doi.org/10.35321/term29-10

Lingvistiska perspektiv på teknisk dokumentation och tekniska texter

ZOLTÁN SOMOGYI

Károli Gáspár University of the Reformed Church in Hungary

ORCID id: 0000-0002-3721-6513

Ágota Fóris, Andrea Bölcskei (eds.) 2021: LINGUISTIC RESEARCH IN THE FIELD OF CONTENT DEVELOPMENT AND DOCUMENTATION, Károli Gáspár Református Egyetem, L’Harmattan, Budapest–Paris, 389 p. ISBN 978-2-343-25167-7.

Bokens huvudsyfte, Linguistic Research in the Field of Content Development and Documentation, är att dela de unika resultaten om de lingvistiska aspekterna av dokumentation, innehållsutveckling och tekniskt skrivande med en betydligt bredare publik. Författarna fokuserar på processen för teknisk dokumentation, de tekniska texternas särdrag och deras översättning, främst ur terminologins, översättningsvetenskapens och textlingvistikens perspektiv. Forskningens relevans hänger samman med den tekniska utvecklingen och de förändringar som denna medför i hur vi samlar in, delar och förstår information. De utvalda artiklarna är engelska översättningar av de ursprungliga ungerska texterna, som publicerades i två separata volymer på ungerska. Boken är indelad i tre huvuddelar: det första kapitlet undersöker teknisk kommunikation ur ett brett perspektiv, det andra kapitlet fokuserar på sambandet mellan dokumentation, terminologi och översättning, och boken avslutas med studier av lingvistisk analys av tekniska texter.

182

Zoltán Somogyi

Linguistic Approaches to Technical Documentation and Technical Texts

Den första delen inleds med Ágota Fóris artikel med titeln ”Innehållsutveckling och dokumentation ur ungersk lingvistiks perspektiv”. Författaren förklarar målen och metoderna för forskningsprojektet (”Det ungerska språket och den professionella kulturen. Ungersk lingvistisk forskning inom innehållsutveckling och teknisk dokumentation”) som genomfördes av TERMIK (Terminology and Communication Research Group), vars resultat presenteras i boken, samt resultatens betydelse och tillämpbarhet inom högre utbildning. Därefter beskriver hon de lingvistiska studiernas plats och roll inom innehållsutveckling och dokumentation samt de olika möjliga perspektiven på sådana studier. Detta följs av en allmän översikt över särdragen hos och systemen för modern innehållsskapande och innehållshantering. Författaren redogör också för aktuella trender inom området och kommenterar deras inverkan på tekniska skribenter och slutanvändare.

Nästa artikel, ”Professionell dokumentation under 21^st-talet”, är skriven av Eszter B. Papp. De senaste förändringarna inom teknisk dokumentation kan förklaras av förändringar i hur information skapas och tas emot; alla dessa nya företeelser omfattas av begreppet ”Information 4.0”. Studien ger en detaljerad översikt över hur industriella och tekniska dokument som används i dag kan grupperas. Moderna informationssystem rör sig bort från tryckta medier och löpande text. Skalbarhet (att tillhandahålla precis så mycket information som användaren behöver), sökbarhet, enkel åtkomst, återanvändbarhet och integration i automatiseringsprocesser blir allt viktigare. För att möta dessa krav skapas och lagras information i form av självständiga, meningsfulla enheter och moduler, och de enskilda modulerna organiseras i större enheter tillsammans med dokumentkartor. Artikeln avslutas med några fallstudier om fördelarna med att välja rätt information och använda kontrollerat språk i dokumentationen, och räknar upp de utmaningar som tekniska skribenter ställs inför när de inte skriver på sitt modersmål.

