Terminology Work in the Translation Project Process. The Hungarian Perspective

Ágota Fóris

doi:10.35321/term29-03

Go to original

Preparing document pages…

doi.org/10.35321/term29-03

Terminologiarbete i översättningsprojektets process. Det ungerska perspektivet

ÁGOTA FÓRIS

Károli Gáspár University TERMIK

ORCID-id: https://orcid.org/00000-0002-7599-0323

S A M M A N F A T T N I N G

Syftet med denna artikel är att undersöka terminologins och terminologiarbetets plats och roll i översättningsprojektets process samt, med utgångspunkt i litteratur och daglig praxis, undersöka de förändringar med relevans för terminologiarbetet som har ägt rum i Ungern under senare år. Analysmetoden består av jämförande innehållsanalys och deskriptiv metod. Terminologihantering, dokumenthantering och översättnings(projekt)hantering är inbördes relaterade, liksom alla former av innehållshantering, och terminologin har en central roll i dem alla. Källtextens kvalitet är grundläggande för översättningens kvalitet; därför börjar en översättning av hög kvalitet redan vid innehållsskapandet. Översättningsprojektets process omfattar fjorton steg och inleds med utarbetandet av dokumentationen. Terminologiarbete förekommer på något sätt i de flesta steg av översättningsprojektets process och spelar även en viktig roll i steg noll, skapandet av källtexten. Terminologiarbete, både i översättningsprojektets process och vid skrivandet av dokumentation, omfattar ett antal reglerade processer och steg. Vissa av dessa fastställs i standarder och behandlas även i den internationella litteraturen om terminologi, översättning och teknisk kommunikation. I den dagliga praktiken får översättningsbyråer allt oftare uppdrag att utföra dokumentationsarbete utöver översättning, redigering och korrekturläsning. Det konstaterades dock att terminologiarbetsflöden i Ungern inte alltid samordnas i översättningsbyråernas verksamhet och under arbetet med teknisk dokumentation, att terminologidatabaser inte alltid används och att terminologispecialister sällan anlitas.

NYCKELORD: terminologi, terminologiarbete, översättningsprojektets process, källtext, dokumentation.

Terminologija | 2022 | 29

S A M M A N F A T T N I N G

Syftet med denna artikel är att undersöka terminologiarbetets plats och roll i översättningsprojektets process och, med utgångspunkt i litteratur och daglig praxis, analysera de förändringar med anknytning till terminologiarbete som har skett i Ungern under de senaste åren. En jämförande innehållsanalys genomfördes och en deskriptiv metod tillämpades. Terminologihantering, dokumenthantering och översättnings(projekt)hantering är inbördes relaterade: de är alla former av innehållshantering, och terminologin spelar en viktig roll i dem. Källtextens kvalitet är mycket viktig för översättningens kvalitet; därför börjar en kvalitativ översättning med innehållsskapandet. Översättningsprojektets process består av fjorton steg och inleds med utarbetandet av dokumentationen. Terminologiarbete förekommer på ett eller annat sätt i många av översättningsprojektets steg och spelar till och med en viktig roll i steg noll, det vill säga skapandet av källtexten. Både i översättningsprojektets process och vid skrivandet av dokumentation omfattar terminologiarbetet flera reglerade processer och steg. Vissa av dessa fastställs i standarder och behandlas i den internationella litteraturen om terminologi, översättning och teknisk kommunikation. I den dagliga praktiken får översättningsbyråer allt oftare i uppdrag att utföra dokumentationsarbete utöver översättning, redigering och korrekturläsning. Det konstateras dock att terminologiarbetsflöden i de ungerska översättningsbyråernas verksamhet och vid utarbetandet av teknisk dokumentation inte alltid samordnas, att terminologidatabaser inte alltid används och att terminologispecialister sällan anlitas.

VIKTIGA ORD: terminologi, terminologiarbete, översättningsprojektets process, källtext, dokumentation.

1. INLEDNING

1.1. Under de senaste årtiondena har översättningsmetoderna och de personer som är involverade i översättningsprocessen förändrats betydligt, och mängden texter som ska översättas har ökat dramatiskt i Ungern och i hela världen. Lokalisering och internationalisering har blivit ännu viktigare än tidigare, och dessa förändringar har medfört ett behov av grundlig organisering och en stark teknisk infrastruktur för stora översättningsprojekt, liksom ett behov av samordnat lagarbete (se Várnai, Mészáros 2011; Warburton 2015, 2021; Horváth 2016). För att driva översättningsbyråer krävs en stark teknisk och IT-mässig infrastruktur, ett processorienterat arbetssätt samt införande av projektledning och kvalitetsprocesser. Till följd av lokaliseringen har översättningsarbetsflödet blivit fragmenterat, och projektledningens roll har blivit ännu viktigare än tidigare. Dessutom får översättarna stöd av nya slags yrkesgrupper. På grund av översättningsprojektens komplexitet samarbetar översättningsbyråer med projektledare, granskare, terminologer, språkliga

Ágota Fóris

Terminology Work in the Translation Project Process. The Hungarian Perspective

samordnare, språktekniker, DTP-experter med flera, som alla har en roll före eller efter det att översättarna arbetar med texten; översättningar produceras med hjälp av datorstödda översättningsverktyg. Det blir också allt vanligare att översättningsbyråer får uppdrag att utföra dokumentationsarbete utöver översättning, redigering och korrekturläsning.

Terminologins ändamålsenlighet och lämplighet i en text är avgörande för översättningens kvalitet; dessutom är terminologisk korrekthet och lämplighet det viktigaste kvalitetsmåttet för vissa facktexter. Detta innebär att översättaren, ur översättningsarbetets och översättningsprojektprocessens perspektiv, måste kunna hantera terminologiska frågor och programvara för terminologihantering, både vid analysen av källtexten och vid produktionen av måltexten. Följaktligen måste såväl översättaren som översättningsbyrån vara väl insatta i terminologins principer, terminologiska verktyg och metoder (se t.ex. Matis 2010).

Produktion av teknisk dokumentation har utvecklats till en egen industri, som regleras av olika standarder, lagar och förordningar (se Bölcskei 2021b). Översättningen av sådan dokumentation drevs till en början av användarnas faktiska behov, det vill säga att göra materialet tillgängligt för såväl ingenjörer och användare som försäljningspersonal. I dag måste teknisk dokumentation, särskilt användardokumentation, översättas och göras tillgänglig på landets officiella språk på ett sådant sätt att informationen är identisk på alla språk och lätt att hitta. Globaliseringen och den flerspråkiga ekonomiska marknaden kräver att teknisk dokumentation finns tillgänglig på språken i alla länder där produkten eller tjänsten säljs (se B. Papp 2021a, 2021b). I dag regleras utformningen av såväl källspråkig som målspråkig dokumentation genom lagar och regelverk inom de områden där produkten eller tjänsten säljs.

