This is a machine-generated translation of the original document and may contain errors, omissions, or changes in meaning. Do not rely on this translation for quotations, citations, or authoritative references. Please consult and cite the original document.
Preparing document pages…
Page 1
ANDREA GROMINOVA
S:t Cyril och Methodius universitet i Trnava, Slovakien
ORCID-id: orcid.org/0000-0002-2384-6880
Forskningsområden: översättningsvetenskap, översättningsreception av rysk litteratur i den slovakiska kulturella kontexten, samtida rysk litteratur, samtida rysk och slovakisk poesi.
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
AVUND SOM ETT PSYKOLOGISKT OCH KOGNITIVT FENOMEN I UKRAINSK OCH SLOVAKISK SPRÅKLIG MEDVETENHET (BASERAT PÅ DET ASSOCIATIVA EXPERIMENTET)1
Avund som ett psykologiskt och kognitivt fenomen i ukrainares och slovakers språkliga medvetande (baserat på det associativa experimentet)
ANNOTATION
I artikeln undersöks det komplexa psykologiska, sociokulturella och semiotiska fenomenet AVUND. Det betraktas som en mental korrelaterande faktor för kulturella tecken och symboliska stereotyper, normer och värderingar. Dessutom utgör det ett element i kognitiv och värderande erfarenhet samt i etiska och religiösa sedvänjor och föreställningar, såsom den naiva världsmodellen i magiska texter, kropps- och värderingsmetaforer för upp och ner, begreppen framgång, rikedom, fattigdom, det egna och det främmande, etc.
En lingvistisk-kognitiv analys av AVUNDS begreppssfär har genomförts. Den bygger på ett associativt experiment om reaktionerna på dess stimuli, deras frekvens samt den nationella och kulturella specificitet som erhållits från ukrainska och slovakiska respondenter.
En rammodell för AVUND har utvecklats utifrån genus, associativa bilder samt värderande och metaforiska särdrag. De erhållna resultaten har tolkats i kognitiva, kvantitativa och kvalitativa termer och underbyggts av ordspråk och talesätt som aktualiserar föreställningen AVUND. Det empiriska materialet har modellerats som motsvarande underramar. Zonernas semantiska sammankopplingar med begreppen HAT, SVARTSJUKA och GIRIGHET har identifierats.
1 Studien publiceras med stöd av det internationella bidragsprojektet Erasmus+ KA220-HED nr 2021-1-SK01-KA220-HED-000022917 med titeln ”The innovation of the concept and curriculum of doctoral study programs and increasing their effectiveness” (A. Grominova, O. Tyshchenko).
302
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 3
Envy as a Psychological and Cognitive Phenomenon in Ukrainian and Slovak Linguistic Consciousness (Based on the Associative Experiment)
I artikeln undersöks det komplexa psykologiska, sociokulturella och semiotiska fenomenet AVUND. Det betraktas som en mental faktor som korrelerar med kulturella tecken och symboliska stereotyper, normer och värderingar. Dessutom är det ett element i kognitiv och värderande erfarenhet samt i etiska och religiösa normer och föreställningar, till exempel den naiva världsmodellen i magiska texter, kropps- och värderingsmetaforer som anger riktningen uppåt eller nedåt, begreppen framgång, rikedom, fattigdom, vardagsliv, främmande företeelser, etc.
En lingvistisk-kognitiv analys av den konceptuella AVUND-sfären har genomförts. Den bygger på uppgifter om ukrainska och slovakiska respondenters reaktioner på stimuli i det associativa experimentet, deras frekvens samt deras nationella och kulturella specificitet.
En rammodell för begreppet AVUND skapades utifrån genus, associativa bilder samt värderande och metaforiska särdrag. Med stöd av ordspråk och talesätt som aktualiserar begreppet AVUND tolkades de erhållna resultaten ur ett kognitivt, kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Det empiriska materialet modellerades som motsvarande underramar. Områdena för deras semantiska samband med begreppen HAT, AVUND och GIRIGHET fastställdes.
Språklig medvetenhet har varit det centrala objektet för psykolingvistisk forskning i samtida studier. Detta har bestämt dess mångvektoriella studium ur olika perspektiv: metodologiskt, kognitivt, semiotiskt, etnolingvistiskt, axiologiskt, lexikografiskt etc.
AVUND, som en av de grundläggande antropologiska kategorierna, är ett komplext multifunktionellt, kulturellt, mentalt och lingvistiskt fenomen som kräver separat behandling. Den axiometriska och semantiska rekonstruktionen av AVUNDS associativa fält kräver en etnokulturell och etnopsykologisk rekonstruktion av känslor genom att fokusera på 1) både gemensamma och särskiljande drag hos bilder av den språkliga medvetenheten som är utmärkande för representanter för olika nationer; 2) studiet och förståelsen av etnosens identitet och historiska minne; 3) etnosens värderingar och kulturella stereotyper genom tillämpning av psykolingvistiska och kognitiva metoder.
Straipsniai / Articles
303
Page 4
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
De nämnda kognitiva teknikerna bekräftar Kutters påstående (1998: 72–73) att ”ENVY är en girighet som slukar en person inifrån [...] den övergår i en förbittring som Friedrich Nietzsche betecknade som ’existentiell ENVY’ (ty. Lebensneid).” ENVY:s och HATRED:s destruktiva semantik framhävs av Maria Szymkowska (1989: 27), som betraktar de emotionella tillstånden genom prismat av ”psykologisk hygien”: de har ”en innebörd av förstörelse och sjukdom både vad gäller den somatiska hälsan hos dem som upplever dem och hos dem som de riktas mot. De utgör ett hot mot den fysiska hälsan.”
Som en mångdimensionell kategori har ENVY alltid fångat forskares uppmärksamhet; de försöker finna svar på frågor om dess sammansättning och manifestationer. Ur omvårdnadsvetenskapens perspektiv bygger analysen av ENVY på en önskan att förstå människor utifrån subjektiv hälsa och sjukdom (Maijala, Munnukka, Nikkonen 2000).
Liknande studier fokuserar på ENVY och JEALOUSY samt på hur deras positiva och negativa aspekter bland akademiker inom omvårdnad påverkar arbetsplatsen (Cleary, Walter, Halcomb, Lopez 2016), och försöker visa att inte bara patienter kan hysa ENVY inför sina terapeuters kreativitet, utan att även terapeuter och analytiker kan hysa ENVY inför sina patienters kreativitet (Safán-Gerard 2019; Hupka, Zaleski, Jurgen, Reidl, Tarabrina 1997). Oleh Tyshchenko (2020: 248) fastställde särdragen hos lexemkombinationer med ENVY och JEALOUSY i slaviska språk. I ett flertal arbeten presenteras en komparativ och typologisk reflektion över det behandlade konceptet: Irina Nesvetajlova (2010), Irina Koltuckaja (2014), Natalija Šapran (2015), Tatjana Grigorjanová, Marina Matytcina (2018).
Med utgångspunkt i kulturantropologins och människopsykologins kategorier visar Schoeck att FEAR och ENVY är integrerade beståndsdelar av mänskliga relationer som existerar i moderna och primitiva kulturer, där relevanta föreställningar och koncept kategoriserar och reglerar olika manifestationer av ENVY (Gawarkiewicz 2008: 11).
ENVY är en av de sju dödssynderna och den mest skamliga av dem; den härstammar från latinets invidia, ”icke-seende”. Den är djupt förankrad i människans psyke och gemensam för alla tider och människor. Den riktas vanligtvis mot människor som jämför sig med andra eller upplever att de konkurrerar.
