L I E T U V I Ų K A L B O T Y R O S K L A U S I M A I, IV L I E T U V O S T S R M O K S L Ų A K A D E M I J A

SJÖNAMN¹

B. SAVUKYNAS

B

Babr-ūkas 1. Bariškės Trak; 2. Aukštadvaris Jz: lit. bãbras, babrùs, bẽbras ‘bäver’ + suff. -uka-; jfr Bebrūkas sjö.

Babrų ežeras < Babraĩ byn i Šventėzerio socken Lzd, jfr Babraĩ byn i Avižienių socken Lzd; se Babrūkas.

Bačk-iškių ežeras < Bačk-iškiai byn i Pūstapėdžių socken VIkv, jfr efternamnet Bačkys och lett. Bačk-eni by i En LV I 74. Suff. -iškja-.

Bagdōn-iškis Maneičių by i Bikūnų socken Zr: efternamnet Bagadōnas < sl. efternamn Bogdan, Bohdan + suff. -iškja-.

Bagdon-onių ežeras (|| Senk-rūtis) < Bagdon-ōnys byn i Žagarių socken Lazd; se Bagdōniškis.

Bainà Boginiai i Vidžių distr. BTSR, jfr Baina-šile by i Anturkės socken Mlt, efternamnen Bain-īonis, Bein-īonis; lett. Bain-ītes personnamn i En LV I 76, preussiskt efternamn Bayne.

Bakà i Zabakos by Vvs, jfr Bakų by i Tubių socken Kdn, Bakūčiai by i Baraičių socken Rs, efternamn: Bãkas, Bakūtis; lett. Baka by, Bakups by i En LV I 76; preussiska ortnamn Bakoy Ger ON 151; semgalliska Batsenēn Bg Ž CXXXVI.

Bakš-iškių ežeras < Bakš-iškiai by i Pavistyčio socken Klvr, jfr lett. Bakši by i En LV I 77; efternamnen Bakšà, Bãkšas, Bakšys; suff. -iškja-.

Bakšių ežeras < Bakšiai by i Teizų socken Lzd, jfr lett. Bakši by i En LV I 77: efternamnet Bakšys; jfr även Bakšiškių ežeras.

Balà i Brinkliškių by i Juknėnų socken Ut: lit. balà.

Balaitės i Paručių by i Jokėnų socken Vrn: lit. balaitė, jfr Balà.

Balañdis Kučiūnai Lzd, jfr Baland-iškis by i VIkv, Rk, Vvs, Baland-žiai by i Šlu, Brž, Trg, Balandžiai by i Trg, Jrb, Ukm, Baland-upis Rs; lett. Baluodis by, Baluož-ežers sjö i En LV I 82: balandis ‘duva’.

Balandž-iūkas Kalniškių by i Varniškių socken Nmč, jfr lett. Baluod-itis, Baluod-iņš by i En LV I 82; se Balandis + suff. -juka-.

¹ Den del av arbetet som omfattar sjönamn som börjar på bokstaven A trycktes i publikationen ”Lietuvių kalbotyros klausimai” 3, 289—300, Vilnius, 1960. Se där också de inledande anmärkningarna och förkortningarna. Ytterligare förkortningar: Ign — Ignalinas distrikt, Krš — Kuršėnų distrikt, Klvr — Kavārsko distrikt, Rd — Radviliškio distrikt, Rm — Ramygalos distrikt, Šll — Šilalės distrikt: Vs REW — M. Vasmer, Russisches etymologisches Wörterbuch, 1—3, Heidelberg, 1953—1958.

219

Bāl-ažeris Rudnios k. Merkinė Vrn: balà + ėžeras; beträffande den första komponenten, jfr Bal-upýs ån Dotnuva Kdn, Bāl-upis ån Kruopiai Akm; lett. Bal-up-nieki by. En LV I 82.

Balč-iūkas Ign, jfr Baltýs sjö där, Bālčia ån Skdv: lit. báltas + suffixet -juka-.

Bald-ōkas Joniškis Nmč, jfr Bald-ōnas sjö Kvr; lett. Baldas gård, Bald-one å. En LV I 78; preussiska ortnamn Bald-aym, Balde-kaym, Bald-ingis Ger ON 15: lit. bala, se Ger ON 15, Fr LEW 30. Suffix -d- + suffix -oka-. Se även Bg Ž LXXXII.