Processerna för att producera och översätta teknisk dokumentation blir alltmer sammanflätade, och behovet växer av att integrera de två arbetsflödena i en gemensam projektprocess (se Brown-Hoekstra 2010). Processerna för produktion och översättning av teknisk dokumentation är nära kopplade till kvalitetsledning, där terminologi, terminologiarbete och arbetsflöden spelar en nyckelroll. Enligt Faludi (2020) är en korrekt utformning av källdokumentationen och processen för terminologihantering inte bara en viktig del av kvalitetsledningen, utan (a) förenklar och tydliggör också senare steg i översättningsprojekt,

Terminologija | 2022 | 29

och (b) kan ge betydande kostnadsbesparingar när lämpliga tekniska verktyg används.

Traditionally, in literature on translation studies (e.g., Klaudy 2018), the lexeme translation has two distinct meanings: ‘product’ and ‘process’. Not all authors agree on what exactly constitutes translation and which products and processes fall within the scope of translation studies. Since the term “translation process” is often used to refer to the work done by the translator, to avoid ambiguity, here the translation process handled by translation service providers is referred to as the “translation project process”.

1.2. Målet med denna artikel är att analysera terminologin och terminologiarbetets roll i översättningsprojektprocessen samt att diskutera de förändringar med relevans för terminologiarbete som har ägt rum i Ungern under det senaste årtiondet. Forskningsmetoden består av jämförande innehållsanalys genom en genomgång av tillgänglig ungersk och internationell litteratur och en jämförelse av aktuella standarder, samt en deskriptiv metod där terminologiarbete inom dokumentation och översättningstjänster beskrivs.

Under de senaste åren har vi genomfört flera studier vars ämnen kompletterar och stöder varandra; resultaten från det forskningsprojekt som genomfördes under tidigare år presenteras i kapitel 2. I kapitel 3 diskuteras översättningsprojektprocessens steg, källtextens integrering i processen, den digitala omvandlingens konsekvenser, internationalisering och lokalisering samt terminologins plats och roll i dessa processer.

2. UNGERSKA ASPEKTER OCH FORSKNINGSPROJEKT

2.1. Först vill jag presentera de två viktigaste organisationerna inom det ungerska terminologifältet för att illustrera den organisatoriska bakgrunden till vår verksamhet. I nästa avsnitt sammanfattar jag kort de forskningsprojekt vi genomförde.

Ungerska terminologirådet (MaTT, web2) grundades 2005 under beskydd av Ungerns UNESCO-kommission. Den grundande ordföranden var professor Vilmos Voigt. Ungerska terminologirådets uppgift är att förena och samordna terminologiarbetet i Ungern och underlätta informationsutbytet mellan forskare, lärare och yrkesverksamma inom terminologi.

Ágota Fóris

Terminology Work in the Translation Project Process. The Hungarian Perspective

Rådet främjar och stöder forskning och utbildning inom terminologi samt utbyte av vetenskaplig information. Det anordnar regelbundna möten, konferenser, bokpresentationer och föreläsningsserier om terminologi. MaTT är den ungerska medlemsorganisationen i Infoterm.

Forskningsgruppen för terminologi och kommunikation (TERMIK, web3) grundades 2009 vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap vid Károli Gáspár-universitetet inom den reformerta kyrkan i Ungern. Lärare, studenter, doktorander och gästforskare deltar i gruppens arbete som frivilliga forskare. TERMIK är medlem i European Association for Terminology (EAFT).

2.2. Mellan 2018 och 2021 bedrev TERMIK forskning om dokumentationens, innehållsutvecklingens och det tekniska skrivandets språkliga aspekter inom ramen för projektet ”Det ungerska språket och den professionella kulturen. Ungersk språkforskning inom områdena innehållsutveckling och teknisk dokumentation”.

Frågor om innehållsutveckling, dokumentation och tekniskt skrivande har i många avseenden samband med språkvetenskaplig forskning, särskilt när det gäller terminologi, översättning och textlingvistisk forskning. Dessutom har språkvetenskapens resultat och forskningsmetoder praktiska tillämpningar inom dessa områden.

När vi inledde projektet hade vi tre huvudmål: att undersöka (1) sambandet mellan innehållsutveckling, dokumentation, tekniskt skrivande och språkvetenskap, (2) språkvetenskapens roll i dokumentationsprocessen och (3) möjligheterna till språkvetenskaplig forskning inom dessa områden. Vi fokuserade främst på dessa discipliners förhållande till terminologi, facktexter och översättning. Vi intresserade oss också för de terminologiska och kommunikativt-pragmatiska aspekterna av professionell kommunikation och de processer som ingår.

Som resultat av detta forskningsprojekt publicerade vi två volymer med utvalda artiklar på ungerska. I den första volymen (Fóris, Bölcskei 2019) fokuserade vi främst på forskning med anknytning till terminologi, översättning, textanalys och standardisering samt på deras relevans för högre utbildning i samband med dokumentation, innehållsutveckling och tekniskt skrivande. I den andra volymen (Fóris, Bölcskei 2021a) behandlade vi den förändrade miljön för teknisk kommunikation, processerna (t.ex. industriella processer, affärsprocesser, tjänsteprocesser och dokumentationsprocesser) samt juridiska frågor och standardisering

Terminologija | 2022 | 29

bakgrunder. Författarna fördjupade sig också i tekniska texters typologiska, semantiska, lexikala och ortografiska särdrag inom områdena teknisk dokumentation och medicinsk dokumentation. Vi hoppas också kunna göra vårt arbete tillgängligt för internationella läsare och översatte därför utvalda artiklar från dessa två publikationer och sammanställde en volym på engelska (Fóris, Bölcskei 2021b). Volymen har tre avsnitt: det första innehåller studier om teknisk kommunikation, det andra handlar om dokumentation, terminologi och översättning, och det tredje behandlar tekniska texter.