Samma författares andra studie, ”Dokumentation 4.0”, ger en mer nyanserad bild av den ständigt föränderliga miljö där teknisk dokumentation ingår. En av de direkta effekterna av Industri 4.0 är att den tidigare pappersbaserade dokumentationen ersätts av digital, välstrukturerad information som samtidigt är tillgänglig på flera enheter och kan tolkas såväl av maskiner som av mänskliga användare. Naturligtvis tar modern dokumentation också hänsyn till förändringarna i användarnas vanor

Terminologija | 2022 | 29

183

… konto. Författaren påpekar också att engelska har blivit det dominerande språket inom dokumentation på grund av sin globala spridning. I detta sammanhang presenterar författaren några centrala kännetecken hos dokument som har producerats av skribenter med engelska som modersmål respektive av skribenter som inte har engelska som modersmål, samt specifika dokumentationsrelaterade begrepp och standarder.

Därefter följer Andrea Bölcskeis artikel ”Arbetssätt inom teknisk kommunikation och de senaste utmaningarna”, som inleds med en översikt över de grundläggande begreppen inom teknisk kommunikation och dokumentation. Författaren diskuterar omständigheterna kring och stegen i framställningen av teknisk dokumentation samt de juridiska krav och standardiseringskrav som styr dessa steg. Därefter lyfter artikeln fram den framtida betydelsen av teknisk dokumentation, relevansen av att skapa intelligenta informationsprodukter och terminologins viktiga roll i dokumentation. Den avslutas med en översikt över de färdigheter som behövs för att bli en god teknisk kommunikatör.

Författarens nästa artikel, ”Vad gör tekniska skribenter och vad lär de sig?”, ger en detaljerad beskrivning av tekniskt skrivande som yrke och en översikt över de utbildningar som för närvarande erbjuds inom högre utbildning och i vissa andra utbildningsprogram i några länder. Författaren påpekar att språkkunskaper värderas allt högre inom ett antal yrken, däribland tekniskt skrivande. Artikeln uppmärksammar TecCOMFrame-ramverket, som beskriver tekniska skribenters kunskaper, färdigheter och förmågor och definierar dem utifrån sex dimensioner. Studien ger därefter en allmän bild av arbetsmarknadens efterfrågan på tekniska skribenter och konstaterar att efterfrågan på sådana yrkespersoner är mycket hög i Europa. Exempel från Europa, Kanada och USA visar att utbildningar i teknisk dokumentation erbjuds på flera nivåer (t.ex. kandidat- och masternivå) och i flera former (biämnen, specialiseringar, fristående kurser och specialiserade utbildningsprogram) inom högre utbildning.

Detta kapitel avslutas med artikeln ”Hur skapas tekniskt innehåll? Den tekniska dokumentationens livscykel” av Ágnes Czinkóczki och Ildikó Fehér. Eftersom författarna själva arbetar som tekniska skribenter ger artikeln förstahandsinformation om den tekniska dokumentationens mysterier och kompletterar de teoretiska frågor som presenterats i tidigare artiklar. I denna studie definierar de termerna tekniskt innehåll, teknisk dokumentation, teknisk text, teknisk skribent, användare och målgrupp. Definitionerna visar också

184

Zoltán Somogyi

Linguistic Approaches to Technical Documentation and Technical Texts

bredden i tekniska skribenters arbete: de skriver inte bara innehåll, utan planerar och schemalägger också processen för att ta fram teknisk dokumentation och undersöker det relevanta ämnet, vilket innefattar informationsinsamling, konsultation med experter och, i förekommande fall, produkttestning. Därefter presenterar författarna sin detaljerade modell för processen att skriva teknisk text. I slutet av artikeln får läsarna ta del av några grundläggande regler för att skapa innehåll, bland annat vikten av att följa lagstiftningen, att ha en grundlig förståelse för målgruppen och riktlinjer för att hålla innehållet enkelt och koncist.

