Vid Institutet för litauiska språkets lexikografiska centrum fortsätter ett av de allra viktigaste arbetena inom litauisk filologi – Litauiska ordboken. Den elektroniska versionen av ordboken, som varit fritt tillgänglig för allmänheten sedan den 22 juni 2005 på adressen www.lkz.lt, har många läsare. Den får både positiva omdömen och synpunkter och önskemål. Ordboken ses över, och nya möjligheter undersöks för att presentera lexikonet på ett tydligare och mer användarvänligt sätt för läsarna.
DEN FÖRSTA ELEKTRONISKA VERSIONEN AV LITAUISKA ORDBOKEN PÅ INTERNET
Den tryckta Litauiska ordboken i tjugo band (hädanefter LKŽ) utarbetades under sju decennier: principerna för ordbokens sammanställning och redigering förändrades, och en reform av stavning och interpunktion genomfördes. Därför redigerades och anpassades texterna när den första elektroniska utgåvan utarbetades. Eftersom en hel del redan har skrivits om rättelserna i LKŽ och många konkreta exempel har presenterats (Naktinienė 2005: 191–204; Zabarskaitė, Naktinienė, Šepetytė–Petrokienė 2006: 241–247), sammanfattar vi här endast de viktigaste inriktningarna för rättelserna i den första utgåvan.
Den första elektroniska utgåvan skiljer sig från den tryckta originalutgåvan på följande huvudsakliga punkter:
Dialektord och ord från äldre skrifter samt deras former har korrigerats i enlighet med de senaste resultaten från språkvetenskaplig forskning.
Artiklar om felaktigt transponerade ord har strukits; deras illustrerande exempel har korrigerats och flyttats till artiklarna för de relevanta orden.
92
KALBOS KULTŪRA | 85
Page 2
Källor med respektive utan accenttecken har skilts åt mer konsekvent, och uppenbara accentueringsfel har rättats.
Hänvisningar till varianter har rättats, liksom ord som förekom i betydelseförklaringarna och som numera betraktas som språkfel.
Den sovjetiska värdering som förekom i definitionerna av vissa ord har tagits bort.
Förkortningarna har harmoniserats i enlighet med hur de presenteras i de senaste banden av LKŽ. Nya förkortningar har införts: sov. (= sovjetisk realia, sovjetism); dk. (= en dialektal ordform som anpassats till det moderna språket).
Som nya uppslagsord anges ord som noterats i de illustrativa exemplen i senare band men som vid arbetet med de tidigare banden ännu inte fanns i excerpteringssamlingen eller av misstag inte hade lyfts fram.
Stavning och interpunktion i texterna i LKŽ:s band I–X har ändrats i enlighet med de nu gällande reglerna.
Fraseologismernas presentation har harmoniserats.
Med hänsyn till det elektroniska utgivarbetets särdrag anpassades aspekter av den lexikografiska presentationen och formen (tecken, typsnitt), och vissa förekommande inkonsekvenser i de lexikografiska artiklarnas struktur och i dataordningen rättades.
Den litauiska ordbokens första fullständiga elektroniska utgåva skapades av Vytautas Zinkevičius – programvara för automatisk igenkänning av strukturella element i LKŽ:s texter och konvertering av dem till interna datastrukturer (Zinkevičius 2004, 2007) – och Evaldas Ožeraitis – program för att fylla på LKŽ:s databas, hantera den samt söka efter och presentera information för användarna.
Många uppskattar och gläds åt denna ordbok och dess elektroniska version. Men som framgår av omdömena i avsnittet e på LKŽ:s webbplats Åsikter, av frågorna vid presentationerna av ordboken, telefonsamtalen, breven och de personliga samtalen, stöter användarna också på svårigheter. Ordbokens struktur är så komplicerad och uppgifterna så omfattande och varierande att det ofta är svårt för läsare utan filologisk bakgrund att förstå informationen; de saknar förmågan att använda LKŽ:s mångsidiga och heterogena e uppgifter. Korrespondensen med webbplatsens besökare i den virtuella miljön innebär en viss dialog, folkbildande verksamhet och populärvetenskapligt arbete. Samtidigt samlas information om de presentationssätt i ordboken som orsakar svårigheter. Om LKŽ:se funktion på webbplatsen och återkopplingen från dess besökare har det redan skrivits i några publikationer (se Naktinienė 2006; Забарскайтэ, Накцінене 2007).
