Terminologija / Terminology

2025, vol. 32, pp. 1–21

Contents link / Turinìo nuoroda

ISSN 2669–2198 (online / elektroninis)

Den ungerska juridiska och administrativa språkets status och terminologi¹

Den ungerska juridiska och administrativa språkets status och terminologi

ÁGOTA FÓRIS

Károli Gáspár-universitetet vid den reformerta kyrkan i Ungern, Ungern

E-post: [email protected]

ORCID-ID: https://orcid.org/0000-0002-7599-0323

Forskningsområden: tillämpad lingvistik, terminologi, professionell kommunikation.

ÁDÁM RIXER

Károli Gáspár-universitetet vid den reformerta kyrkan i Ungern, Ungern

E-post: [email protected]

ORCID-ID: https://orcid.org/0000-0002-6945-0312

Forskningsområden: rättsvetenskap, förvaltningsrätt.

https://doi.org/10.35321/term32-03

SAMMANFATTNING

Syftet med artikeln är att ge en översikt över det ungerska juridiska och administrativa språket och dess terminologi, inklusive språket i akademiska publikationer, högre utbildning och lagstiftning. Artikeln presenterar dessutom konturerna av den planerade ungerska terminologistrategin samt statusen och läget för terminologin inom det ungerska juridiska och administrativa språket. Forskningsmetoden består av en genomgång och utvärdering baserad på publicerade artiklar och diskussioner inom ramen för projektet. Vi föreslår att terminologi, i enlighet med tekniska standarder och terminologirekommendationer, publiceras i öppna termdatabaser, eftersom termdatabaser är viktiga verktyg för att främja nationell harmonisering av terminologi. Framför allt är det viktigt att koppla strategin för juridisk och administrativ terminologi till den allmänna ungerska terminologistrategin. Eftersom språket inom vetenskapen i

¹Denna forskning stöddes av projektet med titeln ”Finns det behov av en reform av det juridiska och administrativa språket i Ungern? Utveckling av en terminologistrategi för juridiskt och administrativt språk”, som genomfördes av juridiska fakulteten vid Károli Gáspár-universitetet inom Ungerns reformerta kyrka mellan 2022 och 2024.

Copyright © 2025 Ágota Fóris and Ádám Rixer. Utgiven av Litauiska språkets institut. Detta är en artikel med öppen tillgång som distribueras enligt villkoren i Creative Commons Attribution-licensen, vilken tillåter obegränsad användning, distribution och återgivning i alla medier, förutsatt att den ursprungliga upphovspersonen och källan anges. // Išleido Lietuvių kalbos institutas. Šis straipsnis yra atviros prieigos, platinamas pagal „Creative Commons“ priskyrimo licencijos sąlygas, leidžiančias neribotai naudoti, platinti ir atkurti turinį bet kokioje laikmenoje, nurodant autorių ir šaltinį.

Mottaget: / Gauta: 2025-09-19. Godkänt: / Priimta: 2025-10-14.

1

i Ungern är tvåspråkigt, ungerska och engelska, föreslår vi att en terminologistrategi som omfattar båda språken utarbetas för juridiska och administrativa fakulteter och universitet, och att man går över till additiv tvåspråkighet.

NYCKELORD: språkpolitik och språkplanering, terminologistrategi, ungersk terminologistrategi, juridiskt och administrativt språk, tydlig kommunikation.

SAMMANFATTNING

Syftet med denna artikel är att översiktligt beskriva det ungerska juridiska och administrativa språket och dess terminologi, inklusive språket i vetenskapliga publikationer, högre utbildning och lagstiftning. Dessutom presenteras konturerna av den planerade ungerska terminologistrategin samt statusen och läget för terminologin inom det ungerska juridiska och administrativa språket.

Forskningsmetoden består av en översikt och utvärdering som grundar sig på publicerade artiklar och diskussioner inom projektets ram. I enlighet med tekniska standarder och terminologiska rekommendationer föreslås att termer publiceras i öppna termdatabaser, eftersom dessa databaser är ett viktigt verktyg för att främja nationell terminologisk harmonisering. Det är särskilt viktigt att koppla strategin för juridisk och administrativ terminologi till den allmänna ungerska terminologistrategin. Eftersom vetenskapsspråket i Ungern är tvåspråkigt – ungerska och engelska – föreslås att en terminologistrategi som omfattar båda språken utarbetas för juridiska och administrativa fakulteter och universitet samt att man övergår till en modell för additiv tvåspråkighet.

NYCKELORD: språkpolitik och språkplanering, terminologistrategi, ungersk terminologistrategi, juridiskt och administrativt språk, tydlig kommunikation.

INLEDNING

Ett tvåårigt forskningsprojekt genomfördes mellan 2022 och 2024 för att undersöka och definiera särdragen hos det juridiska och administrativa språkets och terminologins status och korpus i Ungern (Rixer 2023). Den här artikeln introducerar först terminologipolitiken med utgångspunkt i relevanta riktlinjer samt bakgrunden till utvecklingen av en ungersk terminologistrategi. Därefter presenterar vi artikelns syfte och metod. I avsnittet med resultaten diskuteras statusen för det ungerska juridiska och administrativa språket, med en undersökning av dess användning inom högre utbildning, forskning och lagstiftning. I nästa kapitel granskar vi hur klarspråk och bättre kommunikation har främjats, och presenterar sedan de åtgärder som har vidtagits för att göra juridisk och administrativ terminologi mer tillgänglig.

LANGUAGE POLICY AND PLANNING, AND TERMINOLOGY POLICY

The term language planning was introduced by Haugen (1959). Later, Kloss (1969) distinguished between status planning and corpus planning as hyponyms of language planning. Status planning refers to the social and legal status of a language and its functions, whereas corpus planning is concerned with the formal changes in a language (lexis, spelling, etc.). Planning involves first of all an assessment of the communication problems that require corpus planning, the strategies to overcome these difficulties and the tasks that need to be solved at the national or international level. According to Tolcsvai Nagy (2005: 233), although the development of language planning itself came from several directions, its principles have always included both status and corpus planning. The different language planning trends have built on different historical traditions and methodologies, including the practice of traditional language cultivation (see Nekvapil 2008) and the codification

2

verksamhet under 1800-talet. Gazzola et al. påpekar att det finns många olika typer av språkpolitik och språkplanering (LPP), och att LPP är både en process och ett resultat. Policycykelns faser är ”(1) att en språkfråga uppstår, (2) att den tas upp på dagordningen, (3) att politiken utformas och antas, (4) att den genomförs och (5) att det som har gjorts och de resultat som uppnåtts utvärderas” (Gazzola et al. 2024: 4).

Allmänna språkplaneringsfrågor har utvidgats till fackspråk och terminologi på modersmålet. UNESCO:s Guidelines for terminology policies (Infoterm 2005) skiljer mellan allmän språkplanering och specifik språkplanering. Riktlinjerna för terminologipolitik bekräftar att språket spelar en viktig roll för att skapa och upprätthålla ett kunskapsbaserat samhälle och för att överbrygga den digitala klyftan. Den digitala klyftan sammanfaller ”med ojämlik tillgång till information och kunskap, vilket i sin tur hänger samman med ojämlik språklig tillgång” (Infoterm 2005: V); och ”Bristfällig terminologi är en viktig faktor bakom ojämlik språklig tillgång och leder till ’funktionell analfabetism’ i samband med informationsåtkomst och datoranvändning” (Infoterm 2005: V).

BAKGRUND – UTVECKLINGEN AV EN UNGERSK TERMINOLOGISTRATEGI

Under flera årtionden har ett antal internationella dokument lyft fram terminologins betydelse för flerspråkighet, bevarande av kulturell mångfald och universell tillgång till information och kunskap. Allmänna principer för en terminologistrategi publicerades första gången i internationella dokument under 2000-talet. Enligt UNESCO:s riktlinjer (Infoterm 2005) är terminologipolitik en uppsättning formaliserade strategier för att samordna beslut och mål och/eller terminologin hos en viss social grupp (t.ex. en viss språkgemenskap) eller stat.