Volymens andra del inleds med Ágota Fóris och Andrea Faludis studie ”Dokumentationens och dokumenthanteringens relation till terminologi och översättning”. Artikeln syftar till att avgränsa dokumentations- och dokumenthanteringsområdet och undersöka dess förhållande till översättning och terminologihantering. I detta avseende ger artikeln en detaljerad bild av hur dokumenthantering går till och hur den följer ett dokuments hela livscykel. Författarna drar slutsatsen att terminologihantering spelar en nyckelroll i dokumentationsprocessen, både eftersom yrkesverksamma använder terminologiska enheter för att organisera information och eftersom en välutvecklad terminologi säkerställer att innehållet är konsekvent i befintliga och framtida dokument. Utöver beskrivningen av hur originaldokumentation skapas diskuterar författarna också ingående de processer och verktyg som används vid översättning av dokument, bland annat olika översättningshjälpmedel, publiceringsprogram, informationshanteringsstandarder och filformat (t.ex. DITA XML) som förekommer inom dokumentationsområdet.

Volymens nästa artikel, ”Tekniskt skrivande och dokumentation som intralingval teknisk översättning”, är också skriven av de ovan nämnda medförfattarna. Den inleds med en diskussion om hur begreppet ”dokumentation” kan tolkas. Författarna presenterar tre olika synsätt, vilket också bidrar till utvecklingen av termer som kan representera dessa begrepp på ungerska inom området. Detta är även ett av målen med bokens ungerska version och forskningsprojektet. Tydlighet och begriplighet är två centrala aspekter av god teknisk dokumentation. Tydlighet kan främst uppnås genom lämplig användning av begrepp och termer, vilket också höjer värdet av en välutvecklad nationell terminologi. Begriplighet säkerställs genom lämplig ”översättning” av tekniska termer inom språket. Detta belyser aspekter av och

Terminologija | 2022 | 29

185

frågor kring intralingval översättning. Författarna drar slutsatsen att den sekundära kommunikationssituation som uppstår under dokumentationsprocessen kan betraktas som ”intralingval översättning”. De tillägger att detta fenomen främst förekommer i kommunikationen mellan yrkesverksamma och lekmän och framför allt återspeglas i hur termer motsvarar varandra och förstås.

Nästa artikel är Márta Kób ors studie ”Webbtexters särdrag och kännetecken för deras översättning”. Artikeln syftar till att presentera de utmärkande dragen i skrivande för webben och deras konsekvenser för översättning, samt att ge en grund för utvecklingen av kursplanen för översättningsteknik inom detta ämne. Författaren diskuterar webbplatsers typiska egenskaper och möjliga kriterier för kategorisering. Hon drar slutsatsen att översättning av webbplatser kräver att översättare, utöver sina översättningsfärdigheter, har grundläggande kunskaper om webbteknik. Därefter undersöker författaren ingående de språkliga kännetecknen hos offentligt tillgängliga B2C- och E2L-webbplatser på främmande språk och ungerska.

I sin artikel ”Terminologiarbete i processen för tekniskt skrivande och översättning” presenterar Andrea Faludi resultaten från en intervjuundersökning om terminologiarbetets roll i översättningsprocessen. Hon lyfter fram den roll som ett grundligt och välstrukturerat terminologiarbete framför allt bör spela när källspråkstexten skapas, innan den översätts. Författaren använde strukturerade intervjuer för att undersöka terminologiarbetets och terminologihanteringens plats och roll i processen för tekniskt skrivande och vid översättning av tekniska texter.

Dóra-Mária Tamás studie ”Terminologi och dokumentation i terminologidatabaser” undersöker också sambandet mellan terminologi och teknisk dokumentation. Studien inleds med definitioner av begreppen ”terminologihantering” och ”terminologidatabas”. Själva terminologiarbetet innefattar dokumentation, som måste finnas med i processens alla tre faser (förberedelsefasen, utarbetandefasen och terminologiarbetets slutfas). Dokumentationens närvaro kan också utgöra en garanti vid bedömning av en databas kvalitet. En av processens slutprodukter kan exempelvis vara en redaktionell vägledning som fungerar som referens för källhantering, upphovsrättsfrågor, terminologidatabasens struktur och registrering av uppgifter som är kopplade till termer. Det kan också vara viktigt att skapa dokumentation med information om hur slutanvändarna använder den färdiga databasen.

