Vinda, tvinna, linda och deras avledningars synonymi och polysemi i levande språkbruk, försök till normering och terminologisering

JONAS KLIMAVIČIUS

Litauiska språkets institut

I

SinŽ 1980, kuriame pateikiami ir terminiai žodžiai, terminės reikšmės, dominante nežinia kodėl pasirinkta vynioti aiškinama tiesiog neaiškiai – „sukti aplink“, o iliustruojama dvejais: vynioti siūlus, virves. Sinonimų eilutę sudaro tik du tikri nariai – vyti: Moterys veja gijas nuo lankčio ir sukti: Suk siūlus į kamuolį (toliau eina ilgas prieduras: lenkti „nuo ritės vynioti siūlus“, lankuoti, mesti „ant mestuvų vynioti siūlus“, riesti „į stakles sukti siūlus“,...). O reikšmės „jungti gijas į siūlą“ SinŽ 1980 iš viso nėra (dominantė sukti 1. – „judėti į kurią nors pusę“, sukti 2. → verpti 1, sukti 4. → apgaudinėti).

Akademinis LKŽ innehåller utomordentligt rika och varierade uppgifter om synonymi och polysemi hos vinda, tvinna, linda och deras avledningar. Detta rika material, särskilt det som är relevant här, är dock inte helt tydligt uppdelat efter betydelse, ibland rentav inkonsekvent, och betydelserna förklaras ofta med synonymer.

Vinda 16. I LKŽ XIV 1986 har av okänd anledning en dubbeltydig betydelse behållits, som förklaras med synonymerna ”linda till en rulle, tvinna till ett nystan”; illustrationen börjar med den andra delen och består nästan helt av exempel av den typen: Kvinnan lindar garnet till härvor Girkalnis, det finns ingen rulle i illustrationen, endast: fläta inte håret Pandėlys, ett tvinnat plagg Kaltanėnai, göra en hårknut Vieksniai, och därefter: Det fanns allt möjligt: av det där köttet, lindat och rullat – hur mycket finns kvar nu! Jurbarkas. Mest anmärkningsvärt är att den andra delen av betydelsen sedan upprepas som en separat underbetydelse – // ”linda garn på härvträ, tvinna”, och även den första – // ”göra, tillverka genom lindning”: vinda [en rullad kaka] Geistarai.

Vinda 17. betydelsen är också dubbeltydig – först en ganska obestämd förklaring: ”göra, tillverka genom att böja och snurra runt”: De tvinnar rep av blånor Nemenčinė, därefter en helt annan underbetydelse – // ”förena två trådar genom att sno dem om varandra, dubbeltvinna”: (Tråden är inte tvinnad, men garnet är tvinnat A. Juškas ordbok.

48

Jonas Klimavičius | Sukti, vyti, vynioti ir jų vedinių sinonimija...

Vinda 18. ”svepa in, linda in något, svepa”, men illustrationen innehåller också: De lindar bara benlindor om benen och säger ingenting Butrimónys (Šalčininkų distr.).

Vinda 19. ”linda runt”, men synonymiseras med tvinna: Vinden tvinnar sig som humle runt en pinne Paringys.

DŽ 1993 har blandat ihop betydelserna ännu mer – vinda 4. ”tvinna”: Tvinnar ett rep av blånor. Fågeln bygger ett bo. Kålen knyter huvuden, trots att linda ihop 3. betyder ”rulla ihop”: Rulla ihop håret till en knut. Han slog in köttet i papper. Svep in benen i filten, 5. ”göra, tillverka genom att tvinna”: Han tvinnade ett rep av lin. Fågeln byggde sig ett bo. Han rullade en cigarr åt sig.

När det gäller betydelsekollisioner mellan termer och inkonsekvenser i normerande lexikografi skulle adjektivet sukrus 1. ”hårt tvinnad” (2. ”vig, listig” är i själva verket en semantisk hjälptjänst) i DŽ 1993 kanske kan tjäna som en viss riktlinje för systematik.

Värt att nämna i förbigående är det närbesläktade, men mest specialiserade, synonymordet till vinda (och linda) rulla – 2. ”rulla till en rulle”: Det fanns allt möjligt: det där köttet, rullat till en rulle – <...> Jurbarkas, 12. ”slingra sig under tillväxten”: Humlen slingrar sig runt en stång F. Kuršaitis ordbok (II 160), linda runt 1. ”linda om, svepa runt”: Man måste svepa om krukorna med näver Darbėnai, rulla ihop 9. ”göra, tillverka genom att linda”: Kom, rulla ihop en liten härva Tverėčius, rulla runt 2. ”svepa runt”: När ormen föll slingrade den sig om hans hals och började tala med människostämma Stakiai, men den mest konsekventa betydelsen gäller vävning och upprullning av tyg – rulla 3. ”rulla upp på en varpbom (varpen)”: Vi rullar tyget via vävskeden, och ni via skeden Naująmiestis, likaså linda runt 2, rulla in 1, rulla ut 1, rulla av 1, rulla till 1, rulla fast 1, rulla ihop 1, rulla runt 1; dessutom rulla ihop 1. ”rulla ihop (till en boll, en rulle)”: När [linnedukarna] väl är vita och tvättade, tvinnar du dem dubbla, sedan rullar du ihop dem snyggt till en rulle Švenčionys (LKŽ XI 1978).

LKŽ XIX 1999 skiljer mellan homonymerna tvinna 1. ”tvinga att gå, springa <...>, driva, fösa” och ²tvinna.

²Tvinna 1. – återigen en dubbeltydig betydelse och återigen en delvis synonymisk förklaring – ”linda, vinda till en rulle, till ett nystan”, men även här motsäger illustrationen förklaringen – endast exempel på betydelsen ”vinda (till ett nystan)”: Tvinna trådarna till ett nystan A. Juškas ordbok. Jag tvinnar garnet från härvträet [trådarna] och tar sedan bort det Pandėlys. Varför ska du tvinna garnet på härvträet om du inte har någon nystvinda Liškiava. Inte ett enda exempel med betydelsen ”linda till en rulle”! Men därefter ges en separat underbetydelse – // ”linda”: Tvinna tobak F. Kuršaitis ordbok (II 196) och en annan underbetydelse – // ”vinda, linda garn från en härva eller ett nystan”: Ta hit härvorna, så tvinnar vi dem (dvs. härvorna) Šalakas. Ett nystan som tvinnas Grūžiai. Och dessutom skiljs

Terminologija | 2006 | 13 49

en ganska märklig betydelse – // ”vira tråd”: Om någon nu gav mig det, så skulle jag visa er hur man spinner och hur man virar på spolar (dvs. på bobiner) – Kupiškis.