Frågor om innehållsutveckling, dokumentation och tekniskt skrivande är nära förbundna med terminologiområdet, eftersom termer spelar en betydande roll inom språk för särskilda ändamål (LSP). Mitt intresse för sambandet mellan dessa områden och terminologi väcktes i samband med att masterprogrammet i Terminology inrättades och terminologi började undervisas på universitetsnivå vid Károli Gáspár University (KRE) (se Fóris 2014 för mer information). Mellan 2011 och 2018 tog 41 studenter masterexamen i terminologi. Trots den framgångsrika ackrediteringen och utbildningens framgång lades detta självständiga utbildningsprogram tyvärr ned av ministeriet med ansvar för högre utbildning, och vi har inte kunnat återuppta det. Från och med 2023 kommer vi dock att kunna starta en specialisering med namnet ”Tillämpad lingvistik (tekniskt skrivande, terminologi och innehållshantering)” i en annan form, som en specialisering inom masterprogrammet i ungerska språket och litteraturen.

2.3. Mellan 2018 och 2020 bedrev Intercultural Research Group and Translation Workshop (web1) vid Károli Gáspár University forskning om översättning och terminologi inom ramen för delprojektet ”Relationship of Translation and Terminology. The Role of Terminology in Intercultural Transfer”. Som resultat av forskningsprojektet publicerades en bok på ungerska (Fóris 2020), som senare översattes till engelska (Fóris 2022). Boken behandlar sambandet mellan översättning och terminologi samt mellan teori och praktik i forsknings- och expertissammanhang; den granskar och beskriver förhållandet mellan översättning och terminologi och undersöker terminologins och terminologidatabasernas roll i översättningsprocessen. Andrea Faludis doktorsavhandling (2020) har nära anknytning till detta ämne, eftersom den syftade till att undersöka översättnings- och dokumentationsprocesserna ur ett projektbaserat

Ágota Fóris

Terminology Work in the Translation Project Process. The Hungarian Perspective

perspektiv och fastställa terminologiarbetets plats och roll i dessa processer, beskriva den dagliga verksamheten vid ungerska översättningsbyråer och bland tekniska skribenter samt jämföra teori och praktik.

2.4. ”Terminologi är en form av innehåll, och därför är terminologihantering en form av innehållshantering” (Warburton 2021: 74). I dag utgör innehållsutveckling och innehållshantering stora och lönsamma tjänstesektorer: från stora digitala företag till små och medelstora företag är många företag verksamma inom innehållsskapande och innehållshantering. För lingvister är frågan var och när lingvistiken kan bidra till innehållsutvecklingen.

En möjlig forskningsinriktning är att studera själva processen: skrivprocessen, stegen i arbetet, deltagarna, texternas terminologiska förberedelser samt skapandet och hanteringen av språkliga databaser (t.ex. terminologidatabaser). Standarder och stilguider för tekniska texter handlar till stor del om processen för att skapa texten och ger vägledning.

En annan forskningsinriktning är att studera den ”språkliga produkten”: egenskaperna hos de texter som produceras, hur målgruppen påverkar texttypen samt de språkliga särdragen hos varje genre och texttyp. Ur ett språkvetenskapligt perspektiv kan tekniska texter analyseras med samma metoder som används vid studiet av allmänspråkliga texter: lexikalt, stilistiskt, semantiskt (t.ex. användning av metaforer och metonymier) samt textuellt och kommunikativt-pragmatiskt. Vi kan studera både enspråkiga texter och texter som har producerats eller översatts till flera språk. Inom ramen för deskriptiv språkvetenskaplig forskning närmar vi oss texter och deras egenskaper ur olika perspektiv utöver det traditionella sociolingvistiska synsättet, däribland kommunikativt-pragmatiska, textlingvistiska, leksikala och terminologiska samt funktionellt-kognitiva perspektiv.

En ytterligare forskningsinriktning gäller valet av språk för facktexter. LSP-texter skrivs vanligtvis på engelska och översätts sedan från de engelska källtexterna till andra språk. Engelska är därför det främsta språket för tekniskt skrivande, särskilt i multinationella företag. Alla källtexter är dock inte skrivna på engelska. Många källtexter skrivs till exempel även på franska, och det är inte ovanligt att texter omarbetas på andra språk i stället för att översättas (Kóbor 2021). Det är vanligt att vissa texter skapas på flera språk i

Terminologija | 2022 | 29

i första hand, eller skrivas på källspråket (ofta engelska) – inte nödvändigtvis av modersmålstalare – och senare eller samtidigt översättas till andra språk. Vanligtvis finns det ingen information om huruvida texterna som producerats på detta sätt har skrivits av författare med eller utan målspråket som modersmål, och det är inte alltid tydligt vilket språk som var källspråk (eller originalspråk).

Författare som skriver källtexter bör skriva på ett sätt som gör dem lätta att översätta (lokalisera) effektivt till andra språk; med andra ord måste de internationalisera källtexten. Dessutom behöver textöversättare ha ingående kunskaper om egenskaperna hos den aktuella texttypen på målspråket.

Idealiskt sett ser berörda företag, yrkesområden eller discipliner till att terminologin i texter på olika språk är konsekvent genom att skapa en terminologidatabas som kan stödja kodifiering och spridning av termer. Exempel på detta återfinns vanligen inom yrkesområden där det är avgörande att experter kan samarbeta snabbt och utan informationsförlust (som i flygprojekt, se Eito Brun 2016) i komplexa projekt där deltagarna kan befinna sig långt från varandra geografiskt. Skapandet och användningen av terminologidatabaser är lika viktigt i det dagliga arbetet och inom forskning, eftersom dokumentation vanligtvis översätts till andra språk av översättare, inte av forskare eller andra yrkesverksamma. De har ofta liten eller ingen kunskap om det aktuella vetenskapliga eller tekniska området, eftersom de inte ingår i dess diskursgemenskap; därför behöver översättare ofta en terminologidatabas för det specifika språket att använda för att kunna slutföra sitt arbete.

3. TERMINOLOGI I ÖVERSÄTTNINGSPROJEKTETS PROCESS

3.1. Översättningsprojektets process

Szondy (2016) divides the translation process into five major parts: 1. Launch (request for a quotation; task specifications, collecting information; pricing, price quote); 2. Planning (scheduling; planning the project steps, setting deadlines); 3. Preparation (preparing the files; adding references, preparing the terminology; creating the project in the CAT tool); 4. Translation (using translation memory to pre-translate the file; translation; decisions on terminology, research; review, verification); 5. Closure (self-check; post-production, editing and DTP; preparing files for sign-off, handing over the files to the client).