186

Zoltán Somogyi

Linguistic Approaches to Technical Documentation and Technical Texts

Denna del avslutas med studien ”Begrepp relaterade till termen dokumentation i Cercaterm, en katalansk terminologidatabas” av Eszter Sermann, som ger en omfattande översikt över förändringarna i det katalanska språkets ställning och språkplaneringens roll, inklusive terminologiplanering, i denna process. Artikeln presenterar i detalj databasen Cercaterm, som registrerar resultaten av katalanska terminologiarbeten. I artikelns andra hälft undersöker författaren termen dokumentation och dess relaterade termer i databasen.

Bokens sista del inleds med Csilla-Ilona Dérs artikel ”Vetenskapliga genrer – specialiserade genrer”, som fokuserar på definitionen och åtskillnaden mellan vetenskapliga genrer. Dessa genrer ingår i en bredare vetenskaplig diskurs som är kopplad till andra professionella diskurser. Författaren drar slutsatsen att vetenskapliga genrer bör betraktas i samband med akademiska, vetenskapliga, professionella och pedagogiska/institutionella diskurser. I den återstående delen av artikeln undersöker författaren mer ingående genresystemet och klassificeringssystemen i databasen över ungerska vetenskapliga arbeten (Magyar Tudományos Művek Tára, MTMT). Efter en detaljerad beskrivning av klassificeringssystemen framför författaren bland annat kritik mot motsättningen mellan de vetenskapliga och pedagogiska klassificeringarna, vilket innebär att exempelvis en lärobok skriven i utbildningssyfte inte kan betraktas som ett vetenskapligt arbete även om den uppfyller kriterierna för vetenskaplighet.

Nóra Csontos artikel ”Tekniska texter ur texttypologins perspektiv. Texttypologisk analys av instruktionsmanualer” undersöker texttypen ”instruktionsmanual” inom ramen för den funktionella kognitiva teorin om texttypologi och ett pragmatiskt angreppssätt. I början av artikeln går författaren kort igenom tidigare forskning om texttypologi och konstaterar att den saknar homogena kategorier: skillnaderna ligger i de teoretiska ramverk inom vilka texten betraktas. Korpusen bygger på tryckta och nätbaserade instruktionsmanualer, med den kognitiva enheten TECHNICAL SUBJECT och dess orientering mot denna som centralt tema. Analysens aspekter omfattar den diskursiva relationen, uppmärksamhetens fokus, konceptuella scheman och skript, det tekniska ämnets komplexitet, textens syfte, det vill säga talakten, samt deras typiska språkliga konstruktion.

Samma författares andra artikel, ”Medel för kunskapsdelning i tekniska texter: ’En möjlig tolkning av tekniska texttyper’”, undersöker tekniska texter inom ett sociokognitivt ramverk och fastställer

Terminologija | 2022 | 29

187

en möjlig typologi för tekniska texter. Artikeln beskriver språkbrukarens erfarenhetsbaserade kunskap i samband med tekniska texter, liksom kunskapskomponenterna inom utbildning och andra institutionaliserade och konventionaliserade sammanhang samt deras inbördes förhållande. För att bedöma kunskapselement och undersöka språkbrukarens uppfattning om den tekniska texten genomförde författaren en enkätundersökning. Resultatet visade att flera kunskapskomponenter kan aktiveras samtidigt när typer av tekniska texter formas, och att språkbrukare konstruerar kategorier utifrån dessa.