G. NAKTINIENĖ. Elektroninio Lietuvių kalbos žodyno naujovės
93
Page 3
UPPDATERAD ELEKTRONISK
DEN LITAUISKA ORDBOKEN – VERSION PÅ INTERNET
Den uppdaterade versionen publicerades i februari 2008 – ordboken korrigerades så att bokstäver med accent återges korrekt i olika webbläsare. Felaktigheter som uppmärksammats av ordbokens redaktörer och webbplatsens besökare rättades. Hänsyn togs till häftet Kalbos patarimųLeksika: Skolinių vartojimas (svetimybės, tarptautiniai žodžiai) (KP4 2005), liksom till andra nya teoretiska arbeten och arbeten avsedda för språkpraktiken. Bedömningen av uppslagsordens normstatus preciserades, till exempel: bukietas, dynė (även varianterna dynia, dynis, dynys) och så vidare är nu märkta med tecknet x, vilket betyder att orden inte rekommenderas i standardspråket. Med ledning av tillgängliga uppgifter justerades rekommendationerna om prioritering av accentueringsvarianter, till exempel ändrades cinãmonas (1), cinamõnas (2), cinamōnas (2) till cinamònas (2), cinãmonas (1), cinamõnas (2) (se fig. 1).
FIG. 1. Artikeln om substantivet cinamònas och dess accentueringsvarianter i den uppdaterade versionen (2008) av den elektroniska Lietuvių kalbos žodyno
I samband med arbetet med den uppdaterade ordboksversionen påbörjades även utvecklingen av den nationella lexikala databasen (Zabarskaitė 2007; Zabarskaitė, Naktinienė 2010), ett verktyg för att dela upp ordbokstexten i strukturella delar – på så sätt förbereddes tekniska förbättringar inför den andra elektroniska utgåvan.
DEN LITAUISKA ORDBOKEN
ANDRA ELEKTRONISKA UTGÅVAN
I år färdigställdes den andra elektroniska utgåvan av Lietuvių kalbos žodyno (LKŽ2e), som kommer att distribueras på ett USB-minne. I den beaktas, så långt det är möjligt, de accentueringsbeslut som fattats av Litauens statliga kommission för det litauiska språket
94
KALBOS KULTŪRA | 85
Page 4
samt rekommendationer om bedömning av lånord, kommentarerna om tvivelaktiga transponeringsfall som publicerats i Vytautas Vitkauskos bok „Lietuvių kalbos žodyno“ taisymai (2006) och i hans artikel ”Papildomi „Lietuvių kalbos žodyno“ taisymai” (2010), liksom andra nya teoretiska arbeten och arbeten inriktade på språkbruket. För redaktörerna av LKŽ₂ₑ var de konkreta synpunkterna på ordbokstexten från Jonas Šukys, Klementina Vosyl yte, Violeta Čern iūtė, andra kollegor och besökarna på webbplatsen www.lkz.lt till nytta.
Vid utarbetandet av den andra elektroniska utgåvan granskades texterna i den uppdaterade versionen (2008) av den första utgåvan utifrån följande huvudpunkter:
Texterna i band XVI–XX redigerades ytterligare; i den första utgåvan hade de betraktats som ett slags exempel på hur texterna i alla ordbokens band skulle harmoniseras.
Redaktionella ändringar och korrekturändringar gjordes i texterna i alla övriga band – upptäckta felaktigheter rättades.
I den mån ordbokens komplexa struktur tillät det beaktades slutsatserna i nya teoretiska och språknormerande arbeten.