Ágota Fóris

Terminology Work in the Translation Project Process. The Hungarian Perspective

I internationell och ungersk litteratur har vissa författare (t.ex. Horváth 2011; Mohácsi-Gorove 2014) hittills gått igenom och undersökt hela översättningsprojektets process. Flertalet författare fokuserar däremot på enskilda steg i processen; de faser som oftast undersöks är förberedelserna, själva översättningen och korrekturläsningen.

En översättningsprojektprocess omfattar i praktiken 10–15 steg. Standarden EN ISO 17100:2015/AMD 1:2017 ”Translation services – Requirements for translation services – Amendment 1”, som även infördes i Ungern (MSZ EN ISO 17100:2019), sammanfattar minimikraven för översättningstjänster.

As Faludi (2020) pointed out in her PhD thesis, the ISO standard does not cover all the steps used in international practice, nor is there a uniform interpretation of the translation project process in the literature. In other words, there is no uniform definition of the translation project process for quality management of translation services. Faludi based her research in the complex translation project process on the quality management system of a Hungarian translation agency and the actual ISO standard. In her work, the translation project process was divided into thirteen (13) steps. She summarised the steps of the translation project process and put the linguistic and terminological tasks involved in each project step in a table (Table 1). The steps that are discussed from a linguistic point of view in the literature, such as translation and bilingual review, are not detailed.

Tabell 1. Lingvistiska och terminologiska uppgifter i stegen i ett översättningsprojekt

(Källa: Fóris 2022: 93, originalet på ungerska: Faludi 2020: 69–70.)

PROJEKTETS STEG

LINGVISTISKA OCH TERMINOLOGISKA UPPGIFTER

projektförberedelser

• analysera källtexten • förbereda terminologin • förbereda/välja TM och TB • utarbeta en stilguide • undersöka andra tillgängliga källor • välja projektets deltagare (efter att delområdet har specificerats)

filförberedelser

• identifiera innehållet som ska översättas • fastställa översättningsenheten

översättning

se litteraturen

Terminologija | 2022 | 29

Termbasen (TB) är en databas som innehåller terminologi och relaterad information. Översättningsminnet (TM) innehåller tidigare översatta texter som lagras i segment (vanligtvis meningar). TM lagrar tidigare översättningar i en databas för senare användning och erbjuder översättaren den lagrade måltexten baserat på fullständig matchning (100% och CM [kontextmatchning]) och partiell matchning [fuzzy match]).

3.2. Källtextens integrering i processen

Processen för att skapa källtexten, det vill säga den tekniska dokumentationen, är det allra första steget i översättningsprojektprocessen eller, skulle man kunna säga, det viktigaste ”steg noll” före översättningsprocessen. Antalet steg kan utökas ytterligare eller deras ordningsföljd ändras om projektets egenskaper gör det nödvändigt, till exempel vid tilläggstjänster med mervärde.

Översättningsprojektprocessen föregås alltså av utarbetandet av källtexten, som kallas (teknisk eller fackmässig) dokumentation. Detta arbete utförs vanligtvis av professionella textförfattare (eller tekniska skribenter eller fackexperter). Att göra ett dokument lämpligt för översättning börjar med internationalisering, då texten skrivs eller anpassas för att lämpa sig för översättning.

Ágota Fóris

Terminology Work in the Translation Project Process. The Hungarian Perspective

I dag är målet, i stället för att skriva ett långt, sammanhängande textstycke, att skapa mikrotexter med modulär struktur som lagras i en central databas (”masterdatabas”), där varje ändring görs, så att varje textdel kan återanvändas många gånger.

Källtextens kvalitet är avgörande för översättningens kvalitet, eftersom en högkvalitativ översättning börjar när innehållet skapas. Terminologiarbete förekommer på ett eller annat sätt i de flesta steg av översättningsprojektprocessen och spelar till och med en viktig roll i steg noll, det vill säga när källtexten skapas. Det ingår särskilt i olika faser av projektförberedelser och kvalitetskontroll (till exempel kontroll av översättningens konsekvens, siffror, interpunktion i vid bemärkelse och terminologi) samt i underhåll och utveckling av termdatabaser. Dokumentation bygger på olika typer av programvara och standarder och regleras av olika rättsliga bestämmelser.

Based on Faludi’s (2020) work, the translation project process is divided into thirteen steps, but if we add documentation preparation as step zero, we have a fourteen-step (14) project process. So, the steps in the complex translation project process, including documentation, are the following:

0. förberedelse av källtexten (dokumentation på originalspråket),

1. projektförberedelser,

2. filförberedelser,

3. översättning,

4. granskning, tvåspråkig granskning,

5. programvaru-QA,

6. sättning, DTP, filteknik,

7. korrekturläsning,

8. korrigering,

9. slutkontroll,

10. färdigställande,

11. leverans,

12. kundgranskning och återkoppling,

13. underhåll av TM.

3.3. Digital omvandling, internationalisering och lokalisering

Dokumentation är resultatet av lagarbete: utvecklare och andra ingenjörer, tekniska skribenter och terminologer arbetar med denna process (t.ex. terminologiarbete inom området satellitstyrningsprogram, se

Terminologija | 2022 | 29

Eito Brun 2020). They need accurate and relevant technical data at their disposal, preferably from a central database. They also need established terminology stored in a central term base.

När dokumentation skrivs är det avgörande att texten är entydig, precis, professionell och lättbegriplig. Nyckeln till att vara entydig och professionell är lämplig, korrekt och konsekvent termanvändning. (Om stegen i framställningen av teknisk dokumentation, se Czinkóczki, Fehér 2021.)

Det behövs också lämplig författarprogramvara, eftersom den kan hantera tekniska ritningar, illustrationer, specialbokstäver och tecken som används i de översatta (lokaliserade) versionerna, inklusive olika textriktningar. Det är också en fördel om företaget har en innehållsstrategi och en etablerad stilguide. Dokumentation som planeras för internationell publicering bör skrivas så att den enkelt kan översättas till flera språk.

Den tekniska utvecklingen har gjort det ännu viktigare än tidigare att omvandla information (t.ex. dokumentation) till maskinläsbar form, det vill säga att skapa digitalt innehåll. Artificiell intelligens (AI) har framträtt som en ”användare” som hämtar innehåll (information och metadata) från databaser och människoskapade texter (skrivna eller talade) och skapar nytt innehåll utifrån dem. Intelligent innehåll är innehåll som kan bearbetas av AI. Det finns flera fördelar med att skapa intelligent innehåll: informationen är till exempel konsekvent (det vill säga identiskt, giltigt och aktuellt innehåll i alla kanaler), av hög kvalitet och tillgänglig i flera kanaler.

