IŠ LIETUVIŲ LEKSIKOLOGIJOS IR LEKSIKOGRAFIJOS

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

1598 ÅRS LEXIKON ÖVER MERKELIS PETKEVIČIUS KATEKES

J. KRUOPAS

De fåtaliga skriftliga minnesmärkena från 1500-talet – M. Mažvydas, J. Bretkūnas, M. Daukšas och andras skrifter – är av stor betydelse för litauisk filologi. De ger ett rikt material för att belysa den litauiska litterära språkets framväxt och språkets historia i allmänhet. Därför är en allsidig undersökning av dem en av de mest aktuella uppgifterna inom litauisk språkvetenskap.

Särskilt viktigt är det att undersöka de äldre skrifternas lexikon, som är en betydelsefull källa också för litauisk lexikografi och lexikologi. Först och främst behöver man sammanställa ordregister för enskilda verk; dessa bör utnyttjas fullt ut i den stora ”Litauiska ordboken” och kan lägga grunden till en historisk ordbok över litauiskan.

Ordböcker över M. Mažvydas och M. Daukšas skrifter håller redan på att utarbetas. Ett ordregister till Chilinskis Nya testamente har publicerats. Uppmärksamhet har riktats mot M. Petkevičius katekes från 1598 (härefter — PK), som det första minnesmärket från de litauiska reformerta skrifterna och av betydelse för litauisk språkvetenskap. År 1952 sammanställdes en ordlista över PK, omfattande omkring 2 300 ord; den trycks nu här så att forskare inom litauisk lexikologi och lexikografer kan använda den. Förutom ordlistan ges några anmärkningar om PK:s lexikala karaktär, omfattning, sammansättning m.m.

I. PK:s ordlista

I ordlistan försöker man lyfta fram ordens grundläggande betydelser, mest karakteristiska former, varianter m.m. I slutet av varje ordboksartikel anges inom parentes med siffror hur många gånger ordet förekommer.

Som uppslagsord används substantivens och pronomenens nominativformer samt verbens infinitivformer. Om nominativ- eller infinitivformer inte påträffas i texten har de rekonstruerats.

Adjektiv, verb, particip och adverb med negationen ne återges under former utan ne, till exempel: atboti (pol.) ”ta hänsyn, se efter”; o wienok asz ant to nodboiu 59,25—26 (jfr niedbaм 59,26); neadboiem 164,13; nodboiem 164,20(3); || jfr at-sivydzėti.

Vanliga betydelser förklaras oftast inte med definitioner och synonymer; efter uppslagsordet anges i stället ett eller annat belägg på ordets användning (med en kort mening eller ordkombination, eller utan sådana om de inte bidrar till att fastställa ordets betydelse). Ofta följer efter meningen eller ordkombinationen även några mer karakteristiska enskilda former, som kan vara behövliga för den historiska grammatiken

6*

83

och för övriga undersökningar. Exempel: aklybė: Och vi föll i stor blindhet 120,2/1/; öga: ditt öga skall se 79,22; med ögat 46,16; med ögonen 15,23… (37); apdovanoti: apdowanot 38,20; abdownot 29,15; apdovanoia 38,14; abdownoio 166,20 (4).

Endast betydelsen av vissa lånord, översättningslån, mindre vanliga ord och ord som används i en för oss ovanlig betydelse förklaras med andra ord, markerade med citationstecken, exempelvis: akrutnykas (pol.) ”grym person, tyrann”: akrutnikams 143,5 (pol. okrutnikom 143,5) (1); apsiieškoti (övers.) ”låta sig luras”: ant kurios wisi stowedami nopsieszka 243, 8–9 (pol. oszukuią się 243,9) (1); atpentui ”igen, tillbaka”: ne norekim griekosn griszti atpentuy 127,3(1). Vid oklara ord och betydelser sätts ett frågetecken. För att fastställa de litauiska ordens betydelse anges ibland polska motsvarigheter, hämtade från den polska texten i PK.

Uppslagsorden anges i dagens ortografi. Endast de mest framträdande och belagda möjliga fonetiska och ordbildningsmässiga dialektala formerna i PK (de är mycket få) har lämnats oförändrade som uppslagsord, exempelvis: aplaisti (=apleisti), ataiti (=ateiti), apidovanoti (=apdovanoti), garba (=garbė). Detta har gjorts för att det lättare ska gå att hitta PK-ord som återgivits dialektalt.

För att en mindre erfaren läsare av PK snabbare och lättare ska kunna hitta ett ord i ordlistan som inte är skrivet enligt dagens ortografi (exempelvis: abdownot, adgimtum-bev, dektu, žiame), anges ordet som uppslagsord med Petkevičius ortografi och en hänvisning (se) anger var det ska sökas, exempelvis: gialbet, giama, giaras, giarkit… se gel-bėti, gimti, geras, gerti.

Citerade meningar, ordkombinationer och ord ur PK återges med originalets ortografi; endast de gotiska tecknen har ersatts med latinska.

Lånord markeras som polonismer (pol.), vitryssicismer (br.), russicismer (rus.), slavicismer (sl.), latinismer (lot.) eller germanismer (ger.) utifrån den direkta källan som de kommit in i litauiskan från. Exempelvis betraktas angelas som en slavicism, eftersom ordet lånats från slaviska språk och inte direkt från grekiskan.

Vid angivandet av lånordens källor har man utgått från tidigare (K. Būga, Pr. Skardžius m.fl.) och samtida (A. Sabaliauskas m.fl.) undersökningar av lånord, etymologiska ordböcker m.m. När det är svårt att ange från vilket slaviskt språk (polska, vitryska eller fornryska) ordet har lånats, betecknas lånordet som en slavicism (sl.).

När PK använder en likvärdig eller närbesläktad litauisk motsvarighet i stället för ett lånord, anges den inte bara separat utan också i lånordsartikeln efter tecknet för parallell motsvarighet; förkortningen plg. (=jämför) läggs till i de fall då en närliggande men inte likvärdig litauisk ersättning anges. Om den litauiska motsvarigheten hämtats från skrifter av M. Mažvydas, M. Daukša och andra, anges källan med motsvarande förkortning (Mž, DK, DP m.fl.).

A

[ab- se ap-: abdownot, abgaywintoiu, abga-lėti… se apdovanoti, apgaivintojas, apga-lėti…]

aba ”eller”. Aba ta antra 34,7; du aba tris susiejs 148,2; 204,5; 228,8… (29). Genomgående används aba; arba har inte påträffats.

abagi ”eller också”: abagi 27,19; 48,7… (5); jfr aba.

abejojimas: all slags tvivel skulle tas bort 246,13; abeiojgima 95,10… (4).

abejoti: neabejoiam 214,11–12; abeioium-bim 25,6; abeioit 46,12; utan att tvivla 209,25… (8).

abi: båda sidorna är lämpliga 228,16; 229,23; jfr abu.

Abraomas, Abromas: Abromuy 178,14; Abrahamop 194,15… (4)

84

abrozas (pol.) ”avgudabild”: Ned arik saw i abroza 4,8 (l. obrazu 4,8); 105,16; 109,13 (3); || jfr. stabas Br. B I Sam 15; DP 89.

absoliucija (lat.): absoliucios 206,8 (1).

båda abieu 110,14; abieiu 228,7… (7).

[ad- — se at-: adgimtum bey… se atgimti…]

Adomas: Adomas 173,13; Adoma 168,22… (5).

afiera (pol.) ”offer, offerhandling, gåva”: afiera 224,10 (l. Ofiara 244,9…); afieroy 249 22… (7); jfr. gåva och donation

afieravojimas (pol.) ”offerhandling, givande”: afierowoima 245,14 (1); || jfr. gåvogivande

afieravoti (pol.) ”offra, ge”: afierawo i am 195,20; afierawotas 218,24… (4); || jfr. ge

ach interj.: Ach 70,22; 71,7… (9).

Achabas: Achabas 229,7 (1).

öga: tawo akis iszwis 79,22; akis 46,16; akimis 15,23… (37).

blind: akis atweria akhu 101,9 (1).

blindhet: ir impuolem ing didę aklibę 120,2 (1).

aklystė: akliste 164,18 (1); jfr. blindhet

akmeninga adj.: akmeningos 99,10; ack. pl. akmeningas 184,25 (2).

sten: o akmuo koios tawo ne žieystu 80,8; akmeniu 80,24 (2).

akrutnykas (pol.) ”grym man, tyrann”: akrutnikams 143,5 (l. okrutnikom 143,5) (1); || jfr išėda

akrutny stė (pol.) ”tyranni”: akrutniste 143,7; akrutnistems 142,20 (2).

alga ”lön”: o aduost alga tikrą pagal darbu kožna 66,5; 88,15… (4).

oljor (dial.): alieius 88,12; dg. įn. aleiums 51,8 (2).

alyva (sl.) ”ett slags träd”: aliwos 95,17 (1).

hungrig: alkanas 88,25; alkaniems 101,6 (2).

Alleluia: Alleluia 89,20; 90,6… (25).

alpti: som snö smälter av mina tårar över mina synder, av vilka jag försmäktar 63,8 (8).

altare (dial.): altorius 75,24 (l. oltarze 75,24); altoriu 64,11 (2).

amen (sl.): Amen 21,13; 33,10… (44).

amžia ”ålder”: kurs nuog amžios est su tewu 112,18; 114,5; 118,19 (3); jfr amžius

amžinai adv.: amžinay 77,8; 84,9… (21).

amžinas, -a: amžinasis 28,6; sg. gen. amžinoy 183,15; amžinosios 116,4… (102).

amžius (-ias) ”lång tidsperiod, liv, evighet”: garbindami tawe wisad cia amžiyu sawame 67,5–6 (l. przez wszystek czas żywota 67, 5–6); su tuo ant amžiu bučia 2,20… (62).

anas, ana, ansai, -a: 1) ”han”: ans 65,10; anis 35,8; 51,14…; 2) ”den där”: sg. ack. ana 94,20; 116,22… (103).

anas används oftast i betydelsen ”han”.

ängel (sl.): Angelay 152,1; plural gen. Angelu 152,15… (3).

ängel (sl.): angiola 36,13; 39,25… (3).

kol: plural ack. anglis 90,17 (1).

ängel (sl.): Anielas 152,21; 85,19… (11).

ängel (sl.): Aniolas 166,7; Aniołs 178,20… (8).

tidigt adv.: stiger upp tidigt 15,8; 19,14… (4).

trång: Anksztu keliu pereyti wisus neprietelius 143,23–24 (1).

på: Denna preposition används med genitiv för att beteckna: a) plats (övers.?): kursai est ant dangaus auksztai 4,9–10 (l. na niebie 4,9); Ant pirmos toblicios ira kieturi prisakimai 6,3–4 (l. Na pierwszey 6,3)…; b) tid (övers.): o meyley su iuo ant amžiu bučia 2,20 (l. na wieki 2,20); ant tos dienos ir per wisą buyti musu 32.14 (l. na ten dzień 32,14)…; c) riktning: Wisi daiktay ant tawęs wayzdi 35,3 (l. na cię 35,3); Ant to dwasia szwenta kalba 242,4 (l. Nad to 242,4); d) motsättning: Teyp dabar susirinko ant manęs wisos bėdos 59,23…; e) syfte (övers.): giwent galetumbim ant garbes warda tawa 32,18 (l. ku pociesze 32,18)…; f) sätt (övers.): ant io pawaisklo sutwartas 2,13–14 (l. na iego wyobrażenie 2,13); g) överordning: Pone ant Ponu 41,6; o ant wisu die wų Karalus labay galis 81,6… (367).

Ibland (9) på används tillsammans med formerna mane, tave, save: sutrink dantis griesniku ant mane grieziencius 45,5–6; 45,15; 53,26; 102,24; 193,17; 237,6.

Ant prisakimą (106,1; 109,1) bör betraktas som korrekturfel (=prisakimą = prisakymo); jfr rubrikerna på följande sidor.

anta ”på”: Används med genitiv för att beteckna plats m.m.: anta 49,3; 50,21; 99,22; 107,11; 115,5; 149,15; 160,10; 162,2; 171,27; 180,18; 182,19 (11).

På vissa ställen används ant och anta omväxlande på samma sida (49,17 och 49,3; 107,11 m.fl.).

därpå adv.: Ir tay ką antay kalba Jonas 249,26 (1).

antikrist (sl.): antikristas 133,9 (l. Antikrist 133,9…); 133,26… (3).

andra, -a: Antras 105,16; antrą 72,8; antroy 106,17… (29).

apostel (sl.): Apasztalas 245,3; Apasztalay 195,6… (103).

85

apbiaurinti (=apibiaurinti): singular neutrum, particip perfekt apibiaurintas 62,22 (1).

apčystymas (sl.) ”rening”: apčistimop 193,25 (1); || jfr. apgražinimas.

apčystyti (sl.) ”rena, göra oskyldig”: apčistiti 128,26; singular neutrum, particip apčistitas 63,6; 193,14.. (5); || jfr. apgražinti.

apdovanoti: apdowanot 38,20; abdowanot 29,15; apdowanowie 38,14; abdowanoio 166,20 (4); jfr. apdovanoti.

apė ”om”: 1) med ackusativ anges oftast vad man vet, talar, undervisar om, ber om, bekymrar sig för osv., t.ex.: bat ape mus rupinas 38,13–14; ape Sawe swiečie 244,11–12; 203,20; 220,19; 237,21; 243,18...; översättningslån: ape ką prasisit 179,4 (l. očž prosić 179,3); 23,4...; 2) vid 166,1; 167,1; 168,1 och 169,1 (alla i rubrikerna) bör ape med genitiv betraktas som korrekturfel, eftersom ape med ackusativ används i motsvarande fall överallt annars (t.ex. 105,1; 165,1).

apeka (sl.) ”omsorg”: apeka 223,25 (l. opiekę 223,26) (1); || jfr. prievazda.

apekūnas (sl.) ”beskyddare”: singular instrumental apekunū 65,11; plural genitiv apekunū 228,13 (l. opiekunow 228,14) (2); || jfr. priveizdėtojas.

gå förbi: Jag ska gå förbi Herrens hus med stor glädje 52,5 (1).

apgawintojas ”livgivare”: singular instrumental abgaywintoiu (l. ożywicielom 18,27) (1).

apgalėti ”besegra”: abgaleti biktą welna 19,24; abgaletas 68,21 (2); jfr. apigalėti.

apgynėjas: turi abgineia tikrą 57,15; abgineiu 31,19...(10); jfr. apigynėjas.

försvar: Och verkligen överlämna sig åt hans försvar 141,8; abginima 30,22; abginimu 38,22...(4).

apginti ”skydda”: apginti 90,12 och abgint 39,4; 3:e person abgintu 36,5...(4).

apgražinimas ”rening”: singular ackusativ apgražinima 30,15 (2).

apgražinti ”rena”: ir krauieys sawa apgražinay 129,8; (l. oczyścić); apgražincia 181,22...(3); jfr. apigražinti.

apgrėžti ”vända bort, rikta”: ant garbos szwenta warda io apgrėszti 18,7; te apgrėž 33,16 (3); jfr. apsigrėžti.

belöna (=belöna): apidowanotoio 8,22; apidowanowo 30,19 (2); jfr. belöna.

lura (övers.) ”bedra”: apieškoi au 248,15; apieškotas 244,21 (pol. oszukany 244,18) (2); || jfr. locka.

övervinna (=övervinna): apigaleia 100,11 (1); jfr. övervinna.

försvarare (=försvarare): sg. in. apigineiu 100,6 (1); jfr. försvarare.

rengöra (=rengöra) ”rena”: apigražina 8,23; 83,22 (2); jfr. rengöra.

omfatta (-omfatta): o galibes sito świeto apieme mane warguoli 78,16–17 (1).

hån (=hån) ”förlöjligande”: pl. ack. apijuokas 60,14; 161,3 (2); jfr. hån.

överlåtelse (=överlåtelse): ”lämnande i fred”: o nuog wisu aplaydima / kurie mane persekiuoja 100,8–9 (1).

omskära: appipiauste 159,2 (1); jfr. omskära.

uttrycka (=uttrycka) ”uttala”: apireyszki 175,13; apireyszka 177,20...(3); jfr. uttrycka.

omringa (=omringa) ”översvämma”: ir neteysum liežūviu mane apirieie 86,21 (1).

säga (=säga) ”uttala, berätta”: per prarakus apisakie 178,16 (1).

upplysa: (=upplysa) Apiszwietes szwiesibe weydo szwento tawo 68,4 (1); jfr. upplysa.

försörja (=försörja) wisu metu mus apweyzdi 16,10; apiweyzdemas 153,24 (2); jfr. försörja.

vilseleda (=vilseleda): o kunigus apiwile 166,23 (1).

förbländning ”blindhet”: o žmoniu apiakime 115,18 (1).

apjakti ”bli blind”: apiakęs grieku akliste 164,18(1).

apjuokas ”förlöjligande”: sing. gen. apiuoka 142,23 (1); jfr. apijuokas.

håna: apiuokie 69,23; 139,14 (2).

förfölja: som inte förföljer mig 4,16; 46,7 (2).

dop (sl.): genom dop 202,1 (1).

döpa (sl.): apkrik-sztitas 171,12; apkrik-sztitumbim 192,17...(5).

aplasti (=lämna): 1) ”lämna – överge”: bat tu manęs ne aplaydey 69,13–14; noplaist 237,23; nopihaysi 141,3; 141,15; aplaydes 72,7; aplaystas 77,16; 132,20...; 2) ”låta någon göra något, släppa på något”: nenorek musu giems duoti ir hanbit aplaysti 142,20–22. (pol. hanbić ’tillåta’)… (16).

aplankti (=gå förbi) ”passera förbi, inte gå förbi”: io teywayniste... noplanks 200,19–20 (pol. nie minie 200,20) (1).

aplink preposition: kurie aplink stalą apses 94,12 (1).

aplnptas: 133,17: felaktigt tryckt; det ska vara apluptas (pol. złupione 133,17).

byta: han bytte ut hela sanningen 133,12 (1).

tvättning: denna tvättning genom dop 193,9; tvättning 181,19 (2).

86

tvätta tvättad 251,21; tvättade 200,16; nopmāzgocia 181,21...(10).

apmulnay ”oriktigt” adverb.: bat. waykiaus sulauks sawo sukulima. / Dotter Babylon inte apmulnay 99,3 (l. nie omlyne 99,3) (1).

omskära: (= omskäras): Id kožną waiką aszma dieną appiaustitu 158—9, 27—2 (1).

beskriva: vad den helige Paulus beskrev för oss 215,5 (1).

tillkännage ”framföra, meddela”: apreikszti 155,11; apreyksta 99,20...(7); jfr. apireikšti.

uppenbarelse (övers.) ”uppenbarelse”: apreysz-kime 178,24 (l. ziawieniu 178,24) (1).

frosseri ”frosseri”: singularis genitiv aprima 149,4 (l. obžarstwa 149,3) (1).

utvälja ”välja”: kursay wietą aprinkay 95,24 (l. obrałes 95,24); pluralis ackusativ aprinkti 186,19...(4).

skydda: teykis tat patsay absaugot 36,20; absaugotas 57,19...(3).

beskyddare: singularis instrumentalis absaugotoiu 57,17 (1)

sätta sig omkring: 1) ”sätta sig tillsammans”: runt bordet apses 94,12; 2) ”omfatta”: Antikrist omsluter 133,9—10 (2).

omfatta ”omfatta”: sawo baysibe wisus mus apseme 143,18 (1).

vända sig om: 1) ”förvandlas” (övers.): tuojau ir apsigręžia ing dulkies 35,10 (l. obrocą się 35,10); 2) ”vända sig” (övers.): idant visi darbav musu apsigręžtu ant garbos 227,22 (l. obracaly 227,22); 3) ”vända sig om”: Ministras apsigręžęs žmoniump 218,18—19 (l. obrocivsszy 218,18); 63,20...(4).

se sig bedragen (övers.) ”bedra sig”: ant kurios wisi stowedami nopsiieszką 243,8—9 (l. oszukają 243,9) (1).

åta sig ”samtycka”: apsijmat juos iszlaykit 199,9 (1).

frossare: pluralis genitiv apsirijęiu 208,27 (1).

bli vred ”göra vred”: apsirustawo 195,8 (1).

uttalande (övers.) ”yttrande”: apsisakimo 206,10 (l. opowiadania 206,10) (1).

bekänna (övers.) ”bekänna”: kurie nopsisako 209,18 (l. ktoryż się nie opowiadają 209,18) (1); jfr bekänna.

vandra omkring (övers.) ”bete sig”: apsivayksciot 114,19 (l. postępować 114,20); nopsivayks-ciotumbei 250,23 (l. nie obchodzil 250,24) (2); jfr gå omkring; || jfr bete sig DK 41.

dölja ”gömma”: noreiau apslept pikčtibu 56,18 (1).

ställa upp: apstatik wisad anielays 20,12 (1).

salta (br.) ”döma”: vn. va. absuditas 61,18 (1).

betunga: ney wel apsunkinkim sirdžiu musu walgimu 149,6; dg. va. apsunkinti 24,15...(5).

vittna (br.) ”bevittna”: paswiezętim bim 192,19 (l. oświadczyli 192,19) (1); jfr vittna.

bestänka ”stänka över”: Apszleski 63,5 (l. Pokropisz 63,4) (1).

upplysa: teykis apszwieszt akis mano 47,11; te apszwiet 33,14… (7); jfr lysa upp.

upplysning: Idant per nasrus savo /isz apszwie-timo tawoj/ widuri Babilona kalbetu žodi tawo 134,8; apszwietimą 183,20 (l. obiaš-neniu 183,20) (2).

erhålla (övers.) ”få”: apturet 9,9; malonę tawo apturesim 137,23 (l. otrzymamy 137,23); 95,19; 115,12… (13); || jfr få.

fira (övers.) ”högtidlighålla, minnas”: apwayks-ciotumbim 207,12; apwayksciotas 191,4 (2); || jfr minnas och fira.

försyn: budam tawoy apwayzdoy 143,14 (1).

försyn ”försyn, omsorg”: apwayz-deimą 197,12; apveyzdegiman 39,23… (5).

se över ”granska”: teikieys iszmincia ap-weyzdet 62,24; apveyzdek 31,17… (4); jfr apiveizdėti.

klä på ”svepa in sig, ta på sig”: kuri ant sawę per kriksztiimą szwentą apwelkam 193,18 (1).

ar som konjunktion och frågepartikel: kaypa ilgay… vžmiršti nori / ar ik wisam amžiu 47,4; 98,15 (2).

riva sönder: wagas arda 72,16 (1).

harpa (pol.): gen. sg. Arfas 98,5; 98,6 (jfr Arfy 98,5)… (2)

ärkeängel (sl.): Archanielay 150,9 (1).

häst: arklis 58,4 (1).

plöja: ne seja ney aria 114,14.

nära (används som substantiv och adjektiv): milesi artima tawo 6,12; artimam kartą žadeia 48,21; artimoia 109,19… (18).

närma sig: artinosi velikos 159,18; o tawęspi Pone artiname 183,10 (2).

åsna (sl.): asils 58,4; asilo 109,6…(3).

jag: asz 4,3; aszgi 54,2; 82,6; manes 53,3; man 91,5 och mani 98,20; manimp 47,6; manespi 126,13… (237); jfr ašen.

tår: girdi mus malkais aszaru 71,19 (1).

ašen ”jag”: Asien 53,22; 123,10; 148,10; 148,23 (5); jfr aš.

ašmas, -a ”åttonde”: Aszmas 106,12; aszmą 158,27 (2).

återge (= återlämna): ataduot 249,12; ataduo-dame 32,15; ataduost 150,7; ataduotomis… (9); jfr atiduoti.

ataeiti (= komma); ataeina 154,14 (1); jfr ataiti och ateiti.

87

[ataianciame 200,21 se ataiti.] atailsis (=vila): atailsi 50,19 (1); se atilsis. [ataysita 29,9 se attaisyti.] ataiti (=komma): ik kolay gis atais 216,8; notaiau 121,8; notaime 193,25; atais 154,4; ataian-ciame 200,21; dg. ki. ataysenciui; ataydams 173,14... (28); jfr ataeiti och ataiti. atavis (=främling): ataywiew aba pelgrīmay 203,16; ataywius 221,9 (2). atajimas (=ankomst): atagima 46,17; ataimą 195,23... (3); jfr atėjimas. ataminti (=minnas): atamena 85,14; ataminta 88,2... (4); jfr atminti. atasakyti (=svara): atasakia 181,13 (1); jfr atsakyti. atatrementi (=stöta bort) ”avvisa”: ne atatrems 64,7 (1); jfr attremti. ataugas ”liten gren som ympas in”: ataugay laisti ne ing tikrą kėmą įskiepi 186,13 (1). atausimas ”avsvalning”: atausima 66,18; 126,17... (3). ataušyti ”svalka av, återuppliva”: atausiusiu 24,16; dg. va. atausiti 121,25; vn. va. ataušęs 156,17 (1. kylde 156,17) (3). ataverti (=öppna): nasrus atawers 86,20; atawerey 151,6;... (3); jfr atverti. atboti (pol.) ”ge akt på, beakta”: o vienok asz ant to nodboiu 59,25—26 (1. jag bryr mig inte 59,26); neadboiem 164,13; nodboiem 164,20 (3); || jfr atsiveizdėti. atduoti (=ge tillbaka): atduot 64,5; 3 pers. atduosti 106,4; atduome 251,16... (8); jfr ataduoti. ateiti: ant swieta ateyt taykles 177,15; 3 pers. ateyti 234,23; atsięs 180,9; atencia 220,15 (=kommande); 42,6; 57,11; 58,12; 80,5; 91,22; 111,8; 122,18; 138,18; 139,27; 149,10; 149,15; 151,9; 158,20; 161,20; 169,20; 177,15; 178,22; 180,2; 195,25; 217,10; 234,23 (27); jfr ataeiti och ataiti. atėjimas: ateimas ira ketweriopas 148,2; 149,12; ateimą 156,19... (11); jfr atajimas. [atencija 220,15 se eti.] atgaivinti: Idant iusu sunkibese pats ius atgaywincia 179,10; atgaywina 14,18 (2). atgaivintojas: atgaywintoiau 221,7 (1). atgydyti ”återuppliva”: dusią musu atgiditi 128,5; dg. va. atgiditi 131,8 (82). atgimdyti: iš nauja atgimdinti budami 14,12 (1). atgimti: Dvasia sawo szwenta adgimtumbey 31,7 (1). atgyti: Ne drauge su iuo atgiom 167,2 (1). atgrąžinti ”återbörda, gottgöra”: atgrąžina smarkią rustenibę 87,6 (1).

atgręžti ”vända tillbaka”: atgręži weyda sawa 35,7; atgresi 63,11 (2). atgrįžti ”vända sig om”: id manęsp atgrįžtu 179,12 (1). atguldyti (övers.) ”skjuta upp”: atguldit ant kito cieso 249,4 (1. lägga åt sidan 249,3); atguldine-kime 82,10... (5); jfr atk elti. atilsis: Atmink atilsia sekmą dieną 108,5 (1); jfr atailis. atimti: naudas io ateme 169,9; atimdineia 186,10; attimtumbey 130,26; atimtas 246,13... (10). atkelti ”skilja åt”: ne atkialk szwentosios dwasios sawo 63,16 (1). atkirsti ”hugga av”: atkirsta ausi 160,13 (1). atlaidimas (=förlåtelse): troksztam grieku at-laydima 129,21 (1. förlåtelse 129,23...); atlaidima 113,7 (22). atlaisti (=förlåta): tey kis kaltiems atlaysti 168,7; notlays 191,13; atlaydziam 10,3 (1. vi förlåter 10,3); atlaystumbim 126,2... (3). atlankymas ”besök”: atlankimą 251,5 (1). atlankyti ”besöka”: atlankit 250,17; at-lankisim 92,7; atlankitas 246,21...(8). atlikti ”stanna kvar, bestå”: sawa cistato y atlika 110,18—19; atliks 61,26; 245,23 (3). atmainas ”förändring, ombyte”: Be at-mayno tatay tureio but 120,18; atmayną 128,16 (2). atmainyti ”förändra, förvandlas”: kitas drau-gistes ciesas atmayna 232,22—23; notmay-nancias 218,12—12; atmaynancuose 120,20; notmainomas 120,5 (5). atmainiai ”föränderligt”, adv.: ir kalba wisad tikribey/teysią szwenta neatmayniey 48,10—11 (1. utan hyckleri 48,11) (1). atmazgoti ”tvätta bort”: ano isztepima prigimta negali atmazgot 198,16—17 (1). atmesti ”stöta bort, avlägsna”: Idant piktą bažnyčią atmestu 134,14; atmesk 118,3; atmesta 73,9 (3). atminimas ”minne, hågkomst”: giarsit ant atminima mano 14,5—6; 124,18; 207,20... (6); jfr atmintis. atminti: o geribes wisada atmintumbit 124,16; atminti 185,24; atmink 98,23; atmindama 236,23; jfr ataminti. atmintis: 1) ”minne” (?): Jay turesi ant at-minties musu wisokias piktibes 96,16 (1. uppmärksamhet 96,16) (1); 2) ”minne, hågkomst” (övers.): atminties 222,12 (1. med tanke på 222,12) (1); || jfr atminimas. atnaujymas: atnaugima 11,19 (1); jfr atnauji-nimas.

88

atnaujinimas: atnauginima 201,16 (1); jfr atnaujinti

förnya: förnya min själ i sanning 145,19; förnya 63,15; förnyad 134,21 … (5).

medföra: vi medförde 196,22; medför 198,27; att medföra 193,3… (7).

atpentui ”nå, tillbaka” adv.: ne norekim griekuosn atpentui grįžti 127,3 (1).

atpildyti ”gottgöra”: kietweriopay tay norju atpildit 248,16; asm. te 248,14 (2).

atpirkėjas (övers.) ”frälsare”: atpirkieją 224,4 (l. återlösning 224,4); atpirkieju 252,12; atpirkiewaw 143,23; 202,7.

atpirkimas (övers.): atpirkima 8,7 (l. återlösning 8,7); 16,6… (4).

atpirkti (övers.): atpirktunbey 151,4; vn. va atpirkęs 97,9 (l. återlösa 97,9…); dg. va. atpirkti; atpirkdams 163,25… (11); || jfr atvaduoti.

atprovymas (sl.) ”hänvisning, sändning” vn. ki. atprowima 205,24 (1); jfr atprovyti.

atprovyti (sl.) ”låta gå förbi; utföra”: Šią dieną atprowit mumus 41,22; Tatai atprowies 216,17 (l. efter att ha förrättat 216,17) (2); || jfr atlikti DK 44.

atpulti ”dra sig tillbaka”: wisi atpuls 53,5 (l. avfaller 53,5) (1).

atrasti ”hitta”: o wietą małday atradau 53,10; 3 pers. atrastu 27,6; (l. fann 27,5); 211,6 (3).

atrišimas (övers.) ”syndernas förlåtelse”: atriszimas 206,5 (1); || jfr atlaidimas.

svar ”svar på frågor”: Atsakimas 2,11; 7,24; 199,4… (23).

svara ”svara den som frågar”: Atsakit 237,11; atsakia 181,19… (5); jfr atasakyti.

överlämna sig: 1) meylingay ir łangwiew turi iam atsidUot 236,9 (1); 2) ing… apweyzdeima atsid uokim 223,25; 1 pers. atsid uomi 237,18 (2).

nå ”uppnå”: ing žiwata ieytu kurio atsiekęs 251,12 (1).

återvändande: duok meylesp atsigrįžima 22,19 (1).

vända sig tillbaka: atsigrįžieti sawęsp 57,24 (1).

vända tillbaka: idant per tay tawęsp atsigrįžtu 250,16 (1).

bli kvar ”förbli, vara”: neatsiliks ne wienas 96,19 (1).

vila ”vila”: atsilsėjmo 173,16; atsilsėjma 38,25 (2); jfr atilsis och atailsis.

vila: atsilsėjo diena sekma 5,6; atsilsėtu 108,19… (4).

förändra sig ”ändra sig”: Nesang ką ane kalbeia negal atsimanyt 66,2–3; Teg atsimaynay 69,25… (3).

atsimuilyti (pol.) ”ta miste; förändras”: O meyle tawa niekad notsimuylis pries mane 51,10 (pol. A miłość twoia nieodmienna bywa 51,11); jfr muilyti; || jfr atsimainyti.

atsiprovyt (sl.) ”utföra, göra”: atsiprowis 222,9 (pol. się… odprawia 222,9) (1); jfr atprovyti; || jfr padaryti.

skilja sig: patis nuog draugistes atsiskiria 209,13; 204,12 (2); jfr atskirti.

rätta till sig ”bättra sig”: Todėl atsitieskim /piktibiu perstokim 149,22 (pol. się przyprawmy 149,22) (1).

sända: atsiusti tey kies sunu 157,22; atsiustas 155,9… (4).

svalka sig: atsiwasinkit manimpi 24,15; 164 11–12 (2); jfr svalna.

se åt „ta hänsyn till“: Atsiwizdek an to 136,20 (1).

skilja: atskiriem ir ne prilaydžiam Wečerosp 208,17–18 (1).

avstå från: Walandoy smerties ne ats toki 37,25; 248,1; Ir ne ats tosim potam nuogi žodžio, tawo 73,22 (l. I nie odstąpimy 73,22) (3)

avvisa: mažu nuog meyles savo… notstumia 195,1–2 (1).

attaisyti (=atitaisyti) (övers.) „utföra“: aba kaip žemay giesmemis ataysita ira 29, 8–9 (l. odprawowane 29,11) (1).

strömma till (=rinna till) „springa fram, komma“ (om människor): Tay ir židay išpazino… kada miestan attekieio 166,17 (1); jfr komma.

avlägsna (=avlägsna): attolint 173,15; nottolinki 182,3; attolink 113,23; attolintas 234,13… (9).

avvisa (=visa bort) „stöta bort, avlägsna“: manę nuog sawęs attremt 62,23; ne attremsi 57,4… (3); jfr stöta tillbaka.

friköpa „lösa ut, befria“: kurs mus krauiu atwada 76,16 (1); jfr lösa ut.

skjuta upp (övers.) „senarelägga“: turetu atwalkiot… ant kito čieso 249,3–4 (l. odwlaczać 249,3); atwalkiodinedami 81,16 (2).

äta kvällsmat (dial.) „äta kvällsmat“: atwecierioio 215,20 (l. odwieczerzał 215,20) (1).

öppna: hupas mana pats atwerti tey kis 63, 25–26 (l. otworzyć 63,25); 101,9; atweri rankas sawa 35,6 (l. otworzysz 35,6); atwers 115,14 (l. odewrzec 115,14); Sirdis musu atwersi 185,6 (l. naprawisz 185,6); atwertos duris 115,23 (l. otwarte 115,23) (6); jfr öppna.

89

svalna: Väntar svalnar en nedsänkt själ 103,16 (1).

fruktbarhet ”skörd” (?): ska ge … stor rikedom och överflöd av god fruktbarhet 185,7–9 (l. wielkie mostwo dobrego owocu) (1).

Augustas: Augustas 153,5 (1).

guld: auksa 158,24; singularis instrumentalis av maskulinum auksa 246,4 (2). [auksza 154,7: feltryck, ska vara aukszta; se aukštas.]

högsta används adjektiviskt och en gång substantiviskt (80,2); auksciausias 16,8; auksciausiasis 127,7… (7).

högt adverb: på himlen aukstzai 4,9; 107,11; 132,2; auksciaus 29,7; 84,12 (4).

hög: 1) ”höjd, höghet”: må ära vara … på hög höjd 155,25; 53,18; 141,16; 156,11; (4); 2) ”hög”: aukszton wietosn 66,17–18; 91,3; 122,10; 158,16 (4).

höghet: karalau aukstzibes 34,15; aukszti bey 115,5; pluralis genitiv av femininum aukstzibes 81,8… (4); jfr hög.

uppåt adverb: Och era hjärtan … lyft uppåt 218,9–10; 131,11 (2)

öra: och just där viskar örat 205,27; ausis 69,4… (9).

gryning: 1) ”dagens ljusning”: auszsroy 67,9; 93,7 (2); 2) ”öster”: singularis genitiv auszros 158,19 (1).

får ”troende”: från fiender, beskydda oss dina får 155,13–14; 36,15; 70,23; 81,15; 179,25; 209,15 (6).

bagge: Böj inte den Herrens knän, varken oxar eller baggar 46,10 (1).

lamm ”herre”: awinelis 178,27; 246,7 (2).

får: 1) ”lamm”: såsom ett oskyldigt får lider 112,22; (l. Baranek 112,21) (1); 2) ”troende”: föd oss såsom får som herden har skapat 116,10 (1).

B

Babylon: Babilona 99,3; 99,11… (6).

svält: hon dör av hunger 114,15 (1).

avsluta: ią wisada baykti 183,8; 3 pers. bayktu 45,22; 3 pers. baigie 172,4 (3).

rädsla: baimei 239,22; baymę 17,14; baymey 232,14… (12).

rädd adv.: baimingai 240,10 (jfr bogoboynie 240,11) (1).

förskräcklighet ”förfärlighet, våldsamhet, tyranni”…: baysibe 212,1; baisibiu 79,15; 143,7… (10).

förfärlighet ”våldsamhet”: atlays iumus baysuma rustibes sawa 28,22 (1); jfr baisybe.

förskräcklig, -t ”förfärlig, våldsam…”: baysus 103,2; baysu 44,21; baisuosiu 119,8; baysioy 116,22… (13).

röst: 1) est balsas girdetas 178,16; sjungom med samstämda röster 23,6…; 2) ”väntan”: touiau balsu 150,4; 180,7… (23).

vit, -t dg. va. baltos galwos 222, 6; 242,10 (2).

balvonas (br.) ”avgudabild”: vn. kl. bafwona 107,10; dg. kl. bafwonu 208,19; bafwanu 228,26 (3); || jfr avgudabild BrB I Sam 15; DP 89.

hjord ”boskapshjord”: han för dem som får och som sin hjord 70,24 (1).

trätor (-) ”osämja, gräl”: vn. ga. barnia 90,22; dg. ga. barnias 141,21 och barnis 142,16 (3).

skälla: baria anuos 195,7 (1).

bat (= men): pamete mane warguoli /bat tu mano ginku esi 54,9; bat wienoki tą paduksi turim 135,25; 211,6… (3); jfr bataig.

bataig (= betaig) ”men, dock“: bataig 4,25; 57,5; 181,7… (46). På vissa ställen används bat och bataig på samma sida (10,6 och 10,24; 65,23 och 65,8; 91,12 och 91,7).

bataiga (= betaiga): bataiga 123,18 (1); jfr bataig.

kyrka (sl.) ”bönhus; en gemenskap av troende”: Bažnyčia 133,3 (l. Zbor 133,3); bažničios 162,8; bažniciey 73,13; bažniciey 143,26… (43).

utan: denna preposition används med genitiv i nu gängse betydelser (vara, göra, lida … utan något): be wisokio sirdies abeiojima 95,10; kente be kaltes 161,7–8; Be tawes nieko ne galim 167,14 … (17).

nöd: beda 140,20; 149,19; 224,23… (7).

gudlös: singular genitiv bediewia 79,10; plural genitiv bediewiu 90,20… (4).

springa: tawęspi bekti 144,15; 113,9; 186,9 (4).

gosse ”litet barn”: Bernelis 152,8; 95,16; 154,22… (4).

pojke ”barn”: bernus 20,11; bernay 156,13 (2).

bespiečnai (pol.) ”tryggt”: duok id bespecznay giwentum 143,12–13 (l. przespiecznie 143,13) (1); || jfr gudriai.

Betleem ”Betlehem” 153,7… (3).

vidrighet ”all slags vidrighet”: biauribe 133,13; plural ackusativ biauribes 161,3… (5).

göra vidrig: biaurina mokslu piktu 72,25 (1); jfr biaurėtis.

äcklas av: žmonems pisznomis tokias biauris 43,14; nesibiauretu 187,2 (2).

90

biaurintis ”äcklas”: Patiecha vž girekus gaylintiemus /ir ieys biauran­tiemus 26, 16–18; 28,17 (2).

biaurumas: apmazgot nuogi biaurumu 62,7 (1); jfr biaurus.

biaurus ”smutsig, ond, osedlig”: biauraus 106 12; biauroia 109,18; biaurayseys 52,2 … (8).

bibel: Biblios 222,7 (1).

biednas, -a (sl.) ”fattig, utblottad”: biednas 140,10; biedna 67,16; sg. instr. biednaia 66,22; pl. nom. biedniey 156,4… (15); || jfr turtingas.

frukta (s.): biosiesi 91,17; biocia 51,4; nesibiome 61,15; bijotumbim 33,5; bijes 243,1; bijesi 249,9 nebijenciu 208,20… (29).

byla ”rättegång”: pl. gen. bihu 87,12 (1).

byloti ”tala, säga”: biłoti 79,5; 2:a pers. biłay 57,23; 3:e pers. biła 60,14 och Biloia 4,2; Biłodamas 166,10… (24).

blaudyti ”vandra vilse”: ir priwersk wisus blaudancius 118,4–5 (1. bledne y zlosciwe 118,4) (1); jfr užklysti.

bliūdas (br.) ”tallrik”: sg. acc. bluda 219,13 (1).

blūdas (br.) ”villfarelse, misstag; hedendom”: bludo 133,22; pl. gen. bludu 142,7; pl. acc. bludus 155,11 (3); || jfr klaidėjimas.

bluznierius (bluznierius) (sl.) ”förtalare, baktalare”: bluznieriaus 229,1 (1); || jfr piktožodis DP 173.

brangus, -i ”värdefull”: brangia 30,15; brangiausiu 30,18; brangiausioy 249,21; brangiausias 184,13… (18).

brolis ” trosfrände, meningsfrände”: Bukite tada tikri mano mieli broley ir seseres 28,18; brolemus 235,2; broleis 179,6… (20).

broderlig: broliszką 220,17 (1).

trumma (br.): bubnays 102,5 (1).

kyssande: bučiawimu 160,10 (1).

sätt ”sätt att handla, arbete; sedvänja”: surinkima… tas budas ira 203,4; singular instrumental budu 215,19; budus 204,8… (19).

budavoti (pol.) ”bygga”: budawok murus 64,8 (1) || jfr. bygga.

vaken budv.: vårt samvete må vara vaket i kärleken 39,2 (1).

liv ”liv, ålder”: genom hela vårt liv 32,14 (1).

buinas (dial.) ”fet, kraftig”: buynas 58,19 (1. buyna 58,19) (1).

underbar ”utomordentlig”: regieia žienklą buklinga 137,7–8 (1).

mun: vsskimšta turi buti burna 67,25 (1).

bursavoti (pol.) ”umgås, vara vän med”: Bursawoio dažnay su griesznayseis 121,4 (1); || jfr. vänskap.

trolldomsredskap ”redskap för spådom”: ant rubu burtas mete 161,13 (1).

vara: buti 76,19; esmi 2,12; esi 2,19; es 73,15; est 8,4; esme 135,10; este 86,3; tes [= te-esie] 157,12; bucia 122,23; butumbim 118,13; ir 6,9; yra 6,4; ner 100,2; nera 245,4; esas 177,14; santi 64,17 [= esanti]; sancioia 107,12; sancios 31,18; sancius 180,15; sancieys 55,5; sant 162,12; budami 98,13… (654).

[butu 235,18: korrekturfel; ska vara budu; se sätt.]

vistelse ”uppehållande”: prieg iam buwimą 183,20 (1).

C

capit. 33,12 [capitulum] ”indelning”: en tillfällig latinism.

[ciastis, ciastawok se čestis, čestavoti.]

cielas (vitry.) ”hel, fullständig”: kelsis wel cieli 111,23 (jfr cało 111,33) (1); || jfr. visas.

[ciertas, cieso…, cetwergie se čertas, čėsas, čėtvergas.…]

cimbolai (slav.): gen. pl. cimbolu 102,8 (1).

Cyprian 247,21 (1).

cnata (pol.) ”oskuld”: gen. pl. cnatas 17,15 (1); || jfr. gen. pl. gamtas DK 3,3; oskuld DK 3.

cnatlyvas (pol.) ”oskuldig”: gen. sg. cnatliwi 51,23; 95,16; 243,1 (3).

Colossensump 248,18 (1).

creda (lat.) ”framställning av trosartiklarna”: nom. sg. Credoy 172,25 (1); jfr. tro.

Č

čertas (dial.) ”djävul”: cierto 36,6; 37,19; 167,22… (9); || jfr velnias.

čėsas (dial.) ”tid, stund”: čiesas 247,9; čiesa 248,9; čiesai 121,5… (46); || jfr metas.

čestavoti (dial.) ”vörda”: Ciastawok 5,9; čiastawotumbem 235,22 (2); || jfr garbinti, gerbti DK 23.

čestis (dial.) ”ära, respekt”: čiastis 34,5; 106,8; 197,14… (12); || jfr šlovė, garbė.

četvergas (dial.) ”torsdag”: sg. dat. Cietwergie 160,4 (1).

här: Cia 75,14; här 101,23; 126,10; 230,16… (67).

čionay ”här”: ge oss allt gott här 21,8; čionay 98,11; 196,13; 220,20… (35).

čystas, -a (sl.) ”ren, oskyldig”: necistas 62,21; čista 145,17; cistumi 62,15; ne cisti 193,11… (16).

91

Renhet (pol.) ”renhet, kyskhet”: sg. gen. cistatos 177,19; sg. lok. cistatoy 110,18 (2); || jfr kyskhet.

tafsas (sl.) ”röra vid, ta på”: med våra händer har vi tafsat 223,7–8 (1).

D

da- (sl.): inte heller längre kan man känna tillfälle att låta sig bedragas 50,10 (l. dopuszcz); Ska du inte låta oss lägga oss till rätta efter behag 114,6; låt oss släppa fram barnet till mig 195,9; låt honom förklara sig 216,11; hon förklarar sig 217,12… (18); låta sig lösas upp 180,3; vi ska gå 212,20; hon låter sig… 236,7;

nu: nu har alla olyckor samlats över mig 59,23; 125,21; 227,12… (20); jfr nū.

se efter (pol.) ”se till, ta hänsyn till”: se efter 204,19. Se efter 162,2; medan han ser efter 138,9… (10); jfr se upp.

komma fram (hybrid): vi ska gå efter hans heliga ord 212,20 (1).