Avundsjuka människor tenderar att vara fientliga, arga, förbittrade och irriterade. För att tydligare avgränsa dessa nyanser i de undersökta känslorna använder forskarna principen om semantiska primitiver, föreslagen av Wierzbicka: 1) X känner ENVY: ”Något gott hände någon annan. Det hände inte mig. Jag vill inte att det ska vara så. Jag vill att sådana goda saker ska hända mig, inte någon annan. Därför lider jag och hatar de andra”; 2) X känner jealous: ”Jag är rädd att den person som står mig nära har goda känslor för någon annan. Jag är rädd att den
304
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 5
Envy as a Psychological and Cognitive Phenomenon in Ukrainian and Slovak Linguistic Consciousness (Based on the Associative Experiment)
person som står mig nära kan förlora sina goda känslor för mig. Jag vill inte att det ska vara så. Jag önskar att den person som står mig nära hade goda känslor endast för mig. Därför lider jag och hatar den andra” (Wierzbicka 2006: 123).
Denna forskning syftar till att skapa en språklig och kulturell bild av ENVY baserad på ett associativt experiment samt att presentera dess ”psykologiska porträtt” inom ramen för etablerade diskursiva praktiker, och särskilt dess funktion i individens vardagsmedvetande och i subjektiva, individuella talhandlingar, genom att klarlägga dess frekvens och skapa dess typologi bland ukrainska och slovakiska studenter.
För att uppnå forskningens aim har följande tasks lagts fram: att ge en kort översikt över ENVY som ett psykokognitivt och socialt fenomen; att presentera den konceptuella sfären av ENVY hos ukrainska och slovakiska respondenter i form av en ramstruktur och fastställa det verbala innehållet i varje del utifrån reaktionernas frekvens och kvalitativa sammansättning; att, efter att ha fastställt indexet för den ömsesidiga associativa konceptuella kopplingen, identifiera områdena för semantisk överlappning i de associativa paren ENVY – GREED och ENVY – JEALOUSY inom det associativt-verbala nätverket; att beskriva reaktionstypologin inom vart och ett av de erbjudna underframen (scenario-, axiologiskt, parametriskt, kausativt osv.) med hänsyn till deras universalitet, unicitet samt nationella och kulturella prägel; att visualisera de erhållna reaktionerna på ordstimuli i lämplig grafisk form och kommentera dem.
2. METODOLOGISK GRUND FÖR FORSKNINGEN
I denna artikel bygger rammodelleringen av ENVY i ukrainarnas och slovakernas språkliga medvetande på uppfattningen av en ram som en komplex taxonomisk struktur. Den amerikanske sociologen Goffman tolkar ramen som det praktiska medvetandets förmåga ”att sammanfoga världen till en organiserad helhet utan diskursiv kontroll”, som ”ett visst perceptionsperspektiv som skapar en formell definition av situationen”, det vill säga att ramar är grundläggande element som en forskare kan identifiera inom situationernas ram. Situationer underordnas organiserande principer som ”genererar” olika händelser, exempelvis sociala händelser. Samma principer reglerar också vårt subjektiva deltagande i händelser (Goffman 1974: 10–11; Sinieleva 2014: 78).
Som allmänt erkänt är ett associativt experiment en teknik för att studera talreaktioner på ord eller ordkombinationer (stimuli), som blottlägger reflexiva, tillfälliga förbindelser mellan förnimmelser, känslor, bilder, koncept och benämningar i modersmålstalarnas mentala lexikon.
Straipsniai / Articles
305
Page 6
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
Ett associativt experiment innebär att informanter får frågor med en lista över stimuli och därefter fastställs de vanligaste reaktionerna (Galton, Tumb, Marbe). Syftet är att modellera språksystemet i form av ett associativt-verbalt nätverk (Yu. N. Karaulov) eller associativa ordförrådsfält, samt att forma en ”associativ profil” av medvetandets bilder (Ufimceva 2008: 20).
Dessutom ”gör det associativa experimentet det möjligt att bekräfta den psykologiska relevansen hos forskarens teoretiska antaganden, dvs. att representera det associativa nätverket av betydelser [...] som en återspegling av hierarkiska begreppsstrukturer i talarens medvetande” (Potapenko 2013: 20), och reaktioner på ett specifikt stimulus kan betraktas som en återspegling av motsvarande begreppsstrukturer, vilka i viss mån åtföljs av känslor och värderingar som följer informantens begreppsliga världsbild.
Som Zinaida Popova och Josif Sternin preciserar (2007: 203) kan ”en kognitiv tolkning av resultaten från associativa experiment genomföras via stadiet att beskriva psykolingvistiska betydelser eller genom en direkt kognitiv tolkning av associationerna”. Enligt Roman Gawarkiewicz (2008: 7) syftar ”det associativa experimentet till att analysera sätten att beskriva, tolka och uppfatta världen, dess värderande kategorisering av moderna modersmålstalare, samt att representera det ’system av betydelser som skapats av kulturen’”.
Språket återspeglar vårt begreppssystem (Tyshchenko, Korolyov, Palchevska 2021), och genom att genomföra kognitiva psykolingvistiska associativa experiment samt använda olika andra metoder kan vi finna en komplex lösning på språkets konceptuella inramning av tanken tillsammans med dess delframar. Den emotionella komponenten spelar en ledande roll i utformningen av såväl den mytologiska som den moderna världsbilden.
Fundamentalt kontrasterande associativa test genomförs på olika tematiska grupper av ordförråd i närbesläktade samt strukturellt och geografiskt avlägsna språk. Petrova (2018: 14) presenterade exempelvis det associativa fältet av stimulusnamn för FOOD på ukrainska, engelska och nygrekiska och identifierade följande typer av reaktioner: syntagmatiska, paradigmatiska, tematiska, fonetiska, ordbildande, reminiscensbaserade (citat), hyponymiska, personnamn, geografiska varumärken, nationella och kulturella, värderande samt individuella (subjektiva) associationer. För en fullständig analytisk översikt över denna fråga inom ukrainsk och jämförande psykolingvistik, se (Levchenko, Tyshchenko, Dilai 2020).
306
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 7
Envy as a Psychological and Cognitive Phenomenon in Ukrainian and Slovak Linguistic Consciousness (Based on the Associative Experiment)
3. FORSKNINGSPROCEDUR OCH RESULTAT
Forskningens empiriska grund utgörs av resultaten från det associativa experiment som genomfördes 2019. Det fria associativa experimentets allmänna upplägg bestod av följande forskningsprocedur: studenter och kadetter från Lviv State University of Life Safety (inriktningarna brandsäkerhet och civil säkerhet), studenter från Lviv Polytechnic National University samt University of St. Cyril and Methodius in Trnava deltog i det associativa experimentet. Sammanlagt erbjöds 194 ukrainska och 127 slovakiska respondenter 67 incitament, såsom envy(n), to envy(v); envious(adj) like/as, vilka genom summan av de erhållna reaktionerna skapar det associativa verbala nätverket för begreppssfären ENVY. Totalt har således 145 reaktioner från ukrainska respondenter, varav 104 unika, samt 536 reaktioner från slovakiska respondenter som erhölls under det associativa experimentet presenterats i figurerna 1 och 2.
Experimentets förlopp visar att deltagarna (de ukrainska respondenterna) reagerade utan att hoppa över stimuli, främst fram till mitten av den givna listan; mot slutet av listan minskar antalet reaktioner betydligt (eller begränsas till ett svar på ett stimulusord). Flera respondenter angav ”ingen association” redan i början av listan eller satte ett streck som visade att någon reaktion saknades.
Däremot deltog de slovakiska studenterna (trots det mindre antalet respondenter) mer aktivt och försökte besvara alla ordstimuli lika under undersökningen. Således gavs flera svarsreaktioner för de flesta ordstimuli. Denna subjektiva faktor kan användas för att förklara flera disproportioner i de erhållna svaren från ukrainska och slovakiska respondenter.