Bald-ōnas (|| Pa-bald-onės sjö) Balnininkai Kvr, se Bald-ōkas. Suffix -ona-, se Sk ŽD 274.

Bal-ēn-ēlių sjö < Bal-ēn-ēliai by. Nevarėnų ap. Tl.

Bal-inis Žukliškiai Zr, jfr Balažeris Vrn: balà + suffixet -inja-.

Bal-inis Stripeikiai Kirdeikių ap. Ut, se Bālinis.

Bal-n-ys Dusetos Zr, jfr Baln-upis Rtv, Baln-upýs Krekenava Rm, Bālniai by Jrb, gårdsnamn Bālna, Baln-aitis, lett. Baln-iški En LV I 79, jfr lit. bálnas ’vit’; jfr också ryska болонь ’lågland’, polska błon, błonie ’äng, betesmark, allmänning’ Vs REW I 104. Lit. bálnas förhåller sig till ryska болонь såsom lit. báltas till ryska болото.

Bālsis Gegutės k. Avižienių ap. Lzd, jfr Bālsis bäck Švėkšna Šlu, Bālsė å Kps, gårdsnamn Bālsis, Balsýs, lett. Bālsis gård. En LV I 79: lit. balà (se Fr LEW 30, Schm TL 163) + suffixet -sja-.

Bālsis Būtenai Rk, se Bālsis. Beträffande betoningens växling i Bālsis: Balsis jfr ūkštas: aukštis, juōdis: juōdis.

Balsýs Plateliai Pln, se Bālsis.

Báltas 1. Smalvos Zr; 2. Zr; 3. Kryžiaukos k. Veprių ap. Uk m; 4. Neprėkštos k. Palomenės ap. Kšd; jfr Balýs Ign; lett. Baltais-ežeriņš En LV I 79: lit. báltas, som inte kan skiljas från balà, en fysiografisk term bildad utifrån färgintrycket (se Fr LEW 30), jfr ryska болото, polska błoto, samt albanska bal’te ’träsk’; jfr även lit. bālas ’vit’.

Baltas Pažemys Labanoro ap. Švnč, se Báltas. Beträffande accentförändringen Bālt-: Bal- jfr sjönamnen Bālsis ir Balsis.

Balta-galýs Lakaja Baranavos ap. Švnč: báltas + gālas. Jfr Báltas; beträffande den andra komponenten, jfr Gud-galýs by Subačius Kp, Kieva-galis by Rm, se Bg RR I 251, Schm TL 150.

Báltajis Diviliškiai Lzd: lit. dialektordet báltajis ’den vite’, se Báltas.

Balt-ėlė i byn Vyžiai, Šeimatis församling, Ut: lit. báltas + suffixet -elė, jfr. Báltas.

Balt-ėl(is) 1. Antazavė, Zr; 2. Lakaja, Baranava församling, Švnč; 3. Linkmenys, Švnč; 4. Mlt; 5. Antalieptė, Zr; se Báltas. Suffixet -elja-.

Bált-ežeris 1. Alsėdžiai, Pln; 2. Kuršai, Varn; 3. Vištytis, Klvr: báltas + ėžeras, jfr. Balažeris; lett. Balt-ezeris En LV I 79; se Báltas.

Báltis 1. Antazavė, Zr; 2. Rapeikiškiai, Mlt; 3. Šventežeris, Lzd; se Báltas.

Baltýs 1. Bulčiai, Steponiškiai församling, Zr; 2. Šiurpiškės, Degučiai, Zr; 3. Skudutiškis, Mlt; 4. Traniškis, Kirdeikiai församling, Ut; 5. Pakriaunys, Antanasė församling, Rk; 6. Trakai, Jakėnai församling, Zr; 7. Bulčiai, Musteikiai församling, Ut; 8. byn Pabaltes, Kvykliai församling, Ut; 9. Vyžuonos, Ut; jfr. Báltis, se Báltas.

220

Bal-uošys Grendavė församling, Trak, jfr. Bal-uošas, preuss. Bal-os-iten Ger ON 15: bala + suffixet -uosja-

Bal-uošai Joniškis, Nmč, jfr. Bal-uošys, Bal-inis. Suffixet -uoša-, jfr. Rimuošė, flod. Rd.

