Översikt över källorna till och termerna inom den litauiska medicinska terminologin i slutet av 1800-talet

PALMIRA ŽEMLEVIČIŪTĖ

Litauiska språkets institut

1. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

De två sista decennierna av 1800-talet var viktiga i det litauiska folkets historia: den nationella pånyttfödelsens rörelse växte och stärktes, och arbetet med att skapa ett gemensamt skriftspråk på litauiska inleddes. Folkbildningen tog fart. Den nationella pånyttfödelsens rörelse spelade en särskilt betydelsefull roll; den inleddes av ”intelligentian, som kom från den litauiska folkstammens – böndernas – led” (Palionis 1995: 224). Rörelsens deltagare kämpade för litauiska skolor, för att tryckförbudet skulle upphävas och för modersmålets rättigheter i det offentliga livet (ibid., 225). Rörelsen bidrog i hög grad till att den litauiska pressen växte. Även om tryck med latinska bokstäver förbjöds 1864, ökade utgivningen och spridningen av litauiska icke-periodiska och periodiska publikationer (ibid., 225).

Kazys Grinius (1866–1950) straipsnyje apie medicinos žinių populiarinimą Lietuvoje rašė, kad „tik nuo „Aušros“ laikų ir [medicinos] srityje pasirodo didesnis judėjimas“ (Grinius 1922: 4). Žymiai padaugėjo įvairių medicinos spaudinių: buvo leidžiamos lietuviškos medicinos knygelės, laikraščiuose ir kalendoriuose rašoma medicinos klausimais. Daugiausia tai buvo populiarinamieji, šviečiamieji spaudiniai. Jie svarbūs ne vien tik kaip to meto žmonėms naudingų sveikatos bei gydymo žinių ir patarimų rinkiniai, bet ir kaip lietuvių medicinos terminijos šaltiniai.

Artikeln ger en översikt över en period på sjutton år (från 1883 till 1899). Källorna har hämtats ur Vaclovas Biržiškas bibliografi och Litauiska SSR:s bibliografi. Dessutom har förteckningar över litauiska medicin- och hygienböcker sammanställda av Kazys Grinius och Petras Avižonis använts.

2. SMÅSKRIFTER

I slutet av 1800-talet utgavs 25 litauiska medicinska småskrifter av varierande omfång (6 trycktes på nytt). De flesta utgavs i Litauen mindre. Huvuddelen (17 småskrifter) utgavs i den viktigaste dåtida bok-

116

Palmira Zemlevičiūtė | XIX a. pabaigos lietuvių medicinos terminijos...

centrum för utgivningen – i Tilsit. Några utkom också i andra småstäder i Lill-Litauen (Bitėnai, Priekulė). Häften trycktes även utanför Lill-Litauens gränser (i Kraków och Leipzig); tre av dem trycktes i Amerika (i Shenandoah, New York och Chicago).

Häftena gavs ut med olika slags typsnitt. Skrifter avsedda för Stor-Litauen trycktes med latinska bokstäver, eftersom det polska språket hade större inflytande där. I Lill-Litauen hade det tyska språket större inflytande, och därför trycktes texter avsedda för området med gotiska bokstäver. Som Jonas Palionis har påpekat användes dessa bokstäver i Lill-Litauen ”i litauiska trycksaker nästan hela tiden (ända till andra världskriget)” (ibid., 24). Av de medicinska häftena från den period som behandlas trycktes de flesta med latinska bokstäver, medan endast tre gavs ut med gotiska bokstäver.

Alla häften kan delas in i två grupper. Vissa var originalverk, det vill säga skrivna av litauiska författare, medan andra var översättningar. Flest var översatta häften: de översattes från ryska, polska och tyska.

Vem skrev de medicinska häftena? Först och främst, naturligtvis, litauiska läkare. I slutet av 1800-talet gav Jonas Šliūpas (1861–1944) ut originalhäftet Keli žodžei apie auginimą [vaikų] (1886), och Adomas Sketėris (1859–1916) tillsammans med Stasys Matulaitis (1866–1956) gav ut Kaip atsiginti nū koleros ir kiti naudingi skaitymai (1893). År 1893 översatte A. Sketeris häftet Pamokinimas, kaip nūg cholieros gintiesi från ryska. Antanas Vileišis (1856–1919) gav 1895 ut sitt första häfte översatt från polska, Ką daryti, kad sveiki butume ir ilgai gyventume, och 1899 ett översatt häfte, Patar̃mės moterims, kurios nori būti sveikos. Jonas Basanavičius (1851–1927) banade väg för den litauiska medicinska terminologin. År 1898 trycktes hans ordlista över folkmedicinska termer i Shenandoah: Medega musu tautiškai vaistininkystai.

De medicinska häftena skrevs inte bara av läkare utan också av andra litauiska intellektuella. Juozas Tumas-Vaižgantas (1869–1933) skrev två häften, som gavs ut 1898. Det ena var ett originalverk, Gydymas nuo patrakimo ir nuo raupų įskiepiijimu, och det andra var översatt från tyska: Ką sako apie blaivystę L. N. Tolstoi ir vokiečių profesoriai?. Petras Vileišis (1851–1926), till yrket ingenjör och dessutom en hängiven organisatör och understödjare av bokutgivning, var också aktiv inom medicinen. Hela fyra medicinska häften, de flesta översättningar, härrör från hans penna. År 1886 gav P. Vileišis ut häftet Svarbiausios žmonių ligos (tryckt på nytt 1899). År 1898 utkom hans översatta häfte Pirmutinė pašalpa umai susirgus teipogi Geralai alkoholiniai ir taboka,

Terminologija | 2006 | 13

117

År 1899 utkom det från polska översatta häftet Džiova ir kaip tos ligos apsisaugoti, och samma år utkom också hans bearbetning Pamokinimas kaip nuo pagedimo apsaugoti žmones, pagedusių šunų aprietus. Publicisten och kulturpersonligheten Juozas Adomaitis-Šernas (1859–1922) sammanställde, med utgångspunkt i verk av icke-litauiska författare, ett omfattande häfte på 132 sidor, Hygiena arba Mokslas apie užlaikyma sveikatos, som gavs ut i Chicago 1897. Martynas Jankus (1858–1946), en framstående samhällsaktör i Lill-Litauen, organisatör och distributör av pressalster samt publicist (se Zinkevičius 1992: 25), gav 1899 ut häftet Apšvaiginantis Gerimas wjlų bėdu priešąltis i Bitėnai.