En helt annan handling betecknas av ²väva 2. ”tillverka genom att tvinna”: På vintern tvinnar barnen snören (dvs. rep), flickorna spinner Kvėdarna. Hundra gånger vävd, hundra gånger flätad, hundra gånger tvinnad (kålhuvud) Varėna, Pažaislis.

Och ännu en annan handling – ²väva 6. ”vira runt”: Bönorna (dvs. bönplantorna) klänger sig runt, ärtplantorna klänger sig inte runt Pūnskas.

På liknande sätt presenteras betydelserna av ²tvinna – 1. ”rulla ihop till ett nystan, en rulle” // ”gnida, vrida på (en spole)”, 2. ”tillverka genom att tvinna, göra till rep”. Däremot har ²sno runt en annan betydelse: 1. ”vira in något med”: Linda in vindan med trådar A. Juškas ordbok. Pengarna är inlindade till ett nystan Kaltėnėnai, 2. ”slingra sig runt, sno sig”: Humlen har slingrat sig runt träden Jurbarkas. Slingrade sig runt som en piska runt kons svans Kupiškis.

På liknande sätt återges betydelserna i DŽ 1993 – ²väva 1. ”rulla (till ett nystan, på en spole eller av dem)”, 2. ”tillverka genom att tvinna (ett rep)”; ²tvinna 1. ”rulla ihop, linda in (till ett nystan, på en spole)”, 2. ”förvrida, förvränga”: Klöverplantorna har slingrat sig ihop som ärtplantor och lindats runt 1. ”driva på och vända runt” [det borde vara ”sno runt”], 2. ”linda runt”: Linda ståltråd runt liehandtaget.

Innan vi går vidare till avledningar av verbet ²väva är det lämpligt att först bekanta sig med semantiken hos det iterativa verbet väva upprepade gånger, som bildats av det.

LkŽ XIX 1999 snurra – 1. ”driva, linda”: «...> kjolarna snodde sig runt benen P. Cvirka, 2. ”slå den tredje tvinnade tråden i repet” (närmare bestämt – ”tvinna till <...>”): Böjd med guldtråd, tvinnad med grönt silke (krans) Kalvarija (betydelsen 3. ”jaga, fånga” borde vara ”driva”). I förklaringarna av former med prefix finns mycket synonymi – snurra runt ”vrida runt, tvinna runt, linda den tredje tråden, strängen”, snurra upp ”tvinna loss, vrida loss, linda upp”: Piskan har tvinnats upp, den måste tvinnas ihop J. Šlapelis, tvinna in ”linda in, vrida in” – utan belägg, tvinna ut 1. ”fläta upp, vrida ut, tvinna ut”, snurra av 1. ”vrida av, tvinna av, linda av”, tvinna om ”tvinna om från början, tvinna om den tredje tråden, senan”, tvinna till ”tvinna till, vrida till en tredje tråd”, snurra på ”snurra den tredje tråden runt repet”. Tvinna ihop är verkligen tvåtydigt – 1. ”tillverka genom att tvinna”, 2. ”linda ihop” (närmare bestämt vore ”tvinna ihop”): Jag skar en björkrisstav, och efter att ha skurit den tvinnade jag ihop den Krinčinas. Han rullade ihop sitt metspö och gick hem DŽ 1972. Tvinna till återges mycket kortfattat i LKŽ XIX 1999 – 1. ”tvinna en smula”, 2. ”tvinna till en tredje tråd” – båda betydelserna utan belägg. Att betydelsen ”tvinna en smula” anges visar att tvinna till betraktas som en prefixed avledning av snurra. LKŽ IX 1973 återger tvinna till med allt beläggsmaterial, om än inte utan inexaktheter – ”driva (närmare bestämt: ”tvinna till”), tvinna en pålindning på ett rep” Jankai, Paištrys, Pandėlys, Šalakas. Betydelsen skulle tyda på att tvinna till är avlett från pålindning.

50

Jonas Klimavičius | Sukti, vyti, vynioti ir jų vedinių sinonimija...

Detta bekräftas också av prefixformerna till verbet tvinna till – tvinna till en stund 1. ”tvinna in ett varv runt repet, linda runt” Šatės, tvinna av ett varv 1. ”tvinna in ett varv runt repet” Skuodas, Plateliai, 2. ”linda runt, fläta upp” Šatės, tvinna ned ett varv ”linda runt, fläta runt” Luokė.

I DŽ 1993 förklaras väva upprepade gånger på ett annat sätt – ”göra tvinnade strängar, tvinna”, även om exemplet inte stämmer överens med förklaringen: tvinna rep, tömmar (tvinna in den tredje strängen), liksom i detta exempel – och tvinna till ”tvinna in ett varv runt repet”, tvinna på ”tvinna på (den tredje repsträngen)”, liksom tvinna ihop ”tvinna ihop”: tvinna ihop repet, men betydelsen i Han lindade ihop sitt fiskespö och gick hem. är helt annorlunda.

Endast i dialekterna finns också varianten tvinna 4. ”tvinna den tredje tråden i repet” Užpaliai, Smálvos (1. ”jaga, driva, <…>”, 2. ”driva bort <…>”, 3. ”leta efter anledningar till klagomål, driva” är en homonym som inte har skilts ut), tvinna till 2. ”tvinna in en tredje tråd, tvinna till” Linkuvà, Užpaliai, Šälakas, tvinna ihop 3. ”tvinna ihop (en piska)” Skaudvilė, Užpaliai, Dùsetos, Õnuškis (Rokiškis distrikt), tvinna på 5. ”tvinna på en tredje tråd över två tvinnade snören” Užpaliai, Obėliai (LKŽ XVIII 1997).