Nya artiklar skrevs för ord vars exempel förekom i andra ordartiklar eller definitioner, men för vilka separata artiklar tidigare inte hade utformats, eftersom uppgifter om dem ännu inte fanns i excerpteringssamlingen när de relevanta banden sammanställdes. Detta omfattande verk har dock hittills inte kompletterats med uppgifter ur kompletteringssamlingen eller nya källor. Med utgångspunkt i uppgifterna i LKŽ:s huvudsamling skrevs artiklar om ord som bildats på främmande grund i det folkliga talspråket, såsom skrebas, skribas, stribas, stribitelis, stribokas osv. När de relevanta LKŽ-banden (XI 1978; XII 1981; XIII 1984) sammanställdes hade dessa inte kunnat publiceras, eftersom själva orden och meningarna som illustrerar deras användning vittnar om efterkrigstidens tragiska händelser och uttrycker en värdering som står i motsats till den som kännetecknade den officiellt använda ordkombinationen under sovjettiden liaudies gynėjas (”folkets försvarare”). Till exempel:
strìbas, -ė substantiv, mask. och fem. (2) DŽ², (4); K.Saj, rš talspr. väpnad hjälpreda åt den sovjetiska milisen 1944–1954: Stribai klär ut sig till skogsbröder; de där stribai – man kan inte förstå vilka som går vart eller vad de vill Sdb. Skogsbrödernas stribai skonade ingen, de fällde dem som vedträn sp.
^ Varför springer du omkring som en strìbas? Švn. Ni kommer, barn, som stribai: fort, fort, det finns ingen tid, vi åker! Jd. Om det inte vore för stribūkai, skulle skogsbröderna också ha kommit till småstaden Mžš. (LKŽ₂ₑ)
G. NAKTININĖ. Elektroninio Lietuvių kalbos žodyno naujovės
95
Page 5
stribitelis (ry. истребитель) m. (1) vard. stribas: En sen kväll kom en stribitelis och sade åt mig att följa med honom Plšk. Andra natten omringade stribiteliai huset och letade efter skogsbröder Plšk. Det fanns banditer, de hade nämligen beväpnat sig; stribiteliai kom genast efteråt Plt. Alla dessa stribiteliai sprang där bort över ängarna Šts. (LKŽ₂ₑ)
stribōkas m. (2) Plt, Žg vard. stribas: Stribōkai hittade skogsbrödernas gömställe Krtn. För stribōkai är det inte så lätt att gå omkring i trädgårdarna nu Slnt. Vi två fick stryk av de där stribōkai Jdr. De körde bort (de deporterade) folk, de bar sig åt som djävlar – hur många stribōkai fanns det inte här! Krš. (LKŽ₂ₑ)
Inte bara ordens betydelser, utan även betydelsenyanser, småfolklore, fraseologismer och ord som återges med fetstil inne i artiklarna har skilts åt med separata stycken. I söklistorna för ordboken och enskilda artiklar har dessutom de viktigaste varianterna av fraseologismer, adjektivens neutrumformer, adverben i adjektiv- och verbartiklarna med mera lagts till. Till exempel har neutrumformen mėlyna lagts till i söklistan, liksom adverben mėlynai, mėlynyn, fraseologismerna mėlynos dienos ”om ett svårt liv”, mėlynas kraujas ”om en adlig person”, mėlynasis spaugas ”skorp i helvetet (hästsjukdom)”, och den grundläggande varianten av fraseologismen mėlynasis akmuo (akmenėlis, kūlelis, kūlis), mėlynasis akmuo ”kopparsulfat” (se fig. 2). Dessutom har meningarna Mėlenai žydi (Salantai, Kretinga distrikt), Mėlenai prirūkyta troba (Šatės, Skuodas distrikt), som efter ett rättat transponeringsfel hade hamnat på fel ställe, flyttats från artikeln mėlynas till sin rätta artikel mėlenas. Ytterligare förklaringsord och fraseologismer markeras med ett upphöjt plustecken i söklistorna. Detta gör det lättare att skilja de ytterligare homonymer (även homografer och homoformer) som uppstår i dessa listor och som inte har markerats med nummer i ordboken. Till exempel substantivet i plural baltai – báltai ”en av de indoeuropeiska grenarna – litauer, letter, preussare med flera” och baltai+ – adverbet baltai i adjektivartikeln báltas.