I den föreliggande forskningen omfattade experimentet och analysen av de verbala svaren inte uppgiften att fastställa korrelationen och specificiteten hos respondenternas svar utifrån deras kön. Vi anser att undersökningen av denna aspekt motiverar en separat studie.
I processen med det riktade associationsexperimentet var emellertid en separat uppgift att spåra reaktionernas typologi beroende på jämförelsestandard (vilka objekt ENVY jämförs med i ordkombinationerna ’envious as’ i maskulinum och ’envious as’ i femininum). För att säkerställa resultatens universalitet och framhäva den sociala komponenten, särskilt könsfaktorn, i experimentets relevanta segment anser vi det nödvändigt att kommentera frekvensen av verbala associationer i vart och ett av de jämförda språken, samt att ange antalet manliga respektive kvinnliga svar.
En aspekt av den föreslagna metoden är att fastställa det ”associativa” avståndet mellan begrepp genom att analysera uppgifter om deras gemensamma associationer
Straipsniai / Articles
307
Page 8
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
(indexet för den ömsesidiga associativa kopplingen), liksom resultaten av visualiseringen av det associativa experimentet, vilket gör det möjligt att identifiera sådana gemensamma områden (t.ex. mellan ENVY och girighet, ENVY och svartsjuka). Fig. 3–4 visar den undersökta delen av det associativt-verbala nätverket.
Indexet för den ömsesidiga associativa begreppskopplingen beräknades genom att fastställa korrelationen mellan antalet identiska reaktioner och det totala antalet erhållna reaktioner. Tidigare föreslogs en liknande metod (Ulanovič 2010: 214).
Det är viktigt att påpeka att inte alla erhållna reaktioner beaktades vid beskrivningen av resultaten, utan endast de som motsvarar den av författarna föreslagna metoden för reaktionsfördelning (efter subframes inom frames), eftersom dessa verbala associationer har störst pragmatisk och kognitiv-värdemässig relevans för de erhållna resultaten. Beskrivningen omfattar således inte reaktionsresultat som är förknippade med deklarativa, participiala och possessiva subframes (ENVY:s tillhörighet till ett visst objekt). Därför är antalet beskrivna reaktioner i undersökningens huvuddel mycket mindre än den allmänna listan över erhållna reaktioner.
FIG. 1. Reaktioner på zazdristʹ ’ENVY’-stimulus
308
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 9
Envy as a Psychological and Cognitive Phenomenon in Ukrainian and Slovak Linguistic Consciousness (Based on the Associative Experiment)
FIG. 2. Reaktioner på závisť ’ENVY’-stimulus
Till att börja med ges en ingående analys av de axiologiska och färgrelaterade subframesen. Bedömningen av ENVY inom kategorin GOTT-ONT intar huvudsakligen den negativa polen på den axiologiska skalan. Den visar sig främst som en uppmaning att känna ENVY inom kategorierna överträdelser av gällande normer, etisk bedömning och avvisande, ibland med en betydande manifestation av negativitet (i en persons tankar eller handlingar): ukrainska не варто/not worth (f 1,3), дуже погано/very bad (m 0,65), думати погано/think poorly (f 0,65), зле/bad (f 0,65) зло/evil (f 1,3/m 1,3), недобре, негатив/not good, negative (f 1,3), slovakiska negatívne/negatively (f 2,00).
Liknande reaktioner observeras på stimuluset заздрість ’ENVY’: найгірше/the worst (m 0,69), недобре/not good (m 0,69), нічого доброго/nothing good (m 0,69), обмеженість/narrow-mindedness (f 0,69), погана/bad (f 0,69), погано/badly (f 0,69/m 2,07). Vi observerar liknande reaktioner på stimuluset заздрити ’to ENVY’ (f 3,9/m 2,6): погано/badness (m 1,38), низько/mean (m 0,69), ницість/meanness (f 1,38), недоречність/inappropriateness (f 0,69), нікчемність/worthlessness (f 0,69), користолюбність/selfishness (f 0,69). Detta begrepp tolkas inom ramen för etiska och religiösa normer som ett brott mot vissa förbud och föreskrifter: гріх/sin (vanligen en tillräckligt produktiv
Straipsniai / Articles
309
Page 10
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
kvinnlig reaktion på заздрість ’ENVY’-stimulus f 4,83 och f 1,95 på stimuluset заздрити ’to ENVY’. En negativ bedömning verbaliseras också med негарно, погано/ugly, bad (m 0,65), собі шкодити/harm oneself (f 0,65), шкідливо/harmful (m 0,65); ibland innehåller reaktionerna modala beskrivningar – варто-не варто, дозволене-недозволене/worth–not worth, allowed–not allowed, där den senare överväger: det finns också vissa negativa markörer, ord i kategorin tillstånd: не варто/not worth (f 1,3), не можна/not allowed (f 0,65/m 0,65), непотрібно/unnecessary (f 0,65/m 0,65), неможна/impossible (m 0,65). Exempel på evaluativa och pragmatiskt orienterade reaktioner i den slovakiska språkliga medvetenheten: hanba/a shame (f 4,00), nedopriat’/to not indulge (f 2,00), nedopriat’ druhým/to not indulge others (m 11,76/f 2,00), neuniesť pravdu/can’t stand the truth, pokrytectvo/hypocrisy, zneušťovať národnú hrdosť/to dishonour national pride (f 2,00).
När det gäller graden av ENVY:s uttryck, såsom den återspeglas i de verbala associationer som framkommit hos ukrainska och slovakiska respondenter, framträder den tydligast i parametrisereringen av den angivna känslan genom färgrelaterade associationer. Det är viktigt att framhålla att kategoriseringen av ENVY genom färgsymbolik i huvudsak överensstämmer med de uppgifter som presenteras på nivån av en naiv världsmodell i fraseologiska och förklarande ordböcker, ordspråk och talesätt i de jämförda språken.
Dessutom visar nyckellemmanas kollokationer och deras fraseologiska förbindelser att ENVY i östslaviska språk är svart, men i tjeckiskan, liksom i engelskan och tyskan, är den grön. Jämför: tjeckiska bledá (zelená) závisť, ozelenieť/zeleňet’ od závisti (ČRFS 2002: 629), engelska The green-eyed monster (SAFS 878). Detsamma förekommer i polskan: Zzieleniał z zazdrości (zawiści) (NKPP III 836). Se vidare: Tyshchenko 2020: 262.
4. ASPEKTER AV ENVY PARAMETRISERING: FÄRGSUBFRAME
Det är relevant att påpeka att den somatiska koden i denna reaktionsgrupp ofta kombineras med metaforer för SVART FÄRG, till exempel reaktioner på stimuluset заздрити ’to ENVY’ – no чорному/very jealous, чорний/black, чорно/terribly, чорно, погано/very, bad, заздрість ’ENVY’ – буває тільки чорна/There is only black ENVY, біла заздрість/white ENVY, заздри́ти ’to ENVY’ – по-білому/jealous, yellow colour, Аж у нім жовч кипить/He is on (f 1,3), (f 0,65), (f 1,3), (f 0,65), (f 0,69), (f 2,76), (f 1,3), (f 0,69). Ukrainarna förknippar galla med illvilja, ENVY (
310
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 11
Envy as a Psychological and Cognitive Phenomenon in Ukrainian and Slovak Linguistic Consciousness (Based on the Associative Experiment)
kant). Separata associativ–symboliska paralleller (vi ska kalla deras reaktioner av ep idigmatisk typ) kan reduceras till följande: тінь/skugga (m 0,69), чорний, чорномаз/svart, svarthet (f 0,69).
