Žodžio „gėlė“ samprata viešojoje vartosenoje

Anželika Gaidienė; Danutė Liutkevičienė

Go to original

Preparing document pages…

1 short passage of this localized version is shown in the original language because it could not be localized reliably.

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ

Litauiska språkets institut

BEGREPPET GĖLĖ (BLOMMA) I OFFENTLIGT SPRÅKBRUK

NYCKELORD: korpus, enkät, betydelse, betydelsenyans, definition, blomma.

INLEDNING

Den här artikeln är den andra i en serie artiklar om begreppet gėlė (blomma). Den första artikeln i serien, ”Gėlės (blommans) begrepp i förklarande ordböcker” (Bendrinė kalba 91, 2018), undersökte betydelsen (betydelserna) av substantivet gėlė och definitionerna av dess betydelse(r) i förklarande ordböcker över litauiska, lettiska, ryska och engelska. Syftet med artikeln var att fastställa hur många betydelser gėlė kan ha i litauiskan och att jämföra särdragen i definitionerna av gėlės betydelse(r) i de nämnda språkens förklarande ordböcker samt lägga fram förslag om hur ordet ska tas upp i Bendrinės lietuvių kalbos žodyne (nedan BŽ). Analysen av definitionerna av gėlės betydelser i förklarande ordböcker över litauiska, lettiska, ryska och engelska visade att litauiska ordböcker bör urskilja fler betydelser av ordet, men detta bör verifieras med hjälp av korpus- och enkätdata.

Den här artikeln undersöker just bruket av ordet gėlė i Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne (nedan DLKT) och data från studentenkäter. Artikelns syfte är att undersöka semantiken hos ordet gėlė i dagens skriftspråk och den samtida uppfattningen om gėlė, utifrån studenternas enkätsvar, samt att lägga fram förslag om hur betydelserna ska avgränsas och formuleras i definitionen av ordet i den förklarande Bendrinės lietuvių kalbos žodyne.

Teoretiska utgångspunkter. I den här artikeln kombineras två semantiska inriktningar – den strukturalistiska och den kognitiva. Den strukturalistiska aspekten av ordets betydelse framträder naturligt när syntagmatiska och paradigmatiska relationer mellan förklarande ord undersöks i konkreta yttranden (illustrativa exempel), liksom deras relationer till hyperonymer (hyponymer), synonymer och så vidare. Studiet av kopplingarna mellan dessa ord och vidare mentala strukturer (koncept) gör det möjligt att komplettera definitionerna av deras betydelser med prototypiska

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 2

med hjälp av sådana kännetecken och på andra sätt förbättra den lexikografiska artikelns struktur (Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 3).

I modern lexikografi föreslås prototypteorin användas för att definiera ett ords betydelse och för att undvika variation i betydelsedefinitioner (se Geeraerts 2006: 327–355 för en utförligare diskussion). Det bör påminnas om att en prototyp är den mest typiska medlemmen i en kategori, utifrån vilken själva kategorin kan kännas igen (Ungerer, Schmid 2006: 10). Begreppet prototyp förknippas med Eleonora Roschs experimentella undersökningar under 1900-talet. Resultaten visade att ”kategorimedlemmarna är asymmetriska och kategorierna själva har asymmetriska strukturer” (Lakoff 1987: 63), det vill säga att vissa kategorimedlemmar uppvisar fler eller färre kännetecken som är typiska för kategorin, medan kategoriernas gränser inte är tydligt avgränsade.

Prototypbegreppet kan användas i lexikografin på två nivåer: 1) ett ords betydelse kan definieras med utgångspunkt i en prototyp och 2) bland ett polysemt ords betydelser betraktas den betydelse som först associeras med ordet i en genomsnittlig talares medvetande som den prototypiska. I det första fallet avlägsnar man sig vid definitionen av betydelser från logikens kriterier om nödvändighet och tillräcklighet, eftersom definitionen i första hand räknar upp de kännetecken som beskriver en prototypisk medlem av kategorin (Jakaitienė 2005: 82). I det andra fallet struktureras ordets olika betydelser enligt samma princip som olika medlemmar i en och samma kategori, det vill säga man utgår från att ett ord har en prototypisk betydelse till vilken mindre prototypiska betydelser knyts. Enligt medlemmarna i Pragglejaz-gruppen (2007: 3) tenderar prototypiska betydelser att vara mer konkreta och beteckna sådant som är lättare att föreställa sig, se, höra, känna, lukta eller smaka. De har samband med kroppsliga handlingar och är mer avgränsade. Ofta är de också historiskt äldre, men de är inte nödvändigtvis vanligare.

Kaip teigia Rolandas Mikulskas (2009: 72), „[v]ienas pagrindinių leksikografinio apibrėžimo uždavinių yra padėti žodyno skaitytojui atpažinti žodžiais žymimų kategorijų atstovus tikrovėje“. Tai padaryti padeda prototipus apibrėžiantys požymiai. Būtent tokie gėlės požymiai remiantis DLKT ir specialiai straipsnio autorių sudaryto klausimyno (apie tai plačiau žr. skyrelį „Metodologija“) duomenimis buvo nustatomi šiame straipsnyje. Tyrimas parodė, kad gėlė pirmiausia atpažįstama pagal jos išorinius požymius, kurie suvokiami regimuoju (pvz., pagal žiedą), uodžiamuoju (pvz., pagal kvapą) ar kt. būdais. Nagrinėjant tyrimo medžiagą išryškėjo, kokie iš šių gėlės požymių yra tipiškiausi, o kokie ne tokie tipiški.

Prototypteorin hjälper alltså ordboksförfattaren att urskilja de mest typiska och mindre typiska betydelsekännetecknen hos ett lexem. Den erbjuder också konceptuella verktyg för att presentera polysema ords betydelser på en enhetlig grund.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 3

Metod. För att grundligt undersöka hur blomma uppfattas behöver man studera en bredare användning. För undersökningen valdes DLKT, som sammanställts vid Centrum för datorlingvistik vid Vytautas Magnus-universitetet. Artikeln bygger på 84 meningar där ordet blomma förekommer (eller där namnet på en viss blomma anges), och 6 meningar där ordet blomma¹ förekommer. Exemplen hämtades ur DLKT (skönlitteratur, facklitteratur och administrativ litteratur, publicistik samt talspråk²). Sammanlagt granskades³ omkring 7 570⁴ meningar i DLKT där ordet blomma förekommer, och omkring 12 251⁵ meningar i DLKT där ordet blomma förekommer.

Vid granskningen av exemplen ställdes följande frågor: 1) hur många betydelser av blomma exemplen i DLKT visar – bara en, såsom det anges i litauiska ordböcker med betydelseförklaringar, eller flera, och 2) går det att skilja mellan betydelserna blomma som ”en växt som blommar vackert” och blomma som helt enkelt ”en dekorativ växt (till exempel med vackra blad)”.

För att ta reda på hur en del av samhället – ungdomar – uppfattar blomman genomfördes⁶ en studentenkät. Som Kristina Rutkovska, Marius Smetona och Irena Smetonienė (2017: 32) framhåller väljs denna grupp – studenterna – på grund av sin sammansättning och variation, eftersom den kan representera hela samhället. Enligt författarna kan ”[m]an naturligtvis även fråga personer som inte är studenter, men studenter utgör vanligtvis en grupp som fortfarande har kvar föräldrarnas och mor- och farföräldrarnas synsätt, men som redan har tillägnat sig nya perspektiv i skolan och på universitetet och som framför allt har starkare anknytning till samtiden och lättare kommer åt information med hjälp av den senaste tekniken, sociala nätverk och medier” (Rutkovska et al. 2017: 32). Därför kan man anta att just en studentenkät bör återge en nutida uppfattning om blomman.

Sammanlagt deltog 100 studenter från olika utbildningsnivåer och fakulteter vid två litauiska universitet – Vilnius Gediminas tekniska universitet och Šiauliai universitet – i enkäten⁷. Företrädare för naturvetenskapliga ämnen utgjorde 50 procent av samtliga svarande, medan företrädare för samhällsvetenskapliga ämnen

¹ Fler meningar undersöktes, men de mest typiska valdes ut till artikeln.

² Större delen av DLKT består av skriftspråkliga texter från olika genrer. Det finns få talspråkstexter i DLKT, och därför hävdas det i denna artikel, i sammanfattande ordalag, att undersökningen gäller dagens skriftspråk.

³ Materialet hämtades ur DLKT i februari 2018.

⁴ Av dessa meningar (7 570) finns det något färre belägg för ordformen blomma, eftersom formerna av substantivet blomma och verbet blomma (att förgifta) sammanfaller.

⁵ Det är svårt att ange det exakta antalet meningar där ordet blomma används i betydelsen ”en växts fortplantningsorgan, ur vilket frukten eller fröna utvecklas, vanligen den färggranna delen av växten” (BŽ), eftersom blomma har homonymer med betydelserna: 1. ”en ringformad prydnad som bärs på fingret”; 2. ”ett föremål, en detalj eller en del i ringform”; 3. ”en cirkelformad, vanligen av cement, del av en brunnsring”; 4. ”en sluten väg eller korsning i cirkelform, en rondell”; 5. ”en organisk del i cirkelform”; 6. ”ett sött, sprött bakverk i ringform”; 7. ”en grupp människor, djur eller liknande som står i en cirkel”; 8. ”en tunn, cirkelformad ansamling av stoft och meteoritkroppar som omger en planet” (BŽ).

⁶ Enkäten genomfördes i april–maj 2018.

⁷ Författarna tackar hjärtligt doc. dr Rasuolė Vladarskienė, lärare vid Vilnius Gediminas tekniska universitet, och doc. dr Jolanta Vaskelienė, lärare vid Šiauliai universitet, för deras hjälp med att genomföra studentenkäten.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 4

representanter – 36 procent, representanter för humaniora – 14 procent (se tabell 1). Kvinnor utgjorde 48 procent (representanterna för naturvetenskapliga ämnen utgjorde 10 procent, för samhällsvetenskapliga ämnen 60 procent och för humaniora 30 procent), män – 52 procent av samtliga respondenter (representanterna för naturvetenskapliga ämnen utgör 87 procent, för samhällsvetenskapliga ämnen 13 procent och för humaniora 0 procent). Kvinnor som tillbringade sin barndom och tidiga ungdom i en by utgjorde 42 procent av alla tillfrågade kvinnor, och män 40 procent av alla tillfrågade män. Kvinnor som tillbringade sin barndom och tidiga ungdom i en stad utgjorde 58 procent av alla tillfrågade kvinnor, och män 60 procent av alla tillfrågade män (se tabell 1).

TABELL 1. Respondenternas fördelning efter kön och ämnesinriktning, procent

Inriktning

Kön

Kvinnor

Män

Totalt

från landsbygden

från staden

från landsbygden

från staden

Naturvetenskaplig inriktning

Samhällsvetenskaplig inriktning

Humanistisk inriktning

–

Totalt 48

Totalt 52

100

Kvinnorna är ungefär 20–24 år gamla och männen 21–24 år gamla. Bland kvinnorna finns även humanistiskt utbildade i högre ålder (se tabell 2).

TABELL 2. Respondenternas åldersfördelning

Kvinnor

Män

Naturvetenskaplig inriktning

22–23

21–24

Samhällsvetenskaplig inriktning

20–24

21–22

Humanistisk inriktning

21–23, 25, 27, 33, 36, 47, 53

–

Totalt 100 respondenter

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 5

I enkäten ingick två öppna frågor (se 1–2), där respondenterna skulle skriva ett svar formulerat med egna ord, och sju slutna frågor (se 3–8 och 10), där respondenterna skulle svara ja eller nej. Enkäten innehöll också en fråga av blandad typ (se 9), där respondenterna skulle svara ja eller nej; om de svarade ja skulle de motivera svaret genom att skriva ned några exempel.

