This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.
Valensen hos verbet atvirauti och substantivet atviravimas i nutida litauiska
ANMÄRKNING
Föremålet för denna artikel är verbet atvirauti och dess avledning – substantivet atviravimas. Syftet är att, med utgångspunkt i material från Dabartinės lietuvių kalbos tekstyno (DLKT), klargöra dessa ords kombinerbarhet ur ett valensperspektiv. Studien visade vilken inverkan semantiken och grammatiken hos adjektivet atviras samt hos predikat från det minimala lexikala semantiska fältet har på valensen hos atvirauti (-avimas). Det visade sig att atvirauti (-avimas) kännetecknas av trefaldig valens.
Föremålet för denna artikel är verbet atvirauti och dess substantiviska avledning atviravimas. Syftet är att undersöka deras kombinerbarhet ur ett valensperspektiv med hjälp av data från Corpus of Contemporary Lithuanian Language. Forskningsresultaten visar att valensen hos atvirauti (atviravimas) påverkas av semantiken och grammatiken hos adjektivet atviras och predikaten inom dess minimala lexikala semantiska fält. Det observerades att verbet atvirauti (substantivet atviravimas) uppvisar trefaldig valens.
Syftet med denna artikel är – med utgångspunkt i uppfattningen om den verbcentrerade satsmodellen och valensteorins principer – att fastställa valensen hos verbet atvirauti och dess abstraktum (atviravimas). Undersökningen bygger på empiriskt material som samlats ur Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas (DLKT), sammanställt av Centrum för datorlingvistik vid VDU i Kaunas (se del 2). För att uppnå syftet ställs följande uppgifter: a) att kort behandla valensen hos de ord som ingår i det minimala lexikaliskt-semantiska fältet för verbet atvirauti (–avimas) (se del 1 nedan); b) att, med stöd av exempel ur DLKT (se del 2), analysera valensen hos olika former av atvirauti (–avimas) och överväga vilken inverkan valensen hos det motiverande ordet (atviras) och predikaten från det lexikaliskt-semantiska fältet har på den (se del 3). Slutligen sammanfattas helheten (se del 4). Såvitt känt har atvirauti (–avimas) inte undersökts ur denna synvinkel.
Den använda undersökningsmetoden består av tolkning samt deskriptiv-analytisk, grammatisk och semantisk analys.
Eftersom atvirauti (atviravimas) har valts som studieobjekt kan det kort sägas att valens är den egenskap hos ett ord som bestäms av dess betydelse och innebär att ett visst antal tomma platser öppnas, vilka i en sats eller fras fylls av ord och deras former, eller deras motsvarigheter, med en viss betydelse (jfr Sližienė 1994: 16; Vaičiulytė-Semėnienė 2001: 19, 46 och där citerad litteratur).
Valens förbinds med tre nivåer: en abstrakt nivå inom logisk semantik och två konkreta språkliga nivåer – syntax och lexikal semantik. På den logisk-semantiska nivån fastställs antalet tomma platser hos ett ord och de möjliga aktanternas semantiska funktioner; på syntaktisk nivå fastställs de valentiella aktanternas grammatiska form samt deras obligatoriskhet eller fakultativitet; på den lexikalsemantiska nivån fastställs de valentiella aktanternas semantik. Utöver de valentiella syntaktiska aktanterna, vars obligatoriskhet och fakultativitet fastställs i satsen, skiljer man ut fria led – satsord som inte bestäms av ordets betydelse och inte hör till dess valens. Fria led fyller inte de tomma platser som predikatet öppnat; deras samband med predikatet bestäms av den grammatiska förmåga som är karakteristisk för det som en viss ordklass att ansluta andra ord och deras former (Sližienė 1994: 35). Obligatoriska syntaktiska aktanter kan inte utelämnas i satsen, eftersom satsen blir ogrammatisk om de utelämnas. Med de obligatoriska syntaktiska aktanterna uttrycks den del av situationen som är viktigast och mest relevant för ordets betydelse (Sližienė 1994: 31). Fakultativa syntaktiska aktanter är sådana som kan utelämnas i satsen, medan satsen förblir grammatisk och begriplig. Satser utan fakultativa aktanter betyder ungefär detsamma som satser med dem, eftersom de fakultativa aktanterna är implicerade i själva ordets betydelse (Sližienė 1994: 35). Det erkänns att det inte finns någon skarp gräns mellan obligatoriska och fakultativa aktanter och fria led (Hentschel, Weydt 1994: 345).
76
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX
Page 3
Atvirauti, atviravimas valentingumas dabartinėje lietuvių kalboje
Leksemet atvirauti finns inte upptaget i de viktigaste förklarande litauiska ordböckerna: i Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (BLKŽ), Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (DLKŽė) och den akademiska Lietuvių kalbos žodynas (LKŽė). Däremot finns atvirauti ’vara öppen’ belagt i Lietuvių kalbos žodyno Papildymų kartoteka (LKŽPapK) (se 1). Som en separat artikel har atvirauti ’vara öppen, berätta öppet’ tagits med i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas (ND) (se 2). ND innehåller också artiklar med exempel på besläktade ord till atvirauti (paatvirauti, paatviravimas) (se 3).
1) Eftersom hon misstänkte att atvirauti – var oförsiktig, frågade hon: – Så, köper ni eller inte? („Švyturys“ 1982-12-18)
2) V. Adamkus berättar i sin bok öppet om sin och A. Adamkienės hälsa [rubrik] (delfi.lt)
3) John Hoberman, som arbetar vid Voice Film, paatviravo att han efter att ha lämnat filmpremiären i Cannes kände sig ”ljus, förnyad och ofattbart lycklig”. (bernar-dinai.lt (ur: „Naujasis židinys-Aidai“)
Av adjektivet atviras, –a¹ har atvirauti ’vara öppen, berätta öppet’ bildats och är förbundet med betydelsen hos atviras ’3. en som berättar allt, uppriktig’ (DLKŽė), ’9. en som berättar allt om sig själv, utan hemligheter’ (LKŽė) (se 4, 5).