I samband med parameteriseringen av ENVY identifieras vissa associationer som metaforiskt betecknar känslornas intensitet och djup (parametriskt subframe). Intensiteten i uttrycken för ENVY i respondenternas reaktioner representeras huvudsakligen av adverben: ярісно, несамовито/ljust, ursinnigt (f 0,65), дуже/mycket (m 0,65), сильно/starkt (m 0,65), дико/vilt (f 0,65), verbet міряти/mäta (f 0,65), adjektiven велика/stor (m 0,69), глибока/djup (f 0,69); värderingen тупо/dumt (m 0.65), och, sporadiskt, reaktioner av fysiologisk typ med ett negativt, pejorativt uttryck för handlingens intensitet запльовуватися/spotta på sig själv (f 0.65).
5. ENVY SOM SJUKDOM OCH LIDANDE AV ANDRAS FRAMGÅNG, METAFOR. ENVY – FÖRSTÖRELSE
Subframe upplevande av känslor relaterat till de emotionella tillstånden består av följande svar på stimulit заздрість ‘ENVY’: пригноблення, туга (m 0.69). I allmänhet kännetecknas denna grupp av verbala associationer av dominansen av somatiska metaforer som uttrycker psykisk smärta, lidande och sjukdom, vilket är naturligt för ontologin hos dessa och liknande emotionella tillstånd: біль, щем/smärta, skarp smärta (f 0,69), страждати, мучитись/lida, genomgå (f 0,65), мука/plåga (f 0,69), самотність/ensamhet (f 0,69), Slovak trápenie/lidande (f 2,00), tortyr, túžiť/åtrå (m 5,88).
Vissa av dem uttrycker kausalitetens semantik som ett resultat av att bevittna den andres framgångar страждати від досягнень інших/lida av andras framgångar (f 0,65). De associativa manifestationerna av ENVY åtföljs av neutrala (переживати (f 0,65), сумління/oroa sig (f 0.65), samvete (f 0,69)) eller negativa känslor som FEAR, FÖRTVIVLAN, HATRED osv.: заздрити ‘att känna ENVY’ – боятися/att vara rädd (m 0,65), відчай/förtvivlan (m 0,65); det finns också frekventa modala operatorer såsom ‘förlust av tro på något’ eller expressiva pragmatiska presuppositioner riktade mot subjektet: зневіра, невпевненість/förtvivlan, osäkerhet (f 0,65), не вірити у себе/att inte tro på sig själv (f 0,65), samt злість/ilska som dominerar i kvinnliga reaktioner (f 2.07/m 0.69), зло/ondska (med ungefär samma antal reaktioner: 2.07), злоба/elakhet – på stimulit заздрість ‘ENVY’; slovakiska nenávisť/hat, hnev/ilska, je zlá/den är dålig, krutá/
Straipsniai / Articles
311
Page 12
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
Dessa reaktioner kan kombineras med en somatisk kod, inklusive ‘påverkan på sinnena’, jämför: образними, дражними/retas, håna (m 0.65), samt med uttryck för emotionell intensitet: бути одержимим/vara besatt (f 0,65), не любити/ogilla (m 0,65), ненавидіти/hata (f 0,65). Ibland förekommer reaktioner av fraseologisk typ som korrelerar med figurativa uttryck såsom скрегтєт зубовний/tandagnisslan (f 0,69). Vanliga reaktioner av intellektuell typ på заздрість ‘ENVY’ observeras i kvinnliga svar: дурість, дурниці/dumhet, nonsens (f 2,76/m 0,69) och av karaktärstyp хитрість/list, хиба/misstag, пиха/stolthet (f 0,69). Slovakiska respondenter, huvudsakligen kvinnor, reagerar på závisť ‘ENVY’ med negativ axiologisk markering kopplad till idén om misstag, överträdelse av vissa normer, antinorm, avvikelse, falskhet, synd chyba/ett misstag, faloš/falskhet, nenormalita/onormalitet (f 2,00), hriech/en synd (m 11,76/f 2,00), som mer sällan associeras med personens mentala förmågor: hlupák/en dåre (f 2,00).
I vissa associativa reaktioner manifesteras en ambivalent–måttlig grad av HATRED: no-доброму ненавидіти/hata på ett gott sätt (f 0.65). Detta är också observerbart i andra åtföljande positiva reaktionsdrag: радіти/vara glad över (m 0,65) eller reaktioner uttryckta genom utrop фу/uscha (m 0,65). Psykologer bekräftar liknande överväganden; jämför егоїзм/själviskhet som en av reaktionerna i kvinnliga svar (f 1,38); den slovakiska reaktionen i denna grupp dominerar i manliga svar: egoista/egoist, a nenávisť/hat (m 5,88).
6. KROPPSMETAFORER FÖR ENVY
Med hänvisning till den metaforiska kategoriseringen av ENVY bör det betonas att den senare framträder som EN AGGRESSIV VARELSE som kan orsaka vissa negativa fysiska och skadliga effekter på objektet: Ukr. Заздрість їсть людину, як посуха билину/Att vara grön av ENVY. Några av de erhållna reaktionerna är relaterade till idén om förstörelse, förlust och andra destruktiva handlingar: погубить/förstöra, губити/krossa руйнувати/förstöra, самознищення/självförstörelse, точить душу/förstör själen (f 0,69). Slovakiska reaktioner på denna typ av kroppsliga metaforer representeras i manliga svar av verbala epitigmatiska associationer såsom zožiera dušu človeka/han ser människans själ, zožierať/äta upp, inklusive ordbildningsreaktioner pažravosť/glupskhet (f 2,00).
Vissa verbala reaktioner representerar den metaforiska modellen ENVY IS AN ANIMAL (reaktionen жаба/groda (f 0,65/m0,65); душить/kväver (f 0,69) som
312
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 13
Avund som ett psykologiskt och kognitivt fenomen i ukrainskt och slovakiskt språkligt medvetande (baserat på det associativa experimentet)
korrelerar med kontexterna: Ukr. жаба давить (придавила) кого, жаба зайца (їсть) кого; жаба зелена/grodan klämmer (klämde) någon, grodan åt (äter) någon; grön groda (att vara billig).
De metaforiska modellerna EMOTION IS A DISCRETE ENTITY och BODY IS A CONTAINER inom kognitionsvetenskapen karakteriserar kvinnliga reaktioner (f 0,65) relaterade till bildschemat CONTAINER (BODY IS A CONTAINER OF EMOTIONS), till exempel: в душі/i hjärtat (заздрити ’att känna ENVY’ som stimulus) och душевна пустота/andlig tomhet (f 0,69) markerar associativt en människas andliga, inre tillstånd. En typologiskt likartad reaktion på stimulit závisť ’ENVY’ har registrerats i de slovakiska svaren prázdna duša/tom själ (f 6,00).
Det kausativa delramverket aktualiseras huvudsakligen i sin verbala reaktion på idén om social status, framgång och karriär. Reaktionerna av den första typen är karakteristiska för män бідність, біда/fattigdom, problem (m 1,30) och korrelerar med motiv av välbefinnande och välstånd, vilket noterats av Nomys (1993: 55; 279): Нехай завидують гірше, щоб прибуло більше, Завидуй гірше, так уродить більше/Låt dem känna ENVY över det sämre, så att mer kommer, känn ENVY över det sämre, så kommer det att ge mer (ibid., 279), Нема щастя без заздрості/Det finns ingen lycka utan ENVY (ibid., 55). Liknande uttryck är registrerade i slovakiskan: Kto má šťastie, tomu závidía, a kto má škodu, má i posmech/De lyckliga blir avundade medan de olyckliga blir förlöjligade, Šťastie bez závisti nebýva/Det finns ingen lycka utan ENVY, Šťastie budí závisť/Lycka väcker ENVY (Záturecký 2018: 153).