Vid denna tid utkom också häften som kritiserades av läkare i pressen. Det rörde sig om Antanas Skinderis häften. År 1895 utkom hans Budai gydymo nekur(ių ligų. P. Avižonis skrev till exempel: ”liksom inom andra områden av litteraturen finns det också inom medicinen, vid sidan av goda och rekommenderansvärda verk, all slags skräp” (Avižonis 1909: 14). Enligt författaren hörde detta häfte just ”till sådant skräp som bör kastas ut” (ibid., 14). K. Grinius skrev om denna, som han kallade den, kvacksalvarbok: ”De som enligt eget förstånd, utan att någonsin ha studerat läkekonsten och utan att förstå den, ger sig på att antingen behandla människor eller skriva böcker om behandling, begår ett allvarligt fel och handlar ohederligt, eftersom de bara kan vålla människor skada och onödigt lidande” (Grinius 1895: 117). Enligt St. Matulaitis var skadan med detta häfte ”rent kroppslig, fysisk” (Matulaitis 1895: 162). Det är uppenbart att P. Avižonis, K. Grinius och St. Matulaitis, som var sakkunniga inom medicinsk vetenskap, kritiserade häftet ur ett fackperspektiv, eftersom dess författare, som var präst, inte kunde skriva sakkunnigt om medicinska frågor. Om man däremot bedömer häftet enbart ur terminologisk synvinkel kan man konstatera att författaren använde sådana medicinska termer som också förekommer i de nämnda läkarnas skrifter.

Under denna period gavs sex häften om alkohol ut i Tilsit (två av dem i nytryck). Det rådde olika uppfattningar om huruvida de kunde räknas till de medicinska publikationerna. P. Avižonis hade tagit med häften om alkohol och tobak i sin förteckning över medicinska böcker och hygienböcker, medan K. Grinius tvärtom inte betraktade dem som medicinska häften: ”Antialkohol- och antitobaksbroschyrer har medvetet utelämnats, eftersom de har ett mer moraliskt än medicinskt innehåll” (Grinius 1922: 6). Efter att ha bläddrat igenom dessa häften kan man instämma med K. Grinius. I dem spreds nykterhetsidén, och fylleri behandlades därför mer ur moralisk synvinkel och betraktades som en synd snarare än som en sjukdom. Ändå berörs även vissa medicinska frågor i dessa häften. Till exempel häftet Gir t ybė. baisybė ir sun k ybė to grieko (författaren anges inte—

118 Palmira Zemlevičiūtė | XIX a. pabaigos lietuvių medicinos terminijos...

rodytas, 1891) vienas skyrelis skirtas medicinai – Ką apie girtybę gydytojai sako, o G. Tiumelos knygelės Arieleka yra nuodai, paeinantis iš girtybės, ir kokiu būdu galima kiekvienam išsigydyti nuo girtybės (1893) pirmojoje dalyje apie alkoholį rašoma medicininiu požiūriu. Taigi šiame straipsnyje laikomasi P. Avižonio nuomonės.

På den tiden var den tyske författaren Adolf Richters lilla bok Ligoniû Prietelius. Kelrodys wiljiems tiems, kurie prie atfirandancziû Ligû patys Jaw pirmąją Pagalbą prifiteikti nor ir tai Progai geras Namû Pryprowas įfitekti welyjas. mycket populär och efterfrågad. Den innehöll beskrivningar av läkemedel tillsammans med patienters vittnesmål om vilka läkemedel som hade hjälpt dem mot olika sjukdomar och besvär. Enligt bibliografiska uppgifter utkom denna lilla bok, översatt från tyska och tryckt med gotiska bokstäver, i hela 21 upplagor under perioden 1878–1898. Man antar att den första upplagan översattes av Aleksandras Kuršaitis och utkom i Leipzig omkring 1878.

Därtill bör nämnas att böckerna av sekretesskäl gavs ut under pseudonymer eller signaturer, till exempel: Petras Neris, Vaistininkas, F. Antaniukas, Sveiklinkis, L., A. V.; vissa böckers författare eller sammanställare angavs inte alls. För övrigt dolde man även uppgifter om utgivningen. På titelbladet angav man ofta en felaktig utgivningsort (oftast Vilnius, Juozapas Zavadskis tryckeri) och ett felaktigt årtal. Det rör sig om kontrafaktiska tryck.

Fig. 1. Anvisning om hur man skyddar människor från att bli bitna av rabiessmittade hundar. 1899

Fig. 2. Vad man bör göra för att vara frisk och leva länge. 1895

Terminologija | 2006 | 13 119

Fig. 3. Tuberkulos och hur man skyddar sig mot sjukdomen. 1899

Fig. 4. Hur man skyddar sig mot kolera och annan nyttig läsning. 1893

3. MEDICINSKA ARTIKLAR I TIDNINGAR

I tidningarna från slutet av 1800-talet publicerades en stor mängd medicinska artiklar och kortare texter. I femton tidningar som gavs ut i Litauen Minor och Amerika fann man över ett och ett halvt hundra artiklar om medicin och närliggande vetenskaper. Några artiklar publicerades i flera delar och gavs ut som separata småböcker.

I tidningarna Aušros (1883, 1885–1886), Varpo (1889–1891, 1895–1897) och Ūkininko (1890–1893, 1895–1899), som utkom i Tilsit 1883–1899, publicerade framstående litauiska läkare och samhällsaktörer medicinska artiklar – Jonas Basanavičius, Vincas Kudirka, Adomas Sketeris, Stasys Matulaitis, Kazys Grinius, Antanas Vileišis och Petras Avižonis.

Redan under Aušros första utgivningsår publicerade J. Basanavičius en medicinsk artikel. År 1889 och 1895 tryckte V. Kudirka långa artikelserier i Varpe.

Det är värt att uppmärksamma Mikalojaus Kuprevičius (1864–1932) artikel Lietuviški ligų vardai., som publicerades i Varpe år 1897. Denna artikel skiljer sig från alla andra genom att den tar upp frågan om medicinska termers litauiska prägel. Författaren uppmanade läkarna att använda litauiska sjukdomsnamn i stället för lånade: ”därför kommer denna förteckning att vara nyttig även för de läkare som inte vill ge plats åt gumbui, nikuliui osv. inom den medicinska vetenskapen, utan stödjer sig”

120

Palmira Zemlevičiūtė | XIX a. pabaigos lietuvių medicinos terminijos...

... mot traditionen och utplånar litauiska sjukdomsnamn genom att övertyga människor om att det inte finns någon gumbas, ingen nikulys, utan att det bara är katars, zapalenija, parkos och andra slaviska ord”, och han själv uppgav omkring 60 litauiska sjukdomsnamn med latinska eller grekiska motsvarigheter (Kuprevičius 1897: 41).

Tidningen Ūkininko, som gavs ut av varpininkai i Tilsit, utmärkte sig särskilt genom ett stort antal artiklar och en mångfald av ämnen. Under tidningens första tio utgivningsår (1890–1899) publicerades över 50 medicinska artiklar, till exempel med följande rubriker: Om lungsot; Om mask hos barn; Om nässelfeber; Om rabies; Om skabb; Om behandling av sår (bölder); Om tobak; Finns det en sjukdom som kallas kaltunas?; Bör man låta åder?; Gulsot; Vad ska man göra när fingret vrider sig?; Vad ska man göra vid brännskador?; Hur man sköter sig vid ögonsjukdomar; Hur man sköter sig vid tyfus; Hur man återupplivar en drunknad; Hur man behandlar sjukdomar i magen (buken) och tarmarna; Hur man hejdar blödning; Vad behövs för hälsan?; Vad är sjukdomen gumbas?; Skogen och hälsan; Ett nytt läkemedel mot difteri; Akut reumatism.

