DEN LITAUISKA LOGOVÄRLDEN

För inte så länge sedan läste vi med nöje datavetenskapsspecialisten V. Dagienės bok ”En resa till datorernas land” [1]. I dag kan vi glädjas åt hennes nya bok ”Logohandboken” (V., 1966. 248 p.), skriven tillsammans med medförfattarna T. Balvočienė och A. Klupšaitė. Den har rekommenderats av utbildnings- och vetenskapsministeriet och getts ut med medel från Stiftelsen Öppna Litauen.

Logo är, som det anges i förordet, både en pedagogisk filosofi och ett programmeringsspråk. Målet för språkets upphovsman – den världsberömde amerikanske forskaren S. Papert – var att skapa ett datorsystem som tilltalar barn och väcker deras lust att ta reda på, uppleva och lära sig så mycket som möjligt, och framför allt motsvarar deras kreativa läggning. Boken behandlar kommandona i den litauiska versionen av systemet „Logo Writer“ för IMB-persondatorer. Handboken riktar sig till lärare och elever i grundskolan samt till alla barn som är intresserade av Logovärldens hemligheter.

Boken består av tre delar. I den första delen introduceras kortfattat de grundläggande begreppen i Logospråket. I den andra delen behandlas alla kommandon. Utifrån likheten mellan de åtgärder de utför delas de in i fem grupper: 1) blad, 2) grafik, 3) text, 4) programmering, 5) dator. Den tredje delen av boken är en samling med 14 bilagor. Här finns en kort beskrivning av kommandona i ”Logo Writer”, som omfattar blad-, grafik-, text-, programmerings- och datorkommandon, en beskrivning av hur man arbetar med musen, en beskrivning av tangenterna, en presentation av systemmeddelanden från ”Logo Writer”, en genomgång av kopplingen till DOS: kataloger och filer, tabeller över färger, ljud, frekvenser och koder samt till och med en ordlista över termer i dator- och ”Logo Writer”-systemet. I slutet av boken anges använd och rekommenderad litteratur. Detta visar att boken är genomtänkt och förhållandevis metodisk. Den är inte tråkig att läsa. Barnen kan ge bokens huvudperson, den lilla sköldpaddan, en mängd olika kommandon som den ska utföra, till exempel: imkkaukę 30, iprkaukes (vanliga masker) 58, keiskfoną 83, keiskkaūkes, keiskšiaskeukes 58, keisksp (byt färg) 84, leiskkeisti 55, piešktekstą 28, valykkI (rensa kommandofältet) 51, ženklaspo 86 och så vidare. När det gäller dessa kommandon

89

kan man ifrågasätta stavningen av namnen. Å andra sidan, som författarna påpekar: ”Sköldpaddans ord är lite speciella: allt som består av bokstäver och siffror, och till och med andra tecken, betraktas som ett ord” (32).

Den enkla, till och med lite barnsliga stilen bidrar alltså till att skapa en bild av ett samtal med den lilla sköldpaddan. Men vilket språk förs samtalet på? Språket i det tänkta samtalet är i allmänhet tydligt, flytande och korrekt. Här är ett par exempel. ”Sköldpaddan har en pensel som den använder för att rita eller dra linjer och färglägga figurer. Penseln sitter under sköldpaddans mage, mitt i. Ibland vill vi att sköldpaddan ska rita medan den rör sig, och ibland att den inte ska göra det. Då måste den kunna lyfta och sänka penseln. Kommandot eisim anger sköldpaddans fortsatta tillstånd: den ska bara gå vidare, utan att rita, så penseln måste vara upplyft. Efter det här kommandot kommer sköldpaddan alltså att röra sig utan att rita eller färglägga något, tills vi ändrar tillståndet. Sköldpaddan kan bara rita eller färglägga när (=tada) dess pensel är nedsänkt. Kommandot piešim anger sköldpaddans tillstånd: den ska fortsätta rita, så penseln måste sänkas” (70–71).

”I början tittar sköldpaddan uppåt – mot norr. Men så ber vi den svänga åt ena hållet, åt det andra – och då är det inte längre klart åt vilket håll vår sköldpadda tittar … Man kan fråga efter riktningen, så får man ett tal som anger vinkeln mellan sköldpaddans ursprungliga läge (0 grader när den tittar mot norr) och dess nuvarande läge” (77).

Boken innehåller en hel del matematiska termer och datatermer. För att eleverna lättare ska kunna komma ihåg dessa termer är de tryckta med ett annat typsnitt. De flesta är korrekta, till exempel: överordnad katalog 210, inmatningstangent 168, variabel 38, reella tal, heltal, negativa tal, positiva tal 31, underkatalog 184, skrivare 168, aktuell disk 183, aktuell katalog 184 och så vidare.

Det finns dock en del termer och uttryck som man kan ifrågasätta. Författarna föreslår att ett särskilt blad med nödvändig information ska kallas minne (31). Mer exakt vore det att kalla ett sådant blad minnesanteckning. Ordet används just i den betydelsen i vårt språk [2]. Därför är det helt naturligt att datorspecialister försöker göra det till en fackterm och föreslår att det används i stället för termen minne när man talar om datorns

90

en apparat för att ta emot, lagra och presentera data, med andra ord en apparat som kan minnas.

Termen byla (100) har diskuterats mycket och diskuteras fortfarande av datavetenskapliga specialister [3]. Språkvetare har redan vid flera tillfällen skrivit och talat om den [4]. Det lämpligaste litauiska motsvarighetsordet till failo är ändå förmodligen rinkmena. På senare tid har termen elektroninis paštas etablerats bland de synonymt använda termerna kompiuterinis paštas, kompiuterių paštas (9) och elektroninis paštas.

