LIUDMYLA NAUMENKO

Institutet för filologi, Taras Sjevtjenko-universitetet i Kyiv

Forskningsområden: lingvistisk konceptologi, diskursanalys, lexikal semantik, affärskommunikation, översättningsteori, lingvodidaktik. orcid.org/0000–0002–4325–1673

LILIIA BILAS

Institutet för filologi, Taras Sjevtjenko-universitetet i Kyiv

Forskningsområden: amerikanska och brittiska områdesstudier, interkulturell kommunikation, metodik för undervisning i engelska. orcid.org/0000–0002–5514–9799

VIRA PONOMAROVA

Institutet för filologi, Taras Sjevtjenko-universitetet i Kyiv

Forskningsområden: teoretisk fonetik, metodik för undervisning i främmande språk, CAT i engelskundervisningen. orcid.org/0000–0003–1880–4691

DOI: https://doi.org/10.35321/al182–03

Den lexikal-semantiska gruppen ”AUSSIE” i samtida australisk slang

Den lexikal-semantiska gruppen ”Aussie” i samtida australisk slang

52

Acta Linguistica Lithuanica LXXXII

The Lexical–Semantic Group ‘Aussie’ in Contemporary Australian Slang

SAMMANFATTNING

Syftet med artikeln är att studera den lexikalisk-semantiska gruppen ‘Aussie’ i nutida australisk slang (även strine). Artikelns mål är att fastställa den semantiska strukturen hos lexemet Aussie och relationerna mellan dess LSV, rekonstruera LSG ‘Aussie’ och dess synonymiska rader, undersöka dess representation i lexikografiska källor och internetkällor samt genomföra lexikalisk-semantiska och stilistiska analyser av medlemmarna i de synonymiska raderna för dess LSV. Den genomförda forskningen har fastställt att lexemet Aussie har fyra betydelser i australisk slang: den huvudsakliga – ‘Australien’ (den grundläggande seman ‘land’), och de härledda – ‘en australier’ / ‘australier’ (den grundläggande seman ‘invånare’), ‘australisk engelska’ (den grundläggande seman ‘språk’) samt ‘australisk dollar’ (den grundläggande seman ‘pengar’). De huvudsakliga och härledda betydelserna står i lexikalisk-semantiska relationer av typen ‘helheten – delen’. Varje betydelse (LSV) bildar en synonymisk rad av slangbenämningar, ord och ordkombinationer, med följande numeriska representation: ‘Australien’ – 13, ‘en australier’ – 170, ‘australisk engelska’ – 4, ‘australisk dollar’ – 45 lexikala enheter. Den lexikalisk-semantiska och stilistiska analysen av synonymerna har visat: a) deras bildningssätt – genom affixering, sammansättning eller båda, avkortning, förkortning, hypokoristisk förkortning, blending och upprepning; b) namngivningsprocesserna – genom perifras, metaforisk eller metonymisk överföring, antonomasi, alliteration, assonans, onomatopoetikon, rim, avljud / gradering och allusion; c) de semantiska drag som underlättar deras skapande – färg, storlek, material, funktion, utseende, social status, plats, klimat, fritidssysselsättning och känsla.

NYCKELORD: Aussie, australisk slang, lexikalisk-semantisk grupp (LSG), lexikalisk-semantisk variant (LSV), synonymisk rad.

ANMÄRKNING

Artikelns syfte är att undersöka den lexikalisk-semantiska gruppen „Aussie“ i nutida australisk slang (även känd som „strine“, dvs. den australiska varianten av engelska). Artikelns syfte är att fastställa den semantiska strukturen hos lexemet „Aussie“ och relationerna mellan dess LSV (lexikalisk-semantiska varianter), rekonstruera den lexikalisk-semantiska gruppen (LSG) „Aussie“ och dess synonymiska rader, undersöka dess representation i lexikografiska källor och internetkällor samt genomföra en lexikalisk-semantisk och stilistisk analys av medlemmarna i synonymraderna för dess LSV. Den genomförda forskningen visade att lexemet „Aussie“ har fyra betydelser i australisk slang: den huvudsakliga betydelsen – „Australien“ (den grundläggande seman „land“) och de härledda – „australier“ (den grundläggande seman „invånare“), „australisk engelska“ (den grundläggande seman „språk“) samt „australisk dollar“ (den grundläggande seman „pengar“). De huvudsakliga och härledda betydelserna återspeglas i lexikalisk-semantiska relationer av typen „helheten–delen“. Varje betydelse (LSV) bildar en synonymisk rad av slangbenämningar – ord och ordkombinationer – som presenteras numeriskt enligt följande: „Australien“ – 13, „australier“ – 170, „australisk engelska“ – 3, „australisk dollar“ – 45. Den lexikalisk-semantiska och stilistiska analysen av synonymerna avslöjade: a) deras bildningssätt – affixering, sammansättning, avkortning, förkortningar, hypokoristiska förkortningar, blending (sammansmälta ord) och upprepningar;

Straipsniai / Articles

53

LIUDMYLA NAUMENKO, LILIIA BILAS, VIRA PONOMAROVA

b) namngivningsprocesserna – perifras, metaforiska eller metonymiska överföringar, antonomasi, alliteration, assonans, onomatopoetikon, rim, avljud / gradering och allusion; c) de semantiska drag som underlättar deras skapande – färg, storlek, material, funktion, utseende, social ställning, plats, klimat, fritidssysselsättning och känsla.

VIKTIGA ORD: Aussie, australisk slang, lexikalisk-semantisk grupp, lexikalisk-semantisk variant, synonymisk rad.

1. INLEDNING

Under lång tid studerades engelskan i sin enda form – BBC-engelska eller brittiskt uttal enligt Received Pronunciation (RP); ett annat namn är ‘drottningens engelska’. När kontakterna blev mer personliga i slutet av 20^th – början av 21^st århundradena tack vare internet, mobiltelefoner, satellitkommunikation och andra elektroniska apparater, väckte sociala varieteter av engelskan uppmärksamhet både hos allmänheten och forskare. De ovannämnda kontakterna betingas i många fall å ena sidan av den allmänna tendensen till globalisering av världen och å andra sidan av ett genuint intresse för de lokala särdragen i regionalt tal.

Bland de forskare som har inriktat sig på australisk engelska kan man nämna arbeten av J. R. L. Bernard (1969), K. Burridge och J. G. Mulder (1999), P. Collins (2012), F. Cox (2006), D. Moore (2008) med flera. Bland ukrainska forskare bör L. Bilas (2017) och V. Parashchuk (2014) bidrag nämnas. Även om författarna betraktar australisk engelska ur olika synvinklar – fonologiska, stilistiska, sociolingvistiska, historiska med flera – ägnar vi i första hand uppmärksamhet åt de publikationer som belyser dess icke-standardiserade, vardagliga, talspråkliga och slangpräglade skikt.

Syftet med artikeln är att studera den lexikalisk-semantiska gruppen ‘Aussie’ i nutida australisk slang. Forskningens mål är att fastställa den semantiska strukturen hos lexemet Aussie och relationerna mellan dess LSV, rekonstruera LSG ‘Aussie’ och dess synonymiska rader, undersöka dess representation i lexikografiska källor och internetkällor samt genomföra lexikalisk-semantiska och stilistiska analyser av medlemmarna i de synonymiska raderna för dess LSV.