Bal-úošas Stazdai, Šeimatis församling, Ut; se Bal-uošai.

Bal-uoš-ýkštis Vaidžiūškė, Kirdeikiai församling, Ut; se Bal-úošas; suffixet -ýkštja-, jfr. Luod-ýkštis sjö vid Salakas, Žr, Ligaj-ýkštis sjö på samma plats.

Bálvis Pabalvė, Raudėnai församling, Krš, jfr. lett. Balvi stad och småstad, ortnamn Bālvis, Bālv-ēnieki En LV I 83, lit. efternamn Balv-óčius, preuss. Balw-eniken Ger ON 15, jfr. även Bg TZ I 21.

Barōn-kalnio ežerėlis < Barōn-kalnis kulle i byn Žemaiteliai, Takniškiai församling, Al: barōnas ’bagge’ (eller efternamnet Bar-ōnas) + kálnas.

Barst-yčių ežerėlis < Barst-yčiai by, Seda, Mžk, jfr. efternamnet Barstys, Barst-aitis; suffixet -ytja-.

Barsuk-ýnas Padubysys, Šl, jfr. Barsuk-ýne by, Kdn, Kps, Akm, Klm, Barsūkai Ksd, Slč; lett. Barsūki byar. En LV 185: barsūkus (sl.) ’grävling, Ursus meles’ (LKŽ I 651, Fr LEW 35) + suffixet -ýna-.

Baršk-ėta byn Kovalčiukai, Strunaitis församling, Švč; jfr. Baršk-ėlis bäck vid Ari-maičiai, Sadūnai församling, Rd, Barškiai by, Sendvaris församling, Klp, efternamnen Barškys, Baršk-ėtis, Baršk-ūtis: lit. barškėti ’skramla, pladdra, muttra’ LKŽ I 543 + suffixet -ėta (se Sk ŽD 341), jfr. Birv-ėta bäck vid Tverečius, Ign, Eržv-ėta bäck på samma plats.

Bartáš-iškės ežeras < Bartáš-iškė by, Trečiūnai församling, Švč: efternamnet Bartáčius + suffixet -iškė.

Bartk-uskarnas sjö < Bartk-uskiai by. Kaimynų kommun, ap. Šr: efternamn Bart-kus; suffix -uškja-, se Sk ŽD 162.

Bart-ninkųsjön < Bart-ninkai småstad Vlkv: fno. Bart-(i)ninkas < bart-(i)ninkas ’biodlare, biodlare’ < bartis ’gammalt, murket, ihåligt träd; hålighet’, se Fr LEW 36; suff. -(i)ninka-.

Baubliai-sjön (|| Dumblis) < Baubliai by Čedasai, distrikt Pnd: fno. Baublys.

Baud-ier-iškis i byn Pakarščiai, Vrn; jfr fno. Baudys, Baud-yla, Baud-eika, lett. Baudas by, preuss. vattennamn Bauda flod, Baudyn Ger ON 17, 18, äv. Baud-il Tr PN 17: lit. baud-inti ’muntra upp’, preuss. et-baud-innons ’uppväckt’ Ger ON på samma ställe. Suff. -ier- + iškja-, jfr fno. Bukl-iėrius, vattennamn Balb-iėr-iškis.

Baūkio-sjön i byn Jociškiai, distrikt Vilūčiai, Ut < Baukys fno.

Bebr-inkosjön < Bebr-inka by Samaniai, distrikt Žr; jfr preuss. Bebra flod Ger ON 20, lett. Bēbri sjö En LV 193: lit. bēbras ’bäverpäls’ + slav. suff. -inka.

Bebr-ūkas 1. Sangalonys, Vrn; 2. Bariškės, Trak; se Babrūkas, Bebrinkos-sjön.

Bebr-ūkas Jz, se Bebrūkas. Suff. ūka-, se Sk ŽD 139.

Bebr-usai i byn Bebrusai, distrikt Anturkė, Mlt; se Babr-ūkas. Suff. -usa-, se Sk ŽD 314.