I det verbala associativa nätverket finns vissa relationer mellan ENVY och AVARICE, men de uttrycks inte tydligt av de erhållna reaktionerna på alla stimuli för ENVY: ревнуватий/att vara svartsjuk (f 0,65) representeras ibland av mäns slang жмот/snål person (m 0,65), jämsides med det litterära скупість; подаїмость/sparsamhet; kvävas av ENVY (m 0,65); en girig person återfinns i kvinnliga komparativa reaktioner inom delramverket girig som/som en och reaktionerna på stimulit ENVY-girighet (m 0,69). Slovakiska respondenter uppgav i sin tur följande reaktioner: chamtivosť/girighet, chamtivec ’en girig person, huvudsakligen en kvinna’ (f 6,00), chamtivec (f 3,00) på stimulit závisťlivý ako och neprajník/hatare, nedoprajný/missunnsam, neprajný ako/elakartad, žiarliť/att vara svartsjuk (m 5,88/f 2,00) huvudsakligen i manliga svar, där banden mellan ENVY, JEALOUSY och GREED kan
Straipsniai / Articles
313
Page 14
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
kan observeras (tvärkonceptuella kopplingar, associativa verbala zoner där de korsar varandra).
Samma reaktioner representerar stimulus заздрість ’ENVY’ och avarice: багатство/wealth (m 0,69), epouи/money (m 0,69), золото/gold (mindre vanlig manlig reaktion 0,69) på stimulus заздрість ’ENVY’, på stimulus жадібність ’greed’ – бідність/poverty (0,65 vardera), бідолаха/poor man (m 0,65). Följande slovakiska verbala associationer av symbolisk typ har registrerats för stimulus závidieť ’to ENVY’: blahobyt/well-being, majetok/property, nemať ‘to, čo ostatní/not to have what others have (f 2,00), peniaze/money, bohatstvo/each (f 2,00). Dessa reaktioner utmärker sig utifrån den slovakiska naiva världsbilden, som återspeglar inställningen till fattiga och rika: det är bättre när människor ENVY:ar rikedom, välstånd och god hälsa än när de känner medlidande med fattigdomen: Bohatstvo plodí závisť, chudoba nenávisť/, Majetok ide so závisťou/Property goes with ENVY, Bodaj by mi ľudia závideli, ako by ma mali ľutovať/I wish people would ENVY me rather than pity me, Odvráť, bože, ľutovníkov a prispor nám závistníkov!/Turn away, O God, the pitiful and bring forth the envious! (Záturecký 2018: 164; 153). Många liknande uttryck förekommer i polska och tjeckiska språkliga världsbilder.
En specifikt unik association i slovakiskan till stimuli závisť ’ENVY’, závidieť ’to ENVY’, innehåller följande kvinnliga reaktioner kravina/bullshit (f 2,00), Harabin/Harabin (en politikers efternamn i Slovakien), Horcrux/Horcrux (magiskt föremål från Harry Potter), vládne svetom/he rules the world, spoločnosť, Slovensko/Slovakia (f 2,00), aj nos medzi očami/even the nose between one’s eyes (f 4,00), nebezpečenstvo/danger (m 5,88). Rent manliga reaktioner omfattar vlasy/hair, pasivita/passivity, je na plač/one could cry about it (m 5,88); några av dem kännetecknas av nationella och kulturella särdrag, t.ex. aj pekné počasie na pohrebe/even good weather during a funeral (f 2,00). Det senare hänvisar till fraseologiska relikter och kan förklaras med hjälp av en fraseologisk ordbok: závidieť niekomu nos medzi očami. Det finns ett citat av Samuel Smiles: Jestvujú ľudia, čo človeku závidia aj pekné počasie na jeho pohrebe, vilket betyder att det finns människor som ENVY:ar till och med det vackra vädret vid en begravning. ENVY används här ironiskt: alla avundas personen; han eller hon har allt, till och med bra väder vid sin begravning.
Låt oss undersöka typologin hos de erhållna reaktionerna på ordstimuli заздрість ’ENVY’ och заздрити ’to ENVY’, grupperade kring framgång, karriär, ökning och arbete: exempelvis stimulus заздрити ’to ENVY’ – reaktionerna достягнення, успіх, успіхам/achievement, success, successes (f 0,65). Ibland återspeglar sådana reaktioner en persons särskilda modal-pragmatiska intention: прагнути кращого; сам добийся/to strive for the best; do it yourself (m 0,65); på stimulus жадібність ’greed’ – бажання/desire (f 0,69). Det förekommer sällan vissa vaga kausativ till
314
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 15
Avund som ett psykologiskt och kognitivt fenomen i ukrainsk och slovakisk språklig medvetenhet (baserat på det associativa experimentet)
stimulus заздрість ’ENVY’ – за щось/for something (m 0,65), заздрити ’to ENVY’ – робота/job (f 0,65), кар’єра/career (m 0,65). Slovakiska associationer liknar dessa och är huvudsakligen kännetecknande för män: ’ENVY’ – pre niečo/for something, ’to ENVY’ – práca/work, kariéra/career.
Typologiska överensstämmelser kan spåras i de verbala reaktioner som hänför sig till de närliggande begreppen заздрість ’ENVY’ och жадібність ’greed’/závisť ’ENVY’ och chamtivosť/greed (f 1,95/m 0,65) (se figurerna 3, 4).
FIG. 3. Överensstämmelse mellan reaktionerna på stimuli заздрість ’ENVY’ och жадібність ’greed’
FIG. 4. Överensstämmelse mellan reaktionerna på stimuli závisť ’envy’ och chamtivosť ’greed’
När det gäller prototypiska föreställningar om avundsjuka människor (jämförande subframe envious as/like) avundas vanligtvis en fattig, berövad person den andres rikedom och välstånd (бідний, бідняк/poor, poor man eller reaktioner med ord som har suffix för subjektiv värdering бідося/ill-fated (f 0,65/m 0,65) eller одинокий,
Straipsniai / Articles
315
Page 16
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
віділюдькуватий/lonely, withdrawn (f 0,65). Reaktioner på stimulansen avundsjuk som/lika (feminin form) associerade med fattigdom är mindre frekventa (m 0,65). I allmänhet är de erhållna antropocentriska reaktionerna som innehåller den generiska termen människa (övervägande kvinnlig), ibland med pejorativa adjektiv націрша людина, одинока нещасна жінка/den värsta personen, en ensam olycklig kvinna, också förbundna med onda ögat/вірклива (f 0,65).
8. DEN KOMPARATIVA UNDERRAMEN: REAKTIONER PÅ STIMULANSEN AVUNDSJUK SOM/LIKA (I MASKULIN FORM) OCH AVUNDSJUK SOM/LIKA (I FEMININ FORM)
Sällsynta och atypiska reaktioner är förbundna med växtnamn. Enligt de erhållna uppgifterna har en enda kvinnlig reaktion av denna typ морква/morot (f 0,65) registrerats, vars innebörd är svår att förklara rationellt. Vi kan tala om situationsbundna eller högst subjektiva reaktioner. Endast kvinnliga respondenter jämför en avundsjuk kvinna med en häxa/відьма (f 1,56), antonymen Параска/Paraska (förmodligen under inflytande av skönlitteratur), med en skvallerbytta пліткарка/skvallerkärring eller med ett obestämt subjekt не знаю хто/jag vet inte vem (f 0,78); medan män – med barn och vissa grundläggande mänskliga universalvärden såsom liv och godhet (m 0,78). Dessutom är manliga reaktioner förbundna med begreppen RÄTTVISA och SANNING: виправдання і хотіти чи бажати чогось/rättfärdigande och att vilja eller önska något (m 0,78). Kvinnor tenderar att relatera AVUNDSJUKA till ÄRLIGHET (f 0,78) och betraktar det som stabilt och oföränderligt завжди/alltid (f 0,78). Vi kan också sporadiskt iaktta sambandet med somatiska metaforiska korrelat såsom жало/stick (m 0,65). Vissa allusiva intertextuella reaktioner relaterade till tecknade filmer (поштар Печкін/postiljonen Petjkin – endast i kvinnliga reaktioner 0,65), till antonomasi Лескавхевська/Leskahveska (endast i kvinnliga reaktioner 0,65), till vissa religiösa begrepp Буда/Buddha (m 0,78) är tämligen uttrycksfulla. Reaktioner av fraseologiskt ursprung жаба/groda eller jämförelser аж очі повилазили/ögonen höll på att ploppa ur av chock hör till kvinnliga svar.