4) Han är alltid atviras mot mig och berättar allt, rš. (LKŽė)
5) Expeditören var atviras mot mig, och jag dolde också föga för honom J.Dov. (LKŽė)
Av beskrivningen av litauiska adjektivs valens framgår att, enligt det empiriska materialet, betecknas den aktant hos adjektivet öppen ‘uppriktig, som berättar allt’, vilken motsvarar subjektet, med nominativ eller med den av samordningsmarkören³ bestämda kasusformen, medan den aktant som motsvarar det indirekta objektet kan uttryckas med dativ och konstruktionen med prepositionen med (Vaičiulytė-Semėnienė 2001: 79, 87). Den syntaktiska aktant som i meningen variativt betecknas som indirekt objekt är fakultativ (i de citerade exemplen 6–9 står den inom parentes). Abiem
¹ När artikeln fortsättningsvis talar om olika genus hos detta eller något annat adjektiv anges för enkelhetens skull endast maskulinum – adjektivets omarkerade genus.
² Det semantiska sambandet mellan adjektiven nuoširdus och atviras framgår också av Jono Paulauskos Sisteminis lietuvių kalbos žodynas (SisŽė): båda adjektiven hör till nuoširdumo-fältet, där även tiesus, tiesiaširdis, tiesiakalbis, tiesmukas, atviraširdis, atlapaširdis med flera nämns.
³ För en utförligare behandling av kongruens, begreppen kongruensstyrande och kongruensmottagande led, som ligger till grund här, se Semėnienė (2003: 38–42).
Straipsniai / Articles
77
Page 4
LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ
i båda fallen är den semantiska öppen valensen densamma: subjektet motsvarar percipienten⁴, medan det indirekta objektet motsvarar beneficienten⁵ (se 4–7). Kort sagt är den syntaktiska valensen hos det tvåvalenta öppna Nom, Dat / medInstr⁶, medan den semantiska är [Pcp, B]. Semantiskt sett hör detta adjektiv, liksom uppriktig och andra, till gruppen av adjektiv som betecknar en persons sympatier, välvilja eller antipati gentemot en annan person (Vaičiulytė-Semėnienė 2001: 79, 87, 99). Exemplen 6–9 visar att den semantiska och syntaktiska valensen hos adjektiven öppen och uppriktig liknar varandra. Detta framgår också av DLKŽ, där adjektivet uppriktig definieras som ’välvillig; öppen’.
6) Han (mot alla)var öppen och uppriktig. (citerat från Vaičiulytė-Semėnienė 2001: 80)
7) Joniukas, som alltid hade varit så barnsligt öppen (mot sin mor), berättar nu ingenting mer för henne. (citerat från samma ställe, 87)
8) Men ni, herr Petras, är du nu (mot mig) inte uppriktig. (citerat från samma ställe, 88)
9) Under denna sällsynta stund av öppenhet var han (mot henne) uppriktig. (citerat från samma ställe, 35)
Vid en jämförelse mellan exemplen 1–3 och 4–7 framgår att det i betydelsen hos adjektivet öppen expliciterade innehållet i det (utsagda) yttrandet (säga) – kontentyven⁷ – är en fri medlem (se 4, 7), som uppenbarligen inkluderas i valensstrukturen hos öppna sig (se 2, 3; se vidare). Huruvida kontentyvens fria medlem påverkar uttrycket för det indirekta objektet i satser med öppen och hur (eller om) detta skulle kunna hänga samman med Vilmos Ágels (2000: 211–212) hypotes – att predikatets syntaktiska aktanter kan vara lexikaliserade, grammatikaliserade fria medlemmar – är ett ämne som förtjänar en separat undersökning. I denna artikel ställs följande frågor: vilken är den syntaktiska och semantiska valensen hos öppna sig och vilken (om någon) inverkan har valensen hos grundordet (öppen) och hos lexem som är nära semantiskt besläktade med det (uppriktig, säga, berätta och andra) på den? Den sistnämnda frågan motiveras av undersökningen av valensen hos fäst (-het) (Vaičiulytė-Semėnienė
⁴ Percipient [Pcp] – funktionen hos den som upplever ett psykiskt tillstånd, kännetecknande för levande varelser som uppfattar verklighetens företeelser, har en viss inställning till dem och reagerar psykologiskt på dem (Sližienė 1994: 21; Vaičiulytė-Semėnienė 2001: 32).
⁵ Beneficient [B] – adressatens eller innehavarens funktion, huvudsakligen kännetecknande för levande varelser, särskilt personer, till vars fördel eller nackdel något är eller blir (Vaičiulytė-Semėnienė 2001: 32, jfr Sližienė 1994: 21).
⁶ Ur språknormens synpunkt är konstruktionen med prepositionen su en sekundär (partiell) normvariant och kan vid behov användas i standardspråket. Företräde ges dock åt normens primära (neutrala) variant – dativ (se KP2 S2 2003: 98; Miliūnaitė 2022: 535).
⁷ Kontentyv [Con] – funktionen hos innehållet i ett tillstånd eller en egenskap, kännetecknande för olika föremål och företeelser (Vaičiulytė-Semėnienė 2001: 32, jfr Sližienė 1994: 22).
78
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX
Page 5
Atvirauti, atviravimas valentingumas dabartinėje lietuvių kalboje
2023), där predikat från det lexikala semantiska fältets semantik och grammatikens inverkan på valensen visas.