Be-dùgnis 1. i byn Ežiai, distrikt Gaurė, Trg; 2. i byn Žemaitkiemis, distrikt Užliedžiai, Kn; 3. i byn Pažemis, distrikt Labanoras, Ut; 4. i byn Dvirežiai, distrikt Minkūnai, Rk; 5. i byn Mačiūnai, distrikt Kapčiamiestis, Lzd; 6. i byn Aušrinė, distrikt Vilkiautinis, Lzd;

221

7. Jurgionių k. Kristapiškių ap. Jz; 8. Meldaičiai Šetekšnų ap. Rk; 9. Daujočių k. Aulelių ap. An; 10. Tverų ap. Rt; 11. Kaimynų k. Vilūčių ap. Ut; 12. Zubiškių ap. Kšd; 13. Dubičiai Vrn; 14. Ažušilė Ign; 15. Strigailiškio k. Palūšės ap. Ign; 16. Klepočių k. Grendavės ap. Trak; 17. Kuršių k. Dauglaukio ap. Trg; 18. Skapiškis Pnd: bottenlös ‘utan botten’; jfr lett. Bezdibenis sjö En LV I 100.

Bedugnys 1. Giedrupys Jūžintai Rk, 2. Duokiškis Rk; se Bedugnis.

Begālis Tauragnai Ut: begālis ‘utan slut’; jfr lett. Bezgale bäck En LV I 101.

Berč-iūnų-sjön < Berč-iūnai by Kopūstynės ap. Zr: efternamnet Berč-iūnas, jfr lett. efternamnen Berčys, Berčius, lett. efternamnet Ber-iņš, preuss. Bert-ing sjö Ger ON 20.

Bėlys Švnč, jfr lett. efternamnet Bėlė Kl LWK, lett. Beles, En LV I 97, preuss. Bel-yn, Belle-garben Ger ON 19.

Berna-kampė byn Šasiai, Babtų ap. Kn: bérnas + kampas, jfr lett. Berni En LV I 103 och namn med -kampis: Gūčkampis by Ar, Krēt-kampis by Lekėčiai Šk.

Bernotų-sjön < Bernōtai by Jotainiškių ap. Nmč: efternamnet Bēr-nōtas.

Bėrža Pilveliškių vs. Giedraičiai Mlt, jfr Bėrža vattendrag på samma plats, Bėržė vattendrag Trg, lett. Bērze vattendrag, preuss. namn Bersen: lett. bēržas ‘björk’.

Berž-iena byn Degsniai Rk, jfr lett. Bērž-iena bäck En LV I 106, se Bėrža. Suffixet -iena, jfr Med-ienos bäck Vegeriai Akm, Sus-iend vattendrag Kvr, se även Sk ŽD 288.

Bėrž-inis byn Vygreliai, Dotanų ap, Klvr, se Bėržą; suffix -inja-.

Bėrž-inis 1. byn Seniškis, Kaltanėnų ap. Švnč; 2. Ąžuolija Mielagėnai Ign; se Bėrža. Suffix -inja.

Berž-onkos sjö < Berž-onka by Ausieniškių ap. Vvs, se Bėrža; slaviskt suffix -onka.

Berž-oras by Beržoras, Platelų ap. Pln, se Bėrža, suffix -ora-, jfr Auks-oras by Rt, Liep-oras vattendrag Kriukai Jnš Sk ŽD 307.

Berž-uōlis Semeliškės Vvs, jfr Berž-uōlė vattendrag på samma plats och lett. Bērž-uole by En LV I 105, se Bėrža; suffix -uolją-, se Sk ŽD 189.

Berž-uol-iūkas Semeliškės Vvs, se Beržuōlis; suffix -jūka-.

Berž-uonis byn Kurkliečiai Rk, jfr lett. Bērž-uone bäck En LV I 106, se Bėrža. Suffix -uonja-, se Sk ŽD 284.

Ber-žuvys Senadvaris, Grigaliūnai eld. i Švnč; se Bėrža; suff. -uvja-, se Sk ŽD 384.

Best-inis Balčiai, Steponiškiai eld. i Zr, jfr Best-inis ravin i Kirdoniai by, Gulbinai eld. Brž, Best-īnė damm i Niaukoniai by, Gustoniai eld. Ps; lett. Beste å, Bēst-upis å; lit. bēsti ’sticka, stöta’, lett. best ’gräva, begrava’ LVV I 280; suff. -inja-.

Be-vardis 1. Žičkai by, Mindūnai eld. Mlt; 2. Kunigiškiai by, Šventupis eld. An: bevardis ’namnlös’.