Av verbet väva och några av dess prefixavledningar har talspråket benämningar på handlingens resultat – avledningar med ändelsen -a: ¹en tvinnad sträng 1. ”en av repets strängar” Õnuškis (Rokiškis distrikt), Pùšalotas // ”del av en fläta” Jiez̃nas, Varėnà (²en tvinnad sträng 1. ”ribba som håller takhalmen på plats, läkt”, 2. ”en tunn käpp, ribba”) LKŽ XIX 1999, ett varv runt repet 2. ”repets tredje sträng; den påtvinnade strängen” Pùšalotas, Meškuičiai [men en påtvinnad sträng 2. ”fotduk, tygstycke för fotlindning” Skaudvilė, ett föremål att linda garn kring ”föremål som man börjar linda ett nystan på; ett varv runt garnet” A. Juškas ordbok, Plateliai, Ylakiai (även en påtvinnad sträng 1. Užventis, ett varv runt repet 1. Mósėdis, Salantai)] LKŽ I₂ 1968, en invävd sträng 2. ”den sträng som vävs in i repet (den tredje); ett varv runt repet” Kantaučiai [men ¹ett föremål för garn 1. ”något föremål som garn lindas på; ett varv runt garnet”, 2. ”ett varv när man tvinnar (ett nystan, en spole)”; ²spiralformad, -at 1. ”vriden, tvinnad, spiralformad”: [spiralformad som en borr Kupiškis, även spiralformad, -at J. Jablonskis] LKŽ IV 1957, ett varv runt repet 2. ”repets tredje sträng, som man tvinnar in” Rudaminà, Igliáuka, Geistarai, Barstýčiai, 3. ”repsträng” Rum̃šiškės, Žagarė [1. ”något slags liten sak för att linda ett nystan av garn (vanligen en tygbit, en pappersklump)”, även lindningsföremål 1. ”föremål att linda garn kring”, band 2. ”band att binda ihop ett lindat spädbarn med”] LKŽ IX 1973, den påtvinnade strängen 1. ”repets tredje sträng eller en piskrem, som tvinnas runt de två första” Žeimelis, Vaškai, Pasvalys, Kupiškis, Alizavà, Õnuškis (Rokiškis distrikt) LKŽ XVII 1996.

På liknande sätt anges det i DŽ 1993 – en tvinnad sträng 1. ”en av repets strängar” (och även 2. ”en tvinnad, snodd tråd, tvinnad ståltråd”: Klängväxten har slingrat sig i spiraler. En spiral av ståltråd), ett varv runt repet 1. ”repets eller piskans tredje sträng, som tvinnas runt; den påtvinnade strängen”, ett varv runt repet endast 2. ”repets tredje sträng, som man tvinnar in” (1. ”något som används för att linda ett nystan av garn”

Terminologija | 2006 | 13

51

sak”). *įvija* 2. se *pavija* 2, *užvija* 1. ”den tredje grenen på ett rep eller en piskrem som lindas runt de två första”. Likheten består alltså i att den normerande ordboken för standardspråket normerar mycket lite här – endast *įvija* 2. se – medan *apvija* 1, *pavija* 2 och *užvija* 1 är icke-normerade synonymer; inte heller *pavijoti* ”linda en *pavija* runt ett rep” eller *užvijoti* ”linda runt (den tredje grenen på ett rep)” normeras. Vilka kollisioner och vilken förvirring detta leder till diskuteras i kapitel II.

Semantiken hos verbet *vynioti*, som också är iterativt [LKŽ XIX 1999 anger även presensformen *vyna* av *vyti*: *Vynas, pinas, lipa ant aukšto kiaušinio dėt* (humle) Šakýna (vyti 6.)], skiljer sig avsevärt; bristerna i framställningen i LKŽ XIX 1999 är likartade – *vynioti* 1. ”rulla, böja till en rulle, en boll eller från en rulle, en boll”: *Kamuolioką siūlų vynioju*, jag drömde – en resa Kaltanenai. *Ant kočėlo rietimus drobės vynioja* Palėvenė. // refl. ”vrida sig, slingra sig runt medan den växer”: *Sunku apynėliui in viršų vyniotis* Nemunaitis, 2. ”vira in i något”: *In tą popierių mėsą suka: reikia penkis kartus vynioti* Paringys. // ”linda, svepa, vira in med något”: *Seniau vaikus ankštai vyniojo* Sedà [3. refl. ”röra sig slingrande, ringlande”: *Kad vyniojus, ažtai vijūnai* Daugėliškis], *apvynioti* 1. ”vira runt något, kring något”: *Turėjau beržinį vytį, miklus miklus – kaip apovyniojau apie blauzdas!* Žėlva. *Autus apsivynio[j]a ir į vyžą jauną koją* Jurbarkas och 2. ”omsluta, vira in, svepa in med något”: *Visad su autais nešiodavo, autus apvynioja, apivaras dideles nešiodavo* Sidabravas, *suvynioti* 1. ”rulla ihop, böja till en rulle, en boll”: *Ka[i]p išblga [audeklas], tai suvyniojam rietiman* Lazdijai. / bildl.: *Visi pečiai užtirpę, ir žarnos dieglių suvyniotos* Debeikiai, 2. ”vira in i något, med något”: *Silkė. būdavo, suvynioji į popieriuką i[r] an[t] žarijų pakepi* Sidabravas. *Iš senų paklodžių, būdavo, padarai vystyklių suvynioti tą vaiką* Sintautai [ingen boll illustreras …].

DŽ 1993 *vynioti* ”vira in genom att svepa in, packa”, och även: *Apyniai vyniojasi ant virpčių*; *suvynioti* 1. ”rulla ihop”: *Suvynioti pirkinį į popierių*. *Pinigus susivyniojo į skepetą*, 2. ”rulla ihop, forma till en boll”: *Suvynioti žemėlapį*; medan *apvynioti* betyder ”vira runt (ett material, ett band, en tråd)”: *Koją apvynioti vyturu*. *Apvynioti virvę ant kablio*. *Gyvatė apsivyniojo aplink pagalį*; *išvynioti* ”göra så att det inte längre är ihoprullat”: *Išvynioti siūlus iš kamuolio*. *Blogai suvyniotas pirkinys išsivyniojo* och så vidare, inkonsekvent.

