UTRIKES AKTUALITETER

Regina KVAŠYTĖ

TERMINOLOGI I LETTLAND

Latvisk terminologi inom alla områden samordnas och införandet av standardiserade termer i praktiken koordineras av Lettlands vetenskapsakademis terminologikommission (LMA TK). Kommissionen har varit verksam i nästan 50 år (sedan 1946). År 1959 flyttades den till LMA:s institut för språk och litteratur, och efter omorganisationen av institutet 1992 verkar TK vid Lettiska språkets institut.

LMA TK:s verksamhet leds av ett plenum, som sammankallas enligt TK:s stadgar vid behov, men minst en gång om året. Kommissionens ledning utses vid ett sammanträde i LMA:s senat för fem år. TK leds av en ordförande. Sedan 1976 innehas denna post av MA-akademikern, habiliterade doktorn Aina Blinkena. Hon biträds av två suppleanter, som utsågs i fjol: MA-akademikern, habiliterade doktorn Juris Ekmanis och MA-korrespondentledamoten, habiliterade doktorn Valentina Skujinia. TK:s hedersledamot är dess mångårige chef, språkvetaren Rūdolf Grabis. Som vetenskaplig sekreterare för TK fungerar filologie magistern Marika Kirytė. På senare tid har 33 specialister från olika områden, liksom språkvetare och representanter för förlag, varit verksamma i plenum. För det löpande arbetet har ett arbetsutskott för TK:s plenum inrättats – TK:s ledning samt 5–7 av de mest aktiva representanterna för olika områden. För övrigt har detta arbetsutskott rätt att fatta beslut om terminologisk normering. Terminologin inom olika områden utarbetas i det inledande diskussionsskedet av underkommissioner för respektive område, vilka består av specialister inom området och minst en språkvetare. I underkommissionerna samlas, sammanfattas och systematiseras termer, och de första versionerna av termlistorna diskuteras.

I början av verksamheten hade terminologikommissionen 10 underkommissioner; under det 40:e verksamhetsåret är de hela 22.¹ Antalet underkommissioner ändras från tid till annan—

¹ Skujinia V. LPSR ZA Terminologijos komisijos darbības ceturtā desmitga-de un galvenās terminoloģiskā darba problēmas // Valodas aktualitātes. R., 1987., 72.–73. lpp.

70

—eftersom enskilda kommissioner efter ett visst arbete eller efter att ha färdigställt och gett ut en termordbok upphör att vara aktivt verksamma. Samtidigt kan man också se den motsatta processen: när behov uppstår kan de återuppta sin verksamhet (eventuellt med en förnyad sammansättning). Underkommissioner inom nya områden bildas också. En förutsättning för att de ska bildas är att det finns ett praktiskt behov av att standardisera termer inom det ena eller andra området. Initiativet tas vanligen av specialister inom området.

På senare tid har 9 underkommissioner varit aktivt verksamma: medicin, jordbruksteknik, bibliografi och biblioteksvetenskap, informatik, energi, växtskydd, silikatkemisk teknologi, geologi och museiverksamhet.

LMA TK:s uppgift är att utarbeta och godkänna en vetenskapligt välgrundad och samordnad latvisk terminologi för olika vetenskaps- och verksamhetsområden; att förbereda termordböcker och handböcker för tryckning; att bedöma och godkänna termlistor som utarbetats av andra organisationer samt enskilda termer som lämnats in för konsultation; att lösa tvister mellan specialister i terminologiska frågor och fatta ett gemensamt beslut; samt att samordna terminologiarbetet i Lettland.

Det löpande terminologiarbetet utförs vid terminologiavdelningen vid Lettiska språkets institut, där för närvarande 6 personer arbetar. Här jämförs nyinkomna termlistor med tidigare godkända standardiserade termer, och manuskript till termordböcker eller andra publikationer om terminologi samordnas och redigeras. De teoretiska principerna för utvecklingen av lettisk terminologi behandlas i monografin ”Principer för lettisk terminologisk bearbetning” (”Latviešu terminoloģijas izstrādes principi”, R., 1993) av avdelningens mångåriga chef Valentina Skujiņa, för vilken författaren tilldelades den vetenskapliga graden habiliterad doktor.