2. HUVUDDEL

2.1. Inledande observationer

Australisk engelska (AuE, AusE, AusEng, en-AU) är en relativt ny språkvariant (den första brittiska kolonin grundades 1788 i den nya

54

Acta Linguistica Lithuanica LXXXII

The Lexical–Semantic Group ‘Aussie’ in Contemporary Australian Slang

provinsen South Wales i Australien) som uppstod ur numera försvunna engelska, skotska och irländska dialekter, cockneyslang samt aboriginska och andra språk som fördes till kontinenten av dess invånare (Moore, 2008). Australisk engelska började som koine bland den andra generationen vita nybyggare. J. Bernard benämner den ”proto-broad”, som genom en omfattande invandring från Storbritannien under 1850–1880-talen utvecklades till tre identifierbara accenter: Broad, General och Cultivated (Bernard 1969). Som det anges på ATMC Social Portal representerar generalaccenten den vanligaste typen av engelska som talas i Australien; broadaccenten beskrivs vanligtvis som mer extrem (och förknippas med arbetarklassens tal); cultivatedaccenten är en prestigefylld varietet som ligger något närmare brittiskt RP (även om faktiska talare av den senare är en minoritet) (3TAA 2018).

Den australiska fonetikern Felicity Cox anser att AusE för närvarande omfattar tre grupper beroende på hur orden uttalas: Standard AusE, varieteter av aboriginengelska, etnokulturella AusE-dialekter (Cox 2006: 10). Australisk engelskas ställning har tidigare definierats ytterligare enligt tre kategorier: regional australisk dialekt, variant av standardengelska, självständigt nationalspråk på den australiska kontinenten (3TAADB 2011).

I dag använder australierna sitt eget omfattande ordförråd, som differentierar sig i vissa underspråk eller språklager. Detta ordförråd har lånat många ord som talades av brittiska och irländska straffångar och som i dag har förändrade betydelser: bush – ’ett landsbygdsområde’, mate – ’en vän’ (BrE ’en make/maka’), paddock – ’ett fält’ (BrE ’en liten inhägnad för boskap’), station – ’en nöt- eller fårfarm’, to tie up – ’att binda fast vid pålen’, osv. Vissa andra lånord betraktas som unika: bluey, dinkum, brumby, damper, sheila, swagman, koori, jackaroo, alcheringa, bunyip, yowie, bind-eya, coolibah, joey, jumbuck, kangaroo, quokka, wallaby, yabby, billabong, bombora, gilgai, boomerang, didgeridoo, yidaki, cooee, yakka, bogey, boots n’all – med definitionerna och fraserna såsom de är tryckta.

Dessutom har australierna sin egen färgstarka vardagsvarietet, kallad strine, som uppstod ur cockneyslang och den irländska dialekten hos de tidiga straffångarna och

Straipsniai / Articles

55

LIUDMYLA NAUMENKO, LILIIA BILAS, VIRA PONOMAROVA

fick namnet flash language. Det är ett informellt, humoristiskt och metaforiskt underspråk inom den rebelliska subkulturen, som återspeglar landets särprägel. Det är Australiens främsta kreativa produkt och kan vara ironiskt och självironiskt, men också grovt, plumpt och grymt (Hampshire 2010). Australisk slang, som definieras som ”informellt språk eller specifika ord som huvudsakligen används i talat språk” (100ASWP 2020), är full av förkortningar, svordomar och vulgarismer, t.ex.: arvo (för afternoon), Aussie (för Australia or an Australian), ABC (för an Australian born Chinese), barbie (för a barbecue), doco (för ett dokument), footy, footie (för football), smoko (för smoking), telly (för a television), G’day, gidday (för Good day), BYO (för bring your own), vilket betyder ’man ska ta med sin egen dryck, mat eller dessert’ (AS); white maggot (för an Australian football player, nedsättande), wog (för a person of Mediteranean or Middle Eastern descent, mindre nedsättande numera men fortfarande kränkande) (TBGAS 2004: 120); prawn (för a fool person, abusive) (MOAWI); piss (för beer), piss up (för a party), pissed as a newt (för drunk), a piece of piss (för an easy talk) (UASD 2011: 46). De sistnämnda benämningarna har vulgära och grova konnotationer.

I Encyclopedia Britannica definierar D. W. Maurer begreppet ’slang’ som ”okonventionella ord eller fraser som uttrycker något nytt eller något gammalt på ett nytt sätt. Dess färgstarka metaforer riktar sig i allmänhet mot respektabilitet, och det är denna kortfattade, ibland kvicka, ofta respektlösa samhällskritik som ger slangen dess karakteristiska prägel” (Maurer 2020). Dessa ord motsvarar den ukrainska forskaren Lesia Stavyts’kas definition av slang: ”Slang är en språklig kommunikationsmiljö för ett stort antal människor, som av samhället bedöms som expressivt inofficiell, vardaglig och familjär” (Stavyts’ka 2005: 24). J. Hunter, redaktören för The True Blue Guide to Australian Slang, påpekar: ”Australier är kända för sin informella och avslappnade läggning, och detta återspeglas i deras generösa användning av färgstark och underhållande slang” (TBGAS 2004). Aussies är tämligen fria i sitt språkliga beteende; de använder skämt och metaforer, rim, svordomar, dysfemismer, sexuella antydningar och ord som uttrycker egenheter. Aussieslang har blivit ett ledigt, informellt vardagsspråk i ett land som värdesätter irrelevant kvickhet, humor, ironi och självironi. Sådana fraser som budgie smugglers (’en mans baddräkt’), dingo’s breakfast (’ingen frukost alls’), ducks on the pond (’kvinnor kommer’) (ASDKN 2018) har blivit typiska för australiernas vardagliga kommunikation.

2.2. Metodik

Forskningsmetodiken bygger på arbeten av den australiske lexikologen J. R. L. Bernard (1969) och fonetikern Felicity Cox (2006), som ägnas åt

56

Acta Linguistica Lithuanica LXXXII

The Lexical–Semantic Group ‘Aussie’ in Contemporary Australian Slang

till de regionala och lokala varieteterna av AusE, det vill säga dess uttalsvarianter och lexikal-semantiska differentiering. Forskningen är således inriktad på australisk slang som ett sociolingvistiskt fenomen. Den tillämpade metodologin omfattar metoderna att definiera ord och jämföra betydelserna hos slangord i olika lexikografiska källor och internetkällor, komponentanalys av lexemet Aussie, samt lexikal-semantiska och stilistiska analyser av medlemmarna i LSV:ernas synonymiska rader. Forskningens teoretiska grund vilar på den allmänt vedertagna uppfattningen om ett språks eller ett underspråks systemiska organisation, särskilt australisk slang. Antagandet bakom detta synsätt bygger å ena sidan på Ferdinand de Saussures teori om språket som ett hierarkiskt relationssystem: ”I ett språk är allt baserat på relationer” (Saussure 1916: 122) – linjära/syntagmatiska, paradigmatiska, associativa, oppositionella, identiska, ekvivalenta, likartade, komplementära, kontrastiva, inkluderande/exkluderande, orsak–resultat, hyponym–hyperonym, etc.; å andra sidan på den systemisk-strukturella organisationen av språkets ordförråd i lexikal-semantiska fält (LSF), lexikal-semantiska grupper (LSG), synonymiska rader (SR), tematiska grupper (TG) etc. (Levytskiy 2012: 271).

En lexikal-semantisk grupp av ord förstås som ”en mängd olikstrukturerade enheter som bildats på grundval av en gemensam semantisk kärna, vilken bestämmer beroendet mellan och relationerna hos dess element som enheter i språksystemet” (Krekhno 2005: 25). Enligt L. M. Vasiliev betraktas en lexikal-semantisk grupp som ”en klass av ord (lexem) som förenas av åtminstone ett lexikalt paradigmatiskt sema” (Vasiliev 1971: 109).