När man söker svar på frågorna är det också, utöver det redan nämnda uppriktiga, viktigt att hänvisa till definitionerna av uttala sig, berätta i ordböckerna och deras valens. I DLKŽe hänvisas exempelvis från leksemet uttala sig till den första betydelsen av säga (dvs. säga – ’1. uttrycka en tanke eller åsikt i ord (eller skrift)’), medan den andra betydelsen av uttala sig definieras som ’2. erkänna⁸’. Av den akademiska LKŽe framgår att de reflexiva formerna av säga kan användas i flera betydelser: ’12. berätta om sig själv’ (se 10), ’13. erkänna’ (se 11), ’14. bekänna’ (se 12), ’15. tillkännage sig; göra sig känd, meddela’ (se 13) eller ’16. bok. uttrycka sin ståndpunkt’ (se 14).
10) Hon har nästan ingen människa som hon skulle kunna uttala sig för om sina bekymmer I.Simon. (LKŽe)
11) Han uttalade sig till henne att han älskade henne KII28. (LKŽe)
12) Det är klart att somliga tyckte mycket om att de inte längre behövde bekänna sina synder för prästen Blv. (LKŽe)
13) Jag tillkännager för er att jag är från Samogitien Jn. (LKŽe)
14) När samtalet kom in på upproret uttalade Bytautas öppet sig vara emot upprorsidén V.Myk-Put. (LKŽe)
I både DLKŽe och LKŽe anges den första betydelsen av verbet berätta som ’beskriva någon händelse, något som inträffat’ (se 15, 16, jfr 3).
15) Han berättade inte om sina problem för någon. (DLKŽe)
16) Den verkliga sanningen berättar den gamle mannen Jsv. (LKŽe)
Av Nijolė Slėžienės Litauiska verbens valensordbok (LKVJŽ) (Slėžienė 1998: 130) framgår att verbet uttala sig, använt i betydelserna ’1. berätta om sig själv’ (se 17), ’2. a) meddela muntligen, uttrycka; presentera sig; b) erkänna’ (se 18), är trivalent, medan betydelsen ’3. uttrycka sin ståndpunkt, instämma eller inte instämma’ (se 19) är bivalent. Således omfattar uttala sig också (en del av) berätta (om sig själv)s semantik och grammatik (se nedan).
17) Hon har nästan ingen människa som [hon] skulle kunna uttala sig om sina bekymmer (jfr om sina bekymmer). (citerat från Slėžienė 1998: 130)
18) Barnet uttalade sig för modern att det hade slagit sönder koppen / att han hade slagit sönder koppen (om den borttappade gåsungen). (citerat från samma ställe, 130)
19) För den föreslagna kandidaten (mot den föreslagna kandidaten) uttalade sig alla talare. (citerat från samma ställe, 130)
⁸ För en utförligare redogörelse för valensen hos verbet erkänna i betydelserna ’1. uttrycka sin skuld’, ’2. säga sanningen om sig själv’, se LKVJŽ (Slėžienė 1998: 257), t.ex. Hon skulle inte erkänna för någon att hon tycker om honom.
Straipsniai / Articles
79
Page 6
LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ
Av exempel 17 framgår att uttala sig kräver ett agenssubjekt betecknat med nominativ9, ett indirekt objekt uttryckt med dativ som motsvarar beneficientens funktion, samt variativt ett innehållsobjekt (direkt objekt) som betecknas med ackusativ, en konstruktion med prepositionen om eller en bisats. Enligt den andra betydelsen av uttala sig uttrycks de valenta aktanterna i exempel 18 av ett agenssubjekt betecknat med nominativ, ett indirekt beneficientobjekt uttryckt med dativ, och variativt – genom en konstruktion med prepositionen om, ett particip, ett gerundium eller en bisats – ett innehåll som betecknas med en sådan konstruktion. Den aktant som motsvarar beneficienten är fakultativ. Exempel 19 visar att subjektet till det tvåvalenta uttala sig också är agentivt, medan objektet, betecknat med en konstruktion med prepositionen för eller emot, motsvarar innehållet.
Med stöd av LKVJŽ (Sližienė 1998: 123–124) och exemplen där (se 20–22) kräver verbet pasakoti ett agentivt subjekt markerat med nominativ, ett indirekt beneficientobjekt uttryckt med dativ samt, variabelt, ett innehållsobjekt (direkt objekt) markerat med ackusativ, konstruktionen med prepositionen apie, ackusativ med particip eller gerundium, particip, gerundium eller bisats. Liksom i fallet med pasisakyti är aktanten markerad med dativ fakultativ.
20) Virpša nesivaržydamas jai pasakoja ciniškus anekdotus. (cituojama iš Sližienė 1998: 124) 21) Mano tetulė dažnai mums pasakodavo apie praeitį. (cituojama iš ten pat, 124) 22) Papasakok, kaip ten buvo. (cituojama iš ten pat, 124)
I Antanas Lyberis Sinonimų žodynas (SŽe) framgår att pasakoti är en av synonymerna till kalbėti10 ‘att beskriva en händelse eller ett skeende, att framföra tankar’. Mot bakgrund av det som sagts kan man anta att verbet atvirauti fakultativt kräver en beneficient i dativ, medan den nödvändiga aktant som motsvarar innehållsfunktionen kan markeras på fler sätt än vad som illustreras i ND.
2. UNDERSÖKNINGSMATERIAL
Större delen av DLKT består av skrivna, ofta redigerade texter på olika genrer (publicistik, skönlitteratur, facklitteratur eller administrativ litteratur). Exempel på talspråk är uppenbart färre där. Exempel med
9 Agent [A₁] – funktionen som initiativtagare till eller utförare av en handling, typisk för levande varelser (Sližienė 1994: 19).
