UTLÄNDSKA AKTUALITETER

TERMINOLOGITEORINS PIONJÄR EUGEN WÜSTER 100 ÅR

I år är det 100 år sedan den österrikiske terminologen Eugen Wüster (Eugen Wüster), en av dem som grundade terminologin som vetenskapsgren, föddes.

Eugen as Wüster föddes den 3 oktober 1898 i Wieselburg nära Erlau. 1905–1918 gick E. Wüster i skola i Hirschberg i Schlesien och fortsatte sedan sina studier i Berlin – vid Charlottenburgs högre tekniska skola, där han efter examen 1927 fick ingenjörsdiplom. Efter att 1931 ha disputerat med avhandlingen ”Internationell standardisering av språket inom tekniken, särskilt elektrotekniken” blev E. Wüster teknologie doktor. Detta omfattande arbete, som gavs ut som en separat bok, blev en av terminologiteorins viktigaste grundpelare. 1955 började E. Wüster undervisa i tekniska ämnen vid Wiens lantbruksuniversitet, och 1972 blev han professor i lexikologi, lexikografi, terminologi och standardisering vid Wiens universitet.

Han dog den 29 mars 1977.

År 1935 översattes E. Wüsters bok till ryska på uppdrag av Sovjetunionens vetenskapsakademi och blev en grundläggande handbok i terminologi. Kort därefter föreslog den dåvarande ryska standardiseringskommittén för Internationella standardiseringsförbundet (ISA) att en teknisk kommitté 37 (TK 37) skulle inrättas med standardisering av terminologi som verksamhetsområde. Det första mötet i TK 37 hölls 1936. Även om kommitténs sekretariat fanns vid det tyska standardiseringsinstitutet (nu DIN), utfördes det mesta arbetet i Wien under E. Wüsters ledning. År 1939 utarbetades utkast till regler för utformning av tekniska termer, regler för sammanställning av standardiserade tekniska termordböcker och en internationell terminologibibliografi, men andra världskrigets utbrott avbröt denna verksamhet. Mot slutet av kriget förstördes alla ISA TK 37-dokument som förvarades i Berlin, men E. Wüster hade bevarat kopior av dem i Wieselburg, så arbetet kunde fortsätta.

126

Efter kriget återupptog ISA sin verksamhet som Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), men den tekniska terminologikommittén arbetade inte och dess verksamhet avbröts 1949. E. Wüster gjorde allt han kunde för att det internationella arbetet med terminologistandardisering skulle fortsätta. Han föreslog att det österrikiska standardiseringsinstitutet skulle vända sig till ISO för att ett sekretariat skulle inrättas i Österrike. E. Wüster tog själv på sig det organisatoriska arbetet. Förhållandena var verkligen svåra, eftersom Österrike var uppdelat i zoner kontrollerade av de allierade respektive den sovjetiska armén, och E. Wüster var tvungen att resa från det ryskkontrollerade Wieselburg till Wien i en ångdriven lastbil (det rådde brist på bensin vid den tiden) och utstå noggranna kontroller av soldater. Denna mans ansträngningar och tålamod bidrog i hög grad till att ISO TK 37 återupprättades sommaren 1950 och att det första mötet hölls i Köpenhamn hösten 1952.

E. Wüster bidrog mycket till sammanställningen av olika termurval och ordlistor. Han deltog aktivt i arbetet inom Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC), som gav ut termurval.

E. Wüsters mångåriga arbete med att utforma regler för bildande av termer och formulering av definitioner bidrog till framväxten av en ny disciplin inom tillämpad lingvistik. Hans arbete ”Allmän terminologi” (”Die Allgemeine Terminologielehre. Ein Grenzgebiet zwischen Sprachwissenschaft, Logik, Ontologie, Informatik und den Sachwissenschaften”) lade grunden för terminologiteorin. Ett annat viktigt teoretiskt verk av E. Wüster om terminologi utgavs efter hans död. Hans kollegor gjorde i ordning manuskriptet till kompendiet från föreläsningar om tysk terminologi och terminografi som E. Wüster höll vid Wiens universitet för tryckning (Wüster Eugen: Einführung in die allgemeine Terminologielehre und terminologische Lexikographie / Ed. Helmut Felber // Schriftenreihe der Technischen Universität Wien, vol. 8 (part 1 & 2). Wien: Springer, 1979, 145+70 p.).¹. Senare hölls en terminologikurs vid Wiens universitet med denna bok som underlag. Da