”En nationell terminologipolitik är en offentlig strategi som utformas på nivån för politiskt beslutsfattande i ett land eller i en mer eller mindre autonom språkgemenskap <...> i syfte att utveckla eller reglera framväxande och befintliga terminologier för en rad olika ändamål” (Infoterm 2005: 4).

Enligt den relevanta standarden är terminologipolitik en ”uppsättning principer och strategier som används som grund för att utveckla och reglera terminologi för ett eller flera specifika språk eller domäner” (ISO 29383:2020).

Som utgångspunkt för utvecklingen av en allmän ungersk terminologistrategi har UNESCO:s riktlinjer (Infoterm 2005) och ISO-standarden med titeln ISO 29383:2020 Terminology Policies – Development and Implementation använts. Standarden ger allmän vägledning men, som det påpekas i förordet, är i verkligheten inga två situationer exakt likadana, och varje nations eller organisations terminologistrategi är med nödvändighet unik. På nationell nivå tar en terminologipolitik vanligtvis formen av ett rättsligt dokument eller

3

informationsstrategi, medan det i mindre organisationer vanligen handlar om riktlinjer för arbetsflöden och användning av stödteknik, ofta utan ordet terminologi. Med utgångspunkt i UNESCO:s riktlinjer och olika nationella praxis föreslogs 2018 att en ungersk nationell terminologistrategi skulle utarbetas. Företrädare för vetenskapliga institut och organisationer från Ungern och andra länder deltog som inbjudna talare vid den konferens som anordnades för att lägga grunden för detta. Konferensens arrangörer och talare strävade gemensamt efter att samarbeta, utarbeta en strategi och enas om de principer som skulle leda till skapandet och publiceringen av en ungersk terminologistrategi (Fóris, Bölcskei 2019b). Rekommendationerna för utarbetandet av en ungersk terminologistrategi formulerades i denna volym av författarredaktörerna. De lyder:

– ”Publicering av en strategisk plan på medellång sikt (4 till 10 år), ett så kallat ’Green Paper’, som kan inleda debatten och bidra till utarbetandet av ett dokument om planerna för terminologistrategin. I enlighet med avsnitt 38 i regeringens förordning 38/2012. (III. 12.) om strategisk offentlig förvaltning riktar Green Paper uppmärksamheten mot de viktigaste olösta frågorna inom terminologi som politikområde och initierar att berörda organ behandlar frågorna inom ramen för regeringens strategiska styrning.

– Utarbetande av en så kallad plan för terminologistrategin i utkastform.

– Inrättande av en rådgivande nämnd för terminologistrategin.

– Med utgångspunkt i återkopplingen på utformningen och publiceringen av utkastet till terminologistrategi: färdigställande av en detaljerad plan och ett program för terminologistrategin.

– Lansering av Ungerns nationella terminologiportal.

– Utformning av Ungerns nationella terminologidatabas och utarbetande av en kostnadsplan samt fastställande av materiella och personella förutsättningar” (Fóris, Bölcskei 2019a: 18).

Några år senare, efter dessa rekommendationer, hade HUN-REN:s ungerska forskningscentrum för lingvistik² redan fått två anslag inom detta område och publicerat ett Green Paper (Prószéky et al. 2023; www.nytud.hu) som innehåller strategiska terminologistudier av ungerska terminologer. Green Paper består av fyra delar: 1. Allmänna frågor om terminologistrategi; 2. Specifika frågor om terminologistrategi; 3. Standarder och stavning; 4. Bibliografi. I del IV, i slutet av boken, har en utvald bibliografi om terminologistrategi publicerats, en litteratursamling med fokus på terminologistrategins allmänna principer och metoder, indelad i följande fyra teman: principer för terminologistrategi; utformning av terminologidatabaser; nationella offentliga terminologidatabaser och portaler i Europa samt stora internationella terminologidatabaser; offentligt tillgängliga språkdatabaser med ungerska termer –

² Från och med den 1 augusti 2025: ELTE:s forskningscentrum för lingvistik.

4

tillgänglighetsdata, egenskaper (Fóris et al. 2023; om ungerska språkvetenskapliga korpusar och databaser samt nationella och europeiska projekt, se boken som sammanfattar resultaten från det arbete som letts av Tamás Váradi (Dodé, Ludányi 2021)).

Although Gazzola et al. (2024: 1) locate “language policy and planning first and foremost as a responsibility of governments (at the national, regional, local, and potentially international level) and relevant bodies across all areas of public policy”, in Hungary, a comprehensive, explicit language policy prepared by the government does not exist yet. However, in our view, a public body such as the Hungarian Academy of Sciences (www.mta.hu) – in continuous cooperation with the relevant sectors, universities and terminology organizations³ – could be suitable to manage it.

De återstående rekommendationerna, såsom inrättandet av en nationell terminologidatabas och portal, genomfördes inom ramen för den ungerska nationella terminologistrategin, som syftade till att skapa Ungerns nationella terminologidatabas och en terminologiportal (Fóris 2024a; publikationer om detta ämne från föregående år har sammanställts i en bok: Fóris 2025).

SYFTE OCH METOD

Denna artikel syftar till att ge en översikt över det ungerska juridiska och administrativa språket och dess terminologi, inklusive det språk och den terminologi som används i akademiska publikationer, högre utbildning och lagstiftning. Översikten bygger på resultaten från ett tvåårigt forskningsprojekt som genomfördes mellan 2022 och 2024.

I forskningen används fallstudiemetodik för att genomföra en djupgående innehållsanalys av ämnet i dess verkliga sammanhang. Granskningen och sammanfattningen av resultaten omfattar en heltäckande översikt över data som samlats in från flera källor, analys av dessa för att identifiera centrala teman och mönster samt syntes av resultaten till en detaljerad beskrivning. Analysen bygger på publicerade artiklar och diskussioner inom projektets ram, liksom på litteratur om juridiskt och administrativt språk och terminologi samt akademiska och yrkesmässiga webbplatser och monografier (syntes och analys av tidigare forskning).

DET UNGERSKA JURIDISKA OCH ADMINISTRATIVA SPRÅKETS STATUS

Juridiskt och administrativt språk inom högre utbildning

Även om det är allmänt erkänt att juridik och språk är sammanflätade (t.ex. Karpen, Xanthaki 2017; Tiersma, Solan 2021; Biel, Kockaert 2023; Engberg 2023; Drinóczi et al. 2025), och att juridik kan tillämpas genom språk, är det anmärkningsvärt att ungerska

³ Såsom Ungerns terminologiråd, MaTT, www.matt.hu.

5

universitet erbjuder sällan kurser som är inriktade på juridiskt språk eller kommunikation. I följande avsnitt granskas några kännetecken för juridikutbildningen.

Ungerska är undervisningsspråket vid de åtta juridiska fakulteterna och vid Ludovika University of Public Service inom den ungerska högre utbildningen. Å ena sidan har frågor om språk och juridik börjat diskuteras inom högre utbildning, böcker om juridik och litteratur har publicerats och kurser har införts på ungerska vid alla juridiska fakulteter (Rixer 2012): till exempel har juridiska fakulteten vid Eötvös Loránd-universitetet i Budapest (ELTE) erbjudit kursen ”Juridik och litteratur” sedan 2017 och juridiska fakulteten vid Károli Gáspár-universitetet (KRE) sedan 2019 (se Fekete 2018). ELTE:s juridiska fakultet har också i flera år sänt en podcast med titeln ”Juridik och litteratur” på universitetets radio. Antalet moot court-tävlingar för studenter ökar (Rixer 2024), både på ungerska och engelska, och dessa tävlingar har snabbt blivit populära bland studenterna.