1. Vilket eller vilka kännetecken anser Ni vara det viktigaste för en blomma?

2. Vilken del (vilket organ) anser Ni att en växt måste ha för att Ni ska kalla den en blomma?

3. Anser Ni att en blomma kan sakna en (tydligt synlig) blomma?

4. Anser Ni att en prydnadsväxt som inte blommar (till exempel en växt med dekorativa blad) är en blomma?

5. Anser Ni att en blomma alltid har en upprätt stjälk?

6. Anser Ni att en blommande klätterväxt är en blomma?

7. Anser Ni att en blommande vattenväxt är en blomma?

8. Anser Ni att en blommande kaktus är en blomma?

9. Anser Ni att en blommande buske (halvbuske) är en blomma? Om ja, ange minst ett exempel.

10. Anser Ni att växterna nedan är blommor? Växternas namn och bilder visades:

rölleka

julstjärna

sparrisväxt

solros

olivträd

ros

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 6

Med öppna frågor ville man ta reda på hur ungdomar uppfattar en blomma och vilka grundläggande kännetecken de urskiljer, medan de slutna frågorna syftade till att pröva vissa antaganden som hade formulerats vid undersökningen av DLKT-data och av definitionen av ordet gėlė och de illustrativa exemplen i förklarande ordböcker på litauiska och andra språk.

Som redan nämnts tillfrågades respondenterna om vilka av de uppräknade växterna (med bilder) de ansåg borde kallas blommor. De växter som angavs i enkäten hade valts ut med avsikt. Vid undersökningen av DLKT-data visade det sig att blomman uppfattas på olika sätt. Därför beslutade man att välja atypiska representanter för kategorin, till exempel buskar (dvärgbuskar), växter med oansenliga blommor och liknande. Man försökte se till att bilderna visade växtens blomma och dekorativa blad. Syftet var att ta reda på vilka växter respondenterna betraktar som blommor och vilka de inte gör det. Man antog att om en blomma fanns avbildad skulle respondenterna betrakta växten som en blomma, och omvänt. Enkätresultaten visade dock att en blomma inte alltid förknippas med en blomma.

Enkätdata bearbetades manuellt. I artikeln redovisas svaren i numerisk form och i procent, uppdelade efter respondenternas tillhörighet till ett visst vetenskapsområde, kön och, när det var relevant, efter om respondenterna tillbringade sin barndom och tidiga ungdom på landsbygden eller i en stad.

Forskningsmetoder: semantisk analys, jämförande metod, beräkningsmetod och enkätundersökningar.

1. ANVÄNDNINGEN AV ORDET GĖLĖ I DEN NUTIDA LITAUISKA TEXTKORPUSEN

I Litauiska språkets ordbok (hädanefter LKŽ_e) och Nutida litauiska språkets ordbok (hädanefter DŽ_7i) definieras ordet gėlė så här: ”en växt eller ört som blommar vackert eller är dekorativ” (LKŽ_e) och ”en växt som blommar vackert eller har vackra blad” (DŽ_7i). En undersökning av hur gėlė definieras i förklarande ordböcker på lettiska, engelska och ryska⁸ visade att gėlė har mer än en betydelse i ordböckerna på dessa språk⁹. Att gėlė också kan ha mer än en betydelse på litauiska framgick av flera illustrativa exempel i LKŽ_e och DŽ_7i: ordet gėlė

⁸ Cambridge Dictionary (hädanefter CAMBRIDGE), Collins English Dictionary (hädanefter COLLINS), Macmillan Dictionary (hädanefter MACMILLAN), Merriam-Webster Dictionary and Thesaurus (hädanefter MERRIAM-WEBSTER), Oxford Dictionaries (hädanefter OXFORD); Latviešu literārās valodas vārdnīca (hädanefter LLVV), Mūsdienu latviešu valodas vārdnīca (hädanefter MLVV); Словарь русского языка (hädanefter МАКС), Русский семантический словарь (hädanefter СЕМ), Толковый словарь живого великорусского языка (hädanefter СЛОВАРЬ ДАЛЯ), Толковый словарь русского языка av S. I. Ožegov och N. Ju. Švedova (hädanefter ТСОШ).

⁹ Apie kitus tyrimo rezultatus plačiau žr. Gaidienė, Liutkevičienė 2018.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 7

i lexikografiska artiklar. Det bör noteras att dessa illustrativa exempel har angetts under en och samma betydelse tillsammans med exempel som motsvarar den betydelsen (både i LKŽₑ och i DŽ₇ᵢ).

En granskning av DLKT-exemplen visade att uppfattningen av en blomma inte är så konkret eller entydig som man kanske skulle tro vid första anblicken. För att formulera en mer utförlig definition av detta ord än den som ges i LKŽₑ och DŽ₇ᵢ måste man först, med utgångspunkt i DLKT-exemplen, urskilja blommans mest karakteristiska och typiska egenskaper.

1.1. DLKT-exemplen visar att blomman i första hand uppfattas som en levande växt:

1.1.1. För att växa behöver blomman, liksom alla växter, följande nödvändiga förutsättningar – jord, vatten, sol och annat (se meningarna 1–6).

(1) Det är mycket viktigt <...> att förbereda jord åt de nämnda blommorna (här och i fortsättningen har artikelförfattarna markerat med fetstil).

(2) Jord för blommor och gödsel blir en mycket populär vara.

(3) Humör och ömhet för människan är som dagg och sol för blommorna.

(4) Dessa blommor blommar rikligt när de växer på en solig, ljus plats.

(5) Vissa blommor samlar vattenreserver under regnperioden.

(6) Inga blommor tycker om drag.

1.1.2. Blomman kan växa och leva på egen hand – växa, breda ut sig, överleva, vissna och så vidare (se meningarna 7–12), eller odlas av människan – sås, förökas, planteras och så vidare (se meningarna 13–16):

(7) I Dreñojė parkens jord växte blommor och gräs.

(8) Vogtas daiktas geriau nešiojasi, vogta gėlė geriau auga.

(9) De sistnämnda [buskarna – författarnas anmärkning] skuggar och hindrar därmed dessa blommor från att sprida sig snabbt.

(10) Jag tror att inte bara människan, utan även en blomma måste överleva hela tiden, från en späd liten grodd till en frostbiten stjälk.

(11) Tyst vissnar blommor i en vas på hyllan .

(12) Blomman, titta, den bara vissnar.

(13) Laikas į dėželes sėti ilgos vegetacijos gėles.

(14) Tos pačios genties skirtingų rūšių gėlės sėklomis dauginamos skirtingai.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 8

(15) Att förvandla tusentals späda plantor till hälsosamma blomsterbuskar är helvetiskt svårt.

(16) Man börjar plantera blommorna från blomsterplanteringens kant.

1.1.3. En blomma kan växa a) på fält eller i skogar (vildblomma) (se meningarna 17–20), b) i trädgårdar eller rabatter (planterad av människor) (se meningarna 21–23), c) i hemmet (planterad av människor, krukväxt) (se meningarna 24–27):

(17) Gomfrena (Gomphrena) – burnotinių (Amaranthaceae) šeimos saulėmėgė nereikli pievų gėlė.

(18) Nyhetens behag som en blomma på fältet: den blommade och vissnade dagen därpå.

(19) Griovio šlaite auganti puošni gėlė iš tolo traukia žvilgsnį savo stipriu stiebu, ilgu tankiu žiedynu bei tuo, kad ji – vienintelė tokia visoje pamiškėje.

(20) Blomman som växer ur en halvrutten rot hade hittat en särskilt lämplig plats.

(21) Han planerade och anlade en enorm hjärtformad rabatt för blommor.

(22) Valnötsträdet har en giftig effekt på andra närliggande trädgårdsväxter, blommor och gräs som växer intill.

(23) I Storbritanniens kungliga botaniska trädgård blommade den kanske mest exotiska blomman – jätteknölkallan.

(24) Kompost kan <...> användas för att odla krukväxter.

(25) Även om blomman inte trivs särskilt bra med förhållandena i vårt rum kan den ändå anpassa sig medan den växer och sätta blommor.

(26) Ingen enda blomma blommade på fönsterbrädan.

(27) De två <...> visste var de skulle ställa krukan med blomman.

1.1.4. Blomman känns oftast igen på det mest typiska yttre kännetecknet – ’blomman’ – det vill säga en blommande växt (se meningarna 28–32). Men blommans yttre (synliga) kännetecken är också ’blad’ (se meningarna 33–34) eller ’stjälk’ (se meningarna 35–36). I det här fallet behöver stjälken inte vara uppenbar (i exemplen nämns den inte direkt), men man kan sluta sig till dess existens av till exempel att blomman växer uppåt (se mening 35). Ett annat kännetecken hos blomman (som uppfattas med luktsinnet) är ’doft’ (se meningarna 37–39):

(28) Blomman blommade i vitt.

(29) Tydligen fällde blomman ihop sina kronblad för natten.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 9

(30) Marken börjar smyckas med de första grönskande skotten, blommornas blomster.

(31) Tai burnotinių šeimos gėlė, kurios žiedynas panašus į gaidžio skiauterę.

(32) Hos blommorna som bildar långa ax (fingerhirs) kortas blomställningarnas toppar.

(33) Om jorden är för fuktig kan blomman också tappa bladen.

(34) Gardinerna var fördragna, <...> och den bredbladiga blomman på det låga bordet led ensam i mörkret.

(35) Så smärt! Kvinnan växte uppåt som en blomma.

(36) Och inte vilken flicka som helst, utan en liten lilja. Hon <...> är blommande, en vertikal trädgårds-blomma.

(37) Bär ut blommorna som sprider en stark arom från rummet.

(38) Olika kombinationer av eteriska oljor ger blommorna deras karakteristiska doft.

(39) Natten doftar av blommor och flod.

1.1.5.Som redan nämnts beskrivs LKŽ_e och DŽ_7iblomma som en växt som blommar vackert eller är dekorativ (har vackra blad). I Litauiska encyklopedin (nedan – VLE_e) beskrivs blomma på ett liknande sätt som i de nämnda ordböckerna, men betydligt mer utförligt, jfr blommor ”ettåriga, tvååriga eller fleråriga örtartade växter, mer sällan buskar, som odlas för dekorativa ändamål utomhus, inomhus eller i växthus och har dekorativa blommor, blad, stjälkar <...>”¹⁰. I detta fall är det viktigt att de tre nämnda källorna urskiljer två yttre (synligt uppfattade) kännetecken hos en blomma: 1) ’en blomma är en blommande växt’, det vill säga en växt med en blomma, och 2) ’en blomma är helt enkelt en dekorativ växt’, som inte nödvändigtvis har en (tydligt synlig) blomma, men som utmärker sig till exempel genom vackra blad.

1.1.5.1. Före denna studie verkade det som om blomman i den genomsnittlige talarens medvetande ändå måste ha en blomma. Detta bekräftas också av de undersökta exemplen från DLKT, som visar att blomman är en blommande växt vars mest typiska yttre kännetecken är ’blomman’; jfr vidare:

(40) Varje blomma växer för att blomma ut.

(41) För blomman är det gott att blomma ut, för trädet att grönska och för gräset att skjuta upp!

(42) För allt är redan snötäckt <...>, när det ännu inte syntes något tecken på våren: ur jorden kommer gräs eller säd, från trädet ett löv, från blomman en blomma.

(43) Att lära känna en blomma är att bli en blomma, att vara en blomma, det vill säga att uppleva blommans blomning, glädjas åt soluppgångar.

