NÅGRA TANKAR OM EN ORDLISTA I INFORMATIK

Informatik och datorutrustning: En förklarande ordlista över engelska–litauiska termer / Sammanst. V. Dagys, A. Klupsaitė, A. Žandaris. V.: [Baltic Amadeus], 1993. 72 s.

Denna lilla bok, vackert utgiven av företaget Baltic Amadeus som gåva till medlemmarna i Litauens datorsällskap som deltog i den sjätte konferensen ”Datordagarna”, gav oväntat¹ anledning att kortfattat yttra sig om ordlistan och i allmänhet om terminologin inom detta område.

Intresset för ämnet i fråga väcktes i Litauen för länge sedan. För ett kvarts sekel sedan, 1969, gav Republikanska institutet för vetenskaplig och teknisk information och propaganda ut A. Trečiokaitės ”Informatikens terminologiska ordlista”. Ett par år senare, 1971, gav förlaget Mintis ut en omfattande ”Rysk–litauisk–engelsk ordlista över datatekniska termer” av ingenjörerna V. Kairys, A. Kaminskas, Ž. Kudirka, R. Kundrotienė, M. Lipšicas, A. Mačernius, J. Norkus, J. Riaubūnas, J. Stanatys, B. Stulpinas och A. Šliavas vid Vilnius beräkningsmaskinfabrik och Specialkonstruktionsbyrån för beräkningsmaskiner. Det är en normerande ordlista, avsedd att ”bidra till att forma och standardisera” litauiska tekniska termer (s. 3). Ett tiotal år senare gav Huvudredaktionen för encyklopedier ut den normerande, förklarande och översättande ”Ordlistan över vetenskapliga och tekniska informationstermer”, sammanställd av A. Trečiokaitė vid Litauens vetenskapliga och tekniska informations- och teknisk-ekonomiska analysinstitut (V., 1983). Slutligen gav Litauens informationsinstitut 1993 ut en fortsättning på denna ordlista — ”Ordlista över informationstermer” (sammanst. A. Trečiokaitė).

Den förklarande ordlistan över engelska–litauiska termer inom informatik och datorutrustning, för att inte ens nämna olika litauiska publikationer inom området och termer som förklaras i litauiska encyklopedier och tagits upp i allmänna förklarande och översättande ordböcker, har alltså inte tillkommit ur intet. Under de senaste årtiondena har det vuxit fram en tradition både för hur dessa termer skapas och hanteras och för hur de används. Det är viktigt att ha i åtanke att denna tradition ända från början har varit förknippad med språklig normering — de nämnda ordböckerna har granskats av språkvetare, särskilt K. Gaivenis, och många termer i dem har föreslagits eller preciserats av språkvetare. Men praktikerna använder inte dessa ordböcker särskilt mycket; de skapar sin egen jargong utifrån främmande språk. Därför kan man bara beklaga att en datorspecialist som ibland inte behärskar engelska, ryska eller ens litauiska särskilt väl (och sådana finns det gott om numera!) börjar hävda att det inte finns litauis-

¹ Artikeln skrevs efter korrekturläsningen av de första sidorna i denna volym.

203

ska termer, att de befintliga termerna är misslyckade, olämpliga, felaktiga eller liknande; man kan bara beklaga att även människor med ganska begränsad bildning har gett sig i kast med att kommunicera med dessa ”smarta maskiner”. Att ersätta termer som misstänks vara ryska lån med engelska lån är varken ett riktigt eller ett seriöst terminologiskt arbete. Det är inte politik eller språkets skönhet, utan ordnandet och föredömligheten i dess terminologi som bör avgöra vad man i fortsättningen bör stödja sig på när man skapar och ordnar sina termer. Och man bör inte följa något språk blint. Det är särskilt olämpligt att efterlikna andra språks terminologiska uttryckssätt. Varje ämnesområdes litauiska terminologi bör ha litauiska rötter.

Några av de tankar som här framförts om förhållandet mellan egna termer och termer i andra språk gäller inte den aktuella ordlistan eller dess sammanställare. De kan vara till nytta för såväl de många som använder termer som översättare av teknisk litteratur och sammanställare av olika slags ordlistor, något som de oftast inte klarar av på egen hand, utan språkvetare. Terminologiarbete (som framför allt är språkarbete) och sammanställning av ordlistor kräver nämligen kunskap, precis som vilket annat arbete som helst.

Den ordlista över ”Informatik och datorutrustning” som sammanställts av V. Dagys, A. Klupšaitė och A. Žandaris visar att användarna av termer inom området har hamnat vid ett vägskäl. En översiktlig granskning av hur väl ordlistan följer tidigare rekommenderade termer (termerna på de första nio sidorna jämfördes) visade att skillnaderna är många och ganska stora. Alla ändringar innebär inte en förbättring av termsystemet. Till exempel har ordet alphanumeric ersatts med textuell som motsvarighet till det engelska adjektivet (den hittills vanliga motsvarigheten är alfanumerisk; i A. Trečiokaitės nya ordlista anses för övrigt av någon anledning ordet symbolisk vara bättre), trots att ordets innebörd är en helt annan. Det är svårt att förstå varför character bara anses motsvara symbol — om bara en enda motsvarighet anges till detta mångtydiga engelska ord, passar den tidigare ordlistornas tecken betydligt bättre, att döma av förklaringen (”en separat beståndsdel i datorns eller språkets alfabet”).