Även följande termer bör preciseras, till exempel: Man kan be Sköldpaddan skriva text med fet, understruken kursiv stil (kursyvo šriftu (= kursyvu) 171; den har ett omslag – titul inį (= antraštinį) blad, innehåll och många sidor <…> 15; A och B är en diskettenhet diskelių (lanksčiųjų) (= diskelių) 183, och i boken ”Kelionė į kompiuterių šalį” står det att ”ibland säger man också ’flexibel diskett’ helt i onödan – det är ju redan tydligt att den är flexibel och magnetisk” (50); den har sitt eget innehåll, och nya blad kan skapas i den 227, jfr även nuosavą (= savąjį, savo) innehåll, jfr sav asis rezonansas, rus. собственный резонанс, angl. proper/natural resonance MTŽ 191 [5], savasis svyravimas, rus. собственное колебание, angl. proper oscillation MTŽ 228; tangenter för arbete med innehållsbladet 213 (= turinio lapo klavišai), jfr tangenter för textredigering 214, tangenter för maskredigering 216.

Varför behövs vertikalstreck 32, horisontell linje 20, specifik åtgärd 225, om man kan säga lodrätt streck, vågrät linje, särskild åtgärd?

Några enstaka ord används i en betydelse som inte rekommenderas, till exempel:

vilken som helst – icke rekommenderat i betydelsen ”varje, all slags”: Variabelns namn kan vara vilket som helst (=varje) ord i Sköldpaddans språk... 39; Bladets namn kan bildas av vilka som helst (=alla slags) bokstäver i det latinska alfabetet... 49;

vilken som helst – icke rekommenderat i betydelsen ”varje”: Före bladets namn, precis som före vilket annat namn som helst (=varje annat), sätts dubbla citationstecken 49; ...dess markör kan flyttas till vilken knapp som helst (=varje knapp) 210;

given – icke rekommenderat i betydelsen ”denna”: ... Sköldpaddan ersätter det givna ordet (=detta) med ett tal...34;

91

stå – bör undvikas, använd hellre ”vara”: ...i stället för ett namn står (=finns) tre frågetecken 48;

samtidigt – bör undvikas, använd hellre ”tillsammans, i förening”: ...man introduceras till de grundläggande begreppen i Logo-språket (samtidigt (=tillsammans) och systemet ”Logo Writer”) 11; Logo-språket (samtidigt (=tillsammans) och systemet ”Logo Writer”) bygger på bilden av en sköldpadda... 17.

Verben spara, förbereda skulle med fördel kunna ersättas med verben förvara, (för)bereda, till exempel:... man bör välja meningsfulla namn som påminner om de data som förvaras (=lagras) 39; Sköldpaddan förvarar (=håller) alla data som den får i vissa små lådor 38; Alla angivna sköldpaddor gör sig redo (=förbereder sig) att utföra följande kommandon 17; Och vad ska man göra om man vill förbereda (=bereda) och skriva ut en lista med datorns hjälp <...> 169 och så vidare.

De normriktiga och vanliga verbformerna är dela, benämna. Dessa bör också användas, till exempel: det är bäst att benämna arket (=namnge) så...49; Innan sköldpaddan tar ett nytt ark ber den alltid om att få benämna (=namnge) det föregående och kommer ihåg det <...> 9, jämför även termerna potatisbod, men inte potatisförråd TT 93 [6], vattenbassäng, vattenbehållare; damm, men inte vattenmagasin TT 93; utarbetande av lagar och beslut, men inte förberedande av lagar och beslut TT 91, utbildning av specialister, men inte förberedande av specialister TT 91.

Hur ovanligt uttrycket arbeta med ett ark än låter, till exempel: den ser det och vet (=kommer ihåg det) bara när man arbetar med det arket... 60; Båda dessa kommandon gäller endast det ark som vi arbetar med 55, jämför även 25, 36, 55, s. 193. Vore inte detta uttryck mer precist: arket där vi ritar eller skriver, särskilt eftersom författarna själva tycks föredra det, till exempel <...> vi har bara ett ark där vi ritar och skriver 21.

Enstaka kasusfel eller andra stilistiska klumpigheter förekommer, till exempel: <...> om <...> har gjort vissa sköldpaddor aktiva (=vissa sköldpaddor aktiva), så förblir de sådana <...> 82; <...>till exempel, om vi vill föra in text i ett ”Logo Writer”-ark, som skapats med någon textredigerare (=en viss textredigerare) <...> 225; Det ark som ska kommas ihåg måste ha ett namn som vi måste ge det (=ger det) 21.

92

Trots de nämnda inexaktheterna är uppslagsboken intressant att läsa, och man bör uppenbarligen instämma i författarnas uppfattning att barnen efter att ha läst den kommer att kunna förverkliga sin kreativitet, fantasi och mest oväntade idéer med hjälp av en dator.

Literatūra

1. Dagienė V. Kelionė į kompiuterių šalį. Vilnius: Litus, 1995.

2. Dabartinės lietuvių kalbos žodynas / Vyr. red. St. Keinys. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993.

3. Zajankauskas S. Kas tas failas? Kas ta byla? Kas tas tvarkinys? O gal kiti terminai būtų geresni? // Informacijos mokslai. 1996. Nr. 4(1). P. 123–127; Grigas G. Keletas terminų iš dviejų informatikos žodynų // Veidrodis (kompiuterinis leidinys). 1996. Nr. 3. P. 26-31.

4. Gimtoji kalba. 1994. Nr. 8–9. P. 17; 1995. Nr. 4. P. 21–22.

5. MTŽ – Matematikos terminų žodynas / Moksl. red. J. Kubilius. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1994.

6. TT – Terminologijos taisymai. Vilnius: Mokslas, 1992.

Angelė KAULAKIENĖ

93