¹⁰ Se vidare VLE_e: https://www.vle.lt/Straipsnis/geles-43169.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 10

Hur en blomma uppfattas kan också illustreras med meningar som återfinns i DLKT och som visar vad som inte är en blomma, jfr:

(44) Liksom för alla buskar och klätterväxter lät ägarna blomman växa där den ville.

(45) På en botanikers grav passar sorter som han själv förädlat, en blomma eller en prydnadsväxt.

(46) Min ios hälsar henne, kastar grönska och blommor under hennes fötter.

(47) Det sägs att en blomma eller en liten buske känner vem som älskar och tar hand om den.

(48) <...> och lämnar plats åt en flerårig blomma eller en vackert blommande buske.

(49) Man kan dekorera blomkrukan med girlanger och leksaker, men ännu hellre en kaktus.

Av de nämnda exemplen skulle man alltså kunna dra slutsatsen att ”en blomma inte är en buske och inte en klätterväxt” (se mening 44), ”en blomma inte är en prydnadsväxt” (se mening 45), ”en blomma inte är grönska” (se mening 46), ”en blomma inte är en buske” (inte ens en vackert blommande sådan) (se meningarna 47–48) och ”en blomma inte är en kaktus” (se mening 49).

1.1.5.2. Vid analysen av DLKT-materialet påträffades emellertid också en mängd andra exempel som motsäger den uppfattning om hur en blomma uppfattas som framfördes ovan (i avsnitt 1.1.5.1). Först och främst bör uppmärksamheten riktas mot följande meningar:

(50) I trädgårdarna vid gårdar och ensligt belägna gårdar blommar blommor – rosor, nejlikor, krysantemum.

(51) <...> inte heller skulle han tvivla på att en tulpan faktiskt kommer att växa upp ur den planterade tulpanlöken, och inte på grund av naturens nycker en ros eller någon annan blomma.

Dessa exempel bekräftar just VLE_es påstående att även om en blomma vanligtvis är en örtartad växt, kan den också vara en buske, eftersom rosen är en buske11

Jfr också följande exempel:

(52) Efter att noggrant ha betraktat den väldiga, taggiga, tyst växande kaktusen. – Den utstötta och hånade blomman fick äntligen den rätta förståelsen.

11 Jfr VLEₑ: rosor ”<...> Sommargröna, sällan städsegröna buskar med taggiga skott och grenar. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/rozes-81249).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 11

(53) Smidras¹² – gėlė ir daržovė.

(54) Sparris har varit kända i Litauen sedan gammalt, men bara som rabattblommor – förr kunde man inte föreställa sig en brudbukett utan sparris.

(55) Dracena – kambarinė lapinė gėlė.

(56) När hon började leta i böcker fick hon veta att hennes blomma – den doftande dracenans. Det märkligaste är att det inte alls nämns något om blommorna ens i böcker om hur de sköts.

Det innebär att ”blomman är en kaktus” (se mening 52). Sparris är en flerårig ört eller en halvbuske¹³, alltså ”blomman är en örtartad växt” och ”blomman är en halvbuske”. Sparris är en prydnadsväxt¹⁴, därför ”blomman är en prydnadsväxt” (se meningarna 53–54). VLEₑ uppger att dracena är en buske eller ett träd¹⁵, följaktligen ”blomman är en buske”, kanske till och med ”blomman är ett träd”, liksom ”blomman är en bladväxt” och ”blomman behöver inte ha en blomma” (se meningarna 55–56).

1.1.5.3. Exemplen i avsnitt 1.1.5.2 ger alltså en helt motsatt bild – att blomman inte behöver ha en blomma, att även vissa kaktusar, prydnadsväxter, halvbuskar, buskar och kanske till och med träd kallas blommor. Det viktiga är att växten som kallas blomma är dekorativ, till exempel har prydliga blad; med andra ord är ett yttre (synligt) kännetecken viktigt. Ibland får man när man läser exempel ur DLKT intrycket att nästan vilken mer intressant växt som helst kan kallas en blomma, jfr:

(57) Vi ska bedöma några blommors ljusbehov. I soliga rum: agave, aloe, ananas, <...> kaktusar, kalanchoe, kaffeträd.

Sammanfattningsvis kan man utifrån det DLKT-material som hittills har undersökts konstatera att det inte finns något entydigt svar på hur blomman uppfattas i skriftspråket.

1.2. DLKT-meningarna visar att flera betydelsenyanser hos ”blomma som levande växt” framträder: 1) vilda blommor, 2) blommor som odlas i en rabatt eller trädgård och 3) blommor som odlas hemma

¹² Läkemedelssparris sparris kallas ibland också sparris, jfr Wikipedia: https://lt.wikipedia.org/wiki/Vaistinis_smidras.

¹³ Jfr VLE: sparris ”<...> En flerårig ört eller halvbuske med kort jordstam, ibland med en knölartad rot. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/smidras-87791).

¹⁴ Jfr VLE: sparris ”<...> Många sparrisarter odlas i varma klimatområden i rabatter, på andra håll inomhus som prydnadsväxter (t.ex. afrikansk sparris). <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/smidras-87791).

¹⁵ Jfr VLE: dracena ”<...> Buskar eller träd upp till 20 m höga. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/dracena-50235).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 12

blommor. De nämnda nyanserna kan dessutom omfatta 1) blommor som utmärker sig genom en iögonfallande blomma och ofta har en upprätt stjälk¹⁶ (se meningarna 35–36), och 2) blommor vars blomma inte utmärker sig på något sätt eller till och med är obemärkt, men vars blad är vackra eller som har något annat visuellt särskiljande kännetecken. Det förefaller som om BŽ borde skilja mellan dessa nyanser, eftersom exemplen i DLKT belägger dem, särskilt som de också anges i vissa ordböcker på andra språk, jfr lettiska ordböcker: 1. <...> Dekoratīvs lakstaugs telpu izdaļošanai <...> (här och nedan understruket av artikelförfattarna) (lit. dekorativ örtartad växt som pryder hemmet¹⁷) (MLVV); 1. Dekorativ, blommande (prydnads- eller vild) örtartad växt, även halvbuske <...> | Dekorativ (blommande eller icke-blommande) telpu växt <...> (lit. dekorativ, blommande (trädgårds- eller vild) örtartad växt, även halvbuske <...> | dekorativ (blommande eller icke-blommande) krukväxt¹⁸ (LLVV).

Det finns dock många andra exempel i DLKT där dessa betydelsenyansskillnader hos ordet blomma inte framgår, och därför skulle en åtskillnad vara konstlad eller tvetydig, jfr:

(58) Blomman slår ut mot solen och sträcker sig med sina rötter ned i jordens djup.

(59) Vid skolans huvudingång står en stor vit kruka med en blomma.

(60) Han tyckte om <...> den svaga belysningen från skrivbordslampan, de fördragna gardinerna, bladen på de varsamt upplysta krukväxterna blommorna.

I mening 58 avses inte en krukväxt (eftersom rötterna sträcker sig ned i jordens djup), men det är oklart om blomman är vild eller odlad på en åker av människor. I mening 59 nämns en planterad blomma, inte en vild. Krukväxter växer vanligtvis i krukor, men krukan som nämns i mening 59 står utomhus, så åtminstone teoretiskt kan man fråga sig vad en sådan blomma ska kallas – krukväxt eller utomhusväxt? I mening 60 avses en krukväxt, men det är oklart om den har en vacker blomma eller dekorativa blad (dvs. helt enkelt är en prydnadsväxt). Tidigare nämndes att blommor ofta har en upprätt stjälk. Exemplen visar dock att så inte alltid är fallet. Varken klätterväxter (se mening 61) eller vattenväxter (se mening 62) har sådana stjälkar, men ändå kallas vissa av dem blommor, jfr:

¹⁶ Det är rimligt att anta att kännetecknet upprätt stjälk uppkommer i den genomsnittliga talarens medvetande därför att blommor ofta förknippas med att plockas, och blommor som plockas har vanligtvis en upprätt stjälk.

¹⁷ Här och nedan har artikelförfattarna översatt till litauiska.

¹⁸ Krāšņumaugs översätts i lettiska ordböcker inte med ”trädgårds-” utan med ”dekorativ växt”. Eftersom ordet dekoratīvs som står tidigare i definitionen också betyder ”dekorativ”, skulle översättningen dock bli ”dekorativ, blommande (dekorativ eller vild)”. Därför beslutades att den opposition som uttrycks i kombinationen krāšņuma vai savvaļas, ”dekorativ eller vild växt”, även kan återges med kombinationen ”trädgårds- eller vild växt”.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 13

(61) Omplanterade passionsblommor¹⁹ placeras på en ljus plats. Dessa blommor blommar rikligt när de växer på en solig, ljus plats.

(62) Lotusen²⁰ symboliserar den kvinnliga principen i den buddhistiska traditionen, men i öst har denna blomma också fler semantiska betydelser.

1.3. Som redan nämnts beskriver LKŽ_e och DŽ_7i blomman som en växt som blommar vackert eller är dekorativ (har vackra blad). Men med tanke på de tre illustrativa exempel som ges i dessa ordböckers artiklar om ordet blomma uppstår frågan: passar denna definition verkligen in på dem? Jfr:

(63) Hon sänkte ner alla blommorna i vatten (LKŽ_e).

(64) En bukett blommor (LKŽ_e).

(65) Sätt blommorna i vatten (DŽ_7i).

I meningarna 63–65 avses inte levande²¹, rotade växter, utan plockade blommor – utan rötter. Man kan säga att det här inte längre handlar om hela växten, utan bara om en del av den. Denna särskilda betydelse av blomma anges i förklarande ordböcker på lettiska, ryska och engelska (se Gaidienė, Liutkevičienė 2018 för en utförligare behandling).

De undersökta exemplen från DLKT bekräftar att den nämnda betydelsen av blomma också finns i litauiskan, jfr:

(66) Förbered vaser i förväg för att sätta de bortskänkta blommorna i.

(67) Han kortade skickligt av stjälkarna på blommorna med en sax.

(68) Flickan gömmer handen med blomman bakom ryggen.

(69) Andra förklarade att man ville skicka blommor från Litauen blommorna.

(70) [Stolen] var täckt av blommor.

(71) Myndighetsrepresentanter kommer att hjälpa till att lägga blommor vid <...> monumentet.

Det är uppenbart att exemplen ovan avser ”blomma utan rötter”: ingen skulle korta av stjälken på en växande blomma, lägga blommor med rötterna kvar vid ett monument eller sätta

¹⁹ Jfr VLee: passionsblomma ”<...> Flerårig klättrande ört, lian, sällan buske eller träd. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/pasiflora-2483).

²⁰Jfr VLee: lotosas ”<...> ett släkte av fleråriga vattenväxter. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/lotosas-17658).

²¹I detta fall avser författarna med levande växter växter som fortfarande växer, fortfarande ingår i naturens kretslopp eller liknande. Ibland betecknas alla slags blommor som levande växter, i motsats till konstgjorda blommor, till exempel: Det står vaser med levande blommor (DLKT). Hon slösade inte bort sina surt förvärvade pengar på färska blommor i vardagsrummet (DLKT).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 14

sådana blommor i vaser. Således ser man att den andra betydelsen av gėlės är lika vanlig och har en lika varierad semantisk miljö som den första betydelsen, och att dessa två betydelser lätt kan skiljas åt.

1.4.

En annan betydelse av gėlės som förekommer i bruket men inte är upptagen i litauiska ordböcker är ’blomma (blomdel)’. Här kan man tala om en metonymisk²² betydelseförskjutning, där helheten benämns i stället för delen (blomma – blomdel). En sådan metonymisk betydelse finns även upptagen i förklarande ordböcker över lettiska, ryska och engelska (se vidare Gaidienė, Liutkevičienė 2018).

