This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.
Preparing document pages…
Page 1
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Institutet för det litauiska språket
ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-8679-3253
Forskningsområden: litauisk terminologi, den litauiska medicinska terminologins historia.
DOI: doi.org/10.35321/all83-05
OM POLYSEMIBILDNING HOS MEDICINSKA TERMER FRÅN SLUTET AV 1800-TALET – BÖRJAN AV 1900-TALET
Om polysemi hos medicinska termer från slutet av 1800-talet – början av 1900-talet
10
th
20
th
SAMMANFATTNING
I artikeln diskuteras polysema medicinska termer som användes av litauiska läkare i populärvetenskapliga texter om medicin och hälsa i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det finns få sådana termer i den medicinska terminologin från den undersökta perioden. Olika betydelser hos sådana termer framträder i kontexten eller genom jämförelse av samma termer använda i olika kontexter. Större delen av termerna med olika medicinska betydelser (både primära och sekundära) hämtade läkarna från det levande språket genom att terminologisera ord i detta språk. Till författarrelaterad polysemi kan fall hänföras där en eller flera läkare som använde termen i sin text eller sina texter hade gett den olika medicinska betydelser. Termerna används oftast i två olika medicinska betydelser.
När artikeln behandlar polysema termer från den inledande fasen av den medicinska terminologins utveckling, ges samtidigt en översikt över teoretiska insikter i frågan om polysemi.
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiiareikšmiškumo klausimu
ANNOTATION
Artikeln behandlar polysema medicinska termer som litauiska läkare använde i populärvetenskapligt skrivna texter om medicinska frågor och hälsofrågor i slutet av 19th århundradet och början av 20th århundradet. Sådana termer är inte särskilt många i den medicinska terminologin under den aktuella perioden. De olika betydelserna hos sådana termer framträder i kontexten eller vid jämförelse av samma termer använda i olika kontexter. De flesta termer med olika medicinska betydelser (både primära och sekundära) hämtade läkarna från allmänspråket genom att terminologisera dess ord. Till den så kallade författarpolysemin kan fall hänföras där en eller flera läkare har gett termen olika medicinska betydelser i sina texter. Termer används oftast i två olika medicinska betydelser.
Utöver diskussionen om polysema termer från den inledande fasen av den medicinska terminologins bildande behandlar artikeln också teoretiska insikter i frågan om polysemi.
Den framstående litauiske filosofen Stasys Šalkauskis skrev redan 1925 i tidskriften Logos¹ i arbetet Terminologijos teorija ir lietuviškoji filosofijos terminija: ”Om ett ord i samband med en viss kontext får en särskild betydelse, uppstår den grundläggande förutsättningen för att det ska få en ny, mer specifik betydelse. På så sätt uppstår […] ett semantiskt fenomen, […] som kallas polysemi […]. Det är ’den förmåga som ord har – att tillägna sig olika betydelser beroende på olika sätt att använda dem och att ständigt bevara dessa betydelser i språket’ (Šalkauskis 1991: 44).”
Som bekant är ett av de viktigaste kraven på en term exakthet, och denna hänger samman med entydighet, som har försökt behandlas som terminologins huvudsakliga princip (se Laurén, Myking, Picht 1998: 246) – för att beteckna ett begrepp ska en term användas; i annat fall har en sådan term betraktats som bristfällig eller inexakt. I praktiken är detta krav emellertid svårt att uppfylla.
¹Logos är en tidskrift för religion, filosofi, komparativistik och konst. Den gavs ut av den samhälleliga organisationen Logos. I den publicerades artiklar om filosofi, teologi, religionsvetenskap, konstvetenskap och kulturvetenskap, översättningar av filosofiska och litterära klassiker samt reproduktioner av konstverk. Tidskriftens redaktion bestod av litauiska och utländska forskare samt präster. Den började utkomma 1921 i Kaunas och fram till 1939 utkom 30 nummer (utgivare och redaktör P. Dovydaitis) (Stančienė 2008: 573).
Straipsniai / Articles
99
Page 3
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Polysemi² är en viktig fråga inte bara inom lexikologin utan också inom terminologin³. Fenomenet har diskuterats mer eller mindre ingående under olika historiska perioder, med början i antiken (se Tperyбов 2011: 179). Det stora antalet, ofta motstridiga, uppfattningar har gjort polysemiforskningen aktuell (se Ходakова 2009: 121).
Polysemi, eller polysemi⁴, uppstår när ordets semantiska gränser förändras, när dess ursprungliga betydelse vidgas eller inskränks (se Маркович 2017: 74; Вольберг 2017: 75), då flera begrepp (särskilt inom ett och samma ämnesområde) benämns med samma lexem. Grafiskt skulle polysemi kunna framställas på följande sätt⁵:
Och ju oftare en term används, desto större är sannolikheten att nya betydelser uppstår, det vill säga att polysemi uppstår (se Маркович 2017: 75). Man antar att polysemi är vanligare hos ett ord med enkel morfologisk och ordbildningsmässig struktur än hos ett lånord eller ett ord som används mer sällan och har en mer komplex ordbildningsmässig struktur (se Маркович 2017: 75). Det har funnits uppfattningar om att polysemi försvårar kommunikationen mellan specialister och forskare, eftersom terminologisk lexik, som nämnts, kännetecknas av entydiga relationer: ett tecken – en betydelse (se Кожанов 2014); därför har polysemi traditionellt betraktats som ett av terminologins huvudsakliga problem och brister (Гринев 1993: 99; Киселева, Росянова 2013: 116; Нащиванько 2013: 139). Trots detta existerar polysemi inom terminologin och detta semantiska fenomen måste uppenbarligen vara tillåtet, även om termens natur som tecken å ena sidan bestämmer entydiga relationer mellan tecknet och det betecknade, medan termerna å andra sidan, eftersom de är ord i det levande språket, påverkas av alla dess
² Ett annat semantiskt fenomen är oskiljaktigt förbundet med polysemi – homonymi (se vidare: Даниленко 1977: 70; Суперанская ir kt. 1989: 45; Прохорова 1996: 8; Татаринов 1996: 177; Laurén, Myking, Picht 1998: 244; Емельянова 2003: 390; Марузо 2004: 216; Ахманова 2005: 287; Jakaitienė 2009: 101–111), men i denna artikel behandlas det inte närmare.
³ Robertas Stunžinas har undersökt polysema folkliga byggtermer (Stunžinas 2009: 68–92).
⁴ Polis emija dar vadinama semantiniu varijavimu (žr.: Татаринов 1996: 178; Кожанов 2014: 354).
Frågan om polysemi hos medicinska termer i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet
kalbos leksinių–semantinių procesų įtaką (žr. Даниленко 1977: 65). Realiose, o ne „idealiuose“ terminijose daugi reikšmiai terminai ne retenybė. Polis emija nėra anomalija ir atsitiktinumas – ji atlieka tam tikras funkcijas. Tiesa, ilgą laiką manyta, kad daugi reikšmis leksinis vienetas yra neterminiškas ir negali turėti termino statuso (Киселева, Росянова 2013: 115).
Polysemi förstås och definieras på liknande sätt av många forskare – det är:
• ett ords förmåga att ha flera betydelser (Даниленко 1977: 65);
• ett fenomen där samma ord har flera sinsemellan besläktade betydelser, som vanligen uppstår när ordets ursprungliga betydelse förändras och utvecklas (Головин, Кобрин 1987: 48);
• användningen av samma ord i två eller flera betydelser (Суперанская ir kt. 1989: 42);
• ett fenomen där ett ord eller en ordkombination har flera betydelser (Gaivenis, Keinys 1990: 44);
• en språklig enhets förmåga att ha mer än en betydelse (Емельянова 2003: 486);
• ett ords förmåga att ha olika betydelser (Марузо 2004: 216);
• samma ords förmåga att ha flera sinsemellan besläktade betydelser, som vanligen har uppstått som ett resultat av förändringen (modifieringen) och utvecklingen av ordets ursprungliga betydelse (Ахманова 2005: 335);
• termernas funktion med flera terminologiska betydelser inom ett och samma område (Татаринов 2006: 177);
• ett fenomen där en term betecknar olika begrepp inom ett eller flera närliggande områden (Ходакова 2009: 121);
• en lexikal enhets förmåga att ha flera betydelser (Chromá 2011: 46);
• ett fenomen där ett ord har flera inbördes relaterade betydelser (Киселева, Росянова 2013: 115);
• en terms egenskap att ha två eller flera betydelser (Нашиванько 2013: 138).
Vanligtvis har ett polysemt ord (term⁶) en grundbetydelse, ur vilken ytterligare⁷ betydelser förgrenar sig (se Суперанская m.fl. 1989: 43).
Man antar att polysemin bestäms av den lexikala enhetens strukturella flexibilitet, som hjälper den att förvärva ett nytt innehåll (se Даниленко 1977: 65). Polysema termer kan uppstå genom polysemi hos allmänspråkliga ord, metonymi, dvs. genom att namnet på ett ting överförs till ett annat ting som är förbundet med det första genom vissa associativa relationer (t.ex. helhet och del, släkte och art)
⁶ En term, från vars grundbetydelse nya betydelser förgrenar sig, kallas donorterm (термин–донор) (Бекишева, Грошева 2017: 43).
⁷ Dar vadinamos šalutinėmis reikšmėmis (Jakaitienė 2009: 89).
Straipsniai / Articles
101
Page 5
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
ryšiais, būdu (žr. Головин, Кобрин 1987: 49). Daugiareikšmiškumo priežasčių bandoma ieškoti kalbos ekonomijoje – kalbiniai elementai naudojami „ekonomiškai“: minimalus terminologinių vienetų skaičius gali perduoti maksimalų reikšminį krūvį (žr.: Gangemi ir kt. 2000: 285, 289; Киселева, Росянова 2013: 116–117; plg. Гончарук, Гущина 2009: 123). Daugiareikšmių leksinių vienetų gali rastis ir dėl skirtingos to paties reiškinio interpretacijos (vadinamasis autorinis daugiareikšmiškumas) (žr. Киселева, Росянова 2013: 116–117).