Den framstående ukrainske forskaren V. V. Levytskiy föreslår sju differentiella kriterier för att skilja en LSG från andra lexikala mikrosystem, nämligen: 1) den lingvistiska/extralingvistiska bestämningen av lexikala länkar; 2) typen av strukturella relationer (kommutation/ersättning) inom ett mikrosystem; 3) typen av och platsen för en gruppbeteckning; 4) det materiella/ideella denotatet; 5) diskretheten/icke-diskretheten hos de verklighetsobjekt som benämns; 6) gruppens omfång; 7) gruppens konfiguration (en-, två- eller tredimensionell) (Levytskiy 2012: 269–283).

Enligt de två första kriterierna är en LSG ett mikrosystem med icke-relevanta relationer till verklighetens objekt, och därför sker ordmaterialets ordnande på grundval av mellanordliga relationer – både synonymiska och antonymiska. Enligt de övriga kriterierna omfattar en LSG ord som benämner både materiella och ideella objekt samt ord med abstrakta och konkreta betydelser; den lexikala dominanten är en ordmedlem i gruppen; gruppens element står i kommutations- och ersättningsrelationer; gruppens omfång omfattar åtminstone flera medlemmar, och den har en tvådimensionell konfiguration.

Straipsniai / Articles

57

LIUDMYLA NAUMENKO, LILIIA BILAS, VIRA PONOMAROVA

Som den ryska lexikologen A. A. Ufimtseva konstaterar, ”är grunden för en LSG ett ord <...> i sina varierande och komplexa relationer till andra lexikonenheter” (Ufimtseva 2002: 4). Ett sådant grundord (även namn eller semantisk dominant) är ett polysemantiskt lexem. Var och en av dess lexikal-semantiska varianter bildar en synonymisk rad med andra ord som tillhör denna LSG. Den lexikal-semantiska strukturen hos en LSG:s semantiska dominant kan därför enligt V. V. Levitskiy (2012: 280) illustreras med följande schema:

Schema 1. Lexikal-semantisk struktur hos den semantiska dominanten i en LSG

Enligt schema 1 representerar symbol A ett polysemantiskt grundord i en LSG; den huvudsakliga LSV:n representeras av symbolerna a^¹ – a^² – a^³ etc.; de återstående LSV:erna representeras av symbolerna b^¹ – b^² – b^³ etc. och c^¹ – c^² – c^³ etc. respektive.

Nästa steg i studiet av en LSG är att rekonstruera grundordets semantiska struktur, spåra relationerna mellan dess LSV:er, sammanställa synonymiska rader för varje LSV samt genomföra lexikal-semantiska och stilistiska analyser av synonymerna.

2.3. Korpusdata

Det insamlade korpusmaterialet omfattar autentiska australiska slangordböcker, vokabulärer och lexikon, nämligen: Australian Guide to Language (AGL), Australian Slang (AS), Aussie Slang Dictionary (ASD 2004), Aussie Slang Dictionary. Koala.net (ASDKN 2018), Australian Slang and Other Local Lingo (ASOLL 2017), Dictionary of Australian Slang (DAS), Concise New Partridge Dictionary of Slang and Unconventional English (CNPDSUE 2008), A Dictionary of Australian Words and Terms by G. W. Lawson (DAWT 1997), Meanings and Origins of Australian Words and Idioms (MOAWI), The True Blue Guide to Australian Slang by J. Hunter (TBGAS 2004), The Ultimate Aussie Slang Dictionary (UASD 2011), Word up. A Lexicon and Guide to Communication in the 21st Century by M. McCrindle and E. Wolfinger (WLGC21C 2011), 100 Australian Slang Words and Phrases (100ASWP 2020), 125 Australian Slang Words and Phrases. A Guide to Aussie Slang (125ASWP 2015); internetresurser med anknytning till det undersökta ämnet: Crow-eaters, Sandgropers, Banana benders, Cornstalks and More (CSBBCM 2016), Ever Colourful Australian Currency Slang Nicknames (ECACSN), Holey Dollars to Grey Nurses av M. Gwynn (Gwynn 2014), Slang:

58

Acta Linguistica Lithuanica LXXXII

The Lexical-Semantic Group ‘Aussie’ in Contemporary Australian Slang

What Aussies call other Aussies, by F. Povah and A. Middleton (Povah 2013), Slang Terms for Money. Current Denominations (STMCD), and the online platform for clarifying the meaning of particular slang words: Browse the Aussie Slang Dictionary (BASD 2020).

2.4. Rekonstruktion av LSG ‘Aussie’

LSG ‘Aussie’ har valts ut för analysen av följande skäl: den betecknas av ett polysemtiskt ord (med minst fyra betydelser) och har dessutom det största antalet synonymer (231 lexikala enheter) jämfört med andra beteckningar (sport och spel – 50, ortnamn – 40, politik – 24, militära förhållanden – 19), enligt våra beräkningar av slanguttryck i det undersökta materialet.

Nästa steg, med hänvisning till den metodik som redovisats ovan, är att klargöra betydelserna / LSV:erna hos ordet Aussie, rekonstruera dess semantiska struktur (fastställa de centrala och härledda semerna samt relationerna mellan dem) och bygga upp synonyma rader för varje LSV enligt de undersökta lexikografiska och andra relevanta källorna.

Således är leksemet Aussie lexikografiskt belagt med följande betydelser: 1) ‘Australia’ (MOAWI); 2) ‘Australian’ (AS; ASDKN 2018; MOAWI; UASD 2011: 15), ‘an Australian’ (DAS), ‘Australian people’ (TBGAS 2004:10); 3) ‘Australian English’ (MOAWI); 4) ‘Australian dollar’ (MOAWI).

Ordets Aussie huvudbetydelse är ‘Australia’, medan de övriga – ‘an Australian / Australian people’, ‘Australian English’, ‘Australian dollar’ – är dess avledda betydelser. De uppstod på grundval av huvudbetydelsen genom metonymisk överföring och förhåller sig till den som ‘delen’ till ‘helheten’, varigenom de lexikalisk-semantiska relationerna ‘helheten – delen’ bildas.

Den första betydelsen / LSV:n ‘Australia’ (den grundläggande seman ‘country’) bildar följande synonymrad, representerad av 13 lexikala enheter: Bazzaland – ‘Australia’ (UASD 2011: 17); Down Under – ‘Australia and New Zealand’ (ASDKN 2018); The Great Southern Land; The Land of the Long Weekend (TBGAS 2004: 65); The Lucky Country – ‘a term synonymous with Australia’ (ASDKN, 2018); Never Never – ‘the centre of Australia’ (ASDKN 2018); Outback – ‘the interior Australia’ (ASDKN 2018); Oz – ‘Australia’ (ASD 2004; ASDKN 2018; DAS; UASD 2011: 45); RARA – ‘rural and regional Australia’ (TBGAS 2004: 86); Straya – ‘Australia’ (125ASWP 2015), ‘short for Australia’ (100ASWP 2020); Top End – ‘the far north of Australia’ (ASDKN 2018); the wide brown land / the sunburnt country – ‘refers to Australia’ (MOAWI).