Låt oss granska exempel som hittats i DLKT:

(72) Han föreslog en ny symbol för manlig elegans – en blomma i kavajslaget.

(73) Så snart den röda nejlikan dök upp som partiemblem, fick också en annan blomma plats i knapphålet – den vita liljan, emblemet för en medlem av det kristna socialistpartiet.

(74) Han <...> skröt om att kunna rulla in i en limousine med en blomma i kavajslaget.

(75) Som en blomma slår ut ur knoppen.

(76) <...> låter orden slå ut som blommor.

(77) <...> en vansinnesscen – upplösningen, som en blommablommor av strålande charm slår ut.

(78) Dörrornamentet är en rosett. Det är en cirkelformad, stiliserad blomma eller stjärna som strålar ut från mitten.

(79) När ängsblommorna hade gulnat blommorna visade sig också sädesärlorna.

(80) Karotenoider ger röda, orange och gula nyanser åt ätliga frukter och bär, grönsaker och svampar, blommor.

I meningarna ovan avses blommans blomdel: varken i kavajslaget eller i knapphålet kan det finnas en blomma med rötter eller en snittblomma med stjälk – bara en blomdel²³ (se meningarna 72–74); det är inte växten som slår ut, utan bara blomdelen (särskilt eftersom den slår ut ur knoppen) (se meningarna 75–77); själva växten är inte cirkelformad, bara dess blomdel, så ornamentet påminner om en blomdel (se mening 78); den gula, röda och orange färgen täcker inte hela växten (blomman), utan bara en del av den – blomdelen (se meningarna 79–80).

²² Metonymi förstås som ”framhävandet av olika aspekter av samma situation, där föremål och företeelser är förbundna genom rumsliga, tidsliga, kausala och liknande relationer” (Gudavičius 2009: 124).

²³I detta fall avses att en blomma utan stjälk fästs i kavajslaget (eventuellt kan en mycket kort del av stjälken, en liten stjälk, sitta kvar på blomman).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 15

Det är uppenbart att betydelsen ’blomma’ hos ordet gėlė bör tas upp i litauiska förklarande ordböcker, och därmed även i BŽ. Det bör dock sägas att det också förekommer användningsexempel där betydelsen ’blomma’ och betydelsen ’växt’ hos gėlė har sammanblandats, jfr:

(81) Och den lilla blå blomman blev rågens blomma.

(82) En vit blomma av enastående skönhet slog ut, med en gul mitt, och kallas narcissus.

(83) Även dalen grönskar frodigt och blommar med brokiga blommor, som man kan plocka direkt genom jeepens fönster.

(84) <...> en förstaklassare med en röd blomma.

I mening (81) avser blå ’blomman’, men det är inte ’blomman’ som blev rågens blomma, utan ’en blomma med blå blomma’. I mening (82) är vit blomma med gul mitt ’blomman’, men det är förmodligen ’växten’ som blommar, inte ’blomman’; även narcissus betecknar ’växten’, inte ’blomman’. I mening (83) avser brokiga ’blommor’, men det är ’blommor (växter)’ som blommar och det är ’växten’ som plockas, inte ’blomman’. I mening (84) avser röd ’blomman’, men det är uppenbart att förstaklassaren bär på ’en blomma’, inte ’en blomma’ i betydelsen blomdel. Troligen kan denna användning betraktas som en betydelsenyans, och det kan möjligen vara lämpligt att särskilja en sådan nyans i BŽ och definiera den som ’växt med en blomma av en viss färg’.

1.5. Om gėlė kan betyda ’blomma’, uppstår frågan om det inte också kan vara tvärtom – att žiedas kan betyda ’gėlė’? Uppgifter från DLKT och de förklarande ordböckerna visar faktiskt att žiedas kan betyda ’gėlė’.

1.5.1. Enligt uppgifter från DLKT och internetbruk²⁴ betyder žiedas oftast ’snittblomma’. Till exempel:

(1²⁵) Det räcker med en vacker rosblomma eller en anspråkslös liten bukett vilda blommor.

(Google).

(2) Naturvetare säger att vårblommor som man hittar i skogarna, till exempel blåsippor vissnar mycket snabbt, och därför bör man enligt dem inte plocka sådana blommor i särskilt stora mängder. Enligt dem räcker det att ta med sig en eller annan liten blomma hem. (Google).

(3) Hellre en blomma från en växt, men given vid rätt tid och på rätt plats. (DLKT).

(4) Alla ledamöter i kommunfullmäktige fick inramade minnesskrifter och en ros var.

(DLKT).

²⁴ Exempel på språkbruk söktes med sökmotorn Google.

²⁵ Meningarna numreras från början, eftersom ett annat ord diskuteras – blomma.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 16

(5) Porelėmis po Laisvės alėją vaikštinėjantys studentai perka šiek tiek brangesnes, ne centus, o visą litą kainuojančias puokšteles ar rožės žiedą. (DLKT).

(6) Det finns redan många narcisser, så <...> gläder sig om de lyckas få 15–20 cent för en blomma. (DLKT).

I exemplen används uttryck som till exempel rosblomma och små buketter av vilda blommor (1); blommor eller sådana blommor, plockade och medtagna hem (2); en blomma gavs som gåva (3); överlämnade en rosblomma var (4); köper små buketter eller en rosblomma (5); lyckas få 15–20 cent för en blomma (6), visar att det här inte är fråga om en blomma i betydelsen ”växtens fortplantningsorgan, ur vilket frukten eller fröna utvecklas, vanligen den färgrika delen av växten” (BŽ), utan just om ”en plockad blomma”, eftersom det väl knappast är en enda blomma (utan stjälk eller blad) som ges bort, köps, tas med hem och så vidare.

1.5.2. Enligt DLKT blomma kan också betyda ”en blomma som levande växt”, till exempel:

(7) De som går på stigarna i naturreservatet och utanför stigarna bör veta vad skogens, ängarnas och de källrika källornas blommor är värda, och förstå att växter som frodas naturligt har en ojämförlig skönhet, och att ingen sådan blomma någonsin kan odlas av en själv eller köpas på marknaden.

(8) Brådskande förbipasserande kan köpa en enklare bukett av ängsblommor till ett ganska lågt pris, eller en mer påkostad – av blommor odlade i trädgårdar – en bukett.

Av meningarna 7–8 framgår att det handlar om blommans tillväxtprocess, alltså om att blomman är en levande växt, jfr: blommor – växter som frodas naturligt – sådana blommor (7). I den här meningen används blommor och blommor som synonymer. I mening 8 handlar det om buketter, det vill säga snittblommor, men uttrycket blommor odlade i trädgårdar betecknar en odlingsprocess, alltså är växten rotad.

1.5.3. I LKŽₑ och BŽ är betydelsen ‘blomma’ hos blomma belagd (DŽ₇ᵢ saknar denna betydelse), jfr:

(LKŽₑ) 2. blomma: <...> O, så vackra blommor i trädgården! Man plockar blommor och allehanda örter [att kransa korna med]. <...> Kvinnorna gick inför Gud med blommor.

(BŽ) 2. blomma: Brudtärnans bukett av tre blommor. En chokladask och några rosor – vilken dålig present?

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 17

I de nämnda ordböckerna förklaras den andra betydelsen av blomma helt enkelt med ordet blomma (det vill säga blomma i allmänhet). I detta fall kan man tala om en metonymisk betydelseförskjutning, där delen används i stället för helheten (blomma – växt). De analyserade exemplen ur DLKT och språkbruket på internet visar dock att det i de aktuella fallen kanske oftare kan röra sig om en ‘snittblomma’. Därför borde man troligen i litauiska förklarande ordböcker skilja mellan betydelsen hos blomma som ‘växt’ och betydelsen hos blomma som ‘snittväxt’.

2. ANALYS AV RESULTATEN FRÅN STUDENTENKÄTEN

Som redan nämnts deltog 100 studenter från olika utbildningsnivåer och fakulteter vid två litauiska universitet i enkäten (se avsnittet ”Metodologi” för mer information).

På den första enkätfrågan – ”Vad anser ni är blommans främsta kännetecken?” – svarade ungefär hälften av de tillfrågade inom samtliga ämnesområden och av båda könen (52, dvs. 52 procent) att blommans främsta kännetecken är blomman (svarsalternativ: blommor, blommar, blomning, blomblad). Ibland angavs också ett visuellt uppfattat kännetecken hos blomman tillsammans med svaret blomman, till exempel: en färgstark, vacker blomma; blomman har en annan färg än grönt.

Andra respondenter svarade att blommans främsta kännetecken är

doft (svarsalternativ: doftande) (8, dvs. 8 procent);

skönhet (4, dvs. 4 procent) (svarsalternativ: estetisk skönhet);

blad (1, dvs. 1 procent);

form²⁶ (1, dvs. 1 procent).

Det fanns också respondenter som angav inte bara ett, utan två eller till och med tre kännetecken hos blomman:

blad och blommor (7, dvs. 7 procent) (svarsalternativ: blomma (–or) och / eller blad; har en blomma eller blad som inte är gröna utan har någon annan färg; gröna blad och blommor, oftast i en annan färg än grönt; blomblad, blad);

stjälk och blomma (5, dvs. 5 procent) (svarsalternativ: det finns en stjälk och en blomma);

färg, doft (3, dvs. 3 procent);

blommar och doftar (2, dvs. 2 procent) (variant: doftar, blommans klara färg);

blomma, färg²⁷ (1, dvs. 1 procent);

kronblad och stjälk (1, dvs. 1 procent);

²⁶I det här fallet är det inte särskilt klart vad respondenten menade – blommans form, växtens form eller något annat. ²⁷Det är inte särskilt klart vad som här och i det följande avses – blommans klara färg, eller blommans färg som skiljer sig från omgivningen, eller liknande.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 18

blad, färg (1, dvs. 1 procent);

färg, form, doft, särprägel (1, dvs. 1 procent);

skönhet, färg, doft (1, dvs. 1 procent);

färg, doft, blomningsperiodens periodicitet (1, dvs. 1 procent);

doft och utseende (1, dvs. 1 procent);

blommor, blad, stjälk (1, dvs. 1 procent).

Det förekom några enstaka svar som skilde sig från de övriga och var något förbryllande; exempelvis var det för vissa respondenter främsta kännetecknet på en blomma att

blomman växer ur jorden, har blommor men inte på grenarna (1, dvs. 1 procent);

blommans rötter finns under jorden (1, dvs. 1 procent);

blommans gröna färg (1, dvs. 1 procent);

blomman växer alltid (1, dvs. 1 procent);

blomman blommar längre än ett träd (1, dvs. 1 procent).

De angivna svaren väcker tvivel om huruvida respondenterna verkligen förstår vad en blomma är (eller själva frågan), eftersom a) det inte bara är blommor som växer upp ur marken och b) det inte bara är deras rötter som finns under jorden, utan även trädens, buskarnas och i allmänhet de flesta växternas, c) det inte bara är blommor som är gröna, utan även träd, buskar och så vidare (dessutom är det i regel endast blommans stjälk och blad som är gröna), d) blommor har en begränsad livslängd, varför det är felaktigt att hävda att de alltid växer, som om det vore en oavslutad process, e) vissa träd, till exempel äppelträd, kan blomma längre än vissa slags blommor.

Några av de tillfrågade inom de exakta vetenskaperna (män) lade märke till något andra kännetecken hos en blomma, jfr.:

en blomma är en växt som saknar ved (1, dvs. 1%);

en blomma är en växt som är lägre än ett träd och har en blomma (1, dvs. 1%);

en blomma har nektar (1, dvs. 1%).