[dagans 8,5: tryckfel, ska vara dagaus (= himlens)]

sak: 1) ”ting, sak”: dayktas 230,20; 80,19; 2) ”något slags föremål”: Ne wok daykto artimoia 109,19; 3) ”orsak”: För vilken sak är du människa 3,6; 4) ”plats”: jag skulle bevara i hela saken 80,7 (33).

låta tillträde (=släppa in) (hybrid) ”släppa till”: låta tillträde att känna tillfälle 50,10; medan de låter tillträde 210,15… (6).

del (andel): 1) Tredje delen 8,18 (l. część 8,19); du delar av flera andelar 18,10; 2) ”öde”: De onda ska inte få ett sådant öde 44,3; 3) på vilket sätt ska vi få del av hennes öde 206,23… (12).

fördelning: daliimu 220,21 (1).

delägare ”medbrottsling, delaktig”: bli delägare i dessa heliga bröder 222,13 (1).

dela: du delar 7,24; hon delar 87,19… (4).

himmelsk, -t ”himmelsk, från himlen”: den himmelske fadern 17,9; sg. gen. danguieia 38,9; till den himmelske 250,9… (10); jfr dangujesis, dangujis.

den som är i himlen ”som finns i himlen, himmelsk”: danguie-sis 15,15; 117,19; 251,14… (12); jfr dang-uiis.

dangujis: dangujis 22,3; gen. sg. dangugi 143,19… (16); jfr. danguiejis, dangujesis.

dangus: full är himlen i din härlighet 150,14; himlens 158,12; till himlen 170,1… (94).

Danielis 137,7; 244,8 (2).

darbas: fullborda ditt arbete 4,25; arbeten 123,3; till arbetena 28,9… (30).

darymas: ära och deku görande… apwaykscio-tumbim 207,9; till görandet 222,19 (2).

daryti: jag gör mielasirdiste 4,16; jag gör dekas 60,19; Paiuoką gjorde alltid 88,6; göra 123,6; att göra 231,19; gör 64,8; medan de gjorde 165,21; görande 107,19… (107).

darytojas: 1) en god skapare 150,23; 2) ”skapare”: Tikuu... skapare av himmel och jord 7,4; 8,5 (3).

daržas: de var i trädgården tillsammans med sina 160,4 (l. w ogrodzie 160,4) (1).

daržinė: ligger i ladan 153,21 (1).

dasilaisi (hybrid) (=dasileisti) ”tillåta sig”: ney wel dasilayst priesz wirą tawa 236,7–8 (l. przewłaszczać 236,8) (1).

dasitirti (hybrid) ”erfara”: O ten dasitirsi teyses teypag mela 180,3 (1).

dasižinojimas (hybrid) ”kunskap, erfarenhet”: frågande eller dasižinojimą 204,8 (1).

daswiečijimas (pol.) ”bekräftelse, vittnesbörd”: daswiečėima 206,11 (l. doświadczę-nia 206,11) (2).

daswiečyti (pol.) ”bekräfta, vittna”: 3:e pers. daswiečii 216,12 (l. doświadczyć 216,13); ne daswiečia 217,12–13 (2).

daug: låt mycket bli kvar åt oss 28,24; 33,9; 44,11; 63,20; 141,18; 147,3; 162,6; 204,10; 212,3; 216,19; 229,3; 229,4; 224,15; 242,24; 250,14 (16).

daugau 221,8: korrekturfel, ska vara dangaus].

daugesn ”mer”: daugiasn ne rustinkit 46,5 (1).

daugi ”många, mycket”: daugi silwartu attrėmsi 37,9; 44,9; 49,11; 49,12; 121,10; 122,21; 123,8; 138,4; 180,10 (9).

daugiaus ”mer”: ia daugiaus ne pažey-sumbim 27,11; 148,5; 236,22… (9).

daugis ”många, mängd”: ant daugia dalia daliesi 10,10; daugia 48,2 … (4).

dauginti(s) ”öka”: Buk tawo karaliste /teikis ią musp dauginti 116,10; daugintusi 72,10… (4).

dauksinti ”öka”: dauksink bažnyčia szwen-tąją 118,8 (1); jfr dauginti.

Davidas: sg. gen. Dawida 47,1 (1); jfr Dovy-das.

givande: vi har från det heliga givandet 155,22 (1).

dažnai adv.: perszokdami dažnay norą 26,15; 121,4; 210,13… (5); dažniaus 138,22 (1).

ofta: i den frekventa kunskapen om dig (l. wstawicz-nym 197,4) (1).

92

moln: ett moln täcker/överskuggar 172,5 (1).

bränning: de skulle ha burit fram ett offer för bränning 233,11 (dvs. ypalienė 233,10) (1).

brinna: må det inte brinna i den eviga lågan 183,15; i den andra betydelsen: må det brinna 64,2 (2).

gudomlig ”gudomlig”: Deywiszkam 224,2 (1).

gudomlig, -t ”gudomlig, -t”: deywiszkian apweyzdejiman 39,23; i singularis: mielasirdistes deywiskies 26,25; 211,1… (8).

gudomlighet ”gudom, gudomlighet”: i singularis: deiwistes 45,10; i singularis: Deywistey 175,20… (6).

tack (br.) ”tacksägelse, tack”: asz jam padarisíu deka 59,17; pluralis: deku 207,9; pluralis: dek as 151,19 (jfr dzięki 151,19)… (13).

tacksägelse (br.): dekawoima 183,21 (1).

tacka (br.); dekawot 231,17; Dekawoki-meg 17,5; dekawotumbim 34,17; dekawodami 15,18… (17).

[dektu se brinna.]

på grund av: 1) med genitiv för att uttrycka orsak: o anis del silpnuma amžia ne gal wayksciot 195,22; 16,22; 101,3…; 2) med genitiv för att uttrycka ändamål (övers.): Del sawo szlowes sweika mane layka 50,24 (jfr dla swey chwały 50,24); 205,13; 207,23… (83).

delia ”på grund av”, med genitiv för att uttrycka orsak: delia sunaws tawa miela 20,17; dela 21,10; 56,21; 122,19; 144,2; 159,16; 164,3 (7).

delagi ”på grund av”, med genitiv för att uttrycka orsak: Delagi to dabar wisi ios waga arba 72,15 (1).

delgi ”på grund av”, med genitiv för att uttrycka orsak: Delgi to džiaugiuos linksmsay sirdii sawo 50,4; 56,2… (6).

täcka ”övertäcka, skydda, dölja (?)”: negi-deng… weyda tawa 54,3; nuog welnia ir pakusu dengia 112,13; idant ios perszokius kiestumeby 234,11–12 (3).

duga: 1) ”passa”: dera sirdis sawa… pakielti 141,7; 2) ”förhandla”: Derek su tawa presz-tarniku 247,11–12; 3) ”komma överens, leva i samförstånd”: tu wisada su žmogum ne deresi 178,10–11… (5).

samordna ”förlika, förena”: mus su tawim wisad derintu 185,16–17 (1).

förlikning ”fred, samförstånd”: dermę 158,17; 124,8; singular lokativ dermeyey 187,3…(4).

förlikt ”i samförstånd, harmoniskt”, adverb: duokim szlowę wisi dermey 81,3 (1).

lägga: biaurus daiktus dedam 120,8; dedamas 195,15 (2);

hända ”ske”: kas čia žiamey destis 184,5 (1).

tionde: Desimtas 106,14 (1).

tiondel: desimti sawo prisakimu 105,13; plural genitiv desimtis 81,25 (2).

tiondel tukstanciu 79,20 (1).

höger ”höger hand, sida, hälft…”: används som substantiv och adjektiv, t.ex.: sedi podesinei rankai 8,16; 91,15…; sedinciopi po desiney 131,11–12; 174,9… (21).

högra ”höger”: pirstzas desins 175,12 (1).

nionde, -a: Dewinta 106,13; Dewintoie 161,17 (2).

[Dideis 232,25 korrigeringsfel; det ska vara didelis.]

storhet ”storhet, mängd”: garbinkite gi pagaley gausios didibes 101,24–25 (l. wiel-kosci 101,25); duos kožną ciesą didibe way-siaus 185,7–8 (l. mnostwo 185,8); 126,16 (3).

stor adverb: didei 114,18 (1); jfr didžiai.

stor: singular genitiv dideles 102,22 (1).

stor, -t ”stor, -t”: didis 81,5; dide 61,3; singular genitiv didžioia 133,22; dides 143,6; singular ackusativ didii 82,21; didę 56,4; singular instrumental didžiu 58,20; dide 180,2 och didžia 245,16; singular lokativ didey 104,14; diden 89,12; didespi 22,14; plural genitiv didžiu 27,25; 54,19; plural instrumental didžiais 139,12; didems 72,18; didžiuos 62,20; didesnis 139,6; didasnio 205,13; didžiausias 117,4… (81).

storlek: efter din storhet ser vi 62,5–6 (1).

storligen adv.: storligen … jag tackar 49,19 (1).

dag: 1) på tredje dagen förändrades 159,21; 111,3; 170,17…; 2) ”tid, stund”: jag ska vänta på mina dagar 90,21; 67,8… (74).

Gud ”bibl.”: Gud 64,7; sg. dat. till Gud 65,18; till Gud 137,10, till Gud 91,13… (477).

förgäves ”tomt, förgäves”: Förgäves vaktar väktarna om natten 93,7 (2).

arbeta ”göra”: arbeta 106,6; arbeta! 109,18… (9).

disciplin (latin): sg. gen. disciplinens 206,14; 220,14 (2).

under (vitry.) ”under”: det visar underverk genom den vissheten 122,19 (1); || jfr. underverk.

underbar (vitry.) ”förunderlig, mirakulös”: underbar 149,11; underbart 128,15; underbara 227,10… (5).

gåva: Du gav sju gåvor 175,12; gåva 23,4; när vi återvänder ska vi ge gåvor 127,4; gåvor 76,25; med gåvor 29,16… (27).

gratis ”förgäves”: Min bön har inte gått förgäves 55,24; 109,14… (5).

gåvobringande ”som ges som gåva” particip: gammal betydelse: gåva till syndernas förlåtelse 212,24 (1).

gåvogivande: och gåvogivande av gemenskap 224,8 (1).

93

att ge: sunu… mumus dowanoio 152,8; dowanoti 15,16; vn. na. dowanotay 185,22… (8).

David: Dowida 67,1… (67).

drapana ”plagg”: drapana 193,16 (1).

djärvt adv.: drąsey 60,17; 79,5; 86,3… (6).

djärv adj.: drąsią 53,21 (1).

riva sönder: wisą nakti wargina… draskie 160,16 (1).

tillsammans adv.: draugia su Ponu musu 17,19; draugie 167,2; 170,11; 240,11… (10).

gemenskap ”vänskap, skara”: draugiey žiamindamiesi po io akims 81,11; wisi draugieia wadinkit sawuoiu 102,14 (2); jfr. gemenskap.

gemenskap ”vänskap, skara”: regit… draugibę …su Abromu 223,13; draugiben susieie 19,14; vn. vie. draugibey 127,19… (18).

vänskap ”vänskap, sällskap”: draugiste musu su kunu ir krauju 218,4; kursai ius tosp draugisteps paszawkia 238,3–4; 30,3; 223,11…(27).

förbjuda: turi but su gieda nuog draugistes szwentos drausti 206,13 (l. hamowani 206,14); nedrauskit 195,10… (4).

behärska sig ”styra sig, ordna sig”: žmogus… turi ramintis irgi draustis 58,8–9 (1).

darra: Drebu alkanas budamas 88,25; drebeia 162,10… (4).

utpressare ”utsugare”: dg. ki. dreskieiu 208,27 (l. łupieczcow 208,27) (1).

våga ”drista”: dręsate 64,21; dręsa 142,3; ne dręsdami 210,9… (5).

dręsus ”djärv”: dręsus 137,12 (l. przespięczeń 137,11) (1); jfr. djärv.

kraftigt ”starkt” adv.: drutay 119,3; 186,17; (2).

styrka ”styrka”: pamink drutibes piktiui 69,23; (l. vilnosę 69,24); drutibe sanariu duok 251,4 (2).

stärka ”befästa, stärka”: vžų dayktą tikriausią drutinti 79,6; teyks drutint meyle sawa 146,3; 156,20 (3).

två: du 149,22; dg. ki. dwieiu 10,13; 105,14… (7).

stoft: apsigręžia ing dulkies ir ziame 35,10; 44,4; 84,26 (3).

hopp (dūksė?) ”hopp”: nes amžinop džiauksmop tamuy nera dukses 140,22; vn. vie. duksey 46,21 (2); jfr duksis.

suckande ”suckande”: duksegiimo 19,4 (1).

hoppas ”hoppas, förtrösta”: iszklaukus Diewe tawimpi duksincia 47,10; kursay duksis teysibey 48,10; wienok łoskoy tawo mes duksim 146,22… (14).

hopp (dūksis?) ”hopp, förtröstan”: duksis 53,9; 173,24 (2).

dotter: dukte 5,2; dg. ki. dukteru 94,14; dukterimis 17,18… (5).

tanke (sl.) ”tanke”: vn. ki. dumos 69,26; duma 191,18; vn. vie. dumoie 49,23; dg. ga. dumas 41,20… (13).

grubbla (sl.) ”fundera, tänka”: dumot 42,4; 2 asm. dumoi 115,20; Dumoia 103,10; Dumodamas 60,2… (3); || jfr mąstyti DK 30.

grop: kastad i en djup grop 137,6 (1).

bröd: Tu duona isz dangaus esi 130,21; duonos 13,7; duonaus 9,24 [korrekturfel, ska vara duonos]; dounoy 172,22… (24).

gåva ”offer, gåva”: dg. ga. duonas 63,27 (1)

ge (s) ”ge, tilldela, skänka någon något”: duoti 185,3; 1 asm. duomi 148,10; duomies 146,11; 2 asm. duosi 128,7; 3 asm. duost 194,3; dawey 53,27; duocia 63,27; duotumbei 179,8; Duokig 240,8; dawęs 63,18; duotas 208,16; duodamas 221,13; duot 42,10 [korrekturfel, ska vara duok]… (228).

dörr: Dörrarna är redan öppna 115,23; 83,4; genom dörren 115,13 (3).

suckande: dusawima 103,15; 182,19 (2).

sucka: såsom jag suckade, du kära själ, 47,19; (jfr. l. vfal 47,20) (1).

själ (pol.): 1) ”själ, ande”: dusia 58,23; sg. gen. dusiey 44,11; dusioy 121,10…; 2) ”hjärta (?)”: dusiose 175,21 (jfr. w sercach naszych 175,21)…(90); || jfr. siela DK 22.

själmördare (br.) ”själamördare, mördare”: sg. instr. dusiagubiu 90,19; 208,24 (2).

styrka (pol.) ”styrka, fasthet”: sg. gen. dužibes 83,3 (1); || jfr. styrka.

gods (sl.): dwaro 153,4; pl. gen. dwaru 46, 15; 94,19 (3).

ande: dwasia mano iszista 99,19; i hans ande/för onda gärningar finner Herren inte 56,15; Dwasey szwentay 86,12; dwasiosp 176,18…(97).

andligt adv.: dwasiszkay 126,23; 127,11; så skall vi också ta emot andligen 131,12–13 (3).

andlig adj.: ateimas… dwasiszkas 148,3; dwasiszkame 138,8; 217,25 (3).

glädje: džiauksmą 232,26; džiauksmą 76,6; džiauksmais 94,13…(29).

glädjas: džiaugiuos 52,9; džiaugias 56,3; Džiaukitesig 58,15…(11).

E

Edomskus: ack. gen. Edomsku 98,24 (1).

Egypten: ack. gen. Egypta 71,23; Eghipta 4,5…(3).

om känslan: Ey 145,4; 146,2…(4).

94

gå: paskuy gi nor eiti 25,3; eyme 183,5; 3 pers. gå 49,12; eia 158,22, eytu 203,22...; former av participet i svag stam i presens: ent 39,19 [=einant]; entis 206,11; atencia 220,15; ataiančiame 200,21; paenčios 110,14; paenčią 111,12; nepriemusiemus 228,18; prientiemus 206,12...(43).

Eliošius: ack. gen. Eliosiaus 161,19 (1).

Emanuel 156,23 (1).

tagande: ack. gen. emima 205,25 (1).

örn: ack. gen. ereli 83,24 (1).

törne: erszkiečiey 184,26; erszkiečius 72,5 (2).

[es, esme, este, esti žr. būti.]

evangelista (sl.) ”evangelist” kyrks.: Ewan-gelista 242,22; 13,13 (2).

evanelija (sl.) ”evangelium” kyrks.: Ewanielios 24,9 (1).

evangelium (sl.) kyrks.: Evangelios 25,7; ewan-gelioy 24,20...(7).

Ezaiošius: Ezaiošius 152,20; 242,7 (2).

F

figur (sl.) ”sedvänja”: iszpiIdes figuras sanas 180,18–19 (l. figure 180,19) (1); || jfr. sedvänja.

G

gadinti ”förstöra”: gadina 72,20; 113,8 (2).

tupp: en tupp gal 160,20 (1).

gailejimas ”ånger”: gaileima 144,9; 247,10 (3).

gailet(i)s ”ångra sig, göra bot”: gayleti 71,11; gaylis 84,15; nesiga y(e)ia 164,4; gaylimesi 28,2; gaylite 28,19; gayletumbim 125,27; gaylinčia 57,5; gailedams 145,4...(23).

gailintis ”bli arg, vredgas”: gaylinas ant manęs /iszkiele rankas 87,2 (1).

gaišinti ”förstöra, förslösa”: diens gaysinu sawas 90,21; gaysinti 20,9; 184,26 (3).

gaišti ”gå under”: isz meyles tawa badu gie ne gaysta 114,14–15 (1).

upplivande: För själens upplivande 116,14 (1).

gaivinti ”vederliva, stärka”: dwasia sawo szwenta gaiwintumbey 225,9; gaywindamas 75,15; 169,13 (3).

galas ”slut”: galas Psalmu 104,17; Ant galo girdeiot 218,3; temus tey kis galą padariti 73,3; O pab aygos musu galop 41,12; ateys tikras galas 138,19; vn. na. gali 31,4; 141,21; 200,26; 203,28; 220,9; 251,6.

kunna: sånger som kan sjungas 40,18; ingen kan angripa mig 49,17; så att jag kunde ge dig ära 100,12–13; jag kan 6,15; vi skulle kunna 127,14; n. sg. kan 81,6; dg. pl. icke kunnandes 18,23; förmående 155,3...(72).

galiausiai ”sist, till slut”: galiausey pras isime 18,17; 229,22 (2).

galiausis, -ia ”sist, -a”: vn. ga. ga-lausi 30,18 ir gal usia 42,4; gal ausiu 173,15...(4).

makt ”makt, styrka, kraft, styrka”: galibe 10,26; galibes 150,9; galibę 137,3; galibemis 114,9...(34).

Galileja: Galileos 172,16; 164,14 (2).

huvud ”kroppsdel; ledare”: kunas wisas esti nuog galvos redomas 234,3–4; idant butumbeyt gāva moteres tawa 233,23–24; galwomis 89,2...(19).

nog adverb. ”tillräckligt”: gana darote 231,20–21; 247,1; 242,16 (3).

betesmark: aweles io gieru ganiklu 81,15 (1).

herde (övers.) ”befriare” bibl.: ganitoio 73,24 (l. pasterza 73,24) (1).

valla: 1) ”vakta” bibl.: Asz piemuo ius wisad gieray ganau 121,16; 2) ganidam piem enes 158,5; ganantiemus 153,26 (3).

ära (=ära): garba 35,13; garbos 227,22; garbą 163,14; garboy 151,8; garbona 172,6; garbas 92,10...(55); jfr ära.

ära ”härlighet, lovprisning, respekt”: Garbe 38,2; garbes 52,7; garbemis 81,2...(16); jfr ära.

ärofull adj.: garbingas 225,14 (1).

ära ”vörda, lovprisa”: Garbink tewa motina tawo 108,21; garbinti 71,3; garbina 80,20; garbinkite 89,20; garbintumbey 235,23; n. sg. garbintas 225,16; garbindams 67,5...(56); jfr vörda DK 23.

äradyrkare, -dyrkerska arba balwanu garbintojos kokios ne imtu 228,26; 208,19 (2).

hjord ”hjord, skara”: Mums garduy tawa grumzdžia 141,19–20 (l. trozdie 141,19) (2).

[garga 36,15: korrekturfel, det ska stå garda.

redo (pol.) ”beredd”: esi gat aws mums padeti 184,6–7 (l. gotow 184,7); 192,10 (3); || jfr rusta sig.

beredelse (sl.) ”förberedelse”: gatavvima 205,15 (1); || jfr rusta sig.

gatavyti (dial.) ”förbereda, iordningställa”: tu gatavii stala mana 51,7 (jfr gotuiesz 51,8) (1); || jfr rangtis.

gausi ”riklig”: garbinkite gi pagaley gausios didibes 101,24–25 (1).

95

gausiai adv.: Tures gausey ant izskalbos zodzia 93,25 (1). gausinti ”berika, öka”: giara gausindama linksmin 113,4–5 (1). gauti: meylę tawa gautumbim 23,19; gaus 125,9; negaus 61,26...(6). gėda: gieda 89,9; tie neprietelus mano impuls diden giedon 89,12 (2). gėdėtis: Nesigiedes eit po akim suda 93,24; nesigededami 82,21...(5). gėdingai adv.: giedingay 161,5–6 (1). gėdimas ”begär, önskan”: dažaydami... kunuy wisokią gėdimą 26,18 (1). geisti ”önska”: malones tawa gieydžiame 21,5; mana dowanu ne gieydi 49,7–8; gieyzdami 192,22...(34). gelbimas ”räddning”: gialbimo 141,11 (1) gelbėti: gialbet 146,9; 3 pers. Gielbti nuog nebespecznu ciesu 60,24; Gialbiem 52,18 [=rädda mig]...(26). gelbėtojas ”frälsare” bž.: gialbetojas 162,2; gialbetoia 20,18; 86,13; 146,8 (11). Genesis 194,14 (1). geluo ”orm”: tas gieluo neingils 79,21 (1). geradėjas (övers.) ”välgörare”: gieradejaw 30,5; dg. ki. gieradeju 49,15–16 (2). geradėjystė (övers.) ”god gärning, godhet”: vn. ki. gieradeytes 8,21; dg. ga. giaradaystes 14,16; 26,16 (jfr dobrodzieystwa 26,16) (24); || jfr gerybė. gerai adv.: darikig Pone sionui giaray 64,8; giera 120,16 (16); gieraus 19,8; 62,24...(8); gierausey 204,22; 210,7 (2); gierey 106,27 korrekturfel (= gieray). geras, -a gera: gieras 96,22; giaramuy 64,17; gierui 44,5; gierump 98,9; geriasnio 201,1; geriausiasis 31,24...(65). gerybė: Nes gieribey tawa paduksi turiu 47,22; gieribe 165,15; 193,14...(25). gėrybė (?): tawo gieribes marsina 20,4; gieribemis 196,2 (jfr dobrodzieystwy 196,2); 70,17...(9?). gėrimas: 1) handling: gierimu 149,8; 2) ”dryck”: vn. ga. gierima 217,26; 217,27...(5). gerklė: gierkle mano tawe wisad szlowis 63,26–27; 89,17; 114,4 (3). gerti: winą isz kubkos giarem 223,9–10; Giarkit 13,26; te gier 216,13; 221,22...(10). gi hjälpord: per kuri gi mus... iszwalvinay 30,13–15; kaip ir gi mes atlydžiame 118,22; Del gi to tey kies paszlawinti 108,17; kogi 50,17; aszgi 54,2; negidenk 54,3; tey kisig 251,17; irgi 58,9; izgi 74,15; negi 124,5...

Partikeln gi används oftast inte separat, utan tillsammans med ett annat ord; på vissa ställen i den förkortade formen -g, t.ex.: Dekawokimeg 16,2; Džiaukitesig 58,15; darikig 64,8; nuog 42,11... [gialbet..., giama..., giaras..., giarkit... se gelbėti, gimti, geras, gerti.] gydyti: gidžia wisas ligas 83,19; giditu 148,8 (2). gydytojas: Teykis but ligoniu giditoiu 31,27 (1). [gieda, giedia, giedingai se gėda, gėdėtis, gėdingai.]giedojimas: giedogimay linksmi 153,17 (1). giedoti: su Angiołais amžinay giedoti 144,7; 3 pers. giesti 150,12; giedotos 40,19; giedodams 106,18...(30). giedrus: kur est giedriuu pawersmes wandenu 50,22 (1). [gieyst..., gielbeti..., gieluo, giems, gier..., giera-deystes, gierimu..., gieruiu..., gierkle... se geisti, gelbėti, gėluo, jie, gerti, geras, geradėjystė, gerklė.]giesmė: giesmes apie dwasią szwentą 174,12; Giesme 110,3; giesmemis 29,9; 202,1...(66). giesmelė: dg. ga. giesmeles 19,10; 98,11...(1); jfr giesmė. [gieszkau... se ieškoti.]gilai adv.: wandeni giley 107,14 (1). gili adj. gilon duobena 137,6 (1). gilumas (övers.): Isz giluma grieku mano 96,10 (jfr Z. Głębokości 96,10) (1). gimdymas: Jiuos saw szužia gimdimop naujopi 75,21 (1). gimdytojai ”föräldrar”: gimditoiey 199,15; 200,1; 228,13...(7). gimdyti: Panna tureia sunu gimditi 156,21; gimditu 153,3 (2). gimdyva ”mor”: vn. ki. gimdiwas 88,2 (1). gimimas ”födelse; natur; släkte”: stebuklingas gimimas 152,10; gimimu 152,17; pastiprina terp žmoniu swetima gimima 72,3–4 (jfr zmocnili się bardzo mocnie w ludu cudzego 72,3–4); tatay del nuteysima wisokia žmoniu gimima 111,3–4 (jfr To dla usprawiedliwienia wszego ludzkiego plemienia 111,3–4) (4). giminė ”släkte, folk; generation”: Tu esi ana gimine 129,4 (jfr plemię 129,4); Wisos gimines te tur sawimpi szlowingą 113,19–20 (jfr narody 113,19); pamsties ant tewu... iki giminey kietwirtay 107,18–20...(91). gymis ”ansikte; avbild”: ir ta pateriotą gimi sawa sunump sawa mielasiasme sugrą-

96

veta 30,12; den heliga jungfrun födde med en suck 160,16 (2).

födas: du föddes av Maria 151,3; föds 198,10; född 7,8… (17).

[gindive 54,8: korrekturfel, det ska vara gim-diwe.]

gynej as: tu mano ginejas 67,10; 69,22; 91,7 … (7).

gynimas ”försvar”: su wisu ginimu sawa pamete warguoli 54, 9–10; ginima 37,16; 99,25 (3).

ginklas: 1) ”försvar”: idant po ginklu tawa giwent galetumbim 32, 17–18. (jfr ob-roną 32,17); 54,10; 89,13; 2) ”försvarare”: Ponas sargu Ponas ginkhu 91, 13–14; 3) ”vapen”(?): ginkla sawo man pridawey 69,14;…(10).

Polska ord – obroncą (77,3), obrony (72,17), obronę (80,3), obroną (32,17) översätts med ginklu; endast en gång har obronę (141,9) översatts med apgynimą (141,8).

försvara: försvara hans yttersta bädd 69,19; försvarar 113, 6; jag ska försvara 80,13; du skulle försvara 234,1; försvaras 234,4–5…(16).

gintis ”förneka”: niekada to nesigin-tumbey 181,15–16; gines 149,19 (2).

gintojas ”försvarare”: Gintoiau 37,18 (1).

höra: Du ska ge glädje åt att höra 63,9; vi skulle höra 180,4; hört 178,17; medan de hörde 78,6…(19).

vattna: Teypagi krauiu girdi [=girdai] oss 129,15; girdi oss med malkais aszaru 71,18 (2).

beröm ”lovprisning”: plural genitiv girius 233,14 (1).

girkłas ”beröm”: Esi szaknis tawa wina dawey isz sawe girktą swewyką 130,25–26; 130,14; 161,13 (3).

berömma: jag måste berömma din Herres godhet 47,24; giri 239,5 (2).

fyllerist: plural dativ girtuoklu 209,1 (1).

[gis… se jis.]

levande, -a ”levande, evig”: giwas giedodamas szlowisiu 100,18; jag ska ge en bön åt den levande Guden 60,5–6…(21).

liv: 1) ”livstid”: och genom alla våra livsdagar 25,17; 50,13; 2) ”hem, bostad; gård”: här är mitt hem 90,19–20; hur ljuvliga dina boningar är 75,3; 48,8…(16).

leva: giwenti 71,2; gywesių 148,24; giwęs 130,9; giwentumbei 5,10; giwenanti 113, 13…(76).

invånare: giwentojey 150,18–19 (1).

sluta sig till ”förenas”: glaudies vieniben su mumis 128,19 (1).

pil plural dativ gluosniu 98,4 (1).

gom gomuriop 98,18 (1).

värna ”beskydda”: kaip waykus sawa goploia 19,18 (1).

kista (sl.): singular genitiv graba 149,12; grabana 162,25; 170,21…(8).

förmaning ”uppmuntran, maning, påminnelse”: graudenimas dekų darimop 222,18; 38,6; 220,16…(5).

förmana ”uppmuntra, påminna”: graudena 216,18; graudena žmones idant melstus nobaznay 219,20 (jfr napomina) (3).

vackert adv.: gražey 65,5; 73,7; 84,11…(5).

skönhet: Iszgadinta ios gražibe pirmoy 73,5 (l. krasa) (1).

återlämna: lauka žiedus gražindams 153,23 (1).

återvända: žiwatop gražindams 138,22 (1).

snabbt adv.: greytay 154,14; greyčiaus 204, 17 (2).

vrida ”vända”: ležiuwa ant pikto negręž-dams 48,13–14; 250,15 (2).

synd (sl.) ”synd, skuld”: griekie 146, 24; griekamus 129,16; griekais 147,2; griekuosn 127,3…(103); || jfr. skuld; synd DK 13.

synda (br.) ”begå synd”: griesiti 147,6; gresiom 147,3 …(4); jfr. synda.

syndig (br.) ”syndig, skyldig”: griesz-nas 66,12; griesznopi 148,19; grieszniemus 123,17 (l. grzesznikom 123,16)…(32); || jfr. skyldig.

syndare (br.) ”syndare”: griesniku 45,5 (1).

gnissla ”gnissla med tänderna”: sutrink dantis griesniku ant mane griežencius 45,5–6 (1).

falla ”falla omkull”: po desiney desims tukstan-čių grųs 79,20 (1).

återvända: griszti 127,4; grįždam dowanas paterosim 127,4 (2).

vrida ”förvränga”: galwomis grįžiuoja 89,2 (1).

brev (br.) ”brev”: gromata 245,13; 13,15; 246,17 (13).

skönhet: grožibes 236,5; 236,12; 239,24; 241,1 (4).

grumzdimas ”mummel, vrede”: jag skall aldrig förfäras av de ogudaktigas mummel 64,18–19; jfr. grumzdėti.

grumzti ”vredgas, hota”: fursten hotar honom 61,17; 141,20 (2).

gruntas (pol.) ”grund”: grund 98,26 (l. gruntu 98,26); 60,22 (2); || jfr. pamatas Mž. 27.

gruntavnai (pol.) adverb: ”huvudsakligen”: gruntawnay 245,19 (l. gruntownie 245,20) (1).

7. Iš lietuvių leksikologijos ir leksikografijos

97

-gu frågepartikel: Kan du uppfylla detta bud... 6,15; Känner du ditt hjärta 9,3; länge 45,20; Pagužistat 199, 5—6...

gūdra ”midnatt, nattens djup”: Dikay vakar håller vakt i nattens gudros 93,5—6 (1); jfr. gūdrumas.

gūdriai ”klokt, vaksamt” adverb: serkti pats ir gudrey iaučia 112,14 (1. pilno 112, 14) (1).

gūdrumas ”midnatt, nattens djup”: gudrum nakties ir auzroy tawe atmindamas 67,9—10; gudrume nakties 153,27 (1. vid midnatt 153,27) (2).

gukštinėti ”gå omkring”: låt dig alltid gå här tillsammans med de fattiga 87,16—17 (1).

guldýti (övers.) ”lägga”: hos dig lägger jag mitt hopp 96,12—13 (1. Pokładam w tobie wfanie 96,12...); gulditumbim 176,16; guldinčius 173,24; guldidami 184,10; 114,18; 184,10...(8).

ligga: ändå ligger i ladan 153,21—22; låg 166,12; ligger 153,8; liggande 154,2; liggande 158,10...(10).

lägga sig: Małda gultu ent 39,19 (1).

gundymas: ge inte i frestelse 123,18; 138, 8; 141,10...(8).

fresta: inte skulle fresta 36,16; fresta 51,17; 134,10 (3).

liggplats: ligger i sin egen säng 153,22 (1).

gvoltas (pol.) ”tvång”: gwolta ne daritum bey 236,19—20 (1); || jfr. priespauda DK 34.

gvoltavoti (pol.) ”kränka”: istatimay szwenti io est gwałtawoiami 191,13—14 (1. gwałcone 191,14) (1). || se pažeisti.

H

hadina (vitry.) ”timme”: vn. ga. hadina 160, 21; hadinoy 161,17; 161,4 (3); || jfr valanda.

hadnai (vitry.) ”på ett passande, värdigt sätt”: priimt hadnay 127,10; (1. godnie 127,20) 131,26; 203,8...(7).

hadnas, -a (vitry.) ”passande”: nehadnas 216,21 (1. niegodne 216,10...) nehadno 217,4; hadnays 127,8; 221,3...(3); || jfr reikėjamas AK 31.

hadnastis (vitry.) ”lämplighet; värde”: dg. ga. hadnastis 132,15; idant mes pažine hadnasti musu draugistes 217,24; hadnastę 217,22 (1. godność 217,24)...(5).

Heli 161,18 kyrkl. (1).

heretikas (slav.): dg. ki. heretiku 208,21; Heretikus 41,4 (1. Heretiki 41,4) (2).

hetmonas (slav.) ”befälhavare”: Hetmona 86,6 (1); || jfr vadas Mž 247.

historia (slav.) ”historia”: dg. ki. Historiu 229,4 (1. Historye 229,4) (1).

honbyti (pol.) ”förlöjliga, skämma ut”: hónbit 142,21 (1. hanbić 142,21); || jfr pagėdinti.

Ch

Kerub 150,10 kyrkl. (1).

Christus, Christusas kyrkl.: Christus 166,10; Christusas 29,18; Christaus 185,22; Christusa 13,6... (175). —Formerna Christusas, särskilt genitivformen (Christusa), förekommer oftare.

I, Į, Y

į: 1) i stället för prepositionen i används överallt endast ing; 2) prefixet į- förekommer betydligt oftare än im- eller im-; se ord med į- (įsakymas, įsakyti...), in- (indėti, ingilti,...) och im- (impulti).

id ”idant”: id daugiau ne pažeystumbim 27,11; 53,10; 80,6... (77).

På vissa ställen används id och idant parallellt på samma sida (t.ex. id 25,6 och idant 25,16; 91,21 och 91,21); idant används genomgående (med undantag för 247,1) från s. 220 till slutet; jfr idant.

idant: O turesime praszit idant... teyktus mus vžlaykit 39,3—4; teykis apszwies ak is mano drasey / idant ne vžmikcia smerčia vmay 47,11—12; 118,12; 171,19... (207); jfr id.

idante: idante hadnais butumbime 131,22—23 (1); jfr idant.

idantigi: idantigi 21,5; 191,15 (2); jfr idant.

gå: gå inte på onda vägar 43,12; han går inte in i världen 82,6; gick 154,21; pres. ind. 3 pers. sg. går 83,4... (10).

[ies 134,19: korrekturfel, det ska vara ies].

söka: låt oss inte söka i världen 172,22; grieszkau 54,2; vi söker 129,19; gieszko-site...(9).

Ieva: Iewa 178,9 (1).

ik ”iki”: 1) preposition med dativ för att ange tid: ik senibey tureki sawo maloney 70, 8—9; 169,18; 237,2... (9); 2) preposition med dativ för att ange plats: palinkies ik žianey 88,23 (1); 3) preposition med dativ i uttryck: ik gali [=ik galiu] išznikint 141, 21—22. 4) konjunktion: Tuskiankim durisna io / ik mumus atwers anas 115,13—14; 178,11; 209,2... (4); jfr iki.

iki: 1) preposition med dativ för att uttrycka tid: nuoq dienos iki dienay 81,17; 85,10; 107,19; 186,25 (4); 2) preposition med dativ i uttryck

98

se: jev till livets slut 200,26; 203,18; 220,9; 251,6 (4); till liv 214,10 (1); jfr. ik.

įlaisti (= įleisti): återväxten ympa in / inte i den verkliga stubben… 186,13–14; 186,17–18 (2).

ilgai adv.: länge… vill glömma 47,3; länge-gu 47,5; 97,22… (11).

ilgas, -a: Jag ska ge ett långt liv 80,17–18; 85,6; 120,6… (4).

ilipti ”ingrava sig, sticka in”: han lät den tränga in i sin sons kropp 127,13–14; jfr. även ilipiti 186,17 (2).

iltis: ett vildsvin med stora betar 72,18 (1).

ilgumas ”längtan”: glada sånger / utan någon längtan 153,17–18 (l. tęsknośći 153,18) (1).

įmesti: kastad i gropen 137,6; 136,26; 137,13 (3).

impedimenta 229,9: en tillfällig latinism.

impulti (= įpulti) ”anfalla, falla in”: han anföll den store sångaren 89,11–12; föll i sjukdom 249,16; 67,18; 120,2 (4).

imti: 1) ”ta, hämta, tillägna sig”: kan ta lärdom 204,23; människan tog sin kraft 101,22; vi tar 11,13; jag tar 103,28; pres. particip. emes 219,7…; 2) ”nämna” (övers.): Nämn inte hans namn förgäves 109,14 (l. Niebierz… 109,14…); 106,3… (52).

įnartinti ”göra rasande, förarga”: de som gjorde dig rasande 22,6 (1).

indėti (= įdėti): de lade kroppen i graven 162,25–26; 158,3 (2).

ing ”in i”: används med ackusativ för att beteckna 1) rörelse mot en plats: det rena vattnet kommer att flyta in i henne 88,10; han gick in i sin kyrka 83,5; 114,22…; 2) med verben luta sig, förena, samla, överlämna sig, låta leda: då dör han genast och förvandlas till stoft 35,9–10; förena till en kropp 238,5–6; du har samlat oss till… glädje 142,6–7; 141,8; 142,23; 223,24; 118,26…; 3) med verben tro (mycket ofta), uppföra sig, bekänna… (övers.): vi skulle se många söner som tror på dig 33,9; han uppför sig i hans heliga namn 67,22–23 (l. się sprawują w imię święte jego 67,23); 200,12; 225,5; 238,14; 240,3; 244,15…; 4) ing kurio isodinay szakni 71,24 bör betraktas som ett korrekturfel (= ing kurią)… (70).

ingi: ingi 63,20; 112,16 (2); jfr. ing.

ingilti (= įgilti): det där fördärvar inte 79,21 (1).

förvärva (= förvärva): människan har eller … förvärva /eller förlora 247,22–23 (1).

instrument (latin): instrumentum 102,9 (1).

särskild, -t ”speciell, personlig”: Ipacias födelse … av kungen 152,14–15; 197,25 (2).

och: sanningen bekräftar /och den kärleken överlämnar han åt oss 16,26–27; 19–20; 20,25; 22,25; och han skall ge oss vägar av alla slag /och den faller inte bort från honom 43,17,19; Och de själva skall inte förstå 67,17… (844).

också: ett böjt och även ödmjukat hjärta 64,6; 72,19; 78,21; 81,10; 95,25; 110,15; 138,15; 145,26; 176,3… (23); jfr. och.

befallning: efter din befallning /må han räddas undan fienderna 36,13–14; 92,9; enligt hans egen lag och befallning 192,13–14; 201,2; 235,20 (5).

befalla: Därefter behaga att befalla dem det 171,10; befaller 192,1; befallde 105,13; beordrad 236,13… (13).

ympa in (inympa?) (dial.) ”inympa, inpränta”: isciepiti 245,6; isciepiti 14,12; inte ympad på den sanna stammen 186,13–14… (5); || jfr. släppa in.

överlämna sig ”hänge sig, ge sig in”: se att jag har överlämnat mig åt dina vapen, Herre 89,12; och ni skall inte hänge er åt kroppsliga bekymmer 234,22 (2).

bli förskräckt (förskräckas?): varför skulle jag bli förskräckt /när fienden hotar 53,2 (1).

förgrena sig (skjuta skott?) ”grena ut sig”: grenarna breder ut sig /har förgrenat sig vida 73,8 (1).

förälska sig (övers.) ”fatta tycke för”: för att människan, sedan hon fattat tycke för gemenskap … inte skulle leva ensam 233,6–8 (pol. rozmiłowowszy się towarzystwa 233,6–8) (1).

förvissa sig (?): och de som inte lider för min skull /må alla komma till tals 53,4–5 (1).

gömma sig ”gömma sig”: då skulle den onde gärna gömma sig /om Herren inte vore närvarande 149,12–13 (pol. tam by się rad zły skrył 149,12) (1).

tränga in: där trängde en vildsvinsgalt in 72,18 (1).

skilja åt (?): Skilj mig inte från helvetet tillsammans med rövarna 52,13 (1).

plantera: Den blir som ett träd som planterats 43,16; jag planterade 71,24; 72,8 (3).

stadga (övers.): för att vi skulle handla enligt Herrens Kristi stadga och apostlarnas sed 191,7–9; 231,20; 236,19… (11); jfr stadga.

stadga: (övers.) ”instifta, inrätta, ordna”: Del to swetasti istatey 129,23 (l. świątość wstawil 129,24); Waciara sawo istate 215,4 (l. wieczerzą swoją postanowił 215,4); 9,13; 191,23; 205,20; 207,20; 236,14 (1).

instiftare (övers.) ”skapare, den som ordnar”: Kas ira istatitoio weczarios Pona? 13,10 (l. kto jest wstawcą… 13,10) (1); jfr stadga.

^7*

99

ur: 1. Prepositionen ur används med genitiv för att beteckna: a) plats: Id ištrauk­tum­bey iš rankų piktui 103,12–13; dra oss ut ur strupen 114,4…; b) tid: från morgonen ska vi prisa 38,10…; c) orsak: ur ondskan reser sig mot mig 44,10; 59,26; 86,22…; d) sätt: så låt oss göra det genast 181,26…; e) ursprung: därefter genomborrade en av soldaterna hans sida 162,15–16; 222,20…; f) översättningslån: och även hans fruktan ur sitt hjärta 95,8 (l. I boišie iego z serca prawego 95,8)…; g) olika andra fall: Rädda mig ur stor nöd 102,21–22; Och den nyttan ska vi få av hans mottagande 126,24… (178).

2. I några fall används ur tillsammans med mig, dig: Må han inte glädjas åt mig 47,16; ge ur dig en frisk strupe 130,25–26; 224,24; 239,21.

3. I rubrikerna ”Om uppståndelsen från de döda” (166,1–169,1) bör ackusativformerna betraktas som korrekturfel, eftersom genitiv används tidigare (165,17).

4. Prepositionen ur används som förled (se ord med ur-, t.ex. bli hungrig, blekna…). Vid sidan av ur används också prepositionen iż, likvärdigt men mer sällan; ibland växlar de båda till och med på samma sida (isz 69,11 och iż 69,2; 166,25 och 166,5…).

rota ”bränna in, slå rot”: Zodi sawa szwentą teyki­si išaknint sirdisna 31,10–11 (1).

bli hungrig: panenek mus atawwius sawo išzalku­sius 221,8–9 (1).

blekna: som snö ska jag bli vit 63,7 (1).

förfula ”smutsa ned”: penukszla kaip kiaules ir szunes neiszbiaurintu 209,6; išzbiaurin­tumbim 194,5; dg. va. išzbiaurinti 193,12 (3).

uttrycka ”uttala, säga”: del tos io izbi­lotos meyles 119,18; 224,19 (2); jfr ižby­loti, uttala.

skingra: Jo neprietelus wisi per szalis izs­blaszką 87,21–22 (1).

bränna upp: anglis ugnie iszdegin­tos 90,17–18 (1).

begrava: ”lägga i graven” grabe sawam išdeja 162,24 (l. pochował 162,24); kìeles… kurs buvo iszdetas 166,11 (2).

utlämna: 1) ”överlämna” (övers.): vż juos kuną iszdawey/ ir krauius sawus išzleiey 130,15–16 (l. za nie swe ciało wydał… 130,14); 207,22; 221,18; 223,22… (13); 2) ”förråda”: vż trisdesimts pengiu… iszdawę 160,2–3; 215,10 (2); jfr. ižduoti.

vilddjur ”grym person”: nes žmoniu išzeda /ant musu gatwu pasikiele 71,5 (l. okrutny 71,5) (1); jfr. akrutinykas.

gå ut ”gå ut, stiga upp”: Nors isz swieta per smer­ti iszeysiu 122,6; 134,10; pameski ta afiera pats /kuri iszeis is wienu sirdies 64,10–11… (6).

utgång: ans serkt tawo iszegima 91,23 (1).

fördärva: Iszgadinta ios grožibe pirmoy 73,5 (1).

försvinna ”förgås”: del to gie iszgaisz 55,21 (1); jfr. ižgaisinti.

frälsning (övers.) ”återlösning, räddning”: iszganimas 143,23 (l. zbawienie 143,25…); iszganimop 181,3; 224,13… (38); jfr. ižganymas, išgelbėjimas.

frälsa (övers.) ”återlösa, rädda”; iszganey 202,11 (l. zbawil 202,11) (10); jfr. ižganyti.

frälsande ”saliggörande”: iszganitinga­me 197,4; iszganitinga 222,14 (2).

frälsare (övers.) ”räddare, återlösare”, kyrkl.: iszganitoias 242,17; iszganitoiau 202,7; 245,25…(7); jfr. ižganytojas, išgelbėtojas.

räddning: del žmogaus iszgiaibema 163,20 (1); jfr. išgelbėti.

rädda: nuog wisu grieku esme iszgiaibet 213,9; iszgiabliey 202,10; iszgiabietu 161,20.

ut ur: iszgi ginkla sawa 72,17; 153,3 (2); jfr. iš.