Å andra sidan erbjuder endast fyra av de åtta ungerska juridiska fakulteterna kurser i retorik eller juridisk kommunikation som ingår i läroplanen. Till exempel är ”Juridiskt resonemang och kommunikation” en obligatorisk kurs vid juridiska fakulteten vid universitetet i Miskolc; på samma sätt är ”Juridiskt resonemang och juridisk retorik” en obligatorisk kurs vid juridiska fakulteten vid Pázmány Péter Catholic University, och ”Juridisk kommunikation” vid juridiska fakulteten vid universitetet i Pécs. Juridiska fakulteter har inga särskilda kurser i lingvistik eller terminologi, trots att språklig analys är en av grundfärdigheterna i juridiskt arbete. Ett av de väsentliga inslagen i förhållandet mellan juridik och språk (utöver det faktum att alla rättsliga instrument uttrycks i språk) är att det första steget vid tolkningen av lagstiftning och enskilda beslut alltid är den så kallade grammatiska tolkningen, vilket innebär att ord, uttryck, begrepp och fraser i lagstiftning och enskilda beslut analyseras utifrån grammatiska regler och semantik och jämförs med de historiska omständigheterna i det aktuella fall som ska bedömas. Frågan uppstår om det, när språklig analys och juridisk terminologi utgör en så central del av juristyrket, inte vore motiverat att undervisa i juridiskt och administrativt fackspråk eller juridisk terminologi som ett eget ämne i juridikutbildningen på universitetsnivå. Vi känner inte till några exempel på detta i Ungern: de relevanta kunskaperna är traditionellt ”utspridda” mellan olika ämnen (Introduktion till juridiken, Rättshistoria, Juridisk kommunikation, Lagstiftningsteori och dogmatiska kunskaper inom olika rättsområden) (t.ex. Drinóczi, Novák 2015). Flera författare betraktar dock tydlig och lättillgänglig kommunikation som ett etiskt krav, och den ingår i läroplanen för etikundervisningen inom juridikutbildningen (Tóth 2017; Németh 2022).

Lagstiftningskunskap undervisas vanligen vid juridiska fakulteter i Ungern som en del av de grundläggande juridikkurserna (t.ex. Introduktion till juridiken, Konstitutionell rätt), men detta är bara ett av många ämnen i dessa kurser, och det språkliga sammanhanget behandlas också i mycket begränsad omfattning. Medvetna om detta erbjuder de flesta lärosäten kurser i Lagstiftningsstudier (Jogalkotástan, t.ex. juridiska fakulteten vid KRE) eller Lagstiftningsteori (Törvényhozástan, t.ex. juridiska fakulteten vid universitetet i

6

Pécs) som obligatoriska eller valbara ämnen, där de språkliga frågorna och sammanhangen också behandlas mer ingående. Mer fördjupade kurser erbjuds i form av vidareutbildningsprogram på forskarnivå för personer med juristexamen (szakjogász szakirányú továbbképzés): juridiska fakulteten vid Pázmány Péter Catholic University erbjuder vidareutbildning i Reglering av offentlig förvaltning och kodifiering på ungerska (közszolgálati szabályozási és kodifikációs szakjogász szakirányú továbbképzés), och 2024 startade Széchenyi István-universitetet i Győr ett vidareutbildningsprogram i juridik och samhällsstyrning på engelska. Bland de ackrediterade vidareutbildningsprogrammen fanns tidigare en specialiserad utbildning i författande av lokala föreskrifter på ungerska (helyi jogszabály-szerkesztő szakjogász szakirányú továbbképzés), men den har inte erbjudits på en tid.

Inom högre utbildning i offentlig förvaltning (Ludovika University of Public Service, Fakulteten för offentlig styrning) betonas lagstiftningsfrågor i ett obligatoriskt kärnämne (Szabályozás és kodifikáció, på engelska: Reglering och kodifiering), men även här har språkavsnittet liten betydelse.

Sammantaget kan man säga att undervisning i ungerskt juridiskt och administrativt språk inte prioriteras i utbildningen av jurister och offentliga tjänstemän i Ungern. Situationen för det ungerska juridiska och administrativa språket påverkas naturligtvis också i hög grad av att antalet kurser på engelska (och mer sällan på tyska och franska) vid juridiska fakulteter och fakulteter för offentlig förvaltning ökar, dels till följd av ERASMUS-samarbeten och stipendier inom Stipendium Hungaricum, dels på grund av regeringens och universitetens underförstådda språkstrategi. Under det senaste decenniet har även antalet engelskspråkiga vidareutbildningsprogram på forskarnivå och engelskspråkiga doktorandkurser ökat betydligt. Nio ungerska universitet har forskarutbildningar i juridik och ett universitet har en forskarutbildning i offentlig förvaltning (www.doktori.hu). Officiellt är ungerska undervisningsspråket vid de flesta av dem, men doktorander förväntas i regel kunna publicera på engelska, och det finns möjlighet (och praxis) att skriva avhandlingar på engelska och delta i undervisning på engelska. (Ett av dessa universitet är Andrássy Gyula-universitetet, där undervisningsspråket är tyska.) Därför har engelska, vid sidan av ungerska, också blivit viktigt inom akademiskt skrivande och lagstiftning. Engelska blir också undervisningsspråk vid många ungerska universitet genom undervisning på engelska (English Medium Instruction, EMI).

Det juridiska och administrativa språket i forskning och publikationer

Den akademiska forskningen har genomgått betydande förändringar på senare tid, vilket påverkat det juridiska språkets ställning och användning. För ett decennium sedan var det lätt att sammanställa en lista över studier och monografier som ungerska författare skrivit på främmande språk inom vissa rättsområden och om vissa ämnen (Rixer 2013). I dag har publicering på engelska och internationella forskningssamarbeten blivit vanliga. Flera handböcker har publicerats på engelska; en av dem behandlar reformen av den ungerska offentliga förvaltningen från 2010 under Magyary

7

Zoltán Public Administration Development Program (Patyi, Rixer 2014). In the case of publications written in a foreign language, even basic terms and concepts (e.g. the use of the term közigazgatási eljárásjogi ügyfél, ‘party to an administrative authority procedure’) require a special explanation.

Engelskspråkiga publikationer kan spela en viktig roll för en mer konsekvent användning av engelska inom den ungerska akademiska sfären och för beskrivningen på engelska av det ungerska juridiska och administrativa språkets terminologi och begreppssystem. Rixer (2013: 7) noterade redan för ett decennium sedan att engelskan i Ungern hade övertagit latinets, tyskans och ryskans tidigare roll som förmedlande språk, inte bara för förståelsen mellan grannfolk utan också inom ett brett spektrum av vetenskaper och akademiska discipliner, däribland juridik och offentlig förvaltning (även om engelskan naturligtvis ännu inte är det enda förmedlande språket). Han påpekade också att engelskspråkiga publikationer ofta saknar terminologisk och begreppslig konsekvens, och att det behövs en ungersk-engelsk ordbok över offentlig rätt och förvaltning. Han framhöll behovet av att utveckla den ungerska förvaltningsrättsliga doktrinen, eftersom en sammanhängande, tydlig och transparent användning av administrativ (juridisk) terminologi är en förutsättning för ett större deltagande i den internationella litteraturen om styrning (Rixer 2013: 21–22). I den samtida diskussionen har behovet av en juridisk termdatabas, som ersätter behovet av en ordbok, lyfts fram.