Faktum är att a) ved²⁸ är den del av ett träd (inte en blomma) som ligger mellan kambiet och märgen (DŽ_7i), b) en blomma är en växt som är lägre än ett träd²⁹ och c) det är inte bara blommor som har nektar³⁰, utan alla blommande växter.

²⁸ Jfr. LRTB: ved ”lignocellulosamaterial som finns mellan barken och märgen hos ett träd eller en buske” (se http://terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.result).

²⁹ Jfr. LRTB: träd ”stor flerårig växt (vanligen minst 2 m hög) med förvedad stam och rötter, grenar som bildar en krona samt en toppskott” (se http://terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.result); VLE: träd ”flerårig växt som är minst 3 m hög och har en tydlig, huvudsakligen förvedad stam och rötter. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/medis-13511).

³⁰ Jfr. VLE: nektar ”vätska som produceras och utsöndras av körtlar hos växter som tillhör divisionen magnolior. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/nektaras-101105); LRTB: nektar ”söt vätska som utsöndras av växternas nektarkörtlar” (se http://terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.result).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 19

De uppräknade respondentegenskaperna kan hänföras till vetenskapliga (a, c) och kognitiva³¹ (b) egenskaper.

En respondent angav inte en egenskap hos blomman, utan dess funktion³², jfr.: blomman är till för att pryda hemmet (1, dvs. 1 procent).

Sammanfattningsvis kan man säga att blomans främsta (det vill säga mest typiska) egenskap för enkätens deltagare oftast är blomman, som vanligtvis är färgstark, vacker och iögonfallande. Även andra egenskaper som respondenterna nämner något oftare – doft, skönhet och färg – förknippas troligen med blomman. Respondenterna angav också blad och stjälkar som egenskaper hos blomman; dessa nämns oftast tillsammans med blomman, jfr.: blad och blommor, stjälk³³ och blomma. I detta fall överensstämmer alltså DLKT:s och enkätens uppgifter, jfr. det undersökta materialet från DLKT: en blomma identifieras oftast genom sitt mest typiska yttre kännetecken – ’blomman’, men även ’blad’ och ’stjälk’ är yttre (synliga) egenskaper hos en blomma. Ytterligare en egenskap hos blomman urskiljs, en som uppfattas med luktsinnet – ’doft’ (se vidare avsnitt 1.1.4).

På den andra enkätfrågan – ”Vilken del (ett organ) anser ni att en växt måste ha för att ni ska kalla den en blomma?” – svarade respondenterna oftast (68, dvs. 68 procent) att den måste ha en blomma (alternativ: blommor, kronblad, blomställning, måste blomma: en blomma som inte liknar gröna blad). Andra delar (organ) av blomman angavs betydligt mer sällan:

stjälk (6, dvs. 6 procent);

rot (3, dvs. 3 procent);

blad (1, dvs. 1 procent);

pistill³⁴ (1, dvs. 1 procent).

Det fanns också respondenter som angav inte bara en, utan två, tre eller till och med fyra egenskaper hos blomman, t.ex.:

stjälk och blomma (6, dvs. 6 procent) (alternativ: stjälk och blommor; blomma och stjälk; stjälk med blommor; blomma, grön stam; blomma / skaft);

blommor, blad (5, dvs. 5 procent) (alternativ: blad och blomma; blomma eller dekorativt bladverk; blomma eller blad; blomma är det första man kommer att tänka på, men det kan också bara vara blad);

³¹ Kognitiva egenskapen – att en blomma är en växt som är lägre än ett träd – nämns också i COLLINS-ordboken, jfr. blomma 3. (blomma som växt) ’liten växt’, ’inte ett träd, inte en buske, inte en grönsak’ (se vidare Gaidienė, Liutkevičienė 2018).

³² För övrigt anges en sådan egenskap även i vissa ordböcker över främmande språk – lettiska, engelska och ryska –, jfr. ’växt som pryder hemmet’ (MLVV, LLVV); ’växt som odlas för sina (vackra) blommor’ (COLLINS), ’[växt] som används som dekoration’, ’används som gåva’ (OXFORD); ’hålls för blommornas skull’ (СЛОВАРЬ ДАЛЯ) (se vidare Gaidienė, Liutkevičienė 2018).

³³ I uttrycket stjälk och blomma avses troligen en upprätt stjälk.

³⁴ Jfr. VLE.: pistill ”det honorgan som finns i den mellersta delen av blomman hos växter inom avdelningen gömfröväxter (Magnoliophyta). <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/piestele-4460).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 20

• stjälk, blad, blommor³⁵ (3, dvs. 3 procent) (varianter: kronblad, småblad och stjälk; stjälk, blad, kronblad);

• pistill, ståndare³⁶ eller helt enkelt blomma (1, dvs. 1 procent);

• stjälk, blommor, knopp, blad (1, dvs. 1 procent).

Det fanns några enstaka svar som skilde sig från de övriga och var ganska oklara, till exempel,

• blomman måste ha en stjälk och dessutom utföra fotosyntes (1, dvs. 1 procent);

• blomman har det där som gör pollen (1, dvs. 1 procent);

• blomman har en stebūlas (1, dvs. 1 procent),

• blomman har padalus (1, dvs. 1 procent).

Det bör noteras att fotosyntes³⁷ är nödvändig inte bara för blommor, utan också för de allra flesta växter; den upprätthåller livet på jorden. Respondenten som svarade att en blomma ”har det där som gör pollen” hade troligen ståndaren eller pistillen i åtanke. Men vad de respondenter som svarade ”stebūlas” och ”padalus” hade i åtanke är svårt att säga.

En (dvs. 1 procent) respondent kunde inte beskriva vilken del eller vilket organ en växt måste ha för att kunna kallas en blomma.

Således anser majoriteten av deltagarna i undersökningen att en växt kan kallas en blomma om den har en blomma. Något färre svarade att växten måste ha stjälk och blad, och ännu färre att den måste ha rötter för att kunna kallas en blomma.

På den tredje frågan i undersökningen – ”Anser du att en blomma kan sakna en (tydligt synlig) blomma?” – svarade respondenterna följande:

a) majoriteten av företrädarna för de exakta vetenskaperna svarade att en blomma kan sakna en tydligt synlig blomma (kvinnor – 5 av 5; män – 35 av 45);

b) även kvinnorna bland humanioraföreträdarna svarade att den kan sakna (13 av 14);

c) åsikterna bland företrädarna för samhällsvetenskaperna gick isär något: kvinnorna (23 av 29) och mannen från landsbygden (1 av 1) anser att den kan sakna en blomma, medan männen från staden anser att den inte kan sakna en (4 av 6).

Således anser majoriteten av respondenterna att en blomma kan sakna en tydligt synlig blomma (79 procent). Endast 21 procent av samtliga tillfrågade svarade att den inte kan sakna en sådan. Mäns och kvinnors åsikter

³⁵Det bör sägas att en sådan beskrivning passar inte bara in på en blomma, utan också på ett träd och en buske.

³⁶Jfr VLEe: kuokelis ”det manliga fortplantningsorganet i blomman hos växter inom magnoliiderna. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/kuokelis-24064).

³⁷Jfr VLEe: fotosintezė ”<...> en process där organismer (klorofyllhaltiga växter, gröna och purpurfärgade bakterier) använder solenergi från den synliga delen av spektrumet för att syntetisera föreningar med högt energiinnehåll. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/fotosinteze-41233). Jfr LRTB: ”<...> Under fotosyntesen omvandlas solstrålningens ljusenergi till kemisk energi i organiska föreningar, som alla organismer använder i ämnesomsättningen och för andra funktioner” (se vidare http://terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.result).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 21

skiljer sig nästan inte åt, jfr: 85 procent av kvinnorna och 73 procent av männen svarade att en blomma kan sakna en tydligt synlig blomma, medan 15 procent av kvinnorna och 27 procent av männen svarade att den inte kan sakna en sådan.

Respondenternas svar på undersökningens första, andra och tredje frågor motsäger varandra. Å ena sidan hävdar respondenterna (oftast) att blommans främsta kännetecken är blomman och att en växt måste ha en blomma för att kunna kallas blomma, medan de på den tredje frågan – ”Anser ni att en blomma kan sakna en (tydligt synlig) blomma?” – oftast svarar att den kan sakna en sådan. Sådana svar visar att samma respondenters uppfattning om vad en blomma är inte är etablerad. Kanske anger de utan att reflektera det blomkännetecken som först faller dem in, det vill säga det prototypiska, men när de tänker närmare på saken börjar kännetecknen variera – de börjar försöka typologisera och strukturera uppgifterna.

Undersökningens fjärde fråga löd: ”Anser ni att en prydnadsväxt som inte blommar (t.ex. en växt med dekorativa blad) är en blomma?” På denna fråga svarade man så här:

a) några företrädare för de exakta vetenskaperna svarade att en prydnadsväxt som inte blommar inte är en blomma (kvinnor – 4 av 5, män från landsbygden – 11 av 20), medan några män från staden svarade att en prydnadsväxt som inte blommar är en blomma (15 av 25);

b) även de kvinnliga företrädarna för humaniora anser att en prydnadsväxt som inte blommar är en blomma (13 av 14);

c) även företrädarna för samhällsvetenskaperna svarade att en prydnadsväxt som inte blommar är en blomma (kvinnor – 20 av 29; män – 5 av 7).

Den rådande uppfattningen är alltså att en prydnadsväxt som inte blommar (t.ex. en växt med dekorativa blad) kan betraktas som en blomma (ja svarade 63 procent, nej – 37 procent av respondenterna). Kvinnornas och männens uppfattningar är ganska lika – ja svarade 71 procent av kvinnorna och 56 procent av männen.

Återigen motsäger respondenternas svar på undersökningens första och andra samt tredje och fjärde frågor varandra – å ena sidan hävdar man oftast att blommans främsta kännetecken är blomman, å andra sidan betraktas även en prydnadsväxt som inte blommar som en blomma. Vissa exempel ur DLKT bekräftar dock att blomman inte är viktig för att något ska räknas som en blomma (se vidare avsnitt 1.1.5.2). Det viktiga är att växten som kallas blomma är prydnadsväxt, till exempel har dekorativa blad.

På undersökningens femte fråga – ”Anser ni att en blomma alltid har en upprätt stjälk?” – svarade respondenterna så här:

a) företrädarna för de exakta vetenskaperna svarade nästan enhälligt att en blomma inte alltid har en upprätt stjälk (kvinnor – 4 av 5; män – 44 av 45);

b) de kvinnliga företrädarna för humaniora var oeniga – kvinnor från landsbygden hävdade att den inte alltid har det (7 av 8), medan kvinnor från staden hävdade att den alltid har det (6 av 6);

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 22

c) representanter för samhällsvetenskaperna säger nästan enhälligt att en blomma inte alltid har en vertikal stjälk (kvinnor – 25 av 29, män – 7 av 7).

När denna fråga ställdes förväntades ett något annorlunda svar – att den prototypiska blomsterstjälken är vertikal³⁸ (ganska många respondenter nämnde stjälken som ett nödvändigt blomorgan; jfr svaren på den första och andra enkätfrågan). Som det visar sig anser dock majoriteten (87 procent) av respondenterna att en blomma inte alltid har en vertikal stjälk. Mäns och kvinnors åsikter överensstämmer. Enligt dem har en blomma inte alltid en vertikal stjälk (så svarade 75 procent av kvinnorna och 98 procent av männen).

Om vi jämför DLKT:s data skulle vi märka att materialet i korpusen inte heller ger något entydigt svar. Vissa DLKT-exempel visar att blommor ofta har en vertikal stjälk, andra att de inte alltid har det. Varken klätterväxter eller vattenväxter har vertikala stjälkar, men ändå kallas några av dem blommor (se avsnitt 1.2 för en närmare diskussion).