10 Mer om kalbėtis valens, se LKVJŽ (Sližienė 1994: 330–331).
80
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX
Page 7
Atvirauti, atviravimas valentingumas dabartinėje lietuvių kalboje
med olika former av de ord som behandlas i artikeln genom att i DLKT:s fält för avancerad sökning skriva in öppen och välja kriteriet ordets mitt. Tabell 1 visar hur de 303 (in)finitiva formerna av öppenhjärtigt tala som hittades fördelar sig efter genre. Det framgår att majoriteten av exemplen (251, eller 83 procent) kommer från publicistisk text, betydligt färre från skönlitteratur (41, eller 14 procent), och enstaka fall (10, eller 3 procent) från facklitteratur. I talspråk hittades endast 1 exempel, medan det inte fanns några i administrativt språk.11
I DLKT hittades 39 exempel med talspråkliga former av verbalsubstantivet (se tabell 2). Liksom i fallet med atvirauti finns det inga exempel i det administrativa språket. Inte heller hittades några exempel från talspråket. Flest exempel med former av atviravimas kommer från publicistiken (21, eller 54 procent), betydligt färre från facklitteraturen (12, eller 31 procent) och skönlitteraturen (6, eller 15 procent).
² TABELL. Olika atviravimas-former i DLKT-korpusen
Korpusdel | Atviravimas form | Antal belägg | Totalt antal belägg Skönlitteratur | atviravimas 2; atviravimo 2; atviravimų 1; paatviravimas 1 | 6 Facklitteratur | atviravimai 2; atviravimas 2; atviravimo 5; atviravimui 1; atviravimą 1; paatviravimai 1 | 12
82
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX
Page 9
Atvirauti, atviravimas valentingumas dabartinėje lietuvių kalboje
Korpusdel | Atviravimasform | Antal belägg | Totalt antal belägg Publicistik | atviravimai 7; atviravimas 4; atviravimo 2; atviravimu 1; atviravimui 1; atviravimus 3; atviravimą 1; atviravimų 1; paatviravimų 1 | 21 Totalt | 39 | 39
Således används olika atvirauti (atviravimas)-former i meningen oftast i publicistiken, till vilken enligt DLKT¹² räknas allmän periodisk press, populär periodisk press, vetenskaplig periodisk press, böcker (autobiografier, memoarer, hågkomster, krönikor, annaler, dagböcker, brev, essäer, uppsatser och andra) med mera. Nedan behandlas exemplen inte separat utifrån funktionella stilar.
3. VALENS HOS OLIKA ATVIRАUTI (-IMAS)-FORMER
Innan man med utgångspunkt i DLKT börjar undersöka semantiken och grammatiken hos atvirauti är det viktigt att säga att man i denna korpus också kan hitta enstaka exempel med en annan avledning av adjektivet atviras – atvirėti (-ėjimas) ‘bli öppen’ (se 23, 24). Att adjektivet atviras verbaliseras visar också exempel som utan svårighet hittas i Google-webbläsaren, både med formerna atvireti (se 25, 26) och atvirauti (se 27, 28)¹³.
23) Tävlingen visade att skolelever vill vara aktiva medlemmar av vårt öppnande samhälle. 24) Vilka processer av samhällsöppnande har ni på senare tid lagt märke till?samhällets öppnande processer?
¹² Läst [2023-10-10] här: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/menu?page=about. ¹³ Jfr. VLKK:s åsikt: ”Ordet atvirauti kommer vi förmodligen inte att undvika, men det bör inte förvandlas till en utsliten kliché som tränger undan andra uttrycksmedel: öppet berätta, tala öppet, vara öppen och så vidare.” (citerat från: https://vlkk.lt/konsultacijos/4226-atvirauti).
Straipsniai / Articles
83
Page 10
LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ
25) I dag måste den kristneöppna sig för Kristus och världen¹⁴. 26) Kulturenoch samhällslivet i allmänhet öppnar sig¹⁵. 27) För omgivningen eller familjemedlemmaröppnar jag mig inte särskilt. Jag rapporterar bara kort till min bästa vän om vi umgås den här veckan eller inte¹⁶. 28) Ni borde vara mer selektiva med vem ni kan öppna er för och vem ni inte kan¹⁷.
Exemplen i DLKT med former av öppna sig (-ande) visar att adressaten, som man öppnar sig för och/eller med, vanligtvis framgår av (sats)kontexten (se 29, 30). Det finns exempel där adressaten anges i satsen (se 31–33). Vid första anblicken verkar det som om den i exempel 33 inte bara skulle kunna uttryckas med en med-konstruktion, utan också med dativ (se nedan).
29) Sedan dess har vårt förhållande blivit kallt, kanske inte kallt, men slutet. Jag slöt mig inom mig, och hon försökte inte heller öppna sig (jfr för mig, med mig). 30) – Män, ni har räddat mig, – öppnade klubbmedlemmen Edna sig. 31) – Kalentovas är som en far för mig, – öppnade nyinflyttad för sina nya grannar. 32) Och började gnugga ögonlocken. Sedan täckte han ansiktet med handflatorna och stödde armbågarna mot bordet. Han tittade på mig genom fingrarna. Jag började skratta. Vad gör jag här? Jag öppnar mig för en trött typ, som låtsas vara intresserad. – Inte alls intressant. Äckligt. 33) Även om det naturligtvis finns saker som inte går att förlåta, är det bättre att inte säga dem. Det är viktigt vem (jfr vem) och i vilken miljö du öppnar dig för.
Innehållet i att öppna sig kan också framgå av (sats)kontexten (jfr 30, 31, 33, 34). Ur valenssynpunkt är exempel 35–38 betydligt viktigare, eftersom de visar att kontentet inte bara uttrycks med en om-konstruktion (se 35) eller en bisats (se 36, 37), utan också med en participkonstruktion (se 38). En sådan uttrycksform för kontentet kan kallas innehållsinstrumentalis (se 39).
34) Under hela sitt liv besökte han sällan läkare. För bara tre år sedan hade en hjärtinfarkt fällt honom. Den fortfarande pigge, sympatiske värden öppnade sig (jfr öppnade sig, att en hjärtinfarkt hade fällt honom för tre år sedan), och hans tal var fyllt av många allvarliga fakta och datum. 35) Han var inte benägen att öppna sig om de genomförda förhandlingarna, men angav att om bara fackföreningen hade velat, skulle lönerna inte ha höjts.