I sin studie ”Typer och kännetecken hos tekniska texter” söker Ágnes Czinkóczki och Ildikó Fehér också efter gemensamma kännetecken hos tekniska texter, främst ur ett icke-lingvistiskt perspektiv. Tekniska texters huvudsakliga funktion är att förmedla komplex teknisk information till läsaren och samtidigt säkerställa att den är koncis, relevant och korrekt för målgruppen samt snabbt och enkelt tillgänglig. I detta avseende urskiljs tre underkategorier: beskrivning, instruktion och referens. I detta sammanhang beskriver författarna DITA-författarstandarden, som i dag används i stor utsträckning inom tekniskt skrivande. En annan viktig aspekt att beakta är publiceringskanalen, det vill säga hur ett visst innehåll eller en viss information förmedlas till användarna. I linje med detta identifierar författarna flera olika texttyper, som de analyserar ingående genom att beskriva publiceringskanalen, innehållets kännetecken och språkliga drag.

I sin studie ”Semantiska drag i termerna i den ungerska versionen av en EU-förordning” undersöker Réka Sólyom förhållandet mellan konceptuella metaforer och metonymier och EU-terminologi inom ett kognitivsemantiskt ramverk genom att analysera EU-förordningar. Med utgångspunkt i sin analys kunde författaren identifiera särskilda typer av metaforer, metonymier och personifikationer, gruppera dem efter deras specifika kännetecken och fastställa deras proportioner i korpusen.

I sin andra artikel undersöker Réka Sólyom förekomsten av och funktionerna hos konceptuella metaforer och metonymier i ett funktionellt kognitivt ramverk och i en specifik text: standarden EN ISO 9001:2009 om kvalitetsledning. I sin genomgång av den teoretiska bakgrunden sammanfattar författaren kortfattat huvudidéerna i litteraturen om metaforer och metonymi, vilka har sina rötter i retoriska verk. Författaren framhåller att dessa språkliga företeelsers grundläggande funktion är

188

Zoltán Somogyi

Linguistic Approaches to Technical Documentation and Technical Texts

verktyg är att hjälpa mottagarna att förstå abstrakta begrepp eller processer som de har liten eller ingen erfarenhet av. I analysen undersöker författaren inte hela texten, utan fokuserar endast på vissa ord och fraser. Därmed finner hon att det finns flera typer av metaforer i korpusen, främst verbala metaforer och personifikation, men också orienteringsmetaforer, som är vanliga även i vardagsspråket och gör texten lättare för läsarna att förstå.

Det har bedrivits relativt lite pragmatisk forskning om tekniska dokument med anknytning till det ungerska språket. I volymens sista studie, ”Om användningen av diskursmarkörer i arkitektonisk teknisk dokumentation”, försöker Csilla-Ilona Dér fylla denna kunskapslucka. Först klargör författaren begreppet diskursmarkörer och förklarar hur de kan klassificeras. Studiens korpus bestod av fritt tillgänglig teknisk dokumentation om byggnadsarkitektur. Författaren extraherade diskursmarkörerna manuellt ur materialet, identifierade sedan deras funktioner, sorterade in dem i grupper och använde statistiska metoder för att undersöka deras andelar.

Alla studier i denna volym har en stark koppling till terminologi och terminologihantering, eftersom de ger en specialiserad ram för teknisk dokumentation, där teoretiska och praktiska angreppssätt för att hantera termer är inbäddade. Genom att ge en översikt över den tekniska dokumentationens egenskaper och det relaterade arbetet som utförs av tekniska skribenter, processen för att skapa teknisk dokumentation och de olika särdragen hos specialiserade tekniska texter, där ändamålsenlig terminologihantering är av stor betydelse, beskriver författarna en miljö där specialiserade termer och begreppshierarkier förekommer i stor omfattning. Volymen kan användas av yrkesverksamma inom dokumentationens alla processer, särskilt terminologer som vill få en bättre förståelse för hur termer påverkar skapandet och läsningen av tekniska texter samt för terminologihanteringens roll i hela processen. Dessutom kan den fungera som lärobok i nuvarande och framtida högskolekurser.

Inkommen 2022-08-29

Zoltán Somogyi

Károli Gáspár University of the Reformed Church in Hungary

Terminology and Communication Research Group

Reviczky u. 4, Budapest, Hungary

E-post [email protected]

Terminologija | 2022 | 29

189