Målet med TK:s verksamhet är också att införa standardiserade termer i praktiken och avlägsna felaktiga eller inexakta termer ur språket. För att denna uppgift ska kunna genomföras framgångsrikt måste kommissionens beslut göras kända i samhället. De viktigaste besluten trycks i Republiken Lettlands officiella tidning ”Latvijas Vēstnesis” och i LMA:s tidning ”Zinātnes Vēstnesis”. Mer omfattande termurval publiceras i bulletiner eller ordböcker. Bulletinerna utgör inte sällan en större termordbok inom det ena eller andra området—

71

…grund. Hittills har 63 bulletiner och 15 ordböcker i serien vetenskaplig terminologi publicerats. På senare tid har organiseringen av arbetet med att ge ut ordböcker förändrats avsevärt. Nu samlar många läroanstalter, företag och andra organisationer in termer på egen hand och ger ut termlistor för eget bruk. För att dessa publikationer ska vara normativa måste de samordnas och godkännas av LMA TK. Tyvärr räcker sådana publikationer inte till. Förlag samordnar ofta inte sin verksamhet, utan vart och ett ger på eget initiativ ut ordböcker eller andra publikationer där termer som inte har samordnats används.

Med TK:s stöd har flera omfattande termlistor publicerats på senare tid. Här bör först och främst nämnas den fyrspråkiga, illustrerade ”Arkeologisk ordbok” (”Arheoloģijas terminu vārdnīca” R., 1994), sammanställd av historikern Janis Grauduoņis, för vilken författaren fick Spyduolas pris, utdelat av Lettlands kulturfond. Även den förklarande engelsk-rysk-lettiska ordboken ”System för dataöverföring och databehandling” (”Datu pārraides un apstrādes sistēmas” R., 1995), som sammanställdes av en underkommitté för informatik, har publicerats. Ordboken är ett utmärkt exempel på vad entusiaster kan åstadkomma inom sitt område, även på ett fält där lånord från andra språk är mycket utbredda. De lettiska motsvarigheter som föreslås i ordboken används nu framgångsrikt i stället för engelska lånord, till exempel: reference – atsauce, converter – pārveidotājs; driver – dzinis, draiveris, port – pieslēgvieta, ports (det rekommenderas att använda den term som står först). Även namnet på själva apparaten dators (eng. computer) är en nybildning som redan har etablerat sig i bruket. Det är bildat av det i lettiskan vanliga ordet dati (”data”) och suffixet -ors, som ofta används för att bilda apparatnamn. Termen används framgångsrikt i stället för det engelska lånordet kompiūters. Enligt TK:s krav och med dess stöd har även termordböcker inom andra ämnesområden publicerats. Det rör sig ofta om områden där ryskan hittills har haft stor betydelse och där det har saknats lettisk terminologi. Nu kan specialister och andra använda följande ordböcker: ”Rysk-lettisk ordbok över militär terminologi” (”Krievu-latviešu militārās leksikas vārdnīca” R., 1993) med 3 500 termer och lexikala enheter, ”Ham terminology Dictionary” (”Ostas terminu vārdnīca” Ventspils, 1995), sammanställd av Jurijus Oleinikas, chef för oljeområdet i Ventspils handelshamn, och en medarbetare vid Lettiska språkets instit-

72

ut, Marika Kyrytė. Även ”Engelsk-lettisk ordbok över energi- och elektroteknik” (”Angļu-latviešu enerģētikas un elektrotehnikas vārdnīca” R., 1995) har publicerats; den innehåller omkring 12 000 ord. Tidigare har en rysk-lettisk ordbok inom detta område, ”Rysk-lettisk ordbok över energitermer” (”Krievu-latviešu enerģētikas terminu vārdnīca” (R., 1992)), utkommit. TK:s senaste arbete är den alldeles nyutkomna, mycket behövliga ”Ordbok över ekonomi, kontorsadministration och arbetsorganisation” (”Ekonomikas, lietvedības un darba organizavimo terminu vārdnīca” R., 1995), som innehåller omkring 11 000 lettiska termer med motsvarigheter på ryska, engelska och tyska. Ordboken omfattar ett brett terminologiskt material: termer och terminologiska uttryck inom ekonomi i olika näringsgrenar, kontorsadministration, kommersiell verksamhet, arbetsorganisation, planering, automatisering av dessa processer och databehandling, bankverksamhet samt statistik. Inom kort väntas en förklarande ordbok inom samma område, sammanställd av Rūta Grevinia, docent vid Lettlands universitet.