Atvirauti, atviravimas valentingumas dabartinėje lietuvių kalboje
36) [Hon] bjöd in [honom] till en utställning med målningar i foajén på palatsets andra våning. Denna överraskning illustrerade traditionen väl, särskilt eftersom skådespelerskan som presenterade sina målningar öppnade sig och berättade att tavlorna var som enmansföreställningar, som hon skapar under sömnlösa nätter när spänningen från scenen ännu inte har lagt sig.
37) Starka människor som når långt kan också vara överraskande känsliga. Varannan modell som blivit erkänd över hela världen öppnar sig i en intervju (jfr erkänner), att hon i barndomen trodde att hon var mycket ful.
38) Ofta kommer flickor fram till mig efter föreläsningarna flickor och berättar att de har utsatts för sexuellt våld, öppnar sig och säger att de vill fly hemifrån eller antyder att deras väninnor lider av anorexi eller missbrukar alkohol.
39) Journalisten konstaterade att cheferna för köpcentrumen inte är särskilt benägna att öppna sig i denna fråga (jfr om denna fråga).
När man jämför de tillgängliga exemplen 30, 31, 40–43 med exempelvis 44–46 kan man spåra hur valensen hos öppet säga, berätta (och dess former) öppna sig, i betydelsen ‘säga öppet, berätta (öppet)’, har formats och är förknippad med det ovan nämnda säga, berätta (öppet). Mer konkret kräver det trivalenta öppna sig ett agentivt subjekt, ett benefaktivt indirekt objekt och ett kontentobjekt, uttryckt med prepositionen om, en participkonstruktion eller en bisats. Syntaktiskt är benefaktivet, som markeras med dativ, fakultativt (jfr 30–32 och 36–39). Samma semantiska och syntaktiska valens hos öppna sig skulle också föreligga i de fall då predikatet i fråga genom säga (öppet) närmar sig bekänna-semantiken och -grammatiken ‘2. säga sanningen om sig själv’ (jfr 37, 47–49, se även fotnot 9).
40) ”Då känner jag att jag verkligen har semester”, – öppnar sig den kvinna som varje dag plikttroget lagar lunch i Litauen kvinna.
41) Su pasididžiavimu žiūgštelėjo į savo močiutę. Po siaubo – laiminga pabaiga. Atlegus kelionės nuovargį ir papietavus, Vaido močiutę žemaičiuodama atoiravo: „Man trūksta žodžių, koks čia stebuklas įvyko. Po šitokio siaubo tokia laiminga pabaiga“.
42) Allt måste göras mycket brådskande, säger ministern öppet.
43) Själva uttrycket är ett listigt spel, säger 27-årige samordnaren för samhällsrelationer Jaunius öppet¹⁸.
44) – Åh, om jag bara vore ung!.. Som ung skulle hon förföra mig, det säger jag dig öppet (jfr jag öppnar mig för dig).
45) En narkotikahandlare från Kaunas berättade öppet för ”Lietuvos rytas” (jfr atviravo) om sin verksamhet.
¹⁸ Jfr vidare exemplet från DLKT: Förarna är obenägna att öppna sig och säga varför de återvänder till Litauen.
Straipsniai / Articles
85
Page 12
LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ
46) När R. Šarmaitis, som jag träffade, frågade hur jag mådde, berättade jag öppet allt för honom.
47) Förmodligen därför att hon senare verkligen uppfyllde sitt hot: hon ertappades med en läkare – Antanos dryckesbroder och vän i hemmet – och bekände öppet allt för sin man: att hon hade velat bli mor19.
48) Vi säljer också färjebiljetter på internet. Omkring 30% av kunderna är ester och letter; de använder internet hellre än litauerna, – berättar herr Vasiliauskas öppet. Affärsmannen erkänner att han skulle kunna öka omsättningen inom denna verksamhet ytterligare, men än så länge annonserar han tjänsterna för lite.
49) – Tiek ir vertinimo darbo metu jaučiau nemažą spaudimą, – prisipažino nacionalinio konkurso žiuri pirmininkas Darius Užkuraitis. Tačiau toliau atvirauti jis dar nepanoro20.
Meningar med former av atvirauti (–avimas), där det indirekta objektet betecknas med prepositionskonstruktionen su, kan vara förbundna med atvirai (pasi)kalbėti (šneketi(s)) (jfr 50–52), närmare bestämt med semantiken och grammatiken hos kalbėti(s). I DLKT finns ett exempel där både adressaten och innehållet i det öppna samtalet är formellt uttryckta i meningen (se 53). Med utgångspunkt i den valens hos kalbėti(s) som anges i LKVJŽ (Sližienė 1994: 330–331) kan man hävda att det indirekta objekt som betecknas med prepositionskonstruktionen su i exempel 53 motsvarar komitativ21, medan konstruktionen med prepositionen apie motsvarar kontentiv. Den syntaktiska komitativa aktanten är obligatorisk, medan den kontentiva är fakultativ (se 54, 55).
50) Med sina väninnor brukade hon tala ganska öppet om allt; på morgonen hade ju både föräldrarna och Arnas gott om tid på arbetet.
51) Hon gick med på det, och jag hade aldrig tidigare ätit middag på detta sätt. Hon talade mycket öppet med mig, och plötsligt kastade jag av mig all min rustning. Jag överväldigades av frihet; rädslan försvann, eftersom jag hade fruktat detta möte; samvetskvalen plågade mig inte längre.
52) – Jag ska tala helt öppet, som med bröder. Mindaugas sändebud besökte även oss.