Straipsniai / Articles

59

LIUDMYLA NAUMENKO, LILIIA BILAS, VIRA PONOMAROVA

Den första synonymraden representeras av slanguttryck som bildats genom: förkortning av ett redan existerande ord i form av synkope – Straya (Australia); förkortning i form av en akronym – RARA (rural and regional Australia); sammansättning – Bazzaland; reduplikation – Never Never; ombenämning. Omdöpning ger upphov till perifraser på grundval av följande semantiska egenskaper: ‘läge’: Down Under – Outback – Top End, The Great Southern Land; ‘klimat’: the sunburnt country; ‘färg’: the wide brown land; ‘fritid’: The Land of the Long Weekend; ‘känsla’: The Lucky Country, eller allusion: Oz.

Det är intressant att notera att smeknamnet Bazzaland bildades under inflytande av seriefiguren Barry (Bazza) McKenzie, skapad av Barry Humphries 1973 (CNPDSUE 2008: 39). Ortnamnet Oz återger skriftligt uttalet av toponymen Australia. Det första belägget som Oss förekom 1908; ibland skrevs ordet Aus, men uttalades på samma sätt. Förmodligen påverkades formen av ‘The Wizard of Oz’ (inspelad efter sagan av L. Frank Baum), en film som blev världsomfattande populär 1939. Det första belägget av ordet Oz i betydelsen ‘Australia’ noterades i ett nyhetsbrev från krigstiden 1944 (MOAWI). Perifrasen The Great Southern Land förekom första gången i titeln på en singel som gavs ut av det australiska rockbandet Icehouse 1982; the wide brown land och the sunburnt country har sitt ursprung i dikten ‘My Country’ av Dorothea Mackellar från 1908.

Den andra betydelsen / LSV:n ‘an Australian’ / ‘Australian people’ (den grundläggande seman ‘inhabitant(s)’) bildar följande synonymrad, representerad av 170 lexikala enheter: ABC – ‘an Australian-born Chinese’ (AS); abo / boong – ‘an aborigine’ (AS); apple eater – ‘someone from Tasmania’ (UASD 2011: 14); banana bender – ‘a person from Queensland’ (ASDKN 2018; UASD 2011: 16); bruce – ‘an Aussie bloke’ (125ASWP 2015), bushie – ‘a bushman’ (ASDKN 2018; DAS; TBGAS 2004: 27; UASD 2011: 21); cabbage patcher – ‘a resident of the state of Victoria’ (AS; UASD 2011: 21); cane toad – ‘someone from the state of Queensland’ (AS); cockroach – ‘a person from New South Wales’ (ASDKN 2018); crow eater / pie eater – ‘a South Australian resident’ (AS; ASDKN 2018; UASD 2011: 44); dinky di / dink / dinkum / ridgy didge – ‘a genuine Aussie’ (AS; ASOLL 2017; DAS; TBGAS 2004: 36; UASD 2011: 55); Easterner – ‘a person from the eastern states’ (UASD 2011: 28); gebung – ‘a native born Australian living in a remote area’ (UASD 2011: 32); gumsucker – ‘a resident of the state of Victoria’ (ASDKN 2018: 33); Joe Bloggs, Joe Blow – ‘an ordinary Aussie’ (DAS; TBGAS 2004: 60); magpie – ‘a South Australian’ (UASD 2018: 41); mainlander – ‘a person from the mainland of Australia’ (UASD 2011: 42); Mexican – ‘a person from the south of Queensland or New South Wales border’ (ASDKN 2018); norm – ‘an average bloke’ (TBGAS 2004: 74); Oz – ‘an Australian’ (ASD 2004); sandgroper – ‘a person from Western Australia’ (AS; ASDKN 2018; UASD 2011: 50); swaggie

60

Acta Linguistica Lithuanica LXXXII

The Lexical–Semantic Group ‘Aussie’ in Contemporary Australian Slang

/ swagman – ’en bushman’ (UASD 2011: 53); Sydneysider – ’en Sydneybo’ (DAS); tassie tiger – ’en invånare i Tasmanien’ (UASD 2011: 54); Taswegian – ’en person från Tasmanien’ (ASDKN 2018; UASD 2011: 54); top ender – ’en person från Northern Territory’ (UASD 2011: 55); true blue – ’en mycket genuin och lojal australier som uttrycker inhemska värderingar’ (MOAWI); westie – ’en person från de västra förorterna i Sydney’ (TBGAS 2004: 118; DAS); whitefella – ’en icke-aboriginsk person av europeisk härkomst’ (TBGAS 2004: 119); wog – ’en person av medelhavs- eller mellanösternhärkomst’ (ASDKN 2018; TBGAS 2004: 120; UASD 2011: 58), ’en migrant från Sydeuropa’ (MOAWI); Zorba – ’ett kärleksfullt smeknamn för en person av grekisk härkomst’ (TBGAS 2004: 125).

Denna synonymrad omfattar också australiska slangord som innehåller vissa ytterligare semer, nämligen: ’kön’: bint – ’en kvinna’ (DAWT 1997: 8); bit of muslin – ’en kvinna’ (DAWT 1997: 26); bloke – ’en australisk man’ (TBGAS 2004: 17); blokette – ’en australisk kvinna’ (TBGAS 2004: 17); bodgie – ’en tonårig larrikin’ (MOAWI); fluff – ’en kvinna’ (DAWT 1997: 16); gin – ’en aboriginsk kvinna’ (DAWT 1997: 18); Jane – ’en kvinna’ (DAWT 1997: 18); jackaroo – ’en manlig arbetare på en boskapsstation’ (UASD 2011: 37); jillaroo – ’en kvinnlig arbetare på en boskapsstation’ (UASD 2011: 37); lubra – ’en vuxen australisk aboriginsk kvinna’ (DAWT 1997: 24); mate – ’ett tilltalsord för män’ (TBGAS 2004: 70); ocker, ockerdom – ’en typisk australisk man’ (ASD 2004; DAS; MOAWI; TBGAS 2004: 75); ockerette, ockerina – ’en ockers kvinnliga motsvarighet’ (MOAWI; TBGAS 2004: 75); sheila – ’en australisk kvinna, en flicka eller kvinna’ (UASD 2011: 51); skirt – ’en flicka’ (DAWT 1997: 35); tabby – ’en flicka’ (DAWT 1997: 37); tin plate – ’en kompis’ (DAWT 1997: 37); twist and twirl – ’en flicka’ (DAWT 1997: 38); widgie – ’en kvinnlig motsvarighet till en bodgie’ (MOAWI);

’ålder’: ankle biter – ’ett litet barn’ (UASD 2001: 14); billy lids – ’barn’ (ASOLL 2017; UASD 2011: 18); cornstalk – ’en ung australier’ (DAWT 1997: 9); crumblies – ’sköra äldre människor’ (AS); grumblebum – ’en äldre person som ständigt klagar’ (UASD 2011: 33); kiddiewink – ’ett barn’ (UASD 2011: 39); mark foy – ’en pojke’ (UASD 2011: 42); nipper – ’ett litet barn’ (AS; UASD 2011: 43); rug rats – ’barn’ (AS); tacker – ’ett litet barn’ (TBGAS 2004: 107); tin lid – ’ett barn’ (UASD 2011: 55); whipper-snapper – ’en ung person’ (AS); wrinkie – ’en gammal person’ (TBGAS 2004: 121);