Be-žuvis Čiulai skog, Mindūnai eld. Mlt: bežuvis ’utan fisk’.

Bib-iškis Andriūnai by, Daugai Al, jfr efternamnen Bib-ikas, Bib-ilius, lett. Bi-bas, jfr lit. bibas ’penis’, lett. bibis ’en enfaldig person, en dum människa’, bibis ’det manliga könsorganet’, LVV I 293, 303.

Bý-gaudas Koselniškiai by, Semeliškės Vvs: personnamn Bý-gaudas, jfr personnamnen Bý-bartas, Bý-gaila, Bý-tautas och Gaud-rimas, Gaud-vilas.

222

Bij-otė Padubysys Šl, jfr Bij-otas å, Batakiai Skdv, Bij-otai by, efternamn Bij-otas; preuss. ortnamn Byoten Ger ON 20, personnamnen Byot, Byote, Tr PN 18; suff. -otė, se Sk ŽD, jfr Kal-otė by Klp.

Bild-ėlis Pašventys, Dainiai eld. Jrb, jfr Bildžiai by, Kirtimai eld. Viln, Bild-ėniai Batakai eld. Skdv, efternamnen Bildą, Bildž-iūkas, lett. Bild-ėri vattendrag, preuss. Bilden Ger ON 20, jfr lit. bildūkas ’paddocka, liten kaukas, liten djävul’, lett. bildēt ’tala, säga’ LVV I 295.

Bilsas 1. (Baltajis) Vilkanastrai by, Didžiasalis eld. Lzd; 2. (Juodajis) Didžiasalis by, Lzd; jfr Bilz-gis, å (<Bils-gis, suff. -gja-, se Sk ŽD 103) Viešintos An, lett. Bils-kalniņš kulle En LV I 110.

Bimbal-inė Irtoganai by, Lauko Soda eld. Tl, jfr Bimba-lis kärr, lett. Biñ-bala ortnamn: bimbalas ’broms’ + suff. -inė.

Bimb-eris Ažut, sjö? Ažutaunis, Sokiškių kommun, Zr, lit. Bimb-iri-ižė̃s by, Ciulėnų kommun, Mlt, lett. Biñb-eris by. En LV I 110: lit. bimbė ’kaveldun’ + suffix -erja-, se Sk ŽD 305.

Bingis Paburgė, Jogaudai eld. Pln, jfr Bing-ėliai by, Merkinė eld. Vrn, jfr efternamnen Bing-ėlis, Biñg-inas; lett. ortnamn Biñdže, Biñgalis En LV I 111, preuss. personnamn Binge Tr PN 19: bingus ’vacker, nätt, kraftig’ LKŽ I 683.

Bing-utė Drūckėnai by, Vrn, se Bingis + suff. -utė.

Birž-ánskų ežeras < Birž-ánskai by Ps, jfr efternamnet Birž-ánskis.

Birž-ulis Naujieji Kalniškiai Varn, år 1421 lacum Byrzuby CD 741, jfr Biržai stad, Birž-upys å Jūžintai Rk, lett. Birž-ulis vattendrag, Birze vattendrag LV I 111, preuss. Birs-uke sjö Ger ON 21: lit. biržė ’björkdunge, björkskog’, lett. birzs ’björkskog’ LVV I 299 + suff. -ulja-.

Birž-in-ėlis Biržūnai, Bikenai eld. Zr, se Birž-ulis + suff. -ūna- + -ėja-.

Bit-aitis Bitaitis by, Rudiliai socken, Kp; jfr Bitą å, där. Bit-upis å, Šiluva, Klm; personnamn Bit-aitis; lett. Bit-aži sjö. En LV I 115, jämför Bit-pelkis Ger ON 21: lit. bitė ’honungsbi’ + suf. -äitja-.

Bytaut-onių ežeras < Bytaut-ónys, Žilinai socken, Vrn: gårdsnamnet Bytautas (jfr preussiskt personnamn Bytowe Tr PN 19) + suf. -onja-.

Bit-ežeris Bitenai by, Pgg; jfr Bitė å, där: bitė ’bi’ + ežeras ’sjö’, se Bitaitis.

By-vaiñ-ėlis Jakėnai socken, Ažvinčiai skog, Zr; se Byvaiñis + suf. -ėlja-.