Människor har fortfarande stort behov av den ”Rysk-lettiska polytekniska ordboken” (”Krievu-latviešu politehniskā vārdnīca”), som gavs ut 1977 och nu har blivit en bibliografisk raritet. För närvarande redigeras en omfattande ordbok över byggtermer, sammanställd av områdets entusiast Talivaldis Keivas. Flera samlingar av sjöfartstermer har också publicerats – för några år sedan ”Bulletin över sjöfartstermer” (”Jūrniecības terminu biļetens”), och i år ”Grunderna i sjöfartens tekniska terminologi” (”Jūrniecības tehniskās terminoloģijas pamati” R., 1995). Utgivningen av termordböcker är nu tillräckligt väl organiserad, och även om arbetet kräver stora resurser går det ändå att hitta möjligheter att ge ut dem.

En annan inriktning i TK:s verksamhet är att utarbeta terminologistandarder. Tyvärr saknas det än så länge både arbetskraft och ekonomiska medel för detta arbete.

I början av arbetet med att ordna terminologin registrerades alla termer som TK antog i ett kortregister. Nu, när de tekniska förutsättningarna har blivit bättre, förs kortregistret över till en dator, men arbetet går ganska långsamt. Arbetet inleddes för övrigt först nyligen. TK har skaffat en dator och hoppas kunna skaffa ytterligare en, modernare. Än så länge har alltså

73

materialet till den nya ”Ordbok över ekonomi, kontorsadministration och arbetsorganisation” samt ”Rysk-lettisk polyteknisk termordbok” endast ordnats. Det program som har utarbetats gör det möjligt att hitta vilken term som helst i databanken, dess motsvarigheter på andra språk samt termens synonymer. Datoriseringen går långsamt av flera skäl. Ett av dem är att TK inte kan anslå tillräckliga medel för att betala programmerare och datorspecialister för deras arbete. Inom andra områden är sådana specialisters tjänster välbetalda, och därför är det svårt att hitta en bra specialist som vill arbeta med att bygga upp termbanken.

En annan av TK:s verksamhetsinriktningar är att sprida kunskap om resultaten av dess arbete. Det handlar inte bara om att ge ut ordböcker och publicera artiklar i samlingsverk eller i pressen, utan också om att ordna konferenser och delta i konferenser som anordnas av andra institutioner. I takt med att kontakterna med utländska kollegor utvecklas uppstår tillfällen att delta i terminologkonferenser utomlands, där teoretiska och praktiska terminologifrågor behandlas. Bland de viktigaste vetenskapliga konferenserna som anordnats i Lettland kan nämnas den internationella konferensen ”Terminologivetenskap: läge och framtidsutsikter”, som hölls i Jūrmala 1992. Terminologer från 14 länder deltog. Konferensen hölls till minne av den framstående lettiske terminologen E.Drezeneo, hundra år efter hans födelse. År 1996, då LMA TK firar sitt 50-årsjubileum, planeras konferensen ”Nationell terminologi: historia, nutid och framtidsutsikter”. Denna gång blir det ett evenemang med nationell räckvidd, men terminologer från de närmaste grannländerna ska också bjudas in för att utbyta åsikter och dela erfarenheter.

Det återstår mycket att göra inom terminologin i Lettland. I framtiden bör större uppmärksamhet ägnas åt att utarbeta standarder, ordboksutgivningen bör utvecklas och automatiseringen av termdatabasen påskyndas; dessutom bör de teoretiska undersökningarna fördjupas. Lite har gjorts när det gäller undervisning i terminologins grunder. Man bör inte bara hålla enstaka föreläsningar för specialister, utan också undervisa i terminologi som ämne för studenter vid högskolor och specialskolor.

74

Bibliografi över nyare lettiska terminologiska ordböcker (1990–1995)

1. Angļu-latviešu enerģētikas un elektrotehnikas vārdnīca. R.: Pētergailis, 1995.– 143 lpp. (Engelsk-lettisk ordbok över energi och elektroteknik).

2. Angļu-latviešu-krievu vārdnīca Radiotehnikas fakultātes studentiem. Sast.L.Maizīte. R.: RTU, 1991.– 61 lpp. (Engelsk-lettisk-rysk ordbok för studenter vid radioingenjörsfakulteten).

3. Angļu-latviešu-krievu šūšanas rūpniecības terminu vārdnīca. Sast.I.Blūmfelde. R.: RTU, 1990. 1.d.(A – K)– 204 lpp., 2.d. (K – Z)– 205 lpp. (Engelsk-lettisk-rysk ordbok över termer inom syindustrin).

4. Angļu-latviešu-krievu terminoloģijas vārdnīca Celtniecības fakultātes studentiem. Sast.G.Čākure u.c. R.: RTU, 1992. 1.d. – 194 lpp., 2.d. – 162 lpp. (Engelsk-lettisk-rysk terminologisk ordbok för studenter vid byggnadsfakulteten).