Ordboksartiklarna kan sökas på två sätt (lägen): med enkel sökning (efter ord eller fras) och specialiserad sökning (med sökfrågor – vissa sekvenser bestående av bokstäver och jokertecken). Olika slags data (förkortningar, obetonade ord och fraser) kan sökas i den öppnade ordboksartikelns text, vilket är mycket användbart när man behöver gå igenom långa artiklar om ord som används ofta. När man för muspekaren över förkortningar och symboler i ordbokstexten visas deras förklaringar. Förkortningslistorna anpassades för detta ändamål av Gertrūda Naktinienė och Zita Šimėnaitė. När man för muspekaren över de viktigaste strukturella delarna i en ordboksartikel visas deras benämningar: homonymnummer, uppslagsord-
96
KALBOS KULTŪRA | 85
Page 6
FIG. 2. Sökresultat för adverbet mėlynai – den del av adjektivartikeln mėlynas där detta adverb förekommer i den andra elektroniska utgåvan av Lietuvių kalbos žodyno
ord, underord, accentuering, nummer på betydelsegrupp, betydelsenummer, betydelseförklaring, betydelsenyans, småfolklore, fraseologismer med mera. En rad andra förbättringar har införts för att göra ordboken snabbare och bekvämare att använda; exempelvis sparas en lista över de ord man har tittat på när man väljer motsvarande menyalternativ, man kan förstora eller förminska ordboksartikelns text, skriva litauiska bokstäver utan att byta tangentbordslayout med mera. Ordboksprogrammet fungerar på operativsystemen Microsoft Windows, Mac OS X ir Linux.
Den andra utgåvan redigerades av Ona Kažukauskaitė, Gertrūda Naktinienė, Ritutė Petrokienė, Lijana Puzinienė, Vilija Ragaišienė, Zita Šimėnaitė och Angelė Vilutytė. Vetenskaplig rådgivare var Vytautas Vitkauskas. Ordbokstexterna bearbetades digitalt av Dana Stakienė. Ordbokens elektroniska form skapades av Linas Valiukas. Uppgifterna digitaliserades och strukturerades av Evaldas Ožeraitis och Vytautas Zinkevičius. Förutom själva ordboken finns ett tämligen utförligt illustrerat uppslagsverk lagrat på USB-minnet; ordboksbeskrivningen utarbetades av Gertrūda Naktinienė och programbeskrivningen av Linas Valiukas.
G. NAKTINIENĖ. Elektroninio Lietuvių kalbos žodyno naujovės
97
Page 7
TILLÄGG TILL LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNOS ELEKTRONISKA UTGÅVA
Lietuvių kalbos žodyno (t. I–XX, 1941–2002) elektroninis variantas yra pagrindinis lietuvių kalbos tezauras, įvairiausios leksikos lobynas, apimantis apie 1000 šaltinių pavyzdžius: nuo XVI a. rašytinių šaltinių ir tarminės leksikos, sistemingai kauptos nuo 1902 iki 2002 m. (apie LKŽ šaltinius išsamiau žr. Шыменайтэ 2007; Šimenaitė 2010; Šimenaitė, Zabarskaitė 2011). Spausdintinis šio žodyno variantas buvo parengtas naudojantis 4,5 mln. vienetų kartoteka, tačiau palaipsniui sukaupta 0,5 mln. vienetų papildymų kartoteka dar nepanaudota. Tokio tipo žodynai, koks yra 1941–2002 m. paskelbtas Lietuvių kalbos žodynas, yra nebaigtiniai, jie nuolat pildomi, koreguojami, peržiūrimi (plg. Simpson 2009: 46). Atskirų žodyno tomai buvo rengiami įvairiais laikotarpiais: keitėsi vyriausieji redaktoriai, kito politinės aplinkybės, visuomenės požiūris į kalbą ir jos vertybės.