Den sjätte enkätfrågan löd: ”Anser Ni att en blommande klätterväxt är en blomma?” Respondenterna svarade på frågan så här:

a) åsikterna bland representanter för de exakta vetenskaperna var nästan jämnt fördelade – kvinnor (4 av 5) och män från landsbygden (11 av 20) anser att en blommande klätterväxt är en blomma, medan män från staden anser att den inte är en blomma (13 av 25);

b) kvinnliga representanter för humaniora svarade att en blommande klätterväxt är en blomma (12 av 14);

c) åsikterna bland representanter för samhällsvetenskaperna, liksom bland dem för de exakta vetenskaperna, gick isär: kvinnor från landsbygden anser att en blommande klätterväxt är en blomma (9 av 12), medan kvinnor från staden inte anser det (10 av 17); män från landsbygden svarade att en blommande klätterväxt är en blomma (1 av 1), medan männens åsikter i staden var jämnt fördelade – är en blomma (3 av 6) respektive är inte en blomma (3 av 6).

Alltså anser 59 procent av alla tillfrågade att en blommande klätterväxt är en blomma. Majoriteten av de tillfrågade kvinnorna (67 procent) och männen (52 procent) anser att en blommande klätterväxt är en blomma. Resultaten visar dock att övervikten för dem som anser att en blommande klätterväxt är en blomma inte är särskilt stor. Respondenterna hyser alltså tvivel om huruvida en blommande klätterväxt kan räknas som en blomma.

På den sjunde enkätfrågan – ”Anser Ni att en blommande vattenväxt är en blomma?” – svarade respondenterna så här:

³⁸ I själva verket har en blomma inte alltid en vertikal stjälk, jfr blomma ”<...> Exempelvis delas de efter växtplats in i krukväxter och trädgårdsväxter, efter blomningstid i sådana som blommar på våren, sommaren eller hösten och efter växtsätt i lågväxande, klättrande, slingrande och andra typer. <...>” (se VLEe för en närmare diskussion: https://www.vle.lt/Straipsnis/geles-43169).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 23

a) företrädare för naturvetenskapliga ämnen hävdade nästan enhälligt att en blommande vattenväxt är en blomma (kvinnor – 5 av 5; män – 38 av 45);

b) även företrädare för humaniora anser att en blommande vattenväxt är en blomma (10 av 14);

c) företrädare för samhällsvetenskaperna svarade nästan enhälligt att en blommande vattenväxt är en blomma (kvinnor – 27 av 29; män – 7 av 7).

Således anser 87 procent av alla respondenter att en blommande vattenväxt är en blomma. Andelen kvinnor som anser att en blommande vattenväxt är en blomma var 81 procent, och bland männen 87 procent. I det här fallet föreställer sig respondenterna sannolikt en näckros ³⁹ eller en lotus ⁴⁰.

Respondenterna tillfrågades också: ”Anser ni att en blommande kaktus är en blomma?” Svaren fördelade sig så här:

a) företrädarna för naturvetenskapliga ämnen hade ingen gemensam uppfattning i frågan – de svarade både att en blommande kaktus är en blomma (kvinnor – 2 av 5; män – 26 av 45) och att den inte är en blomma (kvinnor – 3 av 5; män – 19 av 45);

b) majoriteten av företrädarna för humaniora anser att en blommande kaktus är en blomma (13 av 14);

c) åsikterna bland företrädarna för samhällsvetenskaperna, liksom bland naturvetarna, gick något isär, särskilt bland kvinnor från landsbygden respektive staden. Kvinnor från landsbygden anser att en blommande kaktus är en blomma (11 av 12), medan åsikterna bland kvinnorna från staden fördelade sig så här: 12 av 19 anser att den är en blomma, och 7 av 19 anser att den inte är en blomma; enligt majoriteten av männen är en blommande kaktus inte en blomma (5 av 7).

Svaren fördelade sig alltså så här: 66 procent av respondenterna svarade att en blommande kaktus är en blomma. Andelen kvinnor som anser att en blommande kaktus är en blomma var något högre (79 procent) än andelen män (53 procent). Om vi jämförde svaren med DLKT:s data skulle vi se att kaktus även i korpusen värderas motsägelsefullt som blomma, men vissa kaktusar kan betraktas som blommor (se närmare avsnitt 1.1.5.1 och 1.1.5.2).

På den nionde enkätfrågan – ”Anser ni att en blommande buske (halvbuske) är en blomma?” – svarade respondenterna så här:

³⁹ Jfr VLEe: näckros ”<...> Blommorna är tvåkönade, stora och höjer sig över vattenytan. Näckrosor på nordliga breddgrader har vita blommor, medan tropiska näckrosor har blommor i olika färger – röda, blå och gula. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/vandens-lelija-99595).

⁴⁰ Jfr VLEe: lotus ”<...> Blommorna är stora och sitter ensamma. <...> Båda lotusarterna odlas som prydnadsväxter, och deras fruktställningar används i buketter. <...>” (se https://www.vle.lt/Straipsnis/lotosas-17658).

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 24

a) företrädarna för de exakta vetenskaperna (kvinnor) har ingen gemensam uppfattning – 3 av 5 anser att en blommande buske (halvbuske) är en blomma; 2 av 5 svarade att den inte är en blomma. Företrädarna (män) svarade också att en blommande buske (halvbuske) inte är en blomma (37 av 45);

b) uppfattningarna bland företrädarna för humaniora gick isär – kvinnorna (från landsbygden) hävdade enhälligt att en blommande buske (halvbuske) inte är en blomma (8 av 8), medan kvinnorna (från staden) svarade både att den är en blomma (3 av 6) och att den inte är en blomma (3 av 6);

c) enligt nästan alla företrädare för samhällsvetenskaperna är en blommande buske (halvbuske) inte en blomma (kvinnor – 25 av 29; män – 7 av 7).

Sammanlagt svarade 82 procent av respondenterna att en blommande buske (halvbuske) inte är en blomma (79 procent av de tillfrågade kvinnorna och 85 procent av de tillfrågade männen anser detta).

Respondenternas svar att en blommande buske (halvbuske) inte är en blomma står i viss motsättning till den definition av blomma som ges i VLE_e (se vidare avsnitt 1.1.5). Dessutom visar DLKT-materialet att vissa buskar (halvbuskar) betraktas som blommor, till exempel rosor (se vidare avsnitt 1.1.5.1 och 1.1.5.2).

Den tionde enkätfrågan formulerades så här – ”Anser ni att växterna som anges nedan är blommor?”. Låt oss se vilka växter respondenterna betraktar som blommor och vilka de inte gör det.

1) Röllika:

a) uppfattningarna bland företrädarna för de exakta vetenskaperna gick isär: kvinnorna anser att röllika inte är en blomma (4 av 5); uppfattningarna bland männen från landsbygden gick isär – några säger att den inte är en blomma (11 av 20), andra säger att den är en blomma (9 av 20), medan männen från staden säger att den inte är en blomma (18 av 25);

b) även kvinnorna bland företrädarna för humaniora anser att röllika inte är en blomma (11 av 14);

c) uppfattningarna bland kvinnorna inom samhällsvetenskaperna från landsbygden och staden gick isär – kvinnorna från landsbygden anser att röllika är en blomma (11 av 12), medan kvinnorna från staden säger att den inte är en blomma (14 av 17). Enligt majoriteten av männen bland företrädarna för samhällsvetenskaperna är röllika en blomma (4 av 7).

Således anser majoriteten (62 procent) av respondenterna att röllika inte är en blomma. Sammanlagt svarade 63 procent av alla tillfrågade kvinnor och 62 procent av alla tillfrågade män att röllika inte är en blomma.

2) Julstjärna:

a) kvinnor inom naturvetenskapliga ämnen uppgav att julstjärnan är en blomma (3 av 5), 26 män (av 45) anser att den är en blomma, medan 19 män (av 45) anser att den inte är en blomma;

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 25

b) kvinnor inom humaniora svarade enhälligt att julstjärnan är en blomma (14 av 14);

c) företrädare för samhällsvetenskaperna uppgav nästan enhälligt att julstjärnan är en blomma (kvinnor – 24 av 29; män – 5 av 7).

Totalt svarade 72 procent av de svarande att julstjärnan är en blomma. 83 procent av alla tillfrågade kvinnor och 62 procent av alla tillfrågade män anser att julstjärnan är en blomma.

3) Sparris. Nästan alla svarande svarade att sparris inte är en blomma, jfr:

a) nästan alla företrädare för naturvetenskaperna svarade att det inte är en blomma (kvinnor – 4 av 5; män – 38 av 45);

b) nästan alla kvinnor inom humaniora svarade också att sparris inte är en blomma (12 av 14);

c) företrädarna för samhällsvetenskaperna hävdade också nästan enhälligt att sparris inte är en blomma (kvinnor – 28 av 29; män – 6 av 7).

Alltså anser 88 procent av alla svarande att sparris inte är en blomma. 92 procent av alla tillfrågade kvinnor och 85 procent av alla män uppgav att sparris inte är en blomma. Det bör noteras att sparris enligt DLKT i vissa fall betraktas som en blomma (se vidare avsnitt 1.1.5.2).

4) Solros. Nästan alla svarande anser att solrosen är en blomma, jfr:

a) företrädarna för naturvetenskaperna svarade att det är en blomma (kvinnor – 5 av 5; män – 39 av 45);

b) kvinnorna inom humaniora svarade också att det är en blomma (12 av 14);

c) företrädarna för samhällsvetenskaperna hävdade nästan enhälligt att solrosen är en blomma (kvinnor – 27 av 29; män – 7 av 7).

Alltså anser 80 procent av alla svarande att solrosen är en blomma; av dessa anser 92 procent av alla tillfrågade kvinnor och 88 procent av alla tillfrågade män det.

5) Syrén. De tillfrågades åsikter om syrén skilde sig något åt:

a) de flesta företrädare för naturvetenskapliga ämnen anser att syren inte är en blomma (4 av 5), medan åsikterna bland männen inom de naturvetenskapliga ämnena gick isär. De flesta män från landsbygden anser att syren inte är en blomma (14 av 20), medan åsikterna bland män i städerna var delade – 14 (av 25) betraktar syren som en blomma, medan 11 (av 25) inte betraktar syren som en blomma;

b) åsikterna bland kvinnliga företrädare för humanistiska ämnen gick också isär: de flesta kvinnor från landsbygden anser att syren inte är en blomma (7 av 8), medan åsikterna bland kvinnor i städerna var jämnt delade – 3 (av 6) anser att syren är en blomma, 3 (av 6) anser att syren inte är en blomma;

c) åsikterna bland företrädare för samhällsvetenskapliga ämnen gick också isär, jfr: 16 kvinnor (av 29) svarade ja, 13 (av 29) – nej; 5 män (av 7) – ja, 2 (av 7) – nej.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 26

Totalt anser 54 procent av alla respondenter att syren inte är en blomma, medan 46 procent anser att syren är en blomma. Kvinnornas svar fördelade sig så här: 56 procent av kvinnorna svarade att syren inte är en blomma, 44 procent svarade att den är en blomma. De tillfrågade männens åsikter fördelade sig så här: 52 procent av männen svarade att syren inte är en blomma, medan 48 procent svarade att den är en blomma.