By-vaiñis Ažvinčiai skog, Jakėnai socken, Zr; jfr Bỹ-vainė skog, Tl, By-vainiai by, Kepaliai socken, Jnš: personnamnet By-vainis, jfr personnamnen Bỹ-tautas; Bỹ-gaudas sjö.

Bizd-ūkas Sabališkiai by, Pakalniškiai socken, Vvs; jfr lett. Bizdēņi En LV I 115, lit. bizd-ikas ’en sådan insekt’, bizd-inas ’broms’ LKŽ I 706. Suf. -uka-.

Bizd-uk-ėlis Kakliniškiai by, Pakalniškiai socken, Vvs; se Bizd-ūkas + suf. -ėlja-.

Biž-inys Mikytai och Sėtūjai byar, Šk; jfr Bižas å, Kaltinėnai, Varn, Biž-iniai sjö, Mikytai by, Šk, personnamnet Bižys; lett. Biž-eni sjöar, Biza-masts skog, preussiskt personnamn Bise Tr PN 19, jfr lett. bizat || bizuot ’svärma, ströva omkring, springa’ LLV I 303. Suf. -inja-.

Blinda Porai by, Kelių socken, Sr; jfr Blindis å, Dainiai by, Rs, Blind-ija å, Gudžiūnai, Kdn, Blind-upis å, Kdn, lett. Blīdene, jfr också lit. Blendž-iava å, Plateliai, Pln, preuss. Blende-lauk Ger ON 21: lit. blindė, blendė, blendis ’Salix caprea’.

223

Blinkų ežeriokas < byn Blinkai, Žukliškiai socken. Zr, jfr efternamnet Blinka, Blinkis, Blinkus, lett. Blinkas jämför LV I 199; jfr lit. blįnkinti LKŽ I 750.

Bliūdelis 1. Geidukonys by, Bukaučiškiai socken, Al; 2. Valentai by, Kapčiamiestis socken, Lzd; 3. Padumbrė by, Varėna socken, Mlt; 4. Kulionys by, Čiulėnai socken, Mlt; 5. Babriai gård, Veisiejai socken, Lzd; 6. Rudnia Vrn; 7. Paceikinė, Ceikiniai socken, Ign; 8. Nmč, jfr Bliūd-alis, en del av floden i Dilbiškė, Žarėnai socken, Tl, jfr Bludow, flod, Ger ON 21: bliūdelis ’liten skål’, se Fr LEW 50.

Bliūd-ėnis Labariškiai by, Joniškis socken: bliūdas ’skål’, jfr Bliūdėlis; suffixet -enja-.

Bliūd-inis Luokesa by, Mlt, se Bliūd-ėlis, Bliūd-ėnis; suffix -inja-.

Bliūdys Zavytiškis by, Varėna socken, Mlt, se Bliūdelis.

Bliž-ūnka Linučiai by, Videniškis socken, Mlt, jfr lett. Bližn-plava jämför LV I 120, jfr förnamnet Blisio Fr PN 19: lit. bližas ’skelögd’ LKŽ I 764. Jfr suffixet -žinka-.

Bób-inis Jadaugių, Sadūnai socken, Zr, jfr lett. Bābas ’skog’, jämför LV I 90, prussiska ortnamn Bab-aten Ger ON 14 (se Bg Ž CXXXIX): lit. bóba, jfr bóbinis: Būta ežero — bobinis ’grund, liten; endast för kvinnor att bada i’ LKŽ I 786 eller: bóba ’en sorts kort fisk med stor mun, svart framdel och grå bakdel’. Suffix -inja-.

Bobr-in-ėlis Bobrinėliai by, Girišiai socken, Zr, se Bobrinis. Suffix -ilja-.

Bobr-inis Bobrinė by, Girišiai socken, Zr: slav. bòbras ’bäver’ LKŽ I 787.

Bobítės ežerėlis Fedoriškiai by, Joniškis, Nmč: bobūtė LKŽ I 788.

Bóg-injų ežeras < Bóg-iniai stad i Vidžių distrikt, BTSR, jfr Bog-ūtis.