Po žiupsnelį medicinos straipsnių aptikta Tilžėje ėjusiuose Šviesos (1887–1888, 1890), Žemaičių ir Lietuvos Apžvalgos (1890–1891, 1894) ir Tėvynės Sargo (1897–1898) laikraščiuose. Išsiskiria gotiškais rašmenimis spausdintas Kaimyno (1896–1899) laikraštis. Jame buvo skelbiami trumpučiai (kartais tik vieno sakinio) medicinos patarimai Naudingų pamokinių skyrelyje (išspausdinta per 100 įvairių patarimų).

Medicinos straipsniai spausdinti ir Amerikoje ėjusiuose Lietuviškojo Balso (1882, 1885), Vienybės Lietuvninkų (1890–1891, 1894–1895, 1897), Naujos Gadynės (1894–1895), Ryto (1896–1897), Lietuvos (1896–1897) ir Tėvynės (1896) laikraščiuose. Apimtimi išsiskiria 1890 m. Vienybėje Lietuvninkų skelbtas Daktaro slapyvardžiu pasirašiusio autoriaus net per 9 numerius ėjęs ilgas tęstinis straipsnis Medicina ir Valstija su paantraštėmis Moteris ir ligos, Vaikai, Liga ir piktadėjystė.

Alla artiklar hade en gemensam egenskap – precis som småskrifterna signerades de med pseudonymer, till exempel Hygienos Tarnas, Atgaivys, Draugaitis, Vaistininkas, Bendraitis, Gydytojas, Svirplys. Daktaras, eller med initialförkortningar, till exempel A. D., K. Gr., G. K., B., Sl., D., P. A., A. V.; några var helt utan signatur.

4. MEDICINSKA ÄMNEN I KALENDRAR

Under förbudstiden för tryckning intog kalendrarna en viktig plats vid sidan av de litauiska böcker och tidningar som gavs ut i Litauen mindre. De flesta trycktes i Tilsit. Det var Lietuviszkas Auszros Kalendorius (1884–1885),

Terminologija | 2006 | 13

121

Lietuviškos Kalendros (1884, 1892, 1894, 1896–1898), Lietuviszkas Kalendorius (1885, 1890–1891, 1893), Lietuvos Ūkininkų Kalendorius (1886–1887), „Tilžės Keleivio“ Kalendros (1886–1887, 1889, 1893–1894), Kalendorius, arba Metskaitlus, ukiškasis (1887), Lietuviškos kalendros su abrozais (1890, 1895–1899), Tikras tėvyniškas kalendorius (1896–1897), Ukiszkasis Kalendorius (1897, 1899). Kalendoriai taip pat dar leisti Priekulėje (Evangeliskos Kalendros, 1890, 1895, 1898), Klaipėdoje (Lietuviszkos Kalendros, 1884–1887, 1891, 1897; Lietuwiszkoſios kalendros, 1887–1888, 1899; Didžioſios lietuwiſkos kadagio kalendros, 1899) ir Bitėnuose (Kalendros, 1898). Amerikoje pasirodė Kalendorys del lietuvninku Ameryke (1898–1899). Iš 15 paminėtų kalendorių net 8 buvo išspausdinti gotiškais rašmenimis. Dėl cenzūros dažnai buvo klastojami jų leidimo duomenys, antraštiniame puslapyje nurodant klaidingą leidimo vietą ir metus.

I kalendrarna skrevs det, förutom skönlitterära verk, olika vetenskapliga upplysningar och råd som var nyttiga i vardagen, även om hälso- och sjukvård. I kalendrar utgivna 1884–1899 trycktes medicinska råd främst i särskilda avsnitt, såsom: Olika nyttiga anvisningar; Anvisningar; Nyttiga anvisningar; Hushållsläkare; Hälsoråd; Huskur. I några kalendrar finns också medicinska artiklar. I Lietuviszkame Auszros kalendoriuje publicerade J. Šliūpas två artiklar 1885, och i Lietuviszkame Kalendoriuje beskrevs 13 sjukdomar och deras behandling år 1890.

5. MEDICINSKA FRÅGESTÄLLNINGAR

I litauiska medicinska småskrifter och tidningsartiklar från slutet av 1800-talet skrevs det främst om de mest akuta hälsoproblemen bland dåtidens människor – smittsamma sjukdomar, deras orsaker, typiska symtom, behandling och förebyggande åtgärder. Det skrevs också en hel del om kvinnosjukdomar, hur man bevarar hälsan och vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla den, spädbarns uppfostran och skötsel, vård av sjuka, alkohol, tobak och den skada de orsakar, hur man behandlar sig själv när man blir sjuk, vilka läkemedel man ska använda, hur man ger första hjälpen åt en skadad person i väntan på att läkaren kommer och annat.

Tidningen Kaimyno bör nämnas; både när det gäller medicinska frågor och sättet att presentera dem ligger den närmare kalendrarna. Det förekommer också fall av överlappning, det vill säga att samma råd trycktes både i den nämnda tidningen och i en av kalendrarna. I tidningen skrevs således ganska kortfattat om huskurer och medicinalväxter mot olika sjukdomar och besvär. Dessutom,

122

Palmira Zemlevičiūtė | XIX a. pabaigos lietuvių medicinos terminijos...

om några av dem skrevs det i mer än ett nummer av tidningen. I sådana fall kunde man dock inte utgå från de olika behandlingsmetoder som föreslogs. Kaimynos läsare kunde få veta hur man till exempel behandlade blåskramp, vattusot, sängvätning, blekhet, huvudvärk, magbesvär, hudklåda och aptitlöshet, hur man stoppade hicka, stärkte svaga ögon och tillredde ögondroppar, samt vilka sjukdomar som kunde botas med lingon, alblad, bönblommor, häggbark, honung, hare- eller fårister.

I kalendrarna skrevs det kortare och enklare om medicinska ämnen. Där publicerades många praktiska råd om vilka huskurer man borde använda mot olika sjukdomar och besvär och hur de skulle tas, till exempel mot värk i ben och tänder, blodig diarré, kalla fötter, håravfall, brännskador, blodbrist och bistick, liksom om hur man tillredde sådana läkemedel.

6. MEDICINSKA TERMER

Artikeln syftar inte till att närmare undersöka de medicinska termerna i de granskade tryckalstren; här ges endast mer allmänna iakttagelser. Med hänsyn till om de har bevarats fram till våra dagar och etablerats i dagens medicinska terminologi delas de in i två grupper. Den första gruppen består av termer som har överlevt och fortfarande används som officiella medicinska termer. Den andra gruppen består av termer som inte längre används officiellt, även om de kan förekomma i talspråket.