6) Ros. Respondenternas svar var följande:

a) de kvinnliga företrädarna för naturvetenskapliga ämnen anser att ros är en blomma (5 av 5), medan männens åsikter gick isär – männen från landsbygden anser att ros är en blomma (20 av 20), medan männen från staden anser att ros inte är en blomma⁴¹ (24 av 25);

b) de kvinnliga företrädarna för humanistiska ämnen hävdade enhälligt att ros är en blomma (14 av 14);

c) företrädarna för samhällsvetenskapliga ämnen hävdade också enhälligt att ros är en blomma (kvinnor – 29 av 29; män – 7 av 7).

76 procent av alla respondenter anser att ros är en blomma, där 100 procent av alla tillfrågade kvinnor anser att ros är en blomma, och endast 54 procent av alla tillfrågade män anser detsamma. De återstående männen (46 procent) svarade att ros inte är en blomma. Man kan bara spekulera i varför de tycker så. Kanske förknippar män ros med en buske och betraktar den därför inte som en blomma. Sådana svar från respondenterna väcker frågor och tankar om huruvida man borde undersöka ordet ross betydelse närmare.

3. BLOMMANS LEKSIKOGRAFISK ARTIKEL

Efter att ha undersökt DLKT och studentenkätens data presenteras nedan ett möjligt lexikografiskt uppslag för ordet blomma, avsett för BŽ, jfr:

blomma subst. (4) [bot.] 1. liten vild eller odlad i rabatt eller hemma växande växt med blommor eller dekorativa blad, ofta med en behaglig doft: Ängsblommor [fältblommor, skogsblommor]. Bladblommor [ettåriga, tvååriga, fleråriga blommor]. I den fuktiga parkjorden växte blommor och gräs. Det är dags att så [plantera] blommor. Vattna blommorna. Jag odlar krukväxter. Bredvid skolans dörr står en stor vit kruka med en blomma. Visst mår blomman bra av att slå ut, trädet av att grönska och gräset av att spira! Blomman slöt sina kronblad för natten. Den allra populäraste blomman är rosen. Natten doftar av blommor och flod. 2. blomman med stjälk, avsedd att ges bort, uttrycka vördnad, pryda hemmet eller dylikt: En bukett torkade blommor. Han gav mig blommor. Sätt blommorna i en vas. Med en sax kortade hon skickligt av blomstjälkarna. Flickan gömmer handen med blomman bakom ryggen. Företrädare för myndigheterna lägger blommor vid monumentet [på graven]. 3. blomman: Han föreslog en ny symbol för manlig elegans – en blomma i

⁴¹Männens svar från staden, att rosen inte är en blomma, är mycket förbryllande, eftersom män i staden (troligen oftare än på landsbygden) ger rosor till kvinnor. Dessutom betraktar andra respondenter rosen som en blomma.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 27

kavajslaget. Ängsblommorna gulnade. Karotenoider ger frukter, bär och blommor röda, orange och gula nyanser. | En växt med en blomma i en viss färg: En underbart vacker vit blomma med gul mitt slog ut – en narcissus. En förstaklassare går med en röd blomma i handen.

Som redan nämnts i denna artikel skulle det kunna finnas fler nyanser av betydelsen hos blomma, till exempel a) en vild blomma och b) en av människor planterad (sådd) blomma som växer i rabatter eller hemma. Alla exempel som hittats i DLKT kunde dock inte skiljas åt; därför beslöts att samla dessa betydelsenyanser under en betydelse och visa skillnaderna genom definitionen och motsvarande exempel⁴², jfr:

(1) Ängsblommor [fältblommor, skogsblommor].

(2) I den fuktiga parkjorden växte blommor och gräs.

(3) Det är dags att så [plantera] blommor.

(4) Vattna blommorna.

(5) Jag odlar krukväxter.

(6) Bredvid skolans dörr står en stor vit kruka med en blomma.

Meningarna 1–2 visar att blommor är vilda växter som växer av sig själva, medan meningarna 3–6 visar att blommor kan planteras (sås), odlas och skötas av människor. Dessutom illustrerar mening 6 att blommor kan växa inte bara i naturlig jord (jfr mening 2), utan också i krukor.

Det bör noteras att det i den formulerade första definitionen av blomma inte anges om blomman är en örtartad växt (såsom i vissa ordböcker) eller en buske (halvbuske). Exempel från DLKT och enkätdata visar att det inte är klart vilken typ av växt det rör sig om – blomma kan beteckna såväl en kaktus som en buske, en klätterväxt, en vattenväxt och så vidare. Därför nämns inte denna egenskap – att blomman är en örtartad växt – i definitionen.

Man hade förväntat sig att man genom analys av DLKT och enkätdata skulle kunna skilja åt ytterligare två betydelsenyanser hos blomma – 1) en växt för vilken blomman är ett nödvändigt kännetecken och 2) en växt för vilken detta kännetecken inte är nödvändigt och som endast behöver ha dekorativa blad. Det visade sig att dessa två nyanser är mycket sammanflätade i den genomsnittliga språkbrukarens medvetande. Detta bekräftades också av enkätdata; exempelvis svarade respondenterna att en blomma både måste och inte måste ha en blomma. Därför bör inte heller dessa två nyanser skiljas åt i BŽ-artikeln, även om skillnaden visas i definitionen av den första betydelsen, jfr en växt som blommar eller har dekorativa blad. Troligen är den blommande blomman den prototypiska blomman, medan bladblomman, vars främsta kännetecken inte är blomman, skulle vara

⁴²Exemplen är hämtade ur DLKT och redigerade.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 28

en icke-prototypisk blomma. Det är ganska svårt att nämna alla betydelsenyancer när ett ord definieras i en förklarande ordbok. Därför illustreras betydelsen i sådana fall med många exempel, så att en så bred bild som möjligt av det definierade ordet kan ges.

(7) Visst en blomma får slå ut, trädet grönska och gräset gro!

(8) Blomman slöt sina kronblad för natten.

(9) Den allra populäraste blomman är rosen.

(10) Bladblommor blommor.

(11) Natten stinker av blommor och flod.

I meningarna 7–8 betonas blomman (en prototypisk blomma), medan icke-prototypiska blommor nämns i exempel 10. Exempel 9 visar vilken blomma som är en av de mest typiska. Exemplet nämns också eftersom rosen är en buske, vilket alltså indirekt visar att en blomma också kan vara en buske. Exempel 11 illustrerar ett av blommans särdrag – doften.

Kalbant apie antrą gėlės reikšmę, manytina, svarbu apibūdinti ne tik gėlės išvaizdą (kad ji be šaknų), bet ir nurodyti jos paskirtį. Tuose užsienio kalbų aiškinamuosiuose žodynuose, kuriuose apibrėžiant gėlę minima ir jos paskirtis (plačiau žr. Gaidienė, Liutkevičienė 2018), paprastai nurodoma, kad a) gėlės galima dovanoti, b) gėlėmis galima puošti namus. Apibrėžiant antrą gėlės reikšmę BŽ pasiūlyta nurodyti dar vieną jos paskirtį – išreikšti pagarbą. Būtent tokia gėlių paskirtis įžvelgiama toliau pateikiamuose 17-ame ir 18-ame sakiniuose.

(12) En bukett torkade blommor.

(13) Han gav mig blommor.

(14) Sätt blommorna i en vas.

(15) Hon brukade skickligt korta av blommornas stjälkar med en sax.

(16) Flickan gömmer handen med en blomma bakom ryggen.

(17) Myndighetsrepresentanter kommer att lägga blommor vid monumentet [på graven].

(18) Min ios hälsar henne, strör växter och blommor under hennes fötter.

Användningsområdet kan också skönjas i meningarna 12 och 13. Även om det inte talas om det direkt i mening 12, kan en bukett torkade blommor till exempel betraktas som ett dekorationselement. De återstående meningarna (14–16) nämns i det föreslagna lexikografiska uppslaget för blomma eftersom de tydligt illustrerar en blomma utan rötter.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)www.bendrinekalba.ltISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 29

Varför den tredje betydelsen och den tillagda nyansen särskiljs i den formulerade lexikografiska artikeln om gėlės och varför just dessa exempel har valts, behandlades i avsnitt 1.4 i denna artikel.

4. BLOMMANS LEKSIKOGRAFISKA ARTIKEL

I avsnitt 1.5 i denna artikel diskuterades att man i litauiska förklarande ordböcker bör skilja mellan två betydelser av gėlė-relaterade žiedas – 1) ‘växtens’ (gėlės) och 2) ‘den plockade växtens’ (skintos gėlės). Därför skulle den lexikografiska artikeln för ordet žiedas i BŽ kunna se ut så här:

žiedas¹ 1. växtens fortplantningsorgan, ur vilket frukten eller fröna utvecklas, vanligen växtens färgrika del: Blommor. Fylld blomma. Blommornas doft. Lindblomste. Finns det blommor, blir det också äpplen. 2. BLOMMA 1: Förbipasserande kan köpa en blygsammare bukett av ängsblommor eller en ståtligare bukett – blommor odlade i växthus. De som går längs reservatets stigar bör veta vad skogens och ängarnas blommor är värda och förstå att man aldrig själv kan odla någon sådan blomma eller köpa den på marknaden. 3. BLOMMA 2: Brudtärnans bukett består av tre blommor. En ask choklad och några rosor – vilken dålig present? 4. i singularis: samhällets bästa och utvalda människor: Nationens [ungdomens] blomma.

Den genomförda undersökningen visade återigen hur komplicerat lexikografens arbete är, hur mycket material som måste samlas in och hur noggrant det måste systematiseras och undersökas för att beskriva ett enda ord. Lexikograferna bygger naturligtvis vidare på andra forskares studier, men huvuddelen av språkdata måste de undersöka själva.

SLUTSATSER

1. En undersökning av DLKT- och enkätdata visade att uppfattningen om gėlė inte är etablerad i litauiskan. Helt motsatta ståndpunkter framträdde. Utifrån vissa data skulle man kunna hävda att en gėlė inte är en ’prydnadsväxt’, ’ört’, ’klätterväxt’, ’kaktus’ eller ’buske’ (även om den blommar vackert). Enligt andra data är en gėlė en ’örtartad växt’, ’prydnadsväxt’, ’klätterväxt’, ’kaktus’, ’vattenväxt’, ’halvbuske’ eller ’buske’. Det bör noteras att dessa motstridiga uppgifter härrör från samma källor eller till och med från samma respondenters svar. När man läser exemplen i DLKT får man ibland intrycket att nästan vilken intressantare växt som helst kan kallas en gėlė – agave, aloe, ananas, kalanchoe eller kaffebuske och så vidare.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 30

Avsaknaden av en tydlig uppfattning om vad en gėlė är framgår klart även av de insamlade enkätuppgifterna. Till exempel anser nästan hälften av respondenterna att alyva är en blomma, medan den andra (något större) hälften anser att den inte är en blomma; för nästan hälften av de tillfrågade männen är en rožė inte en blomma; för de flesta respondenter är smidras inte en blomma, trots att smidras i vissa DLKT-exempel uttryckligen betecknas som en blomma, och så vidare.

2. Undersökningen syftade till att fastställa vilka egenskaper en blomma har. Det visade sig att vissa av blommans egenskaper sammanfaller med de viktigaste egenskaperna hos vilken växt som helst, till exempel att blomman är en levande organism, att den behöver jord, vatten och sol, att den utför fotosyntes, gror, växer och vissnar samt att den kan växa både utomhus (i skogar, ängar, på åkrar, i trädgårdsland och så vidare) och inomhus. Den sistnämnda egenskapen skiljer redan blomman från vissa andra växter.

3. Denna undersökning syftade också till att fastställa vilka av blommans egenskaper som är mest typiska.

3.1. Analysen av enkätresultaten visade att en blomma oftast identifieras genom sitt mest typiska yttre kännetecken – ’blomman’ – det vill säga att det är en blommande växt. Respondenterna uppgav ofta att blomman inte var vilken som helst, utan utmärkte sig på något sätt (genom sin färg, skönhet och så vidare).