’relationer’: ball and chain – ’ens hustru’ (AS); battleaxe – ’en hustru eller svärmor’ (UASD 2011: 17); cheese & kisses – ’en fru, en hustru’ (UASD 2011: 22); cobber – ’en vän’ (DAWT 1997: 13), ’en följeslagare eller vän’ (ASOLL 2017), ’en kompis, en vän’ (TBGAS 2004: 29); cook – ’ens hustru’ (UASD 2011: 24); folks – ’ens föräldrar’ (ASD 2004); mate – ’en nära vän eller bekant’ (MOAWI); missus – ’en hustru’ (TBGAS 2004: 70); ol’ cheese – ’en mor’ (UASD 2011: 44); old Dutch – ’en hustru’ (DAWT 1997: 29); oldies / olds – ’föräldrar’ (TBGAS 2004:

Straipsniai / Articles

61

LIUDMYLA NAUMENKO, LILIIA BILAS, VIRA PONOMAROVA

76; UASD 2011: 44); ol’ man / old man – ’en far’ (UASD 2011: 44); old pot – ’en far’ (DAWT 1997: 31); pard – ’en vän’ (DAWT 1997: 30); rellie / rello / rels – ’en familjemedlem’ (ASOLL 2017; UASD 2011: 49); tart – ’en flickvän eller älskling’ (MOAWI); trouble and strife – ’en hustru’ (WLGC21C 2011: 81);

’social status’: battler – ’en person som kämpar för att försörja sig’ (CNRDSUE 2008: 38; UASD 2011: 15); bunyip aristocracy – ’australier som anlägger aristokratiska later och manér’ (TBGAS 2004: 23); feral – ’en person som lever utanför samhällets konventionella ramar’ (MOAWI); silvertail – ’en medlem av överklassen’ (TBGAS 2004: 97); squatter – ’en person med hög socioekonomisk status’ (MOAWI); squattocracy – ’den tidiga jordägande överklassen i Australiens vita bosättning’ (TBGAS 2004: 101); tall poppy – ’en person med stor rikedom eller hög status’ (ASD 2004; DAS; UASD 2011: 54), ’framgångsrika personer eller kändisar’ (ASOLL 2017);

’utseende’: arse wipe – ’en mycket obehaglig person’ (AS); beanpole – ’en lång, smal person’ (TBGAS 2004: 14); bluey – ’en rödhårig person’ (MOAWI), bush pig – ’en ful person’ (AS); curly – ’en djärv person’ (AS); eggshell blonde – ’en djärv person’ (ASD 2004); half pinter – ’en liten person’ (UASD 2011: 34); head-turner – ’en attraktiv person’ (ASD 2004); keg-on-legs – ’en kort, fet person’ (ASD 2004; TBGAS 2004: 62); looker / good-looker – ’en snygg person’ (ASD 2004); nasty piece of work – ’en obehaglig person’ (UASD 2011: 43); scunge – ’en ovårdad person’ (UASD 2011: 51); spunk – ’en snygg person (av vilket kön som helst)’ (ASDKN 2018); stickybeak – ’en nyfiken person’ (ASDKN 2018);

’mentala förmågor’: boob – ’en dum person’ (AS); boofhead – ’en dåre eller enfaldig person, en dum och ohyfsad person’ (MOAWI; TBGAS 2004: 19); dickhead – ’en idiot’ (ASDKN 2018; UASD 2011: 26); dill – ’någon som inte är särskilt smart’ (UASD 2011: 26); dingaling – ’en fjantig person’ (UASD 2011: 26); dingbat – ’en dåre’ (UASD 2011: 26); dingdong – ’en dum person’ (UASD 2011: 26); dipshit – ’en dum person’ (ASD 2004); drongo – ’en dum person’ (TBGAS 2004: 39), ’en idiot’ (ASOLL 2017), ’en dåre, en enfaldig person, en idiot’ (MOAWI); duffer – ’en dåre’ (DAWT 1997: 9); fruit loop – ’en dåre’ (UASD 2011: 31); galoot – ’en dum karl’ (TBGAS 2004: 48); gink – ’en fjantig person’ (UASD 2011: 32); goose – ’någon som inte är särskilt smart, dum’ (UASD 2011: 33); grommet – ’en idiot’ (ASD 2004; DAS; UASD 2011: 33); mullet – ’en dum person’ (ASD 2004); ningnong – ’en dåre, en idiot’ (UASD 2011: 43); nong – ’en dåre, en idiot’ (DAS); prawn – ’en dåre’, abus. (MOAWI); schmick – ’en mycket smart och stilig person’ (TBGAS 2004: 94); schmuck – ’en dum person, en idiot, en dåre’ (ASD 2004); smart arse – ’en besserwisser’ (ASD 2004); smeg-head – ’en idiot’ (ASD, 2004); tosser – ’en dum eller irriterande person’ (ASD, 2004); wacka / whacka / whacker – ’en dåre, en drongo, en idiot’ (UASD 2011: 57-58); wacker – ’en galen person’ (UASD 2011: 57); wad – ’en dum eller irriterande person’ (ASD 2004); zonk – ’en dåre’ (UASD 2011: 59);

62

Acta Linguistica Lithuanica LXXXII

The Lexical–Semantic Group ‘Aussie’ in Contemporary Australian Slang

”beteende”: arse-licker / boot-licker – ”en ja-sägare” (UASD 2011: 15); bad lot – ”en ohederlig, illa ansedd person” (ASD 2004); bogan – ”en obildad, tölpaktig eller ohyfsad person” (MOAWI), ”en rå, ociviliserad person” (UASD 2011: 19); brick – ”en god och pålitlig person” (TBGAS 2004: 21); dag – ”en excentrisk, ovårdad person” (UASD 2011: 25); deadshit – ”en irriterande person” (TBGAS 2004: 35); flake – ”en excentrisk person” (TBGAS 2004: 45); galah – ”en högljudd person med ohyfsat beteende” (TBGAS 2004: 48); gutless wonder – ”en feg person” (TBGAS 2004: 53); hoon – ”någon som uppvisar antisocialt beteende” (TBGAS 2004: 57); larrikin – ”en vildsint person med ringa respekt för auktoriteter” (TBGAS 2004: 65), mongrel – ”en förskräcklig person” (TBGAS 2004: 70); ripsnorter – ”en extraordinär person” (TBGAS 2004: 89); shonk / shonky – ”en ohederlig person” (TBGAS 2004: 96); weirdo – ”någon som beter sig excentriskt” (TBGAS 2004: 118); wowser – ”en person vars beteende är puritanskt eller prydert, en glädjedödare” (MOAWI); yahoo – ”en förfinad, tölpaktig, obildad person” (TBGAS 2004: 122); yawn – ”en tråkmåns” (TBGAS 2004: 123); yob / yobbo – ”en slusk, huligan, tölp” (TBGAS 2004: 123).

Vissa synonymer till denna LSV har, utöver grundsememet ”invånare”, även flera ytterligare semem, nämligen: ”ålder” + ”kön” – boiler – ”en gammal kvinna” (AS), codger – ”en gammal man” (AS), fowl – ”en gammal kvinna” (DAWT 1997: 16); ”utseende” + ”kön” – bat – ”en ful kvinna” (AS), nugget – ”en kortväxt, muskulös man” (ASD 2004), slapper – ”en ful eller obildad flicka eller kvinna” (ASD 2004), wing-nut – ”en man med utstående öron” (TBGAS 2004: 120); ”beteende” + ”kön” – lair / mug lair / two-bob lair / lairize – ”en stöddig, vulgär ung man” (TBGAS 2004: 65).