Allmänheten är mycket intresserad av tilläggen till LKŽ; webbplatsens besökare saknar olika ord som ännu inte hade blivit utbredda när de aktuella volymerna sammanställdes, eller för vilka man inte hade samlat tillräckligt med uppgifter om användningen. För närvarande deltar Lexikografiska centret i det långsiktiga institutionella programmet för vetenskaplig forskning och experimentell (social och kulturell) utveckling, och en av de viktigaste uppgifterna är att utarbeta tillägg till den elektroniska versionen av Lietuvių kalbos žodyno. Detta kan göras först efter en noggrann bedömning av hur fullständiga de lexikala uppgifterna i Lietuvių kalbos žodyno och dess elektroniska version är. Det främsta problemet är att man vid sammanställningen av nya volymer av Lietuvių kalbos žodyno använde uppgifter från nypublicerade källor och kontinuerligt utökade excerpteringssamlingar; därför skiljer sig de tidigare och senare volymerna avsevärt åt i fråga om lexikalt material och källornas fullständighet (Забарскайте, Нактинене, Шяпятите 2005: 340–355). Till exempel saknas dialektordböckernas material bland uppslagsorden under bokstaven G (vol. III, 1956), eftersom den första dialektordboken utkom först 1976. Uppgifterna i tilläggens excerpteringssamling (omkring 0,5 miljoner poster) samlades in efter att de berörda volymerna redan hade getts ut. Nya historiska källor har publicerats och bedömts (ordböcker av Konstantinas Sirvydas, Jokūbas Brodovskis, Laurynas Ivinskis med flera; biblar av Jonas Bretkūnas, Mikalojus Daukša och Samuelis Chylinskis; Wolfenbüttelpostillan; sångböcker av Danielius Kleinas med flera). Därtill har Martynas Mažvydas raštų žodynas sammanställts (Urbas 1996), liksom XVI–XVII a. lietuviškų raštų atrankinis žodynas (Palionis 2004), och databasen över äldre skrifter [email protected]/seniejirastai är i drift och uppdateras fortlöpande. Framställningen av ordförrådet i K. Sirvydas ordböcker i den stora Lietuvių kalbos žodynas analyseras (Naktinienė 2012: 14), och det har undersökts att Lietuvių kalbos žodyno-källan, Jurgis Ambraziejus Pabrėžas botaniska verk Taislius augyminis, är försedd med accentmarkeringar (Šepetytė 2009: 50). En excerpteringssamling för Lietuvių kalbos žodyno håller på att skapas
98
KALBOS KULTŪRA | 85
Page 8
databas, en koncept för kompletteringar till den elektroniska versionen, pågående undersökningar av LKŽ:s källor, inventering av deras data (Naktinienė 2009: 32–34) och annat förberedande arbete. Jolanta Zabarskaitė (2010: 126–143) har inlett arbetet med att aktualisera etnolingvistiska data om det litauiska språket och rekonstruera den nationella världsbilden utifrån texterna i Lietuvių kalbos žodyno.
Det är också nödvändigt att fortsätta samla in det litauiska språkets lexikala material, undersöka det lexikografiska arvet (den litauiska lexiken i Laurynas Ivinskis och Frydrichas Kuršaitis ordböcker) och använda forskningsresultaten för att komplettera den elektroniska versionen av LKŽ. Komplexiteten i strukturen och data i Lietuvių kalbos žodyno och dess excerpter kräver särskilda förberedelser, erfarenhet och kunskap om deras historia och särdrag. Därför är det mycket viktigt att kontinuiteten i arbetet med att lära känna och samla in excerpterna samt i den lexikografiska skolan kring Lietuvių kalbos žodyno inte bryts.
AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR
I detta skede av arbetet är det inte möjligt att tillgodose vissa önskemål från användarna av den elektroniska versionen av Lietuvių kalbos žodyno, till exempel att ange etymologin för lånord utförligt, ta med fler nutida ord (särskilt internationella ord), fler lånord från ett visst språk, förbättra sökningen efter reflexiva verb och deras nominalavledningar, ge betydelsedefinitioner i stället för hänvisningar, ange personers för- och efternamn samt förklara deras ursprung och så vidare. Förhoppningen är att några av läsarnas behov ska tillgodoses genom kompletteringarna till denna ordbok. Den allra nyaste lexiken, som började användas efter år 2000, kommer att finnas i den Bendrinės lietuvių kalbos žodyne, som Leksikografiska centret vid Litauiska språkets institut håller på att färdigställa.
ŠALTINIAI
LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas I–XX. Ats./vyr. red. J. Balčikonis, J. Kruopas, K. Ulvydas, V. Vitkauskas. Vilnius, 1941–2002.
LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (t. I–XX, 1941–2002): elektroninis leidimas. Red. kolegija: G. Naktinienė (vyr. red.), J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. [Atnaujinta versija, 2008.] Prieiga per internetą: <www.lkz.lt>.