[išgialbema, išgialbeti… se išgelbėjimas, išgelbėti].

bota: O io ronemis melinomis iszgiditi esme 244,5; 251,17; 251,23 (3).

höra ”lyssna till”: iszgirsk… szawkientigi sawęsp 44,17; 76,11; 133,5… (6); jfr. ižgirsti.

vrida ur ”skruva ur, avvika”: isz kalibės krik­sčionisz kos ne iszgręztumbei 234,16–17 (1).

riva bort ”välta”: Piktasias žmones wisas isz wietos iszgrawia 101,14–15 (1).

utmattas ”tröttas ut”: Kada dwasia mano iszilsta 99,19 (1).

ta ut ”dra ut, befria”: isz welno rankos izzeme 166,2 (l. wydal 166,2) (1).

bränna ut ”bränna bort”: widurius mano ugnia sawo izkaytink 51,17–18 (1).

resa iväg ”ge sig av”: Duok laymingay iškakt mums 144,3–4 (1).

ursäkt ”undanflykt”: idant iszkalbos ne­rascia sawimp 63,2–3 (l. wymowki 63,2); Tures gausey ant iszkalbos zodzia 93,25 (2).

tala ur: 1) ”säga”: Iszkalbejes tatay /grau­dena žmones 219,19–20; 2) ”berätta”: Vż tokias giaradeystes neizskal̄bamas 17,2

100

(l. niewymowne 17,21); av outsäglig kärlek 29,15; 30,9 (6); jfr. izkalbėti.

iškammunikavotis (hybrid.) vb.: iškammunika-woies 209,19 (l. exkommunikuia 209,19) (1).

iškelti ”lyfta; upphöja”: iszkiele rankas sawas 87,2; serkti ir kieleywius /iszkieldams pawargusius 101,11–12 (l. wywyższając 101,11); 142,18… (6).

iškiai ”tydligt” i anslutning till v.: iszkley… piktina 204,24; 206,4; 213,25 (3).

uthärda: iszkęsčia kalawiia kirtima 60,12 (1).

išklausymas: om ditt ljuva hörande 135,6 (1); jfr. išklausyti.

išklausyti ”höra, ta hänsyn till, tillmötesgå”: id teyktumbeis iszklausuti 117,9; iszklausis 119,11; iszklausi 137,24; 184,22… (25).

iškoroti (hybrid.) ”straffa”: ne iszkorojęs 191,12 (1).

bevara: 1) išlaikit baymey… ir tikroy wieroy 199,10–11 (1); 2) sieymielę… patogtey… išlaikyt galetumbit 235,1 (1).

släppa ut (= släppa ut): palenkies sawo gawo /dusíą tuoy iszlayda 161,26–27; winnicia potam erszkiecius iszlaydo 72,5–6; Iszlaydo biaurus žodzius isz sawo piktibes 86,22 (l. puścił 88,23); O po pirmamuy ne išzlaiski isz gieribės 104,10–11; id galetumbi tiszlaisti waysiu 127,14 (l. wypuścić 127,14)… (6).

išliejimas: Krauiu sawa iszlegimu 130,27 (1); jfr. išlieti.

išlieti: ir krauius sawus iszleiey 130,16; iszlietas 126,9; 131,7… (10); jfr. išlėti.

išlyginti ”jämföra” (?): Praszome neizzlignintos gieribės tawa 29,13–14 (jfr. l. niez-mierney 29,15) (1).

išliuosavimas (hybrid.) ”befrielse”: iszluosawimas 143,25 (1); jfr. išliuosuoti.

išliuosuoti (hybrid.) ”befria, frigöra”: iszluosuot 224,7; iszluosok 77,18 (2); || jfr. išvaduoti.

išmania ”förstånd, insikt”: Duok iszmania noro savo 23,25 (l. zrozumienie 23,24) (1).

insikt ”förståelse”: duoki tawęs iszmanimą 21,22; 217,19–20 (2); jfr. išmanyti.

förstå: ”förstå”: idant galetumbit ismanit darbus ir hadnasti 218,11; iszmana 74,9; iszmanitumbei 239,25; iszmanik 233,21; iszmanita 195,24; neiszmanomas 206,8 (12).

mjukgöra: sirdis… akmeningas tu pats iszmanksztinki 184,25 (1).

prövning ”test, prövning”: O tas wel iszmeginimas musu pačiu 217,16–17; 205,14… (4); jfr. išmėginti.

pröva ”pröva, undersöka, förvissa sig”: aba teypag nemoka iszmegint /te iszmegin gi kiti 204,21; Te iszmegin patsay sawe 205,1; 217,13… (5).

kasta ut: Ir szlowe io isz žmoniu tegul bus iszmesta 87,25–26 (1).

mjukgöra ”göra mjuk”: kietas sirdis pats iszminkszink 23,23 (1).

vis ”klok”: iszmintingas 2,13; Iszmintingiey 158,19… (4).

vishet: 1) ”förstånd”: parodik mums sawo maci ir dangaus iszminti 142,14–15; 62,24; 83,2…; 2) ”samvete”: idant… giwent galetumbim… su giara iszmincia musu 32,17–20 (l. z dobrym sumieniem 32,19)… (8).

lära: Iszmokie mus to 184,12; iszmokia 9,18; 3 asm. iszmokitu 206,20; iszmokitas 200,26… (9).

lära sig: iszmokim pakaros 155,4 (4).

förakta: iszniekino dides io teysibes 120, 24–25 (1).

utrota: isznaikint wisas neteyes mana 62, 4–5 (1); jfr. išnykti.

utplåna (-a) ”utrota”: wienok jusu griekus isznikisiu 122,7; isznikint 141,22 (2); jfr. išnaikinti.

bekännelse (övers.) ”erkännande, utsaga”: Ape ispažinima greku ir gaileima iu 144, 8–9 (199,14); Cia turi but ispažinimas wieros 199,14–15; 210,3–4… (16); jfr. išpažinti.

bekänna (övers.) ”erkänna, säga”: wieros… ne nor iszpažinti 209,9–10 (l. wyznać 209,10…); 220,8; ir žodžieys ispažista/iuog ir žmogus griesznas 205,2–3; iszpažinot 200,12; iszpažindami 210,1… (16).

utkritisera: iszpeykta ta szwenta sprowa 191,11 (1).

uppfyllelse (övers.) ”fullgörande”: iszpildima wiso prisakimo 85,20–21 (l. wypełnieniu 85,22). 133,23 (2); jfr uppfylla.

uppfylla (övers.) ”fullgöra, utföra”: ką žadeiey wis iszpildey 24,21 (l. spelnił 24,21); iszpildęs 180,18… (7); || jfr göra.

friköpa: mus noredams iszpirkt /teykieys kūną priimt 151,2–3; iszpirkay 202,9; iszpirkta 16,24 (3).

plundra: wisą turta swetimi iszplesza 87,20–21 (1).

rinna ut: krauiey wanduo iszphudo 162,16 (1).

utvälja: su wisays tays /kuriuos iszrinkay 156,5; iszrinktus 142,19; 180,18… (10).

101

lösa (övers.): Malžẽnstwą… tiktay smertis iszrisza 232,23–24 (1. rozwiezuje 232,25) (1).

sönderslå (dial.) ”skada”: Kurie iaučiat sirdi sawo iszronitę 126,15; iszronitas 251,22 (l. zraniony 251,21) (2); ‖ jfr skada.

uttala: iszsakiusiu tat Ponuy sawam 99,16–17 (1).

tömma: ne iszsemta wersme mėyles dides 146,2–3 (1).

förhäva sig ”upphöja sig, vara stolt”: dręsa kalbėti ir tuo isziskalti 142,3 (1).

uttrycka ”betyda”: Tas wardas /su mums Diewas/ iszsimana 156,24–25 (l. wykłądą 156,24) (1).

göra sig berömd (hybrid.) ”skaffa sig ryktbarhet”: isislowiõ 166,22 (l. rozslawilo 166,22) (1).

vilseleda (övers.) ”leda vilse”: isz tenay sudit /neduokime neywenam iszsiwest 172,27 (l. zwodzić 127,27) (1).

uträkning ”beräkning”: Cionay turi but iszskaitimas reikahu surinkima 219,20–21 (l. wyliczenie 219,20) (1).

uttala ”säga ut”: Atlaysk mumus musu kaltes /iž neiztariomos mėyles 22,17–18 (l. niezmierney 22,19) (1); jfr. säga ut, yttra.

rinna ut: Iztekiejo swietastis musu iszganima 162,18 (l. wyciekły 162,18) (1).

fläck ”fläck”: iztepimas 192,25; 198,16; 251,21 (3); jfr. fläcka.

fläcka ”smeta ned, svärta”: Iszwisk moteri sawo nuog Antikrista izstepta 133,26–27; 193,5; 246,6 (3).

utrota (dial.) ”förinta”: iszterjot 141,21 (1); ‖ jfr. förinta.

sträcka ut: isztiesęs… rankas 164,10 (1).

drabba: kad weias didis isztinka /žiedas žiámen puolą 85,4–5 (l. wderzy 85,4) (1).

smälta: kaip aliejus isztirps 88,11–12 (1).

dra ut ”sträcka ut, rädda”: ir isztraukey isz gierkles 89,17–18; isztrauktu 16,20; isztrauktum bey 103,12… (15).

fördriva ”jaga bort”: isztremey… wisus pahoni 71,25 (1).

befria ”frigöra, återlösa”: žmones iszwadawa 148,15; iszwadawęs 128,19; 152,18… (4).

leda ut (övers.) ”föra ut”: kurs iż wisu silwartu mane iszwadžioi 45,14–15 (l. wywodzić 45,15) (1); ‖ jfr. föra ut.

befria (sl.) ”frigöra, befria”: mus iż… paskandina smerčia io brangia iszwalninay 30,15 (1); ‖ jfr. befria.

föra ut: 1) iszwedziau tawe iż žiames Eghipta 4,4–5; 100,12; 107,6; 2) ”alstra frukt” (övers.): idant waysiu iz sawe iszwestu 239,21 (l. płod wywiedli 239,21); iszvezdamas 232,15 (2).

vända: iżgi szakniu iszwerst 141,22–23 (1).

skåda ”se”: Duok iszwisti… pakaiu 96,4; iszwido 195,8; iszwidę 154,14… (14).

föra in: wiernuus ten iwedei 151,6–7 (1).

föda upp: ir iwiste wistikłan 158,2 (1).

Isop: Apszleski mane Izapu meites 63,5 (1).

Israel: Izraelaus 96,4; Izraelau 91,12… (5).

Isak: Izoku 223,14 (1).

ur: iż 6,8; 22,17; 42,6; 166,5; iż sawę 225,9–10… (48); jfr ur.

utströ (= strö): iżbarstis kielus piktuosius 44,7 (1).

utlöpande (= utgående): ir ner wietos ant iżbegima 100,2 (1).

utropa (= ropa ut): neižbilomą 34,18 (1); jfr ropa ut.

skatt 1) ”rikedom”: brangiausiu iżdu žodžio sawa szwento apidowanioy 30,18–20; 2) ”skattkammare”: iżda atawere /dowanas dides dawe 154,24–25 (l. skarby swe otworzywszy 154,24); 186,8 (3)

utlämna (= lämna ut): iżdawe 124,13; iżduotas 13,22; 126,8… (7); jfr lämna ut.

utrota (= förinta) ”förgöra”: Nes wargios žiames tikray iżgayswintos 66,14–15; Iżgaysink iuos rustibey didey 104,14 (2);

förmå (= förmå): vždenkt stipra o neižgaleta ranka sawo 39,13; (l. obronną 39,13) (1).

frälsning (= frälsning): iżganimas 45,7; 73,14; 129,10… (5); jfr frälsa.

frälsa (= rädda): iżganik 71,4; iżganitas 6,21; 67,21 (3); jfr frälsa.

frälsare (= räddare): vn. ki. iżganitoia 29,23; 64,18 (2); jfr frälsare.

skräck (=förskräckelse): vžmirsę iżgąsties ir gieradeystes tawo 26,16.

räddare (=frälsare): vn. ki. isgialbetoia 26,3; 28,14; 40,6… (5).

ur: iżgi 16,7; 19,12; 47,24; 57,4; 58,24; 68,15; 74,15; 83,13; 88,17; 94,18; 98,26; 100,12; 106,23; 122,19; 140,15; 141,22; 161,5; 167,19 (18); jfr ur.

[ižgialbetoia se räddare.]

höra (=förnimma): iżgirski… maldas mano 55,6 (1); jfr höra.

utläggning (=utläggning) (övers.) ”framställning”: Trumpą turim iżguldymą 106,20 (1).

märka ”beteckna, förse med ett märke”: tesi teyk ius mieli waykialey iżimet 201,15 (1).

102

uttrycka (=formulera): neizkalbetas 38,12 (1); jfr uttrycka.

utgjuta (=hälla ut): ir krauiuose sawuose vž mus išlietuose 14,20 (1); jfr utgjuta.

bekännelse (=bekännelse): izpazinimas 7,23; 29,6 (2).

bekänna (=bekänna): Ižpažįstame 27,23; išpažincia 70,10; išpažindami 14,15... (4).

fullbordas (=fullbordas) (övers.) ”gå i uppfyllelse”: išsipilde per io vžgimimą 152,9 (l. šię spehilo 152,9) (1).

J

[jai, iai, jaigi, iaygi se jei, jeigi.]

jalmužna (pol.) ”allmosa, offergåva”: ialmužnos 225,23 (1); || jfr duosna, dovana.

Japas 138,15; 242,11 (2).

Jardonas: Jardona 59,22 (1).

jau adv.: Här tar hedendomen bland husfolket sin början 15,2–3; 71,10; 132,17; jaw 213,5; 245,5... (86). På några ställen fungerar jau som ett betonande förstärkningsord, t.ex.: vidare 20,21; vidare 250,20.

jaunybė ”ungdom”: nuog iaunibes mano szaukiu 69,10 (l. mlodosći 69,9); 71,5 (2); jfr jauniškė.

jaunikis: 1) trolovad (?): iaunikis 234,8; Jaunikop 233,12 (2); 2) ”ung man”: iaunikiu... (1).

jauniškė ”ungdom”: vi. ki. iauniszkes 242,3; 249,6; 249,10 (3).

jausti: känn nåd 55,17; iaust 149,3; iaucia 67,16; Jautiegu 9,3... (15).

oxe: iawcia 5,19; 109,5 (2).

jei: om vi inte har några, går vi alla evigt förlorade 135,14–15; om det vore annorlunda, skulle han ha en plats hos mig 98,21; 242,21... (61).

jeib ”om”: ieyb 128,11 (1).

jeigi ”om”: iaygi 242,14 (1); jfr jei.

jednočius (pol.) ”förlikare, förenare”: jednočiaus 145,8–9 (l. jednacza 145,8–9) (1);

jednoti (pol.) ”ena, förena”: Och att vi sålunda må uppsluka den eviga fördömelsen genom detta ätande, iednoiem 217,1–2 (l. dla takiego pożiwiania iednamy 217,2) (1); || jfr sujungti.

Jerozolimas: i Jerusalem 92,13 (1); Jeruzalem 64,9; 94,20... (9) (oböjligt); Jeruzalaus 158,21 (1); Jeruzolimas 98,24 (1).

Jėzus, Jezusas: Jezus 13,16 och Jezusas 159,15; Jezaus 166,26 och Jezusa 29,22... (64).

jis, ji, jie, jos: gis 18,14; gi 153,9; io 2,20; ioia 4,27; ios 9,9; iam 64,5 och iamui 61,21; iey 200,26; gi 17,25; ią 183,7; iuo 119,13; iame 220,11; iop 149,5; iampi 115,6; iampe 251,9 (2), iosp 9,8; gie 114,15; iu 71,27; giems 101,11; iemus 171,4; iuos 74,13; ias 70,23; ieis 76,20; iomis 249,18; iuose 75,22; iump 158,7... (544). ies 134,19 bör betraktas som ett korrekturfel (=ios).

I betydelsen ”han” används även anas (jfr anas).

han: gisay 88,14; 191,19; 231,17 (3).

jog: Jog 13,16; jfr. juog.

jokias, -ia ”ingen, inget”: ne jokias dayktas nesiranda 230,20; neiokia 245,2; iokios 45,4; neiokiu 105,16... (22); jfr. joksai.

ingen sådan: neioksai 192,24 (1).

Jakob: sg. gen. Jokuba 100,25; 239,16... (3).

Jonas: Jonas 178,24; Joniep 244,17... (6).

judinti ”uppmuntra”: ir gierump darbump wisada iudintu 28,9–10 (1).

Juda, Judošius: Judos 186,19; Judosius 160,10 (3).

juk: ”Ty inte ens den lilla sparven... faller till jorden” 140,13 (1).

ok: juog giaras dayktas est wiruy priunkt nuog iauniszskies wayksciot iunge 249,7 (1).

svart adj.: sg. nom. iuoda 103,7 (1).

juog: för din skull gör vi därför /iuog teykiesi mums atłaysti 116,21–22; och även av många andra exempel framgår det /iuog mes isz sawęs nieka ne turim 242,24... (98); jfr. jog.

skämt: och skämt gör du där 89,7 (1).

skämta: du som får de bedrövade att skratta 113,4 (1).

skratta: den som plågar skall skratta 140,20; medan de skrattar 45,19... (3).

bälte: bälte 88,13 (1).

bära bälte: må den bära samma bälte, och må den alltid bära det 88,13–14 (1).

Josef: Juozapas 162,23; 153,6 (2).

ni: ius 98,8; iusu 199,25; er 148,10 och iumus 200,5; iumis 199,23... (100).

K

hänga ”hänga”: på korset... kaboia 112,21; hängande 252,15 (2).

kač (dial.) ”fastän”: kač 49,7; 166,19 (2); || jfr. nors.

kačiais (dial.) ”fastän”: kačieyb 59,22; 133,16; 194,11... (5); || jfr. nors.

kačiaigi (dial.) ”fastän”: kacieygi 62,21 (1); || jfr. nors.

att: 1) ”att”: Ty ni ser att det är till nytta för er att se 68,14–15; du skall känna din härlighet /genom underverk visade du detta 137,3–4... (omkring 125); 2) ”när, då”: När vi för dem in i förbundet / söker svärden 90,24; och du har lovat att alltid höra oss / när vi ber i hans namn 196,15–16; 246,2... (omkring

103

47); 3) ”om, ifall”: Kad kurią tiktay dieną griesznas žmogus pasimetavotų piktibey saway… tau dieną io grieku atmint ne noriu 248,20; 4) eftertryckspartikel: o teyp kad jau iš wisokiu szalu reykalingi esme abginimu 135,13; 85,2.

kada: 1) ”när; någon gång”: idant tą walandą kada kunay musu atsilseyma ims… 38,24–25; nes nežina žmogus kada iop smertis ateis 149,4–5; Ponuy buk garba /kuriop kada szaukiau 55,23; atmindamas wisokius perszokius savus/ kuo tiktay kada Pona Diewa pažeyde 247,3–4; 153,9; 232,10; 234,16… (35); 2) ”att”: idant mums duotumebey… žodi tawą/ kada gi giaray perminatumibim 176,13–15; 141,2–3; 142,4; 144,18; 179,18; 230,17; (7). Ibland används kad ”när” och kada parallellt på samma sida, t.ex. 67,4 och 67,13; 139,26 och 139,27.

kadangi: kadangi 126,20; 191,11 (2); jfr kada.

eftersom: eftersom… till vår faders behag 15,10; 191,3…; eftersom 172,20; 179,21 (12).

kaimynas ”en viss slags livegen”: id naujeys butumbim io kayminays 120,11 (1).

kaip: 1) konjunktion: kaip buvo pirm ir nunay /taip bus wisada amžinay 86,14–15; o tegul wisad stoiesi/ kaip tu pats nori 116,11–12; 123,22…; 2) jämförande (adverb): nuplausi mane kaip sniegas išzbal­s iu 63,6–7; 75,12; 88,22…; 3) ”när”: Nes žmogus kaip jau numirs/ žiame praris 100,22; …(176).

kaipa, kaipagi: kaypa 47,3; kaina 117,4; kaipagi 6,21; 9,8; 209,13; 225,1 (6); jfr kaip. Ibland används kaip och kaipagi parallellt.

kaipo, kaipog: kaipo 34,6; 66,11; 98,11…; kaypog 138,14… (11); jfr kaip.

svärd: Ty billigare avvärjer han svärdshugget 60,12; 67,18; 90,23 (3).

språk: orätt i sitt eget språk 65,20; språk 90,17; 172,4 (3).

tala: talar ord högt inför folket 219,7–8; tala 142,3; du talar 53,27; talande 244,23; medan han talade 148,9… (62).

berg: berg 48,8; mot berget 60,8; 91,3… (5).

kaltas, -a: 1) ”skyldig, syndig”: kaip mes atłaydžiame sawiemus kaltiemus 10,23; Nesang gis persekioia nekaltagi žmogų 88,5–6; 199,16; 216,22…; 2) ”skuldsatt, skyldig”–

”skyldig, ansvarig”: ką buwam kalti tay darem 242,20; 235,17; 15,17… (23).

kaltė ”skuld, synd”: Pasikielė su kariu be wisokios kaltės 86,24; Atłaisk mums musu kaltes 118,21; kienteia del musu kaltes 110,22–23… (12).

kaltÿbė 1) ”skuld, synd”: Atłaisk mums musu kaltibes 165,16; 114,20; 120,23; 2) ”plikt”: kaltibę sawa girdieiey 235,8 (l. powinność swą słyszał 235,8); 231,1; 234,16… (6).

syndare: och våra syndare förlåter vi 125,27 (1).

anklaga: de anklagar sig själva för dem 125,23 (1).

syndare: och våra syndare förlåter vi 125,27 (1).

anklaga: de anklagar sig själva för dem 125,23 (1).

betsel: ändå lugnar det sig genast av betsel och tyglar 58,7 (1).

lidande: Herre, du kan stilla alla mina lidanden 67,3–4; 163,4; 163,11 (3).

tålamod: stort är ditt tålamod 164,26; 138; 169,18 (3).

tålmodig: dg. va. tålmodig 118,12 (1).

regera (förkortn.): karalaut 113,10; karalaw 20,19; karalauenti 207,14; karalaudams 184,4… (18).

rike (förkortn.): karaliste 10,25; karaliste 18,13; karalistan 163,12… (31).

kung (förkortn.): Karalus mycket mäktig 81,6; Karaluy 33,20; 150,25… (25).

krigare ”krigare, motståndare” (?): vår krigare segrar 120,27 (1).

kriga ”kämpa”: behaga att kriga för oss 141,17 (1).

krigare ”kämpe, motståndare” (?): Och ge styrka att besegra de svåra krigarna 145,25–26 (l. boiowniki 145,25) (1).

krig ”krig”: Han uppreste sig med krig utan någon skuld 86,23; 138,9 (2).

hänga ”hänga”: hängande bland låren 120,27 (1).

het, -a: išz pekłos karsztos 78,16; 58,20; dg. ki. szitansiu 205,20 (3).

hetta: Karsztibes Saules niekad ne bijosiesi 91,17.

gång ”tillfälle”: ką artimam kartą žadeia 48,21, 160,21; 216,5… (8).

bitter, -t: kartu girkłą dawe 161,12; karcios 164,9; karčiausių 165,2; 171,27 (4).

vad: används som frågande, relativt och obestämt pronomen, till exempel: todel tawe klawsiu

104

/vem är du? 2,10; och vad vi hoppas få av honom 38,17; om vad vi inte tvivlar på /att du ska göra 197,18; vad då? 53,2; mot vad? 218,3… (116).

vad då: kasgi 48,6; 243,13 (2); jfr. kas

kastyria (dial.) ”tärningsspelare; bedragare”: dg. ki. kastiriu 209,1 (l. kosterow 209,1)

katekes (sl.) kyrkl.: katachizmas 7,1; 14,1; 29,7… (9).

katig(i) ”att, ju”: Iszmokie mus… katigi ne kursay klausą žodžia est pagirtas /bataig kursay pildzia 184,12–15; katig 145,13 (2).

döda ”döda”: dg. kl. kauienčiu 208,24 (l. zdraycow 208,24) (1).

ben: Sutritni kaulay 63,10; 36,20; 88,11 (3).

förbanna ”smäda”: O širdie kiekvie 65,5 (1).

resande: kieleywiui 146,5 (l. pielgrzyma 146,5); 32,3; 101,12 (4).

väg: Asz kiałas /teyse/ szwiesibe 121,20; kiałan 78,10; 95,5… (25).

färdande: kieliawimu 182,13 (5).

uppståndelse ”att resa sig”: nuog kielimo mano 66,10; 113,7; 165,23 (3).

stubbe ”stam”: ing tikrą kielmą isciepiti 186,14; kielman 186,16 (2).

resa sig: o pirmiaus kad anksi kielasi 15,7–8; iey tikit /kad isz to wiso ne galim kialtis 198,14–15 (l. postwąc 198,15); Noris kiel-sis koksai musis 53,7–8; kialkigi 180,21; kialanti 154,5; kialdams 55,8… (36).

boskap ”boskap”: vienok daržiney guli /sawa kiältuwu guolij 153,22 (1).

lida: tey kies cionay kientieti dela žmogaus 159,16–17; kienteiey 147,12; kienči̇encios 242,11… (8?); jfr. kęsti.

hämnd: prapulsit izgi kierszto mano 74,15 (1).

lida ”utstå”: kursay del io čia wargą nor kįesti 140,6–7; kienčiu 60,10; kiente 163,6; kies 201,1; kiestum bey 234,11; kiencias 84,8… (19).

breda ut ”sprida”: kur žialent žohe sawa žiedus kiacia 50,20.

ämna ”lova”: Nesang tokiu wisada kietin Diewum buti 65,18–19; 113,7 (2).

på fyra sätt adverb.: kietweropay tay noriu atpildit 248,16 (1).

fjärde: Kietwirtas 3,18; singularis, lokativ kietwirtoi 4,15; 33,11; 193,28… (12).

fyra: Kieturi 3,15; kieturias 81,25… (6).

fyrtio 170,17 (1).

[kiacia, kiałas…, kiałtis…, kiałuwu, kiatu-riasdešimts žr. kęsti, kelias, keltis, keltuwa, keturiasdešimts.]

sugga: kaip kiaules… neiszbiaurintu 209,5–6 (1).

[kiekykė žr. keikti.]

hur mycket: 1) hur mycket det goda som finns hos oss 212,13–14; 216,5; 240,25… (6); 2) medan de bekymrade sig om hur mycket plats som skulle skyddas 57,17 (2).

hur mycket ”hur mycket”: så gör ni då, så skall ni alla tillsammans lovprisa till minne 15,5–6; 216,3 (2).

[kiekwieropas 148,2: korrekturfel, det skall vara kietweriopas].

var och en: kiek wienas 43,11; kiek wien 102,11; kiek wienam 95,21… (13).

Kiek och wienas, -a… skrivs separat.

[kielavimu, kieleywiui, kielimo, kielmą, kienteiey, kierszto, kįesti, kietin, kietwirtas, kieturi… žr. keliawimas, keleivis, kėlimas, kelmas, kentėti, kerštas, kęsti, ketinti, ketvirtas, keturi…].

hård adj.: ett hårt hjärta, mjuka upp det själv 23,23 (1).

mask ”spöke, drake”: Du skall döda Lawą och masken 80,10 (1).

hugg ”accent”: Ty med sitt svärd högg han sönder kaffe 60,12–13 (1).

annan, annat: låt ingen annan vara där 65,14; till en annan 115,4; till en annan 186,17; åt andra 123,17… (41).

annorlunda adv.: annorlunda 28,21; 206,9 (2).

annorlunda: så att jag skulle få en annan glädje 98,21–22 (1).

slug slav. ”bedräglig, falsk, listig”: kitras 178,8; kitroio 20,25 (2).

slughet (slav.) ”bedrägeri, svek, list”: kitrastimis 39,10 (pol. chytrościami 39,9); 175,15 (2); jfr slughet; list Mž 258.

slughet (slav.): kitribe 65,25; 19,21 (3); jfr slughet.

på annan ort adv.: på annan ort 193,22; 243,7 (2).

villfarelse (=villfarelse) ”misstag, heresi”: o kaydeimams tiemus galą padaryti 73,2–3 (1); jfr. gå vilse.

gå vilse (=gå vilse) ”ta miste, irra omkring”: klaidet 114,7; 3 pers. kaysti 82,2 (2).

besvär (dial.) ”bekymmer, oro”: lugna våra besvär 135,19 (pol. kłopoty 135,20) (1); jfr. bekymmer.

knäböja: klaupeši 207,3 (1).

[klausakimas 6,20 och 6,25: korrekturfel, ska vara klausimas; jfr. 6,14 m.fl.]

hörande: ir klausimop io pakauiju mus renki 30,20; 187,1 (2); jfr. lyssna.

frågande: ir klausimeima aba dasižinoimą 204,7 (1).

åhörare: o labiausey klausitoiu sawo 204,9 (1).

105

lyssna: Tes pakaius io valos klausantiemus 157,12; te klausa Pona sawęsp kalbančia 149,20… (24).

fråga: klausėgu 61,9; klauzdamiesi 154,16; 198,21… (10).

lada: klėtis pilnas turi 46,19 (1).

kloniotis (sl.) böja sig: neturite giemus kloniotis 107,15; 4,11–12 (2); jfr nusizeminti.

stå på knä ”stå på knä, falla på knä”: klūpauti 65,20; klūpawiamę 26,10; klūpaudami 81,12 (lė vpadaią 81,13) … (4).

kocerystė (pol.) ”villolära” kyrkl.: koceris-tę 134,3 (l. kacerską moc 134,3) (1); jfr klaidéjimas.

varför: Kodėl tavę… žmogum sutwere 2,16 (1); jfr kodrin.

varför då: Kodelgi 64,14 (1); jfr kodel.

kodylas (s.) ”rökelsekar”: dawe sawas dowanas auksą kodilą 158,24 (1).

kodrin ”varför”: kodrin 60,8; 65,9; 115,9(3); jfr kodel.

ben: lutą kojoms sutrisi 80,11; koiump 225,1; 182,6… (9).

vilken, vilket: koksay 53,8; koki 99,25; kokiuo 192,7 (13).

så länge (= till dess): så länge jag försmäktar av törst 45,19; 100,18; 209,2… (6).

kolioti (pol.) ”skymfa, förakta”: dg. ki. koloienčiu 208,20–21 (1); jfr keikti.

kompunija kyrkl.: kommunios 205,20 (1).

korintier: Koritump 13,15 (1).

kornastis (pol.) ”tukt, disciplin”: efter kornoscía bažnicłos szwentos… pasiduost 209,10–11 (l. karanie… poddawaią 209,11) (1).

korojimas (sl.) ”bestraffning, plåga”: koroima 251,4; koromay 58,12; 134,10… (4).

koronia (-ė?) (pol.) ”straff, möda”: koronia 22,19; 135,22 (2).

koroti (sl.) ”bestraffa”; koros 49,22; koroies 108,3; dg. va. koroti 204,13 (4); jfr bausti DP65.

kozalnyčia (pol.) ”predikstol”: kozalnėcios 222,7 (1).

kozonis (pol.) ”predikan”: kozonies 23,13; kozoní 206,18; || jfr pamokslas.

kožnas, -a (br.) ”var och en”: kožnas 99,7; kožnamuy 115,24; kožnop 148,18; koznayseis 121,5… (56); || jfr kiekvienas.

kožnis (sl.) ”straff”: kozni 71,14 (1); jfr pabaudimas DP 559.

[knbka 215,19; korrekturfel, det ska stå kubka.]

böcker (förkortning): ur den fjärde boken av Maysius 33,11–12 (1).

kratyti ”skaka”: drebu wisad kaip lapas kuri krata weiey 88,24 (1).

blod: och sitt blod förskönade 129,8–9; blod 160,25; i blod 14,3; i blod 218,14… (59).

lasta: bär dina rop till toppen 122,12 (1).

kreivai (övers.?) ”orätt”: kreyway prisiekienciu 208,22 (l. krzywo przysięgów 208,22) (1); || jfr teisiai.

kristen (substantiv): kristen 105,12; kristens 3,12; plural genitiv kristna 40,16… (21).

krikščionystė ”kristenhet”: krikscioniste 150,19 (1).

kristen, -en: krikscioniszkam 199,11; krikscioniskosp 234,8–9… (11).

dop (sl.): krikstzuy 129,7 (1); jfr döpelse.

döpelse ”dop”: krikszitimas 193,1; krikszitima 162,20, krikszitimop 199,20… (23); jfr döpa.

döpa (sl.): kriksztiu 201,8; krikszitum-bit 192,4; jfr. va. kriksztiemi 196,1… (6).

falla: ir žiedas krint žiamen 85,3 (1).

Kristus, Kristusas: Kristus, 6,5–6, Kristusa 8,9… (4); jfr Christus.

oförrätt (sl.) ”skada”: krivda 84,2; 169,17; 248,13 (l. krzywde 84,3) (3); || jfr skada DK 27.

kors (sl.): kriżiaus 124,13; kriziauspi 164,5; 222,1… (13).

ängslan ”fara; farhåga?” krupawimą 99,17 (l. nebespieczność 99,17) (1).

röra sig: 1) ”leva, vara”: kurio galibe giwenam /krutame ir esame 212,16; 2) ”arbeta, verka”: krutes 43,19 (l. czynić będzie 43,20) (2).

blodigt adv.: kruwingay prakiaytawa 160,8 (1).

blodig adj.: kruwinos 243,16; kruwina 250,7; kruwinoy 22 (3).

bägare (sl.) ”kalk”: kubkas 51,9; kubkos 216,21; 221,20… (14).

tröska ”slå sönder, krossa”: Sukulkit kulkit nete iżgi grunta 98,26 (1).

kropp: kunas 66,12; kuns 164,17; kunuy 210,16; kuną 20,4… (104).

furste (germ.): kunigayksztis 61,16 (1).

präst (germ.): 1) ”herde”: kunigay 160,23; kunigumpi 160,14… (5); 2) ”furste”; ne duksekitesi tiem kurię ne gal

106

troligen /för präster och människor (jfr 1. książetach 100,21) (1).

prästerligt adv.: kuniszkay ne giwena 172,13 (1).

prästerlig, -t: kuniszkas 148,2; kuniszkos 138,10; kuniszkuosna 234,21... (6).

bekymmer: Noris ant iu ateys sunkibes /irgi kokie bekymmer dėl deras svaghet 57,11—13 (l. zatrwożenie 57,12) (1).

var (väl): Där det redan finns furstens släkters skaror, dit ska man gå 92; och ge [oss] att vandra i dina skaror /där alla troende bor 77,5—7; kurgi 144,14... (28).

vilken (-is), -i, vilka används som frågande, relativa (oftast) och obestämda (sällan) pronomen, t.ex.: Välsignad är den man som inte går på onda råd 43,11—12; vilken nytta finns då 14,8; kurs 34,20; kursay 208,12; kuriop 55,23; kurie 203,17... (313).

viskning ”smygprat”: o tatay wietoy viskning i örat 205,27 (1).

L

mycket adv.: mycket arg 27,24; 214,16; 228,21... (38); mer 164,14; 170,20; 86,22... (5); łabiausey 59,19; 200,23... (5).

laidas ”garantigivare” zinay iuog ten bus ne laida 115,20 (l. rękoymia 115,21) (1).

laisti (=släppa): par mierą szwiesę laydo 154,10—11; jau łask pakaiuw Pone 159,9 (2).

laistis (=ge sig) ”ge efter, vända sig till” (övers.?): Ant tawa... szawkimo /drąsey wisi łaydźiamiesi 24,18—19 (l. smiele się my apuszczamy 24,19); ant io walos łaydesei 160,7—8 (l. na jego wolą puścił 160,7) (2).

hålla: rättvis, sann hållning 155,12; 187,3... håll 233,21; höll 81,25; 187,3... (18).

lycka: łaymes 95,20; vn. vie. łaymey 94,23 (2).

[Laymasnia 232,17 se laimus.]

rikligt ”i överflöd” adv.: duosti łaymiey saw iemus wierniemus čionay 94,22—23 (1).

lyckligt adv.: laimingay tokiam pasi wes 42,2; 144,3 (2).

lycklig: Laymingas 56,13; Laymingiausias 93,22; dg. ki. laimingu 93,22 (1).

lyckosam ”lycklig”: Laymus 128,22; Laymasnia 232,17 [=lyckligare] (2).

ströva omkring: new wel strelų nakti łakio... 79,16 (1).

[łandanciams 103,22 se listi.]

lätt (=lätt): o miega łangwa pridawey 19,21—22; 32,5; 183,14 (3).

lätt (= lätt) adv.: malda... łangway kalbeta 39,18; łangwiew turi iam atsi duot 236,9 (2).

lätthet (=lätthet): łangwibe 223,2; łangwibey 234,15 (2).

[łankienciosios 93,18= se lenkti.]

łankiškai (=på polska) adv.: med samma röst som också łankiszkay 23,14 (1).

łankti (=böja): Rankoy wira strełos łankienciosios 93,18 (=böjande) (dvs. de snabba pilarna 93,17) (1).

łanta (=bräda): Antroy toy łantoy raszita 105,17 (dvs. tavla 106,18); förkortat ki. łantu 105,14 (2).

łapas: och ett löv faller inte från honom 43,18; 88,24 (2).

łatras (sl.) ”rövare, bedragare”: łatrą pas sawe ant kriziaus kabantį 252,14; karodams terp łatru 121,2 (2); || jfr. fyllo, frossare.

åkrar: det står för oss åkrar 61,22; 94,8; 114,13; åkern blommar vackert 153,23 (4).

łaukti: och han befallde att vänta i en stad 171,24; łaukiu 179,11; łauktumbim 112,5; łaukiancios 46,18; łaukdami 231,24... (22).

[łaupsay..., łaupsinti... se liaupsiai, liaupsinti.]

łaužti: han tog brödet... bryter det 13,18—19; łauždams tawa prisakimus 173,13; łaužitas 215,16... (6).

[ława, ławaiti se levas, levaitis.]

leda (pol.) ”om, blott”: idant mes ne leda kokiu budu kriksztiumubim 192,7 (1); || jfr. men.

legalia 239,8: tillfällig latinism.

letybė ”ödmjukhet”: Melskimes tewwy sawam pakaroy ir letibey 115,3—4 (dvs. i stillhet) (1).

levaitis: ławayti /slå sönder draken med fötterna (dvs. lejonet trampar på draken med fötterna 80,9—10) (1).

levas (sl.) ”lejon”: Tu Lawą ir kirmelę pamisi 80,10 (1).

lovpris ”rikligt” priv.: för att du så rikligt gav mig av din kärlek 50,18 (jfr wiele 50,18); och att ge oss denna kärlek så rikligt 16,27; 239,13 (3).

lovprisa ”hylla, dyrka”: min tunga skall lovprisa Herren 50,5; Lovprisa 100,17; medan han lovprisar 53,24 (3).

leda: led mig på den rätta vägen 54,11; jag skall leda 57,26 (2).

läkning (sl.) ”botande”: sg. gen. läkning 204,15 (1); || jfr. bota.

elfte ”den elfte”: i det första brevet till korintierna, i det elfte kapitlet 13,16 (1).

läkare (sl.) ”doktor”: läkare 251,17 (1); || jfr. doktor.

107

[liektis 45,8 se liktis.]

bål ”stam”: inte heller av den rätta stammen, utan liksom av ett krokigt äppelträd 186,15 (1).

befallning: och min befallning till dem som vakar 107,23 (1).

låga: så att de inte brinner i den eviga lågan 183,16.

befalla: han befallde oss att spela på harporna 98,7; befallande 124,18; 160,27… (116).

hälla: jag häller ut vatten 201,5; medan han häller 201,6 (2).

regn: jorden väntar på regn 103,17; med regn 185,7; 59,25 (3).

tunga: 1) ”tunga”: därför skall min tunga alltid prisa 89,14; 50,5; 90,12…; 2) ”språk” (övers.); med tungor skall ni tvinga hedningarna in i gemenskapen 174,18–20 (jfr języki 174,19)… (14).

sjukdom: de som har sjukdomar 249,16; sjukdomen 242,11; 248,12… (11).

likaså ”på samma sätt”: Lika som en oxe älg 58,19; 85,2 (2).

jämföra: Jämför mig inte, Herre, med de ogudaktiga 55,11; 55,5 (2).

sjuk: för de sjuka / som har många sår i själen 12,10; De sjuka 241,4; 252,9… (5).

lik: må vara lik din fader 61,9; lik 78,8; 103,22… (5).

bli kvar ”stanna kvar”: över ditt folk må kvarblivande och lovprisning vila 45,8 (1).

lya: I den mörka lyan, instängd, törstar jag 103,5 (1).

glatt adv.: Därför gläder sig mitt hjärta glatt 50,4; 147,19; 155,20… (6).

glad, -t: glad 53,23; gladare 50,13; gladast 93,15… (13).

glädje: Ty den största glädjen har jag haft i bedrövelsen 59,9; i glädjen 52,6; glädjens 140,4… (16).

glädja: glädja för evigt 144,5; glädjande 94,24; de glada 145,2… (18).

glädjare: sing. instrumentalis: med glädjare 18,25; 31,27; 175,6 (3).

glida: Jag ska snart vara lik dem som går ner i jorden 103,22 (1).

vittnesbörd (vittnesmål): vittnesbörd 23,22; vittnesbörd 180,25; 222,22… (6).

vittna (verb): dina gärningar vittnar om dig 78,9–10; när de vittnade falskt 54,15; 106,13… (5).

fri (germ.) ”fri”: att vi må vara fria från synder 24,10–11 (1); || fri SiDi 359.

lejon (br.) ”drake, orm” (?): så att du krossar lejonet under fötterna 80,10–11 (jfr. ”Du trampar på lejon och drake” 80,9–10) (1).

bo: han faller inte över jordens bo 140,15; bon 75,19; 75,12 (3).

lobis ”rikedom”: negieysk lobio swetimo 106,16; lobi 61,24; 109,21 (4).

lomas ”grav, grop”: niekad ne mirszi dusios mano lome 50,9–10 (l. wgrobìe 50,9) (1).

łoska (pol.) ”nåd”: łoska 205,16; łoskoy 38,23; łoskon 136,7… (11); || jfr. malonė

säng: ligger där på sängen 251,19; 252,2 (2).

[ludji, ludima žr. liudyti, liudijimas.]

Lukos̃is: Lukosius 242,22 (1).

lūkurnėti ”sitta och vänta”: Lukurnedams 103,15 (1).

[luosi žr. liuosas.]

läppar: min tunga och mina läppar 70,16; 63,25 (2).

lupimas ”plundring”: Lupimu irgi turtu 65,24 (1).

[luta žr. liūtas.]

M

macis, mačis, mačia (-ė) (sl.) ”kraft, makt, styrka”: macies 141,11; macij 156,8; macini 146,11; mačė 112,18; macia 231,6… (20); || jfr. makt, styrka

mainyti ”byta”: niekada to jau ne mayna /ką artimam kartą žada 48,20–21 (1).

mailė (= kärlek): mailei 2,20 (1); jfr. kärlek

uppror: maysztay ir ant wisu szalu 74,11; mayszte 136,22 (2).

egyptier (sl.): Mayžiesaus 32,12; 84,4 (2).

majestot (sl.) ”storhet”: maiestota 26,13; Maiestotop 145,5; 208,3… (19).

bön: malda Pona 29,7; maldoy ir nuzia-mime 117,8; maldosp 15,4… (54).

Malchus: Malchaus 160,13 (1).

malkas ”klunk”: girdi mus malkais aszaru 71,18–19 (1).

nåd: Per malone ir mielasirdiste Diewa 6,23; maloney 36,12; vn. įn. vie. maloneia 114,17; malonespi 22,15… (37).

nådig, -t: maloningas Pone 36,11; 73,16; 165,11… (7).

behaglig, -a: malonus 34,8; 187,5…; maloniausias 239,1; 250,13… (8).

malžankai (pol.) ”nygifta”: Malžankus 239,7 (1).

malženska (pol.) adj. ”äktenskaplig”; toi iu Malženskoi draugistey 239,10–11 (1).

malženstva (pol.) ”äktenskap, giftermål, bröllop”: malženstwa 229,15; Malženstwon 238,23; malženstwop 230,5–6… (34); || jfr. äktenskap DK 30.

marschingas ”marašus”: žadeime sawa ne marsingas 184,3 (1).

maršinti ”glömma, få att glömma”: kuriomis musu niekad nemarsina 38,12–13; o ne

108

ge djävulen glädje / föröka dina goda gärningar 20,8–10; 20,5 (3).

Mateušas (sl.): gen. sing. Mateusza 106,21 (1).

tvättning ”tvättande”: Id mazgoimu wirszutiniu 180,25 (1).

tvätta: Kieleši koies mazgoia 180,21; mazgotu 181,9; 181,17 (3).

lite adv.: nemažay 239,4–5 (1).

min, -a: O asz sunkume troszkume wedu dienas manas 65,2–3; manas 54,7 och mans 54,7; manogi 98,16; mano 63,26 och mana 63,25; manamuy 60,5; manasias 140,4; manose 49,5... (28?); jfr. mano.

min: kąc mana dowanu ne gieydi 49,7–8; tey kis apszwies t akis mano drąsey 47,11–12... (169?); jfr. manas.

På vissa ställen är det omöjligt att avgöra om pronomenet manas, -a står i ackusativ eller i femininum singularis nominativ eller instrumentalis, eller om det är en oböjd genitiv mana, t.ex.: tu ant sawes imk nekaltibe mana 87,7–8.

mardavonia (pol.) ”mord”: mardawonios 114,3 (1. mordownia 114,3); || jfr. döda.