Många reaktioner representerar familje- eller mellanmänskliga relationer (тітка/faster f 0,78), vardagliga bilder av den nära omgivningen (сусіди, сусід/grannar, granne – m 0,78, attributiva och pronominella ordkombinationer сусіди, моя сусідка зла сусідка, сусідка/grannar, min granne är en ond granne, granne f 6,25/m 3,13 i funktionen av standardjämförelse), sociala egenskaper och åldersegenskaper (розлучена/frånskild f 0,78), yrke продавець/försäljare (m 0,78), social status дякова жінка/diakonens hustru (f 0,65). De är också typiska för
316
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 17
Avund som ett psykologiskt och kognitivt fenomen
i ukrainskt och slovakiskt språkligt medvetande
(baserat på det associativa experimentet)
Slovaker: chcem to, čo sused / jag vill ha det som min granne vill ha (f 2,00), suseda / manlig granne (m 23,53/f 8,00), susedka / kvinnlig granne (f 2,00).
Statusrelaterade associativa reaktioner i slovakiska är förbundna med familje- och släktrelationer – svärmor eller en släkting i allmänhet: súrodenec / ett syskon, svokra / svärmor (f 2,00), vilka fungerar som jämförelseobjekt i konstruktioner som závisťlivý ako.
Däremot framkallar djur och insekter de starkaste associationerna: заздрити ’att AVUNDAS’: бджілка / bi (m 0,78), вовчиця / varginna (m 0,78), utan känslomässiga konnotationer вовк, ворона / varg, kråka (f 1,56), гусениця, пантера / larv, panter (f 0,78). Enligt resultaten från det associativa experimentet anses en orm vara en standardbild för kvinnlig AVUNDSJUKA змія (f 3,13/m 0,78), mindre typiska лисиця / räv (f 1,56/m 0,78), миша / mus (f 0,78/m 1,56), муха / fluga (f 0,78), och minst vanliga – зозуля, кицька, кобра, крыса/gök, katt, kobra, råtta (f 0,78). Manliga reaktioner aktualiserar däremot bilder av кобила, курка, мавпа, павлін, сорока / sto, höna, apa, påfågel, skata (m 0,78), och собака / hund (m 1,56). Den senare manliga reaktionen kan betraktas som en typisk negativ värdering av en illvillig person.
Den komparativa underframe som konstruerades under en direkt associativ undersökning av könsbaserade svar är också värd uppmärksamhet. Här jämfördes AVUNDSJUKA med andra objekt, och slovakiska respondenter uppvisade följande associativa samband: med djur genom både generiska och specifika benämningar Britská mačka / brittisk katt (f 2,00), hovädo / odjur (f 2,00), hus / en gås, vrana / en kråka (m 5,88), laň / en hind, zmija / en orm (huggorm) (f 2,00), líška / en räv (f 6,00), mačka / katt, kamoš ka / vän, (f 2,00), straka / skata (f 4,00), med stimulansen závisťlivý ako; býk / en tjur (f 2,00), pes / hund (f 4,00), straka / skata (f 2,00), med stimulansen závisťlivý ako. Svaret Britská mačka kan tolkas mot bakgrund av Storbritanniens utträde ur EU; sociala och rollrelaterade samt köns- och åldersbaserade associationer človek (m 5,88/f 4,00), malé decko / ett litet barn, moja stará / min gamla kärring, starý človek / gammal person (m 5,88), baba / en gammal kvinna, stará babka / gammelmormor, šľachtic / en adelsman, priateľka / en väninna, jednoduchá osoba / en enkel person (f 2,00), nepriateľka / fiende, nadriadená / överordnad (m 5,88). Till stimulansen závisťlivý ako hör inte bara verkliga antonymer såsom Slovák (f 2,00), chamtivec / en girig person, maniak / galning, hráč / spelare (f 2,00), inklusive vissa mytologiska gestalter strigoň / en gammal häxkarl, vlkodlak / varulv (f 2,00). Rent kvinnliga reaktioner på slovakiska omfattar känslomässiga reaktioner som innehåller personbeteckningar, till exempel babižná / en hagga, hlupák / en dåre, pažravica / glupsk kvinna, zatrpknutá žena / bitter kvinna, zlá kráľovná / den onda drottningen. När det gäller stimulansen závisťlivý ako omfattar de mest framträdande verbala associationerna inte bara personbeteckningar eller värderande reaktioner (mindre frekventa men uttrycksfulla chudák / stackare
Straipsniai / Articles
317
Page 18
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
(m 11,76/f 2,00), men också benämningarna på de objekt för ENVY som verbaliseras av indefinita kvantitativa ord eller pronomen (karakteristiskt främst för kvinnliga reaktioner: ja nie/jag gör inte /inte jag, mnohí/många (f 2,00), medan každý naokolo/alla omkring (m 5,88) är ett typiskt manligt svar.
FIG. 5. ENVY jämfört med andra objekt: reaktioner på stimuli závisť’, závidieť’ och závisťlivý ako/závisťlivá ako
Det finns också några unika reaktioner som innehåller egennamn och etniska benämningar Fero/Fero (namn), Slovák/slovak (person) (f 2,00). Således är Fero en diminutivform av František, men det kan också vara ett efternamn. Denna reaktion kan hänföras till en individuell eller personlig sådan.
318
Acta Linguistica Lituanica XC
Page 19
Envy as a Psychological and Cognitive Phenomenon in Ukrainian and Slovak Linguistic Consciousness (Based on the Associative Experiment)
9. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR
Artikeln presenterar en lingvokognitiv analys av ENVY-konceptsfären som en grundläggande känsla, baserad på data från ett associativt experiment genomfört med ukrainska och slovakiska studenter. Typologin för verbala reaktioner identifieras inom ramen för motsvarande ram- och underramstrukturer, deras typiskhet och unikhet framhävs, och egenskaperna presenteras i fråga om frekvens och kvantitativa parametrar.
Genom att fastställa ett index för ömsesidig associativ konceptuell koppling presenteras en mekanism för modellering av det associativa-verbala nätverket (enligt metoden av Ulanovič, Karaulov etc.). Detta tillvägagångssätt gjorde det möjligt för oss att fastställa fallen av sammanfallande reaktioner på stimuli ENVY och GREED och att återge dem visuellt i kolumnerna nr 3 och 4.
Uppmärksamhet riktas mot skillnaderna mellan reaktionerna enligt associativa-bildmässiga och värdemässiga egenskaper. Den nationella och kulturella särarten hos de erhållna associationerna följs, med hänsyn till realiaegenskaperna i en specifik språkkultur (fraseologiska och metaforiska reaktioner, allusioner, jämförelser).