53) Till exempel: FESTINA LENTE! Eller – MEA CULPA, det är inte heller så dumt. Så småningom skulle någon okänd poet titta förbi, och med honom skulle vi öppna oss för varandra om skapandets fåror. Men jag vet: jag kommer varken att starta en krog eller öppna mig för den okände; kanske tar jag och skriver ned något för mig själv, utan några anspråk!
19 Jfr vidare exemplet från DLKT: Jag ska öppet erkänna att få människor i världen, eller kanske ingen alls, har väckt så mycket respekt och beundran hos mig, så mycket entusiasm, som Władysławas Studnickis.
20 Jfr vidare exemplet från DLKT: Medan den sårade själen blöder, vågar han inte gå till bikt, öppna sig.
21 Komitativ [Com] – en funktion hos en sekundär agent, patient, percipient eller beneficient, som uppträder bredvid motsvarande huvudfunktion och i meningen oftast motsvarar en prepositionskonstruktion suInstr (LKVJŽ 1994: 22).
86
Acta Linguistica Lituanica LXXXIX
Page 13
Atvirauti, atviravimas valentingumas dabartinėje lietuvių kalboje
54) Visst, senare, när man skaffar sig riktiga vänner, kan man med dem öppet tala (jfr 50).
55) Förresten var han en av B. L. Laugalienės första fosterelever som talade om de missförhållanden som frodades i denna familj. D. Šliužas, som hade varit tvungen att fly från fostermoderns hem på grund av sitt öppna tal med journalister, återvände ändå senare för att bo hos B. L. Laugalienė.
Att uttrycket för det indirekta objektet i komitativ med konstruktionen i exempel 53–55 kan vara förknippat med ömsesidigt talande visas också av exempel 56, där kasusformen tillsammans med konstruktionen bestäms av substantivet samtalets valens. Naturligtvis förekommer oklara eller tvetydiga fall. Om man till exempel utifrån kontexten i exempel 57 bedömer saken, vore det mindre markerade indirekta objektet dativ, som skulle uttrycka enkelriktat talande, det vill säga tjänstemännens utsaga till allmänheten, på liknande sätt som i exempel 58 och 59. Å andra sidan skulle uttrycket för det indirekta objektet i exempel 57 också kunna påverkas av en annan aspekt av atvirauti (-avimas)s betydelse – ’att vara öppen’ (se nedan).
56) Den brittiske sändebudets öppna tal i samtalet med K. Bizauskas (jfr sändebudets samtal med K. Bizauskas) provocerade under demarchen fram den senares illojala uttalanden gentemot den egna regeringen.
57) Lagar som antogs i Litauen för några år sedan ålägger alla att offentligt deklarera sina intressen varje år. Alla tjänstemän talar dock inte öppet med allmänheten. Av de offentliggjorda tabellerna framgår att endast omkring 150–200 högre tjänstemän har fyllt i något i de olika avsnitten i denna deklaration.
58) Eglė är mer sluten. Om det går sämre för henne berättar hon inte för mig. Kanske vill hon inte oroa eller bedröva mig. Döttrarna till några av mina väninnor talar mycket öppet med sina mödrar, och då plågas de förfärligt och kan inte sova om nätterna.
59) – Varför talar ni om er dotters död, det är ju ni som hatar henne. Varför talar ni så öppet med mig, ni känner ju inte ens mig, ni träffade mig nyss! – Jag talar inte om hennes död, jag misstänker bara.
Exempel 60 visar uttryck för aspekterna av atvirauti som enkelriktat ((säga (till vem))) och ömsesidigt (samtala, prata (med vem)) talande. Med erkännande av oklara eller semantiskt sammanflätade fall kan man hävda att aspekterna av öppet talande påverkar valet av markering av det indirekta objektet (ty. Markierung). Om man till exempel i kontexten för exempel 61 säger att de talar öppet med varandra om sina liv, som om det inte fanns någon kamera, skulle man aktualisera deras ömsesidiga samtal om livet, medan man genom att säga att de talar öppet om sina liv, till exempel för oss, i den talade situationen skulle betona inte de deltagande i samtalet (filmens protagonister), utan dem som lyssnar på (ser) dem bakom kameran. I så fall begränsar kontexten i exemplen 62–64 uttrycket för atvirautis ömsesidiga talande, medan kontexten i exempel 65 begränsar uttrycket för enkelriktat talande.
60) Med en kvinna från Vilnius talade vi öppet med varandra…
Straipsniai / Articles
87
Page 14
LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ
61) När man ser Burajas filmer (”Mamma”, ”Dagboken”) förundras man över hur hon lyckas skapa en så nära kontakt med sina filmers protagonister att de på filmduken öppnar sig om sitt liv, som om kameran inte ens fanns. I filmen ”På ön Kreta” vet filmens hjältar att kameran bevakar dem – den får dem att ”skärpa sig”.
62) Varför känner jag till så många människors livshistorier? Varför är det så att många pratar och pratar med mig och börjar öppna sig, delar sina hemligaste tankar? Trots att jag själv har svårt att öppna mig, att anförtro mig, även när det verkligen behövs.
63) Han bara muttrar: Du vet... jag ska berätta för dig. För dig, för dig ska jag berätta... hör du?! Jag brukade känna mig ännu mer hopplös när han började öppna sig för någon om sina omänskliga plågor till öppna sig för någon människa – författare, artist, skådespelare, det spelar ingen roll.
64) Efter några ord förstod partisanernas sambandskvinna vilken liten fågel som hade flugit in till henne. Ännu snabbare lärde hon sig hur hon skulle hantera denna varelse: så snart spionen började öppna sig (jfr henne, *med henne) om partisanerna, försjönk Lukevičiūtė med hela sin själ i böner.
65) Hon dolde den hemliga verksamheten i den venetianska republikens säkerhetstjänst, som hade genomlevt en föga avundsvärd tid. En mängd älskade och älskarinnor, med vilka de inflytelserika öppnade sig, ”arbetade” för Casanova som ett agentnätverk (jfr 50, 54).
