade termerna särskiljande egenskaper hos byggnadernas ändamål. Exempelvis betecknar namu vilken ekonomibyggnad som helst, liksom en hjälpbyggnad eller ett stall, till exempel: ”bostadshus eller någon annan byggnad” LKŽe – ”fristående liten byggnad med spis för sommarbruk” LKŽe – ”stall” LKŽe. Termerna abarės och stainia används både som generella och specifika beteckningar för stall: ×abarės ”stall” LKA I 50 – ”kostall” LKA I 50; ×stainia ”stall” LKŽe – ”häststall” LKŽe, LKA I 51, DrskŽ 346, ZanavŽ3 161. Termen galvidė betecknar ett kostall och även ett vidare begrepp – ett nötkreatursstall: ”stall för nötkreatur eller kor, fähus” LKŽe. Ett fall har påträffats där en specifik term anger konstruktionsegenskaper. Termen skūnia används som generell beteckning för en byggnad där spannmål läggs upp, och dessutom betecknar den byggnaden utifrån antalet tröskgolv:

194 Robertas Stunžinas | Ūkinių pastatų liaudies terminija

skūnia ”byggnad där spannmål läggs upp” LKA I 53, LKŽe – ”byggnad där spannmål läggs upp, med ett tröskgolv” LKA I 53 – ”byggnad där spannmål läggs upp, med två tröskgolv” LKA I 53.

SLUTSATSER

1. Folkterminologin för ekonomibyggnader består av 196 termer, som betecknar 54 olika byggnader. Den undersökta terminologin är litauisk – termer av inhemskt ursprung utgör nästan två tredjedelar (64%) av alla termer. Lånorden – slaviska ord, germanismer och letticismer – utgör en femtedel (20%), medan hybrider och blandade sammansatta termer utgör en sjättedel (16% av alla termer).

2. Mer än en tredjedel (35%) av begreppen i den undersökta terminologin benämns med mer än en term. Den stora mängden synonymer i terminologin för ekonomibyggnader kan ha berott på variationen i folktermernas uttrycksformer, det egna språkets resurser och inlåningen, den regionala användningen av termerna samt byggnadernas utveckling.

3. Ekonomibyggnader benämns oftast med långa synonymserier av blandat ursprung. Binära synonymserier utgör omkring en sjättedel (16%), treledade nästan en tredjedel (31%) och serier med flera led något mer än hälften (53%) av alla synonymserier. De största grupperna utgörs av benämningarna på byggnader för förvaring av hö respektive byggnader för förvaring av djur – de omfattar vardera tjugo eller fler synonyma termer. Efter ursprung dominerar synonymserier med synonymer av olika ursprung (80% av alla synonymserier).

4. Termerna för ekonomibyggnader bildar en hierarki med tre nivåer. Två termer betraktas som överordnade och betecknar vilken ekonomibyggnad som helst. De överordnade termerna har åttiofyra hyponymer, som betecknar tio ekonomibyggnader med olika ändamål: byggnad för förvaring av spannmål, säd och andra förnödenheter; byggnad för att lägga upp, torka och tröska spannmål; byggnad för uppläggning av spannmål och lin; byggnad för torkning av lin; byggnad för förvaring av hö; badhus; byggnad för matlagning; byggnad för förvaring av djur; hjälpbyggnader; byggnad för livsmedelsberedning.

5. Benämningarna på tre byggnader har hyponymer. Termerna för byggnader där djur förvaras har nittioåtta hyponymer, av vilka majoriteten (94% av gruppens specifika termer) anger ändamålsegenskaper. De specifika benämningarna på byggnaden för förvaring av spannmål, säd och andra förnödenheter anger i lika hög grad ändamåls- (25%), storleks- (25%), kvalitets- (25%) och konstruktionsegenskaper (25% av gruppens specifika termer). De specifika benämningarna på byggnaden för att lägga upp, torka och tröska spannmål anger oftast ändamål (44%)

Terminologija | 2012 | 19

1 9 5

och konstruktionens (28% av grupperna av arttermer) egenskaper. En liten andel av arttermerna registrerar storleksegenskaper (14%) och egenskaper hos konstruktion och storlek (14% av grupperna av arttermer).

6. En sjundedel (14,3%) av termerna utgörs av elva rader med polysema termer. Medlemmarna i rader med polysema termer betecknar oftast byggnader med olika funktioner, medan andra betecknar genus- och artbegrepp. Termer som betecknar artbegrepp anger oftast funktionella kännetecken.

ŠALTINIAI

DrskŽ – Druskininkų tarmės žodynas. Sud. G. Naktinienė, A. Paulauskienė, V. Vitkauskas, Vilnius: Mokslas, 1988.

DunŽ – V. Vitkauskas. Šiaurės rytų dūnininkų šnektų žodynas, Vilnius: Mokslas, 1976.

KltŽ – Kaltanėnų šnektos žodynas. Sud. A. Vilutytė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008.

KzRŽ I – Kazlų Rūdos šnektos žodynas I. Red. A. Pupkis, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008.

KpŽ I – K. Vosylyté. Kupiškėnų žodynas I, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2007.

LžŽ – J. Petrauskas, A. Vidugiris. Lazūnų tarmės žodynas, Vilnius: Mokslas, 1985.

LKA I – Lietuvių kalbos atlasas I. Red. K. Morkūnas, Vilnius: Mokslas, 1977.

LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (elektroninis leidimas). Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius, 2005.

ZanavŽ1–3 – Zanavykų šnektos žodynas I–III, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2003–2006.