I dag drar vi, med beaktande av rekommendationerna i terminologistrategin och i linje med Drinóczi och Nováks (2015) uppfattning, slutsatsen att det finns ett behov av terminologisk och begreppslig harmonisering av förvaltningsrätten. Först och främst behöver en termdatabas byggas upp och ungerska termer och begrepp samt förvaltningsrättens begreppsnätverk publiceras med engelska motsvarigheter. Termdatabaser är viktiga verktyg för att främja nationell terminologisk harmonisering och för att snabbt och konsekvent publicera nyantagna termer.

I dag anser Ungerska vetenskapsakademin och de ungerska universiteten att publicering på engelska är viktigast, och bland de olika kraven för akademisk karriär värderas publikationer och citeringar på engelska högre än motsvarande på ungerska. Frågan är vilken inverkan denna förändring kommer att få på användningen av det ungerska juridiska och administrativa språket, trots de yrkesmässiga fördelar och internationella vinster som den medför. För närvarande tycks det juridiska och administrativa språket redan vara tvåspråkigt på den akademiska nivån: ungerska och engelska. Men har lagstiftningens samt förvaltningens och styrningens språk redan blivit tvåspråkigt på ungerska och engelska?

Ungerska vetenskapsakademin har också erkänt situationen. Sedan grundandet 1825 har ett av dess viktigaste uppdrag varit att främja användningen av det ungerska språket. År 2023 inledde akademin ett offentligt diskussionsforum på nätet om ungerska som vetenskapsspråk. De viktigaste slutsatserna från diskussionsforumet har publicerats på akademins webbplats: akademin betraktar fortfarande ungerska LSP-språk som en fråga av nationell strategisk betydelse; den stöder tvåspråkig användning av ungerska och engelska inom vetenskapen, det vill säga vetenskaplig tvåspråkighet; den föredrar att stödja ungerska framför allt genom digitala insatser; och den framhåller även engelskans betydelse inom vetenskaperna (MTAMN).

8

Vissa ungerska lingvister hävdar emellertid att akademin i praktiken gör föga för att stödja användningen av ungerska som vetenskapligt och akademiskt språk (Ferenc 2018; Kontra 2025). Med andra ord tycks övergången till tvåspråkighet gynna subtraktiv snarare än additiv tvåspråkighet, trots att den senare vore lämpligare (se Lambert 1981; Phillipson 2003; Kontra 2025).

Det juridiska och administrativa språket i lagstiftningen

De förändrade omständigheterna förstärker kravet på normklarhet i det ungerska juridiska och administrativa språket och gör det till och med oundvikligt att hävda detta krav. Det innebär att normativa och specifika rättsakter ska tillgodose behovet av att vara så begripliga, enkla och transparenta som möjligt.

De ökande kraven och förväntningarna i detta avseende hänger kanske samman med att oklara rättsnormer inte bara har blivit en källa till olägenheter, utan också en bromsande faktor och ett hot mot moderna marknadsekonomier och deltagande massdemokratier. Att rättsliga texter faktiskt är tillgängliga är en (för)utsättning för att många grundläggande rättigheter ska kunna utövas. Tillgång till rättskällor är också ett konstitutionellt krav, men det råder ingen enighet om hur tillgängligheten ska föreskrivas eller regleras, mätas och säkerställas för att förbättra tillgången till texterna.

Justitieministerns och ministern för brottsbekämpningens förordning 61/2009. (XII. 14.) om utformning av lagstiftning i Ungern föreskriver att lagförslag ska formuleras i enlighet med det ungerska språkets regler, på ett tydligt, begripligt och konsekvent sätt (avsnitt 2). I sin forskning visar Judit Tóth att tydlighet som krav uttrycks i sammanlagt 270 rättskällor i det ungerska rättssystemet, men att de undersökta rättstexterna helt saknar en precisering av vad detta innebär (Tóth 2023: 157). Det är också viktigt att notera att de återkommande avregleringsvågorna (i Ungern i genomsnitt vart 4–5 år) vanligtvis inte innehåller några uttryckliga språkpolitiska mål.

Under det senaste decenniet har flera statliga program med målet att förenkla, standardisera och modernisera det ungerska juridiska och administrativa språket misslyckats:

– Språkdelprogrammet inom Magyary Zoltán-programmet för utveckling av den offentliga förvaltningen var ett av dessa. Där försökte man förenkla författningsspråket (närmare bestämt i 11 regeringsförordningar), men misslyckades, eftersom rättssystemets inre komplexitet gör det mycket svårt att ingripa i språket på en isolerad punkt i rättssystemet (Nagy 2014).

9

–

I ett annat försök anställdes lingvister, så kallade ”språkvårdare” (nyelvőrök), vid ministerier [först vid ministeriet för offentlig förvaltning och justitie (KIM) år 2012] för att yttra sig språkligt om utkast, men även detta program avbröts snabbt eftersom det fördröjde lagstiftningsprocessen.

Moreover, since the 2010s, the Hungarian legal and administrative vocabulary has started to be “replenished” with words that had previously been removed from legal terminology. The phenomenon is not entirely new in the history of the Hungarian legal language either, as the first language innovators (dictionary editors, linguists, experts) in the 19th century often resorted to the old language, the vernacular – along with other patterns and sources – in the development of the legal terminology. This is now widely considered to be an anachronism: the mere reintroduction of certain old terms that sound strange to the Hungarian ear into the legal and administrative language – as an isolated attempt, in the absence of a general strategy – may not be suitable either for the renewal of vocabulary or for serving other indirect goals. Here are some specific examples (legal explanations are given in footnotes):

– En rättslig institution som alltid har existerat får tillbaka sitt gamla namn, det namn som tidigare betecknade en i huvudsak identisk (liknande) institution: till exempel vármegye⁴ i stället för megye (”län”), och főispán⁵ i stället för kormánymegbízott (”regeringskommissionär”). I dessa fall har endast namnet ändrats; den underliggande institutionen har inte förändrats.

– En rättslig institution som tidigare existerade, sedan upphörde att fungera och nu återinförs i rättssystemet, men vars innehåll eller plats i rättssystemet delvis skiljer sig från den äldre rättsliga institutionen med samma namn: till exempel sommás eljárás⁶ (”summariskt förfarande”).

– En rättslig institution som tidigare existerade, sedan upphörde att fungera och nu har återinförts i rättssystemet med i stort sett samma innehåll: till exempel kártalanító

⁴ Se artikel F) (2) i Ungerns grundlag – ändrad genom artikel 4 i det elfte tillägget till Ungerns grundlag.

⁵ főispán (”länsherre”, i den officiella engelska översättningen ”Capital and County Government Commissioner”) var kungens representant i länen mellan 1526 och 1950. Mellan 1950 och den 28 juni 2022 kallades den motsvarande befattningen kormánymegbízott (regeringskommissionär). főispán är nu åter titeln på regeringens lokala representant i Ungern, återinförd genom lag XXIV från 2022 om grunden för Ungerns centralbudget för 2023, kapitel 58. Enligt motiveringen behövs detta eftersom ”återinförandet av termen főispán i det ungerska rättssystemet ger dagens ungerska offentliga förvaltning möjlighet att närmare knyta an till den begreppsapparat som präglade den ungerska statsförvaltningen före kommunismen och därmed i denna form föra vidare den tusenåriga ungerska statens konstitutionella traditioner”.

⁶ 41 § i lag CL från 2016 om den allmänna förvaltningslagen [Summariskt förfarande]. Tidigare reglerades summariskt förfarande i lag XVIII från 1893 om summariskt förfarande som en särskild form av civilprocess, men denna rättsliga institution ingår för närvarande inte i civilprocessen i Ungern.

10

kezesség⁷ (”borgen för fordringar som inte kan drivas in”), építményi jog⁸ (”byggnadsrätt”).