6. 1. Bevarade termer

Fram till våra dagar har litauiska benämningar på människokroppens delar och organ samt på de vätskor de producerar bevarats, till exempel: ögon¹ LietB 1885 5 19, armbåge Szv 1890 8 268, ögonbryn V 1890 9 138, tårar V 1889 4 60, öron LietB 1885 5 19, skägg TS 1898 2 4, ögonfransar Sžl 1886 32, underben Grm 1893 9, mjälte LAK 1885 53, mun Mtv 1898 7, tänder U 1895 6 45, huvud Kd I 1895 1, hals U 1895 6 45, livmoder V 1897 1 9, gom Sžl 1886 17, blodkärl Tvn 1896 1 8, njurar A 1885 9/10 157, nacke Sžl 1886 18, panna V 1889 3 41, mage V 1889 8 120, ben U 1898 3 39, lever A 1885 9/10 156, struphuvud U 1892 6/7 233, ben Kd I 1895 3, blodkärl Kak 1893 26, blod Szv 1887 1 32, brosk U 1898 3 41, bröstkorg Kd I 1895 10, bröst Grm 1893 13, luftvägar V 1889 11 52, tunga A 1883 5 139, läppar Kd I 1895 10, nagel U 1898 3 39, rygg U 1898 3 39, ryggrad A 1885 10/11 320, armhåla A 1885 10/11 322, njurar Szv 1890 8 267, mage Kd

¹ Termerna återges i autentisk form. Vissa av dem skiljer sig i stavning från de termer som används i dag.

Terminologija | 2006 | 13

123

I 1895 11, finger U 1898 3 40, tunntarm U 1897 12 183, lungor A 1883 4 113, svett V 1889 12 184, händer V 1889 1 9, muskel VienL 1890 24 5, leder U 1898 3 39, saliv U 1895 21 166, haka Mtv 1898 7, hjärna Hyg 1897 92, tinningar TS 1898 2 3, nacke TS 1898 2 5, matstrupe U 1890 3 39, tjocktarm Tvn 1896 1 7, ländrygg U 1897 12 182, hjärta Kd I 1895 10, revben Szl 1886 22, andning A 1883 4 113, galla U 1897 12 183, tarmar A 1885 9/10 156, ögonlock U 1897 3 42, kind V 1889 3 41, tarmar Kd I 1895 11, axel A 1885 10/11 323, ring U 1892 4/5 141 (²ring 4. anat. ”en rund del av ett organ” LKŽ₍c₎). De flesta av dessa benämningar användes redan i litauisk skrift från 1500- och 1600-talen.

Det finns också många litauiska benämningar på sjukdomar och besvär som har bevarats och fortfarande används, till exempel: eksem V 1890 7 106, kolik U 1892 1 18, frossa V 1889 3 41, frossa Džla 1899 22, andnöd LietB 1885 2 6, gula febern U 1895 15 117, gulsot V 1897 1 10, sjösjuka LigPr 1883 25, vårta Kaim 1897 39 312, värmeslag Mtv 1898 11, hosta U 1896 20 154, kramp Pm I 1899 15, vagel V 1897 3 42, sömnlöshet LietB 1885 2 6, skabb Szv 1888 3 78, darrning U 1896 13 100, lunginflammation V 1890 7 106, anfall Džla 1899 8, bråck V 1897 1 10, var U 1896 17 131, smittkoppor Džla 1899 3, diarré U 1896 4 30, demens V 1895 9/10 157, starr LKa 1890 28, smittkoppor Rodm 1895 6, munröta Szl 1886 12, kräkningar Szv 1890 5 134, cancer V 1889 4 60, diarré LigPr 1883 36, förstoppning V 1889 12 184, varg V 1891 4 56, ögonfluss TKK 1887 90, böld U 1895 13 99, samt termer som betecknar andra medicinska begrepp, till exempel: förlossning U 1892 4/5 140, andning VienL 1894 46 554, sjukdom A 1883 4 110, patient TKK 1887 92, graviditet Szl 1886 54, infertilitet VienL 1890 24 5, ärr U 1896 17 131, vaccination V 1890 9 138, hälsa Hyg 1897 1, fertilitet VienL 1890 24 4, foster U 1892 4/5 136, navelsträng U 1892 4/5 140.

Spaudiniuose gausu išlikusių t a r p t a u t i n i ų medicinos t e r m i n ų². Tai medicinos mokslo šakų pavadinimai, pvz.: akušerija V 1896 2 24, chirurgija V 1890 8 123, hygiena V 1889 1 8, patologija VienL 1890 36 7, psychijetr[?]ija V 1895 9/10 155; žmogaus kūno organų ir skysčių pavadinimai, pvz.: arteri-jos LietB 1885 6 22, kapillarai A 1885 10/11 321, limfa Gpri 1898 11, nervas VienL 1890 24 5, vena U 1891 9 417; ligų pavadinimai, pvz.: alkoholizmas VienL 1890 38 9, anaemija VienL 1890 28 5, apopleksija VienL 1890 28 5, cholera ŽLA 1894 11 82, dizenterija U 1897 9 131, epilepsija U 1897 12

² Vissa internationella termer har numera också litauiska motsvarigheter.

124

Palmira Zemlevičiūtė | XIX a. pabaigos lietuvių medicinos terminijos...

185, ergotism V 1890 2 20, gangrän LUK 1886 47, gonorré VienL 1890 38 8, hysteri U 1897 12 185, influensa LKal 1896 109, katarr Kaim 1898 27 216, kretinism VienL 1890 28 4, migrän Zglkd 1885 12, neuralgi LigPr 1883 45, neurasteni U 1897 12 185, nymfomani VienL 1890 24 5, förlamning TS 1897 8 3, gikt TS 1897 8 2, lunginflammation VienL 1890 30 5, rakitis U 1897 12 183, skörbjugg V 1889 3 41, solitärmask U 1897 8 121, tyfus V 1890 8 124; benämningar på läkemedel och andra behandlingsmedel, till exempel: borax U 1897 8 121, kinin V 1889 12 184, kloroform VienL 1890 37 8, eter LKal 1898 88, glycerin TS 1898 5/6 51, jod VienL 1891 52 621, jodoform U 1895 28 142, kamfer Kak 1893 20, karbolsyra Kaim 1897 25 182, lanolin Kaim 1897 39 312, morfin V 1889 2 20, ricinolja V 1890 2 21, tannin LAK 1885 64, termometer U 1896 24 188, terpentin Džla 1899 14, vadd UK 1897 33, vaselin Rodm 1895 4; benämningar på undersökningsmetoder, till exempel: auskultation LAK 1885 58, perkussion LAK 1885 58; termer som betecknar andra medicinska begrepp, till exempel: amputation VienL 1890 27 4, anomalier V 1890 4 54, bakterier Džla 1899 6, bromism VienL 1890 28 4, desinfektion Pchg 1893 15, diet VienL 1890 28 4, eklampsi VienL 1890 28 5, epidemier V 1889 12 184, fagocyter V 1890 9 138, hypertrofi VienL 1890 28 4, homeopati V 1890 7 97, inokulation VienL 1890 27 5, kakexi VienL 1890 30 5, karantän V 1890 8 123, konvulsioner V 1889 3 41, mani VienL 1890 37 9, melankoli ŽLA 1891 4 30, mikroorganismer V 1889 12 184, operation V 1889 2 21, organ V 1890 5 68, puls V 1889 3 41, symtom V 1891 4 57, terapi V 1889 10 153.