Maria: Maria 110,17; 124,10... (10).

hav: Io esti marios ans jas sutwere 81,9; marias 101,4; 108,14... (4).

liten, -a: waykay maži 194,11; nemažas 66,16; 188,16... (12).

minst adv.: Idant mažiaus už dwieju nedelu... butu užakita Malženstwa 227,15–18 (1).

minska: galibe świete mažintusi 72,11 (1).

mečius (dial.) ”svärd”: mečium 160,12 (1); || jfr. kalavijas.

medvysis ”jägare”: Anas isztraukes isz spaštu medwisia 79,9 (1).

medžias ”träd”: bus kaip medis isodintas 43,16; medžių 95,17; 119,23 (3).

megti ”älska, tycka om”: kurie manim nemegia 107,21 (1. nienawidza 107,21); Megiu asien labai tays 92,3; ne mekit piktibe 65,23–24; 164,17; megančiuose 25,20... (11).

mėgumas ”förkärlek”: O teip mano nodie ia ir mano megumas 65,13–14 (1. kochanie 65,12) (1).

mėginti ”pröva, fresta”: reikia mums patiems pirm sawe meginti 125,7–8; pradėkay iusu mane megina 81,22 (1. kusił 81,22); 51,16 (3).

kärlek: stärk din kärlek 146,3; men jag väntar med kärlek 179,11; kärleksfullt 57,5; till kärleken 164,27... (94).

meilingai ”vänligt, kärleksfullt”: meylingay priimti 45,17; 114,19; 241,5... (9).

meilingas, -a ”nådig”: Tewe musu meilingas 225,18 (jfr. miłosciwy 225,18); meylinga 175,10; 197,11... (8).

melas: ne tikiekit giems nes esti melas 122,25; melą 143,7; melus 54,16... (4); mehn 90,13 bör betraktas som ett tryckfel (=melu).

meldimas ”bön”: Iszklausik musu meldimą 21,20; meldimas 55,25; 19,3 (3).

blå: Och ur blå ögon har vi skapat 244,5–6 (1).

be: låt oss be till Herren Gud 38,18; att be 107,16; låt oss bedja 169,15; bedjande 219,21... (13).

melsti ”be”: tewą sawo melde 161,25; melsk 54,22; meldzami 186,28... (4).

ljuga: när det har ljugits … och allt ont har sagts 139,27 (1).

månad: du ska aldrig frukta solens hetta / inte heller månens kalla köld 91,16–18 (1).

jungfru: född av den rena jungfrun Maria 7,8; 109,5; Mergosp 235,11... (4).

vi: vi 10,3; 26,8; 194,5... (109); vår 31,20; 139,9; 196,24... (375); oss 29,3; 33,4; 15,13... (101) och åt oss 21,18; 46,14; 69,7... (73); oss 30,20; 37,20; 82,24; 159,5... (190); med oss 33,6; 130,19; 192,5... (14) och åt oss 114,18; 125,12,28,16 (3); vår 16,17; 97,13... (8); vår 30,7; 185,13... (8); hos oss 123,12; hos oss 117,24; 132,9; vår 17,16; 116,9... (6); sammanlagt (779); oss 128,7 bör betraktas som korrekturfel [= oss].

Messias (sl.): Jesus Kristus Messias 245,26 (1).

kasta: kastade lott om kläderna 161,13 (1).

tid (-er): 1) ”tid”; såsom hans ögon såg hela tiden 15,23–24; 31,8; 147,6... (4); 2) ”år”: i fyrtio år 81,25; 157,17 (2).

sömn: O sömnen ger lättnad 19,22 (1).

sova: Ögonen börjar sova 37,14; inte sova 112,13; jag ska sova 46,22 (3).

älskad, -at: Min älskade pakaius 90,21; älskad 67,2; mieloja 32,22; mielopi 145,2; mielampe 197,10; osv. former: mieley 38,7; mieluriu 93,23; Mielasne 76,18; mielausiame 30,12–13; Mielausiey 207,17... (99).

barmhärtig, -t (övers.): mielasirdingas 29,12 (1. miłosierny 29,14); 84,2; 220,23... (15); || jämför nådig.

barmhärtigt (övers.) ”nådefullt” adv.: mielasirdingai 16,26 (1. miłosiernie 16,25) (1); || jämför nådefullt.

barmhärtighet (övers.): mielasirdiste 85,7 (1. miłosierdzie 85,7); Mielasirdistey 41,24; 214,13; 239,20... (34); jämför nåd.

109

mielasirdis ”mildhet, barmhärtighet” (övers.): Ty din barmhärtighet är lugnare än vin 67,2; se din barmhärtighets öga 182,20 (1. milosierdžia 182,20) (1); jfr. mielasirdystė.

mielės: och han vill överlämna sina gamla vänskaper åt Gud 249,11.

miera (bel.) ”måtta, återhållsamhet”: de som inte har någon måtta i sin häftighet 52,14–15; 154,10; 237,2 (3); || jfr. saikas BrPI 254.

miescianka (bel.) ”stadsbo, kvinna”: Miescienkos 161,7 (1).

miestas (bel.): miestas 137,17; miestan 166,17; miestuose 31,22… (14).

mylasnykas (bel.) ”älskling, käresta”: mylasnikay 174,10–11; milasnikams 115,10 (2); || jfr. mylėtojas.

mylėjimas: låt oss alltså vörda uppriktigt /för kärleken och återlösningen 155,20–21 (1).

mylėti: 1) ”älska”: så att vi verkligen skulle älska dig 23,17–18; 17,25; skulle älska 233,24; för dem som älskar 174,5; 2) ”tycka om” (övers.): och andra slags synder som de älskar 208,25 (1. mihuiacych 208,25); kärlek 50,11 (25); mileli 237,21 bör betraktas som ett tryckfel [= mylėti].

mylėtojas: förkunna… världens älskare 142, 26–27 (1).

mylįsta (-ė) (sl.) ”nåd”: milistos 49,6; milistes 84,19 (2); || jfr. malonė.

minėti: 1) ”nämna”: när han nämner min vård 115,11; minėcius 108,3; minetumbim 124,21 (6); 2) ”komma ihåg, minnas”: Tänk därför på detta /att inget är mer behagligt för människan 232,8–10 (1. pamietaycie 232,8); 105,12; 186,10, 234,12 (4); jfr. at-minti.

minti ”trampa”: sjarnas… bryter /trampar 72,19 (1).

ministras (sl.) ”lärare, predikant”: läraren talar 222,10; 204,4; 219,7… (11); i den polska texten står överallt Minister (219,7; 220,5; 222,10…); || jfr. mokytojas.

myra: han gav sina gåvor /guld/ rökelse/ myrra 158,24 (1).

miršti ”glömma, förgäta”: eftersom du inte glömmer din tjänare 137,4–5; 50,9; när de glömde 164, 15–16 (3).

mirti: då dör genast 35,9; den odödlige 33,21; de döda 122,8; medan han dör 163,24… (11).

misĮis (br.) ”tanke, förnimmelse (?)”: mislis 182,11 (1. mysl 182,11); gen. dat. mislis 120,4 (1. smysly 120,4); mislu 27,22; 242,2 (4); || jfr. mintis AK 61.

mokėti ”betala, ersätta”: kožnam pagal darbu mokas 74,19–20; mokieia 145,14; mokies 79,24 (3).

mokėti ”förmå”: aba teypag nemoka išmegint 204,20–21 (1).

undervisning: del mokina berneliu 2,4 (1).

undervisa: žodžia tawa teykis mokit 23,9–10; mokis 8,3; mokitumbei 240,3; mokikimes 17,24; mokidamas 121,5… (18).

mokytinis ”lärjunge”: laužia ir dawe mokitiniems sawa /biłodamas 13,20; 166,13; mokitinium 195… (5).

lärare (-n): mokitoją tey sies szwentos 23,21; mokitoy 173,5; mokitoius 24,3 (3).

mokslas: 1) ”vetenskap”: o dela iu mokshu /pakreips nuo mokshu mano daugi žmoniu 122,19–22; 72,25; 118,3; 133,21; 198,22; 199,11; 203,18; 204,23; 205,17; 206,18; 2) ”undervisning (?)”: abagi ant kozonies gata mokshus duost 206,18–19 (1. nauki 206,19) (1).

Morkus 195,3 (1).

mostis (sl.) ”salva”: mostimis patepe 162,26 (1); || jfr. tepalas SD⁵ 143.

motė: 1) ”hustru”: Ir mote tawo namuose /bus taw waysinga waykiuose 94,9; Idant wisokia silpnihe moteres tawa ant sawęs primtumbey 234,9–10; 5,18; 87,15; 95,14; 106,15; 134,21… (13). 2) ”kvinnor”: moteries 236,15 och moteres 109,21; 208,26 (3).

moteriškas ”kvinnlig”: ką teypog moterizkas gali kalbet 237,14–15 (1).

mor: id io motina butu /mums karalu gimditu 153,2; motiną 109,16; 193,12… (10).

mučeln[y]kas (sl.) ”martyr”: mušalnikay 150,18 (1); || jfr. kankintinis SD⁵ 146.

mučymas (br.) ”tortyr”: mučima 159,17 (1); || jfr. nukankinimas DK 52.

mučyti (br.) ”tortera”: mučitas 110,21 (1); || jfr. kankinti DP 205.

mudrai (br.) ”klokt”: mudray 245,19 (1. mądrze 245,19) (1); || jfr. klokt, visligt.

mudras (br.) ”klok”: mudrą 169,7–8; mudri 241,12 (2).

muilyti (pol.) ”ta miste sig”: tame nieka ne muiliam 110,12 (1. Na tym się nic nie mylimy 110,13) (1).

mūka (br.) ”lidande”: mukos 163,11; mukas 163,19; 248,2… (7); || jfr. lidande.

mūras (ty.): dg. ki. muru 92,16 (1. mury 92,16); murus 64,9 (2).

musyti (pol.) ”vara skyldig, ha”: toksay musia paskandintas buti 171,16–17; 171,16; mu-

110

si 138,7 (l. mušį 138,7); mušij 138,10; musis 61,21... (7); || se vara skyldig.

mušis ”strid”: Noris kielskis koksay musis 53,8 (l. bitwa 53,8) (1).

slå: de som slår kroppen 139,20–21; slog 160,15; medan de slog 160,27 (3).

N

förstöra: naykinančiu 208,22 (1).

natt: patremey tamsibes nakties 19,21; nakti 30,25; 142,14... (29).

hus (-): o piktas namic tawa skiliu te ne dara 92,16–17 (l. w domiech 92,17); 51,11; 75,9; 94,8; 95,14; 151,18; Potam wisi ieio namuosna anuosna 154,21; 76,18... (33).

huslig ”inhemsk“: Paganimas namikscias 15,1; 42,1... (27).

husägare: 1) ”värd, husbonde“: kuri turi dariti naminikas sieymienelesp ir waykialump sawa 15,5–6 (l. gospodarz 15,5); 2) ”husfolk; medlem“: darikim giera przesz wisus /o daugiaus przesz naminikus wieros 248,9–11; 209,15–16 (l. domownikom 248,10);... (3).

vrede ”ilska, vrede“: Ans mumus wisieims tawa narsą perprasė 124,11–12; ne wesk narsan tarna sawa 54,4 (l. gniew 54,4); 71,15; 127,5; 162,4 (5).

havande (=gravid): nasciomis poniomis duodamas su paszlawinimu sawo langwa pagimdima 32,3–5 (1).

mun ”mun“: tawe pati garbintumbim /nasrais szirdzia prasitumibim 117,21–22; 71,3; 86,20; 134,8; 223,8 (5).

kungöra ”förkunna, meddela“: Ape tay seney Prarakay nasina / ateima io nuog amžiu drutina 156,19–20 (l. Prorocy powiadali 156,19) (1).

änka: naszhu ir siratu priweyzdetoiu 32,2; 101,13 (2).

änkestånd: Te est mote naslistoy 87,15 (1).

not (sl.) ”melodi“: natos 157,18 (1); || jfr. röst.

nytta: 1) ”nytta, gagn“: ir aut naudos artimu musu 29,21; 68,14...; 2) ”egendom“: ir tegul nuominykay nauda io dalia 87,18; naudas io ateme 169,8–9... (5?).

nyttigt adv.: sekla... naudingay butu tawi surinkta 185,4; naudingiaus 251,24 (2).

nyttig: wienok tarnais ne naudingais esme 242,21 (1).

nyligen adv.: kurie nauiey wiera ispazina 220,4 (1).

ny, -tt: nytt testamente 14,2; gimdimop nauiopi 75,21; isz nauja atgimd(i)ti budami 14,12; 120,11... (10).

nyhet: sakit... och łabay linksma nauiena 171,8–9 (1).

förnya: ir liežuwis naupini 175,14 (1).

inte: 1) negutukas skrivs oftast separat före verb (övervikten är mycket tydlig) (numera skriver vi samman det), men skrivs ungefär lika ofta samman med adjektiv, particip, halvparticip och adverb, till exempel: ne ima 48,23; ne atmesk 63,15; 71,12; 93,10...; Negaliu 6,18; nebijos 53,7; 61,26...; nemirsztasis 33,22; netrugdomas 97,2; neteisey 106,13; ne baysu 44,21; ne pažindam 120,7; ne giray 203,19...; 2) ne- före a återges oftast med no- (se nodboimas, nopikanta, nopilasy...), men på vissa ställen har den förblivit oförändrad (neabejoiem 197,18; 214,11; 222,11; 245,12; neabdoiem 164,20); neatmayniey 48,11).

varken: nė går tillsammans med former av ingen och en och skrivs oftast samman, till exempel: neiokia 4,8; newienas 87,22; newieno 102,25; 193,24...; men: ne wienas 27,5; kadangi ne iokias dayktas nesiranda 230,21; 245,4.

åsidosättande (pol.) ”åsidosättande”: nedboimas 229,27; 204,14 (2); || jfr ta hänsyn.

hat: nepikantą 90,14; nepikantoia 133,11 (2).

farlig (pol.) ”farlig”: Gielbti nuog nebespesznu ciesu 60,24 (jfr pol. niebezpieczny 60,24) (1); || jfr fara DK 52.

farlighet (pol.) ”fara”: nebespiecni...tes 21,2; 216,20 (jfr pol. ni bezpieczeńści 21,1) (2); || jfr farlighet VE.

orenhet (pol.) ”orenhet”: nečistatos 232,13 (jfr pol. nieczystości 231,14); 239,5 (2).

vecka (förk.) 1) ”söndag”: nedela szwęski 106,5; 108,6; || jfr Atmink atilsia sekmą dieną 108,5; 2) ”vecka”: pirm dwieiu nedelu 203,5; 227,15–16... (7).

än: 1) ”än”: pirm te pridžiuk liežuwis gomuriopi /neg asz turečia tawęs vižmirsztį 98,17–18; 60,13; 2) ”mot”: praieway rodisis /neg ant susa desis 149,15–16; 139,4; 16P,20 (11); jfr ännu.

olycka ”ondska; högmod; prakt; rädsla; olycka, nöd”: idant pateykawiman ir negandusna kuniszkosna neisiduutumbim 234,20–21; 27,24; 237,3 (jfr pol. próżnowanie 234,22; niedostatek 27,24; zbytku 237,4); (3); jfr olycklighet.

olycklighet: ateys tikras galas /tokia neganduma 138,19 (jfr pol. kwasu 138,20) (1); jfr olycka.

111

negi: 1) ”än”: Ne est didesnis tarnas /negi patsay Ponas 139,6—7; 67,2; 124,5 (3); 2) ”inte”: Negi gyesyki artima tawa /namu ney wel moteres io 109,4—5; 114,6 (2); jfr neg.

nei: 1) konjunktion: men om den tredje platsen vet vi ingenting /ney wel raszte… randame 248,2—4; Ney giar ney pikta nepažista 58,6; 149,6; 178,20…; 2) emfatisk partikel: ne duokime nekwienam iszsiwesti 172,26—27; 24,25; 241,20; 242,7… (56).

nei förekommer ofta tillsammans med vēl, t.ex.: Ne iszmana ney wel girdi 74,9; 55,4; 79,15…

neigi ”nei”: Welika szweskim ne senoje rukstie /neygi teypag ruksztiie piktibes 219,3 (1).

nekaltė ”oskuld”: iszwisk nekaltę mano 51,14; 52,4; 52,17… (4); jfr nekaltybė.

nekaltybė ”oskuld”: tatay drapana nekaltibes musu 193,16; niekaltibey 48,9; 87,8; 178,26… (8); jfr nekaltė.

nekuris (övers.): Ira taypag nekurie /kurie… ne nor iszpažint 209,8—10 (pol. niektorzy 209,8) (1).

[nelam 117,19; korrekturfel, det ska vara nekam (= inte någonstans)].

nemeylė ”hat”: Kad nemeylę regin nuo przestar niku 59,20 (1).

nepakajus (br.) ”oro”: Saugok mus tuose napakajuose 137,15 (1); || jfr ramumas; maistas.

olycka: Olyckor är som ett grumligt vatten, i vilket de går 88,10; 237,22 (2).

nepasipūtimas ”ödmjukhet”: nepasiputime 237,2 (pol. nie w pysze 237,4) (1).

olägenhet: alla slags våld och olägenhet måste avlägsnas 234,14 (1).

nepigumas ”svårighet”: Wisu nepigumu gi giabiesiu 80,16 (1).

nepoteyes: 109,20… [= ne po teysey ”orättvist”].

[neprieiemusiemus 228,18 se eiti.]

neprietelius (br.) ”fiende”: neprietelus 37,11; neprietelaus 93,20; neprietelue 88,15; 155,13 (36); || jfr. prieštranykas.

[ner(a) se būti: Ner 133,21; nera 134,2; 140,21… (9).]

nes konj.: Paiuoka wisad dare isz io sunkiu wargu / nes ans mega piktibe 88,6—7; 112,8; 122,25… (144); jfr. nesang.

nesang(i) ”eftersom”: O susimilk ant musu nesang es maloningas tewas 73,15—16; 104,5; 182,11… (36).

På vissa ställen används nes och nesang på samma sida (t.ex. 67,2 och 67,12; 88,7 och 88,5).

bära: i hjärtat ska jag bära mycket tunga bekymmer 88,21; bär 163,22—23; skulle bära 80,8 (3).

bära: id iam neszt padetu 161,11; te nesi 65,14; neždami 65,16 (3).

till (inte) till pikta pakialdams 138,23—24; 172,15; 172,19; 206,13; 214,10; kožname silwarte / ik pabai... nete 148,27—28 (6).

neteisė ”orättvisa”: ir iznaykint wisas neteises mana 62,4—5; Nesang neteises sawo pažistu 62,11; 63,6 (pol. nieprawości 62,5; 62,11; 63,5) (3); jfr. neteisybė.

neteisybė: neteisybę ludidami 54,15; neteisibiu 84,11; 147,2… (8); jfr. neteisė.

neteisininkas ”orättfärdig person”: ne wayksciau su piktais neteisinikays 51,21 (pol. niesłatecznymi 51,23) (1).

nevalia (sl.) ”otillåten”: newalos 107,7; newalon 98,6; 103,10 (3).

nevdėčnas (pol.) ”otacksam”: iuog newdecniems atmindinėja /tat ka iemus dowanoia 186,10—11 (1).

nevdėčnystė (pol.) ”otacksamhet”: newdecnistes toli bekim 186,8—9 (pol. niewdzięczności 186,9) (1).

ingen: te nesi niekas kitas 65,14; Be tawes nieko negalim 167,14; pikta niekam ne daridams 48,14—16… (42).

aldrig(a): niekad ne est priwilemi szwenti žodžiey io 29,1—2; 38,13; 148,25… (16); niekada 46,2; 65,26; 181,15… (9).

[nekaltibey 48,9 se nekaltybė.]

ingenstans: inte någonstans i denna värld 78,7; 243,7 (2).

from: from 213,12; 219,21 (2)

from, -a (sl.) ”fromt, ödmjuk”: from 205,10; med fromhet 23,3 (2).

[nodboimas 229,27; nodboime 204,14; nodboiu 59,26; nodboiem 164,20 se neatbojimas, atboji.]

hopp (sl.) ”hopp”: nodieia 65,13 (jfr nadzieia 65,12); nodieia 96,13; nodieioy 251,14… (24); || jfr. duksis, viltis. DK 4.

[nopikantą 90,14; nopilaysi 141,3; noplays 141,15; 237,23; noplanks 200,20; nopmazgocia 181,21; nopsieszka 242,9; nopsisaka 209,18; nopiswayksciotumbei 250,24 se neapykanta, apilaisti, aplaisi, aplankti, apmazgoti, apsieškoti, apsisakyti, apsivaikščio­ti.]

önskan: Ge mig insikt om din önskan 23,25 (jfr woley 23,24); när de ofta överträder din vilja och ditt bud 26,14—15; 228,12… (20).

På många ställen översätts det polska wola med önskan.

112

vilja: jag skulle vilja motsätta mig dig 242,12; ovillig 133,19… (71).

fastän: Fastän fiender reser sig mot mig / ska de inte besegra mig 53,6–7; 62,16; 122,6… (5); jfr noris.

noris ”fastän“: rättvisans väg leder mig / fastän jag vandrar stilla… 51,3; 79,18; 242,18… (5).

noravytis (pol.) ”luta åt, önska”: Norawikis teypag iosop 234,7 (1); jfr vilja.

nota (lat.) ”melodi”: Nota 95,2; notos 168,15; 202,3; (3); || jfr röst.

[notaiau 121,8; 121,12; notays 172,19; 244,26; notaime 193,25; notmaynancios 218,12; notmainomos 120,5; notłays 191,13; notsimulis 51,10; notstumà 195,1; nottolinki 182,3 žr. at(a)iti, atmainyti, atlaisti, atsimulyti, atstumti, attolinti.]

nū ”nu, nu, i dag“: Ge oss i dag vårt dagliga bröd 9,24–25; nu och alltid låt oss tacka 17,22; 37,8; 90,10; 100,19… (30); jfr nūnai.

nu: nu (efter slavisk hau) används mycket sällan framför adjektivens superlativ: därtill som den allra heligaste tjänare 131,2–3.

avtäcka: Nattens mörker blottar 37,3 (1).

nudrūtinti ”stärka”: och gör våra hjärtan / starka i din kärlek 29,18–19; (l. vmocnić 29,20); 54,22; 145,23 (3).

nudūmoti (sl.) ”fundera ut”: nudumojau 57,2 (l. vmyšlilem 57,2); nudumos 89,9 (2); jfr dūmoti

gå bort: må min själ gå till helvetet 20,15 (1).

nugarbyti ”ära, prisa”: hur jag ska prisa min kära 80,17 (l. wyielbkę 80,17) (1).

dränka: Vänta, återvändande själ, dränkt 103,16 (1).

ta ner: han är nedtagen från korset 162,20 (1).

nukelti ”störta”: och låt våra fiender alla störtas till marken 174,2–4 (l. złożyć 174,4) (1).

falla: och en sådan faller inte från honom 43,19; 140,16 (2).

korsfästa (sl.); nukriziawotas /död/ och begraven 7,9–10; 8,13 (2).

nedstigande (= nuleidimas) ”nedstigning”: Som solens uppgång är långt bort är nufaydima 84,16–17 (1).

böja ”böja över till sin sida”: Ne nulenks te to Pona iauciu ney awinu 46,9 (1).

sorg: nuludimas 251,8 (1).

sörja: och när du vänder ditt ansikte / sörjer de 35,8; nuluda 251,23; Nuludus 75,8; nuludusius 113,4 (4).

försoning: för vår skull och vår försoning dödad 221,6 (l. vblagania 221,5) (1).

förmoda: kaypos tat numane 138,14 (l. skusit 138,14); numanay 31,15 (l. znasz 31,15) (2).

tvättning: vid vår synders tvättning 207,24 (1).

älska ”hysa kärlek till, bli förälskad i”: de som behagar älska oss 185,23; ty han älskar oss så 179,15–16 (l. vmilował 179,16); 194,23… (5).

dö: vź ius noriu numirti 121,14; numirst 87,13; numirtumbim 112,4; numirusiuy 103,7; numirę 249,27; numirusių 7,12… (23).

de döda 166,1–169,1 (i rubrikerna) bör betraktas som korrekturfel (= numirusių).

tortyr (dial.) ”pinande”: numučimą [159,2; 129,21; 164,1… (8); || jfr lidande.

tortera (dial.) ”plåga”: numučit 124,12; Numucitas 7,9; 8,12 (3).

nu ”nu”: som det var förr och nunay 86,14 (1); jfr nū.

från: 1) denna preposition används med genitiv för att beteckna: a) tid: nuog iaunistes wayksciot iungie 249,6–7; 242,3…; b) plats: och förkasta mig inte från ditt ansikte 63,15–16; 121,21…; c) orsak: wienoka nuog kamanu ir žąslu tuoy nurimsta 58,6–7; 63,7…; d) agent (övers.): o nuog tawes wisokiu budu atlankiti 31,25 (l. a od ciebie 31,26; 9,12…); e) med verben försvara, rädda, dölja m.fl.: slept weyda nuog manes 47,4–5; Teykis mane apginti o nuog liežuwiu zdrodnu 90,11–12…; 2) några gånger används nuog tillsammans med pronomenformerna dig, sig: Aptureti tai nuog tawe 42,11; 58,14; 72,14; nuog sawe 113,14; 193,20; 3) nuog förekommer betydligt oftare (183) än nuogi (14); på vissa ställen växlar nuog och nuogi på samma sida, t.ex.: 57,18 och 7,4; 120,22 och 120,14; 132,20 och 132,7…

gift: Ditt ord är som pilar mättade med gift 90,15–16 (1).

hyra ”skuld”: Att inte ge pengar på kredit 48,22 (l. lichwę 48,22) (1).

hyresgäst ”gäldenär”: Och må hyresgästerna få sin del av nyttan 87,18 (1).

uppriktigt adv.: Han gör alltid detta uppriktigt 48,12; 154,12; 155,121; 157,19 (4).

tvätta bort: och jag skall bli renad från orättfärdighet / du skall tvätta mig, så att jag blir vit som snö 63,6 (1).

8. Iš lietuvių leksikologijos ir leksikografijos

113

falla ”synda, sjunka”: ty du behagar i din makt att resa den fallne 45,9–10; och stödja era fallna bröder 235,2; de fallna 74,8... (8).

fall ”olycka, nöd”: han överger honom aldrig i någon olycka 45,25 (l. przygodzie 46,2) (1).

lugna ”stilla, tukta”: Du kan bäst stilla alla mina plågor 67,3; våra fiender... du själv har redan stillat 71,21–22; 87,24... (5).

lugna sig: men han lugnar sig genast från tömmar och betsel 58,7 (1).

trösta: så att han tröstar min sorg 59,17; 60,19 (2).

förutse ”förutse”: inför stora prövningar måste man omsorgsfullt kunna förutse 229,9–10 (l. obacza-ne 229,10) (1).

bevarande ”bevarande”: för bevarandet av orenheten 232,13 (l. wiarowania 232,13) (1).

synda ”begå synd”: Vi bekänner att vi redan har syndat 35,21 (1).

sjunka (= sjunka) ”falla”: Så som det sjunker om vintern 155,2–3 (1).

misströsta: Misströsta inte, utan sök din tillflykt hos Gud 91,12; vi misströstar inte 96,23 (2).

lugn (-ande?) (pol.) ”tröst”: och lugnet för ert samvete 223,2 (l. vspokoienie 223,2) (1); || jfr. lugna sig.

lugna sig: tuogi nusiramina troszki sirdis mana 66,23 (1).

skydda sig ”skydda sig”: Bataig iu pigay nusiserģiste 123,4 (1).

stärka sig ”bli starkare”: teyse io szwenta nusistiprინა 90,4 (l. zmocnila się 90,4) (1).

rättfärdiga sig ”rättfärdiga sig”: Jay norecia nusiteisinti 242,12–13 (l. vsprawiedliwić 242,13) (1).

fly ”fly”: ir kur nusitekiet norime 243,6–7 (l. viec 243,6); nusitekame 22,14 (2).

sända ”sända, skicka”: teikies musump čia ant swieto nusiųst sunu sawa 16,18; Nusiunte 120,22; 173,4... (8).

ödmjuka sig: Nusižiamina kaip tarnas 163,18 (1).

ångra ”förbarma sig”: tegul newienas žmogus niekad ne nuskundžia 87,22–23 (l. nie zmiłuje 87,24) (1).

förtryck ”trångmål, förtryck”: wisam nuspaudime prieg iam busiu 80,14–15 (l. vdręczeniu 80,15); nuspaudimuose 90,8 (l. vćisku 90,8) (2).

förtrycka ”tränga ihop, förtrycka”: id gi kit nuspaustu 87,10 (l. vtrapi 87,12); suda dara nuspaustiems 101,5 (l. vdręczonym 101,6); nuspaustasis 88,20; 143,8 (4).

stärka (övers.?) ”stärka”: Asz pastasiu ir nustiprisu uszkalbi mano 194,16 (l. wzmocnię 194,16) (1).

helga (övers.?) ”helga”: wardą tawo nuszwęstumbim 118,2–3 (l. poswięcili 118,2) (1).

rättfärdiggörelse (övers.?) ”rättfärdiggörelse”: tatay del nuteisinima /wisokia žmoniu gimima 111,3–4 (l. vsprawiedliwienia 111,4); 8,7; 121,9; 170,13 (4).

rättfärdiga (övers.?) ”rättfärdiga”: Wiera musu nuteisinti 176,5–6 (l. vsprawiedliwieni 167,6); 194,13; 213,6 (3).

rinna iväg ”springa iväg”: maldoy... tewespi nutekame 117,8 (1).

förlora (dial.) ”förlora”: Tegul wis nuterioia prowoy nuogi bihu 87,11 (1).

försäkran (övers.) ”borgen, garanti”: ape grieku atlaydimą försäkran 206,7 (l. vpewnienie 206,7); 246,24; 249,1 (3); jfr. borgen.

garantera (övers.?) ”gå i borgen för, garantera”: ir mahoney tewo ius garanterar 122,4–5; garanterade 142,11 (l. vpewnil 142,11); garanterad 246,22... (8).

förlöjliga ”göra narr av, håna (?)”: te nutrankay gie mani 89,6 (l. sikaluja 89,6); Ne vienam ne nutrankidams 48,13 (l. nie wrągaiac 48,13) (2).

utplåna: prajekymas kommer att utplånas 94,16–17; 246,10 (2).

1 fånga ”fånga”: kaip nutwere gi židay 160,11 (1).

2 uppföra ett stängsel ”bygga ett stängsel”: tworios pagadina /kuri... buvo giaray nutwerta 72,15 (1).

göda: noriju nutukinti /kunu krauiu sawo pasotinti 121,22 (1).

utmatta: buwa teip nuwargintas /kad eyt negałeio 161,9–10 (1).

iaktta ”iaktta”: juos kitas isz szalies iakttar 204,18 (1).

dra bort (övers.) ”skjuta upp”: rustenibes nuog sawe drar bort 193,19–20 (l. zwłoczymy 193,20) (1).

ödmjukhet (?) ”förödmjukelse, ödmjukhet”: ir ödmjukhet tawespi nutekame 117,8 (l. pokorze 117,8) (1).

böja ”böja ned”: o pakialk nužiamintą wargią galwą mano 44,15–16 (l. wnizone 44,16); 64,6; 248,26... (4).

114

stiga ned: Vi tror att han steg ned i helvetet 111,2 (1. steg ned 111,2…); 8,14; som från himlen steg ned 181,6… (4).

O

o: 1) interjektion: I dina händer, o Fader 32,13; 98,14; 127,7…; 2) konjunktion: Tidigt på morgonen samlades de /och kom samman i gemenskap 19,14–15; som hjälper mig, ger jag /och skyddar från fienden 91,5–6…

o som konjunktion och interjektion har använts sammanlagt 384 gånger.

äpple: från ett äppelträd bitter 186,15 (1).

omnia 230,3: tillfällig latinism.

P

slut: Och slutet på vårt lopp 41,12; ända till världens slut 169,18; 186,25… (5); jfr avslutning.

avslutning ”slut”: och åter slutet på detta eländiga liv 82,15–16; 42,5; 91,24 (3); jfr slut.

avsluta: du ska avsluta ditt arbete 4,24; avsluta 108,7 (2).

fromsamt (pol.) ”ödmjukt, fromt”: fromsamt 18,8; 22,20; 182,9 (l. pobožnie 18,9…) (3); || jfr lågt.

fromhet (pol.) ”fromhet, ödmjukhet”: fromheten 138,4 (l. w pobożności 138,4); 144,21 (2).

fly: se, må den arme fly / och gå till sitt helvete 20,14 (1).

uppföra (pol.) ”bygga”: uppförda 92,6 (1); || jfr bygga.

väcka: så att vi inte väcker din fruktansvärda vrede mot oss 211,12–13; 214,4 (2).

vakna: Jag somnade… och vaknade 44,20; vaken 169,6 (2).

padaboti (pol.) ”betrakta noga, lägga märke till”: padaboies tai sawimp 241,19 (1); || jfr išvysti.

padaryti ”göra, skapa, utföra …”: tey kis galą padariti 73,3; padarey 156,6; padaritumbite 242,18; Pagidarik 239,19; padares 215,11; padaritomis 196,3 … (48).

padaugyimas, padauginimas ”ökning”: meyley tawa padaugima 24,2–3; (pol. pomnożenie 24,2); 76,9; padauginima 9,9; 238,19 (4).

padauginti ”öka”: ir meyley tikroy padaugint 23,10 (1).

padavimas ”överlämnande” (?): Atpirkti esme nuog tusčia padawima tewu musu 246,2–3 (pol. podania 246,3) (1).

padėjęjas (-is): tawę padėgei turiu 70,3; padėjo 137,11; 167,9 … (13).

padėjimas ”hjälp”: bat nuog io padegimo kažnu čiesu łaukit 46,12–13; padeimo 200,27; padegimą 136,10; padeimu 237,7 … (23).

tacka (br.): Pagidekawokim 223,20 (1).

1 padėti ”hjälpa”: betaig esi gatavas mums padeti 184,7; padesti 101,9; nepad eia 82,24; padetumbit 235,3 …

2 padėti ”lämna, lägga ner …”: kur padetu waykus sawa 75,13 … (24); padadamos 234,4 bör betraktas som ett korrekturfel (=padedamas).

padidinimas: buk apgineiu ir padidinimu 31,19 (pol. pomnożeniem 31,20) (1); jfr. padauginimas.

padrūtinti(s) ”förstärka”: padrutint 27,8; padrutinosi … malone 90,3; padrutintu 187,12 (3).

padūksis (-ė?) ”hopp, tröst”: giwent galetumbim ant garbes warda tawa ir ant padukses artimu musu 32,17–19 (pol. paciesze 32,18); tawimpi paduksi turu 68,20–21; (pol. vfanie 68,2); 135,25 … (10).

damma till: dem som damm 44,4 (1).

paduoti: 1) ”överlämna”: Galiben tawo paduome 36,18; 58,10; 70,18; paduota 235,23; 236,1 (pol. podana 235,24; poddany 236,1) … 2) ”överlämna”: tikiedami tawa žodžiu/ mums … paduotuy 24,20; 215,8 … (1).

padžiūti ”torka bort”: padžius žole 85,3 (1).

[paenčios 110,14 och paenčia 111,12 se etti.]

pagadinimas: pagadinimu 246,5 (=pagadinimui) (1); jfr. pagadinti.

fördärva: den som fördärvar, dessa fördärvar 72,13–14; i sin fördärvade natur 233,10–11; 133,16… (5).

pagal (pagalei): Med denna preposition, som styr genitiv, uttrycks vad man lever, betalar, befrias … i enlighet med, t.ex.: pagal tawęs negiwonem 131,24; pagal walos tawa redik 177,2; idant pagal darbu wisems vžmokietu 169,21–22; 55,15; 74,19… På vissa ställen går det inte att avgöra utifrån kasusändelserna om pagal används med genitiv eller ackusativ (t.ex.: pagal diduma malones tawa 62,5; pagal nora klaidet 114,6), eftersom båda kasusformerna enligt dialekten i Petkevičius skrifter kan förekomma efter pagal. Eftersom det oftast tydligt framgår att pagal (pagalei) står med genitiv, liksom i Mažvydas skrifter, kan man anta att pagal överlag används med genitiv i Petkevičius skrifter.

8*

115

Vanligare är pagal (28) än pagalei (15); det finns fall där båda formerna förekommer på samma sida (t.ex. 84,10 och 84,11; 191,7 och 191,8).

hjälp (-a): praszom pagalbęs wieszpat 36,2–4; pagalbę 91,5; pagalbą 175,7–8; 178,21… (7).

paganymas (övers.) ”undervisning”: Paganimas namikszias 16,1–41; (pol. Pasterstwo domowe 16,1–42) (26); Pagimas 15,1 bör betraktas som ett korrekturfel (=Paganimas); || jfr. pamokslas.

pagarbinti ”förhärliga”: pagar bintas esti 101,2; 150,15 (2).

pagėdinti ”förödmjuka”: pogiedink… barnis /musu neprietelu 142,16; sing. pass. part. pagiedintas 241,9 (2).

födelse: duodamas… łangwa pagimdima 32,5 (1).

pagimdyti: ten gi pagimda /ir rankosna eme 153,12; pass. part. pagimdintas 200,1; pagimd us 157,23 (= pagimdžiusį)… (5).

pagirdyti: papenet ir pagirdit 226,3–4; plur. pass. part. pagirdytos 90,16; 221,10–11 (3).

pagirti: pokim… pagirt negali 243,4; sing. pass. part. pagirtas 151,23; sing. gen. pagirtos 233,7… (5).

pagyvenimas (övers.) ”liv, uppehälle”: duok giarą pagiwenimą 118,18–19; (pol. pożywienie 111,18); pagiw enimo 15,16 (2); || jfr. gyvenimas.

pagrebas (dial.) ”källare”: turi pilnus pagrebus wina 46,20 (1); || jfr. rūsys KN 208.

paguldymas (övers.) ”avsnitt, kapitel”: paguldime 13,16 (pol. Rozdziale 13,16); 195,4; 245,9 (3); || jfr. straipstis Mž 172.

lägga ner: 1) ”lägga, placera”: prakarte gi pagulde 153,14–15; Asz duszą sawa vz jus paguldžiau 244,13; 244,19; 249,25 (4); 2) övers.: var skulden är placerad, nehadno ragawima 217,3–4 (l. w czym jest położona wina 217,3) (1).

frestelse ”frestelse”: Ne wesk mus ing pagundimą 118,26; 10,24; 138,13… (6).

pahonis, pahonka (sl.) ”hedning, hedningkvinna”: pahonies 228,27; pahonkos; dg. va. pahonis 113,22… (5).

dåraktig: kuriump paykuiu eyti daugi žmoniu 49,12 (1).

vila: o dumos wisos toiuas io tenay pails 100,24; pailstančius 221,10 (2).

[paioprasta 98,17 se paprastas.]

letande (övers.?) ”finnande”: kurie ne est su mumis ant pagieszkojima 43,8 (l. pozyskan iu 43,8) (1).

röra upp ”förorsaka”: ir ne pajudintubim ant sawes /smarkios rustibes tawa 27,12–13 (l. a nie pobudzali … 27,12) (1).

hån ”förlöjligande, skratt”: Ne duok welniuy ant pajuoka 42,3; Paiuoką wisad dare iš io sunkiu wargu 88,6; paiuokus dara 89,3 (3).

känna: įdant galibe patiechu wisokiuose priepuoluose paiustu 240,5 (1).

pakajingas (sl.) ”lugn”: Duok pakaingą užgimimą 37,7 (1); || jfr. lugn.

1 pakajus (sl.) ”lugn, fred”: Tes pakaius io walos klausantiemus 157,12; pakainus 92,21; paka iopi 181,3; 153,11… (21); || jfr. lugn.

2 pakajus (sl.) ”rum”: įdant wisokius namus ir pakaius teyktus Ponas vždengt 39,11–12 (1).

i hemlighet som adverb: įdant wis ems butu žinoma /ne papeykta /ne pakampi 227,18–20 (1).

dal ”sänka”: pakahey 51,3 (l. dolinie) (1).

ödmjukelse (pol.) ”ödmjukhet”: pakara 153,19 (l. pokora 153,19); pakaroy 136,18; 231,24… (6); || jfr. förödmjukelse och ödmjuka sig.

ödmjuk (pol.) ”ödmjukad”: pakarnomis 18,2 (l. pokornymi 18,2) (1); || jfr ödmjuka.

ödmjukt (pol.) ”ödmjukt”: pakarnay 16,13 (l. pokornie 16,14); 155,7; 214,2… (6); || jfr ödmjukt DK 172.

begrava: numires /ir pakastas 7,10; 8,12; 112,23 (3).

lyfta: 1) ”upphöja”: ne dręsdami akiu sawa pakialt 210,9; o sir dis… auksz tiniu pakialkit 218,10…; 2) ”vända upp och ned”: net pikta pakialdams 138,23–24; 3) ”lyfta upp”; tu gi ant koių teykis pakialt 251,19… (16).

upphöjelse: už pakileimą tawa kieltusi 252,5 (l. podźwignieniem 252,5) (1); jfr upphöja.

upphöja: Akis sawa pakileiau 91,3; pakilekim 131,10(2).

lyssna: Ewangelios pakłausukit 194,26 (1).

få att falla på knä: toy gi paklupdina 88,8 (1).

lyssna ”lyssna, höra”: Pakhusek jau mane szaukima 100,8 (1).

tills dess (= tills): pa kolay 171,24; pakolay 247,17; 248,9… (6).

straffa (sl.) ”tukta”: pakerosi 62,95 (1); || jfr tukta DP 65.

döpa: pakriksz titumbim 192,13 (1).

avvika ”vika av, avlägsna sig”: pakrips nuog mokshu mano daugi žmoniu 122,20 (1).

116

pakrutinti ”sätta i rörelse”: kurs ne duos koių pakrutint 91,9 (1).

pakusa (pol.) ”sätts i rörelse”: pakusos 20,25; (l. pokusy 20,25); pakusu 112,13 (2); ‖ jfr frestelse.

pakūta (pol.) ”ånger”: pakuta 85,9; pakutosp 148,7; 171,19… (4); ‖ jfr medlidande.

pakūtavoti (pol.) ”ångra sig”: pakutawotumbim 147,6; nepakutawoienčius 205,22 (2); ‖ jfr sörja (sig).

palaidimas (= frigivande): Potam palaydim as žmoniu turi but 226,12 (1).

lycka: jag avundas dig både lycka och olycka 237,22 (1).

palaimiai ”lyckligt”: Pałaymiey tokiam pasi wes 94,15 (1).

palaimus, ”-a lycklig”: Pałaimus 76,21; 94,19; 99,3; vn. va. pałayma 152,22… (5).

palaisti (= frigöra): nes ne palais nekorojęs juos 108,2; palayzdamas 225,24 (2).

fönsterbräda: ir tegul palangiemis duonos prasineia 87,17 (1).

[palauk, palaus… se vänta, upphöra.]

böja: palęnk ausi sawa 76,12; 113,16; palenkęs 161,26; sirdi palenkta irgi nužiamintą 64,6… (7).

ihållande adv.: nepalawiancey spauda 56,21 (1).

upphöra: kad mes griesiti palautumbim 147,6; palowe 115,14; ne palaudams 57,20… (12).

att sätta intill: jag satte intill … i ditt hus 59,11 (1).

palikoti (?) ”lämna”: palikoia iumus pamokslą sawo 123,10 (l. zostawil 123,10) (k); jfr lämna.

lämna: lämna, teykies raszte 28,24; lämnade 207,11; medan han lämnade 87,14… (6).

glädja: glädja, den himmelske Fadern att ge 17,9; 134,25 (2).

glädja mig… gladde du 70,12; gläd 78,11; glad 246,21… (5).

böja sig ”luta”: böjd mot marken 88,23; lutad 64,23 (2).

hjälp (pol.) ”hjälp”: hjälp 236,12 (1); ‖ jfr. hjälp.

älska: du älskade att leva i evighet 71,2; du kommer att älska 64,10 (2).

förlora ”lämna”: han överger aldrig någon i något fall 45,24; 54,7; 69,19 (4).

ånger (pol.) ”ånger”: ånger 28,9 (1); ‖ jfr. ånger DK 97.

trampa: han trampade på sin makt 168,2–3; du kommer att trampa 80,10 (2).

dö ”avlida”: Att vi måste dö 163,8 (jfr. pomrzeć 163,8); vi kommer att dö 115,14–15 (2); jfr. avlida.

predikan ”undervisning, lära; predikan”: Att vi lyssnar till din undervisning 37,5 (jfr. nauki 37,5); låt oss betrakta hans predikningar 186,2; i predikningarna 122,15; 148,22… (6).

het (sl.) ”hämndlysten”: på grund av sin hämndlystnad 27,14 (jfr. pamstę 27,13); hämndlysten 99,5; 211,14 (3); ‖ jfr. hämnd.

hämnas (sl.) ”hämnas”: Herren Gud hämnas på det (jfr. się mścić 4,20); du hämnas 107,18 (3); ‖ jfr. hämnd.

flicka (sl.): Ängeln talade till flickorna 152,21; 155,10… (7); ‖ jfr. flicka.

uthärda (övers.) ”bära”: du måste dock uthärda allt med kärlek och mildhet 234,14–15 (jfr. ale masz wszytko w miłości i łaskawości znosić 234,17) (1); ‖ jfr. bära.

vilja: Du ska inte åtrå din nästas hus 5,17; 5,18 (2).

klander: och för klandret skulle det vara tillräckligt 229,20 (1).

klandra: sönderbrutna och förödmjukade hjärtan, inte klandra 248,27; klandrad 69,12; klandrade 132,20… (7).

mätta ”ge att äta” med kött och blod: mätta 131,21; 132,3; 221,8… (4); papeneytumbei 35,4 bör betraktas som ett korrekturfel (=papenetumbei).

förargelse: de som vållar förargelse 209,1 (1).

komplettera 1) ”fylla”: du, fyll oss med din helige Ande 127,15 (jfr Napełhże nas… 127,14…); 139,11; 175,5 (6); 2) ”begå” (övers.): Begå inte en ful synd 108,26 (jfr Nie popełnisz… 108,26) (1); ‖ se daryti.

mutköpa: Att präster mutade dem 166,19 (1).

utvidgning, förökning ”ökning, utvidgning; mångfaldigande”: och en god utvidgning av avkomman 185,8–9; därefter genom vår tros förökning 214,7; 252,2 (3); jfr paplatinti.

utvidga ”föröka; öka, utvidga”: Och utvidga ditt rike ibland oss 179,23; Återför dem till dig, du käraste 239,17; 238,16… (4).

vanlig ”vanlig, daglig”: jag glömmer det vanliga spelet 98,17 (jfr zwyklego 98,17) (1).

sedvänja ”vana”: och gör hjärtat rent från alla onda böjelser 145,17–18 (jfr od zlych naiętności 145,8) (1).