5. Apgādes, tirdzniecības un finanšu lietvedības termini. LZATK 61. biļetens. R.: Zinātne, 1990. – 95 lpp. (Termer inom försörjning, handel och finansiell ärendehantering).

6. Augu un dzīvnieku nosaukumi: krievu-latīņu-latviešu vārdnīca. Sast. R.Āva. R.: LU, 1990. – 98 lpp. (Benämningar på växter och djur: rysk-latinsk-lettisk ordbok).

7. Blūma D. Pedagoģijas un metodikas leksikas minimums angļu-latviešu un latviešu-angļu valodā. R.: LU, 1992. – 83 lpp. (Lexikalt minimum inom pedagogik och metodik på engelska-lettiska och lettiska-engelska).

8. Datu apstrādes un pārraides sistēmas. Angļu-krievu-latviešu skaidrojošā vārdnīca. R.: A/s SWH Informātivās sistēmas, 1995. – 247 lpp. (System för databearbetning och dataöverföring).

9. Ekonomikas, lietvedības, darba organizācijas terminu vārdnīca. sast. aut.kolekt. V.Skujiņas vadībā. R.: LIC, 1.d.(A – D)– 123 lpp. (Ordbok över termer inom ekonomi, ärendehantering och arbetsorganisation).

10. Ekonomikas, lietvedības un darba organizācijas termini latviski, krieviski, angliski, vāciski. R., 1995. – 911 lpp (Termer inom ekonomi, ärendehantering och arbetsorganisation på lettiska, ryska, engelska, tys-

75

på tyska).

11. Ekonomikas terminu vārdnīca latviešu, krievu, angļu, vācu, franču, lietuviešu, igauņu valodā. Sast. J.Porietis. R.: LU, 1992. – 163 s. (Ordbok över ekonomiska termer på lettiska, ryska, engelska, tyska, franska, litauiska och estniska).

12. Enerģētikas likumdošanas aktos un normatīvās materiālos lietojamo pamatterminu skaidrojums. R., 1996. – 31 s. (Förklaring av grundläggande termer som används i energilagstiftning och normativa dokument).

13. Graudonis J. Archeoloģijas terminu vārdnīca: Latviešu, krievu, angļu, vācu valodā. R.: Zinātne, 1994. – 453 s. (Ordbok över arkeologiska termer).

14. Gravniece S. Vārdnīca sievietēm: Kulinārija. Vācu-latviešu-krievu vārdnīca. R.: Baltika, 1993. – 75 s. (Ordbok för kvinnor: matlagning. På tyska, lettiska och ryska).

15. Īsa krievu-latviešu enerģētikas terminu vārdnīca. Sast. aut.kol. R., 1990. – 248 s. (Kort ordbok över energitermer på ryska och lettiska).

16. Īsa krievu-latviešu ražošanas terminu vārdnīca: Lauksaimniecības tehnika. Sast. J.Pommers. R.: Zvaigzne, 1991. – 64 s. (Kort ordbok över produktionstermer på ryska och lettiska. Jordbruksteknik).

17. Jūras navigācijas standartteicienu vārdnīca (autoru kolektīvs). R., 1995. – 192 s. (Ordbok över standardiserade uttryck inom sjöfartsnavigation).

18. Jurkāne M. Vārdnīca sievietēm: Kosmētika un higiēna. Angļu-latviešu-krievu vārdnīca. R.: Baltika, 1993. – 37 s. (Ordbok för kvinnor: Kosmetik och hygien. Engelsk-lettisk-rysk ordbok.)

19. Jūrniecības tehniskās terminoloģijas pamati. Sast.M.Grinšteins, J.Baldunčiks. R.: Elfs, 1995. – 135 s. (Grunderna i sjöfartens tekniska terminologi).

20. Kārkliņš L. Mūzikas leksikons. R.: Zvaigzne, 1990. – 336 s. (Musiklexikon).

21. Kartogrāfijas terminu vārdnīca. Sast. J.Štrauhmanis. R.: LU, 1991. – 24 s. (Ordbok över kartografiska termer).

76

22. Rysk-lettisk ordbok över järnvägsterminologi. (3 delar). Sammanst. J. Vanags. R.; 1991. – 241 s. (Rysk-lettisk ordbok över järnvägstermer).

23. Rysk-lettisk ordbok över energiterminologi. R.: Latvenergo, 1992. – 208 s. (Rysk-lettisk ordbok över energitermer).

24. Rysk-lettisk ordbok över redovisningstermer. R.: firman AFS, 1994. – 47 s. (Rysk-lettisk ordbok över bokföringstermer).