Enligt analysen är reaktioner med värdekategorisering de vanligaste: ENVY:s värdering vid polerna gott-ont, bra-dåligt (det axiologiska underramet) och dess parameterisering (uttryckets intensitet, särskilt genom färgassociationer). Dessutom bör de typiska reaktioner som är gemensamma för båda språken beaktas. De kännetecknas av tydlig pragmatisk markering och en koppling till begreppen framgång, karriär och tur, vilka vanligtvis väcker ENVY hos andra (det kausativa underramet), eller till motsatsparet rik-fattig, som representeras av flera antonymiska reaktioner med tydlig emotionell och expressiv konnotation (slovakiska blahobyt/välstånd, majetok/herrgård, peniaze/pengar, ukrainska гроші/pengar, золото/guld, бідаха/fattig man, біdося/stackars människa).
De sistnämnda ukrainska och slovakiska reaktionerna uppvisar typologiska likheter, uppenbarligen på grund av ett gemensamt socialt, etiskt och kristet system av värderingar och föreställningar. De erhållna uppgifterna stöds av paremiologiska och fraseologiska kontexter från ordböcker på båda språken. Rent slovakiska reaktioner representerar förnekandet av falskhet och lögn (konceptualiseringen av SANNING och STOLTHET) eller bristande respekt för nationell stolthet.
Många reaktioner återspeglar känslor av lidande och smärtsamma fysiska och psykiska tillstånd. De visar karaktärsdrag där ENVY uppfattas som en destruktiv entitet. De mest typiska reaktionerna hos ukrainska respondenter är пригноблення/förtryck, туга/sorg, біль/smärta, щеміти/göra ont, страждати/plågas, мучитися/lida; på slovakiska — мортура/tortyr, тужити/längta, гнів/ilska, ненависть/hat, гріх/synd, фальш/falskhet, егоїзм/egoism; mindre
Straipsniai / Articles
319
Page 20
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
ofta– reaktioner förknippade med mentala förmågor – дурість/stupiditet, дурний/strunt och hlupák/dåre.
Flera reaktioner tillhör scenarioramen (de klassificeras ibland som reaktioner av syntagmatisk typ). Sådana reaktioner är aktiveringen av motsvarande fraseologiska enheter och liknande metaforiska sammansättningar i respondenternas minne på de två språken: ukrainska руйнувати/förstöra, точить душу/fräter på själen (oroar), душевна пустота/själens tomhet, жаба душить/grodan stryper (känsla av AVUNDSJUKA), slovakiska zožiera dušu človeka/äter upp en människas själ, prázdna duša/tom själ. I detta fall observeras personifieringen av AVUNDSJUKA (den metaforiska modellen AVUNDSJUKA ÄR EN VARELSE) inom den kognitiva strukturen KROPPEN som en specifik plats.
Både ukrainska och slovakiska studenter svarade likartat på enkätfrågor som rörde jämförelsestimuli. Deras reaktioner var huvudsakligen förknippade med olika djur. Trots detta kan unika associationer spåras till likheten mellan reaktioner förknippade med AVUNDSJUKA från grannar (mer sällan– AVUNDSJUKA mot grannar). Bland slovakiska studenter observerades exempelvis oftare reaktioner förknippade med släktskaps- och familjeband (súrodenec/syskon, svokra/svärfar, baba/gammal kvinna, stará babka/gammal gumma, ukrainska mimka/faster), med sociala, historiska och mytologiska realia (nadriadená/chef, šľachtic/adelsman, maniak/maniak, strigôň/vampyr, vlkolak/varulv).
De ukrainska respondenternas svar var också unika. Dessa svar kan kopplas till presedensbundna texter (i samband med tecknade barnfilmer – noumap Печкін/postar Pechkin eller smeknamn förknippade med ordlek och stilisering som folkligt tal (Леськахвеська/Leskakhveska osv.). De slovakiska studenternas reaktioner i samband med etnonymer och ikoniska egennamn kan också spåras här.
SOURCES
ČRFS – Mokienko Valerij, Wurm Alfréd. Česko–ruský frazeologický slovník. Olomouc: Univerzita Palackého v Olomouci, 2002.
Gawarkiewicz Roman 2008: Polski słownik asocjacyjny z suplementem, Szczecin: Print Group Sp. z o.o.
NKPP III – Nowa księga przysłów i wyrażeń przysłowiowych polskich 3 (R–Ż), w oparciu o dzieło Samuela Adalberga oprac. Zespół Redakcyjny pod kierunkiem J. Krzyżanowskiego, red. haseł tomu 3 D. Świerszczyńska, St. Świrko, I. Wojtowicz, Warszawa: Państwowy Instytut Wydawniczy, 1972.
320
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 21
Envy as a Psychological and Cognitive Phenomenon in Ukrainian and Slovak Linguistic Consciousness (Based on the Associative Experiment)
Nomys Matvij 1993: Номис, Матвій. Українські приказки, прислів’я і таке інше [Ukrainski pryznaky, prisliv’ja i take inše], сер. Літературні пам’ятки України [ser. Literaturni pam’jatky Ukrajiny], Київ: Либідь [Kyiv: Lybid’].
SAFS – Fronek Josef, Mokráň Pavel. Slovensko-anglický frazeologický slovník. Veľký výber slovných spojení. Bratislava: Nová Práca, 2018.
Záturecký Adolf Peter 2018: Slovenské príslovia, porekadlá, úslovia a hádanky, Bratislava: Tatran.
REFERENCES
Cleary Michelle, Walter Garry, Halcomb Elizabeth, Lopez Violeta 2016: An Examination of ENVY and Jealousy in Nursing Academia. – Nurse Researcher 23(6), 14–19.
Goffman Erving 1974: Frame Analysis: An Essay on the Organisation of Experience, New York: Harper & Row.
Grigorjanová Tatjana, Matytcina Marina 2018: Conceptualization of Negative Emotions in Modern Linguistic Consciousness (on the Material of Russian, English and Slovak Linguistic Cultures: a Contrastive Analysis). – Journal of Language and Cultural Education 6(2), 82–98. Available at: https://www.x-mol.com/paper/1358814120744796160.
Hupka Ralph B., Zaleski Zbigniew, Jurgen Otto, Reidl Lucy, Tarabrina Nadia V. 1997: The Colors of Anger, ENVY, Fear, and Jealousy: A Cross-Cultural Study. – Journal of Cross-Cultural Psychology 28(2), 156–171. Available at: https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0022022197282002.
Koltuckaja Irina 2014: Колтуцкая, Ирина. Эмоциональные концепты «радость / зависть» в славянском мифологическом дискурсе и языковой картине мира [Èmocional’ nye koncepty “radost’ / zavist’” v slavianskom mifologičeskom diskurse i jazykovoj kartine mira]. – Visnyk Dnipropetrovskoho universytetu imeni Alfreda Nobelya 2(8), 202–206. Available at: https://phil.duan.edu.ua/images/PDF/2014/2/31.pdf.
Kutter Peter 1994: Liebe, Hass, Neid, Eifersucht. Eine Psychoanalyse der Leidenschaften, Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.
Levchenko Olena, Tyschenko Oleh, Dilai Marianna 2020: Associative Verbal Network of the Conceptual Domain БІДА (MISERY) in Ukrainian. – Computational Linguistics and Intelligent Systems, 106–120. Available at: https://ceur-ws.org/Vol-2604/paper9.pdf.
Straipsniai / Articles
321
Page 22
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
Maijala Hanna, Munnukka Terttu, Nikkonen Merja 2000: Feeling of “lacking” as the Core of ENVY: a Conceptual Analysis of ENVY. – Journal of Advanced Nursing 31(6), 1342–1350.