Ordlistan är i första hand avsedd för litauer som läser engelsk litteratur — den innehåller engelska termer (över 450) med litauiska motsvarigheter och förklaringar på litauiska. Sammanställarna säger sig särskilt vilja få bort många engelska lån som fördärvar det litauiska språket och som datorspecialister använder okritiskt (s. 4). Målet har alltså varit att rensa upp och litauisera litauiska datatermer. Sådana strävanden bör stödjas och lovordas. Men först och främst bör man uppmana dem som använder termerna att ta hjälp av redan utgivna litauiska ordböcker. Att uppfinna det som redan är uppfunnet eller ändra det som har godkänts kan försvåra kommunikationen och öka oönskad synonymi och variation i terminologin. Därtill har också några nya synonyma termer tagits med i ordlistan, till exempel: intervall och segment ”range”, tilltal och anrop ”call”, utelämnad och standard ”default”, konto och motkonto ”account”, fullständigt namn och fullständigt namn ”absolute pathname”, global variabel och global variabel ”global variable” och så vidare. Varför dessa synonymer rekommenderas är oklart. Men till exempel kunde den vanliga och länge använda termen elektronisk räknemaskin åtminstone ha fått stå kvar som synonym till dator.

Som utlovat har några nya litauiska termer lagts till i ordlistan (alla är inte nybildningar och alla ersätter inte tidigare använda lånord). Några av dem, som framgår av förordet, lär ha föreslagits av terminologerna A. Kaulakienė och K. Gaivenis, som enligt vad man vet har sett

204

endast själva ordlistans termer, utan förklaringar; en del har hämtats från andra ordböcker som förbereds för tryckning. Språkligt sett finns det inte mycket att anmärka på hos många av dem, till exempel: keitiklis ”omvandlare”, kreiptis ”åtkomst”, lūstas ”chip”, rinkmena ”fil”, sąsaja ”gränssnitt”, skaitlys ”skanner”, spruklys ”sprite”, teiktis ”meddelande”, tvarkyklė ”drivrutin”, valdiklis ”styrenhet”, vartiklis ”modem”, žymeklis ”markör” med flera. Men många kvarvarande lånord bör också rensas bort ur den litauiska terminologin, särskilt eftersom en del av dem bara ger intryck av att vara så kallade internationella termer, fast de i själva verket inte är det. Man bör komma överens om litauiska motsvarigheter till lånorden adaptėris ”adapter”, argumentas ”argument”, centrinis procesorius ”centralenhet”, displėjus ”display”, duomenų korektiškumas ”dataintegritet”, emuliavimo režimas ”kompatibilitetsläge”, inverteris ”inverterare”, komentāras ”kommentar”, kompiuterinė intelektika ”artificiell intelligens”, korektiškumas ”konsistens”, magistralė ”buss”, masyvas ”matris”, meniu ”meny”, pakėtinis ”batchorienterad”, piktograma ”ikon”, struktūrinis tipas ”aggregattyp”, šriftas ”typsnitt” med flera. Dessutom finns det i ordlistan ord som inom andra terminologiområden betraktas som barbarismer (apatinis kolontitulas ”sidfot”, viršutinis kolontitulas ”sidhuvud”), blandformer (for ciklas ”for-sats”, while ciklas ”while-sats”), och det förekommer ord med tvivelaktig ordbildning (spausdinys ”utskrift”, ženklė ”markör” med flera). Slutligen bör även termen kompiuterinė įranga, som används redan i själva ordlistans titel, språkligt korrigeras — här borde det stå kompiuterių įranga (jfr laivo, lėktuvo, traktoriaus įranga, inte laivinė, lėktuvinė, traktorinė).

Många av ordlistans termförklaringar är oklara eller inexakta. Har sammanställarna inte lyckats definiera och förklara termbetydelserna klart, exakt, enligt gängse ordning och begripligt, eller har de använt några källor, kanske texter skrivna på andra språk (texter översatta av oerfarna översättare är ofta svåra att förstå)? Dessutom förefaller en del termer, utifrån förklaringarna, omotiverade i litauiskan och sakna grund betydelsemässigt; exempelvis framgår det inte av förklaringen ”en styrsignal eller ett meddelande som överförs när ett meddelande tas emot” varför detta betecknas med ordet pažyma ”kvittens”. Termbetydelsernas ogenomskinlighet och oklarheten i de inre betydelsesambanden mellan termerna och de begrepp de betecknar ger intrycket att det rör sig om konstgjorda termer, som inte grundar sig på det egna språkets betydelser. Överlag uppvisar termförklaringarna olika brister; även den språkliga framställningen i vissa av dem är svårbegriplig, och språkfel förekommer, till exempel: daugiaprograminė (=daugiaprogramė) sistema 82, daugiamodulinės (=daugiamodulės) programos 17, kompiuterinė (=kompiuterių) technika 29, ”nevisai (=ne visai) teisingas” 28, reikšmės pernešimas (=perkėlimas) 24, teksto ruošimas spausdinimui (=rengimas spausdinti) 59, med flera.

Den aktuella ordlistan visar att det finns många frågor inom denna terminologi som bör diskuteras.

St. Keinys