6. 2. Termer som inte har bevarats

Den största gruppen utgörs utan tvivel av medicinska termer som inte längre används. De kan delas in i två grupper. Till den första gruppen hör termer som finns upptagna i Litauiska språkets ordbok:

a) benämningar på människokroppens delar och organ samt vätskor som de producerar, till exempel: audos V 1889 2 22 (”auda 3. se vävnad 2. anat. ’en grupp celler med likartade funktioner’ LKŽ), dirksnys A 1885 10/11 320 (”dirgsnis 2. ’nerv’ LKŽ), gimtinė U 1892 4/5 147 (gimtinė 3. se livmoder 3. anat. ’livmoder (uterus)’ LKŽ), gygyslė U 1891 9 417 (gygyslė ’artär, ven’ LKŽ), grobai LietB 1885 2 6 (grobas 3. ’tarm; ändtarm’ LKŽ), jaknos U 1897 12 184 (”jeknos anat. ’lever’ LKŽ), koserė U 1896 20 154 (koserė 2. ’svalg; mun’ LKŽ), krekenos (”Kvinnors bröst fylls inte med mjölk utan med en gulaktig vätska som kallas krekenos”) Grm 1893 14 (jfr krekenos

Terminologija | 2006 | 13 125

se krekena 1. ’mjölk från en ko som just har kalvat eller snart ska kalva’ LKŽ), kryžius SžI 1886 3 (kryžius 8. ’nedre delen av ryggen; korsben’ LKŽ), motė SžI 1886 52 (motė 6. anat. ’livmoder’ LKŽ), narys Mtv 1898 9 (¹narys 1. ’led’ LKŽ), perklodai U 1890 4 60 (perklodas ’skiljevägg: Bröstkorgens skiljevägg (diafragma)’ LKŽ), pilvaplone V 1895 9/10 156 (pilvaplone se pilvaplėvė anat. ’bukhinnan (peritoneum)’ LKŽ), skilvis LietB 1885 5 19 (skilvys 3. ’mage, buk’ LKŽ), šal iniai U 1896 20 154 (¹šalinis 2. ’gommandel’ LKŽ), szarvai U 1892 4/5 146 (¹šarvai 1. ’moderkaka, hinnor (efter förlossning)’ LKŽ), žabtai Mtv 1898 13 (žabtai 2. neds. ’mun, läppar’ LKŽ);

b) sjukdomsbenämningar, till exempel: baltieji žiedai Pm I 1899 4 (balti žiedai ’menstruation’ LKŽ) (jfr även baltoji liga V 1897 3 41), blykszlė A 1885 10/11 321 (blyklė ’blekhet’ LKŽ), breinė Kaim 1899 7 55 (x breinė (ty. Bräune) ’en viss halssjukdom, difteri’ LKŽ), dygulys (lielisza) Szv 1888 1/2 60 (dyguly s 2. ’stickande smärta’ LKŽ; lielisza se lielėsa 2. ’stick i sidan, vanligen till följd av snabb gång eller löpning’ LKŽ), grįžas V 1897 3 41 (¹grįžas 1. ’smärta med knakningar i en stukad och överansträngd led; knäppning, knakande’ LKŽ), gumbas V 1897 1 9 (gumbas 4. ’magkatarr eller annan buksmärta; svår magsmärta’ LKŽ), gurklys V 1897 3 42 (gurklys 2. ’haka (på människa eller djur), strupe’ LKŽ), irmedė V 1897 3 42 (irmedė ’sjukdom som uppstår vid förkylning, överansträngning eller rädsla’ LKŽ), kaulaėdis Szv 1888 1/2 62 (kaulaėdis ’en viss bensjukdom’ LKŽ), kaulligė SžI 1886 36 (kaulligė ’bensjukdom, benvärk, gikt, förlamning’ LKŽ), kraujaligė Kd I 1895 22 (kraujaligė 2. ’blodsjukdom’ eller 3. ’blodig diarré’ (?) LKŽ), krūpos SžI 1886 15 (²kruopos ’difteri’ LKŽ), landunė užnaginė ZgIkd 1885 34 (landūnė se landuonis 1. med. ’böld vid fingerspetsen (under nageln), panaritium’ LKŽ), nikulys V 1897 3 42 (¹nykulys 1. ’tärande sjukdom, avmagring’ LKŽ), nosligė SžI 1886 35 (nosligė ’nässjukdom, snuva’ LKŽ), numirulys VienL 1890 36 8 (¹nuomirulis se nuomaras med. ’en viss nervsjukdom, epilepsi’ LKŽ), pagedimas V 1897 3 42 (pagedimas 3. ’galenskap, raseri’ LKŽ), papauszkai U 1892 6/7 234 (papauškas 1. ’finne, böld’ LKŽ), pilvavimai VienL 1891 52 620 (pilvavimas → pilvuoti 1. ’ha diarré’ LKŽ), plautis LwKal 1887 70 (²plautis 1. ’snuva’ LKŽ), raudonoji liga (žiedai, skalbiniai) V 1897 3 42 (žiedas 6. ’menstruation’ LKŽ; skalbiniai 2. ’menstruation’ LKŽ), rietenos V 1897 3 42 (²rietena 11. med. ’torsk (soor)’ LKŽ), saldžioji votis Rodm 1895 15 (saldžioji votis ’ett mycket kliande utslag, eksem’ LKŽ), sausgėla V 1890 2 21 (sausgėla

126

Palmira Zemlevičiūtė | XIX a. pabaigos lietuvių medicinos terminijos...

1. ’värk i ben och leder, reumatism’ LKŽ), silpnaregystė LietB 1885 2 6 (silpnaregystė ’nedsatt syn’ LKŽ), slapdrugys U 1895 25 117 (slapdrugys ’latent frossa (en sjukdom)’ LKŽ), ftabas LKal 1896 109 (ftabas 6. ’gikt’ LKŽ), styris V 1889 1 9 (styris 2. med. ’stelkramp, kramp’ LKŽ), sunkenybė V 1897 3 42 (sunkenybė 5. ’tryck över bröstet, andnöd, astma’ LKŽ), šamas U 1897 8 21 (³x šamas (ty. Schwamm) ’en viss munsjukdom hos spädbarn, torsk’ LKŽ), szaszbaudžiai U 1892 6/7 233 (šašbaudžiai 1. se ¹šašbaudys 2. ’sårskorpa, skorv’ LKŽ), šokis švento Vito U 1897 12 184 (šventojo Vito šokis med. ’nervsjukdom som yttrar sig i ofrivilliga muskelryckningar, korea’ LKŽ), tryda Rodm 1895 16 (tryda 1. ’diarré, hastig avföring’ LKŽ), vištalupys V 1897 34 2 (vištalupys se vištalaktis 4. ’nattblindhet (hemeralopia)’ LKŽ);