Den andra gruppen av synonymer representeras av slangord som bildats genom: avledning – Easterner, looker, good-looker, top ender; förkortning – abo, boong, hoon, rel; förkortning + avledning (så kallad hypocoristisk förkortning) genom tillägg av suffixen –a, –o, –ie – rello, bushie, rellie, swaggie, westie, wrinkie; sammansättning – battleaxe, cockroach, dingbat, magpie, swagman; sammansättning + avledning – mainlander, Sydneysider; sammansättning + förkortning + avledning – whitefella; teleskopering – squattocracy (squatter + aristocracy). Vissa slangord uppstod genom betydelseöverföring i form av: perifrass på grundval av ett särskilt kännetecken hos ett objekt – ankle biter, apple eater, banana bender, bit of muslin, cabbage patcher, cane toad, crow eater / pie eater, gumsucker, kiddiewink, old pot, rug rats; antonomasi – bruce, Jane, Joe Bloggs, Joe Blow, Mexican, rocker, sheila, Zorba; metonymi – skirt; metafor – bat, battleaxe, beanpole, brick, boiler, curly, eggshell blonde, fowl, galah, half pinter, head-turner, keg-on-legs, nipper, sandgroper, stickybeak, wing-nut. De semantiska egenskaper som underlättar metaforiseringen är följande: ”färg” – bluey, eggshell blonde; ”utseende” – bat, boofhead, bush pig, stickybeak; ”social status” – battler; ”storlek” – half

Straipsniai / Articles

63

LIUDMYLA NAUMENKO, LILIIA BILAS, VIRA PONOMAROVA

pinter, keg-on-legs; ”ålder” – ol’ cheese, oldies, olds, ol’ man; ”material” – brick; ”funktion” – boiler, cook, nipper. De övriga bildades genom allitteration: ridgy didge, whipper-snapper; assonans: true blue; rim (så kallad rimslang): ball and chain (Jane), billy lid / tin lid (kid), cheese & kisses (misses), mark foy (boy), tin plate (mate), trouble and strife (wife), twist and twirl (girl); avljudsväxling / gradering (fonetiskt varierade tvillingformer): dingdong, ningnong; onomatopoetiska bildningar: dingaling, dingbat, geebung, wowser; allusion: yahoo (en föreställd ras av bestar skapad av J. Swift i Gulliver’s Travels, 1726).

Vissa vanliga slangord som har sitt ursprung i egennamn har en historisk bakgrund: bruce – ”en man”, som i Monty Pythons sketch där alla australier hette Bruce (UASD 2011: 19); ocker användes ursprungligen endast om män som hette Oscar (1920-talet), men betydelsen utvidgades till alla män under 1900^th-talet (MOAWI); sheila härstammar från egennamnet Sheila; det syftade ursprungligen på en kvinna av irländskt ursprung, men från och med 1900^th-talet på vilken kvinna eller flicka som helst (MOAWI).

Slangord som betecknar invånare från särskilda delar av Australien har följande förklaringar till sitt ursprung: apple eater är ”någon från Tasmanien, där äpplen är de viktigaste primärprodukterna” (AS); banana bender bygger på associationen till bananodlingsindustrin i tropiska Queensland (”Banana land”) (MOAWI); cabbage patcher är ”en medborgare från delstaten Victoria, som kallas Garden state eller Cabbage Patch på grund av sin ringa storlek” (Povah 2013); crow eaters är nybyggare som av nödvändighet åt kråkor förklädda till ”mount backer pheasants” (Povah 2013); cane toad är ”en Queenslandbo, namngiven efter den enorma mängd agapaddor som dök upp i denna delstat från 1940 till 1980 med fem års mellanrum” (AS); gumsucker användes om alla kolonialinvånare på grund av deras tidsfördriv att suga söt kåda från vissa arter av akacia; numera syftar det enbart på viktorianer (Povah 2013); sandgroper syftar på invånarna i Western Australia, ”ett smeknamn som möjligen härrör från den grävande insekt som finns i det sandrika landet” (CSBBCM 2016).

Endast omkring fyra synonymer har hittats till den tredje betydelsen / LSV ”Australian English” (grundsememet ”språk”). De är: Ozspeak – ”australiskt talspråk” (AGL); Ozwords – ”australiskt talspråk” (Gwynn 2014); strine – ”Australian English” (DAS), ”Aussi English” (AS), ”stereotypisk australisk accent” (WLGC21C 2011: 79), ”australisk slang och uttal” (ASDKN 2018; UASD 2011: 53), ”australiskt talspråk” (AGL).

De viktigaste sätten att bilda synonymer i denna grupp är förkortning (i form av synkope) – strine (från Australian) och sammansättning – Ozspeak, Ozwords. Ordet strine populariserades genom professor Afferbeck Lauders bok Let Stalk Strine, som publicerades i Sydney 1966.

64

Acta Linguistica Lithuanica LXXXII

The Lexical–Semantic Group ‘Aussie’ in Contemporary Australian Slang

Den fjärde betydelsen / LSV ‘Australian dollar’ (grundsemat ‘money’) bildar en synonymrad som representeras av 45 lexikala enheter: axle grease – ‘money’ (UASD 2011: 15); bickies, bikkies / big bickies – ‘a lot of money’ (AS; ASD 2004; TBGAS 2004: 15; UASD 2011: 17); big notes – ‘large sums of money’ (MOAWI); big sugar – ‘big money’ (DAWT 1997: 8); (blue) bond – ‘a deposit’ (ASOLL 2017); blue swimmer / crab – ‘a $10 note’ (CNRDSUE 2008: 46); boodle – ‘money’ (DAWT 1997: 8); brass – ‘a coin’ (DAWT 1997: 9); bread and honey – ‘money’ (WLGC21C 2011: 81); dosh – ‘money’ (AS); dough – ‘money’ (ASD 2004; DAWT 1997: 14); fiver, deep sea diver, sky diver – ‘a $5 note’ (ECACSN; STMCD); folding stuff – ‘money (notes & coins)’ (AS); grey nurse – ‘a $100 note’ (TBGAS 2004: 53); lobster / red lobster, redback & rusky – ‘a $20 note’ (ECACSN; STMCD); moola, moolah – ‘money’ (ASD 2004); motza, motsa, motser, motzer – ‘a large amount of money’ (TBGAS 2004: 71), ‘a large sum of money; a fortune’ (MOAWI); Oxford scholars – ‘dollars’ (ASOLL 2017); pineapple / big pineapple – ‘a $50 note’ (ECACSN; STMCD); pony – ‘25 pounds’ (DAWT 1997: 30); pot – ‘a sum of money’ (DAWT 1997: 31); prawn – ‘a $5 note’ (ECACSN); quid, quid fiddly, saucepan – ‘originally one pound sterling, now one dollar’ (AS; STMCD); razoo / arse razoo / brass razoo – ‘a non-existing coin of trivial value’ (AS; MOAWI); redback – ‘an Australian $20 note’ (BASD 2020; TBGAS 2004: 88); rhodes scholar – ‘a dollar’ (UASD 2011: 49); score – ‘a sum of 20 dollars’ (ASD 2004); slab – ‘a thousand dollars, $1000’ (ASD 2004); stuff – ‘a coin’ (DAWT 1997: 36); sugar – ‘money’ (DAWT 1997: 36); the needles – ‘money’ (DAWT 1997: 28); tin – ‘money’ (DAWT 1997: 37); zac, zack – ‘a sixpence’ (ASDKN 2008; DAWT 1997: 43).