– Ord eller uttryck (termer) som tidigare existerade men som under lång tid knappast användes inom rättsdogmatiken återinförs i rättsdogmatiken och vardagsspråket: till exempel magánjogi hatalmasság (”makt”, med hänvisning till makt inom privaträtten⁹), osztott perszerkezet (med hänvisning till att civilrättsliga tvistemål kan delas upp i etapper), bírálat (med hänvisning till en särskild form av besittning).

– En term som tidigare existerade men som under lång tid knappast användes inom rättsdogmatiken återkommer både i rättssystemet och i rättsdogmatiken: till exempel termen szállomány¹⁰.

Det finns emellertid tecken på framsteg i Ungern. En påtaglig digital omvandling har inletts. Den digitala utvecklingen påverkar redan i grunden förhållandet mellan rätt och språk på många områden. Detta gäller juridisk översättning och programvaruutveckling som syftar till att främja tydlighet genom att automatiskt föreslå klarare formuleringar till stöd för utformningen av lagstiftning och beslut (Kántor 2023). I Ungern lanserades ParLex, det första digitaliserade lagstiftningssystemet, i parlamentet 2017. Därefter infördes det integrerade lagstiftningssystemet (Integrált Jogalkotási Rendszer, IJR) 2021. Det effektiviserade lagstiftningsprocessen elektroniskt, från beredningen av lagstiftning till dess utfärdande, och utvidgade den till hela processen för utarbetande av förordningar.

En betydande del av den senaste forskningen och de yrkesmässiga diskussionerna har handlat om att undersöka ytterligare användningsområden för ChatGPT och andra stora språkmodeller (LLM) i relation till specifika juridiska yrken (Vadász, Görög 2022). Alla dessa förändringar gör ofrånkomligen det juridiska och administrativa språket och dess resultat, liksom alla dimensioner av rättens teknologiska omvandling, till några av de mest diskuterade ämnena inom kommunikationsstudier och språkvetenskaplig forskning (Török, Zódi 2021; Németh 2023).

⁷ 6:421. § i lag V från 2013 om civillagen.

⁸ 5:159/A. – F. § i lag V från 2013 om civillagen. Från och med den 24 juni 2023 har den ungerska civillagen ändrats genom införandet av en ny rättslig institution kallad byggnadsrätt (på ungerska építményi jog). Begreppet byggnadsrätt är inte främmande för det ungerska rättssystemet, eftersom det tidigare reglerades i flera ungerska lagar i början av 1900-talet. Den första ungerska civillagen från 1959 reglerade dock inte längre byggnadsrätt.

⁹ Hatalmasság (EN ”mightiness”) avser rätten att skapa, ändra eller upphäva rättigheter, det vill säga rätten att ensidigt förändra ett rättsförhållande – även kallad en rättsbildande rättighet. Termen introducerades av rättsvetaren Gusztáv Szászy-Schwarz 1912.

¹⁰ Ett ord som myntades 1836 för att beteckna äganderättens övergång. Se Szily (1902: 294). Ordet ingick i rättssystemet, men under lång tid användes det inte i någon ny lagstiftning; det återkom först i lag XIX från 2024 om ändring av vissa jordbrukslagar [28/A. § (2) och 28/B. § (1)].

11

UTVECKLING AV EN TERMINOLOGISTRATEGI FÖR DET UNGERSKA JURIDISKA OCH ADMINISTRATIVA SPRÅKET

Klarspråk, begriplig kommunikation

According to both Drinóczi (2010, 2015) and Xanthaki (2011), comprehensibility is an important factor and accessibility of legislation is part of its quality. In order to achieve clear, comprehensible communication, it is necessary to guarantee the comprehensibility of legal and other documents, which is both an ethical, communicative, and financial issue (Tóth 2017; 2022; 2023; Németh 2022). Clear communication is accessible communication, and therefore the comprehensibility of documentation (legislation, technical documents, patient information leaflets, etc.) is the basis for effective official communication.

Begripligheten hos texter beror inte bara på de termer som används i dem, det vill säga inte enbart på den lexikala nivån, utan också på andra språkliga nivåer, såsom menings- och textnivå (t.ex. struktur), och kontexten måste beaktas när kriterierna för texters begriplighet övervägs. Studier om tydlighet presenterar i själva verket främst resultat och riktlinjer om texters struktur, meningslängd, komplexitet och uppbyggnad, ordföljd, opersonliga konstruktioner och stavning; mer sällan ges förslag på hur termer kan ersättas, vilket det finns fler stilistiska riktlinjer om, såsom att undvika synonymer. Stilguider om tydlighet bör ta hänsyn till lagstiftningens och dokumentets texttyps målgrupp (t.ex. juridisk eller lekman).

Klarspråksrörelsen i USA (se Adler 2012; Biel 2023; PLM), som växte fram och stärktes till följd av sociala påtryckningar och konsumentskyddets växande betydelse, började som ett medborgarinitiativ och togs senare upp av regeringen och den offentliga förvaltningen och införlivades i lagstiftningen. Europeiska kommissionens kampanj Clear writing for Europe lanserades 2010 med målet att främja tydlighet, i linje med ambitionen att föra EU-medborgarna närmare lagstiftningen och säkerställa att lagstiftningen är skriven på ett språk som den genomsnittliga medborgaren kan förstå. Här följer några av deras regler för användning av ord:

– ”Använd enkla ord och fraser. När du väljer ord, välj det välbekanta eller vanliga framför det ovanliga eller svårbegripliga. Det finns många listor över komplicerade ord och föreslagna ersättningar <...>” (PLM).

– Använd samma termer konsekvent.

I praktiken finns det två sätt (eller en kombination av dem) att säkerställa att terminologin är begriplig. Det ena är att i texterna ersätta fackspråkliga termer som är svårare eller obekanta för mottagaren med mer välbekanta (eventuellt vardagliga) termer – detta kallas intralingval översättning baserad på registerbyte från juridisk terminologi till lekmannaspråk (Dobos 2023). Den andra lösningen, som anges i tekniska standarder (t.ex. IEC/IEEE 82079-1:2019) och terminologirekommendationer, är att göra facktexter lättare att förstå, både för jurister och andra yrkesverksamma och för lekmannaläsaren, genom att

12

publicera definitionerna av termerna och deras plats i det begreppsliga systemet i en databas. Skapandet av terminologidatabaser är ett centralt led i genomförandet av den senare rekommendationen (Fóris 2023).

Juridisk och administrativ terminologi och strategi

Utöver diskussionen om de allmänna frågorna kring terminologistrategi i Ungern nämns det ofta att det kan vara nödvändigt och värdefullt att utforma terminologistrategier för olika fackspråk (LSP) och/eller områden (ämnesområden). Ett av de mest betydelsefulla områdena är juridisk terminologi och juridisk dokumentation, som berör inte bara yrkesverksamma inom olika juridiska områden utan även lekmän, vars vardagsliv och arbete regleras av juridiska dokument och andra officiella handlingar. Det kan särskilt vara viktigt att utveckla en strategi för juridisk och administrativ terminologi inom förvaltningsområdet, redogöra för strategier som redan används inom vissa rättsområden samt offentliggöra information och god praxis.

Alla tre statsmaktsgrenarna – den lagstiftande, den dömande och den verkställande (offentlig förvaltning) – ingår i samhällsstyrningen, och den offentliga förvaltningen omfattar kommunal förvaltning och statsförvaltning. Inom det juridiska och administrativa området utförs en allt större del av arbetet på digitala plattformar, där kommunikationen inte bara är enkelriktad utan även dubbelriktad, och där medborgarna i många fall kan använda e-förvaltning (Majzikné Bausz 2008). Sedan nästan två decennier pågår arbete med att utveckla, driva och förbättra e-förvaltningens gränssnitt samt med att tillhandahålla myndighetsinformation och tjänster online via internet eller andra digitala medier. Terminologin spelar en nyckelroll i detta arbete.