Man skiljer mellan kvantitativ och kvalitativ terminologisk polysemi. Den förstnämnda förstås som antalet terminologiska betydelser, till exempel binär polysemi (termen har två betydelser) (se Киселева, Росянова 2013: 117), ternär polysemi (termen har tre betydelser), fyrfaldig polysemi (termen har fyra betydelser) (se Киселева, Росянова 2013: 118).
Kvalitativ terminologisk polysemi kännetecknas av följande fall: 1) ämnesöverskridande polysemi (när termer används inom olika områden, men förenas av ett direkt eller förmedlat samband mellan betydelserna), 2) konceptuell polysemi (när samma fenomen förstås på olika sätt inom ett ämnesområde), 3) kategorisk polysemi (när samma term betecknar en process och ett resultat, en handling och ett tillstånd, något allmänt och något speciellt) (se även Skujina 2002: 46), 4) inomvetenskaplig polysemi (när en term är polysem inom ramen för ett ämnesområde) (se Киселева, Росянова 2013: 118), 5) multisystemisk polysemi (när samma term är resultatet av lån mellan vetenskaper, dvs. samma term används exempelvis inom teknik, sport, polygrafi, medicin m.m.), 6) implicit polysemi (när en entydig term i ett språk motsvaras av två eller flera betydelsemässigt närliggande men olika termer i ett annat språk) (se Киселева, Росянова 2013: 119).
Det händer att termen polysemi används som synonym till termen mångtydighet. Enligt Viktor Tatarinov är emellertid polysemi endast en variant av mångtydighet. Terminologen införde begreppen ambisemi⁸ ir eurisemi⁹ som underordnade begrepp till mångtydighet
⁸ Ambisemi (амбисемия) är en av formerna av termers mångtydighet. Begreppet ambisemi grundades av V. Tatarinov 1987. Ambisemi (lat. ambi- ← gr. ἄμφι ”omkring, runt” + σῆμα ”tecken”) är en terms egenskap att fungera i språket med olika semantisk räckvidd, en egenskap som bestäms av många extralingvistiska faktorer (termen används av olika skolor, forskare och under olika utvecklingsstadier inom vetenskapen) (Татаринов 2006: 14; jfr även Naščianko 2013: 141–143). Detta fenomen kallas också konceptuell polysemi (концептуальная многозначность) (Сакаева 2017: 114).
⁹ Eurisemi (эврисемия) är en av formerna av termers mångtydighet. Begreppet började användas av V. Tatarinov 1987. Eurisemi (gr. εὖρος ”bred” + σῆμα ”tecken”) förstås som en terms egenskap att vara förbunden med ett obestämt antal denotat. Eurisemi är vanligtvis utmärkande för allmänna
102
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 6
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiareikšmiškumo klausimu
reikšmiškumas i förhållande till. Ambisemi förstås som obestämdhet i innehållet, eurisemi – som en egenskap hos en term att hänföra sig till ett obestämt antal denotat, och polysemi – som en egenskap hos en term att ha två eller flera betydelser som återspeglar de logiska sambanden mellan besläktade begrepp. De nämnda begreppen ordnar sig på följande sätt: monosemi – ambisemi – polysemi – eurisemi (Татаринов 2006: 44).
Så småningom började man efter kampen mellan motstridiga uppfattningar se något annorlunda på polysemi – som ett ”lagbundet fenomen i språksystemet, vilket avslöjar språkets semantiska rörlighet och människans förmåga att ekonomiskt systematisera den icke-språkliga verkligheten” (se Jakaitienė 2009: 87). Entydighet inom terminologin började också förstås något friare – endast som en tendens, en önskvärd egenskap eller ett rationellt krav som ställs på termer (se Науциванько 2013: 139; jfr Keinys 1982: 89–90). Entydighet är nämligen inte en egenskap hos termen, utan endast ett krav som ställs på den. Aleksandr Reformatskij skrev att en terms entydighet (monosemi) endast bör förstås inom det terminologiska fältets, det vill säga en viss terminologis, gränser (se Суперанская m.fl. 1989: 44, 47).
Objektet är medicinska termer med mer än en betydelse, vilka påträffats i texter om medicin och hälsofrågor, skrivna av litauiska läkare i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet för att popularisera ämnet10. Vid urvalet av källor följdes flera principer. För det första valdes häften eller tidningsartiklar skrivna av framstående litauiska läkare (Antanas Vileišis, Kazys Grinius, Stasys Matulaitis, Juozas Bagdonas, Kazimieras Jokantas, Vincas Kudirka m.fl.), samt enstaka artiklar i kalendrar. För det andra valdes texter inom medicin och hälsa som de nämnda läkarna hade skrivit på ett populärt sätt och avsedda för läsning av vanligt folk. Till textmängden utmärker sig läkaren A. Vileišis och K. Grinius. Särskilt många populärvetenskapliga häften och tidningsartiklar publicerades av A. Vileišis. K. Grinius skrev främst i den av honom redigerade tidningen Sveikatos. Bland icke-specialiserade periodiska publikationer där läkarnas medicinska artiklar publicerades kan nämnas Ūkininką, Varpą, Šaltinį, Vilniaus žinias, Artoją, Gydytoją, Sveikatą.
Syfte och uppgifter. Målet var att undersöka termer med flera betydelser från den inledande etappen av den litauiska medicinska terminologins bildande. För att uppnå detta mål ställs följande uppgifter: 1) att samla in medicinska termer med mer än en betydelse från populärvetenskapliga texter från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet; 2) att med hjälp av kontexten identifiera dessa termers betydelser och beskriva dem; 3) att undersöka vad som kännetecknar dessa termer och vilka förutsättningar för deras ursprung som finns inom den medicinska terminologin.
vetenskapliga termer och allmänna tekniska termer. Sammansättningen av sådana termers semer gör det möjligt för termen att vara oändligt mångtydig (Татаринов 2006: 247). Detta fenomen kallas också breda betydelser (широкозначность) (Гончарук, Гущина 2009: 123).
10 Išsamesnę šio laikotarpio medicinos šaltinių apžvalgą žr. Zemlevičiūtė 2009: 71–83.
Straipsniai / Articles
103
Page 7
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Metod. Vid behandlingen av medicinska termer med flera betydelser används främst den beskrivande-analytiska metoden, samt tolknings- och jämförelsemetoderna. Den sistnämnda tillämpas genom att de medicinska termers betydelser jämförs med de betydelser som registrerats i Lietuvių kalbos žodyne (nedan LKŽ) och Medicinos terminų žodyne (nedan MedŽ), varvid likheter och skillnader samt fall av överensstämmelse eller åtskillnad beaktas. Stor uppmärksamhet ägnas åt de medicinska termers kontext – illustrativa meningar på originalspråket återges, eftersom termens innehåll framträder helt endast i kontexten (se: Гончарук, Гущина 2009: 125; Маркович 2017: 76; Вольберг 2017: 75; Соколов, Кириллова 2017). Det undersökta materialet behandlas som separata artiklar, det vill säga termen skrivs med stora fetstilta bokstäver, varefter betydelserna och deras behandling samt latinska motsvarigheter anges efter ett tankstreck. För tydlighetens skull presenteras termerna och deras betydelser i tabeller.
I de undersökta källorna förekommer främst termer med två betydelser (det finns en term med tre betydelser och en med fyra) för kroppsdelar och organ, sjukdomsbenämningar samt enstaka benämningar på andra medicinska begrepp.
Nedan behandlas en grupp medicinska termer som använts med mer än en betydelse och samlats in från olika populärvetenskapliga texter inom området. De presenteras i tre grupper efter antalet betydelser som termerna har.
MEDICINSKA TERMER MED FLERA BETYDELSER I TEXTER FRÅN SLUTET AV 1800-TALET OCH BÖRJAN AV 1900-TALET
1. Medicinska termer med två betydelser. Detta är den största gruppen medicinska termer – i texterna påträffades termerna oftast använda med två olika medicinska betydelser.
VEIDAS – ”ansikte” (lat. facies) och ”kind” (lat. zygoma). Termen veidas användes av litauiska läkare i den vanliga betydelsen ”ansikte” (helhet) (huvudbetydelse) och ”kind” (del) (sekundär betydelse).
I huvudbetydelsen använde veidą uteslutande alla läkare under den aktuella perioden: Adomas Sketeris (1890, 1893), Antanas Vileišis (1895, 1899, 1901, 1903–1915, 1918, 1924), Eliziejus Draugelis (1914), Jonas Basanavičius (1898), Jonas Šliūpas (1885, 1887), Juozas Bagdonas (1890, 1892, 1913, 1921), Kazimieras Jokantas (1912–1914), Kazys Grinius (1909–1911, 1913, 1920, 1921), Petras Avižonis (1900 (1899), 1911, 1913, 1920), Petras Matulaitis (1888), Pranas Matulaitis (1911), Stasys Matulaitis (1895–1897, 1902), Vincas Kudirka (1889, 1895):
104
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 8
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiareikšmiškumo klausimu
[…], när smittkoppor visar sig, blir hela kroppen täckt av utslag, som ibland också visar sig på ansiktet, gör det svullet, och då ser alla redan vilken sjukdom som har angripit människan. BL 1904 6 Omkring den tredje dagen, ser du, börjar kroppen få utslag, mest i ansiktet och på huvudet, först som röda prickar, finnar, sedan som blåsor med gråaktiga toppar. Svk 1910 8 1
Termen ansikte i betydelsen ”kind” använde läkaren J. Bagdonas (1890), St. Matulaitis (1902). För övrigt bör det påpekas att ansikte i den nämnda betydelsen oftast används i pluralform:
Svett känner vi först när det, antingen vid tungt arbete eller i varm luft, börjar komma så mycket svett ur vår kropp att den inte hinner avdunsta genast och stora vattendroppar bildas på vår hud, vilka börjar rulla över våra ansikten, axlar och armar. ŽK 1902 133
Likaså är utstående ansikten åt sidorna ett typiskt kännetecken för lägre ståndsfolk […]. Vrp 1890 3 39
Term
Betydelser
ansikte
ansikte kind
BUK – ”buk” (lat. venter) och ”mage” (lat. gaster). Termen buk användes av läkarna i betydelserna ”den del av kroppen där matsmältningsorganen finns” (den huvudsakliga) och ”den bredaste delen av matsmältningskanalen – magen” (den sekundära).