De huvudsakliga sätten att bilda slangord i den fjärde synonymgruppen är perifr as – axle grease, folding stuff; metafor på grundval av det semantiska kännetecknet ‘colour’ – (blue) crab / blue swimmer (‘blue’), grey nurse (‘between 1984–1994 a $100 note had a grey colour’), lobster (‘red’), pineapple (‘yellow’), prawn (‘pink’) och ‘material’ – brass, tin; alliteration – redback & rusky samt rim: bread and honey (money), fiver, deep sea diver, sky diver (diver), Oxford scholars (dollars), rhodes scholar (dollar), saucepan lid / quid (quid).

2.5. Resultat

Den genomförda forskningen gör det möjligt att formulera följande påståenden: a) Australian English representeras av Standard AusE, varieties of aboriginal English, and ethnocultural AusE dialects; b) Standard Australian har vissa särdrag, såsom variationer i betydelsen hos engelska ord, unika ord och aboriginska lånord; c) australisk slang (även strine) är det informella språket

Straipsniai / Articles

65

LIUDMYLA NAUMENKO, LILIIA BILAS, VIRA PONOMAROVA

för den rebelliska subkulturen, som är rik på specifika förkortningar, svordomar och vulgarismer; d) Aussie-slang bildas på grundval av särskilda begrepp som organiserar dess lexikal-semantiska fält, och dessa delas i sin tur upp i mindre enheter – tematiska och lexikal-semantiska grupper; e) lexikal-semantiska grupper organiseras på grundval av polysemantiska ord vars LSV bildar vissa synonymrader.

3. SLUTSATS OCH PERSPEKTIV

Australian English är en separat regional dialekt vars särdrag bestäms av flera faktorer: avlägset läge från moderlandet, samhällets specifika historiska utveckling, ett inflöde av immigranter från olika delar av världen, lokal aboriginsk kultur, utbildnings- och kulturlivets system, utvecklingen av en egen litterär tradition, intresse för aboriginska språk, sedvänjor och traditioner hos ursprungsbefolkningen samt medvetenheten om att vara en verkligt självständig nation. Det australiska vardagsspråket strine, som har sitt ursprung i Cockney-slang, den irländska dialekten och lokala aboriginska språk, är ett informellt, humoristiskt och metaforiskt sub språk som återspeglar landets särprägel.

Under forskningsprocessen har det fastställts att lexemet Aussie har fyra betydelser i australisk slang: den huvudsakliga – ‘Australia’ (grundsemat ‘country’), de härledda – ‘an Australian’ / ‘Australian people’ (grundsemat ‘inhabitant(s)’), ‘Australian English’ (grundsemat ‘language’), ‘Australian dollar’ (grundsemat ‘money’). De huvudsakliga och härledda betydelserna står i lexikal-semantisk relation ‘helheten – delen’. Varje betydelse bildar en synonymrad som representeras av olika slangbenämningar med följande numeriska fördelning: ‘Australia’ – 13, ‘an Australian’ – 170, ‘Australian English’ – 4, ‘Australian dollar’ – 45 lexikala enheter.

Synonymerna i form av ord och ordkombinationer har olika bildningssätt – genom affixering, sammansättning eller båda, avkortning, förkortning, hypokoristisk förkortning, kontamination och reduplikation. De har genomgått olika namngivningsprocesser, nämligen: perifras, metaforisk eller metonymisk överföring, antonomasi, alliteration, assonans, onomatopoetikon, rim, avljud / gradering och allusion. Vissa synonymer omfattar också särskilda semantiska kännetecken som underlättar deras bildning – färg, storlek, material, funktion, utseende, social status, lokalisering, klimat, fritidssysselsättning och känsla.

Artikeln öppnar perspektiv för vidare studier av australisk slang ur olika synvinklar: a) historisk – förändringar under följande perioder: koloniseringen av kontinenten under ¹⁸th – ¹⁹th centuries, guldrushen (1850-talet), första världskriget, efterkrigsimmigrationen (1945–1960-talen),

66

Acta Linguistica Lithuanica LXXXII

The Lexical–Semantic Group ‘Aussie’ in Contemporary Australian Slang

sent 1900-talet^th – början av 2000-talet^st; b) lingvistiskt-kulturella – källor till lån av slangord från olika engelska dialekter, aboriginska språk och andra språk; c) sociokulturella – slangordens ursprung inom olika sociala sfärer och subkulturer: politik, näringsliv, armén, idrotten, internetkommunikation, fångars, tonåringars, bushrangers och strandvandrares tal.

R E F E R E N S E R

AGL – Australian Guide to Language. Tillgänglig på: https://www.justlanded.com [åtkommen 5 mars 2020].

AS – Australian Slang. Western Australia Now and Then. Tillgänglig på: www.wano.wandthen.com [åtkommen 7 mars 2020].

ASD – Aussie Slang Dictionary, 2004. Available at: www.modernisms.tripod.com/group/id15.html [Accessed 3 March 2020].

ASDKN – Australian Slang [Dictionary]. Koala Net. Updated 2018. Available at: www.koalanet.com.au/australian-slang.html [Accessed 9 March 2020].

ASOLL – Australian Slang and Other Local Lingo. Sydney Concierge. 14 mars 2017. Tillgänglig på: https://www.sydney.concierge.com.au/australian-slang-dictionary [åtkommen 2 mars 2020].

BASD – Browse the Aussie Slang Dictionary. Australia Day, 2020 [online]. Tillgänglig på: www.australiaday.com.au [åtkommen 10 mars 2020].

Bernard J. R. L. 1969: On the Uniformity of Australian English. – Orbis 18, 62–73.

Bilas Liliia 2017: Some Peculiarities of Australian English in the Frame of Lingua-Cultural Studies. Scientific Research Priorities – 2017: theoretical and practical value: Proceedings of International Scientific Conference, 22–23 June, Nowy Sącz, Poland: Nowy Sącz: National–Lois University, 37–38.

Burridge Kate, Mulder Jean Gail 1999: English in Australia and New Zealand: an introduction to its history, structure and use, Oxford: Oxford University Press.

CNRDSUE – Concise New Partridge Dictionary of Slang and Unconventional English, T. Dalzell, T. Victor (red.), London, N. Y.: Routledge, 2008.

Collins Peter 2012: Australian English: Its Evolution and Current State: University of New South Wales. Available at: https://ejournals.epublishing.ekt.gr/article.pdf [Accessed 3 Febr. 2020].

Cox Felicity 2006: Australian English Pronunciation into the 21^st Century. – Prospect 21. 1, 3–21.

Straipsniai / Articles

67

LIUDMYLA NAUMENKO, LILIIA BILAS, VIRA PONOMAROVA

CSBBCM – Crow-eaters, Sandgropers, Banana benders, Cornstalks and More. Publicerad 16 feb. 2016. Tillgänglig på: https://www.lonestester.com/2016/02/crow-eater [åtkommen 3 mars 2020].

DAS – Dictionary of Australian Slang. Tillgänglig på: www.australiatravelsearch.com.au/trc/slang.html [åtkommen 5 mars 2020].

DAWT – A Dictionary of Australian Words and Terms, av G. W. Lawson, Sydney: University of Sydney Library, 1997.

ECACSN – Ever Colourful Australian Currency Slang Nicknames. Tillgänglig på: https://www.noteworthy-collectibles.com [åtkommen 7 mars 2020].

Gwynn Mark 2014: Holey Dollars to Grey Nurses. – Ozw ords, Newsletter: Oxford University Press Australia. Available at: https://www.Ozwords.org [Accessed 5 Febr. 2020].

Hampshire David 2010: Living and working in Australia, 8^th ed., Sydney: International Press Softcom.