117

”rättelse” (sl.) ”förbättring”: och en förbättring åt dem som lovar liv 206,3 (1).

skriva: såsom profeterna skrev 133,24; skrivet 106,22; 205,11... (5).

sälja: sålde för trettio penningar 160,2 (1).

ordna (br.) ”ställa i ordning”: I vilken allt ordnas 142,10 (1); || jfr ordna MT 204.

ordning (br.) ”ordning, följd”: Sånger… enligt sin ordning 43,3–5; att fastställa Davids ordningar 92,11–12 (pol. wstawionie rządy Dawidowe 92,12); 105,3 (3); || jfr ordning DP 363.

ordnat (br.) ”på ett ordnat sätt”, adverb: så att allt görs behändigt och ordnat 229,12; 229,15 (2); || jfr ordning DP 363.

stödja ”stärka”: stärk hjärtan och samveten 21,21; 20,6; 63,18; stärk de fallna 74,8 (4).

råd (sl.) ”råd”: vars råd jag känner i mitt hjärta 49,20; råd 205,25 (pol. porady 205,24) (2); || jfr instämma.

visa: vad du behagar visa oss 25,25; du visade 130,19; jag skulle visa 192,19; visa 87,8; visa 73,25 (=visa⟧)… (16).

falla framstupa ”falla omkull”: även om tusen faller framstupa inför dig 79,19 (1).

hos: denna preposition används med ackusativ för att uttrycka plats, t.ex.: frukta inte när du står hos honom 61,11–12; Där, stående vid elden 160,19; 166,16; 233,19; 252,15 (5).

säga: Då sade den förste ängeln 166,7 (1).

berättelse ”berättelse”: han tror inte på falska berättelser 48,16 (pol. Nie wierzy powieściom złym 48,16) (1).

värld: På varje plats i denna värld 86,9; 89,20; 158,17 (3).

överlåtelse: överlåtelse och överenskommelse... med kyrkan 238,11–12 (pol. poslubienia 238,11) (1); jfr överlåta.

överlåta ”ta”: att det inte skulle tillfalla någon annan eller överlåtas 228,8 (pol. zaręczona 228,9) (1). Överlåta används i Mažvydas, Bretkūnas, Daukšas och andras skrifter och betyder ”ta, förena sig, förlova sig, adoptera”.

så: för att din säd här skulle sås 185,3–4 (1).

bli rädd ”frukta”: Petrus blev rädd och sade 181,27.

behaga (pol.) ”falla i smaken”: det behagade vår herre 15,11 (pol. spodobało 15,11) (1).

förtrösta ”hoppas, lita på”: Så mycket skulle jag ha förtröstat som jag såg dig 66,20 (1).

överlämna sig: 1) ”överlämna”: Och i hans beskydd verkligen överlämna sig 141,8–9; jag överlämnade mig 44,21;

45,11…; 2) ”ge sig”: men till orden gav han sig verkligen 119,22; 220,14–15… (7).

levnad ”uppehälle”: Du ska inte förtjäna ditt uppehälle 93,9 (pol. pożywienia 93,9) (1).

förbarma sig: Förbarma dig över så svåra tjänares plågor 114,2; 133,4 (2).

ånger ”bekännelse”: att göra ånger över sina synder 57,2–3 (pol. wyznanie 57,3) (1).

skämmas ”blygas”: med vilken de inte skulle skämmas inför domstolens domare 241,14 (1).

resa sig ”stiga upp”: de reste sig mot våra huvuden 71,5–6; (pol. powstali 54,14); 86,23; 141,18… (7).

resa sig ”resa sig”: av illvilja reser han sig mot mig 44,10 (1).

böja sig (sl.) ”ödmjuka sig”: mitt hjärta ska alltid böja sig för honom 55,25–26 (1); || jfr. ödmjuka sig.

böja sig: du böjer dig mot vilken väg 181,5; 181,10 (2).

begrunda (pol.) ”minnas, rannsaka synder”: ligger i synderna / och begrundar inte 209,3–4 (pol. nie wpamiętawaią 209,3–4); 248,21 (2); || jfr. vända blad.

föröka sig ”mångfaldigas”: i sin egen säd… föröka 240,23 (1); jfr. utöka.

pasipro(v)ymas (sl.) ”bättring”: su tikra duma pasiprowima 126,2 (1); || jämför taisyti; prisitašyti och pirengti DK 97.

pasirėdyti (br.) ”förbereda sig”: O kadagi tuo budu pasiredisim 126,20 (1); || jämför prisitašyti och pirengti DK 97.

pasirodyti: På vilket sätt måste de visa sig pokim 241,5–6; visade sig 90,2–3; 177,21; 229,26 (7).

pasispirti ”ta stöd, stärka sig”: o tai mačia dwasiuos s. kuria ramintusi ir pasispirtu 240,6–7 (1).

pasistiprinti ”bli starkare”: ir pasistiprina terp žmoniu swetima gimima 72,3–4 (1).

pasitėsyti (br.) ”hämta sig, lugna sig”: o pasitiesis tie sutrinti kaulay 63,9 (1); || jämför lugna sig.

pasivesti (översättning?) ”ha framgång”: Įaymingay tokiam pasi wes 44,2 (pol. Szczęśliwie mu się powiedzie 44,2); pasi veda 92,14 (pol. powodzi się 92,14); pasiwes 94,15 (pol. się … wodzi 94,15) (3).

pasižinti: 1) ”veta”: Pasižistam kad jau nusidėjom 135,21 (1); 2) ”känna igen, förvissa sig”: Vżu tokiu stebuku žmones pasižino 162,13 (pol. ludzie się wznali 162,13) (1); 3) ”bekänna (?)”: kad anis ne pasi

118

žista hushållerskor 209,15 (1. sie... nie žiną 209,15–16) (1).

paskaityti (övers.?) ”upprätthålla”: ir vž gietus paskaityti 167,6 (l. policėni 167,6) (1).

paskandinimas: iż... paskandinima iszwalninay 30,14; 83,21; 198,11; paskandinimą 244,13... (7); paskandimą 22,6 (1); jfr paskandinti.

paskandinti ”dränka, förgöra”: toksay musia paskandintas buti 171,16–17 (l. potėpion 171,17); abagi wel pėkłoy ant amžiu paskandint 139,23; 242,14... (5).

tilldela: att tilldela de trogna 151,13–14; tilldelad 161,14; att tilldela 92,11; 234,18... (5).

paskui: 1) tidsadverb: O paskuy tat turi but kalbeta 199,16–17; 2) används som preposition med ackusativ, t.ex.: paskuy žmones eydami 149,20–21; 122,18; 216,20... (5)

paskutinė adj.: dienoy paskutiney 169,20–21 (1).

paslūga (pol.) ”tjänstgöring”: pashugay 133,3 (l. poshugowaniun 131,3); || jfr tarnau­ti.

paslūšnas (pol.) ”lydig”: ir iamuy pashuszni estė 86,2 (1); || jfr paklusnus DK 129.

paslūžyti (sl.) ”tjäna”: bat ataiay wisiemus pašužit 121,13 (l. posłużyć 121,17) (1); || jfr tarnau­ti.

pasnykas (br.): pasnikas 205,19 (1); || jfr alkinimas DP 52.

pasnykauti (br.): pasnikaudams 88,26 (1); || jfr alkintis DK 37.

plantera: jag satte mig vid bordet 129,12; 71,27; 172,10 (3).

pasotymas ”mättande”: ant pasotima kunu 116,15 (1); jfr pasotinti.

mätta: mätta med sin kropps blod 121,18; du mättade 35,14; 71,17; även mätta de fattiga 131,8 (4).

gillra en fälla: de gillrade snaror för mig 99,21–22 (1).

uppställning ”fastställande, stadgar (?)”: pertirė sawa sąžines pagal Pona pastatymu 127,20–21 (l. narządzenia 127,21) (1); jfr. ställa upp.

ställa upp: 1) ”grundlägga” (övers.?): pastatit tey-kieys karaliste id daugintusi 72,9–10 (l. wstawiles 72,10); 197,23; pastatitoie 240,9 (l. postanowionym 240,9); 2) ”fastställa” (övers.?): Asz pastatisiu ir nustiprisíu vzkalbi 194,16 (l. postanowie 194,15); pastatisime 126,5 (l. postanowimy 126,5); pastatitos 224,15 (l. postanowiony 224,16); 3) ”ställa upp”: duok id mes po tawa desiney /pastatiti butumbim wisi 174,9–10; 42,8; 92,10; 219,15; 251,20; 4) ”förbereda” (övers.): pastate wečiara sawo szwentą 124,17 (l. wstawil 124,19)... (12).

förstärkning: ir ant pastiprinimą... mumus 224,13 (1).

förstärka: tey kis gi pastiprint 251,18; pastiprinam 194,10; pastiprintumbit 231,19–20; pastiprinančiam 229,25; pastiprin­dami 214,6... (9).

föräldralöst barn: Te est mote naslistoy /waykay pastumdeleis 87,16 (l. sirotami 87,17) (1).

tillfrisknande ”botande”: Negalincziu idant teyktusi buti pasveikinimus 18,23–24 (l. vzdrowieniem 18,24) (1).

paswiečyti (dial.) ”bevittna”: paswiečitum­bit 214,1 (l. poświadczali 214,1); paswiečioim 223,6–7 (l. poświadczyli 223,7 (2); || jfr. vittna.

kallelse 1) ”ställning, verksamhet, stånd” (övers.): idant pagaley paszaukima iusu 234,24–25 (l. powołania 234,24); wisos žmones kožno paszaukima 89,22–23 (l. stanu 89,23); 228,20; paszaukime 229,5 (l. Rzeczypospolitey 229,5); 234,25... (4); 2) ”inbjudan” (?); id pitkay ne vžiwotumbim paszaukima 82,9–10 (l. pozwania 82,10); 31,23 (2).

kalla ”inbjuda”: kursay ius tosp draugisteps paszawkia 238,3–4 (l. powoła 238,3) (1).

paslavinimas, pašlovinimas: paszławinimas 45,8; paszławinimą 24,10 (l. przeżegnanie 24,10); paszławinimu 40,11; paszlawinime 239,12 (l. błogosławienstwie 239,13)... (16); paszłowinimu 38,21 (1).

paslavinti: paszławint 40,8 (l. pożegnać 40,8); paszławin 33,13 (l. błogosławi 33,14); paszławintu 199,24; paszławink 21,15; paszławinta 223,13; paszławinti 94,3... (31).

invigning ”helgelse”: paszwentima 17,6 (l. poświęcenia 17,6); 24,2 (2); jfr. helga och helga.

helga: och oss alla för evigt helgar 124,14; helgade 72,9 (l. poświęcił 72,9) (2).

helga ”helga”: o smerčia sawa brangiausia paszwesti 128,27 (l. poświęcić 128,27...); paszwentey 129,8; 162,19; 193,14; 196,8... (13); jfr. helga.

bädd ”liggplats”: o patało negawo 154,19 (1).

rättelse ”bättring”: pažinė griekus pataýsima gieysim (1).

patamkas (pol.) ”arvinge”: gen. pl. patamku 197,8 (pol. potomstwa 195,7) (1); || jämför tėvainis.

119

pateikavimas ”sysslolöshet”: įdant pateykawiman ir negandusna kuniszkusona neisiduotumbit 234,20–22 (pol. prožnowanie 234,22) (1).

patepti: smorde med salva 162,1 (1).

pateriojimas (vitry.) ”fördärv”: ir ant sawo amžino pateriojima ne walġitu 209,6–7 (pol. zatracenie 209,7) (1); || jämför pražūti.

paterioti (vitry.) ”förlora, gå miste om”: pateriot 247,23; paterioio 119,23; pateriotos 164,24… (6); || jämför pražudyti.

patiecha (vitry.) ”tröst”: Patiecha 28,16 (pol. pociecha 28,15); patiechą 144,17 (pol. otuchę 144,17); patiechu 240,4–5; 249,17… (8); || jämför nuraminimas DK 174.

patiešyti (vitry.) ”trösta”: patiesik 71,20 (1); || jämför raminti.

patogiai ”anständigt, vackert”, adverb: įdant wisa butu darita patogiey 229,12 (pol. vcześiwie 229,11); 229,15–16; 234,27 (3).

patogus, -i ”äkta, vacker, uppriktig”: o rodžiu giems meyle patogia 107,22; patogiasnio 205,13–14; 232,9 (3).

patremti ”driva bort, avlägsna”: juog tu patremey tamsibes 19,20; patremtu 39,9; patrems 45,25; patremtas 20,14 (4).

pats, patsai, pati: mihesi artima tawo /kaip pats sawe 6,12–13; patsay 24,25; pati 41,20; paties 46,5; pačiam 8,3 och pačiamuy 106,7; oböjlig kasusform pačiu daiktu 239,18; pačiam 182,24; patis 194,9 … (129). Pats förekommer oftare än patsai; på vissa ställen används båda formerna växelvis på samma sida (140,17 och 140,9; 114,12 och 114,4).

patiroti (vitry.) ”instämma”: swietuy labiaus paturoiom 164,13–14 (pol. folgować 164,15) (1); || jämför pritarti.

patvirtinimas ”förstärkning”: o patvirtinimą dowanot 132,10 (1).

fågel: pauksciey 67,20; pauksčius 153,24 (2).

liten fågel (=liten fågel); pauksztaley 75,19; 114,13 (2).

pavadinti ”bjuda in”: įdant ne kaip sudop pawa­dinti eiti 241,12–13 (pol. poz wani 241,12) (1).

en bild (=bild): pawaik­sło 2,14 (1).

sen eftermiddag ”sen eftermiddag”: est nuimtas pawakares čią 162,21 (1).

lydig, -a (pol.) ”lydig (?)”: wisame pawa­lni bukim 181,25 (l. powolnymi 181,25); pawalna 64,16 (2); || jfr lydig Mž 234.

tiggare ”tiggare”: 1) ”tiggare”: te gukstinei wisada čia su pawargieleis 87,16–17 (l. zebrakami 87,18) (1); 2) ”fattig”: ir su mumis teypag pawargieleis 252,7 (1).

bli trött: Nesang asz rudulis ir pawarges esmi 77,15; pawargusia 47,9; pawargusiam 89,17; pawargie 250,19… (11).

ledning ”vägledning” (?): o tatay užu Dwasios szwentos pavedimo 9,14 (l. powodem 9,14) (1).

bild: 1) ”bild”: juog mus ant paweik­sła sawa sutewerey 30,10–11; 212,19 (2); 2) ”exempel”: id pawęksła imtu isz io 180,23 (l. exempel 180,23); 252,14 (2).

förebild ”exempel”: mums paweizdą dawe 155,5–6 (l. exempel 155,5) (1); jfr bild.

se ”se”: Teikis paweizdet… ant Christusa 76,14; Paweizd 66,15 (2).

se ”se”: Pawizdeia Die was isz dangaus 242,5; pawizdek 37,22; 46,15; 73,12; 78,21; 99,24; 133,8; 135,6… (9).

källa ”källa”: sg. gen. paversmes 66,19; pl. gen. paversmes 50,22; paversmiu 43,17 (3).

skugga ”skugga”: Vž tos paweses stoje­si 91,16 (1).

pest (sl.) ”pest”: sg. gen. pawietries 75,16 (l. powietrza 79,17) (1); || jfr pest Mž 384.

röra ”röra”: kad iszwistu mane pawiskinta 47,18 (1).

skada ir pažeydem maiestota tawa szwenta 26,13 (l. przewinili 26,12); pažeyde tawo gieribę 165,14 (l. obrażili 165,14); kurie nors vgnin imesti /nebuvo tenay pažeysti 136,25–27 (l. uszkodzeni 136,26); 177,19; 211,23… (11).

skada ”kränkning”: Anas isztrauks isz spąstu… ir juog pažeyzdos žmogaus bediewia 79,9–10 (l. y od zarazy 79,10) 6 (1).

bekantskap ”kunskap, erkännande” (?): Ir ant kialo pažinties tawos 57,25 (l. uznania 57,25); 120,11; Idant prieg tawa pažintii wisad stowetumbim 179,19–20 (l. Abyśmy y tu w tey stałości /a w wierze mogli trwać 179,19–20) (3); jfr kunskap.

kunskap: kuri mumus tikrą pažinima grieku musu duotu 28,7; pažinimas 109,11 (l. poznanie 109,11); 125,22; 197,5… (8).

känna: O mokimes tayp giara Diewa pažinti 17,25 (l. znać 17,25); pažisti 196,23; pagužistat 198,21; pažinėia 2,19; pažintumbim 179,2; pažine 211,9–10; pažindam 120,7… (65).

120

förbrukning (pol.) ”bruk, användning”: Est draugiebey pažvojimas kuna ir krauia 13,5 (l. výžwanie 13,3); 216,22 (2); || jfr användning DK 19. förbruka (pol.) ”bruka, använda”: Weciaria... pažiwot 207,20 (l. požywać 207,20...); pažiwotumbim 208,4–5; pažiwokim 131,3 (3); || jfr ragawiem 213,5 (l. pożywamy 213,5); || jfr bruka DK 83. sigill (br.) ”tecken, märke”: pecėtis 197,23 (l. pieczęć 197,24); pecėt ies 213,5; O pecieti ant wisa iums duosiu 122,2 (4); || jfr märke DP 531; tecken Mž 153. sigillförse (br.) ”märka”: čionay per ragawima ios pecietitumbim ir pastiprintumbim 208,6–7 (l. pieczętowali 208,6) (1); || jfr märka, utmärka. ugn (br.) ”ugn”: peciaus 137,2 (l. pieca 137,2) (1); || jfr žaidis BrB. Jfr XVII, 3. klandra: o peiki ir skandini neprietelia 239,5 (1). helvete (pol.) ”helvete”: pekłą 52,13; pekłona 20,14; pekłosna 7,11 (l. piekłow 7,12); 139,23… (12); || jfr helvete DK 14. boskap ”boskap”: pekus 5,3 (l. bydło 5,4); 108,11 (2); jfr vagn. pilgrim (pol.) ”främling”: Jay ataywiai aba pelgrimai kokie mieste butu 203,16–17 (l. pielgrzymi 203,17); || jfr resenär. föda ”mat”: o kaip dawey duona kunuy penu ant sotima 35,15–16; pena 116,17, 59,7 (3). utfodra ”föda, mata”: tey kis mus sawim peneti 128,4; penetumbey 130,23; penedams 116,10… (9). penning (=pinigas) (germ.): Ne duosti nuomon penigu 48,22; 160,2 (2). femte: Penktas 106,8 (1). matrester ”matrester”: idant anis to szwenta penukszla kaip kiautes ir szunes neiszbiaurintu 209,4–6; 217,26; 224,12… (10). genom, via (207,12): denna preposition används med ackusativ för att beteckna: 1) tid: teypag ir žmogus per wisus amžius turi ramintis irgi draustus 58,8–9; och per wisą žiwatą musu 39,24; 25,16…; 2) plats: Io neprietelus wisi per szalis iszblaszka 87,21…; 3) orsak: o gi mes regime per wierą sawo 125,19; Nors išz swieta per smerti izseysiu 122,6…; 4) ändamål: tęsią per juos mums teikis duot 24,4; o dariti niekada ne palawia per sunu sawa mielagi 15,22…; 5) översättningar: per žodi sawa tiesą, nutikrina 16,22 (l. przez słowo 16,26); idant per galibe sawo nuog musu szalin patremtu 39,8 (l. przez moc 39,8); per Mateusza parasitą 106,21…; … (107).

göra om (övers.) ”be om, skriva om”: och evig vrede … id mums perdaritu 16,21–23 (pol. przeprawit 16,23) (1) övergång ”ankomst” (övers.): Welika musu aba pereimas 218,23 (pol. przeście 218,23) (1). passera ”gå förbi”: Anksztu kielu pereyti wisus neprietelus 143,23–24; nakti pereiusią 20, 24–25; 25,13; 30,25 (4). seger ”seger, övervinnande”: duok ant ju pergalėjimo 119,8; pergalėjimo 166,25–26; 223,18–19… (5). besegra: padeki pergalėti mums neprietelus wisus 117,5; pergaleiau 47,14; pergaleia 120,27; 170,16; 183,6… (18). skrämma: pergandink wisus piktuosius 142,26–27 (pol. przestrasz 142,26) (1). lägga om: 1) ”lägga över”: perguldit 98,22 (pol. przekładać 98,22) (1); 2) ”översätta” (övers.): kuriuos dabar trumpay perguldisim 227,12–13 (pol. przełożyć 227,14) (1). släppa igenom (=släppa): 1) ”förlåta” (?); ans nenor tokiam perlaysti /kursay teises ne atduosti 106,3–4; 2) ”låta” (övers.): Kodrin tatay perlaydo ans geriaus permąno 65,9–10; perlaisk 87,10 (pol. Przepuść 87,11) (3). förstå ”förstå” (övers.): kada gi giriaway permanitum­bim 176,15 (pol. rozumieli 176,15); permanno 65,10; 181,14 (3); jfr. förstå. sova över: pakaiuy ir łoskoy… permiegoti galėtumbim 38,25 (1). skriva om: Ans mums wisitems tewa naršą perprasie 124,11–12 (1). falla omkull ”falla ihop”: kaip sieną palinkusią pusiau perpuolusią 64,22–23 (pol. przepadła 64,23) (1). förföljare (?): persekiotoias 47,17 (1); jfr. förfölja. förfölja: Nesang gis persekiuoja nekaltagi žmogų 88,5; 100,9 (2). varning ”varning”: sing. lok. persergejimu 229,8 (pol. przestrogą 229,9); 227,12 (2). varna ”varna, påminna”: persergieia 245,20 (pol. obwarował 245,20) (1). upphöra: 1) ”stanna kvar” (övers.): ir ant wisu amžiu su ieys perstosi 49,9–10 (pol. Przestane z nimi 49,10) (1); 2) ”upphöra”: grieku perstoti 71,10–11; perstokom 149,8; 149,22; ne perstotumbim 225,13–14 (4). hindra (pol.) ”hindra”: wienok wirszutiney mokslay nieka top ne perszkadiia

121

205,17–18 (l. przeszkadząją 205,18) (1); || jfr kliduyti DP 87.

överträdelse (övers.) ”brott, intrång”: atmindamas woskius persokzious sawus 247,3–4 (l. przestępstwa 247,3); 234,11 (2); jfr peršokti.

överträda: 1) ”begå brott, överträda” (övers.): perszokdami dažnay norą ir prisakimą tawa 26,14–15 (l. przestępując 26,14…); perszokdami 210,13 (2); || jfr musidėti, överträda; 2) ”gå förbi”: sia perszokusja diena 38,9 (1).

undersöka ”granska”: pertirę sawa sąžines 127,20–21 (1).

välsignelse (pol.) ”välsignelse”: Pierżiegnoimas 240,18 (l. Pożegnanie 240,17); peržegnojimą 129,5 (2).

välsigna (pol.): 1) ”korsa” (?): Peržieg nok… Desines tawo galibe 41,15–16 (l. Pożegnay… 41,15) (1); 2) ”välsigna”: perżegnok 151,15 (1); || jfr välsigna DK 165.

överträdelse (övers.) ”synd”: ir atłaysk mums tuos perżengimus musu 210,24 (l. występki 210,24) (1); jfr synda.

överträdare (övers.) ”överträdare”: peržengiencius moksiu tawa kiala 63,19–20 (l. przestępce 63,18…); 205,21–22 (2); || jfr överträda.

plocka ”plocka”: wisą nakti wargina /pesie 160,15 (1).

Petrus: Petras 160,12… (8).

omskärelse ”omskärelse”: ape piaustima Pona 157,15 (1).

herde: som hemmets herde 15,7; Buwo anoy szalie ganidam piemenas 158,5; piemenimus 153,26… (5).

middag: Giesme presz pietus 35,2; 25,12 (3).

billigt ”lätt” adverb: pigay nusisergieste 123,4; pigiey 246,20; pigiaus 60,12; 69,20 (4).

billig ”lätt, snabb”: pigiasnio atprowima 205,23 (1); jfr. billigt.

illgärningsman (övers.) ”missdådare”: piktadeias 86,19 (pol. złośnik 86,21) (1); || jfr. avskum.

ont adverb: piktay po akims tawo padariau 62,13–14; 69,17; 82,9; 125,8… (6).

ond, -t: piktas 92,16 (pol. nieprzyjaciel 92,16); pikta stipribe 61,4; piktop 51,24; mask. pl. piktiei 88,27; piktuiu 44,22; piktiemus 67,24; piktuosus 142,27; pıkčiausia 184,17; piktasias 184,27… (89).

ondska ”ondska, ogärning, frestelse”: piktenibiu musu wisokiu vźmirsztumeby 31,5–6; piktenibe 82,4; Piktenibey 62,19; piktenibemis 39,9… (10).

ondska ”ondska, ogärning”: mano piktibes regiedamas 56,23; piktihey 248,21; pik-tibesp 20,3; 184,21; 208,25… (25); jfr. ondska.

förarga: surinkimą Diewo piktina 204,25 (1).

fullborda(s): 1) ”uppfylla” (övers.): iuog zokaną pildžiau 148,11 (pol. wypełnił 148,11…); pildinkit 148,12; pilditumim 107,3; pildžianti 83,9; 148,6; 184,15… (11); 2) ”fylla på sig”: isz kurios pildžiesi žiame 237,7; o tatay kalbedams pildžia bludą 219,12–13 (2).

fullständigt (övers.) ”omsorgsfullt, väl, verkligen”: nes paskuy dangun pilnay weyzda (pol. pilnia 172,14); Turim ape tatay pilnay rupintis 191,6 (pol. pilnie 191,6…); 61,3; 215,3; 234,24… (10); || jfr. omsorgsfullt, väl.

full, -t: 1) ”full”: est pilni wisa giara 35,7; pilnus 46,20; 144,14; 151,22…; 2) ”omsorgsfull, sann” (övers.): Ape pilną żodia Diewa klau: [= klausimą] 184,1–187,1 (pol. pilnym 184,1…); 183,18; 204,8…; (22); || jfr. sann, god, omsorgsfull.

fullständighet (adv.) ”omsorgsfullhet, noggrannhet”: Kur su wis didžia pilnasčia tie żodžiey nuog wierniu turi but wartioti 24,16–18 (pol. pilnością 245,17) (1); || jfr. omsorgsfullhet.

fullständighet (övers.) ”fullhet”: idant tikribe ir pilniste atliktu 245,22–23 (pol. doskonałość 245,23) (1).

Pilatus: Pilotų 7,9… (4).

pirm: 1) adverb: ”tidigare, först”: vi måste själva pröva oss först 125,7–8; först gal tuppen 160,20; 166,7; 203,14… (11); jfr. pirmai; 2) preposition med genitiv för att beteckna tid, ”före, innan”, t.ex.: teyp kayp iemus pirm smerties żadeia 170,22–23; pirm dwieiu nedelu 203,5; 204,3; 205,19… (9).

pirmai, pirmiaus, pirmiausiai adverb: tie ne ieis žiamena anona pirmay saw żadetona 82,6–7; 133,20 (2); Först måste detta vetas 203,3; 227,14; 230,10… (11); pirmiausey 86,10 (1).

pirmagimtoji (övers.) ”förstfödd”: ne kalba nuog wena grieka pirmagimtoia 246,10–12 (l. pierworodnego 246,10) (1); || jfr. pirmgimė DK 12.

pirma adverb: Pirma tamuy wisi turime tikieti 125,11; 139,7.

pirmas, -a: Första delen 8,2; Sången i första [delen] 110,3; pirmas 105,15; 139,7; pirmospi 169,12; Pirmiey 10,14 [= pirmieji]; pirmamuy 104,10.

finger: ett finger på höger hand 173,12 (1).

122

pišna (sl.) ”stolt, präktig”: žmonems pizno-mis tokias biauris 43,13–14 (l. pysznych 43,14) (1); || jfr. puikus Mž.

plačiai adverb: plačiev isikiete 73,8; 178,16 (2).

plakti ”slå”: plakti babay liepe 160,27; plaka 138,22 (2).

fladdra: ditt hjärta skall fladdra av glädje 94, 12–13 (1).

handflata: de slog med handflatorna och befallde att man skulle gräva 160,17–18 (1).

platinti(s): 1) ”breder ut”: platins /kaipo szaknis wina 95,14–15 (1); 2) ”föröka”: Teykis sawa wier nus platinti 174,2 (l. rozmóżyć 174,3); platintumbimesi 197,6; 212,22 (3).

hårstrå: och inte ett enda hårstrå skall falla från huvudet 140,14 (1).

pleme (br.) ”släkte”: sg. in. pleme 197,2 (l. splemieniem 197,2...); 197,9; 198,6 (3); || jfr. giminė.

plyšti ”brista”: uolos plisza 162,8–9 (1).

po: 1) används med genitiv: Sång efter måltiden 35,12 (1); 2) används med dativ för att uttrycka tid, plats och sätt, t.ex.: kada buvo po wéciaway 13,24; O po tiem sil-wartams 168,10...; sedi po desinei rankai 7,13; 89,16; 131,12... (mycket ofta); Ne ludik nepteysey 109,20; idant po sargibey butum 137,16; översättningar: po darbamus iu iuosgi pažinsit 123,4–5 (l. po vczynkach ie poznać możecie 123,4)...;...(33?); 3) med ackusativ: passerande tre gånger 160,6–7; översättningar: ir po wisą swietą butu garbintas 225,15–16 (l. y po wszytkim świecie 225,15); Nes po wisas dienas giwenima musu turime słužit 249,12–13 (l. Bo po wszytki dni żywota... 249,12); 249,19; 252,6 (5); 4) med instrumentalis för att uttrycka plats m.m., t.ex.: Ko dabar po akim tava gaylimiesi 27,25; 51,19; 81,12...; Po juoda ziame seney vžsuzasusiuy 103,7–8; ta emot oss under din hand 165,3; klupiaume po weydu 210,8...; översättningar: Nuogi to čiesa po grieku esme 120,14 (l. pod grzech 120,14); Mes wisi po sargibe tawo pasiduome 182,23 (l. Myć się pod straż 182,23)... (51?). Det finns fall där po tillsammans med kasusformer (dativ och instrumentalis) skrivs ihop, och sådana förbindelser blir ibland närmast adverb, t.ex.: poakim mano 4,6; sedi podesinei rankai 7,13; 8,16; ir Pawizdek mana podesiney 99,24; prigul teypag su jumis podraugiey ing surinkimą 200,2–3; 204,1; 238,14; Ne ludik nepteysey 109,20. Särskilt vanligt är pokim (Pokim przestarnikui tu gatawii stala mana 51,7; 58,11; 89,16...

(21), uppkommen genom kontraktion av po och akim och använd parallellt med po akim (27,24; 30,9... (5), po akims 62,14; 81,12... (11), po akimis 85,13; 230,18... (7); till och med på samma sida förekommer pokim (230,19) och po akimis (230,18). Även potam är vanligt och fungerar som ett tidsadverb (se potam).

[för podesinei, se po: podesinei 7,13; 8,16; 99,24 (3).]

[podet 247,18: korrekturfel, det ska vara padet; jfr. padėti.]

[för podraugei, se po: podraugiey 200,2; 204,1; 238,14 (3).]

[för pokim, se po: pokim 102,12; 122,12; 178,26... (21).]

pometis (pol.) ”minne”: id saw ant pomie-ties priwestu wisą giwenimą sawa 247,1–2 (pol. pamięć 247,1); 249,18 (2); || jfr. atmintis.

pona (pol.) ”jungfru Maria, kvinna”: Kad Ponna tureio sunu gimditi 156,21 (pol. Panienka 156,21); Ponnos 112,20; Ponnay 110,17; poniomis 32,4... (7); || jfr. merga; viešpačia DP 485.

ponas (pol.) ”herre”: Ponas Diewas 2,16; Ponuy ant Ponų 33,20–21; sg. gen. Poni 139,21; Poną 18,17; sg. ins. Ponum 110,11; sg. voc. Pon 47,25; Poniep 44,12; Poniemp 58,15; pl. gen. Ponų 31,21... (567); || jfr. viešpats.

ponavonia (pol.) ”herravälde”: O ne attolink tolaus sawos ponawonios 113,23–24 (pol. Panowania 113,23) (1); || jfr. viešpatavimas DP 287.

ponavoti (pol.) ”härska, styra”: idant teypag wiras ponawotu o ne ana 236,16–17 (pol. panował 236,19) (1); || jfr. valdyti; viešpatauti MP 68.

ponystė (pol.) ”herravälde”: ir žodžio tawo poniste 118,6–7 (pol. panowanie 118,6) (1); || jfr. viešpatavimas DP 287.

poniška adj.: sg. gen. poniszkos čístatos 177,18 (1).

ponstva (pol.) ”herravälde”: Panstwos ir majestotai 150,10 (pol. Tronowie y Panstwo 150,10) (1); || jfr. viešpates DK 83.

pontskas (pol.) ”Pontius”: Numucitas po ponsku Pilotu 7,9 (pol. Wmęczon pod Pontskim Pilatem 7,10); 8,12; po Pontsku Pilotu musitas 110,21 (3).

[popawia 85,2: korrekturfel, det ska vara papawia — av verbet papiauti.]

popiežius (pol.): pl. gen. Popiežių 20,6,8 (pol. Papieskiey 206,9) (1).

[poponsku 7,9; 8,12 se ponskas.]

123

potam (övers.) ”därefter, sedan”: potam stoję pokim suda 115,15 (l. potym 115,15…); 3,16; 80,18; 118,19; 205,9… (51); || jfr. paskui och po.

[poteisiai se po: nepoteisey 109,20 (1).]

Povilas: Powilas 13,14; 215,5; 245,4… (6).

börja: Akis kad prades miegoti 37,14 (1); pradėt 207,2; pradeia 180,19; pradetas 62,20… (7).

pradkai (pol.) ”förfäder”: pradkay 81,21 (l. przodkowie 81,22) (1).

genomborra: szoną jam pradure 162,16 (1).

början: ten pateriojo teysibes pradžią 119,23–24; 91,23; 227,20 (3).

gala: gaidis pragida 160,20 (1).

prajevas (vitry.) ”under”: praieway rodisis 149,15 (l. cuda 149,16) (1); || jfr. stebuklas.

svett: prakayte… duonos ieszkotu 234,18–19 (1).

förord ”förord”: Prakalbėjimas su raginimu 227,4 (l. Przedmowa 227,4) (1).

krubba: prakarte gi pagulde 153,14–15; 154,2; 158,10; prakartan (4).

[praklaytawa 160,8: korrekturfel, ska vara prakaytawa.]

förbannelse: prakieykimas 94,16; prakieykimą 125,14; 213,7–8 (3); jfr. förbanna.

förbanna: Zinodams čia ant swieta prakeiykta žiwata 138,12 (l. nikczemni 138,12); prakeiyktei 161,18–19 (l. niecnotliwy 161,18); prakeiyktus 116,8 (l. przeklęte 116,8)… (6).

blödning: blodutgjutelse 63,22; med utgjutelse 128,12; 183,14 (3); jfr. utgjuta.

utgjuta: och blodet /skulle utgjuta 207,23–24; utgjuter 136,5; utgjutet 222,1… (6).

förbigå ”passera”: Låt inte min bön förbigå 55,24 (1).

profet: 1) ”profet” (den som profeterar): enligt profeternas skrift 163,17; profet 137,12; 148,14… (7); 2) ”profetia” (?): profetiorna uppfylldes genom hans födelse 152,9 (1).

meddela ”kungöra, säga”: och de trogna meddelade 133,24; 138,6; 152,20 (3).

hitta på ”föreslå (?)”: ta emot det jag föreslår för er 121,17 (1).

förgöra: Förgör inte 55,12 (jfr. Nie zatracąy mię 55,11) (1).

förgå ”gå under”: Låt inte vår tro gå under 73,17; de som gått under 167,23; 168,23… (6).

undergång ”fördärv”: befriare ur detta fördärv 70,12–13; 236,6; jfr. förgängelse.

förgängelse ”undergång”: när han ser sin förgängelse 163,20 (1).

prarakas (sl.) ”profet”: prarakas 178,21 (jfr. Prorok 178,21…); 248,8; Prarakay 156,19… (9); || jfr. profet.

prarakauti (sl.) ”profetera, spå”: prarakauti 160,18; prarakawa 178,3 (2); || jfr. profet.

sluka: och han ville sluka oss alla 61,14; han slukade 53,3; 100,23 (1).

börja: Här börjar redan psalmerna 43,1–2; Vi började med onda gärningar /likaså med synd 146,24; 110,13… (6).

glädjas ”jublas”: Och kungen skall glädjas i dig 67,21; 68,9; jfr. glädjas.

jubla: hjärtat jublar 89,10–11 (1).

uppläsning ”läsning”: giesme po praskaitimu Evangelios 24,6–7 (l. po czytaniu 24,6) (1).

enkel, -t (sl.) ”vanlig”: prastą Iewą zdrodia 178,9 (l. prosta 178,8); prasti 58,17 (2).

enkelhet (sl.) ”eländighet”: wisą musu prastibę 84,25 (l. nikczemność 84,25) (1).

överträdelse (övers.) ”synd”: prastojimus sawo regi 204,17 (l. występki 204,17) (1); jfr. prastoti; skuld.

synda (övers.) ”begå en synd”: prastoiau 62,13 (l. zgrzeszył 62,18); prastot 106,18 (2); || jfr. synda.

begäran: Klausik musu prasimu 142,25; prasimęs 146,14; 134,27 (3).

be: o turesime praszit 39,3; praszome 151,10; prasineia 87,18; Prasikimeg 18,12; prasituṁbim 117,22; praszanti 90,9.

förflyta ”gå förbi”: praszoka trečioi diena 159,21 (l. minął 159,22) (1).

utropa ”ropa till”: Balsu mana Ponop praszuksziu 99,14; Praszuko 161,22 (2).

ledare (dial.) ”vägvisare”: prawadnyku 18,27; 72,2; 175,17 (3); || jfr. ledare Mž 247.

förlora ”förlora, mista”: kuri buwom pražudę 168,4 (1).

gå under: ir smerčia amžina pražut 244,22; pražutu 27,5; 211,5 (3).

närma: karaliste sawo priartink 123,13 (1).

[pridasti 246,1–2: Ko dabar ir Petras szwentas pridasti; korrekturfel, ska vara pridesti eller pridruosti (l. dokłada 246,1).]

tillfoga: Pridedines daugi žodžiump mano 123,8 (1).

övertäcka: Kurs tawe apigražina (mielasirdiste priedengia 83,22–23 (l. przykrawuie 83,23 (1).

på lämpligt sätt ”på ett passande sätt” adv.: prideranciey ir teysey wisokias sutwerimas garbina 207,5

124

(pol. slusznie 207,5…); 231,15 (2); jfr pri-derėti.

att anstå: 1) ”passa, anstå”: kaip ant to pridera 203,10; jfr. va. priderantiev 230,6; 205,12; 228,21–22… (6); 2) ”tillhöra”: reykalays kunuy musu prideramays 31, 14–15 (pol. naležaycmi 31,16) (1).

överlämna ”ge, bevilja, skänka” (övers.?): ginkla sawo man pridawev 69,14; priduok amžiną žiwatą 70,20; jfr. ki. priduotu 100,15; Pridawęs 199,19 (pol. Przydawszy 199,19)… (6).

ansluta ”foga till”: kuriops per wierą pridrauginti esme 6,24 (1).

torka fast: te pridžiuk liežuwis gomuriop 98,17 (1).

prieg, priegi 93,19; 131,15: 1) prieg med genitiv för att uttrycka plats m.m.: ir wisad prieg io stoweti 118,9–10; idant mus prįłaystu žmones prieg tu žodžiu szwiebes 186,23–24; Bön vid sjukdom 250,12 (3); 2) prieg med dativ för att uttrycka plats, sällskap, tid m.m.: prieg taw parpuls 79,19; nes turim tawe prieg sawi 143,18–19; prieg tam mane teysibes kelu weda 51,2; prieg Ewangeliey stotumbim 24,11; prieg žodžiu sawam vžlaykit teytkus 40,21–22; Varje människas tredje ankomst till döden 149,2–3; 148,3; 183,14… (38?); översättningar: Prieg tam žiemiausey praszome 21,4 (pol. Przytym 21,4…); O prieg tam teykis mus padrutint 27,7–8; 95,9; 211,8; 218,1; 246,26; teykis prieg kuna sweykatay /duot mums wisą giarą cionay 21,7–8 (pol. przy zdrowiu 21,7); prieg sproway… diwį priep-

puoley prisihadija 227,8 (pol. przy sprawie 227,8)… (6?).

Ibland skrivs översättningen prieg tam som ett ord (217,21; 223,24) och kan betraktas som ett adverb.

I ordkombinationer: prieg krikssimu swentam 170,8; prieg paties… daliimu 220,20–21; Turi but prieg tarnawimu 228,3 (pol. przy vzlugiwaniu 288,3) – formerna krikssimu, daliimu, tarnawimu bör betraktas som dativformer med ändelsen -u; jfr A. Bruckner, Archfsl Phil XIII, 566; jfr prieg vžiwogimy 127,17 (pol. przy samym užżywaniu 127,17).

[priegtam se prieg.: Priegtam 217,21; 223,24 (2).]

komma fram till: 1) ”komma fram till”: mes turim top stalop prieyti 125,7; prieyti 125,9; prieydami 222,4; Jay noras… isz abieiu szalu top prieytu 228,12–15; 223,16; Pona stalop prien-

tiemus 206… (8); 2) ”nå fram till” (övers.?): kuriosp teypap gahonis galėtu prieyti 113,22; noredam prieyt teysbiu 131,4–5 (pol. dochodząc 131,4); Potam amzinon linxmiben prieit galetu 240,12–13 (pol. przyść mogli 240,13); 9,8; 138,23 (3); 3) ”växa till, mogna”: idant ney wasarump nepriemesiumes 228,17–18 (pol. w leciech nie dorosłych 228,18) (1).

mottagande: 1) ”mottagande”: o tą naudą išz io priėmimo imsim 126,24; 193,19; 221,4; 2) ”inkarnation”: Nesang tuokio gimimu /o kuna priemimu/ žmones iszwadawa 152,17–19… (7).

[prientiemus 206,2 se prieiti.]

tilldragelse ”händelse, olycka”: abgint mus teykis sawa ranka nuog kožna priepuola 73,18–19; jfr. ki. priepuolu 112,12 (pol. przygod 112,12; wady 229,19; nawałności 183,3); priepuoluose 251,7 (pol. przeciwnościach 251,6)… (9).

före, inför: denna preposition används med ackusativ för att uttrycka motsats, tid etc., t.ex.: Eftersom många fiender reste sig mot oss 141,18–19; Var vår högra hand inför deras fruktan 143,10; 224,25; 231,6… (22); Gå inför staden 159,20; 234,5 (2); gläd dig inför döden 119,6; 159,17 (2); sång före middag 34,13.

Prieš förekommer också som prefix (se motsäga m.fl.).

motsäga: för att de skulle komma överens, de som ville motsäga dig 78,25–26 (1).

motståndare ”motståndare”: så att min onde motståndare inte skulle säga 47,8… (15).

vän (dial.) ”vän, kamrat”: gen. pl. vänner 162,26; vänner 228,13; åt vännerna 239,14… (4); || jfr gentis DK 49, draugas DP 95.

beskydd ”omsorg”: Ta mig under ditt beskydd 72,26 (jfr pol. w opiekę 72,26); under beskydd 77,18; 104,12 (3).

orsak: Utan någon orsak krigar de mot mig 45,4–5; 81,24; gen. pl. orsaker 203,7 (jfr pol. przyczyn 203,8…) (3).

prigatavÿti (sl.) ”förbereda”: prigatawiev 214,12 (jfr pol. zgotował 214,12); prigatawia 17,12 (jfr pol. przyprawia 17,13); prigatawita 111,26 (jfr pol. bespieczny 111,26)… (5); || jfr. prisitaisyti DK 31, pireng­tis DK 99.

natur ”natur”: Ty det fattas mig av denna natur 6,18–19; i naturen 233, 10–11 (jfr pol. naturze 233,10); 72,6; 114,22; 232,19 (5); jfr prigimti.