LITERATŪRA

Butkevičius I. 1958: Tradiciniai lietuvių valstiečių gyvenamieji namai. – Iš lietuvių kultūros istorijos 1, 157–173.

Butkevičius I. 1971: Lietuvos valstiečių gyvenvietės ir sodybos, Vilnius: Mintis.

Daukantas S. 1976: Raštai, Vilnius: Vaga.

Dundulienė Pr. 1982: Lietuvių etnografija, Vilnius: Mokslas.

Dundulienė Pr. 1991: Lietuvių etnologija, Vilnius: Mokslas.

DŽ₆ 2008 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla.

Fraenkel E. 1955–1962: Litauisches Etymologisches Wörterbuch. Heidelberg: Winter, I–II.

Gutautas S., Kneižys V. 1992: Apie trobų genezę. – Rietavo apylinkės, Kaunas: Lietuvos kraštotyros draugija, 341–349.

Karulis K. 2001: Latviešu etimoloģijas vārdnīca. Riga: Avots.

Kuryško G. F. 1993: Problems of Terminological Synonymy. – IITF-Series. Selected Readings in Russian Terminology Research, Vienna: TermNet, 102–111.

LEB 1964: Lietuvių etnografijos bruožai, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla.

LLA 1965: Lietuvių liaudies architektūra 1. – Kaimo gyvenvietės ir gyvenamieji namai, Vilnius: Mintis.

Sabaliauskas A. 1970: Iš baltų kalbų gyvulininkystės terminologijos istorijos. – Lietuvių kalbotyros klausimai 12, 7–81.

Sabaliauskas A. 1990: Lietuvių kalbos leksika, Vilnius: Mokslas.

Stunžinas R. 2008: Variantiniai statybos liaudies terminai Lietuvių kalbos žodyne. – Terminologija 15, 111–130.

Stunžinas R. 2010: Gyvenamojo namo ir pagrindinių jo dalių liaudies terminijos sinonimija. – Terminologija 17, 130–142.

Stunžinas R. 2011: Gyvenamojo namo ir pagrindinių jo dalių rūšiniai liaudies terminai. – Terminologija 18, 142–153.

196

Robertas Stunžinas | Ūkinių pastatų liaudies terminija

Urbutis V. 2009: Baltų etimologijos etuidai 2, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla.

Ахманова О. 1966: Словарь лингвистических терминов, Москва: КомКнига.

Головин Б. Н., Кобрин Р. Ю. 1987: Лингвистические основы учения о терминах, Москва: Высшая школа.

Даниленко В. П. 1997: Русская терминология, Москва: Наука.

Клепикова Т. П. 1974: Славянская пастушеская терминология, Москва: Наука.

FOLK TERMINOLOGY OF FARM BUILDINGS

The article deals with folk terminology of farm buildings in respect of concepts, origin and semantic relations. The researched terms are taken from various lexicographical sources of Lithuanian folk terminology.

There are 196 terms in the researched sources which name 54 different farm buildings. The majority of the terms are of Lithuanian origin, they make up nearly two thirds (64%) of all terms researched, for example klėtis (granary) ‘building for storing grain or clothes’, kluonas ‘building for storing, drying and threshing cereal’, daržinė ‘building for storing hay’. Borrowings from Slavic and Germanic languages as well as the Latvian language make up one fifth (20%), for example pavietis (Belarus. na’еву) ‘building for storing hay’, staldas (Germ. dial. stall) ‘building for keeping animals’, reja (Latv. rija) ‘building for storing and drying cereal’. Hybrids and terms with mixed composition, for example stojinė (Sl. stoinia and Lith. -inė) ‘building for keeping horses’, karvinis (Lith.) staldas (Germ. dial. stall) make one sixth (16%) of all terms researched.

More than one third (35%) of researched concepts are named using more than one term. The abundance of synonymy of farm building terminology could have been caused by the variety of expression of folk terminology, usage of language’s own resources and borrowing, regional usage of terms and development of buildings. Lines of synonyms naming farm buildings are rather long and they consist of synonyms of different origin. Pairs of synonyms make up about one sixth (16%) of all synonym rows, for instance antidė – antinyčia ‘duck shed’. Three synonyms make up about one third (31%), more than three synonyms – more than a half (53%) of all synonym rows, for example žardinė – žardininkas – žardinčinčia ‘building for flax drying’, jaučiavartis – jautidė – buil inė – jautstaldas ‘ox barn’. Groups of names for hay storage and animal barn are the largest – they consist of more than twenty terms. These synonyms most often are of a different origin (80% of all synonym rows).

Terms naming farm buildings have a three-level hierarchy. Two terms which name a farm building in general can be viewed as generic, for instance namas – trobesys ‘any farm building’. Generic terms have 84 hyponyms which name 10 farm buildings of different purpose: building for storing grains, food supplies, clothes and household tools; building for storing, drying and threshing cereal; building for storing cereal and flax; building for drying flax; building for storing hay; building for bathing; building for cooking; building for keeping animals; auxiliary building; building for food preparation. Terms naming three types of buildings have hyponyms.

Terminologija | 2012 | 19

197

One seventh (14,3%) of terms are polysemous. Most often they name buildings of different purpose, daržinė ‘building for storing cereal’ – ‘building for storing hay’, klojimas – ‘building for storing cereal’ – ‘building for storing hay’. Other polysemous terms name generic and specific concepts, for instance, namas ‘any farm building’ – ‘summer kitchen’ – ‘building for keeping animals’.

Gauta 2012-10-25

Robertas Stunžinas

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E. paštas [email protected]

198

Robertas Stunžinas | Ūkinių pastatų liaudies terminija