Inom det juridiska området nämns uttrycket terminologistrategi sällan i officiella dokument. Språkliga terminologifrågor behandlas oftast i publikationer i samband med frågor om tillgänglighet, klarspråk, lättbegripligt språk och hinderfri juridisk kommunikation och kopplas till effektivitet och etiska frågor. Inom det juridiska området är tillgänglighetsfrågan mest relevant vid utarbetande och översättning av lagstiftning, medan den inom förvaltningsområdet främst är relevant i kommunikationen med medborgarna, som till största delen är lekmän, samt vid utarbetandet av officiella handlingar (se Fóris 2024b).

Vad vi med säkerhet kan säga är att terminologiska data behöver samlas in, bearbetas ur ett terminologiskt (språkligt och fackligt) perspektiv och publiceras i flerspråkiga terminologidatabaser (på ungerska och engelska och/eller andra främmande språk). Nya termer behöver skapas endast om vi upptäcker en lucka eller tvetydighet i det befintliga systemet. Det som verkligen behövs, särskilt inom juridisk terminologi, är terminologisk harmonisering. (Offentliga) terminologidatabaser är ett viktigt verktyg för terminologisk harmonisering. Dokumentation och spårbarhet för terminologiska data underlättar harmoniseringen av terminologin och, när det behövs, förnyelse och standardisering av terminologin. Ett anmärkningsvärt exempel på detta är EU-förvaltningens terminologiarbete och publiceringen av terminologiska data i en databas (IATE; Lesznyák

13

2010; Láncos 2014). Andra exempel är de nationella terminologidatabaserna i vissa länder (t.ex. den litauiska databasen [LRTB], se Umbrasas 2023).

Bakom systemet för juridisk och administrativ terminologi finns ett komplext nätverk av institutionella strukturer (se Peruzzo 2023). Bland dessa vill vi lyfta fram några som är avgörande för juridisk terminologi: juridiska fakulteter vid universitet, justitieministeriet och Ungerska vetenskapsakademin. Översättningen av juridiska och administrativa dokument omfattar både översättning av dokument från främmande språk till ungerska och översättning av ungerska dokument till främmande språk. Flera institutionella aktörer (finansierade av staten) medverkar i detta arbete¹¹ under Justitieministeriets tillsyn, liksom Europeiska unionens översättningstjänst (Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för översättning, den ungerska översättningsenheten; IATE-databasen).

Since Hungary’s accession to the EU in 2004, the Hungarian terminology has been added to the IATE database. In 2017, the Ministry of Justice launched a comprehensive program for translating Hungarian legislation into English. The English translations of Hungarian legislation have been published in a national repository and the terms generated during the translation are recorded in the Termin database (https://termin.im.gov.hu/). A guide to the translation of legislation was also published, it contains general guidelines on form, methodology, spelling, punctuation, and layout (Gáspár, Somssich 2019). Terminology is developed, stored and managed by various institutions, and their relationship to each other determines the possibilities and tasks of terminology management (for details, see also Fóris 2024b).

En översikt över situationen, relevant litteratur om juridiskt och administrativt språk och terminologi samt diskussioner och utvärderingar tillsammans med berörda aktörer hjälpte forskargruppen att förstå situationen och formulera rekommendationer för en juridisk och administrativ terminologistrategi. Det står klart att de databaser som skapats av justitieministeriet har varit avgörande för publiceringen och harmoniseringen av ungersk och engelsk terminologi. Det är emellertid också tydligt att ytterligare arbete krävs, bland annat att uppmuntra juridiska fakulteter som strävar efter internationalisering inom högre utbildning att utveckla egna juridiska terminologidatabaser.

SLUTSATS

I denna artikel gav vi en allmän översikt över det ungerska juridiska och administrativa språket och dess terminologi, inklusive språket i akademiska publikationer, högre utbildning och lagstiftning.

Tre nära sammanlänkade nyckelbegrepp framträdde i forskningen: vikten av att utveckla en gemensam nationell och sektorsspecifik terminologipolitik; kravet på begriplighet i juridiska och administrativa dokument; samt förekomsten av ungerska

¹¹Såsom Hungarian Gazette Publishing and Legal Translation Centre Ltd. (MKIFK), rättslig efterträdare till OFFI Zrt. sedan 2024.

14

och engelsk tvåspråkighet i det juridiska och administrativa akademiska språket. Inom det juridiska området används termen terminologipolitik sällan i officiella dokument. Frågor som rör språklig terminologi behandlas dock ofta i publikationer om tillgänglighet, klarspråk, lättbegripligt språk och hinderfri juridisk kommunikation (t.ex. Biel, Kockaert 2023), och kopplas till frågor om effektivitet och etik. Inom det juridiska området är tillgänglighet mest relevant vid utarbetande och översättning av lagstiftning, medan den inom förvaltningsområdet främst är relevant i kommunikationen med medborgare (oftast lekmän) och vid utarbetande av officiella dokument.

Vi har visat att språket i publikationer och högre utbildning redan har blivit tvåspråkigt (ungerska och engelska), och att det är avgörande att vissa lagstiftningsdokument översätts till engelska. I denna artikel föreslås att fakulteter för juridik och förvaltning utarbetar terminologistrategidokument. Dessa skulle inte bara innehålla argument för att öka antalet kurser på engelska, utan också kunna höja den språkliga medvetenheten inom samtliga kurser. Sådana dokument skulle uppmärksamma vikten av att bevara och utveckla ungersk terminologi och dess roll som forskningsämne. Vi anser bestämt att övergången till tvåspråkighet bör prioritera additiv tvåspråkighet framför subtraktiv tvåspråkighet.

Det finns uppenbarligen ett behov av en nationell diskussion och samverkan i denna fråga. Även om juridisk terminologi skiljer sig avsevärt mellan länder, medför de globala influenserna (engelskans påverkan, digitalisering, LLM:er osv.) mycket likartade utmaningar, och olika länders svar kan delvis vara gemensamma.

SOURCES

A Magyar Tudományos Akadémia és a magyar nyelv [Hungarian Academy of Sciences and the Hungarian Language]. Available at: https://mta.hu/data/dokumentumok/egyeb_dokumentumok/2024/197_KGY_magy ar_nyelv_vedelme_javaslatok.pdf [Accessed: 12 September 2025].

4th amendment to the Fundamental Law of Hungary, section F) par. (2). Available at: https://njt.hu/jogszabaly/en/2011-4301-02-00 [Accessed: 12 September 2025].

Council of Hungarian Terminology (MaTT). Available at: www.matt.hu [Accessed: 12 September 2025].

Decree 61/2009. (XII. 14.) of the Minister of Justice and Law Enforcement on the Drafting of Legislation in Hungary [1/2009. (XII. 14.) IRM rendelet a jogszabályszerkesztésről]. Available at: https://net.jogtar.hu/jogszabaly?docid=a0900061.irm [Accessed: 12 September 2025].

Hungarian Academy of Sciences. Available at: www.mta.hu [Accessed: 12 September 2025].

Hungarian Doctoral Council. Available at: www.doktori.hu [Accessed: 12 September 2025].

15

Hungarian Research Centre for Linguistics’ [HUN-REN, since 1 August 2025: ELTE] website. Available at: www.nytud.hu [Accessed: 12 September 2025].

IATE (Interactive Terminology for Europe). Available at: https://iate.europa.eu/ [Accessed: 12 September 2025].

IEC/IEEE 82079-1:2019 Preparation of information for use (instructions for use) of products – Part 1: Principles and general requirements.

Infoterm 2005: Guidelines for Terminology Policies. Formulating and Implementing Terminology Policy in Language Communities, Paris: UNESCO. Available at: http://unesdoc.unesco.org/images/0014/001407/140765e.pdf.