Pilvą jo pagrindine reikšme vartojo beveik visi gydytojai: A. Sketeris (1893, 1910, 1911), A. Vileišis (1895, 1899, 1901–1910, 1912, 1914, 1915), E. Draugelis (1915), J. Bagdonas (1892, 1913), J. Basanavičius (1898), J. Šliūpas (1885), K. Grinius (1890, 1909, 1913, 1920, 1921), K. Jokantas (1910, 1912), P. Avižonis (1898, 1900 (1899)), P. Matulaitis (1888, 1890), St. Matulaitis (1896, 1902, 1913), V. Kudirka (1889, 1895):
Den sjuke får utslag inte bara ovanifrån, utan också i munnen, i gommen, i strupen, ja, säger man, i magen och i tarmarna. U 1892 6/7 233
Måttlig användning av tobak förslappar magsäcken och tarmarna, som den öppnar för rörelse, varigenom i buken de i sinom tid töms. LB 1885 2 6
A. Vileišis pilvų (1895, 1905, 1924) vadino skrandį:
Därför är det olämpligt att dricka och äta alltför heta saker, eftersom de kan skada tänderna och magen (buken). VŽ 1905 289 4
Straipsniai / Articles
105
Page 9
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Denna läkare angav ofta två synonyma benämningar för detta matsmältningsorgan bredvid varandra: pilvas (skilys) NG 1924 85, pilvas (skrandis) SG 1905 16, skilys (pilvas) NG 1924 78, sklivys, eller pilvas NG 1924 78, skrandis (pilvas) VŽ 1905 289 4, KU 1906 55:
Därför är det olämpligt att dricka och äta alltför heta saker, eftersom det kan skada tänderna och magen (buken). VŽ 1905 289 4
Skandį pilvu vadino ir kiti gydytojai – K. Grinius (1890), St. Matulaitis (1896, 1913), P. Avižonis (1899):
Vägen är alltså följande: munnen, matstrupen (svalget in i buken), magen, tunntarmen [...] och tjocktarmen, som slutar i ändtarmsöppningen. U 1890 3 39 Hur man behandlar sklivio(mag-) och tarmsjukdomar. U 1896 4 28
Term
Betydelser
pilvas
pilvas skrandis
PILVELIS – ”hjärtkammare” (lat. ventriculus) och ”mage” (lat. gaster). Termen pilvelis betecknar organ i olika system – hjärt-kärlsystemet och matsmältningssystemet.
A. Vileišis använde termen pilvelis i betydelsen ”hjärtkammare”:
Plötsligt drog båda förmaken ihop sig. Öppningarna till de båda stora venerna och lungvenerna stängdes, klaffarna som låg vid ingången till hjärtkamrarna (kamrarna) öppnades, och blodet gick från de övre kamrarna till de nedre. Men en sekund hade ännu inte gått innan även hjärtkamrarna drog ihop sig. GŽK 1902 54
A. Vileišis pilveliu taip pat vadino ir skrandį (1899, 1902, 1903, 1905, 1907, 1909–1911, 1915):
När dessa bakterier har kommit in i människans hjärtkammare (hjärtkammaren), om de inte dör av dess sura vätska, går de vidare till tarmarna och orsakar där, efter att ha förökat sig kraftigt, diarré (livsmedelsförgiftning) och kräkningar. LimpPL 1915 109–110 Dessa bakterier kommer in i tarmkanalen från magen (hjärtkammaren). ChK 1907 3
A. Vileišis angav ofta två synonyma benämningar för detta matsmältningsorgan bredvid varandra: hjärtkammare eller kammare Dž 1903 24, kammare (hjärtkammare) Gdt 1915 4 13,
106
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 10
Frågan om polysemi hos medicinska termer i slutet av 1800-talet – början av 1900-talet
Om små djur, ägg från häckningsmaskar (lisninkų) eller bakterier som hamnar i hans mage (pilvelį), blir han inte nödvändigtvis sjuk. Šlt 1911 39 460
Skrandį pilveliu vadino ir kiti gydytojai – A. Sketeris (1911), K. Jokantas (1912, 1913), M. Kuprevičius (1919), St. Matulaitis (1913):
De som har bråck känner sig inte helt friska: bråck minskar alltid arbetsförmågan, och ju större bråcket är, desto mer skadar det människans hälsa; personer med bråck klagar ofta över att magen inte smälter maten väl, att tarmarna är hårda, uppblåsta och fulla av kolik. Svk 1911 11 3
Med en full mage mat fruktar du inte kylan länge, eftersom magen blir som en ugn för dig, varifrån värmen med blodströmmarna sprids genom hela kroppen. BK 1913 61
Term
Betydelser
mage
hjärtkammare
mage
NOSIS – ”näsa” (lat. nasus) och ”näsborre” (lat. naris). Termen nosis användes av läkarna i betydelserna ”luktorgan” (helheten) och ”näsborre” (delen). Som huvudbetydelse använde nästan alla läkare termen nosis: K. Grinius (1897, 1909–1913, 1920, 1921), A. Vileišis (1895, 1901–1915, 1918, 1924), St. Matulaitis (1896, 1902), P. Avižonis (1900 (1899), 1904, 1907, 1911, 1920), V. Kudirka (1889), A. Sketeris (1912), J. Basanavičius (1880, 1883, 1898), K. Jokantas (1912, 1913), E. Draugelis (1915, 1918), P. Matulaitis (1890), J. Bagdonas (1890, 1892, 1913, 1914, 1921), Pr. Matulaitis (1911):
Sjukdomen varierar mycket: hos en patient angriper sjukdomen främst lungorna, halsen och näsan, hos en annan magen och tarmarna, hos en tredje värker benen eller musklerna. TS 1918 36 14
Ingen snuva, läpparna får inga utslag, ofta rinner blod ur näsan. KMŠK 1915 9
I betydelsen ”näsborre” använde näsan A. Vileišis (1901–1903, 1905, 1907), St. Matulaitis (1902), K. Grinius (1909):
Andningen genom näsborrarna är dessutom nyttig genom att, medan den passerar från luften genom näsan, lägger sig största delen av dammet och andra skadliga ämnen för oss på den fuktiga slemhinnan, vilka annars skulle hamna i lungorna. ŽK 1902 55
[…] luftströmmen tränger då in i lungorna genom näsan, munnen och luftstrupen. GŽK 1902 34
Straipsniai / Articles
107
Page 11
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Term
Betydelser
nosis
nosis šner vė
B L O D I G D I A R R É – ”dysenteri” (lat. dysenteria) och ”blodig diarré” (lat. diarrhoea cruenta). Termen blodig diarré användes av St. Matulaitis i betydelsen ”dysenteri” i artikeln ”Dysenteri eller blodig diarré” från 1897. Denna litauiska term nämndes dock endast i artikelns titel, medan läkaren i själva artikeln använde lånordet dizenterija.
A. Vileišis terminu kruvinas viduriavimas (1908) yra įvardijęs kitą ligą – kruviną diarėją. Naminio gydytojo knygelėje jis paaiškino, kuo skiriasi kruvinas viduriavimas nuo dizenterijos:
Blodig diarré¹¹. Det är en farlig tarmsjukdom. I avföringen finns blod, svart och koagulerat, och ibland rött. Den skiljer sig från dysenteri genom att den sjuke inte känner smärta och inte behöver springa ut så ofta. NG 1908 75
Term
Betydelser
blodig diarré
dizenterija kruvina diarėja
Eftersom detta är enstaka fall av användning av blodig diarré i de nämnda betydelserna, kan det vara ett tillfälligt eller individuellt fenomen. Därför skulle man här kunna tala om författarspecifik polysemi.
FROSSA – ”malaria, frossa” (lat. malaria) och ”intermittent feber” (lat. febris intermittens). Termen frossa användes i betydelserna ”malaria” och ”intermittent feber”. Termerna som betecknar dessa sjukdomar har den gemensamma semantiska komponenten frossa.
Gydytojai A. Sketeris (1893), A. Vileišis (1892, 1895, 1901, 1905, 1906, 1908, 1909, 1911–1915, 1924), E. Draugelis (1914, 1915), K. Grinius (1889, 1911, 1920, 1921), P. Avižonis (1908, 1920), P. Matulaitis (1890) terminą drugys dažniausiai vartojo „maliarijos“ reikšme:
Det finns mycket fuktiga och sumpiga platser och stillastående vatten i världen; därför är det inte förvånande att många människor lider av frossa. Gdt 1914 11 62
¹¹ Kursiv i originalet.