Av verbet *vyti* bildas ytterligare ett iterativt verb – *vystýti* 1. ”linda, vira in i blöjor” (variant *vystinti*), och av detta verb bildas *vystýklas* ”ett tygstycke att linda ett spädbarn i” (i äldre skrifter varianten *vystykłos*). Men *suvystyti* har också andra betydelser – 1. // ”svepa in sig, svepa om sig” Biržai // ”klä på, linda in” Palėvenėlė // ”binda ihop” Kuršėnai // ”fläta ihop när man korsar”,

52

Jonas Klimavičius | Sukti, vyti, vynioti ir jų vedinių sinonimija...

”förstärka”: Kuolai suovystyti ovytim Širniai. Av vystyti bildas vystas 3. ”blöja” Veliuona, Naumiestis, medan 1. ”plagg för att snöra åt kvinnors midja, korsett” förekommer i F. Kuršaičio žodynas (I 199), A. Juškos žodynas (variant vysta Są́ugos, Alvitas), 2. ”kvinnors väst, livstycke” Tilžė, Gardamas, Ramučiai (variant ²vystė 2 Priekulė, Veliuona, Naumiestis, Alksnėnai, Rudaminà) LKŽ XIX 1999.

Några denominala verb (substantivavledda verb) har liknande semantik. Av ¹vyturas 1. ”en lång tygbit att vira något med”, 3. ”härva, trassel, nystan” och varianten ²vyturys 3 (: ²vyti) bildas ¹vyturiuoti 1. ”linda, vira” Viekšniai, ¹apvyturiuoti 1. ”vira om, linda runt, binda om” Len kimai, Raudėnai, Kražiai, ¹įvyturiuoti ”linda in, vira in” Merkinė, ¹išvyturiuoti 1. ”linda upp” Kvėdarna, ¹suvyturiuoti 1. ”rulla ihop, vira ihop, svepa in” Kvėdarna, Ežvilkas, Viduklė, Paežerėliai, ¹užvyturiuoti ”linda på” Pūnskas (variant ¹vyturti 1. ”linda, böja, vira”, 2. ”vira, linda in i något”, 3. ”svepa in”) LKŽ XIX 1999. Av ⁴vytis 1. ”en tunn, böjlig trädgren, vanligen använd för att fläta eller binda något”, 2. ”spö, vidja” och/eller varianten vytė 1, 2 (: ²vyti) bildas verbet vyčioti 1. ”binda, fläta igenom med vidjor”: Darželis aukso baslel iais bestas, sidabro vytelėmis vyčiotas Vyžuonos (variant vyčioti), variant vytoti 1. ”linda, vira, binda”, suvytoti ”vira ihop, binda ihop med vidjor”: Vytim suvytodavo tooras [när de byggde] Ceikiniai, ¹oytuoti 5. ”fläta, linda, binda”: Aš einu baslių best, o tu eik vyt uot Švenčionys (LKŽ XIX 1999).

De semantiska kollisionerna mellan avledningar av synonymerna sukti och riesti, sukti samt vyti, vyti och vynioti (med deras olika betydelser) är ännu större än de semantiska kollisionerna mellan de grundord som ligger till grund för avledningarna. I det dialektala utrymmet märks de bara i randområden eller i en begränsad användning mellan dialekter (främst i folklig tradition), och i huvudsak lämnas de orörda. Men i mötet med standardspråket (där även dess nybildningar tillkommer) framträder motsägelser – både som tvetydigheter och som låg, ibland omöjlig att förbättra, särskiljningsförmåga. Ändå är detta något som – åtminstone som en försiktighetsåtgärd inför framtiden – är värt att påminna om. Exempelvis:

sukutis 16. ”klängväxt (Convolvulus)” Kėdainiai (LKŽ XIV 1986) – ¹ klängväxt 1, klängväxt 1, slingerväxt 2), bindväxt ”åkervinda (Convolvulus arvensis)” Salantai, Budriai, Gargždai [var. ¹klängare Salantai, ¹klängare 1. Gargždai, Endriejavas, Rietavas, klängare 1. Klaipėda, Alsėdžiai, Laukuva, Žygaičiai, ¹klängare 1. Dovilai, klängare F. Kuršaitis ordbok (I 40)] LKŽ XIX

Terminologija | 2006 | 13

53

1999; klätterväxt 2. ”vilken växt som helst som slingrar sig” Kalvarija (var. vijoklas A. Juškas ordbok) LKŽ XIX 1999; humle bot. ”klängande växt vars kottar används vid öltillverkning (Humulus lupulus)” (var. apuvnys Kuktiskės, Tauragnai, äldre ordböcker) LKŽ I, 1968; vytūklis ”besksöta (Solanum dulcamara) Rūsnė (var. vytuoklė V. Kalvaitis) LKŽ XIX 1999; vijikė ”en sådan trädgårdsblomma” dunininkai (LKŽ XIX 1999) – ²rietenos 4. ”lummerväxt, lykopodium (Lycopodium)” Višakio Rūda, Garliava, Girkalnis, Griškiškis, ²rietenos 1. ”taklök (Sempervivum)” Darbėnai, Grūšlaukis, mindre litauiska ordböcker, 2. ”trampört (Polygonum aviculare)” mindre litauiska ordböcker, 1. (A.) Pabrėža, 3. ”vintergröna (Vinca minor)” F. Kursaitis, 5. ”läkeveronika (Veronica officinalis)” mindre litauiska ordböcker;

²riestinis 2. ”inrullat späck från grisens buk, späckrulle” A. Juškas ordbok, K. Jurkšaitis sagor, Švėkšna (: suriešti 9. ”tillverka genom att rulla in”: Nelydėm karvuinio lajaus, surietėm į tokias taukines Skirsnemunė. Insūdžiau gerai i[r] suriečiau kumpį Kaltanėnai. Užtrino surietusi pardavė pasvariuo Šatės) LKŽ XI 1978, riestiniai – zrazy GK 1934 5–8 86, ¹ries-tinis vanl. pl. ”köttkotlett med fyllning, rullad kötträtt”, ¹riestinis kul. ”köttkotlett med fyllning, köttrulle” LKŽ XI 1978;