Bog-ūtis Avižieniai by, Lzd, jfr Bóginiai stad i Vidžių, BTSR, efternamnen Bogys, Bóg-uta, Bóg-vilas, pr. Bog-athenis Ger ON 21; jfr lit. boginti ’föra, släpa, dra’ LKŽ I 791. Suffix -ūja-, jfr Kers-ūtis äng i Merkinė, Vrn.

Bokšių ežeras < Bokšiai by, Seivai vals, Suwałki län, jfr Bókš-einiai by, Gedgaudiškė socken, Skdv, efternamnen Bokšys, Bokšaitis, prussiska ortnamn Boxen Ger ON 22.

Brād-esas Kirkļi by, Sudeikiai socken, Ut, jfr Brad-esā flod i Užpaliai, Ut, lett. Brād-umas flod, lett. Bradas gård, jämför LV I 123: lit. brādas ’stor gyttja, sumpighet; vadställe’ LKŽ I 802; lett. brads ’vadstället’ LVV I 322. Suffix -esa-, jfr Rūd-esas sjö i Anturkė, Mlt, Sk ŽD 311.

Brad-es-ėlis Sudeikiai by, Ut, Brād-esas. Suffix -ėlja-.

Brāšk-iškių ežeriukas < Brāšk-iškiai by, Mlt.

Brazgių-sjön < Braggiai by i Kunigiškiai socken, Kvr; jfr efternamnet Brazgys, lettiska Brazģi by, Brazgas gård. En LV I 126.

Brēsl-avē distriktet Breslauja, BTSR; jfr lettiska Bręsl-ava by, ortnamnen Bresliņš: lettiska braslis, brasla ’vadstället, platsen där man kan vada över’, brasls ’grund, långgrund’ LVV I 324.

Briaunís by i Bjorai, Jagėloniai socken, Vvs; jfr lettiska Braiņis by. En LV I 125, litauiska efternamn Briaunys, Briauna: litauiska briaunà ’kanten på något föremål, egg’.

Braun-iūkas byn Bjorai, Jagėlonių församling, Vvs, se Briaunís; suffix -juka-.

Brid-vaišis Tytuvėnai, Klm; jfr Brideikis bäck vid Kaukakalnis, Alvitas, Vlkv, efternamnen Brid-ikis, Brid-ulis, lettiska Brid-ulis by. En LV I 131: litauiska bridà ’vadställe över flod’

224

över en flod’ LKŽ I 850. Beträffande den andra beståndsdelen jfr Vaiš-upis flod, Al, Vaiš-vė bäck vid Juozapava, Krš, efternamnet Vaišys.

Parallellt förekommer namnet Brėd-vaisis (dialektalt bri’d-vaisis), som troligen är sekundärt — ett resultat av folketymologi kring Brid-vaišio: brėdis ’älg’ + veistis.

Brėdž-ežeris Kimbar, Antalieptė socken, Zr: brėdis ’älg’ + ežeras ’sjö’; jfr Vilk-ažeris sjö i Čivoniai M., Lzd.

Bruž-ok-ėliai (tvådelat) Degučiai, Zr; jfr efternamnen Bružas, Bružis, lettiska Bru-zis gård, Bruz-ilas by. En LV I 135; suffix -oka- + -elja-.

Būd-asas by i Varniškis, Šventupis socken, An; jfr Būd-iškė bäck vid Laukiakiai, Šaukėnai, Užv, Būd-umas plats vid Kuriska sjön, lettiska Budas by. En LV I 139, preussiskt ortnamn Bude-waio Ger ON 23: litauiska būd-umas ’djup plats, håla’ LKŽ I 923, lettiska bud-ulis ’en som gräver upp något’ LVV I 345. Suffix -asa-, se Sk ŽD 311.

Bud-gin-ūkas by i Būdginai, Žarėnai socken, Tl: personnamnet Būd-ginas (< Būt-gi-nas) + suffix -uka-.

Būd ra-gaidis Šližiai, Kurkliai socken, Kvr; jfr efternamnen Budrą, Budrį, lettiska ortnamn Būd ras. En LV I 139; beträffande den andra beståndsdelen jfr efternamnen Gaidus, Gaid-umas Sk ŽD 212, lettiska Gaide flod LV I 288, preussiskt ortnamn Gaiden Ger ON 34.

Būd-riškio-sjön < Būd-riškis by i Aleksandr avėlė socken, Rk: efternamnen Budrą, Budrį: litauiska budrūs. Suffix -iškja-.