I exempel 66–68 betonas starkare den aspekt av att öppna sig (-ande) som är förknippad med uppriktighet – ’att vara öppen’. Det är sannolikt att ett sådant indirekt objekt till öppna sig, analogt med öppen, skulle kunna uttryckas med dativ och prepositionskonstruktionen med med (jfr 69, 70). I de tillgängliga meningarna är dock denna fakultativa aktant till att öppna sig ’att vara öppen’ inte uttryckt.
66) Kęstutis är en inbiten ensamvarg. ”Jag vill inte blanda mig i något, jag tycker inte om att öppna mig (jfr tycker inte om att vara öppen)”, erkänner den unge mannen.
67) Grannkvinnan, som Žydrūnė oftast brukade besöka i byn Vaišvilai, sörjde över flickans tragiska öde. ”Hon är mycket sluten av sig, hon brukade inte tycka om att öppna sig. Jag kände att hon hade det svårt hemma, där modern och styvfadern, utan några fasta inkomster, ofta söp”, berättade pensionären.
68) Vi pratar – om fotboll. Andra – om kvinnor. Under pauserna mellan samtalen om fotboll och kvinnor pratar vi om arbetet. Det är inte sant att alla män är ovilliga att öppna sig. Jag känner inget stort behov av att hälla ut mina känslor, men några av mina vänner berättar villigt om sig själva.
69) Kvinnor söker identifikation med sig själva, ser in i sig själva, i sina känslor, förnimmelser och relationer till män. Öppenhet (inte att öppna sig) för sig är den svåraste prövningen. Öppenhet är svår att uthärda.
88
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX
Page 15
Atvirauti, atviravimas valentingumas dabartinėje lietuvių kalboje
70) En annan negativt stämningsskapande sak är öppenhjärtiga bekännelser, att blotta sitt hjärta för andra än de allra närmaste vännerna. Med våra komplex och vårt känslomässiga blottande kan vi stöta bort även de mest toleranta människorna²².
Slutligen gäller de nämnda meningarna, där former av öppet tala används bredvid antonymen hemlighetsmakeri. Exemplen 71 och 72 visar den i meningen framhävda semantiska öppenhjärtiga talandets (eller dess avledningars) koppling till att säga sanningen²³, som är tydlig i kontexterna i exemplen 73 och 74 eller påtaglig i kontexten i exempel 67.
71) Och om hans kamrat som ruttnar på kullen – också det. Gučka betraktade honom som om han hade förutsett allt. Han själv talade öppet, och höll saker hemliga, utan att välja sina ord, medan du, nykomling, vare sig du är tvingad eller inte, nickar.
72) ”Öppenhet skadar mig”, säger du och sätter på dig en mask. Men är det alltid så? frågade Virginija Rimkuvienė de öppet talande och de hemlighetsfulla. Så säger journalisten Julius Girdvainis: ”En fullständigt öppen människa skulle gå under. Särskilt försiktig måste man vara offentligt.”
73) Man kan alltid låtsas att det inte är hon, utan bara ett skämt, ett lustigt infall, en ordlek som inte förpliktar till något. Precis sådana är också de samtal som numera i olika TV-program och skvallertidningar kallas ”öppenhjärtiga bekännelser”, även om de har minst av allt att göra med verklig öppenhet, eftersom ”den som talar öppet” gömmer sig…
74) Šatrijos Ragana var inte benägen till öppenhet som till öppenhjärtiga bekännelser, även om hon i ett brev till P. Augustaitis den 16 februari 1907 sade: ”Jag tycker alltid om öppenhet.” Här betyder öppenhet snarare rakhet.
4. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
Analysen av 340 DLKT-exempel med olika former av öppet tala (öppenhjärtiga bekännelser) visar att deras valens påverkas av semantiken och grammatiken hos grundordet och predikaten från dess lexikala semantiska fält. Undersökningen visade att den generaliserade betydelsen hos predikatet öppet tala (-avimas) är ’att vara öppen; att tala öppet’. Ur valenssynpunkt kan den delas in i: ’1. att vara öppen’, ’2. att säga, berätta eller erkänna något öppet’ och ’3. att tala öppet, samtala’. De två sistnämnda skiljer sig åt genom talets riktning.
²² Jfr även DLKT-exemplet: Många av oss tvingas varje dag spela vissa sociala roller, vars scenarier oftast inte ger utrymme för uppriktiga öppenhjärtiga bekännelser. Detta fenomen dominerar i allt högre grad det akademiska samfundet.
²³ Jfr den synonymiska serie som ŠŽe skiljer ut för öppen (utan hemligheter): öppenhjärtad, frimodig, renhjärtad, rak, rättfram, frispråkig, rakt på sak.
Straipsniai / Articles
89
Page 16
LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ
Det trivalenta atvirauti ’3. tala öppet, samtala’ kräver ett agentivt subjekt samt indirekta objekt som motsvarar komitativets och kontentivets funktioner. I satsen uttrycks komitativet genom den obligatoriska prepositionskonstruktionen med su, medan kontentivet fakultativt kan uttryckas genom konstruktionen med prepositionen apie.
Det trivalenta atvirauti ’2. säga eller berätta öppet, bekänna’ kräver i satsen ett agentivt subjekt samt indirekta objekt som motsvarar beneficientens och kontentivets funktioner. Beneficienten uttrycks fakultativt i dativ, medan kontentivet kan markeras på ett varierande sätt genom den obligatoriska prepositionskonstruktionen med apie eller genom en participial konstruktion, en bisats.