¹suktinis 4. ”en sådan köttrulle” Skrebotiškis, men kan vara lånat från skriftliga källor (LKŽ XIV 1986), 2. kul. ”varm rätt av rullat kött” DŽ 1993;

¹vyniotinis 1. ”kulinarisk produkt av hackat eller ohackat kött, fisk eller grönsaker, rullad till en rulle, roulad” LKŽ XIX 1999, vynioti-nis – rullad kötträtt GK 1934 5–8 88, vyniotinis kul. 1. ”kallt kött rullat till formen av en tjock korv” (2. ”bakverk med fyllning som rullats i flera lager”) DŽ 1993;

²vyturys 5. ”kroppkaka, köttrulle, rullad kötträtt” Gegrėnai (LKŽ XIX 1999);

riestuvas 1. ”vävstolsbom som varpen och tyget rullas upp på” västlit., Skirsnemunė (LKŽ XI 1978), även DŽ 1993 – suktuvas 7. ”vävstolsbom” Pagėgiai, Vaiguva (LKŽ XIV 1986) – vytuvas 2. ”vävstolsbom, <...>” Gavaltuva (LKŽ XIX 1999);

sukutis 11. ”redskap för att tvinna rep, repsnodd”: Gör bara tråden, så tar jag sukutis och tvinnar den, så har vi strax ett rep Liubāvas (var. ¹suktukas 10, ²sūktis, suktuvas 11, sukutė 2, sukynė 4) LKŽ XIV 1986, sukutis 5. ”redskap för att tvinna rep

54

Jonas Klimavičius | Suktį, vyti, vynioti ir jų vedinių sinonimija...

sukti“ DŽ 1993, sukynė 2. „prietaisas virvėms vyti“ DŽ 1993 – vytukas 2. „įrankis virvėms vyti“ Saldūtiškis (var. vyturkas „vytuvas virvėms vyti“ Papilys) LKŽ XIX 1999;

vytuvai 1. ”vanl. anordning av två korsvis sammanfogade ribbor för att nysta upp garn från härvor”: Ta med vytuvai och nysta upp garnet, Kalnalis. Med små vytuvėliai nystar man härvor till nystan Linkuva (var. vytuvuas 1, vytukai 1, vytukas 1, vytukliai, vytokas, vytukšlis, 'vyturas 5, vytuškos 1, vytuška 1, vytuškai) LKŽ XIX 1999), vytuvai ”anordning för att nysta garn” och vytukai ”små vytuvai” DŽ 1993;

vytuškos 3. ”anordning för att nysta garn från spolar” Sudeikiai, Užpaliai, Dusetos, Tverėčius (LKŽ XIX 1999).

Fakta är alltså redan kända, och därför leder påståendet ”utsagan har en mening endast för dem som känner till fakta” (Lanson 1989: 150), när villkorets portar öppnas, vidare på en tydlig väg. Meningen i detta påstående, som inte är helt kort, kan kortfattat återges så här: i det levande språket uppvisar sukti – riesti, sukti – vyti, vyti – vynioti och deras avledningar synonymi och polysemi – både vanlig och dialektöverskridande (LKŽ är sammanställt långt ifrån exemplariskt, och detsamma gäller normerande lexikografi (DŽ 1993)) – som lämnar en alltför brokig och ibland motsägelsefull, otillräckligt systematisk och föga distinkt, ibland tvetydig bild i det standardspråkliga ordförrådet, en bild som knappast kan kallas helt stabil.

11

När vetenskapliga termer skapas av de flertydiga synonymerna i det levande språket (benämningar på handlingar, handlingars resultat och redskap) måste man först och främst följa kraven på termers synonymifrihet och entydighet. Vetenskapliga termer skapas utifrån folklig terminologi (terminologisering), och nybildningar bildas av de nämnda verben (avledning). Här spelar avledning en mindre roll än terminologisering – avledningarna finns redan i det levande språket och används också i standardspråkets allmänna ordförråd.

Terminologiseringen är inte bara vanligare; dess förlopp är också mer problematiskt. Inom litauisk terminologi har en hel del skrivits om terminologisering, men den har inte undersökts närmare teoretiskt. Det finns olika ståndpunkter, och vissa frågor har inte alls påbörjats. Vanligen diskuteras endast betydelsen. Vid terminologisering förändras den i regel: ”Ofta går allmänspråkliga ord in i terminologin i överförda betydelser” (Keinys 1980: 63). Flera tillvägagångssätt anges: ”När vanliga ord omvandlas till termer inskränks eller utvidgas deras betydelse, eller

Terminologija | 2006 | 13

55

pavadinamas visai kitas dalykas pagal panašumą ar kitą kurį bruožą“ (Keinys 1980: 64), todėl „paprastieji žodžiai, patekę į terminų sistemą [,] gauna specialią, apibrėžtą reikšmę“ (Keinys 1980: 64). Kalbant apie esminę liaudies ir mokslinės terminijos skirtį, be kitų dalykų, pasakyta, kad kuriant mokslinių terminų sistemą įvardijimo tikslumas reikalauja žodį terminizuoti modifikuojant jo reikšmę ir atribojant nuo kitų reikšmių (Klimavičius 1996: 6–7). Termin izacijos sąvoka plečiama ir skiriamos jos rūšys: „Terminiza-cija yra dvilypis procesas: vienu atveju terminizuojami bendrinės kalbos ir tarmių žodžiai, o kitu atveju – gretimų sričių terminai. Pastarasis reiškinys vadinamas transterminizacija“ (Gaivenis 1997: 5). Pažodžiui pakartojusi šį teiginį (Kaulakienė 2001: 28) transterminizaciją autorė pavadina transe- mantizacija (= transsemantizacija), bet toliau šios įdomios ir perspektyvios minties neplėtoja ir grįžta į leksinės semantikos vagą. Po keleto metų K. Gaivenis savo knygoje Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys kalba tik apie du terminizavimo būdus: „1) praplečiant (perkeliant) leksinę žodžio reikšmę ir 2) susiaurinant (apribojant) leksinę žodžio reikšmę“ (Gaivenis 2002: 52). Būtina pasakyti, kad praplėtimas (grikio šiaudas) ir perkėlimas (degtuko šiaudelis), susiaurinimas ir apribojimas iš tikrųjų yra skirtingi reikšmės keitimo būdai. Esminis yra ir kitas dalykas: „Terminas įgauna specialių semų, kurių paprastas žodis neturi“ (Gaivenis 2002: 53). Bet ši mintis irgi tikslintina. Tik tautologija verčiamasi ir terminologijos terminų žodynėlyje: terminizavimas – „visuotinės leksikos arba tarm inės leksikos žodžio virtimas arba pavertimas terminu suteikiant jam termin inę reikšmę“, o termininė reikšmė – „reikšmė, būdinga žodžiui tam tikros srities terminijoje“ (Kvašytė 2005).