¹ Lang F. Eugen Wüster – hans liv och arbete fram till 1963 // Eugen Wüster (1898–1977): Leben und Werk. Ein Österreichischer Pionier der Informationgesellschaft = His Life and Work. An Austrian Pioneer of the Information Society / Red. E. Oeser, C. Galinski. Wien: TermNet, 1998. S. 13–25.

127

Varje år hålls terminologiseminarier där för forskare från andra länder².

Tre stora projekt av E. Wüster förblev ofullbordade: ”Systematisk definitionsordbok över terminologilärans grundbegrepp”, som författaren arbetade med från 1955 („Systematisches Definitionswörterbuch der Grundbegriffe der Terminologielehre“), ”Internationell terminologinyckel” („Internationaler Terminologieschlüssel“) (en viss samling internationella ordelement som skulle användas som en vägledning för bildandet av internationella tekniska termer) och en samling utvalda publikationer och opublicerade manuskript sammanställd av E. Wüster själv 1973 („Jubiläumssammlung 1973“)³.

E. Wüster var en person med mycket breda intressen. Till utbildningen ingenjör var han inte bara en av de mest framstående utvecklarna av terminologiteori och principer och metoder för terminologistandardisering, utan också lexikograf och bibliograf. E. Wüster bidrog i hög grad till förenklingen av reglerna för tysk stavning. Han deltog i arbetet i kommissionen för stavningsreform vid den österrikiska vetenskapsakademien och var författare eller medförfattare till 35 artiklar om tysk stavning. E. Wüster bidrog mycket till utvecklingen av universell decimalklassifikation (UDC), deltog i verksamheten vid Internationella dokumentationsfederationen och det österrikiska dokumentationssällskapet, och var ordförande för det senare⁴. Ända sedan ungdomen intresserade sig E. Wüster för esperanto och andra konstruerade språk, som han kallade Planensprache. Mellan 1921 och 1931 publicerade han flera artiklar om esperanto, vilka än i dag betraktas som grundläggande. E. Wüster recenserade till och med översättningen till esperanto av A. Mickiewiczs ”Herr Tadeusz” ((Recenzo:) Mickiewicz, A.; Grabovski, A., trad. Sinjoro Tadeo aŭ Lasta Armita

² I år avslutade Renata Dapkūtė, anställd vid Litauens standardiseringsdepartement, och författaren till denna artikel denna så kallade sommarskola.

³ Bühler H. The Scientific Legacy of Eugen Wüster Revisited: Three Major Unfinished Projects // Eugen Wüster (1898–1977): Leben und Werk. Ein Österreichischer Pionier der Informationgesellschaft = His Life and Work. An Austrian Pioneer of the Information Society / Ed. E. Oeser, C. Galinski. Vienna: TermNet, 1998. P. 187-205.

⁴ Ibid. S. 13–25.

128

Posedopreno en Litvo. Varsovio: Gebethner & Wolff, 1918, 304 p. Per.: Germana Esperantisto (Dresden) 15 (1918), no. 11B (1 nov.), p. 86–87).⁵

E. Wüsters arbeten, pionjär inom många områden och författare till över 600 artiklar, är betydelsefulla inte bara för tyskspråkiga länder. E. Wüster kan utan tvekan betraktas som grundaren av den österrikiska terminologiskolan.

Jolanta GAIVENYTĖ

⁵ Felber H. Eine erweiterte Wüster-Bibliographie: 1931–1977. // Eugen Wüster (1898–1977): Leben und Werk. Ein Österreichischer Pioner der Informationgesellschaft = His Life and Work. An Austrian Pioneer of the Information Society / Ed. E. Oeser, C. Galinski. Vienna: TermNet, 1998. P. 299.

129