Nesvetajlova Irina V. 2010: Несветайлова, Ирина В. «Зависть» и «ревность» как эмоциональные концепты русской и английской лингвокультур [“Zavist’” i “revnost’” kak èmocional’nye koncepty russkoj i anglijskoj lingvokul’tur]: автореферат диссертации кандидата филологических наук [avtoreferat dissertacii kandidata filologičeskich nauk], Армавир [Armavir].
Petrova Halyna L. 2019: Петрова, Галина Л. Національно-культурна специфіка мовної свідомості носіїв української, англійської та новогрецької мов (на матеріалі рекламного дискурсу продуктів харчування) [Nacional’no-kul’turna specyfika movnoji svidomosti nosijiv ukrajins’koji, anhlijs’koji ta novogrec’koji mov (na materiali reklamnoho dyskursu produktiv charčuvannia)]: автореферат диссертации кандидата филологических наук [avtoreferat dissertacii kandidata filologičeskich nauk], Київ: Київський національний лінгвістичний університет [Kyjiv: Kyivs’kyj nacional’nyj lingvistyčeskyj universytet].
Popova Zinaida D., Sternin Josif A. 2007: Попова, Зинаида Д., Стернин, Иосиф А. Когнитивная лингвистика [Kognitivnaja lingvistika], Москва: АСТ Восток-Запад [Moskva: AST Vostok-Zapad].
Potapenko Sergij I. 2013: Потапенко, Сергій И. Вступ до когнітивної лінгвістики: навчальний посібник [Vstup do kohnityvnoji linhvistyky: navčal’nyj posibnyk], Ніжин: Видавництво НДУ імені М. Гоголя [Nižyn: Vydavnytstvo NDU imeni M. Hoholja].
Safán-Gerard Desy 2019: Victims of ENVY. – The Psychoanalytic Review 106(3), 225–245.
Schoeck Helmut 1987: ENVY: A Theory of Social Behaviour, Indianapolis: Liberty Fund.
Sineleva Anastasija V. 2014: Синелева, Анастасия В. Формально-логическое представление семантики и системности терминов философии и логики [Formal’no-logičeskoe predstavlenie semantiki i sistemnosti terminov filosofii i logiki]: автореферат диссертации кандидата филологических наук [avtoreferat dissertacii kandidata filologičeskich nauk], Нижний Новгород [Nižnij Novgorod].
Szymkowska Maria 1989: Nienawiść i zawiść, Warszawa: Instytut Wyd. Związków Zawodowych.
Šapran Natalija V. 2015: Шапран, Наталия В. Семантико-когнитивная структура концепта ЗАВИСТЬ в лингвокультурологическом освещении (на
322
Acta Linguistica Lithuanica XC
Page 23
Envy as a Psychological and Cognitive Phenomenon in Ukrainian and Slovak Linguistic Consciousness (Based on the Associative Experiment)
материале английского, немецкого и украинского языков) [Semantiko-kognitivnaja struktura koncepta ZAVIST’ v lingvokul’turologičnom osveščenii (na materiale anglijskogo, nemeckogo i ukrainskogo jazykov)]: автореферат диссертации кандидата филологических наук [avtoreferat dissertacii kandidata filologičeskich nauk], Одеса: Південноукраїнський національний педагогічний університет імені К. Д. Ушинського [Odesa: Pivdennoukrajins’kyj nacional’nyj pedagogičnyj universitet imeni K. D. Ušyns’kogo].
Tyščenko Oleh 2020: Konceptualizacija emocij ta cinnisnych konceptiv v slov’jans’kych paremijach ta frazemach: vid sovisti do zazdrosti [Konceptualizacija emociji ta cinnisnych konceptiv v slov’jans’kych paremijach ta frazemach: vid sovisti do zazdrosti]. – Scientific Bulletin of South Ukrainian National Pedagogical University named after K. D. Ushynsky 29, 248–272.
Tyščenko Oleh, Korolyov Igor, Palchevska Oleksandra 2021: Cultural and Cognitive Structure of the Omen: Epistemology, Axiology and Pragmatics. – Wisdom 2(18), 137–151.
Ulanovič Oksana I. 2010: Уланович, Оксана И. Психолингвистика [Psicholingvistika], Минск: Изд-во «Гревцова» [Minsk: Izd-vo “Grevtsova”].
Ufimceva Natal’ia V. 2008: Уфимцева, Наталья В. Ассоциативные словари славянских языков [Associativnye slovari slavjanskich jazykov]. – Polski słownik asocjacyjny z suplementem, autor R. Gawarkiewicz, odpowiedzialność R. Gawarkiewicz, I. Pietrzyk, B. Rodziewicz, Szczecin: Print Group Sp. z o.o., 15–31.
Wierzbicka Anna 2006: Semantyka: jednostki elementarne i uniwersalne, Lublin: Wydawnictwo Uniwersytetu M. Curie–Skłodowskiej.
Pavydas kaip psichologinis ir kognityvinis reiškinys ukrainiečių ir slovakų kalbinėje sąmonėje (remiantis asociaciniu eksperimentu)
SANTRAUKA
Straipsnio tikslas – remiantis ukrainiečių ir slovakų respondentų asociacinio eksperimento duomenimis, išnagrinėti konceptą PAVYDAS kaip sudėtingą psichokognityvinį ir semiotinį reiškinį. Taip pat siekiama paaiškinti žodinių asociacijų tipologiją ir jų semantines sankirtas su kitomis konceptualiosiomis sritimis (PAVYDAS, GODUMAS ir kt.).
Straipsniai / Articles
323
Page 24
ANDREA GROMINOVA, OLEH TYSHCHENKO, IGOR KOROLYOV, MYROSLAVA FABIAN
Remiantis kognityvinės antropologijos, filosofijos, sociologijos ir kognityvinės semantikos tyrimais, pristatomas koncepto PAVYDAS freimo modelis lyginamosiose kalbinėse kultūrose, kuris atspindi ukrainiečių ir slovakų kalbinės asmenybės kognityvinių stereotipų, normų ir vertybių sistemą. Sutelk u s dėmesį į asociacinį kompleksą pavyko atskleisti pagrindinius skirtumus tarp vyrų ir moterų reakcijų (lyginamajame po f re mi yje panaudojus stimulus pavydus kaip (vyriškosios giminės forma) ir pavydi kaip (moteriškosios giminės forma)).
Taikant freimų modeliavimo metodą, aprašytos pagrindinės metaforinės koncepto PAVYDAS aktualizacijos sritys, tokios kaip konceptualioji ir asociacinė-figūratyvioji koncepto komponentinė dalis, nustatytas jų ryšys su spalvų asociacijomis (aspektinis pofreimis), atlikta jų kiekybinė analizė, kuri apibendrinta penkiose diagramose ir grafikuose.
Atlikta bendrų, tipinių ir unikalių, tautinių ir kultūrinių asociacijų atranka atskleidė ukrainiečių ir slovakų mentalinio žodyno ypatumus panaudojus pagrindinių neigiamų emocijų aksonometriją.
Įteikta 2023 m. lapkričio 3 d.
ANDREA GROMINOVA University of Ss. Cyril and Methodius in Trnava, Slovakia 577/2, Nám.Jozefa Herdu Str. 91701, Slovakia, Trnava [email protected]
OLEH TYSHCHENKO University of Ss. Cyril and Methodius in Trnava 577/2, Nám.Jozefa Herdu Str. 91701, Slovakia, Trnava [email protected]
IGOR KOROLYOV Taras Shevchenko National University of Kyiv 14, Taras Shevchenko Boulevard Str. 01601, Ukraine, Kyiv [email protected]
MYROSLAVA FABIAN Uzhhorod National University 14, Universyets’ka Str. 88000, Ukraine, Uzhhorod [email protected]