Dessa processer har lett till nya texttyper, och strukturerat skrivande har blivit utbrett, vilket innebär att innehållet ordnas i en hierarkisk struktur. XML är det mest kända formatet för denna typ av text, men det finns många andra standarder för dokumenthantering. Så kallade mikrotexter skapas, och möjligheten att kombinera dem har blivit viktig för effektiviteten (modulär dokumentation). Dessa nya krav, processer och sätt att digitalisera och använda information förändrar också själva dokumentationen. Tekniska skribenter skriver till exempel inte längre enbart innehåll för människor, utan skapar också innehåll för smarta enheter. Framställningen av dokumentation som digitalt, interaktivt innehåll som är tillgängligt på olika enheter förändrar processerna och kraven (se B. Papp 2021b).

Globalisering är en process som har pågått i årtionden (eller till och med århundraden, enligt vissa experter), och dess inverkan märks framför allt

Ágota Fóris

Terminology Work in the Translation Project Process. The Hungarian Perspective

inom ekonomi, samhälle och kultur. Resultatet är ett slags internationell enhetlighet i språkbruket för att göra kommunikationen enklare, snabbare och effektivare samt billigare internt och externt för att reglera tillverknings- och handelsföretag och tjänsteleverantörer. Inom näringslivet innebär internationalisering att en produkt eller tjänst anpassas till behoven på marknader världen över. Internationalisering är processen att skapa en produkt så att den med minsta möjliga ansträngning kan anpassas till ett land, en kultur eller ett språk (det vill säga att produkten är lätt att lokalisera). Det finns minst fyra nivåer av internationalisering som samverkar: internationalisering av en organisation, en process, en produkt och dokumentation (Brown-Hoekstra 2010). Teknisk dokumentation måste också utformas så att den är lätt att lokalisera (det vill säga att den enkelt, billigt och korrekt kan översättas med hög kvalitet till många målspråk samtidigt). Lokalisering är en heltäckande kulturell anpassning av en produkt eller tjänst: en process i flera steg där översättning endast är ett av stegen. Lokalisering av dokumentation innebär vanligtvis att originaldokumentationen tas fram på andra språk (genom översättning eller omskrivning) (Cadieux, Esselink 2004; Snopek 2016). Kóbor (2021) beskrev webbplatslokaliseringsprojektens särdrag ingående och påpekade att webbplatser på främmande språk inte alltid skapas genom översättning. ”Det händer ofta att innehåll utvecklas på mer än ett språk, eller att det utöver den ursprungliga webbplatsen finns en ’internationell’ version (med lokaliseringens terminologi ’internationaliserade’ sidor, vanligtvis på engelska), som används som grund för de lokaliserade webbplatserna (jfr loreal.fr vs loreal.com)” (Kóbor 2021: 183).

Under det senaste decenniet har översättningsmetoderna och deltagarna i översättningsprocessen förändrats, och därmed har även själva översättningsprocessen förändrats. Lokalisering och internationalisering spelar en större roll än tidigare, och dessa förändringar innebär att översättningsarbete kräver en gedigen organisatorisk och teknisk grund samt samordnat lagarbete mellan många personer. Detta beror på att lokalisering är en process som går utöver översättning och måste ta hänsyn till ett lands kulturella och språkliga särdrag. Lokalisering har dessutom lett till att arbetsflödet för översättning splittrats upp, vilket har ökat projektledningens betydelse (Fóris, Faludi 2021). Översättningsföretag arbetar med många frilansöversättare vars arbete samordnas av projektledare och får stöd av korrekturläsare, terminologer och lingvister;

Terminologija | 2022 | 29

översättningar produceras med hjälp av datorstödda översättningsverktyg (Várnai, Mészáros 2011).

Tidigare var textskapande en del av författarens egen kreativa process. I dag är skapandet av texter och deras översättning till andra språk en process som omfattar många steg och många medarbetare. Att tänka i processer kräver ett annat angreppssätt, eftersom varje steg i en process med flera steg måste beskrivas och samordnas, med stegens ordningsföljd och inbördes beroenden definierade. Detta förklarar vikten av processkontroll (och algoritmer för att beskriva processerna). Processer kan delas upp i delar (delprocesser), och vi behöver identifiera vilka delprocesser som kräver språkligt arbete och var en text behöver skapas, kontrolleras och korrigeras. Språkliga delprocesser omfattar alla sådana processer som rör texter eller textenheter, stavning, grammatik (morfologi och syntax), semantik och pragmatik. Vart och ett av dessa områden kan påverka och avgöra textens begriplighet och har samband med textens innehåll.

3.4. Terminologins plats och roll i dessa processer

Terminologin spelar en viktig roll både i hanteringen av befintliga dokument och i utarbetandet av dokumentation: enhetlig dokumentation är endast möjlig om terminologisystemet inom området är fullt utvecklat, vilket underlättar skrivande, redigering, hantering, bearbetning och översättning.

Cabré (1999: 50) distinguishes three areas concerning the use of terminology for documentation purposes: “terminology is also the basis for the writing of technical texts (technical writing), the translation of specialized texts (technical translation and interpretation) and the description, storage and retrieval of specialized information (technical documentation)”. Cabré primarily considers the writing and creation of documentation to be the goal of using terminology for documentation purposes.

Terminologin förekommer genom hela översättningsprojektets process, men är särskilt framträdande i två steg: förberedelsefasen och verifieringsfasen (korrekturläsning och granskning). När en text förbereds för översättning extraheras de okända termerna på källspråket och motsvarigheterna på målspråket hämtas, helst från validerade källor. Terminologiförberedelse är därför ett viktigt steg i översättning (Gouadec 2002) och översättningsprojekt. Om det finns flera möjliga motsvarigheter på målspråket

Ágota Fóris

Terminology Work in the Translation Project Process.

The Hungarian Perspective

(synonymer eller partiella motsvarigheter) väljer översättaren den som bäst passar ämnet eller sammanhanget. En terminologisk ordlista över de termer som används i texten (termer på käll- och målspråket, med definitioner där så behövs) sammanställs, med målet att konsekvent använda samma term i måltexten för att säkerställa och upprätthålla sammanhang. I det dagliga översättningsarbetet är det dock också vanligt att översättare inte har tid för terminologiförberedelser och måste utföra detta arbete under pågående översättning (dvs. registrera termer i CAT-verktygens integrerade översättningsgränssnitt medan de översätter).