LKŽ2e – Lietuvių kalbos žodynas (t. I–XX, 1941–2002): antras elektroninis leidimas. Red. kolegija: G. Naktinienė (vyr. red.), †J. Paulauskas, R. Petrokienė, Z. Šimėnaitė, †V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. [Rengiama.]
G. NAKTINIENĖ. Elektroninio Lietuvių kalbos žodyno naujovės
99
Page 9
LITERATŪRA
KP4: Kalbos patarimai 4: Leksika: skolinių vartojimas (svetimybės, tarptautiniai žodžiai). Autorė ir sudarytoja D. Mikulėnienė. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2005.
Naktinienė G. 2005: „Lietuvių kalbos žodyno“ taisymai elektroniniame variante. – Kalbos kultūra 78, 191–204.
Naktinienė G. 2006: Naujas „Lietuvių kalbos žodyno“ gyvenimas. – Gimtoji kalba 7, 11–15.
Naktinienė G. 2009: „Lietuvių kalbos žodynas“ XXI amžiuje. – Nuo Konstantino Sirvydo iki didžiojo žodyno. Tarptautinės mokslinės konferencijos pranešimų tezės. Vilnius, 2009 m. lapkričio 19–20 d., 32–34.
Naktinienė G. 2012: Konstantino Sirvydo žodynų leksika didžiajame „Lietuvių kalbos žodyne“. – Tarptautinė mokslo konferencija „Konstantinas Sirvydas – lietuvių leksikografijos pradininkas“. Pranešimų tezės. Vilnius, 2012 m. gegužės 10–11 d., 14. Prieiga per internetą: <http://www.lki.lt/LKI_LT/images/Naujienos/20120503%20K%20Sirvydo%20konf%20tezes.pdf> (žiūrėta 2012 m. gruodžio mėn.).
Palionis J. 2004: XVI–XVII a. lietuviškų raštų atrankinis žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.
Simpson J. 2009: The story of the Oxford English Dictionary today. – Nuo Konstantino Sirvydo iki didžiojo žodyno. Tarptautinės mokslinės konferencijos pranešimų tezės. Vilnius, 2009 m. lapkričio 19–20 d., 46.
Šepetytė R. 2009: Jurgio Ambraziejaus Pabrėžos Taislius augyminis – kirčiuotas Lietuvių kalbos žodyno šaltinis. – Nuo Konstantino Sirvydo iki didžiojo žodyno. Tarptautinės mokslinės konferencijos pranešimų tezės. Vilnius, 2009 m. lapkričio 19–20 d., 50.
Šimėnaitė Z. 2010: Lietuvių ir lenkų leksikografijos sąsajos [Związki leksykografii polskiej i litewskiej.] – Językowe i kulturowe dziedzictwo Wielkiego Księstwa Litewskiego. Bydgoszcz: Wydawnictwo Uniwersytetu Kazimierza Wielkiego, 158–166.
Urbas D. 1996: Martyno Mažvydo raštų žodynas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.
Vitkauskas V. 2006: „Lietuvių kalbos žodyno“ taisymai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Vitkauskas V. 2010: Papildomi „Lietuvių kalbos žodyno“ taisymai. – Leksikografija ir leksikologija 2. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 114–122.
Zabarskaitė J., Naktinienė G., Šepetytė-Petrokienė R. 2006: Elektroninio Lietuvių kalbos žodyno (t. I–XX) pirmasis leidimas. – Prace
100
KALBOS KULTŪRA | 85
Page 10
Baltystyczne 3: Język, Literatura, Kultura / red. N. Birgiel, M. Kozak; rec. J. Banczerowski, J. Linde. Warszawa, 241–247.
Z a b a r s k a i t ė J. 2007: Prameny a databáze Institutu pro litevský jazyk. – Europeica – Slavica – Baltica. Publikace slovanské knihovny, 56. Praha: Národní knihovna České republiky, Slovanská knihovna, 261–272.
Z a b a r s k a i t ė J. 2010: Politinis pasaulėvaizdis didžia jame Lietuvių kalbos žodyne (valstybė, įstatymas, valdžia). – Parlamento studijos 9, 126–143. Prieiga per internetą: <http://www.parlamentostudijos.lt/Nr9/9_kalba_1.htm.> (žiūrėta 2012 m. gruodžio mėn.).