Budrių-sjön < Budriai by, Kvr: efternamnet Budrįs.

Būd-viečių-sjön < Būd-viečiai by i Liubavas socken, Klvr: būda ’koja’ + vieta ’plats’.

Būgnėlis Ei čiai, Gaurė socken, Trg: būgnėlis ’liten trumma’.

Būkienės sjö i byn Pakalniai, Kurklių socken, Kvr: efternamn Būkienė.

Bul-ūtų sjö < Bulōtai by, Dusių socken, Jon: efternamn Bul-ōtas jfr lett. Bul-otas by. En LV I 141, egennamn Bul-ithien Ger ON 24.

Bul-ėnų sjö < Bul-ėnai by, Kurtuvėnų socken, Šl, jfr efternamnen Bulą, Būl-tįkas, Bulvys, lett. Bul-eme by. En LV I 142.

Bund-inis Papliaušys, Kirdeikių socken, Ut, jfr Bund-iškių by, Žiežmarių socken, Kšd, Bun d-oris å, Saločiai, Ps, efternamnen Bund-inis, Bund-žius lett. Bundas by. En LV I 144, förnamn Bunde, Bund-ike Tr PN 21.

Burč-iōkas i byn Kumečiai, Jurgėžeriai socken, Klvr, jfr Burč-iškiai by, Linkaučiai socken, Klm, lett. Burč-ava by. En LV I 147, förnamn Burthe, Burt-in Tr PN 21, jfr lit. burč-ionis ’en sådan forntida litauisk präst’ LKŽ I 965. Suf. -joka-.

Burg-ālis Paburgė, Jogaudų socken, Pln, se Burgis + suf. -ālįa-, se Sk ŽD 174.

Burgis Paburgė, Jogaudų socken, Pln, jfr Burg-ūžiai by, Šk, Rs Burg-enai by, Ps, Burg-ėlis å, Betygala, Ar, Burg-upelis Rtv, lett. Būrga by, Būrģis sjö. En LV I 147, preuss. Burg-elin sjö, ortnamn Burg-in Ger ON 24: lit. burgė ’träsk, gyttjepöl’, burgėti ’tränga fram ur djupet, porla, rinna, skvalpa’ LKŽ I 967, lett. burg-ulis ’die aufsteigende Wasserblase’ LVV I 353.

Burk-ālė i byn Bilioniai, Laumėnai socken, Varn, jfr Burk-ėnai by, Pūt vės socken, Šil, Burk-ila by, Glintiškiai socken, Nmc, lett. Burkas by. En LV I 147: lit. bur-kioti ’sörpla, klunka’ LKŽ I 971, burkti ’svälla, bukta upp, svullna, svälla’ LKŽ

15. Kalbotyros klausimai, IV

225

I 973, lett. burka ’ett stort hål i isen för att lägga i näten’ LVV I 353.

Burōka-raiščio ežeras < Burōka-raistis byn Nedingės ap. Vrn: personnamn. Burōkas + raišas.

Busilų ežeras < Busilai byn Mylionių ap. Švnč: personnamn. Būsilas < būsilas ’stork’ Fr LEW 67.

Buv-einių ežeras Eičiai Gaurės ap. Trg, jfr Buv-ainiai byn Rudiškių ap. Jnš, Buv-einės gård Trg; jfr lit. buv-einė ’tidigare, bebodd plats, plats för hus’ LKŽ I 1001–2.

Buž-ionių ežeras < Buž-iōnys byn Breslaujos distr. BTSR, jfr personnamnen Būžas, Būžys, Būž-onas, lett. Buzi by: bužys ’insekt, skalbagge’ Fr LEW 29; suf. -oni-, se Sk ŽD 275.

SJÖNAMN I LITAUISKA SSR

Б. И. САВУКИНАС

Sammanfattning

Artikeln förklarar 135 sjönamn, det vill säga alla litauiska sjönamn på bokstaven B som för närvarande är kända för oss. De etymologiska tolkningarna av sjönamnen bygger på jämförelser av motsvarande litauiska, lettiska och preussiska egennamn. När det baltiska materialet inte i tillräcklig grad förklarar sjönamnens semantik tas även motsvarande lexikala material från andra indoeuropeiska språk med.

226