25. Rysk-lettisk ordbok över juridiska termer. Red. J. Alfejeva. R.: Alkor, 1993. – 206 s. (Rysk-lettisk ordbok över juridiska termer).

26. Rysk-lettisk ordbok över keramisk teknologi och dess termer. R.: RTU, 1993. – 95 s. (Rysk-lettisk ordbok över termer inom keramisk teknologi).

27. Rysk-lettisk ordbok över militär vokabulär. Sammanst. F. Justs. R.: Junda, 1993. – 119 s. (Rysk-lettisk ordbok över militär vokabulär).

28. Rysk-lettisk ordbok över glasteknologiska termer. R.: RTU, 1993. – 110 s. (Rysk-lettisk ordbok över termer inom glasteknologi).

29. Kristallografiska och mineralogiska termer. LZATK:s 63:e bulletin. R.: Zinātne, 1993, – 226 s. (Kristallografiska och mineralogiska termer).

30. Krūmkalne L., Kukle S., Landsbergs A., Petersons L. Engelsk-lettisk-rysk förklarande ordbok över finansiell redovisning. R.: SIA “Mācību grāmata”, 1993. – 100 s. (Förklarande ordbok över finansiell redovisning på engelska, lettiska och ryska).

31. Kupčs, J., Knipše G. Förklarande ordbok över sporttermer. R.: LIC, 1992. – 60 s. (Förklarande ordbok över sporttermer).

32. Lettisk-engelsk ordbok över juridiska termer. R.: 1993. – 175 s. (Lettisk-engelsk ordbok över juridiska termer).

33. Lettisk-engelsk-tysk-rysk ordbok över termer inom polygraphi och förlagsverksamhet. R.: Litta, 1995. – 343 s. (Lettisk-engelsk-tysk-rysk ordbok över termer inom polygraphi och förlagsverksamhet).

34. Lettisk-rysk och rysk-lettisk ordbok över termer för projektering av byggnader och anläggningar. 1:a häftet. Projekterings- och kostnadsberäkningsdokumentation

77

termini. Sast. J. Piešiņš. R., 1990. – 18 lpp. (Latvju-rušu ir rušu-latvju kalbų pastatų projektavimo terminų žodynas. 1 sąs. Projektų ir sąmatų dokumentų terminai).

35. Lettisk-rysk, rysk-lettisk juridisk termordbok. Red. J. Vēbers. R.: Rasma, 1994. – 487 s. (Lettisk-rysk, rysk-lettisk juridisk termordbok).

36. Lettiska fågelnamn. LZA TK:s 60:e bulletin. R.: Zinātne, 1991. – 43 s. (Lettiska fågelnamn).

37. Termer inom dokumenthantering. LZA TK:s 59:e bulletin. R.: Zinātne, 1990. – 83 s. (Termer inom dokumenthantering).

38. Lettisk-rysk och rysk-lettisk ordbok över möbelindustrins termer. Författare: ZRA “Gauja”, Rigas möbelkombinat, LLA:s institution för träbearbetning, LZA:s institut för språk och litteratur. R., 1991. – 165 s. (Lettisk-rysk och rysk-lettisk ordbok över möbelindustrins termer).

39. Medicinska termer. LZA TK:s 62:a bulletin. R.: Zinātne, 1991. – 145 s. (Medicinska termer).

40. Olejņiks J., Ķirīte M. Praktisk rysk-lettisk ordbok över hamnterminologi. Hamnterminologisk ordbok. Ventspils, 1995. – 96 s.

41. Rikmanis O., Baldunciks J., Bibanajevs A. Sjömanskapets ABC: sjöfartstermer. Berättelser om havet. R.: Sprīdītis, 1993. – 111 s. (Sjömanskapets ABC: sjöfartstermer. Berättelser om havet).

42. Rysk-lettisk-engelsk ordbok över grundläggande ekonomiska termer. Riga: LIC, 1991 – 49 s.

43. Skujiņa V., Kvašīte R. Ordbok över affärsuttryck. Handbok för dokumenthanteringspraxis. R.: Zinātne, 1991. – 104 s.: utg. 1992.

44. Ordbok över termer inom handelns ekonomi, organisation och förvaltning. R.: Zinātne, 1992. – 254 s. (Ordbok över termer inom handelns ekonomi, organisation och förvaltning).

45. Veciņš E. Pengafrågor: förklarande ordbok. R.: Zvaigzne, 1993. – 176 s. (Pengafrågor).

78