108
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 12
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiareikšmiškumo klausimu
I de italienska provinserna, där en sjukdom som kallas drugys ständigt härjar, är de farligaste platserna de där solen inte skiner; där finns pölar som aldrig torkar ut, där finns mängder av olika myggor som sprider drugys gifter. Ett valakiskt ordspråk säger: ”Där solen inte går in, går doktorn in.” KU 1906 11
Det bör påpekas att drugys-termen också användes i en annan betydelse. M. Kuprevičius skrev exempelvis i en artikel från 1897 den latinska motsvarigheten febris intermittens bredvid drugys. I dagens medicinska språk är den litauiska motsvarigheten till denna latinska term protarpinis karščiavimas (växlande temperatur var 1–2 dag) MedŽ 200. I denna betydelse kan drugys också ha använts i E. Draugelis (1914, 1915) och A. Vileišis (1903) arbeten, jfr:
När man insjuknar i blodig diarré börjar drugys skaka, ibland fortsätter man att kräkas. KMŠK 1914 14 Men sådan uppvärmning av den sjuke, när han skakas av drugys, är helt gagnlös, eftersom denna köldskakning betyder att det finns stark hetta i hans inälvor. PP 1903 105
TermBetydelser drugys malaria intermittent feber
ANDNÖD – ”dyspné, andnöd” (försvårad andning) (lat. dyspnoea) och ”bronkiell astma” (lat. asthma bronchiale). Termen dusulys användes i betydelserna ”dyspné” och ”bronkiell astma”. De termer som betecknar dessa sjukdomar har den gemensamma seman andnöd.
Gydytojų J. Šliūpo (1885), V. Kudirkos (1895), St. Matulaičio (1902), A. Vileišio (1903, 1905, 1907, 1908, 1910, 1911, 1913, 1915, 1924), K. Griniaus (1910, 1921), Pr. Matulaičio (1911) terminas dusulys vartotas „dispnėjos“ reikšme:
Människor som bor i sådana källare klagar redan i ungdomen över svaghet, dusulys, hosta, yrsel och andra besvär som beror på att de andas förorenad luft. ŽK 1902 128
M. Kuprevičius dusulys kallade en annan sjukdom; detta framgår av den latinska motsvarigheten som anges bredvid: dusulys – astma bronchiale Vrp 1897 3 41. Numera är asthma bronchiale bronkiell astma MedŽ.
Straipsniai / Articles
109
Page 13
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Term
Betydelser
andnöd
dyspné
bronkiell astma
INSEKT – ”parasit, skadedjur” (lat. parasitus) och ”mikrob, mikroorganism” (lat. microbium). Läkarna skrev mycket om sjukdomar och behövde därför termer för att benämna sjukdomsalstrare. Det är viktigt att påpeka att de inte nöjde sig med lånord som länge varit kända inom medicinsk vetenskap, utan sökte egna, litauiska ord för att benämna dessa alstrare. Ett av de ord som de terminologiserade var diminutiven vabalėlis, som läkarna använde i mer än en betydelse.
Termen vabalėlis är belagd i läkarnas skrifter i två betydelser – ”parasit” och ”mikrob”. I det första fallet betecknas en med blotta ögat synlig varelse, en parasit, i det andra en för blotta ögat osynlig varelse, ett sjukdomsalster; dessa termer förenas av den gemensamma seman smittsamhet.
E. Draugelis använde vabalėlis-termen när han skrev om klädlöss, som sprider fläcktyfus:
Den senaste vetenskapliga uppfattningen säger att fläcktyfusens mikrober finns i blodet och att man smittas av klädlöss. Även om det har bevisats att andra vabalėlis inte sprider tyfus, måste alla ändå utrotas, eftersom de kan vara skadliga i andra fall (loppor sprider smittkoppor osv.). KMŠK 1915 11
A. Vileišis använde i sin bok från 1903 termen vabalėlio i betydelsen ”en för ögat osynlig sjukdomsalstrare”; det visar det attributiva ledet ligų:
Nyligen har man erfarit att solens inverkan under lång tid till och med kan döda sjukdomarnas vabalėlius, genom vilka friska personer smittas av den sjukes sjukdom. PP 1903 98
Term
Betydelser
vabalėlis
parasit, skadedjur
mikrob, mikroorganism
FRÖ – ”sjukdomars uppkomst” och ”sperma, frö” (lat. sperma). Termen frö användes i två olika betydelser – ”sjukdomars uppkomst” och ”sperma”. Den har den gemensamma semen ’livets uppkomst’ – i det första fallet en ny människas liv, i det andra fallet en sjukdom.
Med termen Sėklos benämnde K. Grinius, J. Basanavičius och St. Matulaitis sjukdomarnas anlag:
110
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 14
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiareikšmiškumo klausimu
Kolerafrön redan på plats, kan lätt sprida sig ännu mer aggressivt [...]. A 1883 4 111
De flesta som redan insjuknat i mässling går, trots febern, omkring ännu några dagar och sår mässlings-frön omkring sig. Svk 1909 5 2
Det bör noteras att LKŽ inte belägger ordet sėkla i denna betydelse. I artikeln ”Keletas žodžių apie bakterijas” (1910) kallade K. Jokantas även bakteriernas reproduktiva cell för termen sėkla:
Bakteriernas frön tål mycket mer värme¹², de så kallade sporerna¹³. Art 1910 15 54
Vissa sjukdomsalstrande bakterier dör när de torkar i luften och kan därför inte smitta.
Andra däremot är mer motståndskraftiga: när större uttorkning eller på annat sätt ogynnsamma förhållanden inträder, bildar de så kallade sporer, som sedan kan överleva under lång tid [...]. Art 1910 25 93
I betydelsen ”sperma” använde K. Grinius (1910–1912), P. Matulaitis (1890) och Pr. Matulaitis (1915) termen sėklos. I K. Grinius artiklar förekom även termerna vyriškoji sėkla (1910), och i K. Grinius (1911) och A. Vileišis (1899) skrifter – vyro sėkla:
Syfilis är en av de få sjukdomar som överförs från föräldrar till barn, direkt i sädesvätskan. LytL 1915 14
På grund av denna inflammation täpps sädesgångarna till och sädesvätskan från testiklarna kommer inte längre ut, och utan mannens sädesvätska kan kvinnan inte bli gravid. Svk 1911 11 3
Term
Betydelser
frö
sperma
sjukdomsanlag
2. Trebetydiga medicinska termer. I det undersökta materialet påträffades endast en term som används i tre olika medicinska betydelser.
DIEGLIAI – ”kolik” (lat. colica), ”nervkolik” (lat. colica nervosa) och ”neuralgi, nervsmärtor” (lat. neuralgia). Termen diegliai
¹²Kursiv i originalet.
¹³Kursiv i originalet.
Straipsniai / Articles
111
Page 15
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
användes i tre betydelser – ”buksmärtor”, ”nervsmärtor” och ”neuralgi”. Det betecknar besvär av olika slag, men det finns ett gemensamt sem för stickande smärta, smärta som hugger.
I det moderna medicinska språket betyder tarmkolik vanligtvis ”buksmärtor”. I denna betydelse använde K. Grinius (1921), A. Sketeris (1911) och A. Vileišis (1907, 1908, 1911, 1914, 1915, 1924) termen tarmkolik:
Hårt vatten lämpar sig inte lika väl att dricka som mjukt. Det har en dålig smak och orsakar ibland tarmkolik i magen [...]. Šlt 1911 39 460
Vem vet egentligen inte att vanligt surt mjölk, framställt av råmjölk, skadar magen inte bara hos sjuka utan även hos friska genom att orsaka kraftiga smärtor i den, tarmkolik och diarré. VŽ 1907 101 2
Terminą diegliai (1889, 1892, 1895, 1902, 1905, 1910, 1911, 1920, 1921) gydytojai vartojo rašydami ir apie kitokio pobūdžio dieglius, t. y. dieglius įvairiose kitose kūno vietose:
Efter att noggrant ha undersökt barnen och själva Kabailienė, som allt längre och allt mer klagade över tarmkolik som strålade ut i benen, rådde läkaren Kabaila att flytta från det här rucklet och bosätta sig på en hälsosammare plats. SG 1895 3
Det har hänt mer än en att vinden blåst igenom honom och nacken stelnat som en vargs; eller när vinden blåst in i ryggen på en som bara hade skjorta på sig och blivit varm, tarmkolik blåst in: varken sitta eller räta på sig, fruktansvärda tarmkolik på båda sidor om korsbenet. Svk 1910 5 7
A. Vileišis bildade sammansatta termer: tarmkolik längst ned i buken PatM 1899 8, tarmkolik i vänster sida VŽ 1905 118 4, tarmkolik i magen NG 1908 93, tarmkolik i sidan Art 1910 28 105, tarmkolik mellan skuldrorna Art 1910 28 105.
K. Grinius definierade termen tarmkolik i en artikel från 1920 och i en bok från 1921; dessutom använde han den som synonym till neuralgi:
Tarmkolik (neuralgi) förekommer på olika ställen. Vanligast är att den huggande smärtan slår till: 1) i sidorna, 2) på endera sidan av ansiktet, 3) i bakhuvudet, 4) i armarna, 5) i benen och på andra ställen. Den uppstår till följd av nervretning eller inflammation. ŽL 1921 10
Men K. Grinius tarmkolik i denna artikel skulle också kunna betyda nervkolik (lat. colica nervosa MedŽ 113).
Den latinska motsvarigheten neuralgia skrev även M. Kuprevičius ut bredvid dieglys i sin artikel: dieglys – neuralgia Vrp 1897 3.
112
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 16
Frågan om polysemin hos medicinska termer i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet
Term
Betydelser
koliksmärtor
koliksmärtor (buksmärtor)
nervösa koliksmärtor
neuralgi, nervsmärtor
3. Fyrfaldigt polysema medicinska termer. I det undersökta materialet förekom en term som visade sig vara använd i hela fyra olika medicinska betydelser.
GYDYKLA – ”medikament, läkemedel” (lat. medicamentum), ”kurort” (ty. Kurort), ”sjukhus” (lat. hospitalium) och ”sanatorium” (lat. sanatorium). Termen gydykla användes i betydelserna ”läkemedel”, ”kurort”, ”sjukhus” och ”sanatorium”. Dessa termer förenas av en gemensam behandlingssema.