K. Gaivenis påpekade med rätta att internationaliserad kalkeringstransterminologisering har ägt rum utanför det litauiska språket (Gaivenis 1997: 5). Således är den, liksom all terminologisering, en fråga om termers semantik.

Själva början har glömts bort. Det kan förefalla som om det ord som terminologiseras dyker upp som deus ex machina. Men man borde också tala om sökandet och urvalet – om ordets möjlighet och lämplighet att terminologiseras, och vidare om valet av den betydelse som ska terminologiseras och dess åtskiljande från synonymerna. Terminologiseringen avslutas med att den terminologiserade medlemmen harmoniskt införlivas i systemet.

För den terminologiska analysen är termdefinitioner nödvändiga i detta fall. Denna omständighet och uppgiften att förbättra normeringen ledde till valet av två källor – nämligen Aiškinamasis tekstilės terminų žodynas (2001) och den ordbok över elektrotekniska termer som håller på att färdigställas.

56

Jonas Klimavičius | Sukti, vyti, vynioti ir jų vedinių sinonimių...

namasis elektrotechnikos terminų žodynas. Det finns också en viss likhet mellan några av begreppen.

För enkelhetens skull kan man genast ange den övergripande riktning för åtskiljandet av de nämnda synonymerna som kan skönjas:

sukti – ”att genom att tvinna en tråd, ett rep, en tross och dylikt åstadkomma en deformerande rörelse kring längdaxeln och ge det snodd”;

vyti – ”att linda upp en tråd, ett rep, en tross, en ledning och dylikt på en spole, en axel och dylikt”;

vynioti – ”att rulla ett tvådimensionellt föremål kring en tänkt axel till en rulle eller på en vals till en rulle”.

Vynioti skiljer sig här lätt och helt entydigt från de andra.

Sukti och vyti är svårare att skilja åt – utöver de grundbetydelser som anges här behövs ytterligare en viktig betydelse: ”att av flera trådar tillverka en sammansatt tråd eller av flera kardeler ett rep”. Eftersom handlingen att framställa en tråd (av en enda fiber) uttrycks med verbet verpti, råder det ingen tvekan om vilken handling som vanligast avses vid framställning av en sammansatt tråd – sukti. Detsamma borde analogt gälla för rep. I dialekterna, och därmed automatiskt också i standardspråket utanför fackspråket (i icke-terminologisk användning), kan en repkardel både sukti och vyti, medan avledningar med resultatsbetydelse endast bildas av vyti: vija 1. ”en repkardel” (och vijoti – ”att göra kardeler, tvinna”) samt de nästan onormerade beteckningarna på ”den tredje repkardelen” – apvija 1, užvija 1, įvija 1 (se pavija 2), och pavija 2 (och pavijoti – ”att lägga till en pavija på repet”) DŽ 1993. Men i terminologin skulle vyti här innebära en oacceptabel inkonsekvens och förväxling med den grundbetydelse hos vyti som angavs ovan. Därför får termen för repet här inte skilja sig från termen för den tvinnade tråden – man måste sukti både siūlą och virvę [det folkliga repeterminologins vija (och kanske apvija) har i den industriella repteknikens terminologi redan en ersättning som inte förvränger systemet – šaka 3. ”en separat linje, en förgrening: Virvė iš trijų šakų (rep av tre kardeler) DŽ 1993, för övrigt hämtat från levande språkbruk (samogitiska dialekter) – šaka 6. ”en bunt rep, trådar eller flätat hår” LKŽ XIV 1986].

Låt oss se hur detta har genomförts och vad som ännu behöver ses över. Här bör man framför allt beakta systematiken.

Således betyder sukimas 1. ”åstadkommande av en tvinndeformation” och 2. ”ett teknologiskt produktionsförlopp för trådar, rep eller trossar där de ges snodd” – ty. Drehung, Verdrehung, eng. twisting, fr. tordage, ry. скручивание. sukimo mašina – ”maskin för tillverkning av tvinnade trådar”, virvių sukimo mašina – ”maskin för att tvinna och slå rep och trossar”, suktinis siūlas, suktinis verpalas, suktinis pusverpalis, suktinis gaminys TekstŽ 2001, och susukimas – ”sammanfogning av två eller fler kardeler, kärnor eller trådar”