I verifieringsfasen kan den terminologiska överensstämmelsen kontrolleras ur två perspektiv. För det första måste man fastställa om termerna på målspråket motsvarar dem i den terminologiska ordlistan eller databasen. Detta kan kontrolleras med programvara för kvalitetssäkring (QA); programvaran jämför måltextens översättning med termdatabasen. Ett annat mål med verifieringsfasen är att granska innehållet på målspråket och kontrollera om terminologin följer yrkets terminologiska standarder. I sådana fall ändras ibland ordlistan eller termbasen i detta skede eller fortlöpande under projekten. Detta kan också innebära att tidigare översättningar som lagrats i översättningsminnet (TM) behöver ändras för att säkerställa en enhetlig termanvändning när segmenten återanvänds i senare översättningar.

Termbaser lagrar stora mängder termer och relaterade data. Databaser för översättare som innehåller flerspråkiga terminologidata kallas översättningsorienterade termbaser. I översättningsprojektets process är de ofta helt enkelt tvåspråkiga ordlistor som tagits fram med programvara för terminologihantering och som också kallas ”termbaser” eller ”TB”, men i verkligheten är de långt ifrån lika sofistikerade som centrala terminologidatabaser (se Steurs et al. 2015).

Arbetsflöden för översättningsorienterad terminologi fastställs också i en internationell standard (ISO 12616-1:2021). Flera författare inom terminologi- och översättningsforskningen har också behandlat frågan om översättningsorienterade terminologidatabaser. Tamás (2014) delade in terminologidatabaser i tre typer: enkla, traditionella och komplexa terminologidatabaser. Dessutom är kategorin kunskapsbaser värd att nämna; de lagrar också kunskap och regler som kan användas för att komma åt information som inte uttryckligen ingår i kunskapsbasen. I litteraturen diskuteras både analysen av strukturen och innehållet i webbaserade

Terminologija | 2022 | 29

terminologidatabaser och deras kategorisering samt möjliga utvärderingskriterier; exempelvis presenterade Tamás och Sermann (2019) ett ramverk med utvärderingskriterier. Andra studier beskriver ingående hur en specifik terminologidatabas för översättare byggs upp. Exempel är uppbyggnaden av en engelsk–ungersk databas för terminologin inom laserfysik (Fóris, B. Papp 2015) och uppbyggnaden av OFFI:s (Hungarian Office for Translation and Attestation) terminologidatabas, kallad IUSTerm (Tamás 2020).

Faludi (2020, 2021) used interviews with Hungarian translation service providers and technical writers to study the role of the technical documentation process and terminology work in the complex process of producing and translating documentation. She examined whether there was an accepted practice in the management and translation of documentation and in terminology management in the practice of translation agencies. Data on the practice of terminology work were collected in the form of structured interviews, i.e., based on pre-formulated questions. The interviews were conducted with technical writers and translation service providers working in the Hungarian market. The main findings of the interviews were as follows:

– ”Intervjuerna visade att processer för terminologihantering och användningen av terminologidatabaser ännu inte har blivit vedertagen praxis hos översättningstjänsteleverantörer eller vid utarbetandet av dokumentation. Detta gäller trots att standarder och litteraturen uppmärksammar behovet av och fördelarna med terminologiarbete både inom dokumenthantering och i översättningsprocessen.”

– Intervjuerna visade att terminologiarbete anses viktigt, men att det inte råder någon samsyn om dess omständigheter och villkor. Enligt vissa respondenter behövs terminologiarbete endast om översättning ingår i dokumentationsprojektet, medan andra anser att terminologidatabasen endast används för att ta med förbjudna termer. Det finns dock också exempel på terminologiarbete som genomförs på ett mycket avancerat och reglerat sätt, och på terminologidatabaser som är brett tillgängliga för dokumentationsförfattare, översättare och andra språkyrkesverksamma. […]

– Terminologiarbete och terminologihantering är, oavsett hur sofistikerad processen är, en gemensam verksamhet inom områdena

Ágota Fóris

Terminology Work in the Translation Project Process. The Hungarian Perspective

inom översättningstjänster och tekniskt skrivande. Tekniska skribenter och översättare använder endast i sällsynta fall samma gemensamma termbas eller arbetar tillsammans med den. Terminologihantering är som mest bara en del av tekniska skribenters arbete, och detsamma gäller leverantörer av översättningstjänster (dvs. terminologiarbetet är utspritt över processen och företagen har vanligtvis ingen särskild person som ansvarar för att hantera terminologiarbetsflöden).

– Ingen av de tekniska skribenter som svarade har någon roll i att övervaka produktionsprocessen och kvaliteten på översättningarna till målspråket, och leverantörer av översättningstjänster har inte heller någon utsedd person som bearbetar källtexten, vare sig med avseende på terminologi eller andra kvalitetsrelaterade faktorer (t.ex. stavning). Det är sannolikt att kommunikationsfel på båda sidor beror på detta. Förberedelsen av källtexten är av särskilt intresse, eftersom det råder en allmän samsyn bland leverantörer av översättningstjänster om att den viktigaste delen av terminologiarbetet är att förbereda källtexten, och att detta är huvudskälet till att de inser vikten av att anställa en terminolog. Trots detta framgår det tydligt av uppgifterna ovan att källtexten inte förbereds särskilt ofta. [...]

– Ett annat anmärkningsvärt resultat är att tekniska skribenter, enligt intervjusvaren, är mer medvetna om terminologiarbetets och terminologihanteringens betydelse, metodik och roll än översättningsbyråer. Detta beror sannolikt på att tekniska skribenter oftare är anställda av stora internationella företag, där terminologihanteringen uppenbart är mer utvecklad, än av små och medelstora företag [ämnesexperter] som verkar på den ungerska marknaden” (Faludi 2021: 219–220).

Ovanstående visar att terminologiarbetet, både i översättningsprojektprocessen och vid utarbetandet av dokumentation, omfattar ett antal reglerade processer och steg, varav vissa fastställs i standarder och även behandlas i litteraturen om terminologi, översättning och teknisk kommunikation. Trots detta samordnas terminologiarbetsflöden inte alltid i översättningsbyråernas verksamhet och vid framställning av teknisk dokumentation, terminologidatabaser används inte alltid och terminologispecialister anlitas sällan.