125

prigimti ”födas”: norą prigimta 184,21–22 (pol. przyrodzoną 184,22); 198,16; 242,11 (3).

priglausti ”ansluta, föra närmare”: Priglaudey mus bažniospi 129,11; ne priglauskėt 65,26; 224,12… (4).

prigręžti ”föra närmare”: Prigreszk manęsp ausis 69,3–4; 63,17 (2).

prigul dymas (övers.) ”exempel”: Kuriu pri-guldimu sergiekimes 82,8 (pol. przykładem 82,9)… (2); || jfr paveizdas och paveikslas.

prigulėti (övers.) ”höra till, anstå”: turi prigulėt surinkimuy 192,6; prigul 6,10; 156,9; 237,6… (10); || jfr priderėti.

ta emot: Ton meilen teikis mus priimt 32,20–21; kad mus vž sunus prieme 111,27; žo-džius tawa priimtumbim 23,18; priimkit 121,17; priemes 163,18–19… (40).

prijunkti ”vänja sig”: priunkt nuoġ jaunisz-kes wayksciot iunge Pona 249,6 (1).

prikėlimas ”uppståndelse”: szlawindami mey-ley prikielimą Christaus 168,18–19; 7,20; 167,11… (7).

prikelti ”väcka upp, resa upp”: prikiele manimp fabay didę rustibe 82,4–5; 17,4; prikialtas 169,7 (3).

prikeldinti ”väcka”: Prikieldink tarnus sawo 134,6 (1).

knäböja: Ir kad po kaławiu sawo gahwa prikłaups 67,18–19; žiemay prikłaupe 23,2 (2).

släppa in (= släppa in): pułkan wiernu prilałysti 116,23; ne prilaudžiam 209,4; prilaistu 186,23… (6).

prilyginimas ”liknelse”: Nedarik sawi abro-za /ir neokia prilyginima 4,8–9 (pol. podobienstwa 4,9…); 107,10; 133,21 (3).

prilyginti: 1) ”göra någon jämlik med något”: mani pri-liginta 105,16 (1); 2) ”jämföra, göra lik”: o medžui aliwos bus priliginti 95,17 (pol. podobni bedą 95,18) (1).

påminna: Tatay čionay del to primenu 194,7 (1).

primusyti (pol.) ”tvinga”: Tay kokiuo budu ne butu primusitos małženstwop 228,9–10 (pol. przymuszeni 228,11); || jfr priversti.

slå fast ”spika fast”: križiausp primusztas 110,22; 164,5 (2).

fylla på: o rankas est pripilę swetimu turtu 52,15–16; pripila 219,15–16 (2).

priprova (sl.) ”redskap, instrument”: ir priprowose wisokiose Ponuy žayskit 102,3 (l. przyprawach 102,3) (1); jfr. tillredning DK 165.

iordningställa (sl.) ”göra i ordning, anordna”: pripro-wit 24,3–4; priprowio 85,16; priprowita 79,14 (3); || jfr. klä sig DK 99, ställa i ordning DK 97.

inträffa 1) ”hända” (övers.): neġaleia nieks ant manęs pripulti 49,17 (l. przypaść 49,17); o wel kada pripultu koks turtas ant swieta 65,25–26 (l. przypadnie 65,26); Idant kas pikta ne pripultu 91,21 (3); 2) ”falla omkull”: kojump pripuole 225,1 (l. przypadys 225,1) (1).

binda fast: stulpopi gi pririsie 160,26 (1).

bud (övers.): Prisakimas Diewa 3,15 (l. przykazanie 3,17…); prisakimai 6,10; prisakimus 173,13; 210,13… (30); || jfr. befallning.

befalla (övers.) ”befalla”: Kaip buwa zakone… prisakita 158,26–27 (l. przykazano 158,27) (1).

närma sig ”komma nära”: musump prisiartink 133,5 (1).

svära: därför svor jag /de skall inte gå ner i jorden 82,6 (l. przysiągł 82,6); hos den som svär 208,22–23 (2).

sluta sig intill: tawo meylesp prisiglausti 164,27 (1).

hända (sl.) ”inträffa”: diwni priepuoley prisihadia 227,10–11 (l. przygadzać 227,11) (1); jfr. hända MŽ 462, PS I 21.

se efter ”se efter”: prisiweyzdeiau akia sawo biednaia 66,22; prisiweyzdečia 53,14; Prisiweyzdekim 154,27… (4).

tvinga sig: duok mums sawęsp prisivers-ti 164,26–27 (1).

tränga: wargais… prispausti 139,12–13 (1).

hoppa till: Priszoka ant io 160,9 (l. Przypadli nań 160,9) (1).

samtycke: bus pritarimas vžu mus 136,3–4 (l. przyczyna 136,3…); pritarima 19,6 (l. przyczyny 19,6…); 251,14 (3); jfr. samtycka.

samtycka ”samtycka, lova”: ir žodžiu sawo pritarey 69,8; pritars 37,12; pritarta 228,8 (l. poslubiona 228,8) (3).

samtycka upprepade gånger: vž mus ten pritarineia 111,7 (1); jfr. samtycka.

föra fram (övers.): werksman mane privažioio 59,6 (l. przywodzono 59,6); nutikrinimay est priwadžioiami 249,2 (2).

vara nödvändig ”vara behövlig, behövas”: tie ragi-nima ir lečima wisokia priwała 204,15–16; 208,2 (2).

förvaltare ”beskyddare, tillsyningsman”: ko priweyzdetovey disciplinos pilnay turi sergiet 206,14; priweyzdetoiu 32,3 (l. opiekunem 32,3); jfr. tillsyn.

126

tvinga: meilėn tawo priwersti 168,8; priwerstu 169,11; Priwersk 41,4; priwerstas 161,10–11… (8).

föra: 1) ”leda in”: kurion mus teyks… priwest 250,6 (l. doprowadzic 250,7) (1); 2) ”föra dit”: kada gisay ius top priwede/ idant tą draugiste čia terp sawę daritumbit 231,17–18; 181,2 (2); 3) ”föra upp” (övers.): id saw ant pomieties priwwestu wisą giweni-mą sawa 247,1–2 (l. przywiodł 247,1…); 242,15; 249,18 (3).

bedra ”svika, bedra”: o niekad ne est priwilemi szwenti žodźiey io 29,3 (l. omilne 29,2–3); 212,6 (2).

bedrägeri ”bedrägeri”: priwilima 83,11 (1); jfr. bedra.

rättegång (sl.) ”rättegång”: Tegul wis nu-teriorieja prowoy nugi bilu 87,11–12 (l. Niechay zawżdy od sądu skazany ustąpi 87,12–13) (1); || jfr. mål.

psalm (sl.): Psalmas 43,10; psalmay 67,1; 69,1… (101).

högmod (sl.) ”högmod”: manimp nieka ne ras neokios puykies 121,26–27; saugokimesi puikias 155,2–4 (l. pychy 155,4…); pagiedink puikias 142,16 (3); || jfr. övermod.

snubbla upprepade gånger ”falla omkull”: padesti /tiems kurie puldineia 101,10 (1).

hop (sl.) ”grupp, skara; församling…”: pulkan 116,23; pulkay 53,6; pulkuosna 77,6; 141,25… (10).

falla: 1) ”falla”: žiemen puola 85,5; 140,14; puolę meldes iamaw 158,23; ir wel ten wedi isz kur puole Adomas 173,12–13 (l. wypadł 173,13) (4); 2) ”anfalla”: Ir ant manes warguola teyp labai puolate 64,21–22 (1).

smuts: eftersom vi är stoft och smuts 84,27 (1).

puščia, puščia (sl.) ”ödemark”: puscios 81,20 (l. puszczy 81,21) 81,25; puscioy 81,25 (2).

halvvägs adverb.: pusiau perpuohusia 64,23; pusiau dienos 79,18 (l. południe 79,18) (2).

ödelägga (sl.) ”förstöra”: ne duok pustiti 73,2; pustija 72,19; pustiančios 79,18 (3); || || jfr naikinti.

förruttnelse: ney wel dałaysi pažinti puwima 50,10 (1).

R

smaka: wiečierios Pona ragawa 217,12; ragawiem 213,5; ragautumbit 213,10–11; ragaujami 34,17… (6).

smakande: ragawimą 217,2 (l. pożywania); ragawimu 223,5; 208,7; 217,4 (4); jfr ragauti.

[ragimesi 15,13 se regėti.]

uppmaning ”sporring”: Raginimas 15,3; raginimą 227,4… (8); jfr raginti.

uppmana ”sporra”: kurie mane ragin 92,4; ragina 247,11; 247,14 (3).

baktala ”förtala”: piktu liežuwiu mane ki-tiems rayszo 88,16–17 (l. roznoszą 88,17) (1).

lugnande ”tröst” (?): padare gi wer-kienti /ramdima neporonti 133,18–19 (l. ku tuleniu niechciwe 133,19) (1).

lugnt adverb.: ramiey iau miegosiu 46,21 (1).

tröstare, -erska: ramintoios 187,8; ramintoia 150,23 (2).

lugn ”frid”: ramuma 111,13; ramume 53,23 (2).

lugn: nom. sg. neut. ramu 75,11; ramesn [=rames-nė] 67,2 (2).

hand: ranka tawa 56,20; rankoy 67,16; ranku 103,12; rankons 163,9–10… (48).

ranktis (=klä sig): rankimes paskuy eidami 24,23–24 (pol. bierzmy ię za nim mocnie 24,23–24); rankitesis jopi 65,16 (pol. ciśnięcie się do niego 65,15) (2); jfr. rangias DK 46; rangkimiesi KN 219.

dagg: rasa mano wersmės giwos 24,15 (1).

raskazius (sl.) ”hjälp”: raskasiu persto-kim 149,8; (pol. roskoszy 149,8) (1).

hitta: ne randam ney iokiem daykte ligaus 78,8; radau 91,8; nerascia 63,2; rastas 192,25; razdams 66,18… (21).

rastis ”uppstå”: ne wiens nesiranda kuris iam duotu pagalbą 178,19–21; 230,21 (2).

skriva: isakie rasziti 153,5; raszitu 105,14; raszi-ta 100,17 (6).

skrift: Rodzia rasztas szwentas 147,23; raszte 229,3; rasztay 245,11… (15).

ratmistras (pol.) ”befälhavare för en soldatgrupp”: Ratmistras 162,11 (1).

gråtmild ”klagande”: izsklausik raudinga maldą mano 77,13–14 (1).

rynka (=rynka): raukszła 192,24 (1).

gråta ”gråta”: teypag wisad rausti 140,20 (1).

rövare (sl.) ”rövare, mördare”: raz-bayniku 208,24–25; razbainikays 52,14 (2); || jfr. išėda.

redas (vit.) ”ordning”: idant redu stalop pena prieytu 220,2 (pol. porządnie 220,2); 222,4 (2); || jfr. ordning DP 363, MT 204ᵇ.

rėdymas (vit.) ”ordnande”: redimo 213,17 (1); jfr. rėdyti.

styra (sig) (br.) ”ordna, förvalta”: rediti 149,27; reditis 235,7; reditumbey 234,2–3; redomas 234,4; 239,9… (29); || jfr förvalta.

127

styrare (br.) ”ordnare; grundare” (?): reditoiu 18,26; 240,21; sg. gen. rėditoi 207,6–7 (3); || jfr grundare DK 9,32.

se: gieydžia wisad regėti 66,13; regiu 59,20; ragimes 15,13; regieia 137,7; regietumbim 149,27; Regiejes 178,25; regimais 13,6; regiedamas 56,23… (47).

[regzdams, reigždams se rėkšti och reikšti.]

behov ”sak, angelägenhet”: iai io reykia butu 220,17; 240,25 (2).

Detta är ett gammalt substantiv som med tiden blev tredje person singularis av verbets presens; jfr GK 1937,166; E. Fraenkel, Spr. § 28.

behov 1) ”nödvändighet – behov”: To tada iau ir reykalopi 152,23; reykahu 219,22…; 2) ”förnödenhet”: Duok… wisu reykahu musu 118,16–17; … (9).

kräva ”ha”: kurie to trokšta ir reykalauia 205,25 (1. potrzebuia 205,26) (1).

nödvändig: reykalingas 205,13; reykalingame 35,5; reykalingiausia 232,4–5… (4); jfr nödvändig.

behövas: geriaus žinay ko mumus čia reykie 114,12; reykia 125,7;… (15); motsv. ki. nereykiemu 45,20 (1).

behov ”sak”: nieks ne weyzd mano reykima 100,3 (1. potrzeby 100,3) (1); jfr behov.

behövlig ”nödvändig, lämplig”: Tokiam rodžies ir sapnas reykngas 93,13–14 (1. požadlivy 93,13) (1); jfr nödvändig.

uttrycka: saldzieys reikszkie žódzieys 154,9; reisžkiem 114,17; reizgdams 97,20 (3).

tydligt ”klart, tydligt”: Jau tatay po kim [=po akim] reyszkiey regiu 58,11 (1).

plocka ”plocka”: waysiu regždams medžia 119,23 (1).

religion (sl.): Religioy 203,18 (1. Religiey 203,18) (1); || jfr tro

sällsynt ”ovanlig”: riatas kursay… regi 204,16 (1).

ricierius (sl.) ”riddare, hjälte”: dg. va. ricierius 86,5 (1).

samla: o teytes saw renka 101,11; 113,5 (1).

förbindelse: sujung ing vieną kuna… risiu 238,6 (1).

binda ”förena”: Cia šwentasciump iszganima ne reykia riszt 126,11 (1).

morgon: Giesmes iżgi rita 19,12; ritą 19,14; 38,10; 117,18 (4).

morgonlig ”morgon-”: Maida Rytikscia 25,9 (1).

roda (sl.) ”råd; rådgivning”: ir duosin roda id stotumb rodoy 57,27 (1. radę 57,27); Ro-

domis 31,20; 55,19; 69,25; 245,8… (7); || jfr. predikan.

rodyti (sl.) ”råda”: Rodisiu ape giara 92,19 (1. bėde radžih 92,19) (1); || jfr. omnämna.

visa(s): för att du skulle visa din faderliga kärlek så långt du förmår 31,4–5; jag visar 107,22; han visar 245,14; du visar dig 93,13; låt honom visa 104,8; du visar 50,12; att visa 46,10; medan han inte visade 103,6… (37).

paradis (sl.): roiu 119,21; 178,2; Roiun 252,16 (3).

Roma 193,21 (1).

rona (sl.) ”sår”: tonos 55,22; ronomis 244,6; 121,11 (3) || jfr. sår MŽ 427,2; DK 140.

klädesplagg (br.) ”plagg”: rubas 193,16; rubą 88,12; rube 138,7… (6); || jfr. draperi.

stackare ”fattig”: Nesang asz rudulis ir pawargęs 77,15; 88,20 (2).

sura ”jäsa”: bat duonoy ne rugintoy 219,5 (1).

sur (övers.) ”surdeg”: del to Welika szwes-kim ne senoie ruksztie 219,1–2 (1. w kwaśie 219,2…); 219,3 (2).

sur adj.: bataig iz obeles rukscios 186,15 (1).

omsorg f. gen. 1) ”omsorg”: su rupescia reykie pradet 229,18; 23,18…; 2) ”vård”: nes rupestina tawo szwenton pasidawiav 44,20–21;… (8).

vårdare: rupintoiu manas / manęs tuien nepamesk 54,6–8; rupintoiu 91,19 (2).

bry sig om: Turim ape tatay pilnay rupintis 191,6; rupinuosi 108,24; rupinas 112,13; rupintumbitesi 238,9; rupindamos 47,6… (13).

häftighet: atgrąžina smarkiė rūstenibę 87,7; 193,19 (1); jfr. vrede.

vrede: ir ne paiduintumbim ant sawes / smarkios rustibes 27,13; rustibę 136,6; rustibiu 99,6… (12).

bli vred ”vara arg”: ne rustaut 220,19; rustawa 248,7 (2).

göra vred (sig): Ne amžinay ans rustisis 84,9; ne rustinkit 46,6 (2).

S

predikan ”predikan”: szwenta żodžia sakimą 134,22–23 (1. kazania 134,23) (1).

säga ”säga, förkunna”: sakit… mycket glada nyheter 171,8; sako 220,12; sakia 148,14; sakicia 70,9; sakidami 171,19… (12).

sakrament (latin): Sakramentu 105,9; 220,12; 221,13–14 (3).

Salomo 229,7 (1).

128

sötma: ing tikrą saldumą 240,3 (1. sötma) (1).

söt: saldus 75,3; saldžieys 154,9 (2).

tjänarinna: nom. sg. samdinikies 5,19 (1).

led: 1) ”medlem”: att hela vår församling med alla sina led 192,21 (1. członkami 192,20); 192,12; 218,6–7 (3); 2) ”punkt, avsnitt”: i dessa fyra led skall ni då känna igen 192,26–27 (1. członkach 192,27) (1); 3) ”led”: tey kis malonę / mačį ir drutibę sanariu duot 251,3–4 (1. wymshu 251,3) (1).

[sanas… se gammal: sanas 180,19; sano 154,15 (2).]

förlikning (-ia?) ”samförstånd”: sandaros 145,7; sandaroy 12,17; sandarion 90,23… (5).

[sant, santi, sancìa… se būti.]

dröm ”dröm, sömn (?)”: för att en tung dröm inte skulle falla över 37,10 (1. sen 37,10); 93,13 (2).

väktare ”beskyddare”: för att han skulle vara vår väktare 36,4; 77,17; 91,14; sarguy 38,4; sargay 93,5… (7).

vakt, beskydd ”vakt, beskydd”: sargibey io ney nieko nebibiosiu 49,16 (1. w opiece 49,16); idant po sargibey butum 137,16 (1. strażą 137,16); sargibe 135,9; 137,16 (4).

skydda: Dumas szirdies teykis saugoti 37,15; sawgaia 19,17; saugotumbimes 211,11; saugoki 123,19; saugodami 191,9… (18); jfr. segėti.

sol: saule 162,3; Sauta 76,27; saules 84,16; 91,17 (4).

egen, -et: ing kuną sunaus sawoia ilipik 127,13–14; smarkią skolą taw tewuy sawam vžmokieia 251,1; sawamuy 83,6; sawą 26,11; sawuoiu 102,14; sawoy 53,17; sawame 14,18; sawop 24,24; sawiemus 10,23; sawąsias 98,4; sawuosiu 171,23; sawuose 14,20… (74); sawom 14,6–5 bör betraktas som ett korrekturfel (=savam); jfr sawo.

sin: Ne del to krauia sawo praleia 135,5; Tatay wisa teykis padarit ir mumus duot iż meyles ir susimilima sawa 32,6–7; 135,6; 157,2; 159,8; 160,14… (435?). På vissa ställen är det omöjligt att avgöra om formen används som ackusativ av pronomenet savas, -a, eller som femininum nominativ eller instrumentalis, eller som oböjd genitiv sawa, till exempel: pawizdek sawa szwenta akia 46,15–16; garbinkime su džiaugsmu sawa sutweregi 152,6.

sig, åt sig…: sawęs 161,9; saw 25,33; sau 82,7; sawi 143,19; sawę 205,14; sawe 108,3; sawim 170,2; sawimp; sawesp 139,16; sawip 59,14; sawopi 144,16… (110).

^9. Iš lietuvių leksikologijos ir leksikografijos

savavalnai (pol.) ”av egen vilja, fritt”: ir biauruose griekuose sawawahnay guli 204,14–15 (pol. swowolnie 204,15); kuri sawawahnay laykom 164,18–18 (pol. swowolnie 164,18); 205,23; 206,10 (4); jfr savavalnas.

savavalnas (sl.) ”självrådig, fri”: davazdami tamuy sawawhanam kunuy /wisokia wala 210,15–16 (sl. swowolnemu 210,16) (1).

samvete och samvetet musu meyley io budru butu 39,2 (pol. sumńienie 39,2…); sąžines 127,21; sąžinę 21,21; 181,3; 205,26; 214,21; 251,8 (8).

sitta: sedi po desiney 151,7; sedeiom 223,17; sedintiems 101,7; sedinčiopi 131,11; sededams 169,12… (15).

följa efter: idant gi tame wisi sekiotu 108,18–19; sekioia 162,23–24; sekiódami 25,6… (4); jfr sekti.

utsäde (-et): idant tawo sėkla čia paseta 185,4; sektes 194,17–18; sekloi 240,23 (3).

sekmas, -a ”sjunde”: Sekmas 106,11; sekmą 108,5; sekmoy 106,7… (8).

sekramentas (lat.): Sekramenta 220,20–21 (1); jfr sakramentas.

följa ”gå efter”: io sekti ne noreio 149,19–20; ne sektumbit 175,17; sekdami 164,15… (4).

sekti ”försvinna, torka”: buwau spaustas teip kad siako smagienes kaulu 56,19–20 (pol. wemnie schnęły kości 56,19) (1).

gammal, -alt: Dumoiiau ką darey senoy walandoy 103,10; senas 247,21; sano 154,16; 180,19… (7).

för länge sedan adv.: seney vžumiršo 72,7; 103,7; 156,19 (3).

ålderdom ”ålderdom”: senibey 70,8 (1).

ålderdom ”ålderdom”: senistes 249,11 (1).

sjufaldig ”sjufaldig”: Tu septinergi dowana 175,12 (1).

Serafin 150,11 (1).

vakta: teykis mane sergiet nuog smutka 57,8; serkt 91,18; sergietumbim 126,3; sergiesiegi 236,18; sergietas 229,17; sergiedamas 48,18… (23).

sätta sig: Tengi sedos po desiney 172,8; sesiu 52,3; sesis 149,16; 149,11 (4).

så: ne seia ney aria 114,14 (1).

syster ”trosfrände, själsfrände”: Pagužisti tatay miela sesuo 237,5–6, dg. va. seseres 191,5; seseru 31,24; 211,22… (13).

[siako 56,1 se sekti.]

silver: sg. iness. sidabru 246,4 (1).

gripa ”gripa tag i”: kalawius siekia 90,23–24 (1).

129

sieloti ”sörja”, ”bekymra sig”: ne siełok duszia mano 59,14–15 (l. nie frasuy się 59,14) (1); jfr ”silvartas”.

siena ”husvägg”: siena 64,22 (1).

syla (sl.) ”kraft, styrka”: kurie mus sila tawo gintu nuog neprietelu 40,2–3; silu 6,9; siloms 103,20... (8); ‖ jfr. galybė ir stiprybė

svag: svag 251,18; svag 114,22; hos den svage 37,23 (3).

svaghet: och vår verkliga svaghet/hjälplöshet 252,12–13; de svaga 35,17; svagheter 146,4... (7).

silpnumas ”ungdom” (övers.): o anis del silpnuma amžia ne gali wayksciot 195,22 (l. dla słabości wieku 195,23) (1).

silvartas (=sielvartas) ”sorg, smärta, olycka...”: o silwarta neiszwi ant amžiu 96,3 (l. A smutku nie poznać 96,3); kad nuramins mano silwartus 60,19–20 (l. Frasunki 60,19); silwartu 45,14 (l.trudności 45,16; silwartamus 168,10 (l. kłopocie 168,10); silwartuose 175,8 (l. w tęskliwości 175,8...‖ (17); jfr. sieloti.

sorgsen (=sorgsen): silwartingą 145,22 (jfr. den sorgsna 145,23); silwartingu 31,27 (jfr. de sorgsna 31,27) (2).

silvartuo­ti (=sielvartuo­ti): o wienok ne silwartuok manimp dusia mano 60,16 (l. nie frasuy 60,17) (1); jfr. sieloti.

Simeonas 159,7 (1).

Simonas: Symonas 161,10 (1).

Sionas: Syona 98,9; Sioni 75,10; Syona 98,3... (7).

sirata (sl.) ”föräldralöst barn”: Wargolui siratą sudik 74,6 (l. sierotę 74,6); siratu 32,2; 135,19 (3); ‖ jfr. našlaitis DP 24.

siuntimas ”sändebudskap”: id siuntimą pilditu 148,6 (l. poselstwo 148,6); 218,20 (2).

siuntinys ”sändebud”: siuntiniey 149,14–15 (l. posłowie 149,14–15) (1).

antal: Otaliga skogar och människor 143,16–17 (jfr. otaliga människor 143,16) (1).

vacker: skaisiosp (=skaisčiosp) /Bažničiosp 55,9 (l. jasnemu 55,8–9) (1).

läsa: skaytit 222,7 (1); jfr. läsare.

läsare: och vid denna tid måste läsaren läsa vad som ska läsas 222,6–7 (l. Lector 222,7) (1).

rikligt ”frikostigt”, adv.: Dowans sawas skalsey jemus duosi 76,25 (l. z hoynością 76,25) (1).

ljuda: o skambes ing ausis terp swetimu žmoniu 50,6–7; 102,9 (2).

dränka: o skandina gi Diewa żodis 61,18–19 (l. fördömer 61,18); 36,16; 20,4; 239,5 (4).

sköld (germ.) ”fästning”: Abgineiu ir skida powargusiu 104,3–4 (l. Obronc... y twierdzo 104,3) (1); jfr. beskyddare.

hål: o piktas namie tawa skilu te nedara 92,16–17 (1).

avsnitt: 1) ”skillnad”: Idant wieroy skiriaus kokia ne butu 228,23 (1); 2) ”var för sig”, adv.: O idant kožnam skirumi teyktusi buti 18,22–23 (1).

skilja sig: kad tureio jau skirtis 115,9; 163,9; Nes tuo nuog kitu zwieru nekalbanciu skirresi 232,11–12; 161,16; nesiskirtumbey 237,10–11; Skirtumbim 218,1 (6).

flytande: skistas wanduo 88,10 (1).

skuld ”skuld; förseelse”: o te numirst palikdamas skolas 87,13–14; żdengdama musu wisokias skolas 136,10 (l. synder 136,9); skolą 251,1; 183,12 (4).

skatt (pol.) ”egendom”: skorbą 46,20 (1); ‖ jfr. egendom.

skynda sig: nesiskubintus 145,3 (1).

klaga: neteysey ant io skundes 160,22–23 (1).

tröskel (=tröskel): gražiey pabudawotus atankims slankščius 92,6–7 (1).

dölja: länge vill du dölja ditt ansikte för mig 47,4–5; dölj inte 55,4 (2).

tynga ”trycka ned”: Ty en ond människa tynger min själ 103,4–5 (1).

tjäna (sl.) ”tjäna”: shužit i allt gott våra närstående 18,10; shužia 75,21 (l. służą 75,21); shužitum 143,13... (7); ‖ jfr tjäna.

hjärnor ”hjärna”: smagienes kaułu 58,19 (1).

girig ”girig person”: dg. ki. smalstu 208,27 (l. łakomych 208,27) (1).

kraftigt adv.: smarkiey susiteka... wandenes 59,24–25; grumzdžia smarkiey 61,17 (l. strogo 61,17); 135,11; 161,6 (4); jfr kraftig.

grymhet: smarkibey 52,14 (l. okrućieństwie 52,13) (1); jfr kraftig.

styrka: smarkumas 234,13–14 (l. strogość 234,15); smarkuma 162,5; 240,22 (3); jfr kraftig.

smarkus, -i ”modig, grym, stark...”: Vž meyłe atgražina smarkią rustenibę 87,7–8 (l. niespodziewaną 87,7); iztrauki isz smarkios rankos neprietelaus mano 88,18–19; (l. srogiey 88,18); 137,13; 168,2; 169,3... (13).

dödlig, -t (pol.) ”dödlig”: smertelna 249,16 (l. śmiertelną 249,16); nesmertelna 183,24; 51,3 (3); ‖ jfr dödlig DK 186.

död (br.) ”död”: smertis 149,5 (l. śmierć 149,5...); smerties 30,14; smerti 122,6; smercia 167,5... (62); ‖ död DK 34.

130

smūtytis (sl.) ”sörja”: o werksme wel smutijasi 76,7 (1); || jfr. nuliūsti, silvartuoti.

smūtkas (sl.) ”sorg”: smutka 71,18 (l. žāhosčī 71,16); smutką 59,18 (l. frasunki 59,17); smutkie 103,9; smutkus 165,7... (6); || jfr. silvartas.

smūtnas, -a (sl.) ”sorgsen, ringa”: kada asz szaukū smutnas tarnas tava 55,7; smutną 45,16 (l. smutne 445,18); smutnoy 88,21... (8); jfr. nuliūsti.

snö: som snö skall jag göra dem vita 63,7 (1).

sopulys ”smärta”: sopulose 161,23 (1).

Sora (=Sara): Soros 236,24 (1).

sotymas ”mättande”: o kaip dawey duona kunuy penu ant sotima 35,15–16 (l. ku žiwności 35,16) (1).

mätta: mätta med din nåd 67,7 (1).

vinge: under dina vingar 67,12; 79,11 (2).

spjut: Han drog ut ur skogen 79,9 (1).

spaudimas: Visur neprietelus turim / nuog wisur spaudimą regim 165,6–7 (1); jfr. spausti.

spaudydti: tryck inte dina barn 20,13 (1).

spausti: Kaip noresim taip gi spausim 69,21; buwau spaustas 56,19; spaudžia 84,3 (l. trapia 84,4); spauda 56,22 (5); jfr. sloginti.

spaviednis (sl.) ”bikt”: spaviedgies 205,27 (l. spowiedzi 205,26) (1); || jfr. išpažinimas.

sprova (sl.) ”sak, angelägenhet, arbete”: kad ragaujam surinkime... nuog tawe pastatitos sprowos 224,14–16 (l. sprawy 224,16...); ten pradėja sprowas naujas 180,19; spro-wose 245,9 (l. Dzieiach 245,9)... (20); || jfr. daiktas, reikalas.

sprovavoti (sl.) ”förbereda, utföra”: sprowa-wota węčiaria 206,16–17 (l. sprawowana 206,17) (1); jfr. prirengtis DK 99.

srudinti (= surudinti) ”göra sorgsen”: Tay Pone dusią mano fabiausey srudina 59,19–20 (l. rozrzewnia 59,19) (1). E. Frenkelis (Spr. § 42) betraktar det som ett korrekturfel för surudinti.

stalas: placerad på bordet 219,15; bord 51,8; på bordet 125,6; på bordet 95,16... (15).

stalčius (sl.) ”tron”: Tęnaygi pastatiti ira stalcius suda 92,10–11 (l. stolice sądowe 92,11); Stalčių 85,15 (2); || sostas DK 47.

stangauti ”hålla fast vid sin ståndpunkt, göra motstånd (?)”: ant puscios stangawiančiu 81,20–21 (l. vpornego 81,21) (1).

stangumas ”envishet”: Kuriu stangumas ir piktenibė prikiele manimp labai didę rustibę 82,4–5 (l. vpor 82,4) (1).

statyti(s): och där sjunger du din egen sång / som min själ skapade 69,26–27 (l. czynili 69,28); de själva ansåg sig vara goda 120,6–7 (l. dobrymi się zdali 120,7) (2).

stebuklas: att du då visade genom ett under 137,4 (l. przez dziw 137,4); underverk 162,13 (2).

underbar: underbar födelse 152,10 (1).

stiprai (-iai) ”starkt, kraftfullt, säkert”: Stip-rey asz tikiu wisad maloney tava 51,15–16; tatay stiprey stosis 119,10 (l. w prawdzie 119,10); tam stipray tikime 141,5; 169,8... (6).

stiprybė ”styrka, kraft”: stipribe 10,7; stip-ribey 85,20; 117,13; 150,9... (6).

stärka(s): du lugnar och stärker med dessa ord 248,18–19; stärk människorna 182,21; stär-ka 251,10; stärkas 249,18 (4).

stiprumas: Tarnay tikri tures stipruma 37,17 (1); jfr. stiprybė.

stipras, -a (-us, -i): stipras 4,13 (l. mocny 4,13); stipriosios 99,9; stiprą 251,7; stiprop 60,7; dg. va. stiprus 137,19 ir stipri 85,19; stip-riemus 143,22; stipriasne 252,21... (116).

styrėti ”vara dold”: tawimp dumos mano stiri wisos 103,24–25 (1).

stoda(s) (sl.) ”hjord”: stoda ganantiemus 153,26–27 (l. stadom 153,26) (1); || jfr. banda.

stoti(s): 1) ”bli, uppstå, inträffa, ske, framträda, vara” (övers.): Stoiausi swietui papęyk tas 69,12 (l. stalem 69,13); Ir stoios po akims iu 158,6 (l. stanął 158,6); sto-da-mies nauiu sutwerimu 208,11–12 (l. stawając 208,10); stotumbimes 212,19; sto-sienti 152,22...; 2) ”ställa sig”: wartuo-se... stosis musu koios 92,5–6; stotumb rodoy 57,27; 91,17; 115,15... (37).

stå ”stå, hålla sig”: han står alltid / vid din högra hand 91,14–15; hjälp oss att stå emot 119,2–3 (pol. sprze-ćwić 119,2–3); vi skulle stå 175,23; stående 118,15; stå 178,26; medan de stod 140,24... (22).

pil: inte heller pilar som flyger om natten 79,16 (pol. strzały 79,16); pilar 90,16; 93,18 (3).

strochas (slav.) ”rädsla, förskräckelse”: ty när vi darrar, vilken skräck som då fanns 162,10–11 (pol. strach 162,11); i skräck 160,19 (2); || jfr. rädsla.

strūnos (slav.) ”stränginstrument”: tillbe då med trummor / och strängar 102,5 (pol. w struny 102,6) (1).

stulpas (slav.): de band fast vid stolpen 160,26 (1); || jfr. stiebas DK 47.

9*

131

knuffa: må helvetet inte knuffa 103,2–3 (1).

med: denna preposition används med instrumentalis i sina numera vanliga betydelser, t.ex.: var med oss för evigt 25,12; Gå inte med oss till din dom 22,12; Och låt oss tacka med glädje 83,14–15; jämför inte heller med dessa 55,14–15; hans sår med stora betar 82,18…; översättningar: får aldrig stå vred mot min kropp 65,12; 54,8… (194).

subudavojimas (pol.) ”uppbyggelse” (?); och uppbyggandet av sin kyrkas härlighet 241,2 (pol. zbudowaniu 241,1); 43,6; 197,15; 228,1 (4); || jfr. predikan.

sūdas (vitry.) ”domstol”: de håller dom över de förtryckta 101,5; till domstolen 102,23; vid domstolen 241,12; i olika böjda former: sudu 74,10… (16).

suderančiai ”samstämmigt”, adverb: samstämmigt till den sången 230,18–19; 240,11 (2).

suderėjimas ”samordning, överenskommelse”: samordning av Herren… med kyrkan (pol. ziednanie 238,11) (1); jfr. samordna.

suderėti ”komma överens”: och med samstämmiga röster sjunga 19,10 (pol. jednostaynem 19,11); 23,6 (2); jfr. samordna.

suderinti ”försona”: han försonade oss med Gud 24,21–22 (1).

sūdyti (vitry.) ”döma”: döm 42,7; döm 74,4; du ska döma 96,18; jag ska döma 62,16; Låt oss döma [=döm mig]… 51,14 (20); jfr. döma Mž 107.

sūdžia (vitry.) ”domare”: domare 27,2 (pol. Sędzia 27,21); 74,18; 83,25; domare 241,15 (4).

torka ut: jag har torkat ut mycket 56,22–23; uttorkad 88,26 (2).

sammankomst ”församling”: kur och szwentu sueimas 111,16–17 (l. obcowanie 111,17) (1).

fånga: O neprietelus ne sugautu 37,11; sugawęs 99,9; 69,21 (3).

[sugiespausti 65,15 se suspausti.]

sammanfogning ”sammanfogning”: tame musu draugistes suglaudime 214,8–9; suglaudimas 152,11 (l. złączenie 152,11); suglaudimą 239,3;… (5); jfr. sammanfoga.

sammanfoga ”förena”: Suglausk širdis in tikra meile 239,11–12 (l. Spoyże 239,12); suglaustus 239,8 (2); jfr. förena.

återföra: pirmon łoskon sugrąžina 136,7–8; sugrąžinay 30,13 (2).

föra samman ”förena, föra närmare varandra”: tasai gi jus te sugratin ir sujung ong vieną kuną 238,4–6; sugretinta 231,7–8; 230,23–24 (4); jfr. förena.

synda (br.) ”begå synd, försynda sig”: sugrešiom 131,24; sugriešzie 165,14 (l. zgrzeszyli 165,13) (2); || jfr. synda.

återkomst: bat lauki io sugrįžima 22,10; 91,23; sugrįžimą 180,14 (1).

återvända: namuosna sugrįžo 154,26 (1).

förena: sujung ing vieną kuną 238,5 (1).

bloda ner: sukrūwintas 164,6 (1).

sönderslag ”misshandel, sönderslagning”: bat weykiaus sulauks sawo sukulima Dukte Babilona ne apmulnay 99,2–3 (l. zburzenia 99,2) (1); jfr. slå sönder.

slå sönder ”bryta sönder, slå”: Teykis sukult… priešternikus 137,18; kursay sugawęs tuos irgi sukuls 99,8–9 (l. pothłucze 99,9); sukulkit 98,26 (l. Zburzcie 98,26)… (5).

förena (=släppa in) ”förena”: su mumus sulaysta 126,25 (l. spojonego 126,25) (1); jfr. sammanfoga.

vänta på: sulaukti to / kaip dusawau mielasirdistey tawo 47,19–20; sulauksiu 54,18; 92,2; 94,24 (4).

förstöra ”förinta”: silas wisokias… sulauzey 36,9–10 (pol. poraził 36,10) (1).

äta upp: pauksciey zw eris sulas 67,20 (1).

jämföra: Nes negalim suligint silwartu… su… linksmibems 140,3–4 (1).

löften (pol.) ”löften”: Atmink ant suliubo sawo žadeima pirma 133,27–134,2 (pol. sluby 134,2); 132,18 (2).

lova (pol.) ”lova”: teyp kaip tatay mumus sulubit ir žadet tekyies 211,2–3 (pol. zaslubic y obiecać raczył 211,2–3); tuos dayktus sulubia tam kožnam 80,19–20 (pol. slubie 80,20); sulubita 79,13; 115,8… (6).

förstöra: sunaykint wisas netey sibes 145,16 (1); jfr. suny kin ti.

son suneli gi pagimde 153,9; sunelu 94,24 (2).

suny kinti ”förinta”: idant gundima kožna galetumbim sunikint 116,26–28; 64,24 (2); jfr. förstöra.

svårt adv.: sunkiey dara dusiey mana 78,17; 131,24 (2).

svårighet ”svårighet; nöd, olycka…”: Idant tawesę sunkibe neat eytu 91,21–22; o welig piktiemus amžina sunkibe 169,23–24 (pol. pohanbienie 169,24); susimilk sunkibey mana 52,18–19 (pol. ciężkości 52,18); pawizdek ant musu sunkibiu 72,22 (pol. vćiski 72,22); sunkibese 179,9… (17).

tung, -t ”tung, besvärlig, stor”: Idant sunkus sapnas ne vėgrintu 37,10; iszgialbeti mes nuog sunkaus suspaudima 73,20–21; sunkume gundime 141,10; Ir duok stiprey pergalet sunkius kariautoius 145,25–26 (pol. ciężkie 145,25)… (17).

132

son: sunus 29,18; sunaus 38,19; sunaw 176,16; sunausp 176,12; sunup 30,12; sunumus 21,19; snnu [= sunu] 8,9… (159).

förstå ”begripa”: ne supras kad ing pekta impuls 67,17; suprastu 164,2 (2).

sammanfattning (övers.) ”sammanfattning”: Surakinimas (wieros krikščioniszkos 2,3–4 (l. Summa 2,3) (1).

ordnande (förk.) ”ordning”: suredimu dwa-sios szwentos 118,7 (1).

sammankomst (övers.) ”sammankomst, synod”: susirinkimas 237,25 (l. zgromadzenie 237,27); susirinkimą 18,18; (l. zbor 18,18; obcowanie 8,26); susirinkimuose 195,20… (38); jfr susirinkti.

samla: tuog mus draugie surinkt teykeisi 15,12; surinkta 111,16… (4).

binda: dumomis sawo suriszo 133,10 (l. zwia-zal 133,10) (1).

såra (sl.) ”skada”: vn. va. suronitas 244,4 (l. zraniony 244,3) (1); || jfr pažeisti.

samlas ”församlas”: susieiom szitay po akimis 213,15; susieioł 45,21; susieia 44,9; dg. va. susieie 19,15… (5).

skämmas ”blygas”: idant susigiedetu tie 78,25 (1).

förening ”sammanfogning”: susiglaudimą turi tawa 128,22–23 (l. złączenie z tobą maią 128,23) (1); jfr susiglausti.

förena sig ”ansluta sig”: tey kies su mums su-siglausti 125,12–13 (l. złączyć 125,13); su-siglaudey 130,19 (2).

återvända: kad kieltus ir ans susigrisztus 144,21 (l. przyszędł ku sobie 144,20) (1).

samlas i flock: kaip pauksztaley lizdump susilakie 75,19–20 (1).

barmhärtighet ”medlidande, barmhärtighet”: mu-mus duot iš meyles ir susimilima sawa 32,7 (l. miłosierdzia 32,7); vn. n. susimilimu 28,21; 103,15; 129,3 (4).

förbarma sig ”visa förbarmande”: teykis ant mane bied-na dabar susimilti 45,15–16; 3 asm. su-simile 84,21; susimilk 53,25; susimiltasis 30,4… (22); jfr pasigailėti.

samlas ”gå samman”: de som bara samlades här 209,24; ska samlas 78,5; församlade 158,14… (8).

flyta samman: 1) ”flyta ihop”: vattenmassor flyter samman vid ett stort regn 59,24; 2) ”komma samman”: och se, mina motståndare, de kommer samman mot mig 69,16–17.

vända om (övers.) ”omvända sig”: Hjälp oss att nu vända om till dig 71,9–10 (l. się na-wrocili 71,10) (1).

räkna: för synder som inte kan räknas 22,5 (1).

förtryck ”betryck, sorg…”: För oss inte in i… svårt förtryck 118,27; i förtryck 141,9; 141,13… (4).

förtrycka ”tynga ned”: Må du vara… en förtryckt tiggare 31,26; sjunger med 65,5 (2).

trycka samman: den heliga jungfrun tryckte samman 160,16 (1).

bygga (övers.) ”uppföra”: huset byggdes inte 93,2 (l. nie zbuduie 93,2) (1).

överenskommelse ”samtycke”: Om vilja eller överenskommelse… från båda sidor måste detta följa 228,12–13 (l. przyzwołanie) (1).

[sutek 47,19: korrekturfel, ska vara suteyk.]

[sutak 92,15: korrekturfel, ska vara suteyk.]

träffa: Och här skulle allt träffa mig 98,20 (l. potkało 98,20) (1).

förintelse ”tillintetgörelse”: och förintelsen av alla våra synder 223,23 (1); jfr. förinta.

förinta ”förstöra, krossa…”: Värdes förinta… detta vilda, hårda 72,23–24; så förintade de också döden 151,5–6; må vi bli krossade 118,13; förintad 244,5… (20).

krossa: Vi tackar dig med ett förkrossat hjärta 30,6–7 (l. skruszonym 30,6); 64,5 (2).

skapare (övers.) ”upphovsman”: skapare 86,7 (l. stworzyciela 86,8…); jag skapade 27,20; 110,4; 112,8… (7); || jfr. görare.

skapelse (övers.): 1) ”skapad varelse, varelse”: nupuołęs sutwerimas tawas 26,9–10; 135,7; 147,13…; || jfr padaras DP 35; 2) ”skapande”: už giaradeiste sutwerima musu 16,3–4 (pol. stworzenia 16,4)… (24).

skapa (övers.) ”skapa”: kurias teykieys su-twerti 116,11 (pol. stworzyć 116,11…) sutwer-tas 2,14… (18); || jfr padaryti.

skapare (övers.) ”skapare”: sawo mielą sut-wertoią 97,6 (1); || jfr darytojas.

kalla: tawa meyłena suwadina 157,5–6 (1).

förledare (övers.) ”bedragare”: Tiesa tawa labay ankstay del piktu suvedėiu 133,2–3 (pol. zwodniki 133,3) (1).

linda: prakrate gulint wayką / rasit su-wistita 158,10–11 (1).

förgöra ”förinta”: iau sužudina mus 61,2 (pol. potrawił 61,2) (1).

gäst: ir swiecias kurasai esti namuose tawo 5,3–4 (pol. gość 5,5); sweciu 175,21; 108,12 (3).

frisk, -a sweyka mane łayka 50,24–25; sweykas 19,23; 130,26; 230,5… (5).

hälsa: paduomi… sweykatą wisą 70,19; 118,18; sweykatay 21,7; 25,21 (4).

friskast superl.: swykiaus butu 251,25 (1).

bota ”läka”: teykis nuog grieku sweikint 146,19–20 (pol. vzdrowić 146,21) (1).

133

svėstastis (br.) ”helig sak, helgedom”: šeimynėlė ”tjänare”: waykus ir sieyminele įusu swetastis 133,10 (l. swiątości 133,11…); 234,26 (l. czeladke 234,27); sieyminelep swietasciump 126,10; 129,19… (8); ‖ jfr 15,5–6 (2). šventastis.

främmande, -a: žiamey cionay swetimoy budami 98,12–13; swetima 72,3; swetimomis 208,26… (8).

sviecijimas (br.) ”vittnesbörd”: swiecijima 193,27; 201,1 (2); jfr liudijimas.

sviečymas (br.) ”vittnesbörd”: swiecima 5,16 (l. swiadectwa 5,18); 214,20–21 (2); jfr liudijimas.

sviečyti (br.) ”vittna”: swiecia 13,12; 243,22; 245,12… (11); jfr liudyti.

sviedkas (pol.) ”vittne”: swiedkai 230,12; swiedku 237,25; 231,2 (3).

svietas (br.) ”värld”: Nors swietas welniu pilnas butu 61,13; swietą 243,12; swietan 243,12; 137,8; 149,20… (67); ‖ jfr pasaulis.

Š

gren: waisu duodama szakas laide 73,7–8 (1)

rot: kaip szaknis wina waisui duodines 95,15; 130,25; szakniu 141,23… (5).

šalis: 1) ”land, trakt”: Buwo anoy szaliie ganidam piem enes 158,5; 2) ”sida”: teyp kad iau iz wisokiu szalu / reykalingi esme abginimu 135,13–14 (l. strony 135,13); 165,4…; 3) ”hälft”: abi szali žiengienti ing maźenstwą 229,23–24; 228… (17).

šalpė ”makt” (?): rodik szalpe sawo 44,14–15 (l. możność 44,15) (1).

köld: szalčia Menesije 91,18 (1).

šaukimas ”inbjudan, begäran, tilltal”: szaukimo 24,18 (l. zawolanie 24,18); 96,12; 100,8 (3).

šauksmas ”begäran, tilltal”: iszklausik tu musu szauzkima 21,9–10; szauksmus 122,3; 99,15 (3); jfr šaukti.

šaukti ”tilltala, be, åkalla”: kursay szaukia eykit wisi manesp 126,13–14; mes tawespi szaukiame 131,21; szauktumbim 196,14; szakientiemus 75,16; szaukdams 137,10…(40).

šciepyti (pol.) ”ympa”: sciepik / ing kuna Sunaus 127,13 (1); ‖ jfr įlypyti, įšaknyti.

šefȯrius (pol.) ”förvaltare”: tarnu ir szefo-rium io budamas 201,3 (l. szafarzem 201,3) (1); ‖ jfr priveizdėtojas.

šeimyna ”medlemmar av en religiös gemenskap”: Zwigterek… ant to surinkimo sieym in os tawo 196,17 (l. czeladki 196,18) (1); jfr šeimynėlė.

šeimynėlė ”tjänare”: waykus ir sieyminele įusu 234,26 (l. czeladke 234,27); sieym inelep 15,5–6 (2).

vildsvin: siarnas 72,18 (1).

skugga: jag vandrar likt en skugga, böjd mot jorden 88,22–23; skuggans 51,3… (3).

sex, -a: sex 6,9; sex 4,24; 108,6… (7).

šeštas, -a: Szesztas 106,9; szesz tos 161,4 (2). [siarnas 72,18 se šernas.]

šiaudas: guleia / ant siaudu 154,18 (1). [sieym inos, seyminele… se šeimyna, šeimynėlė.]

šienas: guleia ant siaudu ir siena 154,18 (1). [siesielis…, šiesis, siesz tas… se šešėlis, šeši, šeštas.]

širdingai ”uppriktigt” adv.: sirdingay… dekawokime 17,3; 123,21 (2).

širdis: sirdis iam wisad mano pasikłonios 55,25; sirdies 20,23; szirdzia 114,22 och sirdi 9,3; sirdin 148,17; sirdisna 31,11… (96).

denna, detta: denna heliga 61,16; denna 18,6; med detta 191,3; i detta 229,5; i dessa 116,5… (34).