c) termer som betecknar andra medicinska begrepp, till exempel: daktaravimas A 1885 10/11 325 (daktaravimas → daktarauti 1. ’vara doktor, läkare’ LKŽ), daktarystė Gpri 1898 11 (daktarystė ’läkarpraktik, läkarens yrke’ LKŽ), drapanės Pm I 1899 7 (drapanės ’menstruation, bindor’ LKŽ), galvasukėtis Pchg 1893 26 (galvasukėtis se galvasukis 2. ’yrsel, svindel’ LKŽ), gydykla Kd I 1895 32 (gydykla 1. ’vårdinrättning, sjukhus, sanatorium; kurort’; ordet hade då också en annan betydelse – läkemedel: ”Tas gidiklas galima gauti užrubežinėse aptiekosė” (LKa 1890 29), jfr gydykla 2. ’behandlingsmedel, läkemedel’ LKŽ), gydūklės NGad 1894 21 11 (gyduoklė se gyduolė ’läkande ört, läkemedel’ LKŽ), gryžėlė (girgždėlė) Szv 1888 1/2 61 (girgždėlė 1. se girgžda 1. ’knakande (i en led), knarr’ LKŽ), ligonbutis U 1892 6/7 236 (ligonbutis 1. ’sjukhus’ LKŽ), sznairumas VienL 1890 28 5 (šnairumas → 1 šnairas 2. ’med sneda ögon, skelögd’ LKŽ), tyniai U 1896 20 154 (²tynis ’svullnad’ LKŽ), vaistymas VienL 1890 38 8 (vaistymas → vaistyti ’behandla, bota’ LKŽ), vaistytojas Pchg 1893 5 (vaistytojas 1. ’läkare’ LKŽ).

Till den andra gruppen hör termer som inte finns upptagna i Litauiska språkets ordbok. De kan delas in i två undergrupper. Till den första undergruppen hör termer vars betydelser har fastställts utifrån källtexten:

a) benämning på en kroppsdel, till exempel kurksztema Mtv 1898 19 (J. Basanavičius angav vid sidan av detta ord den latinska motsvarigheten brachium (jfr brachium 1. ’överarm’ MTŽ);

b) sjukdomsbenämningar, till exempel: baltoji rožė Mtv 1898 24 (J. Basanavičius angav vid sidan av sjukdomsbenämningen den latinska motsvarigheten phlegmone (jfr phlegmone – flegmona, pūlynas MTŽ), mėlynoji liga VienL 1890 30 4 (intill

Terminologija | 2006 | 13

127

Inom parentes anges den latinska motsvarigheten cyanosis (jfr cyanosis – cyanos, blåaktig missfärgning av huden MTŽ), siutalīgė V 1891 4 56 (detta ord var en synonym till den nu använda termen pasiutligė, ’rabies’: ”<...> mikroorganismerna vid siutalīgė förökar sig långsamt i människokroppen; från ett bett, säg av en rabiessmittad hund, till sjukdomens början går det 2–3 månader eller ännu längre” V 1891 4 56–57), skaudligė (detta är en synonym till reumatism: ”Sedan börjar patienten få värk i benens och huvudets ben, särskilt om nätterna, så häftigt att den stackars patienten nästan blir tokig; men han lugnar sig själv med tanken att detta nu beror på skaudligė (reumatismo)”) SŽl 1886 30.

Till den andra undergruppen hör termer vars betydelse inte är tydlig utifrån källtexten:

a) benämningar på mänskliga organ, till exempel: plasnojanti gisla LAK 1885 62, žabenukai (”Om modern börjar ge barnet socker o.dyl. i lilla munnen, så blir munnen full av det, och gommen och žabenukai blir täckta som av gröt, därför kan det ammade barnet inte svälja genom dessa beläggningar och börjar törsta”) Mtv 1898 12;

b) sjukdomsbenämningar, till exempel: Balėjimo Liga LigPr 1883 13 (denna benämning skulle kunna vara en synonym till den nu använda termen anemijos, ’anemi’), baltieji tyniai (”Och bland de sjukdomar som uppstår av fattigdom förekommer ofta även olika beninflammationer, såsom <...>, baltieji tyniai osv.”) VienL 1890 27 4, gerų kapojimas (vid denna benämning anges den latinska motsvarigheten dermatitis, men med frågetecken. J. Basanavičius beskrev sjukdomen så här: ”Den sjukdomen drabbar herdar på våren, när de går barfota och med bara blusar; av vinden och fukten skaver fållen och byxbenens ändar mot blusarna, utan att man märker det, så att de blir röda, och efter rodnaden spricker huden, varvid blod också syns. Om herden inte kan gå säger man att ’tranorna har hackat sönder blusarna medan de flög förbi’”) Mtv 1898 9, gruštis (M. Kuprevičius angav varken någon latinsk eller grekisk motsvarighet till ordet, tydligen kände han inte till någon och satte ett frågetecken. Han beskriver sjukdomen med endast en mening: ”Folk säger: gruštis har på något vis slagit till henne för länge sedan”) V 1897 3 42, kaitraliga (detta ord skulle kunna vara en synonym till drugio, ’frossa’, jfr ”drugys, kaitraliga, är enligt ett gammalt ordspråk ’sjukdomens följeslagare’ eller dess vän; hur som helst är allt detta en viktig sak för vissa sjukdomar”) LKa 1890 27, kaitrastoges (”Olika delar av kroppen kan drabbas av förkylning, det vill säga hetta kan uppstå i magen, bröstet, tarmarna och så vidare”) LKa 1890 28, laumes spaudims (”En annan gång, en natt när han sov, drabbades han av ett sådant tryck att han inte kunde resa sig, vända sig i sängen, ropa på hjälp eller tala. Han drog andan med svårighet och måste

128

Palmira Zemlevičiūtė | XIX a. pabaigos lietuvių medicinos terminijos...

ligga så, tills detta onda gick över”) LKal 1892 127, Norvegų niežai (”Om skabbkvalstren förökar sig i stor mängd flyter utslagen samman – huden blir fjällig; sådan skabb kallades ’norsk skabb’ <...>”) Szv 1888 3 82, piktakarszcziai (”Alla läkare vet hur de dödligaste sjukdomarna, såsom asiatisk kolera, kolera infantum, kriokligė och piktakarszcziai sprider sig i de delar av städerna som bebos av fattiga, och vilken fruktansvärd förödelse de orsakar där”) VienL 1890 27 4, rietgalio liga (I vissa släkter ser vi rietgalio-sjukdomen (hyp. disease), <...>”) VienL 1890 38 9, skilviakarszcziai (”<...>, ofta börjar frossan skaka en på kvällarna, och sjukdomsbilden närmar sig då skilviakarszcciu, <...>”) LAK 1885 57, sprandoligė (”Detta är en sjukdom hos små barn: när barnet vaggas eller bärs, eller faller ur vaggan, vrider det nacken; då äter det ingenting, hela kroppen täcks av hetta och ögonen ser insjunkna ut, medan barnet bara gråter. Då förstår mödrarna att det är sprandoligė, <...>”) Mtv 1898 27.