Terminologija | 2006 | 13

57

i en klump genom att vrida kring en gemensam längsgående axel så att hållfastheten ökar“, porinis sukimas(is) – ”tvinnande av två isolerade ledare i en kabel, <...>“ AiškElTŽ, men vijimas – ”bildande av en flertrådig ledare av parallella ledare eller deras kardeler, genom att varje kardel vrids kring sin egen axel och kring en gemensam axel“ AiškElTŽ – en avvikelse från den allmänna riktningen att skilja mellan synonymer. Detta undviks i TekstŽ 2001: suvijimas – ”framställning av garn- eller andra liknande produkters förpackningar genom att ordna garnlindor på ett visst sätt“ (annat än den lantliga repets vija – ”en del av en tråd eller annan produkt, ett enda varv runt en bobin, en skyttel, en hylsa eller annat element“ – ty. Windung, eng. winding, fr. spire, rus. виток), pervijimas – ”teknologisk process – en kombination av tre operationer: avlindning av den tillförda garnförpackningen, <...> avlägsnande av defekter, <...>, och framställning av en ny, bättre förpackning“, pervijimo mašina – ”anordning för att spola om garn på praktiska bobiner, <...>“, perojimo į kamuolius mašina, vijimo mechanizmas – ”mekanism för att forma garnspolar eller skyttlar i spinn-, tvinning- eller omsplottningsmaskiner“. En viss avvikelse finns också i TekstŽ 2001 – namnet på en handling som är helt olik suvijimas ir pervijimas, apvijimas – ”omslutning av ett eller flera garn eller ett lager av parallella fibrer med ett eller flera garnvarv“ (apvijos saknas av någon anledning i TekstŽ 2001) – ty. Umwindung, Umwickeln, eng. covering, wrapping, fr. guipage, rus. обмотка, обкрутка, apvijimo mašina – ”maskin med ihåliga spindlar för tillverkning av omspunnet garn“, apvytinis siūlas – ”ett garn med kärnkonstruktion vars kärna är lindad med ett eller flera garn; <...>“, apvytinis verpals – ”garn där ett lager av parallella fibrer är lindat med ett eller flera garn; <...>“, apvejamasis verpimas – ”metod för framställning av omspunnet garn, där ett utdraget fiberband förs genom kanalen i en ihålig spindel och lindas med garn som avlindas (= avspolas) från en bobin på spindeln“. Även om detta apvijimas kanske hellre borde vara apsukimas, är det snarare ett tillägg av en fjärde företeelse än ett brott mot den allmänna riktningen att skilja mellan synonymer. Här särskiljs vijimas med prefix – den ena sortens suvijimas, pervijimas, den andra sortens apvijimas. Skillnaden är fullt tillräcklig.

AiškElTŽ har en stor och överlag sedan länge etablerad brist i elektroteknisk terminologi – även om det här finns vija ”grundläggande spolelement som består av en ledare formad som en slinga” och apvija – ”<...>. <...>. En lindning består av spolar som är sammankopplade på ett visst sätt och som i sin tur består av <...> varv“. ty. Wicklung, eng. winding, fr. enroulement, bobinage, rus. обмотка, men... vyniojimo staklės ”för lindning av spolar“, glaudusis vyniojimas – ”lindning av spolar där det inte finns några mellanrum mellan varven“, ty. dichtes Wickeln, abstandlose Wickeln,

58

Jonas Klimavičius | Sukti, vyti, vynioti ir jų vedinių sinonimija...

eng. continuous coiling, fr. bobinage masse, rus. плотная намотка. Elektroteknikens vyniojimas är alltså helt annorlunda än textilens vyniojimas – ”lindning av en produkt eller halvfabrikat runt en axel, en bräda eller dylikt, <...>“ (för övrigt tas denna typ av lindning av någon anledning också upp i AiškElTŽ!) TekstŽ 2001: vyniojimo mechanizmas ”mekanism för att linda en produkt till en rulle“, išvyniojimo įtaisas ”anordning för att rulla ut tyg från en tygstapel (...)“ TekstŽ 2001; suvyniojimas sticker ut något – ”ihoprullning till en rulle, ett nystan eller liknande“, men suvyniojimo tankis betyder endast ”kvoten mellan massan och volymen hos en produkt som rullats upp på en rulle“; se också suvijimo tankis TekstŽ 2001 (tätheten hos vad – ett nystan eller en spole?), men termen saknas... Även om spiralė betyder 2. ”en tråd som är lindad eller böjd till en spiral“ AiškElTŽ, är ett spiralformat kaitinamasis siūlas ”en glödtråd som lindats till en spiral“, och en dvigubos spiralės kaitinamasis siūlas är ”en spiralformad glödtråd som en andra gång lindats till en spiral med större dimensioner“; endast när spiralen är gjord av band i stället för tråd kan den vynioti: suvyniotoji juostinė šerdis – ”kärna av band av mjukmagnetiskt material som lindats i spiral, <...>“ AiškElTŽ.

(Ap)vija (ir ritė) tillverkas i grunden på samma sätt inom textilindustrin och elektrotekniken, men inom textilindustrin används systematiskt även vijimas. Varför skulle elektrotekniken använda vyniojimas? Det är en följd av att arbetet med att ordna denna mikrosystematik i den elektrotekniska terminologin inte har slutförts. Av det omfattande material som doc. dr. Stasys Žebrauskas föreslog mig (jag är mycket tacksam och lämnar det i sin helhet till den omsorgsfulle insamlaren) framgår att man under mellankrigstiden hade apsukos vyniojimas; efter kriget började man i stället för apsukos använda den precisare och mer systematiska termen apvija, men inte heller då uppnåddes någon systematik – apvijos vyniojimas blev kvar. Nu försöker man förklara att apvijos vijimas nödvändigtvis skulle innebära en längsgående deformation – vridning av tråden, det vill säga att den skadas. Men varför skulle man inte kunna (och behöva!) betrakta tillverkningen av en apvijos inom elektrotekniken (på en spole, kärna eller liknande) som lindning av garn, rep och kablar, det vill säga med terminologins språkbruk som tvinning (dialektalt även ordet för vridning)? Om en elektroteknisk lindning kommer att tvinnas eller inte beror inte på ordet (om någon skulle förstå det dialektalt och inte terminologiskt), utan på behovet och den teknik som motsvarar det. Om någon vrider till en tråd eller kabel när den spolas av en spole för hand, är det ju inte ordets fel utan det ovarsamma utförandet. Ordet har redan terminologiserats – här måste man glömma repet. Vi kan alltså, efter att ha rett ut och förstått saken, utan farhågor använda den systematiska frasen apvijos vijimas.

SLUTSATSER

I det levande språket (dialekterna) kännetecknas orden sukti – riesti, sukti – vyti, vyti – vynioti av synonymi och polysemi (LKŽ är inte den mest föredömligt ordnade ordboken) – både inom samma dialekt- och mellan dialekter. –

Terminologija | 2006 | 13 59

dialektala och mellan dialekter. Deras avledningar uppvisar ännu större semantiska kollisioner. I det dialektala rummet förblir allt detta orubbat och möjligt. Men i standardspråket framträder motsägelser – både i form av tvetydigheter som inte har undanröjts, bristande distinktivitet och otillräcklig systematik; alla dessa brister förstärks dessutom av avledningar som vid olika tidpunkter har bildats utan tillbörlig eftertanke. Inte heller den normerande DŽ visar sig vara till någon hjälp här.