Terminų gydykla K. Grinius (1910), A. Sketeris (1906), J. Šliūpas (1885) yra vadinę vaistą:
Han säger att läkarna borde ha delat ut gydyklas åt de sjuka efter deras känslighet och okänslighet, så att ”de känsliga” skulle få en mindre mängd av det typiska läkemedlet. A 1885 10/11 325
Ofta måste man ta, om det föreligger förstoppning, gydyklų för att lösa upp tarmarna […]. Svk 1910 11 5
En ort med naturliga läkande medel och fungerande behandlingsanstalter kallades i A. Vileišis bok från 1908 med termen gydykla:
Det uppmärksammades att en av de läkare som bedrev privatpraktik gydykloje (kurorten), dit lungsiktiga brukade skickas, ofta själv insjuknade i lungsot, eftersom skräddare som kom till denna småstad för att tjäna pengar och ägnade sig åt att laga de sjukas kläder mycket ofta själva blev sjuka i lungsot. VŽ 1908 96 4
A. Vileišis använde termen Ką daryti, kad sveiki būtume ir ilgai gyventume i betydelsen ”sjukhus” i den första utgåvan (1895) av boken gydykla:
Men ingenting hjälper den sjuke och skyddar andra mot smittsamma sjukdomar så mycket som att lägga in den sjuke på ett separat gydykloje. SG 1895 32
En behandlingsanstalt där man behandlar med naturliga medel kallade St. Matulaitis i en artikel från 1913 med termen gydykla:
Straipsniai / Articles
113
Page 17
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Många patienter hade redan behandlats med brom innan de skrevs in på kliniken [...]. MG 1913 1 16.
St. Matulaitis har använt en artterm med den huvudsakliga komponenten kliniken (i betydelsen ”sanatorium”):
Dr Amman beskriver [...], hur epileptiker behandlas vid Zürichs epileptikerklinik. MG 1913 1 16
Term Betydelser klinik läkemedel sjukhus kurort sanatorium
Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att litauiska läkare, när de skrev om medicinska frågor och hälsofrågor, i första hand sökte termer i det levande språket. Detta var den viktigaste källan till de ord som de behövde för att benämna medicinska begrepp. Läkare anpassade de flesta av det levande språkets ord till medicinens terminologiska behov – de terminologiserade orden. Därför kan man med säkerhet hävda att terminologin under den undersökta perioden ligger närmast det levande språket och således också har övertagit alla dess kännetecken, däribland polysemin. Läkarna använde ord med medicinska betydelser som var kända för vanligt folk, eftersom dessa var de huvudsakliga läsarna av deras skrifter. De skapade inte och lånade inte in termer om de fann dem i det levande språket. Om ett ord alltså användes bland folket i mer än en medicinsk betydelse, användes det också i läkarnas skrifter i dessa betydelser. Detta bekräftas av en jämförelse mellan medicinska termer och deras betydelser och LKŽ. Det framgår att de flesta medicinska betydelserna är belagda i det levande språket.
Den genomförda undersökningen bekräftar det teoretiska påståendet att semantisk derivation – benämning med ett allmänspråkligt ord – var det mest tillgängliga, enklaste och bekvämaste sättet (Прохорова 1996: 13–14) i det inledande skedet av många terminologiers utveckling, eftersom urvalet av språkliga medel för att benämna specialiserade begrepp inte var stort. Detta sätt är, som framgår av genomgången av det undersökta materialet, också kännetecknande för det inledande skedet av den litauiska medicinska terminologins utveckling.
Det bör sägas att de medicinska termer som benämner mer än ett begrepp inte är många i de genomgångna texterna från den undersökta perioden. Detta bekräftar vissa forskares påstående att polysemi är ett sällsynt fenomen inom medicinsk terminologi (Сакаева 2017: 111; jfr Соколова, Кириллова 2017; Бекишева, Грошева 2017).
114
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 18
Frågan om polysemi hos medicinska termer i slutet av XIX – början av XX århundradet
SAMMANFATTANDE SLUTSATSER
Polysemi är inte särskilt kännetecknande för det inledande skedet av den litauiska medicinska terminologins utveckling – i ett ganska omfattande källmaterial (98 populärvetenskapliga texter om medicin och hälsa från slutet av XIX – början av XX århundradet, av varierande omfång och skrivna av olika läkare, granskades) påträffades endast elva termer som läkarna använde i mer än en medicinsk betydelse.
Det fastställdes att gränserna för vissa medicinska termer under den undersökta perioden inte var särskilt strikt avgränsade. Sådana termer har inte de grundläggande kännetecken som är typiska för vetenskapliga termer, exempelvis precision; de är underkastade det levande språkets lagar, eftersom läkarna hämtade och började använda dem därifrån.
Termers olika medicinska betydelser framträder helt först i kontexten eller genom att samma termer som använts i olika kontexter jämförs. Man kan alltså instämma i påståendet att kontexten har stor betydelse när polysema termer identifieras, eftersom det utan kontext skulle vara svårt att fastställa i vilken betydelse termen har använts.
Enligt LKŽ var de medicinska betydelserna hos merparten av de termer som läkarna använde i sina populärvetenskapliga texter kända i det levande språket.
De ord i det levande språket som används som polysema medicinska termer har övertagits av läkarna från detta språk i dessa betydelser. Man kan alltså hävda att de undersökta termerna ännu inte hade fjärmat sig från det levande språket och att deras polysemi uppstod i processen där det levande språkets ord terminologiserades; med andra ord uppstod de medicinska termernas polysemi ur det levande språkets ordpolysemi. När orden å andra sidan används i medicinska texter är de inte längre ord i det levande språket utan termer. Polysemin minskar alltså under terminologiseringsprocessen. Detta vederlägger påståendet att polysemi är utbredd inom terminologin.
Den genomförda undersökningen vederlägger den teoretiska insikten att en term med enkel morfologisk och ordbildningsmässig struktur tenderar till polysemi. Större delen av de behandlade medicinska termerna är avledningar, och en av dem är en sammansatt term.
Det har observerats att samma term i vissa fall har använts av mer än en läkare med olika medicinska betydelser. Det kan vara så att läkare som skrev senare texter hade kännedom om sina kollegors arbeten och helt enkelt övertog termerna i dessa betydelser.
Med avseende på kvantitativ polysemi dominerar binär polysemi i de undersökta texterna, det vill säga termerna används oftast med två olika medicinska betydelser. Ternär och kvaternär polysemi är inte karakteristisk.
Straipsniai / Articles
115
Page 19
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Med avseende på kvalitativ polysemi är intern facklig polysemi karakteristisk, det vill säga termerna används med olika medicinska betydelser inom ett och samma fackområde (medicinen).
Det finns uttryck för författarrelaterad polysemi. Det förekommer nämligen fall där användningen av termer i mer än en betydelse kan betraktas som ett individuellt eller tillfälligt fenomen. Detta är uppenbart även i de fall då termernas medicinska betydelser inte är belagda i LKŽ; därför kan man anta att de betydelserna har tilldelats termen av den läkare eller de läkare som använde den i sin text eller sina texter.
De medicinska termer som förekommer använda i mer än en betydelse visar att vissa medicinska begrepp ännu inte var etablerade och fullt ut utkristalliserade i det inledande skedet av den litauiska medicinska terminologins utveckling.
Man kan inte instämma i påståendet att en polysem term inte är en term. De termer från det inledande skedet av den litauiska medicinska terminologins utveckling som har behandlats bör betraktas som termer, eftersom de tydligt benämner specifika medicinska begrepp.
FÖRKORTNINGAR
A – Aušra Art – Artojas BK – Biržų kalendorius BL – Om den dåliga sjukdomen eller syfilis (franska) ChA – Om kolera och hur man skyddar sig mot den ChK – Kolera och kampen mot den Dž – Lungsot Gdt – Läkaren GŽK – Hur liv yttrar sig i människokroppen KMŠK – Kolera, pest, tyfus och dysenteri KU – Hur man håller sig frisk under våren, sommaren, hösten och vintern LB – Den litauiska rösten LimpL – Smittsamma sjukdomar och hur man skyddar sig mot dem LytL – Sexuella sjukdomar och hur man skyddar sig mot dem MG – Medicin och natur NG – Husläkaren PP – Första hjälpen vid olycksfall PM – Råd till kvinnor som vill vara friska RČ – Smittkoppsvaccination RP – Surmjölk av professor Mečnikov SG – Vad man ska göra för att vara frisk och leva länge
116
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 20
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiareikšmiškumo klausimu
Svk – Hälsan Šlt – Källan U – Lantbrukaren V – Varpas Vlt – Hoppet VŽ – Vilniusnyheter ŽK – Hur människokroppen är uppbyggd ŽL – Människans sjukdomar
ŠALTINIAI
[A. S.] 1906: Nešvarumas ir užsikrėtimas. – Lietuvos ūkininkas 19, 253–254.
[A. V.] 1905: Apie vidurių šiltinę ir kaip nuo jos apsisaugoti. – Vilniaus žinios 118, 4.
[A. V.] 1905: Ką valgyti žiemą? – Vilniaus žinios 289, 3–4.
[A. V.] 1909: Kaip apsisaugoti nuo užsikrėtimo piktąja šiltine. – Šaltinis 10, 148–151.
[A. V.] 1909: Kaip gydyties prakaitavimu? – Šaltinis 14, 212–215.
[A. V.] 1905: Kaip privalo seni žmonės žiemą užlaikyti savo sveikatą? – Vilniaus žinios 286, 3.
[A. V.] 1909: Nuo ko dažniausia žmonės miršta. – Šaltinis 1, 4–7.
[A. V.] 1905: Saulės šviesos vertybė sveikatai. – Vilniaus žinios 225, 4.
[A. V.] 1915: Ta liga lot. azgaena faetido vadinama [...] (Klausimai ir atsakymai). – Gydytojas 1, 3.