ISO 29383:2020 Terminology Policies – Development and Implementation.

Law and Literature Podcast [Jog és irodalom podcast]. Available at: https://www.ajk.elte.hu/jog-es-irodalom-podcast [Accessed: 12 September 2025].

LRTB: Lietuvos Respublikos terminų bankas [Term Bank of the Republic of Lithuania]. Available at: http://terminai.vlkk.lt/ [Accessed: 12 September 2025].

MTAMN: A Magyar Tudományos Akadémia és a magyar nyelv [Hungarian Academy of Sciences and the Hungarian Language]. Public online discussion forum. Available at: https://mta.hu/data/dokumentumok/egyeb_dokumentumok/2024/197_KGY_magyar_nyelv_vedelme_javaslatok.pdf [Accessed: 18 March 2025].

PLM: Plain Language Movement. Available at: https://www.plainlanguage.gov/guidelines/words/use-simple-words-phrases/ [Accessed: 12 September 2025].

Szily Kálmán 1902: A magyar nyelvújítás szótára [Dictionary of the Hungarian Language Reform], Hornyánszky Viktor.

Termin. Available at: https://termin.im.gov.hu/ [Accessed: 12 September 2025].

REFERENCES

Adler Mark 2012: The Plain Language Movement. – The Oxford Handbook of Language and Law, ed. P. Tiersma, L. Solan, Oxford: Oxford Handbooks Online, 67–83. Available at: https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199572120.013.0006.

Biel Łucja 2023: Variation of Legal Terms in Monolingual and Multilingual Contexts. Types, Distribution, Attitudes and Causes. – Handbook of Terminology 3: Legal Terminology, eds. Ł. Biel, H. J. Kockaert, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 90–123. Available at: https://doi.org/10.1075/hot.3.var1.

Biel Łucja, Kockaert Hendrik J. (eds.) 2023: Handbook of Terminology 3: Legal Terminology, Amsterdam and Philadelphia: John Benjamins. Available at: https://doi.org/10.1075/hot.3.

16

Dobos Csilla 2023: Az intralingvális fordítás jogi aspektusa. Fordítástudományi szempontok a jogi-közigazgatási területen [The Legal Aspect of Intralingual Translation. Translational Viewpoints in Legal and Administrative Fields]. – Glossa Iuridica 10(3), 105–132. Available at: https://doi.org/10.55194/GI. 2003.3.6.

Dodé Réka, Ludányi Zsófia (eds.) 2021: A korpusznyelvészettől a neurális hálóig. Köszöntő kötet Váradi Tamás 70. születésnapjára [From Corpus Linguistics to Neural Networks], Budapest: Nyelvtudományi Kutatóközpont. Available at: https://mek.oszk.hu/22100/22157/22157.pdf.

Drinóczi Tímea 2010: Minőségi jogalkotás és adminisztratív terhek csökkentése Európában [The Quality of Legislation and the Reduction of Administrative Burdens in Europe], Budapest: HVG ORAC.

Drinóczi Tímea 2015: Concept of Quality in Legislation – Revisited: Matter of Perspective and a General Overview. – Statute Law Review 36(3), 211–227. Available at: https://doi.org/10.1093/slr/hmv008.

Drinóczi Tímea, Novák Barnabás 2015: Linguistic Approach in Legisprudence – Terminology, Translation Studies and Databases. – Theory and Practice of Legislation 3(1), 113–129. Available at: https://doi.org/10.1080/20508840.2015.1041707.

Drinóczi Tímea, Pennisi Giulia Adriana, Xanthaki Helen (eds.) 2025: Language for Legislation and Legislation Through Language, New York: Routledge. Available at: https://doi.org/10.4324/9781003430308.

Engberg Jan (ed.) 2023: Between Text, Meaning and Legal Languages: Linguistic Approaches to Legal Interpretation. (Foundations in Language and Law Book 8), Berlin: De Gruyter Mouton.

Fekete Balázs 2018: Két szemeszter „jog és irodalom” szeminárium tapasztalatairól [Two Semesters of “Law and Literature” Seminar Experiences]. – Iustitia meghallgat: Tanulmányok a „Jog és irodalom” köréből, eds. K. Bodnár, B. Fekete, Budapest: MTA Társadalomtudományi Kutatóközpont Jogtudományi Intézet, 221–231.

Ferenc Viktória 2018: A magyar tudományos nyelv nyelvökológiai megközelítésből [Hungarian Scientific Language from Ecolinguistic Approach]. – Magyar Tudomány 179(3). Available at: https://doi.org/10.1556/2065.179.2018.3.6.

Fóris Ágota 2023: A terminológiastratégia szempontjai a jogi-közigazgatási területen [Aspects of the Terminology Strategy in the Legal and Administrative Area]. – Glossa Iuridica 10(3), 35–64. Available at: https://doi.org/10.55194/GI. 2023.3.2.

Fóris Ágota 2024a: A magyar terminológiastratégia megvalósításának perspektívái [The Implementation Perspectives of the Hungarian Terminology Strategy]. – Hungarológiai Évkönyv 25(1), 78–86.

17

Fóris Ágota 2024b: The History and Recent Trends of Terminology in Hungary in the 21st Century. – Terminologija 31, 53–74. Available at: https://doi.org/10.35321/term31-03.

Fóris Ágota (ed.) 2025: Magyar terminólogiastratégia. Tervek és megvalósíthatóság [Hungarian Terminology Strategy. Plans and Feasibility], Budapest: KRE – L’Harmattan.

Fóris Ágota, Bölcskei Andrea 2019a: Preface. – Terminológiastratégiai kihívások a magyar nyelvterületen [Terminology Strategy Challenges in the Hungarian Language Area], eds. Á. Fóris, A. Bölcskei, Budapest: L’Harmattan–OFFI Zrt., 14–19.

Fóris Ágota, Bölcskei Andrea (eds.) 2019b: Terminológiastratégiai kihívások a magyar nyelvterületen [Challenges of Terminology Strategy in the Hungarian Language Area], Budapest: L’Harmattan–OFFI Zrt. Available at: https://www.offi.hu/offi-akademia/kiadvanyok/terminologiastrategiai-kihivasok-a-magyar-nyelvteruleten.

Fóris Ágota, B. Papp Eszter, Bölcskei Andrea 2023: Válogatott terminológiastratégiai bibliográfia [Selected Bibliography on Terminology Strategy]. – A magyar terminológiastratégia kialakítása. Zöld könyv, eds. G. Prószéky, Á. Fóris, E. B. Papp, A. Bölcskei, V. Lipp, Budapest: Nyelvtudományi Kutatóközpont, 331–348. Available at: https://doi.org/10.18135/term.2023.16.

Gáspár Endre, Somssich Réka 2019: A magyar jog fordítva: Az Igazságügyi Minisztérium átfogó fordítási projektje a magyar joganyag angol nyelvű elérhetőségének biztosítására [Hungarian Law in Translation: the Ministry of Justice’s Comprehensive Translation Project to Ensure that Hungarian Law is Available in the English Language]. – Fontes Iuris (1), 55–60.

Gazzola Michele, Grin François, Cardinal Linda, Heugh Kathleen 2024: Language Policy and Planning: From Theory to Practice. – The Routledge Handbook of Language Policy and Planning, eds. M. Gazzola, F. Grin, L. Cardinal, K. Heugh, New York: Routledge, 1–31. Available at: https://doi.org/10.4324/9780429448843-1.

Haugen Eugen 1959: Planning for a Standard Language in Modern Norway. – Anthropological Linguistics 1(3), 8–21.

Kántor Ákos 2023: Digitalizáció és automatizációs lehetőségek a jogalkotásban [Opportunities for Digitization and Automation in the Legislative Process]. – Parlamenti Szemle 8(2), 39–56.