Krekhno Tetiana 2005: Istoriya leksyko-semantychnogo polia “platy-podatky-povynnosti” v ukrainskiy movi XY–XYIII stolit (na materialakh ukrainskikh pamiatok): thesis synopsis. 10.02.01 – Ukrainska mova, Kharkiv: KNU imeni V. N. Karazina.

Levitskiy Viktor 2012: Semaseologiya: A monograph for young researchers, 2^nd ed, Vinnytsa: Nova Knyha.

Maurer David 2020: Slang. Encyclopedia Britannica. Updated 20 Febr. 2020. Available at: https://www.britannica.com/topic/slang [Accessed 7 Febr. 2020].

MOAWI – Meanings and Origins of Australian Words and Idioms. Tillgänglig på: https://slll.cass.anu.edu.ua/centres/and/ meanings-origins [åtkommen 9 mars 2020].

Moore Bruce 2008: Speaking our Language: The Story of Australian English, Melbourne: Oxford University Press.

Parashchuk Valentyyna 2014: Leksychni zasoby verbalizatsiyi etnolingvoculturnogo typazhu Australian Person / Australivets. – Naukovi zapysky KDPU. Seriya. Filolohichni nauky (movoznavstvo) 129, 81–86.

Povah Frank, Middleton Amy 2013: Slang: What Aussies call other Aussies, May 16, 2013. Available at: https://www.australiangeographic.com.au [Accessed 3 Febr. 2020].

Saussure Ferdinand de 1916: Course in General Linguistics, Ch. Bally, A. Sechehaye (eds.), Translated by W. Baskin, N.Y., Toronto, London: McGraw-Hill.

68

Acta Linguistica Lithuanica LXXXII

The Lexical–Semantic Group ‘Aussie’ in Contemporary Australian Slang

Stavyts’ka Lesia 2005: Argo, jargon, sleng: Sotsialna dyferentsiatsiya ukrainskoyi movy: A monograph, Kyiv: Krytyka.

STMCD – Slang Terms for Money. Current Denominations. Tillgänglig på: https://en.wikipedia.org [hämtad 10 mars 2020].

TBGAS – The True Blue Guide to Australian Slang, red. J. Hunter, Sydney: New Holland Publishing, 2004.

UASD – The Ultimate Aussie Slang Dictionary, 2011. Available at: www.bunburybackpackers.com.au [Accessed 11 March 2020].

Ufimtseva Anna 2002: Leksicheskoe znachenie: Printsyp semiologicheskogo opisaniya, Moscow: Nauka.

Vasiliev Leonid 1971: Teoriya semanticheskikh poley. – Voprosy yazykoznaniya 5, 105–113.

WLGC21C – Word up. A Lexicon and Guide to Communication in the 21^st Century, av M. McCrindle, E. Wolfinger, Canberra: Halstead Press, 2011.

3TAA – The 3 Types of Australian Accents. Publicerad den 18 april 2018. Tillgänglig på: https://www.atmc.social/posts/the-3-types-of-australian-accents [hämtad 13 mars 2020].

3TAADB – The 3 Types of Australian Accents. Dialect Blog, publicerad den 10 juni 2011. Tillgänglig på: www.dialectblog.com/2011/07/10/type-of-australian-accents [hämtad 13 mars 2020].

100ASWP – 100 Australian Slang Words and Phrases, uppdaterad 2020. Tillgänglig på: https://ielts.com.ua [hämtad 12 mars 2020].

125ASWP – 125 Australian Slang Words and Phrases. A Beginner’s Guide to Aussie Slang, av A. Jones, 2015. Tillgänglig på: https://nomadsworld.com/aussie-slang [hämtad 15 mars 2020].

Den lexikalisk-semantiska gruppen ”Aussie” i samtida australisk slang

SAMMANFATTNING

I artikeln behandlas problemet med ett oförtjänt försummat språkligt fenomen, det vill säga australisk slang, som kännetecknar den vardagliga kommunikationen i dagens Australien. Syftet med artikeln är att undersöka den lexikalisk-semantiska gruppen ”Aussie” i samtida australisk slang. Artikeln syftar till att fastställa lexemet ”Aussies” semantiska struktur och dess lexikalisk-semantiska

Straipsniai / Articles

69

LIUDMYLA NAUMENKO, LILIA BILAS, VIRA PONOMAROVA

relationerna mellan varianterna (LSV), rekonstruera den lexikal-semantiska gruppen (LSG) ”Aussie” och dess synonymrader, undersöka dess representation i lexikografiska källor och internetkällor samt genomföra en lexikal-semantisk och stilistisk analys av medlemmarna i synonymraderna för dess LSV.

De preliminära studierna omfattar undersökning av australisk slang i utländska och ukrainska forskares arbeten, lexikal-semantisk och komparativ slangordsanalys utifrån relevanta moderna ordböcker, tesaurusar, webbplatser och internetkällor ägnade åt detta språkliga fenomen, i syfte att klarlägga deras betydelser och ursprung. Studiens metodologiska grund vilar på de senaste semasiologiska och lexikologiska rönen och förutsätter följande metoder: analys av ordboksdefinitioner samt komparativ, sammansatt, lexikal-semantisk och stilistisk analys.

Under undersökningen fastställdes att leksemet ”Aussie” har fyra huvudbetydelser i samtida australisk slang: huvudbetydelsen – ”Australien” (grundsemet ”land”), och de härledda betydelserna – ”en australier” / ”australier” (grundsemet ”invånare”), ”australisk engelska” (grundsemet ”språk”) och ”australisk dollar” (grundsemet ”pengar”). De grundläggande och härledda betydelserna återspeglas i de lexikal-semantiska relationerna ”helhet–del”. Varje betydelse (LSV) bildar en synonymrad av slangbenämningar – ord och ordkombinationer – som presenteras i följande numeriska form: ”Australien” – 13, ”en australier” – 170, ”australisk engelska” – 3, ”australisk dollar” – 45.

Den lexikal-semantiska och stilistiska analysen av synonymerna visade: a) deras bildningssätt – affixering, sammansättningar, avkortningar, förkortningar, hypokoristiska förkortningar, teleskopord (sammansmälta ord), (upp)repningar; b) namngivningsprocesser – perifras, metaforiska eller metonymiska överföringar, antonomasi, allitteration, assonans, onomatopoesi, rim, avljud / gradering, allusion; c) semantiska drag som underlättar deras bildning – färg, storlek, material, funktion, utseende, social ställning, plats, klimat, fritidssysselsättning, känsla.

Artikeln öppnar perspektiv för vidare studier av australisk slang ur olika synvinklar: a) historiskt – förändringar under följande perioder: kolonisationen av kontinenten under 1700- och 1800-talen, guldrushen (1850), första världskriget, efterkrigsimmigrationen (1945–1960), slutet av 1900-talet–början av 2000-talet; b) språkligt-kulturellt – källor från vilka slangord kan lånas från engelska dialekter, aboriginska språk och andra språk; c) sociokulturellt – slangordens ursprung inom olika sociala sfärer och subkulturer: politik, näringsliv, militär, sport, internetkommunikation samt samtal bland interner, ungdomar, bushido- och strandspelare.

Inlämnad den 2 april 2020.

LIUDMYLA NAUMENKO

Institute of Philology, Taras Shevchenko National University of Kyiv T. Shevchenko Blvd. 14, Kyiv 01060 Ukraine v–[email protected]

70

Acta Linguistica Lithuanica LXXXII