Av de angivna termerna framgår att det främst är sjukdomsbenämningar som inte har överlevt, men även termer för andra medicinska begrepp har fallit ur bruk.

Det kan ha funnits olika orsaker till att de medicinska termer som behandlas här inte har överlevt. För det första bör det framhållas att det i vissa fall inte var själva termerna som försvann, utan endast deras specialiserade betydelser, eftersom orden fortfarande används i andra betydelser. Det rör sig om sådana mångtydiga ord som gumbas, kruopos, žiedai, skalbiniai, rietenos, šamas, gimtinė, kryžius, narys, šarvai. Ord som användes i en begränsad dialekt men inte fick vidare spridning har inte heller överlevt (kurkštena). Det bör också betonas att många medicinska termer som försvunnit redan då hade ersatts av andra ord, vilka trängde undan dem ur aktivt bruk. Ibland kan man i och med samma text hitta synonyma benämningar på kroppsdelar, sjukdomar eller deras symtom. Exempelvis ersatte termerna nervai, arterija, žarnos, kepenys, gimda, dieglys, spuogas, viduriavimas, vaistas dirgsnius, gyvyslę, grobus, jaknas, motę, dygulį, papaušką, pilvavimą, trydą, gydyklą. Vissa ord förekom endast i enskilda författares skrifter; till exempel använde V. Kudirka termen pilvaplones. Ord kunde falla ur bruk på grund av arkaisk eller nedsättande klang (grobai, žabtai). En viktig orsak till att en betydande del av termerna inte överlevt är att deras betydelse var obestämd eller oklar. Detta gäller särskilt sammansatta ord med leden liga, till exempel: kaulligė, kraujaligė, nosligė, skaudligė, kaitraliga, sprandoligė.

Särskilt bör nämnas de barbarismer som inte längre används och aldrig upptogs i standardspråket, till exempel: aptieka Ppaž 1899 14 (x aptieka ’apotek’ LKŽ), čūma (med detta ord betecknas en typ av feber: ”Jag ska räkna upp febersjukdomarna: ču-

Terminologija | 2006 | 13

129

mässling, kolera, tyfus, <...>“) V 1890 7 106 (LKŽ, detta ord är inte belagt), jedra V 1890 8 123 (x jedra (< adra, dial. odra) ”smittsam hudsjukdom, mässling, drognės” LKŽ), motis Kaim 1896 2 15 (¹x mostis (vitry. масть, pol. maść) dial. ”mjuk läkemedelsmassa med fett, använd för behandling, salva” LKŽ), palagas ŠŽl 1886 59 (²x palagas ”förlossning” LKŽ), smertis V 1890 2 21 (x smertis (vitry. смерть) dial. ”död” LKŽ), zapalenija V 1897 3 41 (x zapalenija se x zapalenia (pol. zapalenie) ”inflammation (i synnerhet i lungorna)” LKŽ), žyvatas V 1897 1 10 (x žyvatas 4. ”diarré” LKŽ). De flesta av dem hade redan då litauiska motsvarigheter, t.ex.: liekorius Kaim 1896 2 15 och gydytojas U 1895 28 143, liekarstva Kaim 1896 2 15 och vaistas A 1885 10/11 325, lisnikai^³ och kirmėlės U 1898 11 167, rona ir opa U 1896 27 131, rona ir žaizda Gpri 1898 4, truczyzna ir nuodas Gpri 1898 4.

Samma sak benämns ofta med flera ord (eller ordkombinationer), av vilka ett har kommit in i det nutida språkbruket medan det andra (de andra) inte har gjort det, t.ex.: aftma kallades trumpa dvale LigPr 1883 40; difterija Hyg 1897 110 kallades fortfarande av folk gierklės uždegimu puwancziu Zglkd 1886 13, difteritu, smauginýčia, kakline U 1892 8 293, krioklige U 1892 8 294, troškuliu, kriokle U 1896 13 99; dizenteriją kallades negeru viduriavimu, kruvinąja trizna A 1883 5 141, kruvinąja, greitąja U 1890 3 39, raudonąja U 1891 3 131, kruvinu viduriavimu U 1897 9 131; džiova kallades också džiuwes liga LigPr 1883 38, džiutimi LAK 1885 50, sauslige U 1897 9 131 (denna sjukdom kallas numera också tuberkulioze); karbunkulas kallades också mėlynuoju spuogu U 1890 8 121 (nu rekommenderas den litauiska termen piktuotės); kataraktą kallades av folk viduriniu valkiu U 1897 3 42, akių apvilkimu Mtv 1898 5 (den litauiska motsvarigheten är lęšiuko drumstis); sifilis V 1890 8 123 kallades brantajs Zglkd 1885 9, prancuzais ŠŽl 1886 25, prancuzlige, piktąja liga U 1891 5 230, prancais Kd I 1895 5, ”netikusia liga”, ”blogąja liga”, ”nedora liga” Rodm 1895 6, prasta liga (piktąja) V 1897 3 42; tymai kallades också drognimis U 1892 6/7 233; trachomą kallades förr av folk dykomis mėsomis U 1897 3 42.

7. SLUTSATSER

1. I slutet av 1800-talet ökade mängden litauiska trycksaker kraftigt, även inom medicinens område. I Lill-Litauen och Amerika gavs originalverk och översatta litauiska medicinska skrifter ut, och i tidningarna publicerades

^³ På andra håll (t.ex. i Suwałki guvernement) kallades även ett läkemedel mot maskar lisnikais (på latin Flores Cinae): ”Men ett mycket bättre och säkrare läkemedel är lisnykai” U 1897 8 121.

130

Palmira Zemlevičiūtė | XIX a. pabaigos lietuvių medicinos terminijos...

medicinska artiklar, och i kalendrarna – praktiska medicinska råd. Dessa populärvetenskapliga trycksaker bidrog till att de medicinska termerna blev fler.

2. Litauiska läkare började skriva om medicinska frågor (P. Avižonis, J. Basanavičius, K. Grinius, V. Kudirka, St. Matulaitis, A. Sketeris, J. Šliūpas, A. Vileišis), liksom andra intellektuella (J. Adomaitis-Šernas, M. Jankus, J. Tumas-Vaižgantas). Därför användes fler litauiska medicinska termer i trycksakerna.

3. Ämnesområdet för litauiska medicinska trycksaker var brett och varierat. Det skrevs om många medicinska discipliner och även om vetenskaper med nära anknytning till medicin – obstetrik, gynekologi, pediatrik, epidemiologi, etiologi, hygien, sanitet, kirurgi, traumatologi och venerologi; samt om anatomi, bakteriologi, fysiologi och farmaci.