Terminologija | 2022 | 29

4. SLUTSATS

Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att terminologihantering, dokumenthantering och översättnings- (projekt)hantering alla är former av innehållshantering. Terminologi har en nyckelroll i varje process för utveckling och hantering av innehåll. I litteraturen om terminologi behandlas dokumentation ingående, liksom dess huvudsakliga former: tekniskt skrivande, teknisk översättning och teknisk dokumentation. Tydlighet och professionalism förutsätter att terminologin används på ett lämpligt, korrekt och konsekvent sätt. Dokumentations- och översättningsprojektens processer påverkar varandra, och i linje med Brown-Hoekstra (2010) behöver dokumentations- och översättningsprocesserna integreras i framtiden. Översättningsprojektprocessen behöver därför omfatta ett steg noll (skapandet av källtexten, dvs. utarbetandet av dokumentation), och terminologiarbete förekommer på något sätt i de flesta steg av översättningsprojektprocessen, med början i detta steg noll.

I den dagliga praktiken får översättningsbyråer i Ungern i allt högre grad uppdrag att utföra dokumentationsarbete utöver översättning, redigering och korrekturläsning. Processen för att skapa flerspråkig dokumentation av hög kvalitet börjar med internationalisering, där källtexten skrivs eller anpassas så att den lämpar sig för översättning. Vid framställning av teknisk dokumentation och i översättningsbyråernas verksamhet samordnas terminologiarbetsflöden dock inte alltid, och terminologidatabaser används inte alltid.

Användare söker gärna information på sitt eget språk. Teknisk dokumentation, särskilt sådan som riktar sig till användare, bör därför översättas till landets officiella språk och göras tillgänglig i form av mikrotexter, så att informationen är densamma på alla språk och lätt kan hittas. Detta förklarar varför den tekniska dokumentationens roll har blivit viktigare på senare tid: globaliseringen och en flerspråkig ekonomisk marknad innebär att teknisk dokumentation måste finnas tillgänglig på alla språk där produkten eller tjänsten marknadsförs.

Avslutande anmärkning: Denna forskning stöddes av projektet med titeln ”Översättningens och terminologins förhållande. Terminologins roll i interkulturell överföring”, som genomfördes av fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap vid Károli Gáspár-universitetet för den reformerta kyrkan i Ungern.

Ágota Fóris

Terminology Work in the Translation Project Process. The Hungarian Perspective

SOURCES

EN ISO 17100:2015/AMD 1:2017 Translation services – Requirements for translation services – Amendment 1.

ISO 12616-1:2021 Terminology work in support of multilingual communication – Part 1: Fundamentals of translation-oriented terminology.

MSZ EN ISO 17100:2019 EV Fordítási szolgáltatások. Fordítási szolgáltatások követelményei (ISO 17100:2015 + Amd 1:2017) EGYESÍTETT VÁLTOZAT.

web1 = Intercultural Research Group and Translation Workshop at the Faculty of Humanities and Social Sciences at the KRE. Available at: https://btk.kre.hu/index.php/interkulturalis-kutatocsoport-es-forditomuhely.html [accessed July 20, 2022].

web2 = MaTT (Council of Hungarian Terminology). Available at: www.matt.hu [accessed July 20, 2022].

web3 = Terminology and Communication Research Group (TERMIK) at the Faculty of Humanities and Social Sciences at the KRE. Available at: https://btk.kre.hu/index.php/2015-12-05-09-31-20/karikutatocsoportok/824-terminologiai-kutatocsoport-termik.html [accessed July 20, 2022].

SOURCES – PUBLICATIONS OF TERMIK AND THE INTERCULTURAL RESEARCH GROUP

Fóris Ágota, Bölcskei Andrea (eds.) 2019: Dokumentáció, tartalomfejlesztés és szakírás, Budapest: KRE – L’Harmattan.

Fóris Ágota, Bölcskei Andrea (eds.) 2021a: Tartalomfejlesztés és dokumentáció. Nyelvészeti vonatkozások, Budapest: KRE – L’Harmattan.

Fóris Ágota, Bölcskei Andrea (eds.) 2021b: Linguistic Research in the Fields of Content Development and Documentation, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan.

Fóris Ágota 2020: Fordítás és terminológia. Elmélet és gyakorlat, Budapest: KRE – L’Harmattan.

Fóris Ágota 2022: Translation and Terminology. Theory and Practice in Hungary, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan.

REFERENCES

Bölcskei Andrea 2021a: Practices in Technical Communication and the Latest Challenges. – Linguistic Research in the Fields of Content Development and Documentation, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan, 75–94.

Bölcskei Andrea 2021b: What Do Technical Writers Do and What Do They Learn? – Linguistic Research in the Fields of Content Development and Documentation, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan, 95–118.

B. Papp Eszter 2021a: Professional Documentation in the 21st Century. – Linguistic Research in the Fields of Content Development and Documentation, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan, 41–58.

B. Papp Eszter 2021b: Documentation 4.0. – Linguistic Research in the Fields of Content Development and Documentation, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan, 59–74.

Brown-Hoekstra Kit 2010: How documentation and translation processes affect each other. – Tcwold magazine 10. Available at: https://www.tcworld.info/e-magazine/translation-and-localization/how-documentation-and-translation-processes-affect-each-other-126/ [accessed 20 August, 2022].

Cabré Maria Teresa 1999: Terminology. Theory, methods and applications, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Cadieux Pierre, Esselink Bert 2004: GILT: Globalization, Internationalization, Localization, Translation. – Globalization Insider XI(1.5), 1–5.

Czinkóczki Ágnes, Fehér Ildikó 2021: How is Technical Content Created? The Lifecycle of Technical Documentation. – Linguistic Research in the Fields of Content Development and Documentation, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan, 119–135.

Eito Brun Ricardo 2016: Design of an Ontologies for the Exchange of Software Engineering Data in the Aerospace Industry. – Knowledge Engineering and Semantic Web 649, eds. A. C. Ngonga Ngomo, P. Křemen (Communications in Computer and Information Science, 649), Cham, Springer, 3–17.

Terminologija | 2022 | 29

Eito Brun Ricardo 2020: Terminology as the Basis for Building Engineering Feature-based Models. – Terminologija 27, 186–200. DOI: doi.org/10.35321/term27-08.

Faludi Andrea 2020: A terminológiai munka helye és szerepe a dokumentációkészítés és -fordítás komplex folyamatában: PhD thesis, Budapest: ELTE.