3.2. Ett annat typiskt kännetecken hos en blomma är ’stjälken’. När respondenterna fick frågan om stjälken (Anser ni att en blomma alltid har en lodrät stjälk?) förväntades svaren visa att den prototypiska blomstjälken är lodrät. De flesta respondenterna (87 procent) anser dock att en blomma inte alltid har en lodrät stjälk. Detta bekräftas också av DLKT-materialet. En jämförelse av DLKT-data visade att korpusmaterialet inte heller ger något entydigt svar: vissa exempel visar att blommor ofta har en lodrät stjälk, andra att de inte alltid har det. Varken klätterväxter eller vattenväxter har lodräta stjälkar, men ändå kallas några av dem blommor.

3.3. I undersökningen ville man ta reda på om en blomma endast är en blommande växt eller helt enkelt en prydnadsväxt som inte nödvändigtvis har en (tydligt synlig) blomma, men som utmärker sig genom exempelvis vackra blad. En genomgång av exemplen i DLKT visade att frågan inte kan besvaras entydigt. Detsamma gäller enkätresultaten. Såväl exemplen i DLKT som enkätuppgifterna är motstridiga. Vissa exempel och svar tyder på att en blomma måste ha en (iögonfallande) blomma, medan andra visar att en blomma inte alls är nödvändig; det viktiga är att växten som kallas blomma är dekorativ, till exempel har prydliga blad. Alltså är även ’blad’ ett typiskt kännetecken hos en blomma. Sådana motstridiga uppfattningar visar att föreställningen om vad en blomma är inte är etablerad hos den genomsnittliga språkbrukaren.

3.4. Även ’doft’ (ett luktmässigt kännetecken) betraktas som en egenskap hos en blomma. Även om detta kännetecken inte är det viktigaste är det ändå mycket typiskt för en blomma och förekommer både i DLKT-exemplen och i enkätsvaren. Därför måste det tas med i definitionen i den lexikografiska artikeln om gėlė.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 31

3.5. DLKT-exemplen visar att även blommornas användningsområde är viktigt – blommor kan ges som gåva, användas för att pryda hemmet och uttrycka respekt. Denna egenskap bör också nämnas i den lexikografiska artikelns definition av gėlės.

4. Efter analysen av DLKT-materialet och uppgifterna från studentenkäten, samt med utgångspunkt i antagandena i författarnas tidigare artikel om hur gėlės uppfattas i ordböcker, kan man konstatera att ordet gėlė på litauiska har tre betydelser: ’växt’, ’växtdel’ och ’blomma’. Följande definitioner av ordets betydelser föreslogs i BŽ: 1. en liten vild växt, eller en blommande växt eller växt med prydnadsblad som odlas i rabatter eller hemma, ofta med en behaglig doft; 2. denna växts blomma med stjälk, avsedd att ges som gåva, uttrycka respekt, pryda hemmet eller liknande; 3. denna växts blomma. Även en nyans av den tredje betydelsen av gėlės särskildes – denna växt med en blomma av en viss färg.

5. Under arbetet med artikeln framkom det att BŽ bör skilja mellan två betydelser av ordet žiedas med anknytning till blomma (för närvarande finns bara en), jfr 1) ’växt’ (blomma) och 2) ’avskuren växt’ (snittblomma).

ŠALTINIAI

BŽ: Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Redaktorių kolegija: D. Liutkevičienė (vyr. redaktorė), G. Naktinienė, R. Petrokienė, D. Svetikienė, K. Vosylytė, J. Zabarskaitė. (rengiamas). – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt.

CAMBRIDGE: Cambridge Dictionary. Prieiga internete: http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/.

COLLINS: Collins English Dictionary. Prieiga internete: https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/.

DLKT: Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/.

DŽ_7i: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas: 7-as patais. ir papild. leid. Vyr. red. S. Keinys. – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012; elektroninis variantas, 2015 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/dabartinis.

LKŽ_e: Lietuvių kalbos žodynas (t. 1–20, 1941–2002): elektroninis variantas. Redaktorių kolegija: G. Naktinienė (vyr. redaktorė), J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė. – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2008). Prieiga internete: www.lkz.lt.

LLVV: Latviešu literārās valodas vārdnīca. Prieiga internete: http://www.tezaurs.lv/llvv/.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 32

LRTB: Lietuvos Respublikos terminų bankas. Prieiga internete: http://terminai.vlkk.lt.

MACMILLAN: Macmillan Dictionary. Prieiga internete: http://www.macmillandictionary.com/.

MERRIAM-WEBSTER: Merriam-Webster Dictionary and Thesaurus. Prieiga internete: https://www.merriam-webster.com/.

MLVV: Mūsdienu latviešu valodas vārdnīca. Red. I. Zuicena, A. Roze. Prieiga internete: http://www.tezaurs.lv/mlvv/.

OXFORD: Oxford Dictionaries. Prieiga internete: https://en.oxforddictionaries.com/.

VIKIPEDIJA. Laisvoji enciklopedija. Prieiga internete: https://lt.wikipedia.org/wiki/Pagrindinis_puslapis.

VLEe: Visuotinė lietuvių enciklopedija: elektroninis variantas. – Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras, 2018. Prieiga internete: https://www.vle.lt.

MAKC: Словарь русского языка. Под ред. А. П. Евгеньевой. Prieiga internete: http://slovari.ru/search.aspx?s=0&p=3068.

CEM: Русский семантический словарь. Отв. ред. Н. Ю. Шведова. Prieiga internete: http://slovari.ru/search.aspx?s=0&p=3068.

СЛОВАРЬ ДАЛЯ: Толковый словарь живого великорусского языка. Владимира Даля. Prieiga internete: http://slovardalja.net/search.php.

ТСОШ: Толковый словарь русского языка С. И. Ожегова и Н. Ю. Шведовой. Prieiga internete: http://slovari.ru/search.aspx?s=0&p=3068.

Interneto tekstų ištekliai naršyti paieškos sistema Google. Prieiga internete: https://www.google.lt.

LITERATŪRA

Gaidienė A., Liutkevičienė D. 2017. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai. – Bendrinė kalba 90, 1–47. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/?90.

Gaidienė A., Liutkevičienė D. 2018. Gėlės samprata aiškinamuosiuose žodynuose. – Bendrinė kalba 91, 1–19. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/?91.

Geeraerts D. 2006: Words and other wonders. – Cognitive Linguistic research 33, Mouton de Gruyter, Berlin – New York.

Gudavičius A. 2009: Etnolingvistika: tauta kalboje, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla.

Jakaitienė E. 2005: Leksikografija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 33

Lakoff G. 1987: Лакофф Дж. Женщины, огонь и опасные вещи: что категории языка говорят нам о мышлении. Пер. с англ. И. Б. Шатуновского, Москва: Языки славянской культуры, 2004.

Mikulska R. 2009: Kognityvinė lingvistika ir leksikografijos problemos. – Kalba ir žmonės. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla, 39–80.

Pragglejaz Group 2007: A Method for Identifying Metaphorically Used Words in Discourse. – Metaphor and Symbol 22(1), 1–39, Philadelphia. Prieiga internete: http://lingwistyka.pbworks.com/w/file/fetch/51533082/Pragglejazproc.20groupproc.20-proc.20MIP.pdf (Žiūrėta 2018 11 07).

Rutkovska K., Smetona M., Smetonienė I. 2017. Vertybės lietuvio pasaulėvaizdyje, Vilnius: Akademinė leidyba.

Ungerer F., Schmid H.-J. 2006: An introduction to cognitive linguistics, London: Longman. [2nd edition].

Įteikta 2018 11 29

Priimta 2018 12 30

THE CONCEPT OF THE WORD FLOWER IN PUBLIC USAGE

Summary

The object of study of this article is the usage of the word flower (Lith. gėlė) in the Corpus of the Modern Lithuanian Language (CMLL) and data from student surveys. The goal of the article is to analyse the semantics of the word flower in the modern written language and the modern conception of flower based on student surveys, and to present suggestions to distinguish and formulate the meanings of the definition of this word in the Dictionary of the Standard Lithuanian Language (DSLL).

Analysis of the CMLL and survey data has showed that the word flower does not have an established conception in the Lithuanian language. Some diametrically conflicting attitudes have become apparent. Some data suggest that a flower is not a ‘decorative plant’, ‘sward’, ‘vine’, ‘cactus’, or ‘shrub’. Other data point that a flower is a ‘herbaceous plant’, ‘decorative plant’, ‘vine’, ‘cactus’, ‘water plant’, ‘subshrub’, ‘shrub’. Notably, such conflicting data have been derived from the same sources or even from the replies of the same respondents.

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351–7204

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Žodžio gėlė samprata viešojoje vartosenoje | 34

The study aimed to identify the most typical attributes of a flower. The surveys have showed that a flower is most often recognised by its typical exterior attribute, the ‘blossom’; it is a blossoming plant.

The study also sought to find out whether a flower is merely a blossoming plant, or a decorative plant that does not necessarily has a (clearly visible) blossom but rather stands out, say, in its lovely leaves. Some examples and answers imply that a flower must have (a unique) blossom, others, that no blossom is strictly necessary: all that matters is that the plant referred to as a ‘flower’ ought to be decorative, for instance, have extravagant leaves, which makes ‘leaves’ a typical attribute of a flower as well. Such mutually contradicting opinions indicate that the perception of what a flower is has not yet been established in the human consciousness.

Other typical attributes of a flower are a ‘stem’ and ‘smell’. The examples picked out in the CMLL show that the purpose of flowers is important, too: flowers can be given as a present, they can be used as a home decoration or an expression of respect.

Having analysed the CMLL material and survey data, as well as with reference to the presumptions brought forward in the authors’ previous article about the conception of flower in dictionaries, we can state that the word flower has three meanings in the Lithuanian language: a ‘plant’, a ‘part of a plant’, and a ‘blossom’. The following definitions of the meanings of the word were proposed for the DSLL: (1) a small wild, garden, or potted plant that blossoms or has extravagant leaves and is often distinguished by a pleasant smell; (2) the stem and blossom of this plant intended as a gift, an expression of respect, a home decoration, and so on; (3) the blossom of the plant. Furthermore, a third shade of the meaning of flower, that of a plant having a blossom of a particular colour, was identified as well.

KEYWORDS: corpus, survey, meaning, shade of meaning, definition, flower.

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ

Lietuvių kalbos institutas

Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

[email protected]

BENDRINĖ KALBA 91 (2018)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

BEGREPPET GĖLĖ (BLOMMA) I OFFENTLIGT SPRÅKBRUK

INLEDNING

1. ANVÄNDNINGEN AV ORDET GĖLĖ I DEN NUTIDA LITAUISKA TEXTKORPUSEN

1.1. DLKT-exemplen visar att blomman i första hand uppfattas som en levande växt:

1.4.

1.5.2. Enligt DLKT blomma kan också betyda ”en blomma som levande växt”, till exempel:

1.5.3. I LKŽₑ och BŽ är betydelsen ‘blomma’ hos blomma belagd (DŽ₇ᵢ saknar denna betydelse), jfr:

2. ANALYS AV RESULTATEN FRÅN STUDENTENKÄTEN

1) Röllika:

2) Julstjärna:

3. BLOMMANS LEKSIKOGRAFISK ARTIKEL

4. BLOMMANS LEKSIKOGRAFISKA ARTIKEL

SLUTSATSER

ŠALTINIAI

LITERATŪRA

THE CONCEPT OF THE WORD FLOWER IN PUBLIC USAGE

Summary

Document details