[B.] 1896: Ką daryti nusideginus. – Ūkininkas 17, 131.
[B.] 1896: Kaip gydyti skilvio (pilvo) ir žarnų ligas. – Ūkininkas 4, 28–30.
[Bendraitis] 1895: Apie pasuitimą. – Ūkininkas 21, 165–167.
[D.] 1896: Kaip apsieiti sergant šiltine? – Ūkininkas 24, 188–189.
[daktaras A. V.] 1903: Dr. Fr. Esmarch. Pirmoji pagalba nelaiminguose atsitikimuose, išvertė daktaras A. V., Tilžė.
[Dr. A. V.] 1909: Kaip privalo užsilaikyti sergantis džiova, ir kas daryti, kad neužsikrėstų jąja sveikieji? – Šaltinis 20, 308–310; 21, 324–325.
Straipsniai / Articles
117
Page 21
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
[Dr. A. V.] 1899: Patarmės moterims, kurios nori būti sveikos, pagal Zielčaką parašė Dr. A. V., Tilžė
[Dr. A. Vileišis] 1910: Apie kolerą ir perspėjančias ją priemones. – Artojas 118, 65–66; 19, 69.
[Dr. A. Vileišis] 1910: Apie kūdikių auginimą. – Šaltinis 48, 756; 49, 772.
[Dr. A. Vileišis] 1912: Apie lisninkus. Pagal d-rą Mankauskį. – Artojas 37, 145–147.
[Dr. A. Vileišis] 1910: Apie maudymąsi atlapame ore. – Artojas 33, 125–126.
[Dr. A. Vileišis] 1913: Apšvietimo ir vaikų marumo skaitmenė įvairiose šalyse. – Šaltinis 46, 730.
[Dr. A. Vileišis] 1915: Difteritas. – Gydytojas 3, 9–12.
[Dr. A. Vileišis] 1914: Kaip privalo užsilaikyti sergantis džiova, ir kas daryti, kad neužsikrėstų jąja sveikieji? – Gydytojas 8, 29–32.
[Dr. A. Vileišis] 1910: Kaip reikia užlaikyti sveikos ir sergančios akys, Seinai.
[Dr. A. Vileišis] 1909: Kaip reikia užlaikyti sveikos ir sergančios akys. – Šaltinis 39, 612–614; 46, 723–724; 49, 772–773.
[Dr. A. Vileišis] 1918: Kas tai yra influenca ir iš ko ji atsiranda? – Tėvynės sargas 34, 4–8.
[Dr. A. Vileišis] 1912: Kokia privalo būti sergančių vaikų priežiūra. – Šaltinis 17, 264–266.
[Dr. A. Vileišis] 1911: Kova su vabzdžiais (vabalais), užsikrėčiamųjų ligų platintojais. – Šaltinis 6, 62–63.
[Dr. A. Vileišis] 1913: Oras ir klimatas ir jų svarbumas žmogaus sveikatai. – Artojas 27, 105–107; 28, 109–110; 32, 125–126.
[Dr. A. Vileišis] 1910: Plaučių džiova. – Artojas 28, 105.
[Dr. A. Vileišis] 1915: Rauplės arba Raupai. – Gydytojas 2, 5–8.
[Dr. A. Vileišis] 1913: Sibiro žaizda (Karbunkulas). – Artojas 47, 186–188.
[Dr. A. Vileišis] 1911: Skorbutas. – Šaltinis 30, 351–352; 31, 364–365.
[Dr. A. Vileišis] 1908: Suteikimas žmogui pirmosios pagalbos paprastų smalkčių apniktam. – Šaltinis 45, 707–708.
[Dr. A. Vileišis] 1911: Vanduo. – Šaltinis 39, 459–461.
[Dr. E. Draugelis] 1918: Naujoji liga. – Tėvynės sargas 36, 13–14.
118
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 22
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiiareikšmiškumo klausimu
[Dr. F. Matulaitis] 1911: Džiova. Alkohol(is), Chicago, Ill.
[Dr. J. Basanavičius] 1898: Medega musu tautiškai vaistinykystai, parupino Dr. J. Basanavičius, atspauda isz „Dirvos“, Shenandoah. Pa.
[Dr. J. Basanavičius] 1913: Follikulinas kaip purgatyvas (Nauji vaistai). – Medicina ir gamta 2, 20–21.
[Dr. K. Grinius] 1921: Žmonių ligos. – Sveikata 1, 1–4; 2, 1–3.
[Dr. K. Jokantas] 1912: Apie lavonų puvimą. – Šaltinis 21, 328–329.
[Dr. K. Jokantas] 1912: Kaip reikia maitinti vaikai nuo 3-čių metų. – Šaltinis 14, 211–212.
[Dr. K. Jokantas] 1910: Keletas žodžių apie bakterijas. – Artojas 15, 53–54; 25, 93–94.
[Dr. K. Jokantas] 1912: Mirtis. – Šaltinis 20, 312–313.
[Dr. K. Jokantas] 1912: Sušalimas ir atšalimas. – Šaltinis 8, 116.
[Dr.] 1897: Dizenterija arba kruvinas viduriavimas. – Ūkininkas 9, 131.
[Dr.] 1897: Rachitas arba angliškoji liga. – Ūkininkas 12, 183.
[D-ras A. Medinietis] 1905: Apie kudikių auginimą. – Vilniaus žinios 19, 2–3.
[D-ras A. Sketeris] 1911: Kila (hernia). – Sveikata 11, 1–7.
[D-ras A. Sketeris] 1912: Švarumas ir sveikata. – Pasiuntinys 5, 149–150.
[D-ras A. V.] 1909: Apalpimas ir pirmoji pagalba. – Žemdirbys 12, 9–10.
[d-ras A. V.] 1904: Apie blogają ligą arba syfilį (prancus), pagal d-ro M. Členovo veikaliėlį sutaisė d-ras A. V., Tilžė.
[D-ras A. V.] 1905: Apie cholerą, ir kaip apsisaugoti nuo jos. – Vilniaus žinios 77, 2–3.
[D-ras A. V.] 1905: Apie vidurių šiltinę ir kaip nuo jos apsisaugoti. – Vilniaus žinios 118, 4.
[D-ras A. V.] 1905: Atsakymas tiems, kurie per laiškus prašo ligonims atsiųsti vaistų. – Vilniaus žinios 29, 3.
[D-ras A. V.] 1907: Cholera ir kova su ja. – Vilniaus žinios 125, 2–3; 126, 2.
[D-ras A. V.] 1907: Difteritas, Vilnius.
[D-ras A. V.] 1907: D-ras Bor. Oks. Raupų čiepijimas, vertė D-ras A. V. – Vilniaus žinios 133, 2.
Straipsniai / Articles
119
Page 23
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
[D-ras A. V.] 1907: Ivan Tarchanov. Rūgštasai pienas prof. Mečnikov’o. – Vilniaus žinios 101, 2; 102, 2; 103, 2; 104, 2; 105, 2; 108, 2.
[D-ras A. V.] 1902: Kaip apsireiškia gyvastis žmogaus kūne?, sutaisė pagal Lunkevyčių D-ras A. V., Tilžė.
[D-ras A. V.] 1906: Ligonių gydymas senovėje. – Vilniaus žinios 281, 1–2.
[D-ras A. V.] 1905: Meningitis cerebrospinalis epidemica. – Vilniaus žinios 163, 3–4.
[D-ras A. V.] 1905: Vaisių vertenybė iš pusės hygienos. – Vilniaus žinios 192, 4.
[D-ras A. V.] 1909: Vaistai nuo uodų įkandimo. – Žemdirbys 12, 10.
[D-ras A. Vileišis, Dr. A. Vileišis] 1910: Aklybė, jos priežastis ir perspėjimo priemonės. – Artojas 39, 149–150.
[D-ras A. Vileišis, Dr. A. Vileišis] 1918: Kokia privalo būti sergančiųjų vaikų priežiūra. – Tėvynės sargas 21, 11; 26, 11–12.
[D-ras A. Vileišis] 1912: Apie drugio ligą. – Šaltinis 46, 727–728.
[Dr-as A. Vileišis] 1914: Apie ligą, drugiu vadinamą. – Gydytojas 11, 62–64.
[D-ras A. Vileišis] 1912: Apie niežus. – Šaltinis 49, 776.
[D-ras A. Vileišis] 1918: Apie plaučių džiovą. – Tėvynės sargas 7, 14–15.
[D-ras A. Vileišis] 1908: Apie plaukų slenkimą. – Vilniaus žinios 8, 4.
[D-ras A. Vileišis] 1908: Cholera. – Vilniaus žinios 154, 2–3; 155, 2–3; 159, 2–3; 160, 2–3.
[D-ras A. Vileišis] 1907: Dantį ir jų higijena. – Vilniaus žinios 217, 2.
[D-ras A. Vileišis] 1908: Džiova, jos priežastis ir išsiplėtojimas. – Vilniaus žinios 96, 4; 97, 3–4.
[D-ras A. Vileišis] 1918: Kaip gyventi, kad sveikam būti. – Tėvynės sargas 4, 14–15; 5, 15.
[d-ras A. Vileišis] 1906: Kaip užsilakyti pavasarį, vasarą, rudenį ir žiemą, pagal D-rą Med. L. Volbergą sutaisė d-ras A. Vileišis, Vilnius.
[D-ras A. Vileišis] 1905: Kas daryti kad sveiki butume ir ilgai gyventume, vertė iš lenkų kalbos D-ras A. Vileišis, Vilnius.
[D-ras A. Vileišis] 1915: Kas yra influenza ir iš ko ji atsiranda? Influencos gydymas. – Gydytojas 6, 22–24.
120
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 24
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiareikšmiškumo klausimu
[d-ras A. Vileišis] 1915: Limpamosios ligos ir Kaip nuo jų išsisaugoti?, parašė d-ras A. Vileišis, Kaunas.