Faludi Andrea 2021: Terminology Work in the Process of Technical Writing and Translation. – Linguistic Research in the Fields of Content Development and Documentation, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan, 203–225.

Fóris Ágota, B. Papp Eszter 2015: Creating an English-Hungarian Termbase for Laser Physics. The DictionELI. – Terminologija 22, 26–38.

Fóris Ágota, Faludi Andrea 2021: Technical Writing and Documentation as Intralingual Technical Translation. – Linguistic Research in the Fields of Content Development and Documentation, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan. 157–176.

Fóris Ágota 2014: Terminology and LSP in higher education in Hungary. – Terminology – responsibility and awareness, ed. J. Hoel (Terminologen No. 2 – Terminologi ansvar og bevissthet), Oslo: Sprakradet, 90–100. Available at: http://eaft-aet.net/fileadmin/files/EAFT_Summit_2012/Proceedings_EAFTSummit2012.pdf.

Gouadec Daniel 2002: Traduction, terminologie, rédaction. – Colloque international 2001 sur la traduction spécialisée. Université de Rennes 2, Paris: La Maison du Dictionnaire.

Horváth Ildikó (ed.) 2016: The Modern Translator and Interpreter, Budapest: ELTE Eötvös.

Horváth Péter Iván 2011: A szakfordítások lektorálása. Elmélet és gyakorlat, Budapest: Tinta.

Kóbor Márta 2021: Features of Texts on Websites and Characteristics of Their Translation. – Linguistic Research in the Fields of Content Development and Documentation, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest/Paris: KREc – L’Harmattan, 177–202.

Matis Nancy 2010: Terminology Management during Translation Projects: Professional Testimony. LinguaCulture 1(1), 107–115. DOI: doi:10.47743/lingc-2010-1-0226.

Mohácsi-Gorove Anna 2014: A minőség fogalma a fordítástudományban és a lektorálás mint minőségbiztosítási garancia: PhD thesis, Budapest: ELTE.

Snopek Márta 2016: Localisation. – The Modern Translator and Interpreter, ed. I. Horváth, Budapest: ELTE Eötvös, 113–122.

Steurs Frieda, De Wather Ken, De Malsche Evy 2015: Terminology tools. – Handbook of Terminology I, eds. H. J. Kockaert, F. Steurs, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 222–249.

Szondy Melinda 2016: Freelance Translators as Service Providers. – The Modern Translator and Interpreter, ed. I. Horváth, Budapest: ELTE Eötvös, 29–43.

Tamás Dóra Mária 2014: Gazdasági szakszövegek fordításának terminológiai kérdéseiről, Budapest: ELTE BTK Fordító- és Tolmácsképző Tanszék.

Tamás Dóra Mária 2020: Az OFFI Zrt. tevékenységének és terminológiai projektjeinek bemutatása. – Nyelv, kultúra, identitás. Alkalmazott nyelvészeti kutatások a 21. századi információs térben: I. Terminológia, lexikográfia, fordítás, eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest: Akadémiai Kiadó. DOI: 10.1556/9789634545354, https://mersz.hu.

Tamás Dóra Mária, Sermann Eszter 2019: Evaluation System for Online Terminological Databases. – Terminologija 26, 24–46. DOI: doi.org/10.35321/term26-02.

Várnai Judit Szilvia, Mészáros Andrea Éva 2011: Fordítókalauz, Budapest: Tinta.

Warburton Kara 2015: Managing terminology in commercial environments. – Handbook of Terminology I, eds. H. J. Kockaert, F. Steurs, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 360–392.

Warburton Kara 2021: The Corporate Terminologist, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Ágota Fóris

Terminology Work in the Translation Project Process. The Hungarian Perspective

TERMINOLOGIJOS DARBAS VERTIMO PROJEKTO PROCESE. VENGRIJOS ASPEKTAI

Santrauka

Šio straipsnio tikslas – išnagrinėti terminologijos darbo vietą bei vaidmenį vertimo projekto procese ir, remiantis literatūra bei kasdiene praktika, išanalizuoti pastarųjų metų pokyčius, susijusius su terminologijos darbu. Buvo atliekama lyginamoji turinio analizė ir taikomas aprašomasis metodas.

Terminologijos tvarkyba, dokumentų valdymas ir vertimo (projektų) valdymas yra tarpusavyje susiję: jie visi yra turinio valdymo formos, o terminologija atlieka svarbų vaidmenį. Originalo teksto kokybė yra labai svarbi vertimo kokybei, todėl kokybiškas vertimas prasideda nuo turinio kūrimo. Vertimo projekto procesas susideda iš keturiolikos etapų, o pradedama nuo dokumentų rengimo. Vienaip ar kitaip terminologijos darbas dalyvauja daugelyje vertimo projekto proceso etapų ir netgi atlieka svarbų vaidmenį nuliniame etape, t. y. kuriant originalo tekstą. Tiek vertimo projekto procese, tiek rašant dokumentus, terminologijos darbas susideda iš kelių reglamentuotų procesų ir etapų; kai kurie iš jų nustatyti standartuose ir aptarti tarptautinėje terminologijos, vertimo ir techninės komunikacijos literatūroje. Kasdienėje praktikoje vertimų biurams vis dažniau pavedama atlikti ne tik vertimo, redagavimo ir korektūros darbus, bet ir darbus su dokumentais. Visgi vertimų biurų veikloje ir rengiant techninę dokumentaciją terminologijos darbo srautai ne visada koordinuojami, terminologijos duomenų bazės ne visada naudojamos, o terminologijos specialistai pasitelkiami retai.

Gauta 2022-10-31

Ágota Fóris Károli Gáspár University TERMIK 1146 Budapest, Dózsa György út 25–27. (Hungary) E-mail [email protected]

Terminologija | 2022 | 29

Terminologiarbete i översättningsprojektets process. Det ungerska perspektivet

S A M M A N F A T T N I N G

S A M M A N F A T T N I N G

1. INLEDNING

2. UNGERSKA ASPEKTER OCH FORSKNINGSPROJEKT

3. TERMINOLOGI I ÖVERSÄTTNINGSPROJEKTETS PROCESS

3.1. Översättningsprojektets process

3.2. Källtextens integrering i processen

3.3. Digital omvandling, internationalisering och lokalisering

3.4. Terminologins plats och roll i dessa processer

4. SLUTSATS

SOURCES

SOURCES – PUBLICATIONS OF TERMIK AND THE INTERCULTURAL RESEARCH GROUP

REFERENCES

Santrauka

Document details