Z a b a r s k a i t ė J., N a k t i n i e n ė G. 2010: The Dictionary of Lithuanian (LKŽ) and its Future in Databases and Electronic Versions. – Proceedings of the XIV Euralex International Congress (Leewarden, 6–10 July 2010) / Anne Dykstra and Tanneke Schoonheim (eds.). Ljouwert: Fryske Akademy-Afûk, 2010 [CD], 780–787. Prieiga per internetą: <http://www.euralex.org/elx_proceedings/Euralex2010/000_Euralex_2010_00_PRINTED_BOOK_Foreword_TOC_PlenaryLectures_Abstracts.pdf> (žiūrėta 2012 m. gruodžio mėn.).
Z i n k e v i č i u s V. 2004: Creating the Electronic Version of the Dictionary of Lithuanian. – The First Baltic Conference. Human Language Technologies. The Baltic Perspective. Riga, April 21–22, 170–173.
Z i n k e v i č i u s V. 2007: The Digitization of the Dictionary of the Lithuanian Language. – The Third Baltic Conference on Human Language Technologies. Kaunas, October 4–5, 349–355.
З а б а р с к а й т е Й., Н а к т и н е н е Г., Ш я п я т и т е Р. 2005: Современность и перспективы большого «Словаря литовского языка». – Исторический путь литовской письменности. Вильнюс: Институт литовского языка, 340–355.
З а б а р с к а й т э Й., Н а к ц і н е н е Г. 2007: Слоўнікі ў Інтэрнеце: дыялог мовазнаўцы і носьбіта мовы. – Слово и словарь: Vocabulum et vocabularium. Сборник научных трудов по лексикографии. Ответственные редакторы: Л. В. Рычкова, В. Л. Воронович. Гродно, 32–34.
Ш и м е н а й т е З., З а б а р с к а й т е Й. 2011: Лексикографические источники большого Словаря литовского языка и Альбертина. – Культурное наследие Восточной Пруссии 1. Калининград, 46–67.
Ш ы м е н а й т э З. 2007: Лексікаграфічныя крыніцы вялікага «Слоўніка літоўскай мовы». – Слово и словарь: Vocabulum et vocabularium. Сборник научных трудов по лексикографии. Ответственные редакторы: Л. В. Рычкова, В. Л. Воронович. Гродно, 23–24.
Gauta 2012 12 21
G. NAKTINIENĖ. Elektroninio Lietuvių kalbos žodyno naujovės
101
Page 11
INOVATIONS IN THE ELECTRONIC VERSION OF LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS (DICTIONARY OF THE LITHUANIAN LANGUAGE)
Summary
The Centre of Lexicography at the Institute of the Lithuanian Language is continuing one of the most important works of Lithuanian philology – Lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of the Lithuanian Language). Electronic version of this dictionary has been freely accessible from 22 June 2005 at www.lkz.lt. In 2008 the renewed version was launched.
In 2012 the second revised electronic edition of Lietuvių kalbos žodynas (LKŽ2e) was prepared for publishing. It will be available on memory key. During the preparation of the second edition, texts of the version from 2008 were revised in the following respects: more editing was done on the material of volumes 16–20, some corrections were made to the whole text, suggestions of the new theoretical and codifying works were taken into consideration as well as comments and observations of colleagues and visitors of the web site. Some new entries were compiled for words which were used in entries or definitions, but did not have separate entries themselves. So far this dictionary has not been supplemented with data from new sources. The newest lexis will be available in Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of Standard Lithuanian) the preparation of which is nearly completed.
The main variants of phraseologisms, neuter gender of adjectives, adverbs presented in the entries of verbs and adjectives are among things included in the search lists. Dictionary entries can be searched using simple search (word or phrase) and advanced search (sequences consisting of letters and wildcards). The software of the dictionary works with Microsoft Windows, Mac OS X and Linux.
At present the Centre of Lexicography is participating in Ilgalaikė institucinės mokslinių tyrimų ir eksperimentinės (socialinės, kultūrinės) plėtros programa (Long-term institutional programme for scientific research and experimental (social and cultural) development) and one of the main tasks of the Centre is to prepare the amendments of electronic version of Lietuvių kalbos žodynas using card files (about half of a million of records), database of amendments, newly published and evaluated historical sources.