När det tvåvalenta atvirauti används i betydelsen ’vara öppen’, uttrycks dess syntaktiska aktanter, analogt med atviras, genom ett obligatoriskt subjekt i nominativ och fakultativt genom ett indirekt objekt i dativ eller en konstruktion med prepositionen su. Subjektet motsvarar den percipienta agenten²⁴, medan det variabelt markerade indirekta objektet motsvarar beneficienten. I DLKT hittades inga exempel där den fakultativa aktanten för denna betydelse av atvirauti uttrycktes i satsen. Det empiriska materialet gör det möjligt att anta att man därigenom i högre grad försöker skilja atvirauti ’vara öppen’ från atvirauti ’tala öppet’, eftersom dativen och su-konstruktionen i det första fallet motsvarar en och samma semantiska funktion, medan uttrycken med samma form i det andra fallet visar olika semantik.
Undersökningen visade att kontentivet ((innehållet i det som sägs, talas eller samtalas om)) med egen uttrycksform ingår i valensstrukturerna för atvirauti (-avimas) ’tala öppet’, som hämtats från medlemmarna i det fria tvåvalenta atviras ’uppriktig, som berättar allt’.
ŠALTINIAI
BLKŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas, red. kolegija D. Liutkevičienė, D. Murmulaitytė, V. Sakalauskienė, A. Gritenienė, A. Gaidienė, D. Daugirdienė, L. Jonušys, vyr. red. D. Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2013–2022. Prieiga internete: https://ekalba.lt/bendrinės-lietuvių-kalbos-žodynas/.
DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/.
DLKŽe – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, 8-asis patais. ir papild. leidimas, vyr. red. St. Keinys, e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2021. Prieiga internete: https://ekalba.lt/dabartines-lietuviu-kalbos-zodynas/.
LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (1941–2002), red. kolegija G. Naktinienė, J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė, vyr. red. G. Naktinienė, e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2018). Prieiga internete: https://ekalba.lt/lietuviu-kalbos-zodynas/.
²⁴ Apie dvisluoksnes semantines funkcijas plačiau žr. Drukteinis (2009).
90
Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX
Page 17
Atvirauti, atviravimas valentingumas dabartinėje lietuvių kalboje
LKŽPapK – „Lietuvių kalbos žodyno“ Papildymų kartoteka, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2015. Prieiga internete: https://ekalba.lt/lkz-papildymu-kartoteka/.
SisŽe – Paulauskas Jonas. Sisteminis lietuvių kalbos žodynas, Vilnius: Mokslas, 1987, e. variantas, 2015. Prieiga internete: https://ekalba.lt/sisteminis-lietuviu-kalbos-zodynas/perziura.
SŽe – Lyberis Antanas. Lietuvių kalbos sinonimų žodynas, 2-asis patais. leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2002, e. variantas, 2015. Prieiga internete: https://ekalba.lt/sinonimu-zodynas/.
LITERATŪRA
Ágel Vilmos 2000: Valenztheorie, Tübingen.
Drukteinis Albinas 2009: Semantinės sakinių struktūros su sinkretinės reikšmės predikatais. – Res Humanitariae 6, 24–41.
Hentschel Elke, Weydt Harald 1994: Handbuch der deutschen Grammatik, 2. Aufl., Berlin, New York: De Gruyter.
KP2 S2 – Kalbos patarimai 2: Sintaksė 1. Prie linksnių ir polinksnių vartojimas, sud. R. Miliūnaitė, vyr. red. A. Pupkis, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2003.
Miliūnaitė Rita 2022: Įvairuojantys ir nauji lietuvių kalbos reiškiniai XXI a. pradžioje: sistematika ir pokyčių kryptys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. DOI: doi.org/10.35321/e-pub.42.lietuviu-kalbos-pokyciai.
Semėnienė Loreta 2003: Būdv ardžių derinimas. – Sintaksinių ryšių tyrimai. Lietuvių kalbos gramatikos darbai 1, red. A. Holvoet, A. Judžentis, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 37–66.
Sližienė Nijolė 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.
Sližienė Nijolė 1998: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(1), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla.
Vaičiulytė-Semėnienė Loreta 2001: Lietuvių kalbos būdvardžių valentingumas: daktaro disertacija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas.
Vaičiulytė-Semėnienė Loreta 2023: Prieraišus, prieraišumas valentingumas dabartinėje lietuvių (rašto) kalboje. – Acta Linguistica Lithuanica 88, 181–205. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/actalinguisticalithuanica/article/view/2245/2338.
Straipsniai / Articles
91
Page 18
LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ
Valency of the Verb atvirauti and Noun atviravimas in Contemporary Lithuanian Language
SUMMARY
The analysis of 340 examples with different forms of atvirauti and atviravimas drawn from the Corpus of Contemporary Lithuanian Language reveals that their valency is influenced by the semantics and grammar of the adjective atviras and predicates from the minimal lexical-semantic field. The research shows that the generalised meaning of the predicate atvirauti is ‘to be open; to speak openly’. In terms of valence, this meaning can be subdivided into ‘1. to be open’, ‘2. to say, to tell openly; to confess’, and ‘3. to talk, to converse openly’. The latter two meanings differ from each other in the direction of speech.
The trivalent atvirauti ‘3. to talk, to converse openly’ requires the agentive subject, the indirect objects corresponding to the comitative and the contentive. The comitative is expressed by the necessary construction of the preposition su, while the contentive can be expressed facultatively by constructing the preposition apie.
The trivalent atvirauti ‘2. to say, to tell openly; to confess’ in a sentence requires an agentive subject and indirect objects, which correspond beneficiary and contentive. The beneficiary is expressed facultatively in the dative of the indirect object. In contrast, the indirect object contentive can be marked as necessary by constructing the preposition apie, or with a participial construction, a subordinate clause.
When the bivalent atvirauti is used in the meaning of ‘1. to be open’, its syntactic actants are, by atviras analogy, said in the necessary subject nominative and optionally in the dative or construction of the preposition su of the indirect object. The subject corresponds to the percipient agent and the variantly marked indirect object to the beneficiary.
The study shows that the valency structures of atvirauti ‘to speak openly’ include a contentive with expression from the free elements of the adjective atviras.