[D-ras A. Vileišis] 1924: NamInis gydytojas. Trumpas paprasčiausių ligų aprašymas ir jų gydymas, antrasis pataisytas leidimas, Kaunas.
[D-ras A. Vileišis] 1908: Naminis gydytojas: Trumpas aprašymas prasčiausių ligų ir prasčiausių vaistų kovoje su jomis: / D. 1. Apie žmonių ligas ir jų gydymą, sutaisė D-ras A. Vileišis, Seinai.
[D-ras A. Vileišis] 1913: Oras ir klimatas ir jų svarbumas žmogaus sveikatai, Seinai.
[D-ras A. Vileišis] 1918: Rožė. – Tėvynės sargas 10, 14.
[D-ras A. Vileišis] 1914: Sveikatos dalykai. Apie žmogaus džumą. – Šaltinis 29, 435–437.
[D-ras A. Vileišis] 1912: Šaltos kojos – įvairių peršaldymų priežastis. – Šaltinis 1, 11.
[D-ras E. D.] 1915: Užkrečiamosios ligos. – Viltis 70, 2–3.
[D-ras F. Antaniukas] 1895: Ką daryti, kad sveiki būtume ir ilgai gyventume, vertė iš lenk. kalbos D-ras F. Antaniukas, Tilžė.
[D-ras F. Matulaitis] 1915: Lytiškos Ligos ir Kaip nuo jų apsisaugoti, parašė D-ras F. Matulaitis, antra, peržiūrėta ir pagerinta laida, So Boston, Mass.
[D-ras K.Grinius]1910: Rauplės (lot. Variola vera). – Sveikata 8, 1–8.
[D-ras K. Grinius] 1911: Apie drugio ligą. – Sveikata 2, 1–5.
[D-ras K. Grinius] 1911: Apie kurtumą. – Sveikata 8, 1–5.
[D-ras K. Grinius] 1910: Apie onanizmą. – Sveikata 12, 1–6.
[D-ras K. Grinius] 1909: Difteritas. – Sveikata 6, 1–8.
[D-ras K. Grinius] 1911: Triperis. – Sveikata 3, 1–7.
[D-ras K. Grinius] 1921: Žmonių ligos, Kaunas.
[D-ras K. Grinius] 1920: Žmonių ligos. – Sveikata 5–6, 1–4.
[D-ras K. Jokantas] 1910: Kam reikalingos pirtys. – Šaltinis 44, 694.
[D-ras med. P. Avižonis] 1920: Kova su limpančiomis ligomis, Raseiniai.
[D-ras P. Avižonis] 1913: Aklumas ir trachoma Lietuvoje. – Lietuvių tauta 2(2), 181–190.
[D-ras P. Avižonis] 1907: Keletas žodžių apie šundaktarius. – Vilniaus žinios 185, 2–3.
[Dr–as P. Avižonis] 1911: Pasigelbėjimas nelaiminguose atsitikimuose. – Ūkiškasis kalendorius 1911 metams, Brooklyn, N. Y., 62–66.
[D-ras S. Matulaitis] 1913: Anatomijos, fiziologijos, patologijos bei chemijos lietuviška terminologija. – Medicina ir gamta 2, 9–12.
[D-ras V. A.] 1901: Trumpi šneka apie limpančias ligas ir kaip nuo jų apsiginti, parašė D-ras V. A., Tilžė.
[Draugaitis] 1891: Apie rauples. – Ūkininkas 2, 77–84.
[D-ro P. Avižonies] 1913: Aklumas ir trachoma Lietuvoje: referatas skaitytas 1912 m. Lietuvių mokslo dr-jos visuot in. susirinkime, atspausdinta iš „Lietuvių tautos“, Vilnius.
[Drs. J. Bs.] 1883: Keli žodžiai apie kolerą. – Auszra 4, 110–113; 5, 138–143.
Dr. S. A. Knopf 1903: Džiova ir kova su ja: populiariškas konkursinis darbas apdovanotas ant kongreso Berlyne (24–27 gegužė 1899 m.) susirinkusio apsvarstyti kovos įrankius su džiova, sutaisė D-ras A. V., Tilžė.
Džiova Lietuvoj ir kova su ja: D-ro J. Bagdonavičiaus paskaita L. M. D-jos susirinkime. – Viltis 144, 1914, 1–2.
Girtuoklybė – mūsų rykštė, Vilnius, 1907.
Ką daryti, kad sveiki būtume ir ilgai gyventume, vertė iš lenk. kalbos D-ras F. Antaniukas, Tilžė, 1895.
Kaip apsieiti su ligoniu, vidurių šiltine susirgusiu? – Vilniaus žinios 122, 1905, 3–4.
Kaip apsireiškia gyvastis žmogaus kune?, sutaisė pagal Lunkevyčių D-ras A. V., Tilžė, 1902.
Kaip užsilaikyti pavasarį, vasarą, rudenį ir žiemą, pagal D-rą Med. L. Volbergą sutaisė d-ras A. Vileišis, Vilnius, 1906.
Kas daryti kad sveiki būtume ir ilgai gyventume, vertė iš lenkų kalbos D-ras A. Vileišis, Vilnius, 1905.
Kas reikia žinoti apie dž،ovą, iš vok. klb. vertė d-ras Bagdonavičius. – Viltis 62, 1913, 2–3.
Kas reikia žinoti apie džiovą, iš vokiečių kalbos vertė D-ras Bagdonavičius, Vilnius, 1913.
124
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 28
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiareikšmiškumo klausimu
Kas reikia žinoti apie dizovą, iš vokiečių kalbos vertė D-ras Bagdonavičius, Vilnius, 1920.
Kas reikia žinoti apie lyties ligas, vertė iš vokiečių kalbos D-ras J. Bagdonas, Kaunas, 1920.
Kas tai yra liga gumbas? – Ukininkas 4, 1896, 28.
Keli žodžiai apie niežus. – Zwiesa 3, 1888, 78–83.
Keli žodžiai apie alaus ir degtinės vartojimą. – Biržų kalendorius, 1913, 60–64.
Kolera, maras, šiltinės ir kruvinoji, parašė Karo gydytojas E. Draugelis, Vilnius, 1914.
Kolera. – Viltis 159, 1914, 2–3.
Kūdikių žindymas ir penėjimas, vertė Atgalainis, Tilžė, 1904.
Limpamosios ligos ir Kaip nuo jų išsisaugoti?, parašė d-ras A. Vileišis, Kaunas, 1915.
Mokykla ir užkrečiamosios ligos. – Šaltinis 3, 1912, 36.
Naminis gydytojas. Trumpas prasčiausių ligų aprašymas ir jų gydymas, antrasis pataisytas leidimas, Kaunas, 1924.
Naminis gydytojas: Trumpas aprašymas prasčiausiu ligu ir prasčiausiu vaistu kovoje su jomis: / D. 1. Apie žmonių ligas ir jų gydymą, sutaisė D-ras A. Vileišis, Seinai, 1908.
Pamokinimas kaip nūg cholieros gintiesi, vertė A. Sketeris, Tilžė, 1893.
Patarimai sveikatos dalykuose: [atsakymai į skaitytojų klausimus]. – Šaltinis 9, 1914, 140.
Patar mės moterims, kurios nori būti sveikos, pagal Zielčaką parašė Dr. A. V., Tilžė, 1899.
Patar mės moterims, kurios nori būti sveikos, pagal Zielčaką parašė Dr. A. Vileišis, 2-oji laida, Vilnius, 1906.
Perkaitimas nuo saulės spindulių ir stabligė nuo tvanko arba kaitros. – Vilniaus žinios 184, 1905, 4.
Rožė. – Aušra 32, 1915, 418–419.
Sveikatos reikalai. – Šaltinis 17, 1914, 258–262.
Šaltos kojos kaip priežastis įvairių peršaldymų. – Vilniaus žinios 146, 1906, 4.
Šiltinės. – Gydytojas 10, 1914, 37–40; 11, 1914, 61–62.
Škarlatina. – Vilniaus žinios 219, 1906, 3.
Straipsniai / Articles
125
Page 29
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Taisyklės palaikyti mokinių sveikatą namie ir mokykloje. – Šaltinis 43, 1913, 680–681.
Tarchanov Ivan 1907: Rūgštsąsai pienas prof. Mečnikovo. Įrankis liaudies sveikatos užlaikymui, vertė D-ras A. V., Vilnius.
Trumpi šneka apie limpančias ligas ir kaip nuo jų apsiginti, parašė D-ras V. A., Tilžė, 1901.
Užkrečiamosios ligos, parašė gydytojas E. D., Vilnius, 1914.
LITERATŪRA
Chromá Marta 2011: Synonymy and polysemy in legal terminology and their applications to bilingual and bijural translation. – Research in Language 9.1, 31–50. Prieiga internete: https://scholar.google.lt/citations?user=zMwcBXoAAAAJ&hl=lt&oi=sra [žiūrėta 2020-08-08].
Gaivenis Kazimieras, Keinys Stasys 1990: Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas: Šviesa.
Gangemi Aldo, Pisanelli Domenico M., Steve Geri 2000: Understanding Systematic Conceptual Structures in Polysemous Medical Terms. – Proc AMIA Symposium, 285–289. Prieiga internete: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2243923/pdf/procamiasymp000003-0320.pdf [žiūrėta 2020-08-06].
Keinys Stasys 1982: Terminų vienareikšmiškumas (idealas ir tikrovė). – Sintaksės ir semantikos klausimai: respublikinės ir mokslinės konferencijos, skirtos TSRS įkūrimo 60-mečiui, pranešimų tezės, 1982 m. spalio 4–5 d., Šiauliai, 89–90.
Laurén Christer, Myking Johan, Picht Heribert 1998: Terminologie unter der Lupe, Vienna: TermNet.
LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. G. Naktinienė, e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga internete: http://www.lkz.lt/.
MedŽ – Medicinos terminų žodynas, V. Astrauskas, S. Biziulevičius, S. Pavilionis, A. Vaitilavičius, A. Vileišis, spcredaktoriai A. Rimkūnas, G. Stasiulionytė, A. Šuminas, Vilnius: Mokslas, 1980.
Polysemy: Theoretical and Computational Approaches 2000, Edited by Yael Ravin and Claudia Leacock, New York: Oxford University Press. Prieiga internete: https://books.google.lt/books?hl=lt&lr=&id=Bt5gexKhIIQC&oi=fnd&pg=PR8&dq=Polysemy:+Theoretical+and+Computational+Approaches&ots=zbHBcMxq3R&–
126
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 30
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiareikšmiškumo klausimu
Sku jina Valentīna 2002: Latviešu terminoloģijas izstrādes principi, Rīga: LVI.
Stančienė Dalia Marija 2008: „Logos“. – Visuotinė lietuvių enciklopedija XIII, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 573.
Stunžinas Robertas 2009: Daugiareikšmiai ir homoniminiai statybos liaudies terminai. – Terminologija 16, 68–92.
Šalkauskis Stasys 1991: Raštai II: Filosofijos ir pedagogikos terminija, Vilnius: Mintis.
Ullmann Stephen 1951: The principles of semantics, Glasgow: Jackson.
Zemlevičiūtė Palmira 2009: Lietuvių medicinos terminologijos raida XIX amžiaus pabaigoje – XX amžiaus pradžioje: daktaro disertacija, Kaunas.
Ахманова Ольга Сергеевна 2005: Словарь лингвистических терминов, Москва: КомКнига.
Бекишева Елена Владимировна, Грошева Анна Алексеевна 2017: Эволюция лингвистического учения о многозначности и медицинская терминология. – Вестник Южно-Уральского государственного университета. Серия: Лингвистика 14, 41–47. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_28766368_39147775.pdf [žiūrėta 2020–08–12].
Вольберг Даниил Маркович 2017. Полисемия и омонимия в английской медицинской терминологии. – Филологические науки. Вопросы теории и практики 3–2(69), 74–78. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_28423160_47798135.pdf
Головин Борис Николаевич, Кобрин Рафаил Юрьевич 1987: Лингвистические основы учения о терминах, Москва: Высшая школа.
Гончарук Виктор Владимирович, Гущина Людмила Николаевна 2009: Пути развития полисемии и ее роль в медицинской терминологии. – Журнал Гродненского государственного медицинского университета 3(27), 123–125. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_19092106_63963143.pdf [žiūrėta 2020–08–12].
Гринев Сергей Викторович 1993: Введение в терминоведение, Москва: Московский лицей.
Даниленко Валерия Петровна 1977: Русская терминология: опыт лингвистического описания, Москва: Наука.
Straipsniai / Articles
127
Page 31
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
Емельянова Ольга Николаевна 2003: Омонимия и смежные явления. – Культура русской речи: энциклопедический словарь-справочник, Москва: Флинта: Наука, 390–392.
Емельянова Ольга Николаевна 2003: Полисемия. – Культура русской речи: энциклопедический словарь-справочник, Москва: Флинта: Наука, 486–488.
Зимовая Мария Владимировна 2011: Многозначность в терминологии: автореферат диссертации на соискание ученой степени кандидата филологических наук. Prieiga internete: https://static.freereferats.ru/_avtoreferats/01004916973.pdf [žiūrėta 2020–08–08].
Киселева Светлана Владимировна, Рослянова Татьяна Сергеевна 2013: К построению типологии многозначности терминов. – Вопросы когнитивной лингвистики 4(037), 115–122. Prieiga internete: https://cyberleninka.ru/article/n/k-postroeniyu-tipologii-mnogoznachnosti-terminov/viewer [žiūrėta 2020–08–08].
Кожанов Александр Александрович 2014: Реоднозначность полисемия и омонимия в юридической терминологии (на материале немецкого языка). – Вестник Брянского государственного университета 2, 351–357. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_23491603_66557290.pdf [žiūrėta 2020–07–21]
Маркович Вольфберг Данниил 2017: Полисемия и омонимия в английской медицинской терминологии. – Филологические науки. Вопросы теории и практики 3–2(69), 74–78. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_28423160_59707314.pdf [žiūrėta 2020–08–12].
Нашиванько Одьга Викторовна 2013: Виды семантической неоднозначности терминов медицинской косметологии в современном русском языке. – Вісник Дніпропетровського університету. Серія «Мовознавство» 11, Вип. 19, Т. 2, 138–143. Prieiga internete: http://www.dnu.dp.ua/docs/visnik/ffil/program_56a7dacb59dbf.pdf [žiūrėta 2020–08–08].
Сакаева Людмила Радиковна и др. 2017: Полисемия и омонимия в медицинской терминологии (на материале нозологических терминов английского и русского языков). – Вестник Северного (Арктического) федерального университета. Серия: Гуманитарные и социальные науки 6, 111–120. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_30764408_13983590.pdf [žiūrėта 2020–08–12].
128
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 32
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiareikšmiškumo klausimu
Соколов М. М., Кириллова Татьяна Сергеевна 2017: Полисемия в медицинской терминологии. – Современная наука теоретический и практический взгляд: материалы Международной научно-практической конференции, Москва: Перо, 86–89. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_32441316_75564706.pdf.
Суперанская Александра Васильевна, Подольская Наталия Владимировна, Васильева Наталия Владимировна 1989: Общая терминология: Вопросы теории, Москва: Наука.
Татаринов Виктор Андреевич 1996: Теория терминоведения 1: Теория термина история и современное состояние, Москва: Московский лицей.
Татаринов Виктор Андреевич 2006: Общее терминоведение: энциклопедический словарь, Москва: Московский Лицей.
Трегубов Андрей Николаевич 2011: Полисемия: проблемы и пути возможного решения. – Знание. Понимание. Умение 1, 179–183. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_163555333_55116403.pdf [žiūrėta 2020-07-31].
Ходакова Анастасия Генадьевна 2009: Полисемия термина как следствие полисемии его общеупотребительного источника. – Научный вестник Воронежского государственного архитектурно-строительного университета. Серия: Современные лингвистические и методико-дидактические исследования 12, 120–129. Prieiga internete: https://elibrary.ru/download/elibrary_12993086_85482613.pdf [žiūrėta 2020-07-31].
Шетле Тайбат Владимировна 2009: Полисемия и омонимия в терминологии (на примере англоязычных терминов банковского дела). – Известия высших учебных заведений. Поволжский регион. Гуманитарные науки 3(11), 104–111. Prieiga internete: https://cyberleninka.ru/article/n/polisemiya-i-omonimiya-v-terminologii-na-primere-angloyazychnyh-terminov-bankovskogo-dela/viewer [žiūrėta 2020-08-08].
Straipsniai / Articles
129
Page 33
PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ
On Polysemy of Medical Terms of Late 19th – Early 20th Century
SUMMARY
The article discusses the polysemous medical terms used by Lithuanian doctors in medical and healthcare publications written in popular scientific style at the end of the 19th century and the beginning of the 20th century.
It was found that polysemous terms were not very common at the initial stage of the formation of Lithuanian medical terminology – out of a rather large number of sources (98 medical publications of different scope and different authors/doctors were reviewed), only eleven terms used in multiple meanings were found, e.g., veidas “facies” and “zygoma”, pilvas “venter” and “gaster”, pilvelis “ventriculus” and “gaster”, nosis “nasus” and “naris”, kruvinas viduriavimas “dysenteria” and “diarrhoea cruenta”, drugys “malaria” and “febris intermittens”, dusulys “dyspnoea” and “asthma bronchiale”, vab a lelis “parasitus” and “microbium”, sėkla “ligų užuomazga” and “sperma”.
It was established that the boundaries of certain medical terms of the period under analysis were not very strictly defined. They followed the laws of general language, as they were taken from it by doctors themselves.
Different medical meanings of terms fully reveal in the context only or when the same terms used in different contexts are compared.
The words of general language taken by doctors with different meanings associated with them are used as polysemous medical terms. Consequently, the terms under discussion had not yet departed from general language, and their polysemy originated from it in the process of terminologization or, in other words, the polysemy of medical terms derived from the polysemy of general-language words. On the other hand, when used in medical texts, they are no longer general-language words but terms. Hence, we can say that polysemy reduces as we move along the road of terminologization. It denies the assertion that polysemy is widespread in terminology.
The study rejects the theoretical insight that the term of simple morphology and formation is prone to polysemy. A greater part of the medical terms in question are derivatives, one of them is a composite term.
It was observed that in some cases several doctors used the same term in different medical meanings. It is likely that the authors/doctors of later texts were familiar with the works of their colleagues and simply took those terms with the meanings associated with them.
The texts under analysis are dominated by binary polysemy, i.e., the terms are usually used in two different medical meanings. Ternary and quaternary polysemy is not a characteristic feature, though isolated cases of such polysemy were found as well.
130
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII
Page 34
XIX a. pab. – XX a. pr. medicinos terminų daugiareikšmiškumo klausimu
The terms are used in different medical meanings in the domain of the same subject (medicine).
Certain manifestations of the so called author’s polysemy were identified. There are cases when the use of terms in multiple meanings may be considered an individual or random phenomenon. It is commonplace in such cases when the medical meanings of terms are not established in the Lithuanian academic dictionary, and we can thus assume that the doctor(s) using the term in the text(s) assigned those meanings to the term at his/her/their discretion.
Occasional use of medical terms in several meanings shows that at the initial stage of the formation of Lithuanian medical terminology certain medical concepts were not yet established and crystallized.
The theoretical assumption that polysemous terms should not be considered terms cannot be supported. The medical terms under discussion should be considered terms, because they clearly indicate specific medical concepts.