4. I de behandlade trycksakerna användes i stor omfattning termer från olika medicinska discipliner och närliggande vetenskaper. De flesta av dem används fortfarande i dag som officiella medicinska termer. Det rör sig om allmänt brukade arvord och internationella ord. En stor del av de medicinska termerna har dock inte levt kvar i skriftligt språkbruk. Till dessa hör sällsynta dialektord, ord som trängts undan ur aktivt språkbruk av ersättningsord samt ålderdomliga eller nedsättande ord och ord med oavgränsad eller oklar betydelse. Särskilt bör nämnas polysema ord vars specialbetydelser inte fick fäste, men som fortfarande används i dag i sina ursprungliga betydelser. Naturligtvis har inte heller barbarismerna levt kvar.

HUVUDKÄLLOR

A – Auszra, 1883, 1885, 1886.

Džla – Tuberkulos och hur man skyddar sig mot sjukdomen, Tilsit, 1899.

Gpri – Behandling mot vattusot och ympning mot smittkoppor, Tilsit, 1898.

Grm – En oerhörd sak och goda råd till våra kvinnor, Tilsit, 1893.

Hyg – Hygien eller vetenskapen om att bevara hälsan, Chicago, 1897.

Kaim – Grannen, 1896, 1897, 1898, 1899.

Kak – Hur man skyddar sig mot kolera samt annan nyttig läsning, Tilsit, 1893.

Kd l – Vad ska man göra för att vara frisk och leva länge, Tilsit, 1895.

LAK – Litauisk Auszra-kalender, 1885.

LietB – Litauiska rösten, 1885.

LigPr – Den sjuke vännen, Leipzig, 1883.

LKa – Litauisk kalender, 1890.

LKal – Litauiska kalendrar, 1892, 1896, 1898.

LUK – Litauiska lantbrukarnas kalender, 1886.

LwKal – Litauiska kalendrar, 1887.

Mtv – Medega mustaiškai vaistininkystai. Šenandoras, 1898.

NGad – Den nya tiden, 1894.

Pčhg – Undervisning om hur man skyddar sig mot kolera, Tilsit, 1893.

Pm l – Råd till kvinnor som vill vara friska, Bitėnai, 1899.

Terminologija | 2006 | 13 131

Ppaž – Undervisning om hur man skyddar människor som blivit bitna av hundar med rabies från att insjukna, Tilsit, 1899.

Rodm – Råd till mödrar om att uppföda spädbarn, Tilsit, 1895.

Szv – Ljuset, 1887, 1888, 1890.

Šzl – De viktigaste sjukdomarna hos människor, Tilsit, 1886.

Tvn – Fosterlandet, 1896.

TKK – Tilsits resenärskalender, 1887.

TS – Fosterlandets väktare, 1897, 1898.

U – Bonden, 1890, 1891, 1892, 1895, 1896, 1897, 1898.

UK – Lantbrukskalendern, 1897.

V – Klockan, 1889, 1890, 1891, 1895, 1896, 1897.

Vienl. – Litauernas enighet, 1890, 1891, 1894.

Žglkd – Berättelse om kroppens och själens sjukdomars behandling, Kraków, 1885.

ŽLA – Samogitien och Litauens översikt, 1891, 1894.

HJÄLPMEDEL

LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas, Vilnius, 2005. www.lkz.lt

MTŽ – Ordbok över medicinska termer, Vilnius, 1980.

LITERATŪRA

Avižonis P. 1909: Lietuvių Medicinos ir Hygienos Knygos, Vilnius.

Biržiška V. Lietuvių bibliografija. III d. Spaudos draudimo laikas (1865–1904 m.), Kaunas, 1929.

Grinius K. 1895: Apie vieną netikusią knygutę. – Ūkininkas 25, 116–117.

Grinius K. 1922: Medicinos žinių popularizacija ir Lietuvių medicinos knygų sąrašas, Kaunas.

Kuprevičius M. 1897: Lietuviški ligų vardai. – Varpas 3, 41–42.

Lietuvos TSR bibliografija: Knygos lietuvių kalba [1862–1904] 2 (1), Vilnius, 1985; [1862–1904] 2 (2), Vilnius, 1988.

Matulaitis St. 1895: Budai gydymo nekurų ligų [recenzija]. – Varpas 9/10, 162–163.

Palionis J. 1995: Lietuvių rašomosios kalbos istorija, Vilnius.

Zinkevičius Z. 1992: Lietuvių kalbos istorija 5: Bendrinės kalbos iškilimas, Vilnius.

REVIEW OF THE SOURCES OF LITHUANIAN MEDICAL TERMINOLOGY AND THEIR TERMS AT THE END OF 19TH CENTURY

Although at the end of the 19th century it was forbidden to print using Latin script, there was nevertheless a growth in the publishing and distribution of Lithuanian periodical and non periodical publications. Typical of this type of publishing was medical booklets, newspapers and calendars addressing medical questions.

At the end of the 19th century 25 medical booklets were published in Lithuanian. The majority of them were published in Lithuania Minor (in Tilžė). A few books were published in other towns in Lithuania Minor (Bitėnai, Priekulė) and also in America (Shenandoah, New York, Chicago). These booklets were published in two different types of script: Latin (designed for Lithuania Major) and Gothic (designed for Lithuania Minor). The majority of the books were in Latin script. Some booklets were original, others were translations (the majority). The translations were made from Russian, Polish and German languages. Booklets were written by Lithuanian doctors (Jonas Basanavičius, Stasys Matulaitis, Adomas Sketeris, Jonas Šliūpas, Antanas Vileišis) and other Lithuanian intellectuals (Juozas Adomaitis-Šernas, Martynas Jankus, Juozas Tu-

132

Palmira Zemlevičiūtė | XIX a. pabaigos lietuvių medicinos terminijos...

mas-Važgantas, Petras Vileišis). Adolf Richter’s booklet Der Kranken-Freund (Ligonų prietelius) was very popular. This booklet was translated from German between 1878 and 1898 and went through 21 editions.

Fifteen newspapers published during the period 1883–1899 in Lithuania Minor and America (Aušra, Lietuviškasis Balsas, Tėvynės Sargas, Ūkininkas, Varpas, Vienybė Lietuvninkų, Žemaičių ir Lietuvos Apžvalga and others) contained more than 150 articles on the subject of medicine and related subjects. Articles were written by well known medical doctors and Lithuanian community leaders Petras Avižonis, Jonas Basanavičius, Kazys Grinius, Vincas Kudirka, Stasys Matulaitis, Adomas Sketeris, Jonas Šliūpas, Antanas Vileišis and others.

Fifteen almanacs published during the period 1883–1899 in Lithuanian Minor contained much about health and treatments.

Lithuanian medical publications covered a wide and varying range of topics. They explained in a popular way various issues of various fields of medical science (obstetrics, gynaecology, paediatrics, epidemiology, aetiology, hygiene, sanitation, surgery, traumatology and venereology) and related sciences (anatomy, bacteriology, physiology, pharmacology).

Medical terminology and terminology related to medicine was abundant in these publications. The majority of those terms are still used as official medical terms. They are inheritances universally used in the common language and international terms. Certain medical terms of this period – rare dialectisms and barbarisms – did not survive in written usage.

Gauta 2006-11-13

Palmira Zemlevičiūtė

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius

E. paštas [email protected]

Terminologija | 2006 | 13

133