När de terminologiseras och, i mindre utsträckning, när nybildningar skapas måste man hålla fast vid kraven på att termer inte ska vara synonyma och vara entydiga, liksom vid systematik. Definitioner är nödvändiga för den terminologiska analysen i detta fall.

Det är lätt att urskilja den allmänna riktningen för åtskillnaden mellan de nämnda synonymerna:

sukti – ”för att göra garn, rep, kablar och liknande, vrida så att de rör sig genom deformation kring sin längsgående axel och ge dem en tvinning“;

vyti – ”föra garn, rep, kablar, ledningar och liknande till en bobin, runt en axel eller dylikt“;

vynioti – ”böja ett tvådimensionellt föremål kring en tänkt axel till en rulle eller runt en vals till en tygstapel“.

Dessutom behövs ytterligare en betydelse:

– ”göra en sammansatt tråd av flera fibrer eller ett rep av flera grenar“.

Uttryckssätten för denna betydelse (särskilt reptillverkning) är ganska varierande både i dialekterna och i det allmänna icke-specialiserade språket; inom terminologin kan den systematiskt uttryckas endast med sukti (medan det levande språkets vija och apvija för rep här också ersätts med ett ord ur det levande språket, šaka). Elektroteknikens osystematiska apvijos vyniojimas måste ovillkorligen ersättas med apvijos vijimu. Uppfattningen att vijimas här skulle förutsätta en otillåten susisukimą av ledningen är helt ogrundad: huruvida den tvinnas eller inte beror på handlingen och dess korrekta utförande, inte på ordet vijimas; men även detta måste nu förstås som en terminologiserad term – elektroteknisk, inte reprelaterad.

ŠALTINIAI

AiškEITŽ – Aiškinamasis elektrotechnikos terminų žodynas (rengiamas).

DŽ 1972 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.

DŽ 1993 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.

GK – Gimtoji kalba (žurnalas).

LKŽ I, 1968 – Lietuvių kalbos žodynas 1, Vilnius.

LKŽ IV 1957 – Lietuvių kalbos žodynas 4, Vilnius.

LKŽ IX 1973 – Lietuvių kalbos žodynas 9, Vilnius.

LKŽ XI 1978 – Lietuvių kalbos žodynas 11, Vilnius.

LKŽ XIV 1986 – Lietuvių kalbos žodynas 14, Vilnius.

LKŽ XVII 1996 – Lietuvių kalbos žodynas 17, Vilnius.

LKŽ XVIII 1997 – Lietuvių kalbos žodynas 18, Vilnius.

LKŽ XIX 1999 – Lietuvių kalbos žodynas 19, Vilnius.

SinŽ 1980 – Lyberis A. Sinonimų žodynas, Vilnius.

TekstŽ 2001 – Aiškinamasis tekstilės terminų žodynas. Moksl. red. A. Vitkauskas, Kaunas.

60

Jonas Klimavičius | Sukti, vyti, vynioti ir jų vedinių sinonimija...

LITERATŪRA

Gaivenis K. 1997: Terminizacija ir determinacija. – Terminologija 4, 4–7.

Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius.

Kaulakienė A. 2001: Terminizacija: semantiniai dariniai ir vertiniai. – Terminologija 8, 28–32.

Keinys S. 1980: Terminologijos abėcėlė, Vilnius.

Klimavičius J. 1996: Nuo liaudies terminijos prie mokslinės. – Terminologija 3, 4–25.

Kvašytė R. 2005: Mokomasis terminologijos žodynėlis, Šiauliai.

Lans... G. 1989: Literatūros istorija. – Poetika ir literatūros estetika 2, 139–165.

SYNONYMY AND POLYSEMY OF SUKTI, VYTI, VYNIOTI, THEIR DERIVATIVES IN THE LIVING LANGUAGE AND ATTEMPTS AT THEIR NORMALIZATION AND TERMINOLOGIZATION

Synonymy and polysemy are characteristic features of the living language words (dialectisms) sukti – riesti, sukti – vyti, vyti – vynioti both in common language and in dialects and in the Lithuanian Language Dictionary (LKŽ) it is not arranged properly. Semantic collisions of their derivatives are even greater. In dialects such a situation is possible. Common language faces contradictions in the forms of uneliminated ambiguity, poor distinctiveness and insufficient systematicality. All these shortcomings are compounded by inappropriate derivatives created during various periods. The normative Dictionary of Modern Lithuanian (DŽ) is no help in this case.

When such words are being terminologized and neologisms are being created it is necessary to take into account non-synonymy, monosemy and systematicality of terms (this is slightly less important in the case of neologisms). Definitions are essential for terminological analysis.

It is quite simple to view the direction in which earlier mentioned synonyms separate: sukti (spin, wind) – “to make move while deforming around longitudinal axis when making a thread, string, rope, cable, etc.”;

vyti (coil, reel, wind) – “to reel up or whip or role around the axis a thread, string, rope, cable, lead, wire, etc.”;

vynioti (wind, roll, wrap, twine) – “to bend a two-dimensional thing around the imaginary axis or to wind it on a roll”;

In addition, one more meaning is necessary – “to make a compound thread or a rope from several threads”.

Expression of this meaning (especially of rope making), which varies both in dialects and in common, but not special language, could be systematic only in the case of sukti. Dialectisms vija and apvija (of the rope) are replaced by šaka. Non-systematic term of electrical engineering apvijos vyniojimas (coiling of a winding) ought to be replaced by apvijos vijimas. The opinion that vijimas would presuppose impermissible susisukimas (twine) of a wire is groundless: if a wire coils it depends not on the word vijimas, but on the operation and its precise execution.

Gauta 2006-10-02

Jonas Klimavičius Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 E. paštas [email protected]

Terminologija | 2006 | 13

61