šitai ”se här”: weyzdek sitay… ant pawargusia 47,9; 213,15 (2).

denna: sito 78,16 (1).

škadlyvas (pol.) ”skadlig, menlig”: szk adliwa 57,14 (l. szkodliwego 57,14) (1); ‖ jfr žala Mž 16.

skarata: Szkariatos 159,22 (1).

ärorik, glorifierad: szławinga 231,2 (1); szłowingas 133,18; szłowingo 166,26; 95,13; 113,20 (4).

förhärligande, lovprisning ”dyrkan, välönskan”: Vź tatay iemus duos… szlawinimą 76,8–9 (l. dobrořecznie 76,8); 88,2; 72,2; 129,9 (4); amžins szlowinimas 143,26–27 (l. pożegnanie 143,27) (1).

förhärliga, lovprisa: szlawint 40,10; szławincia 75,10; szławinkitegi 68,13; szławindami 97,16… (25); szłowin 150,6; szłowintumbim 34,18; szłowindami 97,13… (13).

ära, lov: szłowe 10,26; szłowes 20,8; szłowę 81,3; szłowey 151,14… (16).

lovprisningsvärd ”berömd, ärofull”: regėia žienkłą buklingą / wisam swietui szłowint ingą 137,7–9 (l. znamienity 137,9) … (1); jfr. ärorik.

sida: szoną iam pradure 162,15–16 (1).

se där interj.: sztay mes pawargusios 26,8; 166,11… (4); sztey [= sztay] 69,16.

hund: pl. gen. szunes 209,6 (1).

helig, -t: szwentas 68,16; szwentamuy 83,7; szwentop 196,2; szwentasis 57,2; szwentoi 116,13; szwentiegi 85,19; szwenciausias 164,10… (333).

134

Adjektivets helig, -t bestämda former används ibland som substantiv, t.ex.: Teypag ir io szwentei meyle papilditi 139,11–12; 85,19.

šventastis (övers.) ”helighet, sakrament”: szventastiu 9,12 (pol. świątości 9,12); 131,3 (2).

helighet: szwentibey ir teysibey giwentumbim 31,8; 145,21; 249,14 (3).

švęsti: att helga söndagen 108,5; tęsi baymey szwęstas 68,18; szwęstumbey 4,23–24;… (6).

švęstis (övers.): Szweskis wardas tawo 9,20 (pol. świećsie imię twoie 9,207); 10,16; 116,6… (4).

šviesė (?), šviesia (?), ”ljus”: Zwayzde szwiesi žibeio /per mierą szwiesę laydo 154,9–11 (1); szwiesios nerodidams kaip numirusiu 103,6 (pol. Światła 103,6); jfr šviesybė.

šviesiai adv.: Apszswięsk szwiesey vimas musu 175,9 (1).

šviesybė ”ljus, ljushet”: Asz kelas / teyse / szwiesibe 121,20; szwiesibes 37,2; 169,5; 186,24… (7).

ljus, -i: Zwayzde szwiesi 154,10; szwiesus 217,13.

T

tad: 1) hjälpord: jau tad iop est har talat 178,6–7 (jfr toč 178,6); 149,12 (2); 2) ”då”: kurs tad nebuwa 170,20 (1).

tada adverb och konj.: Bukite tada tikri mano mieli broley ir seseres 28,18–19; o kada atimi dwasia sawa nuog iu / tada mirszta tuojau 35,9–10, 96,18; 192,15… (29).

[tayiau 244,10… se tas, -a, tai.]

tajemnyčia (pol.) ”hemlighet”: taiemničios 181,11 (jfr taiemnicuy 181,11); taiemničia 238,10; 230,1 (3); || jfr slaptė DK 7.

taipag ”också”: Ira taypag nekurie 209,8 (1); jfr teipag.

rätta: Teykis mus taysiti 149, 2,6; taisitu 18,14; taysik 40,14… (6).

stig: lidek taku tikruoiu 54,12 (1).

Tomas (sl.): Tamosius 170,20 (1).

tamsia ”mörker”: tamsiose vayskciojančios 79,17; Zzėos tamsioy 93,8 (2).

mörker: Iszwesk mane izgi tamsibes / kad galėčia taw duoti garbes 100,12; tamsibey 74,10; tamsibese 121,22… (6).

mörk, -t: Nakti tamsią 169,5; Tamsioy 103,5… (4).

[tana 153,7 se tas.]

tankiai ”ofta”, adverb: maiestota… tankiey žieyde 252,4 (1).

tapimas ”blivande”: Negridetas tapimas kunu 152,13 (1).

taryti ”säga”: tarikime 25,5; taryta 247,15; 58,17 (3); jfr tarti.

tarnaitė: ”dotter … eller åter tjänarinna” 108,11 (jfr pol. słuzebnica 108,11); tarnaiteś 106,15 (2).

tarnalis (=tarnelis) ”tjänare”: szuzii wis iems / tarnalalnus pawargusiems 128,8 (2); jfr tarnas.

tarnas: ta emot din tjänares böner 78,3; tarnopi 60,14; tarnamus 239,14… (37).

tjäna: tarnauia Malženstway szwentay 227,5–6; tarnautumbim 22,21; tarnaudams 128,20 (3).

tarnavimas: först tjänsten vid Wečiarios Pona 204,3; tarnawimu 228,3; 231,5; 239,7… (9).

tarp: denna preposition används med genitiv för att ange mellan vad något visas, kastas in och liknande, t.ex.: visa här bland människorna din stora kärlek 68,6–7; kastad bland vilda djur 137,12–13; 133,9; 145,8 (4); jfr tarpu och terp.

tarpinykas: tarpinýkas 136,9 (jfr pol. posrednik 136,8); tarpinyka 19,7; 122,11 (3).

tarpu ”mellan”: tarpu wisu giminiu 68,17; 87,26; 90,20; 93,22 (4).

tarti ”säga”: tarkim wisi Amen 73,27; tardams 171,27; 215,12; 247,16… (19).

tas, ta, tai: Tas prisakimas… ant daugio daliu dalies 5,24; tasai 15,14; to 57,9; toiau 20,21; tam 26,17 och tamuy 56,17; tą 21,16; Taiau 178,15; tagi 157,22; tuo 248,11; tuog 128,78; tame 120,6; topi 65,27; tana 153,7; tie 78,25; tu 4,10; tiemus 73,3; tuos 5,21; tays 92,3; tuose 6,11; tump 227,5; ta 73,4; tos 14,13; toliau 250,20; tay 20,24; toy 106,17; tospi 97,15; tomis 130,10; oböjligt att bestämma genus: tay 28,14; 39,14; 101,4… (408).

Dessa former fungerar som demonstrativa, relativa och andra pronomen; ibland (mycket sällan) används tai som hjälpord.

tavas, -a: Diewas stipras tawas 107,6; tawos 30,24; tawame 41,2; tawoy 143,14; tawus 52,9; tawais 77,9; Tawuons 75,18;… (27?); jfr tavo.

tavo: han ska leva i ditt hus 48,5–6; ty tat išz meyes tawo turiu 59,26; 107,2; tawa 75,20; 91,15… (380?).

På vissa ställen går det inte att avgöra om formen är ackusativ singular av pronomenet tavas, -a eller nominativ eller instrumentalis singular femininum, eller genitiv tawa som inte kongruerar, t.ex.: su ta tawa merga 233,18–19; malone tawa papildik 175,4–5.

135

te-: en partikel för optativformer ter skrivs nästan överallt separat (t.ex.: te duod 33,18; te tur 87,12); endast undantagsvis är te sammanskrivet med verb (tes 157,12; tesi 156,11).

teg(i) ”må, låt”: Teg atsimaynay ju roda 69,25; tegi 68,8; 226,3 (3).

tegul (och tegulgi 238,25): Ir szłowe io isz žmoniu tegul bus izsmesta 87,25; 116,11; 123,13… (19).

att behaga: Teykis mums nu padet 21,15; tey kies 28,25; teykisig 251,17; teiktumbeysi 239,10 (188).

teip ”så”: Ne teip smarkios ir ne teip ir bayšios 93,17; 200,20,21; 229,4; 240,20… (128).

teipa (= teipo) ”så”: teypa 60,9–10; 131,7 (2).

teipag(i) (= även): teypag och tatay tawo akis regies 79,22–23; 82,13; 130,6… (119); teypagi 114,9; 129,15; 185,14… (4).

teipo ”så”: teypo 46,11; 57,14; 98,10; 130,14… (9).

På vissa sidor används teypo och teypag omväxlande (48,24 och 48,10; 130,14 och 130,6).

teisė: 1) ”rätt” (?): o teyses pats serkti 101,5 (pol. prawdy 101,5); 51,20; 2) ”rättfärdighet”: te-ysią szwenta neatmayney 48,11 (pol. Prawdę 48,11…); tokiems teysę darikit 74,6–7 (pol. sprawiedliwość 74,6); 79,13; 121,20;… (16); jfr teisybė.

teisiai adv.: nes taw tay priguli teysiey 21,23–24; neteysey 106,13; 160,22… (5).

teisybė: ir stowi teysibe Pona iki gimimu trečiamu 85,1; teysibes 22,13; teisybę 70,2; teysibiu 131,5… (20); jfr teisė.

rättvis, -t: tu nes esi sudžia teysus 74,19; Teysu-sis 159,7; neteysam 89,18; neteysum 86,20; teysume 41,3; teysiegi 100,13; neteysiuiu 74,11; teysumis 120,6; teysiausias 163,6… (23).

rinna: teka wersmes 50,14; tawęspi wisi tekame 22,10–11; 135,9 (3).

tekti ”räcka till”: sihu… netenka 6,19; ne teks 50,17–18 (2).

telias, ”kalv”: gen. pl. telus 64,12 (1).

fängelse (dial.) ”fängelse”: temniciou 101,7 (1); || jfr fånge DP 523.

där: Nes ten saw radau ramu givenima 75,11; tę 66,21; tęn 92,5… (28).

där adverb: Tengi 172,8; 172,24 (2).

därborta: tenay iau patis 100,24; tęnay 92,9; 122,11 … (15).

därför adverb: Tenaygi 92,10 (1).

136

förlora (dial.) ”förlora”: tat terios 89,9 (dvs. stracą 89,9) (1); || jfr tappa bort.

mellan (= mellan): 1) denna preposition används med genitiv och anger mellan vad något står, stärks osv., t.ex.: Kurs teip stowi terp sunu miehu 93,23; 121,2; 148,23; 194,17… (14); 2) ibland används terp med pronomenformerna mig, dig, sig, t.ex.: terp tawę ir manę / ir terp sekles tawo 194,17–18; 231,19; 238,7; jfr mellan.

mellan ”mellan”: terpu sawa muru 92,15–16; 179,23 (2); jfr mellan.

[tes, tesi se vara būti.]

testamente (pol.): testamentas 14,2; 71,25… (5); || jfr lag.

far: tewas 16,16; tewo 155,9; tewą 148,12; tewop 161,22; tewamus 239,14… (168).

arving ”arvinge”: tewaynimi 252,16; teway-niey 198,3; tewaynimis 17,19 (3).

arvsrätt ”arvsrätt”: tewaynyste 200,13 (dvs. dziedzictwo 200,13); 200,19 (2); jfr arvinge.

faderlig: tewiszku 40,12 (1).

fäderlig, -t (2) ”faderlig”: ir apweyzdegima tawa tewiszkia 30,22–23 (dvs. Oycowską 30,24); tewiszki 251,4; meylę sawa tewiszkia rodit 31,4–5; tewiszkiey mielasirdstoy 25,12; 25,18–19; 31,4 (5).

säger (81,21) [= tieg(ia)] ”säger, hävdar”. Endast tredje person singularis i presens används.

tiekt ”endast”: buvo… aprinkti / tiekt anis ne noreio pažinti 186,20 (1).

tiektai ”endast”: Tiektay ne žodžiu pačiu weyzedkim 185,25; 34,11; 66,20 (3).

tiesa: sanning 133,2; sanningens 102,20; i sanningen 135,2; 232,25… (11).

rättvis (-?): genom sitt ord bekräftar han sanningen 16,26 (1).

tiesiai adverb: kuriuo tiesiey… ing žiwata ieytu 251,11–12 (1).

tiesy (br.) ”lugna, trösta”: tiesit 140,9; tiesiu 103,14; tieszitu 134,3; 145,22 (4); || jfr. raminti.

tro: Och med stor tro skall vi alltid glädjas 141,13 (l. dowiernością 141,14); Och håll er fast vid denna tro 122,26 (l. wierzeniu 122,26) (2).

tro: tro på honom 7,25; genom tro 119,12; de troende 141,3; de som tror 157,3; medan de trodde 24,19… (78).

hoppas: och vad vi hoppas på från honom skall vi få 38,17 (1).

lura: fienderna lurar 53,2–3 (1).

tystnad: i tystnad 236,8; 237,2 (2).

vara tyst: Var inte tyst, ty jag lider 86,18; de är tysta 206,8 (2).

tyst ”tyst” adverb.: tilomis sekioi 93,7 (1).

verklig, -t ”rätt, sann, trogen”: Diews amžinas ir tikras 34,22; tikrosios 176,21; tikragi 139,26; tikruoiu 54,12; netikruu 49,11; tikresni 194,25; tikriausia 145,9… (10).

verkligen adverb.: tikray tawo akis iszwis 79,22; 141,8; 172,20; 184,8… (106).

sanning: ir kalba wisad tikribey 48,10–11 (l. w szczerości 48,11; pewność 245,23); 219,5; 245,22 (3).

tikt ”endast”: tikt 65,14; 90,14; 91,7 (3); jfr tiktai.

tiktai adverb.: tiktay taw ant garbos giwent 128, 24–25; tiktey [= tiktay] 43,19; 133,14; 192,16… (31); jfr tiektai.

tiktis ”inträffa”: Nesitiks taw isz silwarta niekas 80,4 (1).

lättjefullt adverb.: ne tingiey mes / duokim dekas 82,19 (1).

[tn 4,16; tnrime 36,19; korrekturfel, det ska vara tu, turime.]

toblyčia (pol.) ”tavla”: Ant pirmos tobļicos ira kieturi prisakimai 6,3; 6,1–2; 6,9 (3); ‖ jfr lenta.

fullkomlig: tobulame musu pažinime 217,18–19 (1).

därför: todel 70,15; 97,8; 216,11… (18); jfr todrin.

todrin ”därför”: todrin 26,20; 60,9; 81,11 81,16; 130,2; 131,10 (6); jfr todėl.

sådan, sådan: wiras… tokias 43,14; toksay 171,16; tokios 44,3: Tokiamuy 95,21; tokiuo 222,21; tokiemus 74,6; tuokio [= tokiuo] 152,17… (40).

långt adverb.: 1) ”långt”: cia arti ir toli sančiu 31,25; 84,16; 186,9 (3); 2) ”mycket” (övers.): Toli daugiau… tau turi but wartota 241,15–17 (l. daleko więcej 241,15) (1).

toliaus ”vidare” adverb.: ginti io tolaus palowe 69,20… 113,23; 128,123 (3).

längre bort ”långt borta”: och ju längre bort, desto mer 225,7–8 (1).

trejė (pol.) ”treenighet”: traycey 41,21 (1).

dra: kursay drar oss bort från oss själva 20, 2–3; 216,20 (2).

tredje: trečias 3,18; Trečia 8,18; mask. böjning treciamu 85,11; treciai 159,21… (23).

driva bort ”driva, avlägsna, förkasta”: kasta aldrig bort dig själv 113,14–15; 186,7 (2).

tre: tris 10,14; 148,22; 160,6… (5).

trettio: trisdešimts 160,2 (1).

trumpet (br.) ”blåsinstrument”: Balse linksmu triūbu 102,2 (l. trąb 102,2) (1); ‖ jfr. vamzdis BP 150; MP 125.

törsta: 1) ”önska”: med stor längtan törstar min själ 75,5; vi törstar 123,21; törstande 128,23… (11); 2) ”törsta”: troszka isz didžio troszkuma 164,6–7; 119,7 (2).

törstig: därmed stillas mitt törstiga hjärta 66,23–24 (1).

törsta, plåga: sedan han stängt in sig i en mörk håla plågade han sig 103,5–6 (1).

törst: ”längtan, begär”: idant troszkumas ir meyle kožnos moteries butu wirop 236,14–16 (l. żądza 236,17); troszkumā 58,24 (l. żądliwości 58,24); troszkuma 130,26 (l. pragnienie 130,26); 164,7… (5).

gå sönder ”brista”: Užudangas… brister 162,8 (1).

brista: kom hit utan att hindra oss 97,2–3 (1).

kort adverb.: som vi nu kortfattat ska återge 227,13 (1).

kort: här har du ett kort liv 87,12; trumpame 138,18; trumpiemus 113,8… (4).

trvolas (pol.) ”hållbar, beständig”: o wierieo tikray trvolas 182,4–5 (jfr istým 182,5) (1).

tu: tu 9,3; tawęs 28,6; taw 5,11; tawi 19,19; tawe 33,9; tawim 32,9; tawęsp 45,13; tawimp 29,17… (355); jfr tujen.

tujen ”du”: tuien 54,7; 79,12; 80,2; 106,25; 113,17; 234,5 (6); jfr tu.

tūkstantis: tukstantis 79,19; tukstanties 44,21; dat. pl. ki. tukstančiu 79,20… (5).

tūlas: ”olika; frekvent (?)”: tułays griekay perszokdami 210,12–13 (jfr rozlicznymi 210,12); Ir tulais griekas, gresijom 147,3 (jfr częstokroć 147,2); 26,14 (3).

tūlingas ”olika”: liezuwieys tūlingays 174,18–19 (jfr roznymi 174,19) (1).

tuoj adv.: tuoy nurimsta 58,7; 161,26 (2).

tuojaus adv.: tuojau och apsigręžia ing dulkies 35,10; 82,11; 100,23… (7).

turėti(s): 1) ”ha”: kantrumą tureti gundime kožname 138,8–9; turim 137,22; tureiey 136,24; turečia 98,22; turedams 141,15…; 2) ”vara skyldig”: Ką tada dariti turime 243,6; 227,13; 230,8…; 3) ”hålla fast vid”: manęs turekis 244,24–25;… (228).

turtas: pripultu koks turtas ant swieta 65,26; turta 87,20; dat. pl. ki. turtu 52,16; 65,24 (4).

tusken­ti ”knacka”: Tuskiankim durisna io 115,13 (1).

tom: Vi är friköpta från våra fäders tomma uppförande 246,3 (1).

tvirtai ”starkt” adv.: twirtay… kes 200,27 (1).

tvirtybė ”uthållighet”: twirtibey 85,20 (jfr stałości 85,21) (1).

137

befästa ”stärka”: dw Asia sawo mus twir-tinki 119,4 (1).

staket: tvorą įos pagadina 72,13 (1).

U

tiggare (sl.) ”tiggare”: vbagu 225,23 (l. ubogich 225,23); vbagamus 235,1–2 (2); || jfr. tiggare DK 50.

tiggeri (sl.) ”tiggeri”: vbagiste 234,22 (1).

ärlighet (pol.) ”samvetsgrannhet”: včzčiwscia 203,10 (l. včzčiwoscįa 203,11) (1); || jfr. samvete.

odla ”föda upp”: waykielus vgis 94,11 (1); jfr. odla upp.

eld: vgnia sawo išzkaitink 51,17; vgnin 115,21; 136,26… (7).

gård: Vkia… ne giesyi artimoja 109,21 (1).

ūma (-as?) (sl.) ”förstånd”: Apszwi es k szwie-sey vmas musu 175,9 (1); || jfr. förstånd Mž 459.

plötsligt ”plötsligt, oväntat” prev.: vmay 47,13; 73,17; 154,23; 249,15 (4).

klippa: på den starka, steniga klippan 99,10; 162,8 (2).

envishet (pol.) ”envishet, motsträvighet”: sing. instr. vparu 209,9 (l. vporem 209,9) (1).

envist (pol.) ”envis, motsträvigt”: vparnai 209,19 (l. vparnie 209,19) (1).

flod: Kada buwom ant vpiu Babilona 98,2 (1).

ämbete (vitry.) ”tjänst, plikter”: tatay ant jusu ir ant ureda iussu vzgul 199,7 (l. vrząd 199,6) (1).

[vszkalbi, vszturet, vszdrutinkit… se uppslagsorden užkalbis, užtūrėti, uždrūtinti.]

už, užu: 1) används med genitiv för att ange a) tid: Idant mažiaus vž dwieiu nedelu 227,15–16 (l. pszed 227,15); 162,13 (2); b) plats: vž io sedem 223,17; kacėiyb vž lordana giweni 59,22; 91,16; 159,20; 223,17 (5); c) ”genom” (övers.): vž tawo pademigo galetumbim sunikint 116,27–28 (l. Za twoim wspomoženiem 116,27); Ką mes nu užu pademio tawo Tewe mielausias darem 224,16–17 (l. Za pomocą twoią 224,17); iey nor ilgay but vž manes 108,21–22; 9,13; 55,21; 162,13; 198,17; 199,13; 200,27; 212,21; 212,22; 212,24; 218,9; 224,16; 240,23 (15); d) vž pahonies… wayka sawa małžentwon ne duotu 228,27–229,3 (1); 2) prepositionen už (užu) används med ackusativ för att ange: a) ställföreträdare: vž ius noru numirti 121,13–14; prasismė… vž visas žmones 18,17–19; ir del krauia vž mus iszlieta 130,6–7…; b) orsak, grund och liknande: Dekawokimeg teypag vž giaradey ste 16,15; vž tat tawe garbinsiu wisas dienas 67,8–9…; c) vad något tas emot eller hålls för … t.ex.: giedą ims vž algą 89,9–10; emey mus sawi vž sunus 117,19–20; vž tiesą teip turim 117,14–15…; d) uttrycker värdering: Vž tiesą vž tiesą kalbu jumus 244,13–14 (l. Zaprawdę 244,10)…; … (95).

På vissa sidor används už och užu omväxlande (16,15 och 16,4; 30,9 och 30,22; 206,2 och 206,16; 212,22 och 212,12); už är betydligt vanligare (118) än užu (15).

užauklinti, ”uppfostra, fostra”: įdant waysiu isz sawę iszwestu / ir gi vžauklintu 239,21–22 (l. wychowali 239,21) (1).

užbėgti: 1) ”hålla tillbaka”: Siloms ir dusiey biednay kłią vžbek 103,20–21 (1); 2) ”undvika”: Todel vžbegdami tam wisam 227,11 (1).

užblūdyti (förk.) ”gå vilse”: vžbhudit 244,21 (l. zabłądzić 244,18) (1); || jfr. užklysti.

uždeginti: Som regn väntar på jorden brinner 103,17–18 (1).

tända: kärlekens eld – sätt den i brand 174,17–18; skulle tända 184,11; tänd 73,4 (3).

uždegti, ”tända; skydda; betala (övers.)”: vždengti mus nuog wisu priepulou 183,2; ranka tawa… vždentubey 25,18–19; (l. zaszczycił 25,19); wistikłays vždentkagi 154,3 (l. powitego 154,3); vždeng-dams musu wisokias skolas 136,10 (l. pokrywaiąc 136,9)… (7); jfr. uždengti.

lägga på: när han lägger skulden på oss 120,23; lade på 244,2 (2).

förtjäna: du skall inte förtjäna åt dig 93,9 (1).

uždrūtinti ”förhärda”: ne vszdrutinkit sirdžiu sawu 247,15–16; ne vžd rutintumbim 81,19 (2).

užėiti (övers.) ”hitta”: Ten berneli vžeio 154,22 (l. nalezli 154,21) (1); || jfr. rasti.

[vznegie… se užžengti.]

[vzetema 162,3; korrekturfel, ska vara uzutema.]

förgå: o iay vžgies zarios 49,21 (1).

födelse: vžgiminimas 152,14; vžgiminimą 157,2–3; 167,3… (13); jfr födas.

födas: esti ant to swieta vžgimes 156,16–17; 155,10; 159,4 (3).

spänna: ant sawęs narsą… wel vžgręsim 127,5–6 (1).

störta över: Idant sunkus sapnas ne vžgriutu 37,10 (1).

åligga (övers.) ”tillhöra, ankomma, vila på”: kas vžgul mokieti 3,13 (l. co należy vmięć 3,14); Pirmey tris vžgul ant garbos 10,14–15 (l. należą 10,14); musu izm intis… ant

138

det vžgul 2,7–8 (1. należy); 106,7; 199,7… (12); jfr åligga; || jfr tillhöra.

bruk (pol.): vži wogimu tos wečiaros 14,13 (l. vžywanim); vži wogima 124,3; vži wogimuyu 127,17 (3); || jfr användning DK 19.

använda (pol.) ”bruka, använda”: su linksmi be vži wokim 127,23–24 (l. vžvayamy 127,24…); 231,24; vži wotumbim 82,9… (6); || jfr använda DK 109.

hänga upp: vzkabinę widuia ant guosniu / sawąsias Arfas 98,4–5 (1).

överenskommelse (övers.) ”samtal, överenskommelse”: ir nustiprisu vszkalbi mano terp tawę ir manę 194,16–17 (l. wmonę 194,16) (1).

stiga upp (?): nes wisos galibes welno / ant musu smarkei vžkielo 135,10–12 (l. sburzyly 135,12) (1).

täppa till: vzikimsta turi buti burna 67,24 (1).

gå vilse ”förirra sig, komma på avvägar”: o newienam ant szalies vžklisti ne duosi 68,11–12 (l. zablądzit 68,12…); tasay tamsibese vžklista 121,22–23; 24,25; 66,16; 146,5 (5).

bevara (övers.?) ”hålla fast vid”: gindamas ir vžlaykidamas wisame giarame 18,20–21 (l. zachowvwiąç 18,21…); teykyviesi vžlaykit nuog wisą pikta 25,13–14; vžkvitumbim 25,23… (12); jfr bevara.

utnämning (pol.) ”utnämning, förslag”: Potam turi but vžliecawoi mas mużnos 225,22–23 (l. zalecanie 225,22) (1).

utnämna (pol.) ”utnämna, föreslå”: vžliecawoia 217,23 (l. zaleca 217,23); užliecawo iama 218,4 (2).

översvämma: med regn … vžliesi 185,7 (1).

insomnande: ge en lätt insomning inför döden 183,15; 37,7 (2).

somna: vžmigau… och jag vaknade 44,19; vžmike 47,12 (2).

glömska: O människors förblindelse / och mörka glömska 115,18 (1).

glömma: behaga att inte glömma mig 70,7; vžmirsz tumbey 31,6; vžmirsie 210,14; vžmirstas 116,2… (16); jfr. užumiršti.

betala: Betala… åt dem efter deras gärningar 55,15–16; vžmokiecia 251,1; 169,22 (3).

döda: döda inte 106,10; vžmusztas 244,10; 221,6… (6); jfr. užumušti.

bära upp: på en höjd bär du upp 53,18 (1).

inlåsning (övers.): hur Kristus skulle vara i inlåsning 122,27 (pol. vzamknieniu 122,26) (1); jfr. låsa in.

låsa in (övers.) ”uttrycka”: I orden låser de in dem 6,6 (pol. zamknął 6,6); 6,12… (2).

befalla: 1) ”förbjuda” (övers.): vžsa kie 149,4 (pol. zakazal 149,4); 123,6–7 (2); 2) ”kungöra”: Wecieria… vžsakita 203,6; 227,17 (2).

hålla sig: och jag lovar att verkligen hålla mig 237, 19–20 (1).

förtjänande (förk.) ”förtjäna”: vžslužima 243,19; 224,9 (12); jfr. tjäna.

förtjänande (förk.) ”förtjäna”: vžslužimas 243,16; vžslužima 19,6; 223,18… (8); jfr. tjäna.

förtjäna (förk.) ”förtjäna”: vžslužio 55,18; vžslužijom 22,6; 71,13… (5); jfr. užsłūžyti; || tjäna.

göra ledsen (förk.) ”bedröva”: vžsmutiey 70,11 (pol. zasmučil 70,11) (1); || jfr. bedröva BPs 33.

slumra in: Herren slumrar inte 91,9–10 (1).

skydda: Sonen skyddar oss från fienden 93,20–21 (1).

frysa till: hans kropp frös 67,19–20 (1); jfr frysa till.

be för ”medla”: be för oss, dina tjänare 173,23 (1); jfr be för.

soluppgång: solens uppgång 84,16 (1).

springa i förväg ”hinna före”: springande i förväg med ära, i hans ansiktes åsyn 81,2–3 (1).

strypa: då min själ längtade … efter att bli strypt 69,18 (1).

hindrande ”fördröjning”: till hjälp / inte till hinder 236,3–4 (l. zawadzie 236,4) (1); jfr hindrande.

hinder ”fördröjning”: utan hinder, alltid segerrika 95,19–20 (1); jfr hindra.

hindra ”förhindra, lägga hinder i vägen”: som skulle hindra det äktenskapet 230,2–3; 230,21–22 (2).

behålla ”bevara”: eftersom varken vi själva av oss själva eller dina gåvor kan vi behålla 224,23–25 (l. zadżierżeć 224,25) (1).

förhänge ”draperi”: förhänge … en tygbit / slöja 162,8 (1).

stänga (= stänga): med en länk stängde han 103,5 (1).

övertäcka (= täcka): med sina vingar täckte han 79,11; 172,5 (2).

lägga på (= lägga på): våra synder lade han på sig själv 126,26 (1).

gå in (= gå in): mörkret har redan gått in 36,3 (1).

uppföda ”föda upp”: och då skulle ni kunna föda upp… 240,23–24 (1).

tillhöra (= ligga på) (övers.) ”höra till”: för båda tillhör Gud, Fadern 192,21

139

(1. należy 192,21…); 217,17 (2); jfr ligga på; || tillkomma.

bevara (= bevara) ”bevara” (övers.?): bevara de friska 19,22–23 (pol. zachował 19,24), 16,10–11 (2).

glömma (= glömma): vill inte glömma oss här 184,5–6; glömde 72,7; 98,16; 101,13… (8).

döda (= döda): Döda inte 5,12; dödade 54,14 (2).

besegla (= besegla) (br.) ”märka”: så att dessa kära gärningar skulle märka och besegla 201,14–15 (pol. zapieczętować 201,14); beseglade… (2); jfr märka.

gömma sig (= låsa in sig) (övers.?) ”dölja sig”: i vars händer jordens och de höga bergens alla hemligheter är fördolda 81,7–8 (pol. W ktorego są ręku każde skrytości ziemskie… 81,7–8) (1); jfr dölja.

binda (= binda): ögonen bands 160,16–17 (1).

sätta sig (= sätta sig) (övers.) ”slå sig ned”: när de tillsammans med de äldre satt sig i församlingen 204,1–2 (pol. zasiędą 204,1–2…); satte sig 204,7 (2).

trycka ned (= trycka ned): så att ingen sak skulle tynga oss 213,2–3 (pol. zatłumiła 213,3) (1).

förtjäna (= förtjäna) (sl.) ”göra sig förtjänt av”: det som vi hade förtjänat 16,22 (1); || jfr tjäna.

frysa (= frysa): på den svarta jorden, sedan länge frusen 103,7–8 (1).

tala till förmån för (= tala till förmån för): och ni ska tala till förmån för de onda människorna 74,5 (1).

försvara (= försvara): så att du skulle försvara oss 173,3 (1).

kväva (= kväva): kväva mig tillsammans med det som händer 45,21 (1); jfr kväva.

föra vilse (övers.): 1) ”vilseleda”: ne vžvesiu tawęs 244,25 (pol. zawiodę 24,23) (1); jfr gå vilse; 2) ”föra in”: kurie newalon vžwede 98,6 (pol. zawiedli 98,6) (1).

avundas ”vara avundsjuk”: teypagi meyley vžwidis 107,18 (pol. zawisny 107,18); 3,13 (2)†

iklå (övers.) ”ta på sig”: wardana io eˢ kriksztiemi / aną ant sawę… vžwelka 196, 1–4 (pol. przyobłaczą 196,4) (1).

uppstigande ”uppstigande”: ape Dangun vžžiengima 170,5 (pol. wniebowstąpieniu 170,4); 171,1; 172,1; 174,1… (7).

stiga upp ”stiga in”: dangun vžžengie 112,24 (pol. wstąpił 124,24); vžžienksiu 122,11; 169,10; 172,5… (7).

kalla: 1) ”ge ett namn”: kurs liepes wadinti tewu 110,5–6; wadinam 110,9; wadintas 139,8…; 2) ”kalla på”: widina mus tewop sawop 24,24–25; wadindams 180,11…; … (16).

leda (övers.?) ”föra”: wadži odami barnias 141,20–21 (pol. wiodąc 141,20) (1).

fåra: wisi ios wagas arda 72,16 (1).

tjuv: dg. ki. wagiu 208,27 (pol. złodziei 208,26) (1).

gå: o anis del silpnuma amžia ne gali waikšcioti 195,22–23; waykscioia 137,2; waykscioiančios 79,17; wayksciodams 103,27… (26).

barn: tas waykas budamas pagimdįtas 200,1; waykay 87,15; wayk amus 193,2; 199,15… (32).

litet barn: taw mielus waykielus vgis 98,11; waykialis 200,15; waykialo 201,4; waykieley 201,15; wayki eluose 94,10; waykialump 15,6… (17).

krans: 1) ”flätad ring av något”: waynika kiele Pons ant galwos 161,2; 2) ”krona”: wadina… wainiku nuog Diewa padaritu 233,1–3 (pol. koroną 233,3).

fruktbar, -t: waysinga waykieluose 94,10; waysingais 238,16 (2).

frukt: idant waysius wieros musu sawimp galetumbit iaust 225,11; waysiaus 185,8; waisu 95,15; ir duos waysiu wisokiu ciesu 43,17–18… (10).

bära frukt: naudą giarą wdysa 186,4 (pol. Panu się upodobają 186,3); idant waikialus waysitu 233,8–10 (2).

vaitojimas: hör de trognas vallfärd 133,5–6 (1).

vakar adverb.: i går 247,18 (1).

vakaras: och den där kvällsmässan 38,18 (pol. wieczornego 38,18); 40,20… (3).

vakarinė adj.: kvällssång 36,2 (1).

valanda: 1) ”en tidsperiod på 60 minuter”: vi väntar ännu några timmar 250,20–21 (pol. godziny 250,20); 148,27; 2) ”tidpunkt”: vid den stund då våra kroppar börjar vila 38,24–25 (pol. czas 38,25)… (6).

valdyti: du skulle kunna säga ”reda och styra” 239,10; jag styr allt folket 58,3; styr! 41,20; skulle styra 178,6… (9).

valdžia: där tar du ifrån en annan hans makt 87,13 (1).

valgymac ”mat, ätande”: föda oss och ge oss mat 34,15–16; låt oss inte heller åter belasta våra hjärtan med mat 149,6–7 (2).

valgyti: jag äter 128,22; må vi äta 124,20; ät! 13,20; medan han äter 94,6… (21).

140

vilja: Ske din vilja 9,22; ge inte vår kropp makt 118,14; vilja 183,6; viljor 160,14... (28). [Walik 92,13 se vėltyti.] valnai (sl.) ”fritt”: wahạy 163,23 (1). valnas, -a (sl.) ”fri”: bataig ir nuog papeykima butu walna 229,20–21; walni 21,6 (2). valninti (sl.) ”befria”: walnink 69,10 (1); || jfr išvaduoti. valnyste (sl.) ”frihet”: Walnistes 49,15; walniste 101,7 (l. wolnosć 101,7) (2) valnumas (sl.) ”frihet”: waṇumą 63,19 (1). vatten: wanduo 88,10; wandeniu 192,3 och wandenim 181,7; singular lokativ wandeni 4,11; wandenes 59,25; wandenius 240,2... (2). namn: Szweškis wardas tawa 10,16; warda 29,20; warduy 83,6; wardu 28,5; wardan 29,4; 195,26... (74). möda: wargas 139,26; wargą 140,6; wargie 140,8; wargus 163,16; warguose 161,24... vargi ”mödosam” adj.: ant tos wargios žiames 66,14; wargiey 44,12; wargią 44,15... (3). vargingas: singular inessiv warginga 82,16 (1). varginti: wisą nakti wargina 160,15 (1). orgel (vit.): wargonays 102,6 (1). stackare: vzkidau asz warguolis 66,17; warguola 64,21; warguolus 165,13... (7). portar: wartuose... stosis musu koios 92,5 (1). övervägande ”begrundan, ihågkomst”: wartojimas 217,5 (l. rozsądzenie 217,8); 217,14 (3); jfr vartoti. vartoti ”tänka, överväga, minnas, lägga på minnet”: todel turi su sawim su ruspeščia wartot 233,16–17 (l. rozmyslać 233,17); kozna nakti wartokit darbus sawa dienu 46,6–7 (l. rozbierajcie 46,8; rozmyšlayčie 232,3; rozważaycie 218,8); wartotumbim 218,2 (l. rozsądzali 218,2); wartodami gieradeytes tawa 25,24–25 (l. rozważając 25,24); dualis genitiv wartoti (l. wważane 229,11) (20). sommar (övers.) ”år”: Kadangi terp ligu / kaip paszaukimų / teyp wasaromis labay prideranti malžens twa esti 228,20–22 (l. laty 228,21); wasarump 228,17–18 (2); || jfr metai. vdečnas, -a (pol.) ”tacksam”: wdecni 17,2 (l. wdzięczni 17,2...); 185,21; 195,18 (3). vdečnai (pol.) adverb ”tacksamt”: wdecžnay 220,18 (1). vdečnastis (pol.) ”tacksamhet”: wdecžnasties 224,25–26; 194,4 (2); jfr tack.

kvällsmat (sl.) ”kvällsvard”: wečieria 13,3; wečiarios 14,13; wečiaray 13,24; wečiaia [=wečiaria] 132,1; wečierosP 208,18... (44); || jfr vakaryne DP 192. kvällsvard (sl.) ”äta kvällsmat”: wečieroia 180,17 (1). ved (vit.) ”ju”: wed tatay pats mums žadeiey 69,7 (1); || jfr juk. leda: Kuriuos žwayzde est wedus 158,20–21 (1). ansikte: 1) ”främre delen av huvudet”: ne atremsi nuogi weydo manes gaylyńčia 57,5; 81,3; 143,6; 2) ”gestalt”: Ir prieme weyda kaip tarnala 120,26 (l. I wziął na się sposob służebnika 120,4); 81,3;... (21). verka ”arbeta”: lieps dariti / ko asz jums užsakiau ne weykti 123,6–7 (1). snabbt ”genast, snabbt”: budawok murus... weykiau 64,9; 103,19; 175,7; weykiaus 98,15; 99,2 (5). se ”titta”: ko teyp labay weyzdite ant dangaus 172,16–17; weyzdesime 111,24; weyzdekim 185,25; weyzdedams 52,10... (19). vind: žiedas krint žiamen / kad didis izstinka weias 85,4; weiey 88,24 (2). åter: nei wel juos garbinsi 4,12; 19,4; 80,5; 107,15... (48). återigen, än en gång, åter ”åter”: welgi 72,8 (1); wel 108,11; 109,2 (2); welig 169,23 (1). påsk, påsk (vit.): welika musu aba pereimas 218,23; welikos 159,18–19; 219,1 (3). önska (vit.) ”önska”: mums giara weldiams 153,25 (1). besatt av djävulen ”den som är besatt av djävulen”: buvo welnaičiu wadintas 139,7–8 (l. opętanym 139,8) (1). djävul: welno 135,11; welniuy 249,10; welną 20,2; welnius 116,8... (19). vända: Ne werčiau piktop sirdies 51,24; werčia 20,3 (2). slav: Wergais sawi mus padaris 37,13 (1). slaveri ”slaveri”: iszwedziau... iż namu wergistos 4,5 (1). gråt: Pasotinay mus duona smutka irgi werksma 71,18; werksmu 55,8; werksman 59,6... (7). gråtfyllt adverb: werksmingay 56,22 (1). gråta: čia kieštu ir werktu 140,12; werkienti 139,18; werkia 159,18;... (4). källa: amžinu džiauksmu teka wersmes giwos 50,14–15; 58,20; 146,2 (3). leda: wieniben mus weda 113,6; Ne wesk ing pagundimą 116,4; Jay nori potam ziwatą nobażną west 205,9–10 (l. wieść 205,9); wedu dienas manas 65,2–3 (l. wiode 65,2);

141

väg 78,10; wedeim [= vedei mane] 52,19; westas 161,6… (28).

torn (vit.) ”torn”: singular instrumentalis vežia 57,16 (l. wiezą 57,16) (1).

inre: Dwasia tikrą widuy manęs atgawink 63,14–15; 74,3; 137,2… (5).

mitten: atnesiet ing widuri susirinkima 199, 21–22; 134,9; 196,21 (23).

inälvor: widurius mano vgnia sawo išzkaytink 51,17–18 (1).

en, -a: wienas musu 34,11; tegul newienas žmogus niekad ne nuskundžia 87,22; newiena 91,7; newieno 102,25; newienam 68,11; wieną 91,7; wiename 171,24; wienoy 249,21… (64); wienasis 41,21; wienoja 19,7; wienagi 112,7… (5).

enda ”den ende”: ir del ano wienatija sunaus sawa 27,2; 211,2; wienatigi 30,7; 147,21… (8).

enhet: kurs su tewu wienibey esi 132,6; glaudies wieniben 128,20… (10).

dock: o wienok aną teip raminu 59,21–22 (l. wszakże 59,21…); 60,16; 139,3… (29).

likväl, likaså ”dock”: wienoki 135,25; wienokig 61,15; 138,16 (3).

tro (vit.) ”religion”: wiers 247,24 (l. wiara 247,23…); wieros 229,6; wierą 9,4; wieroy 200,18; wi erop 41,4… (64); || jfr. tro

trofast, -a (sl.) ”trogen, troende, sann, rättfärdig”: wiernas 244,27 (l. wierny 244,25…); wiernasne 232,21; wiern am 76,10; wiernagi 23,22; wierni 77,6; wier nay 75,18; wiernuiu 103,12; wiern iemus 146,7… (48); || jfr sann, rättfärdig.

Troget (sl.) adverb: wiernay tarnautumbim 22,20; 192,16; 211,19 (3); || jfr sannerligen.

härska: ant wisu žmoniu wieszpataus 85,17–18 (1).

herravälde: gen. sg. wieszpatawima 86,9 (1); jfr härska.

herre ”herre, härskare; befriare; gud”: låt det alltid vara inför herrens ögon 88,3–4 (l. Boga 88,4); Naprosnay ieys rupinas wieszpatis 93,3–4; Ta inte din herre Guds namn förgäves 4,19; låt oss… prisa vår herre 34,18–20 (l. Pana 34,20)… (28).

plats: sztay wieta kur ans gulėja 166,11–12; wietos 71,27; wietą 61,21; wietoy 86,8; wieton 20,9; wietospi 97,15; wietosn 66,18 (33).

bära: där har du kläderna / som du alltid bär 88,12–13 (1).

vin (förkortat): winas 67,3; wina 46,20; 219,16… (9).

linda in: Wistikłays gi winioio 153,13–14 (1).

vingård (dial.) ”vingård”: winnicia 73,4 (l. winnica 73,4); 71,23; 72,4 (3).

man ”person av manligt kön; kvinnas make”: Paszławintas wiras kiek wienas 43,11; Idant wiruy sawa ne isakutumbey 236,20; wirop 236,16; wiray 191,4… (29).

äldre, äldste substantiv: ant io skundas wiresniey ir kunigay 160,22–23; wiresniu 208,23; wiresnius 31,21; wiresneys 204,2; 204,5 (5); Wiriausiu gruntu 60,22 (1).

manlig person ”man”: wiriszkiS 237,14; Wiriszkiey 222,5 (2).

göra grumlig: kołay mane wirkdisite 45,19 (1).

översida: kołay duos wirszu presztarnikams mana 47,7–8; wirszu aptureiau 47,14 (l. moc mam 47,14) (2).

övre: Id mazgoimu wirszutiniu 180,25; wirszutiney 205,17 (2).

all: 1) ”alltid” (?): Tegul wis nuterioia 87,11 (l. zawżdy 87,12); 2) partikel: Id cionay tatay man wis sutiktu 98,20 (1).

alltid: Ir wisad gi prieg saw vžłaykitumbim 25,23–24; 73,21; 122,15… (62); wisada 15,18; 70,16; 99,8… (43).

På några sidor används wisad och wisada omväxlande (48,25 och 48,19; 67,10 och 67,26; 88,15 och 88,3; 120,4 och 120,3).

alla, -t, allt: wisas džiauksm as mano 67, 12–13; wisu 10,25; wisam 47,4; wisą 32,14; wisu 80,16; wisame 18,10; wisi 22,10; wisu 9,24; wis iemus 33,6; wisus 40,15; wisays 38,14; wisuose 65,21; wisump 83,9; wisa 2,7; wisos 6,8; wisay 193,3; wisa 183,4; wisoms 83,18; wisas 17,15; wisomis 39,9; wisose 196,13; wisa. 224,18; wis 24,21… (35).

Ibland har alla, -t betydelsen ”varje”, t.ex.: wisam nuspaudime prieg iam busiu 80,14–15 (pol. w każdym 80,14); wisoy wałandoy 95,5 (pol. wszelkiey 95,5).

allsmäktig adj.: Diewe wisgalis 76,11 (1).

allsmäktig adj.: Diewas… wisogalis 78,21; wisogalis 127,7; wisogalinčia 79,4; wisogalinčiamuy 34,6; wisagalinti 168,12; visogolincio 8,16–17 korrekturfel (=wisogalinčia) … (41).

allsköns (allsköns), -t: turi but atitolintas wisokias smarkumas 234,13–14; wisokio 95,10; wisokios 232,14; wisokią 26,17; wisokiu 43,18; wisokiame 237,1; wisokioy 237,20; wisokius 38,11; wisokieys 239,3; wisokiuose 251,7… (54).

142

linda: ir inwiste wistiklan 158,2; wistik-łays 153,13; 154,3 (3).

överallt adv.: wisur 88,14; 94,7; 165,7; 192,23…

vnūkas (sl.) ”ättling“: dg. ki. wnuku 94,14; wnukus 96,3 (pol. wnuki 96,2) (2); jfr palikuonis DP 72.

vobyti (sl.) ”kalla, locka“: meilingay mus wobii saweⁿp 179,5–6 (1); || jfr vadinti.

stjäla: Ne wok 106,12; ne woksi 108,27; 5,14; 109,19 (4).

vältra sig: wisada woloams grieke 120,3 (1).