Karpen Ulrich, Xanthaki Helen (eds.) 2017: Legislation in Europe. A Comprehensive Guide for Scholars and Practitioners, Oxford: Hart Publishing.

Kloss Heinz 1969: Research Possibilities on Group Bilingualism: a Report, Quebec: International Center for Research on Bilingualism.

Kontra Miklós 2025: Az angol nyelv a mai Magyarországon [The English Language in Hungary Today]. – A szociolingvisztikai kutatás társadalmi hatásai, eds. Cs. Bodó,

18

G. Szabó, Budapest: ELTE Eötvös Kiadó, 287–299. Available at: https://doi.org/10.21862/Szociolingvisztika/2024/8122.287.

Lambert Wallace E. 1981: Bilingualism and Language Acquisition. – Annals of the New York Academy of Sciences 379(1), 9–22. Available at: https://doi.org/10.1111/j.1749–6632.1981.tb41993.x.

Láncos Petra L. 2014: Az uniós jog többnyelvűsége által támasztott fordítási kihívások, különös tekintettel az Európai Bíróság Fordítási Főigazgatóságának tapasztalataira [Translation Challenges Posed by Multilingualism in EU Law, With Particular Reference to the Experience of the European Court of Justice’s Directorate-General for Translation]. – Glossa Iuridica 1(1), 92–107.

Lesznyák Ágnes 2010: Az Európai Uniós intézmények terminológiai adatbázisa: a IATE. [Terminology Database of the European Union Institutions: the IATE]. – Magyar Terminológia 3(2), 161–182. Available at: https://doi.org/10.1556/MaTerm.3.2010.2.3.

Majzikné Bausz Ágota 2008: Az e-kormányzat, e-közigazgatás problémái és terminológiai vonatkozásai Magyarországon [The Problems and Terminology of E-government in Hungary]. – Magyar Terminológia 1(1), 59–76. Available at: https://doi.org/10.1556/MaTerm. 1.2008.1.5.

Nagy Balázs Á. 2014: Miért olyan nehéz a jogszabályok nyelvi egyszerűsítése? [Why is Simplifying the Language of Legislation so Difficult?]. – Glossa Iuridica 1(2), 101–113.

Nekvapil Jiří 2008: Language Cultivation in Developed Context. – The Handbook of Educational Linguistics, eds. B. Spolsky, F. M. Hult, Malden (MA): Wiley-Blackwell, 251–265. Available at: https://doi.org/10.1002/9780470694138.ch18.

Németh Gabriella 2022: Közérthető, tisztességes, hatékony és kompetens – Etikai minőségbiztosításra tett kísérletek az igazságügyi szakértői közreműködésben [Clear, Fair, Effective and Competent. An Experiment in Ethical Quality Assurance in Forensic Consulting]. – Jog – Állam – Politika 14(1), 161–176.

Németh Gabriella 2023: A jogi norma és a jogi szaknyelv érthetőségének összefüggései a digitális térben. Jogászi nézőpontok és a közérthetőség [The Relationship Between Legal Norms and the Intelligibility of Legal Language in the Digital Space. Legal Perspectives and Intelligibility]. – Glossa Iuridica 10(5–6), 115–134. Available at: https://doi.org/10.55194/GI.2023.5-6.7.

Patyi András, Rixer Ádám (eds.) 2014: Hungarian Public Administration and Administrative Law, Passau: Schenk Verlag.

Peruzzo Katia 2023: Legal Terms that Travel. Constraints to Presenting National Legal Terminology to International Audiences. – Handbook of Terminology 3: Legal

19

Terminology, eds. Ł. Biel, H. J. Kockaert, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 152–172. Available at: https://doi.org/10.1075/hot.3.leg1.

Phillipson Robert 2003: English-Only Europe? Challenging Language Policy, London: Routledge. Available at: https://doi.org/10.4324/9780203696989.

Prószéky Gábor, Fóris Ágota, B. Papp Eszter, Bölcskei Andrea, Lipp Veronika (eds.) 2023: A magyar terminológiastratégia kialakítása. Zöld könyv [Development of the Hungarian Terminology Strategy. Green Paper], Budapest: Nyelvtudományi Kutatóközpont. Available at: https://doi.org/10.18135/term.2023.

Rixer Ádám 2012: Jog és szépirodalom [Law and Literature]. – Iustum Aequum Salutare 8(2), 165–194.

Rixer Ádám 2013: A magyar közigazgatás idegen nyelvű irodalmának egyes jellegzetességei az elmúlt negyedszáz esztendőben [Some Characteristics of the Hungarian Public Administration Literature in Foreign Languages in the Last Quarter Century]. – Pro Publico Bono – Magyar Közigazgatás 3(3), 4–22.

Rixer Ádám 2023: Szükség van-e Magyarországon jogi-igazgatási szaknyelvújításra? Gondolatok egy kutatás margójára [Is There a Need of Legal and Administrative Language Reform in Hungary? Reflections on the Margins of a Research]. – Glossa Iuridica X(3), 93–103. Available at: https://doi.org/10.55194/GI.2023.3.1.

Rixer Ádám 2024: A magyar jogi-igazgatási nyelv megújítása I. A beszédmondás színterei a joghallgatók életében [The Renewal of the Hungarian Legal and Administrative Language I. The Arenas of Speech in the Life of Law Students]. – 60. Studia in honorem Andrea Domokos, ed. Á. Czine, Budapest: Károli Gáspár Református Egyetem Állam- és Jogtudományi Kar, 291–307.

Tiersma Peter M., Solan Lawrence M. (eds.) 2021: The Oxford Handbook of Language and Law, Oxford: Oxford University Press. Available at: https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199572120.001.0001.

Tolcsvai Nagy Gábor 2005: Nyelvi tervezés: Problémavázlat [Language Planning: Problem Statement]. – Nyelvészetről – változatosan, eds. I. Lanstyák, I. Vancoňé Kremmer, Dunaszerdahely: Fórum Kisebbségkutató Intézet, Gramma Nyelvi Iroda, 233–255.

Török Bernát, Zódi Zsolt 2021: A mesterséges intelligencia szabályozási kihívásai [The Challenges of Artificial Intelligence Regulation], Budapest: Ludovika Egyetemi Kiadó.

Tóth Judit 2017: Az akadálymentes jogalkalmazói kommunikációról [On Accessible Legal Communication]. – Magyar Jogi Nyelv (2), 14–19. Available at: https://joginyelv.hu/az-akadalymentes-jogalkalmazoi-kommunikaciorol/.

Tóth Judit 2022: A közérthetőség úgy, ahogy a jogalkotó elképzeli [Clarity as the Legislator Envisages it]. – Közjogi Szemle (4), 20–27.

20

Tóth Judit 2023: A közérthetőség kutathatósága és a jogi nyelv reformja? [Researching Accessibility for the Reform of Legal Language?]. – Glossa Iuridica 10(3), 153–166. Available at: https://doi.org/10.55194/GL.2023.3.8.

Umbrasas Alvydas 2023: Lietuvos Respublikos terminų bankas: 20 metų po įstatymo priėmimo [Term Bank of the Republic of Lithuania: 20 Years After Passing the Law]. – Terminologija 30, 142–167. Available at: https://doi.org/10.35321/term30-7.

Vadász Pál, Görög György 2022: A kis jogi irodák jövőjéről a mesterséges intelligencia fejlődésének fényében [The Future of Small Firms as Artificial Intelligence Continues to Evolve]. – Közjegyzők Közlönye (3), 42–59.

Xanthaki Helen 2011: Quality of Legislation: An Achievable Universal Concept or a Utopian Pursuit? – Quality of Legislation, ed. M. Travares, Baden-Baden: Almeida, Nomos, 75–85.

21