Z

Zacheušas (sl.): Zacheuszas 248,14 (jfr Zacheusz 248,15) (1).

zakonas: zakone 158,26; jfr zokanas.

zaria (sl.) ”gryning”: o iay vźgies zarios 49,21 (jfr zorze 49,21) (1); jfr aušra.

zbaras (sl.) ”församling, synod”: Zbara 132,13 (jfr zborze 132,13…); 142,1; 143,1… (15); jfr susirinkti.

zdraja (pol.) ”sköld, skydd, rustning”: bus kaip zbraia stiprey priprowita 79,13–14; be kuniszkos zbraios 138,10–11 (jfr zbroie 138,11…); zbraioy 160,9 (3); jfr uždangas.

zdroda (pol.) ”svek, otrohet, bedrägeri”: zdrodas 56,16; zdrodą 55,14 (2).

zdrodyti (pol.) ”bedra”: źaltis prastą Iewą zdrodija 178,8–9 (jfr zdradził 178,9); 106,13; 160,10–11 (3); || jfr privilti.

zdrodlyvai (pol.) ”bedrägligt”: zdrodliway 65,21 (1); || jfr apmulnai.

zdrodlyvas (pol.) ”bedräglig”: Ką sawo mełu gausi lieźuwi zdrodliwas 90,13–14 (1).

zdrodnas (pol.) ”bedräglig, lögnaktig”: dg. ki. zdrodnu 90,12 (jfr zdradnego 90,12) (1).

zerkolas (br.) ”spegel”: zerkalo 106,18 (1).

zlastis (pol.) ”vrede”: zlasties 120,8 (jfr złości 120,8) (1).

zokanas (sl.) ”lag”: zokane 43,14; 104,4; 148,11 (3); || jfr įstatymas.

Z

snaror: lade snaror 99,22 (1).

löfte: kom ihåg ditt löfte 96,14; till löftet 119,12; i löftena 120,20; 212,2… (17).

lova: med dig… kommer du att leva i löftet 235,14–15; lova 27,3; ni lovar 200,25; du lovar 220,18; medan de lovar 206,3–4; du har lovat 141,2; det lovade 82,7… (31).

spel ”spelande”: singular genitiv spel 98,17 (pol. grania 98,17); (1) jfr spela.

spela ”spela, klinga”: han befallde oss att spela på våra harpor 98,7 (pol. grać 98,7); spela! 98,9; 102,4 (3).

grönska: träden… medan de grönskade 43,17 (1).

soldat (pol.) ”krigare”: plural genitiv soldater 162,15 (1); || kareivis DP 353.

huggorm: huggormen, den usle Iewa frambringar 178,8 (1)

betsel: från tyglar och betsel lugnar han sig genast 58,7 (1).

välsigna (pol.) ”välsigna” bž.: välsigna oss med sin välsignelse 129,2 (pol. Poźegnay 128,27) (1).

välsignelse (pol.) ”välsignelse”: singular nominativ välsignelse 129,2 (1).

skada: stenen ska inte skada din fot 80,8–9; utan att skada sin nästas ära 48,15–16; 252,4 (3).

vissna: medan gräset vissnar kastar det sina blommor 50,20 (1).

lågt ”inte högt; ödmjukt” adverb: vi ber dig ödmjukt 73,17–18 (pol. pokornie 73,18); och de som är på jorden lågt 4,10; ännu lägre 26,20; 155,2; 252,21… (12).

jord ”jord; värld”: full är himlen / av din äras jord 150,14–15; den faller inte till jorden ur sitt bo 140,14–15; på jorden 98,12; till jorden 85,5… (48).

ödmjuka: desto mer måste du ödmjuka dig 236,22–23; Må vi alltid prisa dig 183,9–10; medan de ödmjukade sig 81,11 (3).

träda: Herren träder upp till himlen … 171,22; de trädande 231,12; 228,5 … (6).

tecken: han såg ett underbart tecken 137,7; med tecken 174,18; med tecken 13,6–7 … (6).

beteckna ”markera, uttrycka”: med detta heliga arbete betecknar vi 125,16–17; betecknar 154,11; betecknat 199,25; 193,8 (4).

skämt (pol.) ”skämt”: žiertus 60,13 (jfr pol. żart 60,14) (1); || jfr löje.

[žialent, žiamay, žiame… žiamintis, žiankła, žianklina… se želti, žemai, žemė, žemintis, ženklas, ženklinti.]

skimra: Stjärnan lyser och skimrar 154,10; particip presens singularis skimrande 76,27 (2).

jude (slav.): judar 161,18; till judar 247,13 … (7).

judinna (slav.): żidawkoś 228,25 (1).

blomma: blomman faller till jorden 85,3; ängens blommor 153,23; 50,20 … (4).

[žiegno(n)ia, žieide, žiemay, žiemes, žiengima, žiengie… žienkla, žienklina, žiertus se žegnonė, žeisti, žemai, žemė, žengimas, žengti, ženklas, ženklinti, žertas.]

143

tecken ”märke”: rodik žimę macies sawa 78,23 (1).

veta: det måste vi veta 16,5; vi vet 139,2; vi vet inte 248,3; vi skulle veta 118,24; Zinokiteg 231,22–23; de vetande 227,16; med vetskap 179,14… (67).

liv (sl.) ”liv”: Potam but amzina žiwata 7,21 (l. żywot 7,23); žiwatas 125,4; vn. na. žiwati 214,10; žiwatop 212,25… (65); || jfr. liv, tillvaro.

skymning ”skymning”: vn. ki. Zleios 93,8 (1).

mänsklighet: gime žmogistey 152,17; 152,11 (2).

människa: låt oss ge alla människor gåvor 82,20; O ius wisı piktiegi / vzumirsę žmones 45,18; åt prästerna, åt människorna 100,21; människa 149,4; människas 3,12; åt människan 87,8; med människan 2,16; till människorna 219,8… (149).

ord: O skaudina gi Diewa ord 61,19; ordets 30,19; orden 4,3; Zodziuose, 6,6; till orden 123,8… (76).

gräs: gräset 84,27 (1).

döda: Död inte 52,12 (1).

žvgines 160,21: korrekturfel [= vžgines] eller dialektform [= užugynes].

dö: ta emot de döende… till dig 165,12 (1).

stjärna ”stjärna”: žwayzde est wedus 158,20; 154,9; 154,16 (3).

vilddjur: žweri smarkia 72,24; dg. va. zweris 67,20; žweru 137,12; 232,11 (4).

kasta en blick: zwilkterek ant musu 71,7; 196,16 (2).

liten sparv (= sparvunge): žwirblalis 75,12; 140,13 (2).

II. PK:s lexikaliska karaktär och omfattning

M. Petkevičius skrifter är i hög grad religiösa: en katekes, hymner, psalmer osv. De utgör i allmänhet en samling ämnen som rör religion, där det nästan helt saknas återspeglingar av och ekon från författarens samtida liv, men vars lexikon ändå domineras av ”världsliga ting”. PK:s främsta uppgift är nämligen att belysa vissa företeelser i naturen och samhällslivet genom ett visst religionsperspektiv och att visa och lära människor hur de ska leva och handla på jorden. På så sätt berörs (omnämns) indirekt ting och företeelser i naturen och samhällslivet. Därför domineras också den religiösa litteraturen i allmänhet (med undantag för särskilda teologiska skrifter) av ett världsligt, snarare än ett rent religiöst, ordförråd.

Rent kyrkliga termer (t.ex. altorius, angelas, apaštalas, amen, bažnyčia, katekizmas, kočilas, komunija, krikščionis, kryžius, myra) utgör en obetydlig del av PK:s lexikon: de är drygt 50 av omkring 2 300 ord. Resten av ordförrådet omfattar ord och termer från naturen (t.ex. kirmėlė, lietus, lie­muo, lizdas, mielės, liepsna, obelis, viduriai, žemė, saulė), jordbruket (t.ex. arti, banda, daržas, ganykla, gardas, kleitis, laukas, pasėti), samhällslivet (t.ex. alga, dalininkas, nuoma, padėjimas, draugė, paprotys, pastumdėlis, samdininkė, tarnas, tarpininkas, vergystė, vienybė), juridiken (t.ex. byla, neteisininkas, laidas), psykologin (t.ex. abejojimas, atmintis, dvasia, išmania, išmintis, išmėginimas, kerštas, padūksis), pedagogiken (t.ex. mokymas, mokytojas, mokytinis, mokslas), krigföringen (t.ex. karias, kalavijas, mūšis) och andra områden. Men även PK:s lexikon inom den världsliga sfären är begränsat, eftersom texten i sig är kort, dess ämne saknar direkt anknytning till det jordiska, är föga varierat och upprepar sig ständigt. PK ger oss alltså en obetydlig del av 1500-talets litauiska ordförråd, så mycket som kunde rymmas i ett verk med begränsad omfattning och torftigt religiöst innehåll. J. Bretkūnas (bibeln) och M. Daukšas skrifter är ojämförligt rikare på ord än PK.

Vissa ord i PK förekommer en eller ett par gånger (t.ex. aklystė, apgailėti, drapana), medan andra förekommer ganska ofta (t.ex. dievas, eiti, kalbėti). Som man kan vänta sig är textens vanligaste ord (bortsett från konjunktioner) ponas (”gud, adelsman, ädling”). Det förekommer 567 gånger, medan dess litauiska motsvarighet viešpats förekommer 28 gånger. Detta är sammantaget det mest karakteristiska ordet för den feodala epoken.

144

PKs lexikon innehåller flest verb, följda av abstrakta substantiv, adjektiv, adverb och funktionsord.

I den religiösa och abstrakta PK-texten, som har föga samband med den konkreta verkligheten, är orden livlösa, oexpressiva och blodlösa. Endast då och då framträder ordens bildmässiga och emotionella nyanser i enskilda meningar, och sådana uttryck är levande, målande och nära folkspråket. Exempel: id welns iš rustibes sawa /ne spawditu wayku tawa 20, 12; och ne pajudintumbim ant sawes /smarkios rustibes tawa 27, 12 (1. niepobūdzai 27, 12); O certa pikta pats sutrink 37, 19 (1. sthumič 37, 19); sukulk prieš­tarnikūs /su tokia iu baysibe 45, 3 (1. pothum 45, 3), lėžuvia ant pikto negrėždams 48, 13; widurius mano vgnia savo iszkaitink 51, 17 (1. iako zlota w ogniu chieley nię sprobowad 51, 19); kunigayksztis sio šwieta iew grumėdžia smarkley 61, 16 (1. groži nam strogo 61, 17); Iszlaydo biaurius žodžius isz sawo piktibes 86, 22 (1. I puščit na mię wszczypki 86, 23); te gukstinei wisada čia su päwargieles 87, 16 (1. tułaią się 87, 17); piktiei galwomis grįžuoja 89, 2 (1. kiwaia 89, 2); Akis sawa pakileliau /ant, aukštu kalnu stowedams weyzdeiau 91, 3; tawo sirdis džiauksmais plästes 94, 12; Piktasias žmones wisas isz wietos iszgruwia 101, 14; Sztay piktas žmogus dusią mano slogin 103, 4 (1. trapi 103, 4); tawimp dumos mano stiri wisos 103, 25 (1. tkwia 103, 25); norus musu sutrintumbim 118, 13 (1. vmartwil 118, 12); smerti teypat sutrinew 151, 5; prašzoka trecioi diena 159, 21 (1. minął 159, 22); kraujey wanduo iszpludo 162, 16 (1. wypłynęła 162, 16).

III. PK:s lexikaliska sammansättning

PKs lexikaliska sammansättning är varierad. Man kan urskilja: 1) en kärna av litauiska ord som också användes i andra skrifter; 2) ett stort antal lånord, särskilt polonismer; 3) dialektismer, 4) neologismer och 5) arkaismer.

Vi ska kort sammanfatta varje lexikalt skikt.

1. En stabil kärna av litauiska ord. I de första litauiska skrifternas lexikon fanns många variationer och växlingar. För att beteckna samma sak, särskilt begrepp inom den nya tron, användes ofta flera ord, till exempel: viltis, dūksis, padūksis, nodieja; stiprybė, druktybė, galybė och macė; tikėjimas, tikybė och vierą; sąžinė, prijauta, prisijautimas, žinia, sumenė; kaltė, kaltybė, nusidėjimas, nuodėmė, nuodžia, griekas osv.

Denna lexikala variation hänger samman med ett ständigt sökande efter motsvarigheter vid översättning från andra språk, med en önskan att tilltala läsare med olika uttal, med strävan att göra språket ordrikt och rikt, med andra språks stora inflytande på litauiska översättningar och med avsaknaden av etablerade lexikala normer.

Trots detta består själva kärnan i 1500-talets skrifters språkordförråd, trots dess variation, av litauiska ord som används konsekvent. En betydande andel av PK:s ordförråd utgörs också av sådana ord (omkring 80%). Det rör sig om benämningar på vardagslivets ting och företeelser samt vissa religiösa termer, till exempel: akmuo, arklys, ašara, ausis, aušra, avėlė, auksas, atilsis, badas, baimė, daržas, durys, gaidys, galva, dievas, dangus osv. Även i detta grundläggande ordförråd finner vi ord som varierar och används parallellt, och som kan betraktas som synonymer, ordbildningsvarianter eller betydelsemässigt närliggande parallellformer. Det är möjligt att vissa av dem är dialektismer. Exempel: aklybė och aklystė; atgaivinti och atgydyti; baisybė och baisumas; burna och nasrai; dirbti och daryti; draugė, draugybė och draugystė; drū-

10. Iš lietuvių leksikologijos ir leksikografijos

145

stärka, befästa och befästa; föderska och mor; locka fram och tala ut; springa och flyta; skräck och rädsla; skuld och skuldbelastning; krigare och stridsman; ha för avsikt och lova; lycklig och lyckosam; bön och anhållan; be och anhålla; säga och tala; olycka och olycksbringande; oskyldig och oskuld; hat och ovilja; orätt och orättvisa; slut och ände; bistånd och hjälp; stärka och understödja; lyckobringande och lyckosam; välsignelser och lyckligt; föda och mätta; resa sig och stiga upp; kalla och benämna; källflöde och källa; se och beskåda; ondska och elakhet; slå och piska; förbrödra och omfamna; sörja och gråta; vrede och ilska; förstöra och försvåra; rätt och rättvisa; åtskillig och mångahanda; dröjsmål och fördröjning; besvär och besvärlig; man och manlig m.fl.

Av PK kan man se hur det litauiska ordförrådet dubbleras med lånord hämtade från den närliggande polska texten eller även från andra källor, t.ex.: bygga och budavoti, lärare och minister, hämnd och pamsta, vara skyldig och musyti, sylv artas och smūtkas osv. (se även avsnittet om lånord).

2. Lånord i PK. Sett till ursprunget ser PK:s ordförråd ut så här: av 2311 belagda ord är 1841 litauiska, 128 polska, 113 vitryska, 123 lånade från ryska, polska eller vitryska, 31 av olika ursprung (latin, germanska språk m.fl., men förmedlade via slaviska språk till litauiskan), 11 latinska, 8 germanska och 54 egennamn. Om några tiotal översättningslån läggs till utgör lånorden omkring 25% av hela ordförrådet.

Lånord förekommer i hela PK-texten, på varje sida. De är särskilt rikligt förekommande i ”sprovose”, vars översättning är helt slavisk, nästan ordagrann. Vissa lånord förekommer en eller ett par gånger (apčystymas, apeka, apėkūnas, apsviečyti, atprovymas m.fl.), andra upprepas ofta i texten (t.ex. ponas förekommer 567 gånger, griekas — 103, dūšia — 90 gånger). De minst talrika bland lånorden är gamla kulturlån, t.ex.: agurkas, aliejus, asilas, arfa, būbnas, dėkavoti, disciplina, instrumentas, liudyti, liudijimas, liūtas, miestas, testamentas m.fl.

I PK möter vi framför allt kyrkliga polonismer och vitryska lånord. Lån av detta slag var oftast onödiga dubletter i litauiskan, obegripliga och främmande för folket. M. Petkevičius använder ibland litauiska motsvarigheter parallellt med dem; sådana kan hittas på olika ställen i texten. Exempel: afiera och duosna, apeka och priev aizda, atboti och atsiveizdėti, budavoti och statyti, čestavoti och gerbti, čėrtas och velnias, čėsas och metas, dyvas och stebuklas, čėstis och garbė, dūžybė och stiprybė, griešyti och nusidėti, hadyna och valanda, hanbyti och pagėdinti, išronyti och žeisti, išt erioti och išnaikinti, išliuosuoti och išvaduoti, jalmūžna och auka (duosna), kač och nors, klapatas och vargas (rūpestis), kloniotis och nusižeminti, kožnas och kiekvienas, kozonis och pamokslas, leda och bet, latras och girtuoklis (išėda), liekorius och gydytojas, macis och galybė (stiprybė), loska och malonė, mylista och malonė, mūka och kančia, musyti och privalėti, nodieja och dūksis, pakajingas och ramus, pakajus och ramumas, pakara och nužeminimas, pakusa och pagundymas, pakūta och pasigailėjimas, pamačia och pagalbė, pamsta och kerštas, pana och merga, pūstyti och naikinti, pasimetavoti och vartoti, pasit ešyti och nusiraminti, paslužyti och tarnauti, pelgrimas och keleivis, padėti och ženklinti, pekla och pragaras, prajevas och stebuklas, primusyti och priversti, smūtkas och sylv artas, skorbas och turtas, slūžyti och tarnauti, stoda och banda, strochas och baimė, sugriešyti och nusidėti, sulūbas och žadėjimas, svietas och pasaulis, tiesyti och raminti, tobyčia och lenta, vobyti och vadinti, žyvatas och buitis (gyvenimas).

Ibland används ett lånord och ett litauiskt ord på samma sida, t.ex.: hanbyti (142, 21) och pagėdinti (142,16),

146

mūka (163, 11) och kančia (163, 4). De många litauiska ersättningsorden visar att litauiska motsvarigheter i de flesta fall lätt kunde hittas vid översättningen, och att lån av ord från andra språk i den polska texten oftast var onödigt och skadligt, eftersom skriftspråket därigenom blev jargongartat, svårbegripligt och konstlat.

I PK finner vi inga litauiska motsvarigheter till de tidigare nämnda kulturlånen, vissa religiösa termer och andra ord. Exempel: abrozas ”avgudabild”, altorius, apkrikštymas, būbūnas, bliūdas, cimbolai, dėkavoti, dvaras, evangelija, gromata, grabas, ızapas, komunija, krikščionis, bažnyčia, knygos, levas, liūtas, liudyti, malžankai ”nygifta”, miestas, myra, mislis, mostis, mūras, nedėlia, nevdečnas ”otacksam”, pagrebas ”källare”, pahonis, parėdkas ”ordning”, pasnykas, pulkas, paturoti, pavietris, pečius, pečetis, rotmistras, rojus, škadlyvas, sviedkas, traičė, vėžia ”torn” m.fl. Det finns omkring hundra sådana lånord. Det innebär att PK saknar en litauisk motsvarighet till ungefär vart fjärde lånord. För vissa lånord kan litauiska motsvarigheter hittas i andra äldre skrifter. Exempel: balvonas — stabas BB I Sam 15; cnata — nekaltybė, gamta DK 3; dūmoti — mąstyti DK 30; dūma — mintis AK 61; malženstva — moterystė DK 30; pečius — žaidis BB Sal XVII, 3; pavietris — maras Mž 384; rėdas — tvarka DP 363; rona — žaizda Mž 427; stulpas — stiebas DK 47; stalčius — sostas DK 47; tajemnyčia — slaptė DK 7; temnyčia — kalinė VEE 17 m.fl.

I allmänhet var lånorden i religiösa skrifter ett regressivt och reaktionärt inslag i det litauiska skriftspråkets historia. De berikade inte litauiskan med nya begrepp eller ord, utan ersatte oftast litauiska ord med polonismer och andra lånord som få förstod eller som var helt obegripliga. Med tiden blev denna typ av lånord allt vanligare i våra kyrkliga skrifter; det tydligaste exemplet på ett jargongartat språk är Alšauskos (Olševskis) ”Broma atverta ing Wiecznastį” (1753).

Om man jämför ordförrådet i M. Daukšas katekes, skriven av en älskare och främjare av det litauiska språket, med ordförrådet i PK, framträder ett stort steg tillbaka. M. Daukša använder genomgående viešpats dievas, merge Marija, pasaulis, nuodėmė, kančia, metas och många andra litauiska ord, medan ponas, pana, svietas, griekas, mūka, čėsas osv. dominerar i PK. Å andra sidan bör man erinra sig att M. Petkevičius fortfarande använder apvaizda, apšlėkti, išmėginti, įžymėti, pasigailimas, priežastis, ragauti, strėla och andra litauiska ord, medan lånorden apeka, apkrėpyti, paprabavoti, pažnōtyti, minavoti, pakūta, pričyna, kaštavoti, vylyčia dyker upp i senare skrifter och i det levande språket osv.

En del lånord kommer från fornryska, t.ex.: krikščionis, krikštas, krikštyti m.fl. Latinismerna i texten är tillfälliga (creda, absoliucija); de flesta har sannolikt hämtats via slaviska språk (disciplina, instrumentas, sakramentas, religija, testamentas), liksom en del germanismer och andra ord (t.ex.: asilas, angelas). Det finns få germanismer, och de är traditionella sådana som ofta förekommer i äldre skrifter (išliuosuoti, išliuosavimas, kunigas, kunigaikštis, liuosas, penigas, skyda). I dag är det få lånord som fungerar som internationella ord: disciplina, intrumentas, religija, testamentas m.fl.

3. Dialektismer i PK. Av språket i skrifter från 1500- och 1600-talen och senare framgår att de är skrivna på dialekt. Detta framgår framför allt av deras fonetiska och morfologiska särdrag. Det råder inget tvivel om att även dialektord, alltså lexikala dialektismer, används i dem. När man söker efter lexikala dialektformer i 1500-talets skrifter bör man först uppmärksamma de lexikala parallellismer som återges i marginalerna och texterna, och som är särskilt talrika hos J. Bretkūnas

10*

147

och i M. Daukšas skrifter, och som skulle ha gjort språket begripligt för företrädare för olika dialekter.

Än så länge är det dock svårt, och oftast omöjligt, att fastställa vilka ord i de äldre skrifterna som kan betraktas som dialektismer. Så länge hela ordförrådet i de äldre språkminnesmärkena och i dagens dialekter inte har samlats in och dokumenterats, och så länge vi saknar historiska och regionala (dialektala) ordböcker över det litauiska språket, är det omöjligt att följa enskilda ords utbredning och geografiska förekomst; diskussionen om dialektismer i de äldre skrifterna saknar då nödvändig språkvetenskaplig grund. Därför får vi nöja oss med att uppmärksamma de ord i PK som enligt uppgifter insamlade till ”Lietuvių kalbos žodynas” (det litauiska språkets ordbok) och genom mina kompletterande enkäter fortfarande används i vissa dialekter och i första hand kan prövas som dialektismer. I PK finns flera tiotal sådana ord. Bland dem kan nämnas:

atpentui ”igen, tillbaka” förekommer i PK endast en gång. Varianterna atpent(i), at-penč(iui) förekommer i skrifter av M. Mažvydas, J. Bretkūnas, M. Daukša, kalvinister m.fl. I dag används atpent (apent) endast i vissa samogitiska dialekter. Det är ett gammalt ord som bevarats endast hos de samogitiska dounininkai.

gymis ”ansikte”, ”avbild” används i BB, DP, SP, MP m.fl.; det har inte påträffats i M. Mažvydas skrifter och förekommer inte i de samogitiska dialekterna. Det är ett aukštaitiskt ord.

girklas ”dryck, brygd” finns även i SD, KN, Ch m.fl. I dag har det noterats endast hos de östliga nordliga aukštaiterna (Brž, Jnšk, Slč, Ps, Všk) och har också betydelsen ”dåligt öl”.

gukštinėti ”ströva omkring, irra omkring” är belagt endast i PK. I några obekräftade enkätsvar noterades det från östliga aukštaitiska orter (An, Pbr, Pmp).

keltuva ”djur, kreatur” finns i Mž, BB, SD, SP. I dag känner de östliga aukštaitiska dialekterna till detta ord.

malkas ”klunk, dryck” finns i DP, SD, K. Donel, J m.fl. I dag används ordet främst av de nordliga samogiterna och deras grannar och kan betraktas som en samogitism.

naminykas ”husbonde” finns i DP, SP, MP, Ch m.fl. I dag används ordet allmänt av de östliga aukštaiterna och kan betraktas som en östlig dialektform.

nū, nūnai ”nu” förekommer i Mž, BP, DK, SD, SP, MP m.fl. I dag används ordet av de östliga aukštaiterna, särskilt de sydliga dzūkerna.

pakampus ”hemlig; oanständig” är belagt endast i PK. I obekräftade lokala enkätsvar har det också noterats hos puntininkai (Dbk, Jž, Ppl).

reiškiai ”tydligt, klart” har inte påträffats i andra skrifter. I obekräftade enkätsvar har det noterats hos östliturauer (Kp, Ob).

ruginti ”jäsa” finns i SD, varifrån det troligen kom in i D. Sutkevičius, F. Kuršaitis, G. Neselmanns och andra ordböcker. De östliga aukštaiterna använder det än i dag.

smalstas ”girig” finns också i MP, och enligt obekräftade uppgifter har det i dag påträffats på vissa östliga orter (Kp, Rgv, Rm, Vžns).

telias ”kalv” finns i DP, SD m.fl. Det är ett aukštaitiskt ord, medan samogiterna använder veršis.

tėvainis ”arvinge” finns i Mž, DP, KN, SD, MP, Sut, K, N, Vaižg m.fl. I dag har ordet påträffats endast i folkloristiskt material upptecknat i Vaškai. Troligen är det ett östlitauiskt ord (liksom tėvonis).

tuskenti ”knacka” förekommer hos Mž, BP, SD, MP, KN, Ch och i andra äldre skrifter. Enligt uppgifter från enkäter som inte har kontrollerats på plats tycks detta ord numera vara känt endast i vissa östliga höglandsdialekter (Lnkv, Sv, Všn m.fl.).

ūgyti ”odla, uppfostra” förekommer hos SD, KN och J. Numera används det i östliga höglandsdialekter.

148

Av exemplen som anförts framgår att dessa, med undantag för atpентui och malkas, är ord som numera används i de östliga höglandsdialekterna. Det är däremot omöjligt att fastställa hur utbredda de var på 1500-talet. Tills vidare kan vi endast preliminärt anta att de var dialektala ord.

I PK finns det också fler synonymer med mycket närliggande eller likvärdig betydelse, som kan knytas till olika dialekter, till exempel: apjuokas och juokas, blaudyti och kleidėti, dauginti, daukesinti och gausinti, dovana och duosna, veikiai och greitai, garbė, šlovė och liaupsė, dūksis, padūksis och viltis, dirbti och krutėti, kaboti och karoti, rudulis och varguolis, graudenti och srudinti, stangauti och prieštarauti, tankiai och dažnai, užauklinti och užauginti m.fl.

4. PK:s neologismer.

När den litauiska skriftkulturen uppstod på 1500-talet och böcker med religiöst innehåll började översättas från andra språk, blev behovet av att skapa religiösa och andra termer samt ord i allmänhet mycket aktuellt. Därför uppträder åtskilliga neologismer i språket redan i de första skrifterna. De har ännu inte samlats in och undersökts utifrån 1500-talets skrifter; vi saknar också en fullständig ordkartotek över den perioden. Därför kan frågan om nybildningar i PK tills vidare endast tas upp preliminärt. Endast de sällsynta, nybildade och liknande ord i PK som inte finns upptagna i kartoteket till ”Litauiska språkets ordbok” från äldre skrifter eller folkspråket kan villkorligt betraktas som nybildningar. Sådana ord är få i PK, bara några stycken: apsiriejėjas, ištepimas ”fläck”, pastatymas ”fastställande”, perėjimas ”ankomst, påsk”, prilyginimas ”likhet”, reikimas ”nödvändighet, angelägenhet”.

Nybildningen perėjimas (efter polska przejście) är ett tydligt översättningslån. I PK finns flera tiotal liknande översatta ord. Deras innehåll och struktur är lånade, medan formen är litauisk. Här är de mest karakteristiska översättningslånen i PK: apieškoti ”bedra”, apsieškoti ”bedra sig”, apsisakyti ”bekänna”, apsivaikščioti ”bete sig”, apturėti ”få”, atguldyti ”lägga åt sidan”, atpirkti ”frälsa”, atrišimas ”syndernas förlåtelse”, atvalkioti ”förlåta”, attaisyti ”utföra”, ganytojas ”befriare”, geradėjas ”välgörare”, gilumas ”storlek”, guldyti ”lägga”, įsimylėti ”fatta tycke för”, įstatyti ”grunda, inrätta”, įstatytojas ”grundare”, išduoti ”överlämna”, išganymas ”frälsning”, išganytojas ”frälsare, återlösare”, išpažinimas ”utsaga”, išpildyti ”fullgöra”, kreivai ”orätt”, liežuvis ”språk”, mylėti ”tycka om”, mielasširdingai ”nåderikt”, mielasširdingas, mielasširdystė, nekuris, nutikrinimas ”ledare”, paganymas ”predikan”, panešioti ”bära”, papildyti ”göra”, pasivesti ”spänna fast”, paskaityti ”hålla fast”, perguld(y)ti ”översätta”, peršokis ”brott”, peršokti ”begå brott”, prastojimas ”brott”, prastoti ”begå brott”, pripulti ”inträffa”, prisakymas ”befallning”, užeiti ”finna”, uždengti ”betala”, užgulėti ”tillhöra”, užrakinti ”uttrycka, omfatta”, užsakyti ”förbjuda”, užvesti ”vilseleda”. De flesta översättningslån som används i PK förekommer också i M. Mažvydas, M. Daukšas och andra äldre skrifter, till exempel: apturėti ”få”, įstatyti ”grunda”, išpildyti ”fullgöra”, liežuvis ”språk”, mielasširdingas ”nåderik”, perguld(y)ti ”översätta”, prisakymas ”befallning”, surinkimas ”församling” osv. Därför kan dessa översättningslån inte betraktas som neologismer i PK, även om M. Petkevičius kan ha bildat dem självständigt efter polska ord, eftersom han följde den polska texten blint. Vilka andra av de nämnda översättningslånen, utöver perėjimas, som härrör från M. Petkevičius och vilka som inte gör det går för närvarande inte att fastställa, så länge alla hans föregångares översättningslån inte har dokumenterats.

149

I PK kan man försöka finna även semantiska neologismer. Att spåra dem är också omöjligt innan neologismer av samma slag i tidigare skrifter har undersökts. Här ges endast exempel från PK för framtida diskussion av frågan. Det handlar om fall där ords betydelse förändras (överförs, utvidgas osv.), och när man läser dem kan man märka att gränserna för användningen av folkliga ord i skriftspråket vidgas och att orden får en ny betydelsenyans. Exempel: ištepima prigimta negali tvätta bort 198,16; Därför låt oss räta på oss /låt oss upphöra med elakheterna 149, 22; sirdis musu öppnas 185, 6; nuog welnia ir pakusu täcker 112, 13; sluter sig till wenieben su mumis 128, 19; Zodi sawa szwentą teykisi tränga in sirdisna 31, 10—11; ir gierump darbump wisada väcka 28,9—10; ne väcka ant sawę baysios rustibes tavo 211, 12—13; stöd sirdis ir sąžinę 21, 21 (l. Posil 21, 22); Följande balsą tykrą szwentos Ewangelios 25, 7 (l. našlūjać 25,6); ir kränkte maiestotą tawa szwentą 26, 13 (l. przewinili 26, 12); tada mirsztą tuoi aus ir vänder sig om ing dul kies 35,10 (l. obroca się 35, 10); isz piktenibes prieš mane reser sig 44, 10 (l. powstali 44, 12); nes rupestina tawo szwenton anförtrodde 44, 20 (l. porucžil 44, 21); nes tu galibe teykies lyfta nupuousi 45,9 (l. podnieść 45, 10); Ne bönfall to Pona iaucui ney awinu 46, 9 (l. błagayıcie 46,12); Ne vänd piktop sirdies 51, 24; ne låt narsan tarna sawa 54,4 (l. nie skłaniały 54,4); sirdi böjt irgi nužiamintą 64,6 (l. pokornego 64,6); žmoniu iszeda /ant musu galwu reste sig 71,5; Ir ne avstår potom nuogi žodžio tawo 73,22 (l. nie adstępi-my 73,22); kurs mus krauiu återlöste 76,16 (l. sprawił wykupienie 76,16); förde manim labai didę rustibe 82,4 (l. Przywiodło 82,5); drivkraft diden giedon 89,11 (l. popadną 89,11); prakiėykimas bus utplånad 94, 16 (l. zgładzone 94, 17); avleder nuog mokshu mano daugi žmoniu 122,20 (l. odwioda 122, 20); gis musu kuną antog 124,9 (l. wcielić 124,10); teykies su mums förena dig (l. złączyć 125, 13); mus amžinay förenar 136, 6 (l. ziednoczył 136, 6); giaras dayktas est wiruy fästa vid nuog jauniszkes waykszciot iungie Pona 249,5 osv.

5. Arkaismer i PK. I detta avsnitt behandlas litauiska ord i PK som numera sällan eller nästan inte alls används, vare sig i skrift eller i levande språk. Nästan alla (utom tiek ”sägs, påstås”) förekommer ofta i 1500-talets skrifter och kan därför inte betraktas som föråldrade ord med hänsyn till dåtidens språkbruk. De blev föråldrade under århundradenas lopp, när de gradvis övergick till det passiva ordförrådet, lämnade plats åt mer livskraftiga ord och till sist antingen försvann helt eller bevarades endast i någon dialekt. Här följer några exempel.

Ordet pekus ”boskap, hjord” används ofta i 1500- och 1600-talens skrifter, omväxlande med banda och keltuva. På 1700-talet och senare förekommer det mer sällan. Vaižgantas använde det alltjämt sporadiskt i sina skrifter. I det levande språket (dialekterna) noterades det 1914 i Zietela och 1939 i Tauragnai (pėkas).

Ordet liaupsinti ”dyrka, berömma” är också vanligt i äldre skrifter (Mž, DP, BP, SD m.fl.). Även K. Donelaitis använder det. Senare blir det mycket sällsynt. Numera lever det åter upp (i publicistiskt språk m.m.) med en ny, ironisk betydelse: ”berömma överdrivet, lovprisa”.

Ordet idant ”att” har numera en arkaisk prägel. Det förekommer inte bara i äldre skrifter utan också i skrifter från början av 1900-talet och senare; dessutom har det bevarats i vissa dialekter (Kv).

150

Endast formen för tredje person singularis presens av verbet *teigti ”påstå, säga”, som bör ha funnits, kan =tieg(ia) anses ha varit stelnad, sällsynt och ålderdomlig redan på 1500–1600-talen.

I PK kan man ange omkring tjugo ord som ur dagens språkbruksperspektiv kan betraktas som arkaismer: ašmas ”åttonde”, idant ”att”, išbyloti ”tala ut”, ing ”in i”, liekas ”elfte”, liaupsė ”ära”, liaupsinti ”ära, lovprisa”, medvisis (medvišis?) ”jägare”, nete ”till och med”, nesang ”eftersom”, pekus ”hjord, boskap”, reikia ”sak, angelägenhet”, sandara ”förlikning”, sekmas ”sjunde”, tiek [=tieg(ia)] ”säger, påstår”, todrin ”därför” m.fl. Några av de nämnda arkaismerna (ašmas, sekmas, sandara m.fl.) används fortfarande ibland av äldre människor i fasta uttryck. De levde länge kvar även i religiösa skrifter (bönböcker, psalmböcker m.fl.).

Bland orden i PK är även följande numera sällsynta: dermė ”förlikning”, dovanas ”som ges som gåva”, duksėti ”hoppas, förvänta sig”, gyrius ”beröm”, liukurnėti ”kullra”, laimus ”lycklig”, paklusėti ”lyssna”, persergėti ”varna”, sloginti ”trycka ned” m.fl.

6. Oklara ord. I PK förekommer ett tiotal tvivelaktiga ord med oklar fonetik, morfologi och betydelse. De räknas här upp i alfabetisk ordning. I gruppen ingår inte uppenbara sättningsfel, vilka anges vid respektive ord eller separat.

dariūu dekas 60, 19 (l. vėžnyė 60, 19) – den oklara formen dariu. Enligt den polska texten borde det stå darisiu [=darysiu]. Man kan anta att detta är ett sättningsfel, eftersom formen dariju ”jag gör” inte har påträffats vare sig i andra skrifter eller i dialekter.

dręsus (137, 12) ”modig” är endast belagt i PK; adverbet dręseiai finns i WP. Man bör anta att det vid sidan av verbet dręsti (Gr, Erž) även kan finnas ett adjektiv dręsus.

goploti (goploia 19, 18) ”beskydda” förekommer i kalvinistiska skrifter och kan betraktas som ett sättningsfel som spridits från PK till andra kalvinistiska skrifter. Alternativt kan ordet vara besläktat (det enda hindret är skillnaden mellan konsonanterna b och p) med gobti ”linda, skydda, bevara” (jfr: Jei tu mane patremsi, o kas mane prigobs DK 44). Ordet har inte påträffats i dialekterna.

liaupsiai (kad man teyp laupsey duost iż sawo meyles 50, 18 – 19: l. wiele 50, 18) är belagt endast i PK.

įsitikie visi atpuls 53, 4 – 5 (l. otrąćiwszy ”efter att ha stött emot, mötts, råkat på” 53, 4): ordet är defekt tryckt (i är avskilt) och oklart.

kuprawimas (Noris ant ju ateys sunkibes /irgi kokie kuprawimay del ju silp-nibes 57, 11 – 13: l. zatrwożenie ”skräck, oro” 57, 12) bör sannolikt betraktas som ett sättningsfel för krūpavimas.

medvisis [= medvyssis?] används i PK endast en gång (79). I andra äldre skrifter finner vi medvišius [=medvyšius?] (MP, SE), medvišas [=medvyšas?] (Ch), medžiavišis [=medžiavyšis?] (SD). Det är oklart vad den andra komponenten i ordet medvišis var (-visis eller -višis, vyssis eller -vyšis), eftersom detta är svårt att avgöra utifrån stavningen i de gamla skrifterna.

nutrankyti (te nutrankay gie mane 89, 6: l. sikalułą 89, 6; Ne vienam ne nutrankidams 48, 13: l. wrągąic 48, 13) används i några äldre skrifter i de ovanliga betydelserna ”håna, skymfa”. Det kan röra sig om en semantisk nybildning.

151

sylvartas, sylvartingas, sylvartauti är förmodligen samogitiska former som förekommer i Mž, DP m.fl. vid sidan av former med siel- (siela i DP, sielvartas i SP m.fl.).

šalpė (rodik šalpę savo 44, 15: 1. okaż moznósť swoją 44, 15) måste betyda ”hjälp, understöd” och kan knytas till ordet šelpti (jfr šalpa ”understöd” i Grg, Ml).

Detta ord (liksom pagalbė, šviesė) med ändelsen -ė är ovanligt och saknar belägg från andra håll.

I PK förekommer också fler ord med inte helt klar etymologi och ovanliga former. Man får hoppas att en del av dem blir förklarade genom fortsatt utforskning av äldre skrifter och dialekter.

IV. Betydelseskillnader mellan ord i PK

PK:s ordförråd är fattigt på betydelser. Oftast har orden en betydelse, och endast undantagsvis två eller flera. Denna betydelsefattigdom förklaras av att de flesta orden bara förekommer en eller ett par gånger och därför inte kunde uppvisa någon semantisk variation.

Det är svårt att fastställa betydelsen hos vissa ord, eftersom varken kontexten, originalet som de översatts från eller andra källor hjälper oss att förstå deras innebörd. Sådana osäkra ords betydelser har i ordlistan markerats med frågetecken.

Svårast för dagens läsare att förstå är de för dem mycket främmande lånen i PK (t.ex. kačeib, kastyria, nevėdčnas m.fl.) och översättningslån (t.ex. apieškoti ”bedra”, apsivaikščio­ti ”bete sig” m.fl.).

I den religiösa texten i PK har vissa ord också en specifik betydelse. Exempelvis betecknar brolis, sesuo även en person som delar samma tro eller idé, avis, avelė en troende, avinėlis Jesus Kristus och dangaus tėvas Herren, Gud.

I PK finner vi ord vars betydelser skiljer sig från de nutida betydelserna i standardspråket. Bland dessa ord kan nämnas: atitekéti ”komma till människor”, gailintis ”bli vred, bli arg”, gardas ”hjord, skara”, gudriai ”skickligt, flitigt”, iždas ”egendom”, narsas ”vrede, ilska”, vartoti ”överväga, tänka igenom, minnas”, žaisti ”spela, musicera” m.fl.

KÄLLFÖRKORTNINGAR

(enligt ”Litauiska språkets ordbok”)

AK = anonym katekes från 1605.

An = Anykščiai.

BB = J. Bretkūno Biblija (1590).

BP = J. Bretkūno Postilė (1591).

Brž = Biržai.

Ch = S. B. Chilinskis bibel (1660).

Dbk = Debeikiai.

DK = M. Daukšos Katekizmas (1595).

DP = M. Daukšos Postilė (1599).

E. Fraen = E. Fraenkels ”Språklig, särskilt syntaktisk undersökning av den kalvinistiska litauiska katekesen av Melcher Pietkiewicz från 1589” (1947).

J = Литовский словарь А. Юшкевича (I–1897, II–1904, III–1922).

Jnšk = Joniškėlis.

Jž = Južintai.

K = Friedrich Kurschats litauisk-tyska ordbok (1880).

KN = En bok om kristen fromhet (1653).

152

Kp = Kupiškis.

Kv = Kėdarna.

Lnkv = Linkuva.

MP = Postilla Lietuwiszka… (1600).

MŽ = Mažvydas. Fornminnen från det litauiska språket fram till år 1570… (1922).

N = Wörterbuch der Littauischen Sprache von G. H. F. Nesselmann (1851).

Pmp = Pampėnai.

Pbr = Pabiržė.

PK = Polski z Litewskim Katechism… (1598).

Ps = Pasvalys.

Ppl = Papilys.

Rgv = Raguva.

Rm = Ramygala.

SP = Šyŕwids Punktay sakimu… (I—1629, II—1644).

Slč = Saločiai.

Sut = Žodininkas Letuwiszkai-Lotiniskay-Lenkiszkas… (1848).

Sv = Svėdasai.

SE = Summa Abà, en kort utläggning av evangeliet… (1653).

SD = En ordbok på tre språk… (1713).

Vaižg = Vaižgantos skrifter.

Vln = Vilentos Enchiridion, epistlar och evangelier (F. Bechtels utgåva från 1882).

WP = Wolfenbüttels postilla… (1573).

Všk = Vaškai.

Všn = Viešintos.

Vžns = Vyžuonos.

LEXIKEN I M. PETKEVIČIUS KATEKES 1598

И. КРУОПАС

Sammanfattning

Som ett resultat av den ekonomiska, politiska och religiösa kampen växte en litauisk religiös skriftkultur fram i Litauen på 1500-talet. Den dominerade fram till slutet av 1700-talet och spelade en viktig roll i utvecklingen av det litauiska litteraturspråket. De viktigaste monumenten från denna skriftkultur är de främsta källorna för studiet av det litauiska språkets historia, dialektologi och lexikon. En sådan källa är M. Petkevičius katekes från 1598.

Arbetet presenterar katekesens hela lexikon i form av en ordbok och karakteriserar de viktigaste lexikala skikten: 1) traditionellt litauiskt ordförråd, 2) lånord, 3) dialektismer, 4) neologismer och 5) arkaismer.

Av ordboken framgår att dess omfång är jämförelsevis litet: endast omkring 2 300 ord. Även om katekesen är av religiös karaktär utgör kyrkliga termer (t.ex.: altorius, bažnyčia, katekizmas) bara en obetydlig del av ordförrådet (omkring 5%). De övriga orden hör till naturen (kirmėlė, lietus, saulė m.fl.), jordbruket (daržas, ganykla, žemė, pasėti m.fl.), samhällslivet (alga, dalininkas, nuoma, paprotys m.fl.), juridiken (byla, neteisininkas, laidas m.fl.), psykologin (abejojimas, atmintis, išmania m.fl.), pedagogiken (mokymas, mokytojas, mokytinis m.fl.), krigskonsten (karias, kalavijas, tūšis m.fl.) och andra områden. I katekesens lexikon finns många parallella, varierande och tillfälliga ord som inte har fått fäste i litteraturspråket; ändå består grunden till ordboken (omkring 80%) av traditionellt litauiskt ordförråd.

En betydande del av ordförrådet (omkring 20%) utgörs av lån från polska, belarusiska, ryska, latin och tyska. De flesta lånorden är av slaviskt ursprung (t.ex.: svietas, griekas, dūšia, sirata m.fl.). Vid sidan av de lånade orden använder Petkevičius själv ibland också motsvarande

153

litauiska ord (t.ex.: afiera och duosna; čertas och velnias; dvas och stebuklas; liekorius och gydytojas m.fl.).

I katekesen finns också dialektismer, dvs. ord som numera används i vissa litauiska dialekter. Orden atpenti och malkas används endast i den samogitiska dialekten, medan girklas, keltuva, naminykas, nū, nūnai, ruginti, telias, tagyti m.fl. används i östaukštaitiska.

Till M. Petkevičius neologismer kan följande ord räknas: apsirijėjas, ištepimas ”smuts”, pastatymas ”uppbyggnad”, perėjimas ”ankomst, påsk”, prilyginimas ”likhet”, reikimas ”behov, nödvändighet” m.fl.

Bland arkaismerna, dvs. ord som numera inte längre används vare sig i skriftspråket eller talspråket, bör följande nämnas: ašmas, idant, ing, liekas, nesang, pekus, reikia ”sak”, sekmas, toarin m.fl.

Den sammanställda ordboken över M. Petkevičius katekes från 1598 och analysen av dess lexikon kommer att bidra till studiet av det litauiska litteraturspråket på 1500-talet och utgöra en viktig källa vid utarbetandet av en historisk ordbok över det litauiska språket.